1. Nyckelindikatorer

2. Huvudpunkter

3. Välbefinnande och hälsa inom utbildningssystemet

Eleverna i Sverige mår allt sämre.. I en nyligen genomförd utredning, där man bland annat tittade på elevers välbefinnande, framkom att förekomsten av psykiska, sociala och psykosomatiska problem bland barn och unga ökar (SOU, 2021). En nationell folkhälsoenkät visar också att den självskattade hälsan bland studenter i åldern 16 till 29 år blir allt sämre jämfört med yrkesverksamma i samma ålder (Folkhälsomyndigheten 2018), och andelen 15-åringar som upplevt minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan hade fördubblats mellan 1985/1986 och 2017/2018 (Folkhälsomyndigheten 2018a). Barns välbefinnande och hälsa ingår i utbildningen för förskollärare och barnskötare men ju högre nivå som lärarutbildningen riktar sig mot ju mindre av detta ingår. De åtgärder som görs för välbefinnande i dag handlar främst om åtgärder mot mobbning samt om elevhälsan (som består av psykologer, specialpedagoger, skolsköterskor, skolläkare och skolkuratorer) som infördes 2010 på skolor och universitet. På universitet köps denna tjänst vanligtvis in från utomstående aktörer, och kvaliteten varierar.

Mycket görs för att förebygga mobbning och det ger resultat. Konfliktlösning ingår i lärarutbildningen. Lärare får fortbildning om mobbningsförebyggande arbete, och det är obligatoriskt för alla skolor och förskolor att vidta åtgärder. Enligt skollagen har all personal skyldighet att anmäla alla former av kränkande behandling till rektorn, som i sin tur anmäler till huvudmannen som är skyldig att vidta åtgärder. Därutöver arbetar frivilligorganisationen Friends tillsammans med skolorna för att stoppa mobbning. Bland annat förser Friends skolorna med kunskap och verktyg och erbjuder skräddarsydda treåriga program för varje enskild skola utifrån en analys av just den skolans problem. Allt detta har gett gott resultat: Andelen elever som uppger att de blir mobbade minst några gånger per månad är den lägsta i EU (19,3 procent mot 22,1 procent i EU) (diagram 3). Flickor och högpresterande elever är de som löper minst risk att mobbas, men skillnaderna är mindre jämfört med EU-genomsnittet (en skillnad på –2,3 procentenheter jämfört med –4,7 i EU respektive –8,3 jämfört med –15,9 procentenheter i EU). Socioekonomisk och utländsk bakgrund och typ av skola har försumbar påverkan (OECD, 2019, vol. III).

Eleverna känner sig trygga, men tryggheten minskar längre upp i årskurserna. Varje år genomförs en enkät där de som går i förskolan, grundskolan och gymnasiet får svara på frågor om trygghet och hälsa. År 2020 uppgav 86,5 procent av eleverna i årskurs 5 att de känner sig trygga i skolan, 18,2 procent var rädda för andra elever och 9,8 procent för lärare på skolan, och 81,6 procent trodde att en lärare skulle ingripa om en elev var elak mot en annan elev. I årskurs 9 är samma uppgifter mindre upplyftande. Särskilt tilliten till vuxna har försämrats: 79,4 procent känner sig trygga men 18,7 procent är rädda för andra elever och 18,3 procent för lärare på skolan. Endast 62,4 procent förväntade sig att vuxna skulle hjälpa till vid konflikter (Skolinspektionen, 2020). Vad som ligger bakom detta behöver undersökas ytterligare och lämpliga åtgärder vidtas. På grund av skollagens och Barnombudsmannens starka skydd för barnens rättigheter är vissa lärare rädda för att ingripa i stökiga situationer eftersom de är rädda för att bli anmälda för kränkande behandling (Lärarförbundet, 2020).

Inga särskilda åtgärder för elevernas välbefinnande vidtogs under covid-19-pandemin eftersom förskolor och skolor hölls öppna. Förskolor och grundskolor upp till årskurs 6 förblev öppna som vanligt utan krav på att bära munskydd. Gymnasieskolor samt universitet och högskolor tillämpade distansundervisning eller blandad undervisning efter behov (se beskrivningen av den svenska strategin i utbildningsöversikten 2020). Enligt en undersökning bland gymnasieelever som Sveriges elevkårer genomförde mådde varannan elev sämre, upplevde mer stress och en känsla av minskad tillhörighet och sammanhang vid distansundervisning (Sveriges elevkårer, 2020). Läsåret 2021/2022 återgick skolorna till undervisning på plats – eftersom det är det som är bäst för de flesta elever (trots den stress som lärarna upplevde) – förutom runt jul, och senare blandad undervisning fram till april. Rektorer på gymnasieskolor tycker att det fungerade bra med distansundervisning men att elever i introduktionsprogram eller med svår hemsituation var mer sårbara. En del rektorer försökte arbeta individanpassat för att följa upp och stötta dessa elevers kunskapsutveckling och mående, men inga åtgärder vidtogs på riksnivå för dessa grupper (Skolinspektionen, 2020b). Den tillfälliga förordningen som gav huvudmännen möjlighet att under pandemin organisera undervisningen på annat sätt än vad som annars är möjligt har förlängts till den 31 juli 2022 (Regeringen, 2021). Ett förslag har lagts fram om ett statsbidrag på 20 miljoner euro för smittsäkra och avgiftsfria lovaktiviteter för barn och unga i åldersgruppen 6 till 15 år under 2021 (Regeringen, 2021b). Inom den högre utbildningen var bilden blandad. Studenter upplevde en känsla av ensamhet, isolering och en längtan efter det sociala studentlivet men samtidigt också ökad flexibilitet och att de hade möjlighet att studera mer effektivt och hade tillgång till mer undervisningsmaterial på nätet (UKÄ, 2021). Högskoleutbildningarna hade fler sökande, mer fusk uppdagades vid examinationer, fler studenter med lågutbildade föräldrar hoppade av utbildningen och personalen på lärosätena upplevde mer stress (UKÄ, 2021).

Lärarnas välbefinnande minskade under covid-19-pandemin. Enligt en undersökning som Lärarförbundet genomfört upplevde lärarna inom förskola och skola stor stress på grund av hög arbetsbelastning (78 procent av lärarna) och konflikter med vårdnadshavare på grund av oklara riktlinjer kring vilka barn som får gå till förskolan (58 procent av förskollärarna) (Lärarförbundet, 2020b). Många lärare ifrågasatte den tidiga återgången till undervisning på plats i skolan (60 procent av gymnasielärarna) (Lärarnas Riksförbund, 2021). Varannan lärare var orolig för att bli sjukskriven på grund av arbetsrelaterad stress, och 70 procent var oroliga för att kollegerna skulle bli sjukskrivna (Lärarförbundet, 2020b). Samtidigt ansåg 77 procent av huvudmännen i grundskolan att pandemin inte hade haft någon större påverkan på skolans möjligheter att fullgöra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2020c).

En tredjedel av alla elever känner inte att de hör hemma i skolan, och den andelen är högre bland missgynnade elever och elever med utländsk bakgrund, vilket ytterligare försämrar deras studieresultat. Känslan av tillhörighet (67 procent) har minskat med 2,3 procentenheter sedan 2015 (jämfört med 65,2 procent med en minskning på 1,6 procentenheter i EU). Den är lägre för elever med låg socioekonomisk status (en skillnad på 0,27 indexpunkter i genomsnitt jämfört med 0,2 i EU) och utländsk bakgrund (en skillnad på 0,13 indexpunkter i genomsnitt jämfört med 0,1 i EU) (OECD, 2019, vol. III), och dessa elever löper större risk att få undermåliga skolresultat (se utbildningsöversikten 2020). De som känner starkare tillhörighet i skolan presterar oftast bättre i provet i läsförståelse (fyra poäng högre resultat för varje enhet högre i indexet för tillhörighet efter att hänsyn tagits till skolans och elevens socioekonomiska bakgrund), medan de elever som går om en årskurs får sämre resultat i läsförståelse (87 poäng mot 58,5 poäng i EU). Andelen som förlorar sin känsla av tillhörighet när de går om en årskurs är den näst största i EU (0,27 mot 0,11 i EU) (OECD, 2019, vol. III).

4. Satsningar på utbildningsområdet

Satsningarna på utbildningsområdet är stora och fortsätter att öka. Satsningarna på utbildning fortsätter att öka: utgifterna för utbildning räknat som andel av BNP (6,9 procent i Sverige mot 4,7 procent i EU) var högst inom EU 2019, och när det gäller andel av den offentliga sektorns sammanlagda utgifter låg Sverige bland de högsta (14,1 procent mot 10 procent i EU)¹ Andelen av de offentliga utgifter som går till löner är den lägsta i EU (44 procent mot i genomsnitt 64 procent i EU)²

Väsentliga anslag från statsbudgeten på alla utbildningsnivåer är planerade. För förskolan anslås tio miljoner euro för språkutveckling 2021 (Regeringen, 2020). För att förbereda inför införandet av tioårig grundskola genom att förskoleklassen formellt blir en del av grundskolan får huvudmännen ett statsbidrag som täcker 70 procent av deras kostnader för fortbildning för förskollärare. Tio miljoner euro har avsatts för detta ändamål 2021, 2 miljoner euro för 2022 och 17 miljoner per år från och med 2023 (Regeringen, 2021c). Det svenska skolsystemet får i budgetpropositionen för 2021 en miljard kronor (100 miljoner euro) extra för att öka jämlikheten och fortsätta att höja kunskapsresultaten. Ytterligare 38,5 miljoner euro ges till skolor i områden med socioekonomiska utmaningar och 17 miljoner euro satsas på lovskola (Regeringen, 2020). Regeringen har även föreslagit att 770 000 euro per år ska anslås 2021 och 2022 till projektet Uppdrag fullföljd utbildning³, som syftar till att öka andelen ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning (Regeringen, 2020b). För att fler ska kunna studera ett basår, för att på så sätt bli behöriga till vissa högre utbildningar, föreslog regeringen en investering på cirka 40,5 miljoner euro 2021 (vilket motsvarar ytterligare cirka 4 000 helårsstudenter) och att denna satsning ska förlängas till 2022 (Regeringen, 2020b). På grund av det ökade intresset för att studera föreslogs i budgetpropositionen för 2021 att medel motsvarande nästan 19 000 helårsstudenter skulle tillföras för nya utbildningsplatser vid universitet och högskolor (Regeringen, 2020c).

5. Modernisering av förskoleverksamheten och skolundervisningen

Deltagandet i förskoleverksamhet är högt men lägre för barn med utländsk bakgrund. Andelen barn under tre års ålder som deltar i förskoleverksamhet eller barnomsorg är hög: 53,1 procent 2019 (35,3 procent i EU), varav drygt två tredjedelar är på förskolan 30 timmar eller mer i veckan (37,1 procent mot 21,5 procent i EU-17)⁴. Deltagandet i förskoleverksamhet från tre års ålder till obligatorisk skolstart låg på 95,6 procent 2019, precis under EU:s mål på 96 procent men över genomsnittet för EU på 92,8 procent och 0,5 procentenheter högre än 2018 . Utrikes födda barn deltar i mindre utsträckning (SCB, 2019). Under coronapandemin begränsade vissa kommuner tillgången till förskolan för vissa grupper (som barn med arbetslösa föräldrar) på grund av personalbrist, och vissa föräldrar höll sina barn hemma även om förskolan var öppen. Förskolan är inte obligatorisk. En annan utmaning i förskolan är de stora barngrupperna, som förvärrades ytterligare under pandemin på grund av ett stort antal sjukskrivningar bland förskolepersonalen (Folkhälsomyndigheten, 2021). I den nyligen genomförda utredningen Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska föreslås att förskolan ska bli obligatorisk från och med fem års ålder, att kommunerna ska bedriva uppsökande verksamhet och se till att alla barn som har behov av förskola för att få en bättre språkutveckling i svenska (främst barn till nyanlända) skrivs in i förskolan för att lära sig svenska tidigt. Förskolepersonalen ska få kompetensutveckling i språkutveckling (SOU, 2020a).

Resultaten vad gäller grundläggande färdigheter är lovande, men pandemin har påverkat de nationella proven och eventuellt även haft negativ effekt på likvärdigheten. Andelen underpresterande 15-åringar ligger i Sverige under genomsnittet för EU men över målet på EU-nivå. En granskning som Riksrevisionen genomfört visar emellertid att förbättringen som noterades i Pisa 2018 kan ha berott på att de deltagande skolorna uteslöt fler utrikes födda elever än vad som var tillåtet (Riksrevisionen, 2021). En stor andel 16- till 19-åringar har avancerade digitala färdigheter (71 procent mot 57 procent i EU). Andelen ökade något mellan 2015 och 2019 (med 1 procentenhet)⁶. Andelen som är behöriga till gymnasieskolan ökade från 82,5 procent 2017 till 85,6 procent 2020 (Regeringen, 2021d). Även medelbetygen i årskurs 9 blev bättre. De nationella proven i grund- och gymnasieskolan ställdes in under pandemin (Regeringen, 2021e). Likvärdigheten kan ha försämrats eftersom det var svårt för skolorna att tillgodose barnens och elevernas olika behov och ge dem individuellt stöd (Skolverket, 2021). I det nationella reformprogrammet har möjligheten för elever i årskurs 3 i gymnasiet att delta i lovskola utökats för att motverka att elever lämnar gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper.

Andelen unga med högst grundskoleutbildning är lägre än genomsnittet för EU, men Sverige har den högsta andelen elever som går ut skolan utan fullständiga betyg, och variationer tyder på bristande likvärdighet. Andelen unga med högst grundskoleutbildning ligger under EU-genomsnittet och under EU:s mål (7,7 procent mot 9,9 procent i EU), men den är dubbelt så hög bland utrikes födda (15,6 procent). Samtidigt ligger andelen med avslutad gymnasieutbildning eller eftergymnasial utbildning (bland 20- till 24-åringar) under genomsnittet i EU (64,9 procent mot 66,8 procent i EU)⁷. Andelen elever som slutar grundskolan utan behörighet till de nationella programmen på gymnasiet är den högsta i EU (20,2 procent mot 4,4 procent i EU) (se diagram 4). Sverige har här den största skillnaden mellan privat och offentligt drivna skolor i EU:s medlemsländer (12,4 procentenheter); det är betydligt vanligare att elever från offentligt drivna skolor går ut skolan utan fullständiga betyg. Det är också mycket vanligare i skolor där många elever går om en årskurs (8,7 procentenheter mot 3,4 procentenheter i EU) (OECD, 2020). Detta tyder på bristande likvärdighet och segregering i skolorna. Elever med utländsk bakgrund går i allmänhet i offentligt drivna skolor, och de löper större risk att gå ut skolan utan fullständiga betyg. Regeringen håller nu på att se över hur man kan se till att alla elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. De viktigaste åtgärderna som föreslås i utredningen En gymnasieutbildning för alla är att alla elever ska få en mentor som följer elevens utveckling, undervisningstiden ska utökas, nyanlända elevers kunskaper ska bedömas och stödmaterial utvecklas och lärare ska få kompetensutveckling om ledning, stöd och mentorskap (SOU, 2016).

Regeringen har börjat utreda statligt huvudmannaskap för skolan och elevhälsan. Regeringen har tillsatt en utredning om möjligheterna för staten att ta över följande ansvar från kommunerna: arbetsgivaransvaret för personalen, finansieringen av skolan, ledning av utbildningen och den dagliga driften. Utredaren ska även analysera konsekvenserna för det kommunala självstyret och möjligheterna till anpassning utifrån lokala behov (Regeringen, 2020d). Lärarna och lärarfacken är positiva till denna förändring. I en utredning om aktivt stöd- och elevhälsoarbete har man undersökt hur elever kan få stöd att nå de kunskapskrav som minst ska nås och samtidigt minska den psykiska ohälsan. I utredningens betänkande finns till exempel rekommendationer om hur många elever en skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator maximalt ska få ansvara för. Enligt förslaget behövs mer stödpersonal och förslaget skulle innebära ökade kostnader på nära 82,6 miljoner euro (SOU, 2021).

Flera utredningar om reform av gymnasieskolan överlämnade sina betänkanden och förslag 2020. I utredningen om planering och dimensionering av gymnasieutbildning föreslås större nationell och regional samverkan kring planeringen av utbildningsutbudet i gymnasieskolan och vuxenutbildningen för att tillgodose elevernas och arbetsmarknadens behov. Huvudmännen bör även ge saklig information om arbetsmarknadsutfall och övergången till eftergymnasiala studier (SOU, 2020b). I betygsutredningen föreslogs att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg men att nivåindelningen ska behållas och betyg fortsatt ges efter varje nivå (Regeringen, 2020e). Elever på yrkesprogram ska få verkliga möjligheter att läsa de ämnen som krävs för behörighet till högre utbildning (Regeringen, 2020e).

Läromedel och sekretessen för skolinformation är ett problem. Undersökningar visar att lärarna inte kan köpa de läromedel de behöver, att det finns stora skillnader mellan skolor i hur mycket som läggs på inköp av läromedel (inköpen har minskat sedan 1990-talet) och att elever och lärare ser läromedel som något värdefullt (Läromedelsförfattarna, 2020, 2021 och 2021a). Läromedelsförfattare, lärarfack och elevorganisationer vill att rätt till läromedel ska skrivas in i lagen, att resurserna till läromedel ska öka och att lärarna ska ha inflytande över inköpen. När det gäller den nyligen införda sekretessen för skolinformation som de fristående skolorna begärt (se utbildningsöversikten 2020) har ett försök att ändra på sekretessen gjorts eftersom det finns ett behov av större öppenhet. Det aktuella lagförslaget har dock avslagits av riksdagen. En tillfällig lagändring gäller från och med den 1 juli 2021 till och med den 1 juli 2023 som innebär öppen tillgång till skolinformation i väntan på att en permanent lagstiftning ska komma på plats (Riksdagen, 2021).

6. Modernisering av yrkes- och vuxenutbildning

Kombinationsutbildningar där språkstudier varvas med yrkesutbildning ska leda till att eleverna snabbare kommer in på arbetsmarknaden. Eleverna ska gå yrkesutbildningar vid kommunal vuxenutbildning samtidigt med kurser i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk. Utbildningen ska utformas efter ett visst yrke och språkundervisningen anpassas för det området. Tanken är att detta ska vara en snabbare väg till jobb för de som står långt från arbetsmarknaden.

Handels- och administrationsprogrammet har ersatts med ett moderniserat försäljnings- och serviceprogram med fokus på digital och grön kompetens. Programmet ändras så att det omfattar handelsspecifik kunskap om hållbarhet och digitala färdigheter som är relevanta för e-handel och så att det bättre tillgodoser behoven inom handelssektorn som just genomgår stora förändringar (Cedefop ReferNet Sweden, 2020). Denna ambition finns även med i den nationella strategin för digitalisering, där vikten av digital omställning i alla delar i skolväsendet betonas.

Regeringen godkände i februari 2021 ändringar i läroplanen för att motverka traditionella könsmönster. Läroplansändringarna ska motverka sexism, sexuella trakasserier, tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld och förtryck och ska förmedla en allmänt moderniserad syn på kön. Denna ändring bör motverka kompetensbristen så att fler yrken som traditionellt utövas av män kan bli en accepterad yrkesutbildningsväg för kvinnor och tvärtom (Cedefop ReferNet, 2021).

Stora investeringar har gjorts i den kommunala vuxenutbildningen, bland annat för kartläggning och validering. Under pandemin gjordes stora satsningar på vuxenutbildningen. År 2020 tog staten ett större ansvar för finansieringen av den kommunala vuxenutbildningen, och 2021 gavs ökade anslag till utbildningsplatser inom vuxenutbildning (ytterligare 17 000 statligt finansierade platser). Medel anslogs även för tillfällig kartläggning och validering av tidigare kvalifikationer och kunskaper inom kommunal vuxenutbildning i syfte att öka antalet validerade kvalifikationer och förbättra elevernas möjligheter till kompletterande utbildning.

Urvalsreglerna för antagning till kommunal vuxenutbildning har ändrats och en ny högskoleförberedande examen har införts. Tidigare gavs de med ”lägst utbildningsnivå” företräde vid antagning till kommunal och regional vuxenutbildning medan företräde nu ges till de med ”störst behov” så att det blir enklare att utbilda sig för att byta yrkesbana. En ny högskoleförberedande examen har införts inom kommunal vuxenutbildning. Den kan fås genom att få godkänt på kurser från flera olika program.

Det finns ingen nationell strategi eller några särskilda åtgärder om välbefinnande inom vuxenutbildningen. Kommunerna kan tillhandahålla elevhälsa inom vuxenutbildningen, men det finns inga nationella uppgifter om i vilken utsträckning de gör det. Det finns inga lagkrav på elevhälsa för vuxenutbildningen som det finns för grundskole- och gymnasieutbildningen. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention från 2023 och framåt, men den ska inte endast gälla på utbildningsområdet och inga specifika utbildningsformer omnämns (Regeringen, 2020f).

7. Modernisering av universitet och högskolor

Andelen personer med eftergymnasial utbildning är redan högre än EU:s nya mål. År 2020 var andelen 25- till 34-åringar med eftergymnasial utbildning 49,2 procent (0,8 procentenheter högre än 2019), över både EU-nivån (40,5 procent) och målet på EU-nivå för 2030 på 45 procent. Skillnaden mellan män och kvinnor var relativt hög. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning (17,7 procentenheter fler mot 10,8 procentenheter i EU)⁸. Skillnaden mellan inrikes födda (49,9 procent) och utrikes födda (47,2 procent) är liten. Andelen personer med eftergymnasial utbildning som är födda i ett annat EU-land är hög, den tredje högsta i EU (69 procent mot 40,4 procent i EU)⁹. Skillnaderna i andelen med eftergymnasial utbildning mellan invånare i städer (60,9 procent) och på landsbygden (33,4 procent) är högre än genomsnittet i EU (27,5 procentenheter mot 22 procentenheter).

Intresset för studier har ökat, men det är svårare för studerande med missgynnad bakgrund, och möjligheten att göra högskoleprovet är begränsad. Pandemin ökade antalet sökande och antalet examinerade. Undervisningen genomfördes digitalt och examinationsformerna ändrades. Coronapandemin gjorde det även svårare för nybörjare med lågutbildade föräldrar. Avhoppen i denna grupp ökade, medan de minskade för nybörjare med högutbildade föräldrar. Antalet disciplinärenden ökade med 61 procent mellan 2019 och 2020, främst för plagiering och otillåtet samarbete (UKÄ, 2021). En tredjedel av utbildningsplatserna på universitet och högskolor fördelas normalt utifrån resultatet på högskoleprovet. Det ställdes dock in våren 2020 och begränsades kraftigt 2020/2021 (våren 2021 fick till exempel endast de som gick sista året på gymnasiet eller äldre skriva provet) varför regeringen har fått möjlighet att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid (Regeringen, 2021f och Riksdagen, 2021b). Denna möjlighet har dock ännu inte använts. Det råder fortfarande långvarig brist på studenter som läser till läkare, sjuksköterskor och lärare, men intresset för sjuksköterskeutbildningar har ökat på grund av pandemin. Regeringen föreslår i sitt nationella reformprogram att öka resurserna till den högre utbildningen (möjligheter till deltidsstudier, fler sommarkurser och fler utbildningsplatser vid universitet och högskolor).

Pandemin har minskat den allmänna sysselsättningsgraden bland utexaminerade från universitet och högskolor. Arbetslösheten bland nyligen utexaminerade är hög (90,8 procent 2020, över EU:s 83,7 procent), men har minskat något med 0,9 procentenheter under det senaste året antagligen till följd av pandemin¹⁰. Pandemin har påverkat olika mycket beroende på de examinerades utbildningsområde. De som hade fått en sjuksköterskeexamen hade till exempel färre problem.

Digitaliseringen och samarbetet mellan lärosäten har ökat. Enligt en expertgrupps rapport om högskolans digitalisering gick högskolornas omställning till distansundervisning relativt smidigt, vilket ledde till att den digitala undervisningen ökade snabbt, liksom användningen av digitala resurser och utbyte av undervisningsresurser, information, kunskap och webbinarier. Samarbetet mellan lärosäten via olika nätverk ökade också. Det är dock viktigt att komma ihåg att digitaliseringen endast bör vara ett hjälpmedel för att utveckla högskolepedagogiken (Nyman, 2020). Enligt rapporten bör bland annat mer stöd ges till nätverken för samarbete mellan lärosäten, rekommendationen om öppna lärresurser bör följas, och den administrativa hanteringen av valideringen inom högskolan bör reformeras genom att ansvaret förs över till en central myndighet.

8. Källor

Cedefop ReferNet Sweden (2020). Sweden: modernised VET in retail is under way. https://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/sweden-modernised-vet-retail-under-way

Cedefop ReferNet (2021). VET REF: developments in vocational education and training policy database. Cedefop monitoring and analysis of VET policies. [Opublicerad].

Skola hemma [home schooling]. Ett stöd för skolan under coronapandemin, https://www.skolahemma.se/

Folkhälsomyndigheten (2018). Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-bland-hogskole--och-universitetsstudenter-kan-forebyggas/.

Folkhälsomyndigheten (2018a), Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Grundrapport, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49728/skolbarns-halsovanor-2017-18-18065.pdf.

Folkhälsomyndigheten (2019), Öppna jämförelser folkhälsa 2019, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf#page=149.

Folkhälsomyndigheten (2021), Förekomst av covid-19 i olika yrkeskategorier – delrapport 2. Bekräftade covid-19 fall i Sverige 13 mars – 15 december, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/2196ac08bde24bc4bc7d4abfd6775001/forekomst-covid-19-olika-yrkeskategorier-delrapport-2.pdf.

Lärarförbundet (2020), Trygghet att skapa studiero – en rapport om lärares ansvar och befogenheter, Lärarförbundet, https://www.lararforbundet.se/artikelsidor/rapport-lararna-maaste-faa-trygghet-att-skapa-studiero.

Lärarförbundet (2020b), ”Läget är katastrofalt, pressat och ohållbart.” – Lärarnas syn på hur det fungerar att arbeta under covid-19, Lärarförbundet, Stockholm, https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1604063733/b3fb4e66eab617072acab1dafa2643f5/La_get_a_r_katastrofalt_pressat_och_oha_llbart.pdf.

Lärarnas riksförbund (2021), Smittskyddsåtgärder på skolorna. Så tycker lärarna och de fackliga ombuden, Lärarnas riksförbund, Stockholm, https://www.lr.se/download/18.2e38b9e17606d5266328bb3/1611585007604/smittskyddsatgarder_pa_skolorna_LRUND196PM_202101.pdf.

Läromedelsförfattarna (2020), Rätten till kunskap. En rapport om läromedelssituationen i Sverige, Läromedelsförfattarna, Stockholm, https://www.laromedelsforfattarna.se/globalassets/dokument/paverkan-opion/laromedelsrapport.pdf.

Läromedelsförfattarna (2021), Ungas syn på läromedel. Läromedelsförfattarna, Stockholm, https://www.laromedelsforfattarna.se/globalassets/bilder/opinion-paverkansarbete/elevers-syn-pa-laromedel.pdf>.

Läromedelsförfattarna (2021a), Vårdnadshavares syn på läromedel, Läromedelsförfattarna, Stockholm, https://www.laromedelsforfattarna.se/globalassets/bilder/opinion-paverkansarbete/vardnadshavares-syn-pa-laromedel.pdf.

Skolverket (2021), Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet. Delredovisning 3, Skolverket, Stockholm, https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2021/covid-19-pandemins-paverkan-pa-skolvasendet-delredovisning-3.

Nyman, Kjell (2020), Uppkopplad utbildning – en ESO-rapport om högskolans digitalisering. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2020:5, Statens offentliga utredningar, Stockholm.

OECD (2019 Vol. III), PISA 2018 Results (Volume III): What School Life Means for Students’ Lives, PISA, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/acd78851-en.

OECD (2020 Vol. V), PISA 2018 Results (Volume V): Effective Policies, Successful Schools, PISA, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/ca768d40-en.

Regeringen (2020), Budgetpropositionen för 2021, Regeringen, Stockholm, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/09/prop.-2020211/.

Regeringen (2020b), Satsningar för höjda kunskapsresultat och fler behöriga lärare, Pressmeddelande, Regeringen, Stockholm.

Regeringen (2020c), Så här föreslås fler utbildningsplatser fördelas när regeringen satsar på universitet och högskolor i höstbudgeten, Pressmeddelande 22 september 2020.

Regeringen (2020d), Förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, Kommittédirektiv 2020:140. Regeringen, Stockholm.

Regeringen (2020e), Övergång till ämnesbetyg kan ge yrkeselever bättre möjlighet till högskolebehörighet, Pressmeddelande, Regeringen, Stockholm.

Regeringen (2020f), Uppdrag att inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, Regeringen, Stockholm, https://www.regeringen.se/4a1a27/contentassets/d15e95155fc24f9999ccea87d04d6236/uppdrag-att-inkomma-med-underlag-infor-en-kommande-nationell-strategi-inom-omradet-psykisk-halsa-och-suicidprevention.pdf.

Regeringen (2021), Tillfälliga regler för skolor förlängs för att ge lärare och elever tid till undervisning, Pressmeddelande, Regeringen, Stockholm.

Regeringen (2021b), 200 miljoner kronor för smittsäkra och avgiftsfria lovaktiviteter för barn och unga, Pressmeddelande 4 april 2021.

Regeringen (2021c), Ny fortbildningssatsning förbereder för ett införande av en tioårig grundskola, Pressmeddelande 1 mars 2021.

Regeringen (2021d), Kunskapsresultaten förbättras i svenska skolan, Regeringen, Stockholm,https://www.regeringen.se/artiklar/2021/04/kunskapsresultaten-forbattras-i-svenska-skolan/?TSPD_101_R0=08054bd396ab2000495103db2c67fe4234c41e5deaeeb9c5dbae1837d8e3cc534ff7faeb76ee3a5a08fcd128b31430006a78d0aec1f6fb3c2ee3e16cf445bf65fb833e1279b0209392c78dd4eb783cdb428f61a4c7305162d8bca443d06dc94e.

Regeringen (2021e), Vårens nationella prov ställs in, Pressmeddelande, Regeringen, Stockholm.

Regeringen (2021f), Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid, Regeringens proposition 2020/21:136, Regeringen, Stockholm.

Regeringskansliet, Digitaliseringsstrategin, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringsstrategin/.

Riksdagen (2021b), Tidsbegränsad lösning för att säkerställa tillgång till skolinformation, Konstitutionsutskottets betänkande 2020/21:KU31, Riksdagen, Stockholm, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/tidsbegransad-losning-for-att-sakerstalla_H801KU31.

Riksdagen (2021b), Möjlighet för regeringen att tillfälligt frångå huvudregeln för fördelning av platser vid urval till högskolan vid extraordinära händelser i fredstid, Utbildningsutskottets betänkande 2020/21:UbU18, Riksdagen, Stockholm, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/_H801UbU18.

Riksrevisionen (2021), Pisa-undersökningen 2018 – arbetet med att säkerställa ett tillförlitligt elevdeltagande, Rir 2021:12, Riksrevisionen, Stockholm, https://www.riksrevisionen.se/download/18.4cb651881790d82c1eb2111a/1619525207429/RiR%202021_12%20Anpassad.pdf.

Skola hemma, Ett stöd för skolan under coronapandemin, https://www.skolahemma.se/.

Skolinspektionen (2020), Skolenkäten våren 2020. Resultatredovisning för Skolenkäten, Skolinspektionen, Stockholm, https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/statistik/statistik-skolenkaten/vt-2020/totalrapport-skolinspektionen-vt-20202.pdf, https://www.skolinspektionen.se/inspektion-och-tillstand/skolenkaten/.

Skolinspektionen (2020b), Utbildning under påverkan av coronapandemin: Sammanställning av centrala iakttagelser från en förenklad granskning av 225 gymnasieskolor, Dnr: 2020:4850, Skolinspektionen, Stockholm, https://www.skolinspektionen.se/aktuellt/nyheter/ny-rapport-utbildning-under-paverkan-av-coronapandemin-i-gymnasieskolan/.

Skolinspektionen (2020c), Skolhuvudmäns utmaningar och möjligheter under Corona-pandemin. Kartläggning med särskilt fokus på stöd till elever i grundskolan, baserad på intervjuer med 106 huvudmän, Skolinspektionen, Stockholm, https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/ovriga-publikationer/2020/skolhuvudmans-utmaningar-och-mojligheter-under-corona-pandemin/.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2016), En gymnasieutbildning för alla – å̊tgärder för att alla unga ska på̊börja och fullfölja en gymnasieutbildning, Betänkande av gymnasieutredningen SOU 2016:77, Statens offentliga utredningar, Stockholm.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2020a), Förskola för alla barn – för bättre språkutveckling i svenska, Statens offentliga utredningar, Stockholm.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2020b), Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning, Betänkande av Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola, SOU 2020:33., Statens offentliga utredningar, Stockholm, https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202033/.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2020c), Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper, Betänkande av Betygsutredningen 2018, SOU 2020:43, Statens offentliga utredningar, Stockholm, https://www.regeringen.se/4a3d31/contentassets/fe3346ccd9f84e00a50f340411515aa7/bygga-bedoma-betygssatta--betyg-som-battre-motsvarar-elevernas-kunskaper-sou-202043-ny-version.pdf.

SOU (Statens offentliga utredningar) (2021), Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, Slutbetänkande av utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven, SOU 2021:11, Statens offentliga utredningar, Stockholm,
https://www.regeringen.se/492cd0/contentassets/77f91fad3fff4e9f85bc560b1e5c34d9/battre-mojligheter-for-elever-att-na-kunskapskraven-sou-202111.

SCB (2019), 23 000 barn går inte i förskola, https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/23-000-barn-gar-inte-i-forskola/.

Sveriges elevkårer (2020), Uppföljande undersökning om gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning VT2020, Sveriges elevkårer, Stockholm, https://sverigeselevkarer.se/media/1927/sek_rapport_uppfo-ljande-underso-kning-distansundervisning_2020.pdf.

UKÄ (2021), Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag. Delrapportering 1, Universitetskanslersämbetet, Stockholm, https://www.uka.se/download/18.3fca4e4d177db4cf57269e6/1615889428308/Rapport%202021-03-16%20Delrapport%201.pdf.

Bilaga I: Källor till nyckelindikatorer

Bilaga II: Utbildningssystemets struktur