1. Nyckelindikatorer

2. Huvudpunkter

3. Fokus på digital utbildning

Sveriges befolkning har god digital kompetens, men antalet utexaminerade i informations- och kommunikationsteknik (IKT) är inte tillräckligt högt. Ungdomar i åldern 16–19 år har en högre digital kompetens än genomsnittet i EU: 71 % har mer än grundläggande kompetens (57 % för EU-27)¹ och kompetensen hos befolkningen i stort är bland den högsta i EU. Det råder brist på utexaminerade i IKT på arbetsmarknaden (Europeiska kommissionen, 2020) och denna situation kommer förmodligen att kvarstå. Andelen som har en examen i eller som studerar IKT är relativt låg (3,7 %² respektive 4,3 %³ ) och elever som får goda resultat i OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (PISA) visar också svagt intresse för IKT-yrken (OECD, 2019-SE).

En nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet antogs 2017 (Regeringen, 2017). Den övervakas regelbundet av Skolverket (Skolverket, 2019a) och genomförs med en nationell handlingsplan som tagits fram av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, 2019). Strategin omfattar programmeringsfärdigheter i grundskolan och reviderade läroplaner och kursplaner för gymnasieutbildning. Examensmålen för yrkesutbildningsprogrammen har uppdaterats i enlighet med behoven av digital kompetens inom olika yrken.

Lärarnas digitala färdigheter måste stödjas bättre. IKT ingår inte som en obligatorisk del av den grundläggande lärarutbildningen och det görs ingen bedömning av digital kompetens innan man börjar jobba som lärare (Europeiska kommissionen, 2019b). Andelen lärare som studerat IKT under den grundläggande lärarutbildningen är den lägsta i EU (36 % jämfört med 49,1 % för EU-22) och andelen som uppger att de har ett stort behov av IKT-utbildning (22,2 %) ligger över genomsnittet för EU-22 (18 %) (OECD, 2019b). Eftersom digital kompetens blev en del av den nationella läroplanen i alla skolor från och med den 1 juli 2018 känner lärarna förmodligen ett ökat behov av att förvärva IKT-färdigheter. En färsk svensk undersökning om effekterna av covid-19 på utbildningen visade på stora skillnader mellan skolor när det gäller tillgång till digitala lärresurser och lärarnas användning av dessa (en tredjedel hade inte tillgång till och använde inte digitala lärresurser, medan nästan 50 % hade god tillgång till sådana resurser och använde dem mycket) (Bergdahl & Nouri, 2020). Detta beror på decentraliseringen av skolväsendet och självbestämmandet i fråga om finansiering och undervisning. Tillgången till tekniskt stöd och utbildningsstöd varierar också mellan skolorna och ökar med utbildningsnivån (Skolverket, 2019a). Ett stort antal lärare stöter på tekniska problem under lektionerna, vilket hindrar dem från att slutföra dem som planerat⁴. Andelen lärare som deltar i fortbildning inom IKT per år (66,6 %) ökade med 19,8 procentenheter under 2013–2018 (OECD, 2019b).

Skolorna har god tillgång till digitala verktyg och uppkoppling och eleverna använder i stor utsträckning IKT för lärande. Jämfört med genomsnittet i Europa går elever på alla nivåer i skolor med större tillgång till digitala verktyg och uppkoppling (se diagram 3), där det finns fler digitala enheter per elev och tillgång till snabbt internet. En stor andel elever går i skolor där mer än 90 % av verktygen används i praktiken och har tillgång till en virtuell lärandemiljö i och utanför skolan – för högstadieskolor 93 % (EU-genomsnitt 54 %) respektive 99 % (EU-genomsnitt 89 %). Elevernas användning av internet i skolan för lärande är näst högst i EU på både högstadie- och gymnasienivå (Europeiska kommissionen, 2019). Detsamma gäller andelen lärare som låter eleverna använda IKT för projekt och arbete i klassrummet (63,3 % jämfört med 46,9 % för EU-22) (OECD, 2019b).

Det finns farhågor om att digitaliseringen har negativa effekter på utbildningen. Två studier om införandet av en dator per elev har visat att detta har en negativ effekt på jämlikheten i skolan, eftersom det leder till en ökad arbetsbörda och till att eleverna lär sig på egen hand (Grönlund, Andersson m.fl., 2014, Hall, Lundin m.fl., 2019). I och med digitaliseringen minskar användningen av tryckta läromedel, vilket riskerar att påverka läsförståelsen negativt (Delgado m.fl., 2018). Ett allt större antal elever anser nu att det är slöseri med tid att läsa (40 % 2018, 10–11 procentenheter mer än 2009) (Skolverket, 2019c). För att motverka dessa negativa effekter håller man på att införa ett förbud mot mobiltelefoner i skolorna⁵.

4. Investeringar i utbildning

Det görs stora investeringar i utbildning och de lokala myndigheterna står för den största delen av utgifterna, utom för eftergymnasial utbildning. År 2018 var andelen av BNP som gick till utbildning återigen den högsta av alla EU-länder (6,9 % jämfört med 4,6 % för EU-27). Utbildningens andel av de totala offentliga utgifterna var också bland de högsta (13,8 % jämfört med 9,9 % för EU-27)⁶. Sverige är det EU-land som har den största andelen utbildningsutgifter på kommunal nivå (5,5 % jämfört med 1,6 % för EU-27)⁷ och det enda OECD-land där grundskole- och gymnasieutbildning till 100 % finansieras genom offentliga källor (OECD, 2019c).

Nya riktade utgifter syftar till att förbättra skolundervisningen. Skolverket fick finansiering för att utveckla nya läroplaner och förbereda införandet av nya ämnesbetyg i gymnasiet. Skolinspektionen får ytterligare finansiering för att öka tillsynen på grundval av enskilda fall och för utvärdering av läsa-skriva-räkna-garantin (Regeringen, 2019d). Likvärdighetsbidraget som betalas ut till kommunerna i syfte att höja kvaliteten på skolor med fler barn med invandrarbakgrund fortsätter och uppgår till 460 miljoner euro 2020. Stödet kan nu också användas för fritidshem⁸. Före pandemin försökte kommunerna minska sin utbildningsfinansiering. Regeringen kommer att ge dem 2 miljarder euro extra för att motverka effekterna av pandemin, men det är inte känt hur mycket som kommer att gå till utbildning⁹.

5. Modernisering av förskoleverksamheten och skolundervisningen

Deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg ligger över EU:s riktmärke.. Deltagandet i formell barnomsorg för barn under 3 år är högt (49,4 % jämfört med 34,7 % för EU-27 under 2018)¹⁰. Deltagandet i förskoleverksamhet från 4 års ålder tills den obligatoriska grundskolan börjar var 95,9 % under 2018, vilket är högre än EU-genomsnittet (94,8 %) och riktmärket för 2020 (95 %)¹¹. Bland barn med invandrarbakgrund är deltagandet lägre. Olika sätt att öka dessa barns deltagande är föremål för en utredning och en rapport väntas i oktober 2020 (Regeringen, 2019h och Regeringen, 2019i). Sista året före grundskolan (”förskoleklass”) kommer formellt att bli det första året i grundskolan. En utredning pågår om det praktiska genomförandet av reformen och resultaten av analysen förväntas bli klara i april 2021 (Regeringen, 2020). Det finns en oro för att reformen kan komma att förvärra lärarbristen. Från och med den 1 juli 2020 har förskolechefer titeln rektor och ska uppfylla samma kvalifikationskrav som skolrektorer (som ska förvärvas under en 3-årig deltidskurs). Avsikten med detta är att höja undervisningens kvalitet¹².

Andelen unga med högst grundskoleutbildning har minskat och är nu under det nationella riktmärket, men den är högst bland pojkar och ungdomar med invandrarbakgrund. Andelen unga med högst grundskoleutbildning var 6,5 % under 2019, vilket är lägre än genomsnittet i EU-27 på 10,2 %¹³. Andelen har minskat med 1 procentenhet jämfört med 2018 och ligger återigen under det nationella Europa 2020-målet på 7 %. Den är högre för pojkar (1,9 procentenheter) och betydligt högre för utrikes födda (13,6 %) än för inrikes födda (4,6 %) . Den är också högre i landsbygdsområden (8,4 %) än i städer (4,6 %)¹⁵ – en skillnad som har ökat med 3,4 procentenheter sedan 2009¹⁶.

Elevernas grundläggande färdigheter håller på att förbättras igen.. Resultaten från OECD:s PISA-undersökning 2018 visar att elevernas resultat har förbättrats efter en period med försämrade resultat i matematik och naturvetenskap. Elevernas resultat är nu bättre än EU-genomsnittet på alla tre områdena. Medelpoängen inom alla tre områdena ligger över EU-genomsnittet, andelen högpresterande inom matematik och läsförståelse har också ökat och resultaten för läsförståelse är bland de bästa (13,3 % jämfört med 8,5 % för EU-27) (OECD, 2019, vol. I). Andelen underpresterande är lägre än EU-genomsnittet – matematik 18,8 % (EU 22,9 %), naturvetenskap 19,0 % (EU 22,3 %) och läsförståelse 18,4 % (EU 22,5 %) – men är fortfarande betydligt högre än EU-målet på 15 %. De förbättrade resultaten tyder på att de senaste årens utbildningsreformer har börjat bära frukt.

Skillnaden i läsförståelse mellan elever med invandrarbakgrund och elever födda i Sverige ökar.. Den är en av de största i EU, både när det gäller medelpoäng (83 poäng jämfört med 44,9 för EU-27, vilket är högre än tidigare år) och andelen underpresterande (en skillnad på 25,5 procentenheter och på hela 38,2 procentenheter för utrikes födda elever) (OECD, 2019, vol. II). Antalet elever med invandrarbakgrund nästan fördubblades 2009–2018 (Europeiska kommissionen, 2020).

Ojämlikhet påverkar prestationerna.. Elevernas socioekonomiska bakgrund påverkar deras utbildningsresultat både på enskild nivå och på skolnivå, men i lägre grad än EU-genomsnittet. Skolornas rektorer rapporterade större personalbrist men mindre materialbrist än genomsnittet i OECD, och detta är mer uttalat i mindre gynnade skolor (40 % jämfört med 20 %) (OECD, 2019-SE, s. 5). Klyftan mellan skolorna med bäst resultat och skolorna med sämst resultat håller på att öka i 115 av 188 kommuner och antalet skolor där många elever inte är behöriga för gymnasieutbildning har nästan fördubblats på fem år¹⁷. Skillnaderna mellan flickors (som har bättre resultat) och pojkars medelpoäng i läsförståelse och naturvetenskap är större än genomsnittet i EU-27 (34 procentenheter jämfört med 28 procentenheter respektive 8 procentenheter jämfört med 0,7 procentenheter). Detsamma gäller skillnaderna i andelen underpresterande. En domstol i Göteborg har slagit fast att Statistiska centralbyrån inte får ge kommuner och allmänheten tillgång till uppgifter på skolnivå om fristående skolors sammansättning, elevernas bakgrund och resultat på grund av skyldigheten att bevara sekretessen för statistiska uppgifter som rör enskilda juridiska eller fysiska personer. Detta försvårar analysen av utbildningsuppgifterna och besluten om finansieringsbehov¹⁸ och arbete pågår därför för att åtgärda problemen. Det finns förslag om att ta bort kötiden som ett urvalskriterium för fristående skolor för att minska skolsegregationen och om att införa en samordnad skolvalsperiod för fristående och kommunala skolor och likvärdig information för alla (Andersson m-fl., 2019). Skolmyndigheterna håller på att ta fram nationella mål och indikatorer för övervakning av skolornas verksamhet för att göra skolan mer likvärdig och för att få bättre förståelse för skolornas framgångsfaktorer (Regeringen, 2020f). Betygsättningen i Sverige är i praktiken delvis beroende av skolans och klassens genomsnittsresultat. En analys visar att fristående skolors högre betyg i förhållande till nationella prov inte enbart kan förklaras av denna effekt¹⁹

Flera utbildningsreformer håller på att övervägas. På förslag från Skolverket har regeringen beslutat att ändra kursplanerna för att göra dem tydligare och enklare och för att lägga tonvikten på faktakunskaper under de första åren och anpassa innehållet till betygen. Ett flertal utredningar om ojämlikhet och utbildningens kvalitet pågår eller håller på att behandlas. I dessa utredningar kommer man att analysera betygsinflation (Regeringen, 2019e) (analys och förslag gällande ändringar i betygsättningen lämnades in i augusti och håller nu på att behandlas), lärmiljön på fritidshem (Regeringen, 2019b), möjligheten att stänga skolor vid allvarliga missförhållanden (Regeringen, 2019k) och möjligheten att återförstatliga finansieringen av skolan och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra tilldelningen av resurser till för- och grundskolan (Regeringen, 2018). År 2020 fick Sverige en landsspecifik rekommendation om att ”[f]rämja innovation och stödja utbildning och färdighetsutveckling” (Europeiska unionens råd, 2020).

Välmående påverkar resultaten i läsförståelse. En tredjedel av alla elever upplever att de inte hör hemma i skolan, vilket har en mycket negativ inverkan på deras resultat i läsförståelse (-23 poäng jämfört med EU-genomsnittet på -16). Eleverna i Sverige skolkar inte i någon större utsträckning, men elever från mindre gynnade förhållanden skolkar dubbelt så ofta som elever från mer gynnade förhållanden (13,1 % jämfört med 6,9 %). Det gäller även elever med invandrarbakgrund (15,8 % jämfört med 8,3 % för inrikes födda, vilket är nästan dubbelt mer än EU-skillnaden på 4,9 %) (OECD, 2019, vol. III).

Lärarbrist och frekventa byten av rektorer i skolorna påverkar utbildningens kvalitet. Enligt prognosen kommer det att saknas 45 000 lärare 2033, vilket är en lägre siffra än tidigare beräknat eftersom det förväntade inflödet av elever med invandrarbakgrund har minskat. Siffran motsvarar emellertid 21 % av det befintliga antalet lärare (Skolverket, 2019b). Genom initiativet Lärarlönelyftet har var tredje lärare fått högre lön, men det har också lett till ojämlikhet och splittring och har ännu inte resulterat i en ökning av antalet personer som söker sig till läraryrket. Initiativet kommer att anslås medel även i budgeten 2020 och lärare i skolor där förhållandena är särskilt svåra ska gynnas ytterligare (Regeringen, 2019f). I budgeten för 2020 ges också stöd till riktade program för särskilda behov (3 607 500 euro under 2020), yrkeslärare (2 775 000 euro varje år fram till 2023) och ytterligare utbildning av skolledare (en ökning på 1 850 000) (Regeringen, 2019d). För att möjliggöra ett bredare deltagande i Lärarlyftet har kravet på att lärarna i fråga redan ska undervisa i det ämne där de vill bli behöriga tagits bort (Regeringen, 2020c). Initiativet ”Vidareutbildning av lärare och förskollärare” (VAL) ska göra det möjligt för erfaren personal utan examen att slutföra sin lärarutbildning (Regeringen 2019g). En undersökning utförd av Lärarförbundet visar att 49 % av de obehöriga lärarna har påbörjat men inte slutfört sin lärarutbildning²⁰. För närvarande utreds hur man kan höja kvaliteten på lärarutbildningen och göra det enklare att bli lärare²¹. Lärarbristen är störst på den norrländska landsbygden²², där det i vissa skolor inte finns några behöriga lärare i ett visst ämne. Från och med den 30 juni 2021 kommer en lagändring att göra det möjligt att använda fjärrundervisning för att lösa detta problem: eleverna kommer att befinna sig i klassrummet men undervisas av en behörig lärare från en annan skola (Regeringen, 2020b²³). Skolinspektionen har konstaterat att omsättningen på rektorer är hög (50 % arbetar i samma skola i mindre än tre år), särskilt på skolor med dåliga resultat. Andelen lärare som är osäkra på om de har valt rätt yrke är bland de högsta i EU (41,3 % jämfört med 25,9 % för EU-22). Denna siffra är betydligt högre bland män (en skillnad på 7,8 procentenheter jämfört med en skillnad på 3,5 procentenheter i EU-22) (OECD, 2019b, vol. II). Fortbildning av lärare äger vanligtvis rum i skolan och är mindre anpassad till lärarnas personliga utvecklingsbehov (61,4 % jämfört med 77,9 % för EU-22). Fortbildningen genomförs oftast i form av s.k. peer learning, där lärarna lär sig av varandra (46,8 % jämfört med 32,5 % för EU-22) eller nätverkande (46,6 % jämfört med 30,6 %). Deltagandet i behörighetsgivande utbildning är betydligt lägre än EU-genomsnittet (5,1 % jämfört med 14,7 % för EU-22) (OECD, 2019b, vol. I). Detta är särskilt oroande med tanke på det stora antalet obehöriga lärare i skolorna.

Distansundervisningen under covid-19-pandemin har inneburit vissa utmaningar.Endast gymnasieskolor, universitet och högskolor samt vuxenutbildningar gick över till distansundervisning den 18 mars, samtidigt som de förblev tillgängliga för mindre grupper till exempel för praktiska prov och särskilt lärandestöd. De flesta skolor hade tillräckliga infrastrukturer och resurser. Skolverket tillhandahöll vägledning på sin webbplats https://www.skolverket.se om hur arbetet skulle organiseras och erbjöd onlineresurser för distansundervisning och information till lärare på www.skolahemma.se. Eftersom skolan är decentraliserad fattas alla beslut om tekniska plattformar, utbildningsmaterial osv. på lokal nivå – ofta till och med på skolnivå. Vissa lärare uppgav att nyanlända elever saknade datorer, internetuppkoppling och nödvändiga it-kunskaper och att de inte kunde få hjälp av sina föräldrar (Bergdahl & Nouri, 2020). Många elever uppger att deras internetuppkoppling inte är tillräckligt bra för distansstudier. De är bekymrade över arbetsbördan, prov och alltför mycket skärmtid och de saknar studiemotivation (Sveriges Elevkårer, 2020). Vanliga utmaningar var bland annat svårigheterna att undervisa i praktiska ämnen, lärarnas ovana att undervisa digitalt, överbelastning av internet eller plattformar och behovet av att översätta material för elever som talar andra språk. En del av de elever som tidigare ofta var frånvarande eller hade problem med inlärningen är mer närvarande och presterar bättre än förut tack vare mer individanpassade metoder och färre störningsmoment. För att undvika att eleverna fuskar genom att använda internet under proven infördes prov som i högre grad kräver egen reflektion (Hall, 2020). Vissa lärare rapporterar emellertid att eleverna förvisso är närvarande digitalt men att de deltar mindre (Lärarnas Riksförbund, 2020c). Skolor och universitet slog åter upp portarna den 15 juni, efter skolårets slut men i tid för sommarskola²⁴. Med anledning av pandemin har nya, tillfälliga regler trätt i kraft som tillåter gymnasieskolor att kombinera undervisning i skolans lokaler och på distans, vilket redan var tillåtet för vuxenutbildning och högre utbildning. Situationen övervakas av skolmyndigheterna.

6. Modernisering av yrkesutbildningen

Deltagandet i grundläggande yrkesutbildning är lågt, trots att sysselsättningsgraden är bland de högsta i EU. Andelen gymnasieelever som studerade på yrkesutbildningar 2018 var 35,4 % (EU-genomsnitt 48,4 %). Under 2018/19 fanns 12 400 lärlingar, vilket motsvarade 12 % av alla studerande på yrkesutbildningar i landet, vilket var en ökning med 207 % registrerade lärlingar sedan 2013/14 (Cedefop ReferNet Sweden, 2020). Sysselsättningsgraden bland nyligen utexaminerade från yrkesutbildningar var 87,4 % 2019, vilket var högre än genomsnittet för EU-27 (79,1 %).

År 2019 beslutade Sverige att se över innehållet i vissa grundläggande yrkesutbildningar med början 2021. Blivande undersköterskor på vård- och omsorgsprogrammet och elever på naturbruksprogrammet och fordons- och transportprogrammet påverkas mest. (Cedefop ReferNet Sweden, 2020).

Till följd av den nationella yrkesprogramsutredningen rekommenderades det att branschskolor skulle inrättas för att tillhandahålla den arbetsplatsförlagda delen av de gymnasiala yrkesutbildningarna. Detta är relevant för branscher där det råder brist på sökanden och för yrkesskolor som inte har den nödvändiga infrastrukturen för att erbjuda arbetsplatser. Tio branschskolor har valts ut för att genomföra ett pilotprojekt under 2018–2023 och de kan få ett statligt bidrag på 4 700 euro (50 000 kronor) per elev (Cedefop ReferNet, 2020).

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fortsätter. Antalet studieplatser ökade med 70 % under perioden 2014–2020, till största delen under de senaste två åren (38 %). Denna utbyggnad omfattar ett ökat fokus på distanslärande, som ökade från 12 % till 21 % av alla program 2007–2019. Hälften av denna ökning har skett under de senaste fem åren (Cedefop ReferNet, 2020). Utbyggnaden av yrkeshögskolan är en del av regeringens pågående initiativ Kunskapslyftet, som syftar till att skapa 100 000 nya, permanenta studieplatser. (Regeringen, 2019c).

7. Modernisering av universitet och högskolor

Andelen personer som genomgått eftergymnasial utbildning ligger över EU-genomsnittet, men skillnader mellan könen förekommer.. Andelen personer som genomgått eftergymnasial utbildning 2019 är 52,5 %, vilket är högre än genomsnittet i EU-27 på 40,3 %. Skillnaden mellan kvinnor och män (59,9 % och 45,5 %) är också större än genomsnittet i EU-27 (14,4 procentenheter jämfört med 10,5 procentenheter)²⁸. Skillnaden mellan inrikes födda (52,5 %) och utrikes födda (52,7 %) är liten, och den är mindre för utrikes födda (– 0,2 procentenheter), vilket är ovanligt. Det beror främst på att en mycket hög andel av invånarna från andra EU-länder har genomgått eftergymnasial utbildning (64,7 %)²⁹.

Fler måste uppmuntras att utbilda sig till ämneslärare och kvaliteten på lärarutbildningen måste höjas.. I en rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) skulle antalet nybörjare på ämneslärarutbildningar behöva öka med 87 % årligen under 2023–2035 jämfört med 2018 för att tillgodose det framtida behovet av lärare (UKÄ, 2019). UKÄ granskar kvaliteten på 44 av 103 ämneslärarutbildningar³⁰. De som söker in på lärarutbildningen direkt efter gymnasiet behöver ha högre betyg i sitt valda ämne. Det bör leda till att antalet studerande som inte avslutar sina studier minskar³¹.

Nyutexaminerades sysselsättningsgrad är hög. Sysselsättningsgraden för alla nyutexaminerade (ISCED 3–8) under 2019 (88,7 %) ligger över EU-riktmärket för 2020 (82 %) och genomsnittet i EU-27 (80,9 %). För utexaminerade från eftergymnasial utbildning är denna siffra 91,7 %, vilket är högre än genomsnittet på 85 % i EU-27³².

Universiteten kunde anpassa sina utbildningar och upplevde få utmaningar under covid-19-krisen.. Systemet för studielån anpassades så att utbetalningarna till de studerande fortsatte även om deras utbildningsinstitution var stängd³³. Regeringen har utlovat 6 miljoner euro i finansiering för att stimulera distanslärande på universitet (Regeringen, 2020e). Trots att vårens högskoleprov – som är en av de huvudsakliga vägarna till högre utbildning – ställdes in på grund av pandemin var antalet ansökningar till universitets- och högskolestudier 13 % högre än förra året, vilket var det högsta någonsin.³⁴. Intresset för medicin- och sjuksköterskeutbildningar, där det tidigare rått brist på sökande, ökade och hela 33 % fler sökte in på sjuksköterskeutbildningar. Regeringen har också tilldelat omkring 10 miljoner euro till åtgärder för att öka antalet studerande på dessa områden till 2 600 (Regeringen, 2020c).

8. Främjande av vuxenutbildning

Deltagandet i vuxenutbildning är högt och nya investeringar görs. Investeringar behövs särskilt inom sektorer såsom hälso- och sjukvård, byggbranschen, utbildning och IKT. Deltagandet i vuxenutbildning uppgår till 34,3 %, vilket är högst i EU (EU-27 10,8 %). Utöver 2019 års initiativ Kunskapslyftet (Europeiska kommissionen, 2019c) och som svar på covid-19-krisen föreslog regeringen i mars 2020 nya investeringsinitiativ för alla utbildningsnivåer, däribland yrkesutbildningar för vuxna.

Digitaliseringen inom Komvux har gått betydligt långsammare än i skolorna. Antalet elever per dator beräknas till 3,7 i Komvux jämfört med 1,3 i grundskolan och 1,0 på gymnasiet (Skolverket, 2018). Andelen elever som har fått eller lånat en persondator eller surfplatta från skolan är också mycket lägre och uppgår till 6 % i Komvux jämfört med 49 % i grundskolan och 88 % i gymnasiet.

9. Källor

Andersson, T., Kessel, D., och Olme, E. (2019). Debattartikel: Fel att elever kan hålla plats vid flera skolor SvD debatt 2019-10-22. https://www.svd.se/fel-att-elever-kan-halla-plats-vid-flera-skolor.

Beblavý, M. m.fl. (2019). Index of Readiness for Digital Lifelong Learning. Changing How Europeans Upgrade Their Skills., CEPS – Centre for European Policy Studies in partnership with Grow with Google.

Bergdahl, N. och Nouri, J., Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola, Återföringsrapport 2020-03-26, Stockholms Universitet (https://www.ifous.se/app/uploads/2020/03/COVID19-omstllningen-till-distansundervisning.pdf)

Cedefop ReferNet (2020). Sweden: 2020 update of VET policy developments in the deliverables agreed in the 2015 Riga conclusions. Opublicerad

Cedefop ReferNet Sweden (2020). Changes to Swedish VET programmes. https://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/sweden-changes-swedish-vet-programmes

Cedefop ReferNet Sweden (2019a). Sweden: higher vocational education continues to expand. https://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/sweden-higher-vocational-education-continues-expand-0

Cedefop ReferNet Sweden (2019b). ”Gender equality in VET”. https://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/sweden-gender-equality-vet

Cedefop ReferNet Sweden (2017). ”Government strategy 2017 foresees programming skills for all VET students”. https://www.cedefop.europa.eu/en/news-and-press/news/sweden-government-strategy-2017-foresees-programming-skills-all-vet-students

Cedefop. (forthcoming) ”Key competences in initial VET: digital, multilingual and literacy”.

Council of the European Union (2020), Council Recommendation on the 2020 National Reform Programme of Sweden and delivering a Council opinion on the 2020 Convergence Programme of Sweden.

Delgado, P. m.fl. (2018). ”Don’t throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension”. Educational Research Review 25: s. 23–38

Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (2019). 2nd Survey of Schools: ICT in education. https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/2nd-survey-schools-ict-education (nationell rapport för Sverige)

Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice (2019b). Digital utbildning i skolan i Europa. Rapport från Eurydice. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå

Europeiska kommissionen (2019c), Utbildningsöversikt 2019 volym II – landsanalys, Sverige, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

Europeiska kommissionen (2020). Landsrapport Sverige 2020 inom ramen för Europeiska planeringsterminen (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1584545753137&uri=CELEX%3A52020SC0526)

Europeiska unionens råd, 2020, Rådets rekommendation om Sveriges nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Sveriges konvergensprogram 2020.

Fredriksson, P. (2019). ”Faktakunskaper betonas i förslaget till nya kursplaner”. DN Debatt, Dagens Nyheter. https://www.dn.se/debatt/faktakunskaper-betonas-i-forslaget-till-nya-kursplaner/

Grönlund, Å. m.fl. (2014). Unos uno årsrapport 2013. Örebro, Örebro universitet.

Hall, C. m.fl. (2019). Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev? Rapport 2019:29. Uppsala, IFAU.

Hall, Carina (2020). Ledarskap, organisation och innovation – Tio rektorer om sina erfarenheter av omställningen till fjärr- och distansundervisning inom gymnasiet våren 2020, 16.4.2020, Stockholm (https://www.skolporten.se/app/uploads/2020/04/tio-rektorer-om-sina-erfarenheter-av-omstallningen-till-fjarr-och-distansundervisning-inom-gymnasiet-varen-2020.pdf)

Lärarnas Riksförbund (2020b). Coronapandemin och kunskapstappet i skolan. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. https://www.lr.se/download/18.48c9289d171c2357975a1b1/1589370600831/PM1_Coronapandemin_och_kunskapstappet_i_skolan_LRUND184PM_202005.pdf

Lärarnas Riksförbund (2020c). Coronapandemin och undervisningens genomförande. Stockholm: Lärarnas Riksförbund. https://www.lr.se/download/18.7d39a1fc1724048c52916f3/1590415240679/PM2_Coronapandemin_och_undervisningens_genomforande_LRUND185PM_202005.pdf

OECD (2019 Vol. I), Resultat från PISA-undersökningen 2018 (volym I): What Students Know and Can Do, PISA, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/5f07c754-se

OECD (2019 Vol. II), Resultat från PISA-undersökningen 2018 (volym II): Where All Students Can Succeed, PISA, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/b5fd1b8f-se

OECD (2019 Vol. III), Resultat från PISA-undersökningen 2018 (volym III): What School Life Means for Students’ Lives, PISA, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/acd78851-se

OECD (2019-SE) Landsspecifik information om Sverige, http://www.oecd.org/pisa/publications/PISA2018_CN_SWE.pdf

OECD (2019b Vol. I), Resultat från Talis-undersökningen 2018 (volym I): Teachers and School Leaders as Lifelong Learners. https://doi.org/10.1787/1d0bc92a-se.

OECD (2019c), Education at a Glance 2019: OECD Indicators, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/19cf08df-en.

OECD (2019c), Education at a Glance 2019: OECD Indicators, OECD Publishing, Paris. https://www.oecd.org/education/education-at-a-glance/

Regeringen, (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut, 2017-10-19. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Regeringen, (2018). Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (U 2018:71). Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/07/dir.-201871/

Regeringen, (2019b). Bättre lärmiljö och fler fritidsaktiviteter i fokus när fritidshemmet utreds. Press release. September 30, 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/battre-larmiljo-och-fler-fritidsaktiviteter-i-fokus-nar-fritidshemmet-utreds/

Regeringen. (2019c). Pressmeddelande: Förbättrad kompetensförsörjning genom kurser inom yrkeshögskolan. Press release. Stockholm: Regeringen.

Regeringen, (2019d). Skolpaket för att alla elever ska lära sig mer. Press release. September 13, 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/skolpaket-for-att-alla-elever-ska-lara-sig-mer/

Regeringen, (2019e). Tilläggsdirektiv till Betygsutredningen 2018 (U 2018:03). Stockholm: Regeringen. https://www.regeringskansliet.se/4a85d0/contentassets/03224ce44ba6434b96c1ad7617777652/tillaggsdirektiv-till-betygsutredningen-2018-u-201803.pdf

Regeringen. (2019f). Pressmeddelande: Samlat statsbidrag för karriärsteg för lärare från och med hösten 2020. Stockholm: Regeringen.

Regeringen, (2019g). ”Fler obehöriga lärare och förskollärare ska kunna nå en behörighetsgivande examen genom VAL”. Promemoria, U2019/03260/UH. Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/4a7d87/contentassets/a8ba7dfa26c047e08157fdc3d7ea6cca/promemorian-fler-obehoriga-larare-och-forskollarare-ska-kunna-na-behorighetsgivande-examen-genom-val.pdf

Regeringen. (2019h). Pressmeddelande: ”Utredning om ökat deltagande och bättre språkutveckling i förskolan”. Stockholm: Regeringen.

Regeringen. (2019i). Kommittédirektiv: Fler barn i förskolan för bättre språkutveckling i svenska. Dir. 2019:71. Stockholm: Statens offentliga utredningar.

Regeringen, (2019k). Utredning om ökade möjligheter för Statens skolinspektion att stänga skolor vid allvarliga missförhållanden. Stockholm: Regeringen.

Regeringen, (2020). Kommittédirektiv: En tioårig grundskola. Dir. 2020:24. Stockholm: Regeringen.

Regeringen. (2020b) Lagrådsremiss: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad. Stockholm: Regeringen.

Regeringen. (2020c). ”Storsatsning på universitet och högskola – så här fördelas platserna”. Press release. Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/storsatsning-pa-hogre-utbildning--sa-har-fordelas-platserna/

Regeringen. (2020d). ”120 miljoner kronor ska ge fler möjlighet att delta i lovskola”. Press release. Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/120-miljoner-kronor-ska-ge-fler-mojlighet-att-delta-i-lovskola/

Regeringen, (2020e). ”Stor satsning på distansundervisning och öppen nätbaserad utbildning” (Large investment in distance education and open network-based education). Press release. Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/stor-satsning-pa-distansundervisning-och-oppen-natbaserad-utbildning/

Regeringen, (2020f). Uppdrag till skolmyndigheterna om kvalitet och likvärdighet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019a). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverkets uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2019b). ”Ny prognos: Fortsatt mycket stort behov av fler lärare”, pressmeddelande den 9 december 2019. (https://www.skolverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2019-12-09-ny-prognos-fortsatt-mycket-stort-behov-avfler-larare)

Skolverket (2019c). PISA 2019. 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap (PISA-undersökningen 2019). Internationella studier, Rapport 487. Stockholm, Skolverket.

Skolverket (2020), Undersökning av frånvaro bland lärare, barn och elever. Uppföljning för april 2020. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/ovrigt-material/2020/undersokning-av-franvaro-bland-larare-barn-och-elever.-uppfoljning-for-april-2020

Skolverket (kommande). Vocational education and training for the future of work: Sweden. http://libserver.cedefop.europa.eu/vetelib/2020/vocational_education_training_future_work_Sweden_Cedefop_ReferNet.pdf

Sveriges elevkårer. (2020). Gymnasieelevers upplevelse av distansundervisning under coronakrisen. Undersökning bland Sveriges Elevkårers medlemmar april 2020. April, 2020. https://sverigeselevkarer.se/media/1860/underso-kning-gymnasieelevers-distansundervisning-under-coronakris-2020.pdf

Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), (2019). #skolDigiplan, Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Stockholm, Sveriges kommuner och landsting.

UKÄ. (2019). Rapport 2019:23. Framtidens behov av högskoleutbildade. Behovet av bristyrken inom offentlig sector. Stockholm: Universitetskanslerämbetet.

Bilaga I: Källor till nyckelindikatorer