Under de senaste årens globala utmaningar, däribland levnadskostnadskrisen, klimatförändringarna och komplexiteten med den digitala omställningen, har EU kraftigt ökat sina insatser för att skydda och stärka människor och samhällen. Under 2025 fortsatte arbetet med att förbättra levnads- och arbetsvillkoren för alla. Året präglades av initiativ för att råda bot på bristen på arbetskraft och kompetensklyftorna, vilket stöder hållbar tillväxt för alla i EU och säkrar EU:s konkurrenskraft. EU har fortsatt att stödja nya åtgärder för att arbetstagare ska kunna åtnjuta sina sociala rättigheter. Att se till att alla invånare behandlas rättvist och jämlikt, oavsett bakgrund, förblev dessutom en central prioritering och EU lade fram en viktig ram för att bekämpa könsrelaterat våld samt planer för att stärka konsumenternas rättigheter.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter - öppna i ny flik ska vägleda oss mot ett starkt och socialt Europa som är rättvist, omfattar alla och är fullt av möjligheter. Under 2025 genomförde EU-kommissionen en översyn av handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter - öppna i ny flik. Syftet var att bättre genomföra pelaren och omvandla dess 20 huvudprinciper - öppna i ny flik till konkreta handlingar som gynnar invånarna. Samtidigt inledde kommissionen arbetet - öppna i ny flik med den kommande EU-strategin för fattigdomsbekämpning, som är den första i sitt slag på EU-nivå.

Arbetsmarknadsdialogen spelar en avgörande roll när det kommer till de europeiska företagens konkurrenskraft, och till att öka deras produktivitet, tillhandahålla arbetstillfällen av hög kvalitet och säkerställa social rättvisa. Den 5 mars undertecknade kommissionen och de europeiska branschövergripande arbetsmarknadsparterna en ny pakt för en europeisk arbetsmarknadsdialog - öppna i ny flik. Den ska stärka arbetsmarknadsparternas roll i utformningen av arbetsmarknads-, sysselsättnings- och socialpolitiken. Dessutom nådde Europaparlamentet och medlemsländerna en politisk överenskommelse under året om det reviderade direktivet om europeiska företagsråd - öppna i ny flik, som stärker arbetstagarnas meningsfulla deltagande i företagsbeslut för att bidra till att hantera förändringar i gränsöverskridande sammanhang.

Den sociala ekonomin har etablerat sig som en integrerad del av ekonomin och samhället i EU och den bidrar till EU:s välstånd, konkurrenskraft och resiliens. Under 2025 inledde kommissionen halvtidsöversynen - öppna i ny flik av handlingsplanen för den sociala ekonomin 2021–2030 - öppna i ny flik. Fler än 4,3 miljoner föreningar, kooperativ, ömsesidiga företag, stiftelser och sociala företag bedriver redan verksamhet som prioriterar sociala och miljömässiga mål framför vinst.

EU-mål för 2030

• Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska vara sysselsatt.
• Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år.
• Minst 15 miljoner färre personer ska löpa risk för fattigdom eller social utestängning.

Kompetens för EU:s välstånd samt ekonomins och samhällets resiliens

Humankapitalet är nyckeln till EU:s välstånd, demokrati och unika sociala marknadsekonomi, liksom till ekonomins och samhällets resiliens i EU. För att vara konkurrenskraftigt och förberett inför framtiden måste EU stödja och rusta sina invånare med den kompetens som krävs för att lyckas inom utbildning, arbete och privatliv, vilket framhålls i konkurrenskraftskompassen - öppna i ny flik (se kapitel 2).

Till följd av detta lade kommissionen fram kompetensunionen - öppna i ny flik i mars. Det är en övergripande strategi som ska stödja utvecklingen av högkvalitativa, inkluderande och anpassningsbara utbildningssystem för att öka EU:s konkurrenskraft. Här är en förbättrad kompetensinventering på EU-nivå avgörande för en ändamålsenlig och målinriktad politik. Kompetensunionen bygger också på och samverkar med åtgärder som redan vidtagits inom ramen för det europeiska utbildningsområdet.

• 1 av 5 vuxna har läs- och skrivsvårigheter
  (GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, Education and Training Monitor 2025 – Comparative report, kapitel 7.2 - öppna i ny flik (inte översatt till svenska), 2025).
• 1 av 4 15-åringar har inte tillräckliga kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap
  (GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, The twin challenge of equity and excellence in basic skills in the EU - öppna i ny flik (inte översatt till svenska), 2024).
• Närmare 4 av 5 små och medelstora företag kan inte hitta den kompetens de behöver
  (EU-kommissionen, Flash Eurobarometerundersökning 529 - öppna i ny flik, september 2023).

En ökning med endast 0,1 procent i kompetensinvesteringarna för unga arbetstagare skulle kunna öka sysselsättningen med 0,25 procent och bruttonationalprodukten med 0,18 procent (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering, Employment and Social Developments in Europe 2024 - öppna i ny flik [inte översatt till svenska], 2024).

Mellan 2021 och 2027 investerar EU över 150 miljarder euro för att hjälpa människor, företag, lärosäten och övriga att utveckla den utbildning och kompetens som behövs för en blomstrande och konkurrenskraftig europeisk ekonomi. Inom ramen för den nya fleråriga budgetramen (se kapitel 8), som ska löpa från 2028 till 2034, föreslår kommissionen att minst 14 procent av medlen i alla nationella och regionala partnerskapsplaner - öppna i ny flik (exklusive öronmärkta belopp för jordbruk och den sociala klimatfonden) ska avsättas till sociala mål. Den nya budgeten ska bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom investeringar i människor i form av arbetstillfällen av hög kvalitet, social inkludering, utbildning, kompetens, hälsa, bostäder och social infrastruktur.

Att investera i människor, erkänna deras kompetens och locka talanger i hela EU är viktiga pelare i kompetensunionen. År 2025 firade kommissionen 20-årsjubileum för Europass - öppna i ny flik, en kostnadsfri och säker onlineplattform som stöder invånarna under hela deras yrkesliv.

© kite_rin – stock.adobe.com

Att locka till sig talanger från länder utanför EU är ett viktigt mål för kompetensunionen. I november nådde parlamentet och Europeiska unionens råd även en politisk överenskommelse om EU-talangreserven - öppna i ny flik, ett viktigt verktyg för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens i EU. Det kommer att vara en användarvänlig och tillförlitlig plattform för att matcha arbetssökande från länder utanför EU med arbetsgivare i EU. Dessutom inleddes ett pilotprojekt inom Marie Skłodowska-Curie-åtgärden ”MSCA Choose Europe” under 2025 för att göra europeiska forskarkarriärer mer attraktiva genom att ta itu med frågan om otrygga arbetsförhållanden och erbjuda utmärkta arbetsvillkor.

Sysselsättning av hög kvalitet

Att se till att det finns arbetstillfällen av hög kvalitet bidrar inte enbart till social rättvisa, utan även till en robust och konkurrenskraftig industri. Kommissionen antog färdplanen för sysselsättning av hög kvalitet - öppna i ny flik i december. Den togs fram i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och är inriktad på att skapa och bevara arbetstillfällen, framför allt under den rena och den digitala omställningen, samtidigt som man ser till att arbetstagarnas rättigheter håller jämna steg med en modern ekonomi. I färdplanen efterlyses också efterlevnad av befintliga rättigheter, tjänster av god kvalitet för alla och i alla regioner, lämplig finansiering samt en stärkt arbetsmarknadsdialog och stärkta kollektiva förhandlingar. I samband med detta inledde kommissionen en första fas av samråd om lagen om arbetstillfällen av god kvalitet - pdf-fil, öppna i ny flik för att samla in synpunkter från arbetsmarknadens parter om eventuella initiativ på detta område.

Stöd till arbetstagare

Även om digitala verktyg ger både arbetstagare och arbetsgivare mer flexibilitet, vilket möjliggör större autonomi och innovation, finns också allt fler krav på skyddsåtgärder för att se till att digitaliseringen inte försvagar arbetstagarnas rättigheter. Under 2025 fortsatte kommissionen att vidta åtgärder för att försvara arbetstagarnas rätt att inte vara uppkopplade och till rättvist distansarbete, samt avslutade den andra fasen av samråden med arbetsmarknadens parter. I slutet av året avslutade kommissionen dessutom framgångsrikt arbetet i expertgruppen för införlivandet av direktivet om plattformsarbete - öppna i ny flik med nationell lagstiftning, vilket medlemsländerna ska ha genomfört senast i december 2026.

I juli föreslog kommissionen starkare skyddsåtgärder för arbetstagare som exponeras för farliga ämnen med nya gränsvärden för exponering för kemikalier - öppna i ny flik. Åtgärderna förväntas förebygga omkring 1 700 fall av lungcancer och 19 000 fall av andra allvarliga sjukdomar under de kommande 40 åren och kan leda till besparingar till ett värde av 1,16 miljarder euro i hälso- och sjukvårdskostnader. Kommissionens förslag ska diskuteras av parlamentet och rådet. På liknande sätt offentliggjorde EU också en ny vägledande förteckning över farliga läkemedel - öppna i ny flik och riktlinjer om hantering av hälso- och säkerhetsrisker i samband med asbest - öppna i ny flik.

I en alltmer utmanande geopolitisk miljö fortsatte Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare - öppna i ny flik att bistå arbetstagare som sagts upp på grund av omfattande omstruktureringar. Som ett flaggskeppsinitiativ i handlingsplanen för fordonsindustrins framtid - öppna i ny flik föreslog kommissionen en ändring av fonden för att göra det möjligt för företag att begära stöd för arbetstagare som inom kort kommer att bli uppsagda.

Finansiering inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare

• 8 miljoner euro för att stödja 2 400 arbetstagare som sagts upp efter det att den belgiska busstillverkaren Van Hool gått i konkurs.
• 1 miljon euro för att stödja 417 tidigare anställda i Belgien efter nedläggningen av chipptillverkaren BelGaN:s fabrik.
• 3 miljoner euro för att hjälpa 915 arbetstagare som sagts upp till följd av nedläggningen av Goodyears produktionsanläggning i Fulda och den partiella nedläggningen av anläggningen i Hanau, båda i Tyskland.
• 8,5 miljoner euro för att stödja 5 800 arbetstagare som sagts upp efter det att batteritillverkaren Northvolt gått i konkurs i Sverige.

I maj undertecknade dessutom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer från fem sektorer riktlinjer - öppna i ny flik för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier på arbetsplatsen. Dessa riktlinjer utvidgar tillämpningsområdet för de befintliga riktlinjerna till att omfatta nätvåld och understryker principerna om jämställdhet och antidiskriminering.

Bostäder och energi till överkomlig kostnad

Oöverkomliga bostadspriser har blivit en utbredd och brådskande fråga i hela EU. Bostadspriserna gör det svårare för människor att flytta för studier eller arbete, vilket i sin tur undergräver EU:s konkurrenskraft och ekonomiska välstånd. Efter en konferens - öppna i ny flik anordnad av parlamentet och kommissionen den 24 mars inleddes processen för att utarbeta den första EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad - öppna i ny flik. Planen antogs i slutet av 2025 och bygger på bidrag från en nyinrättad rådgivande bostadsnämnd - öppna i ny flik. Planen ska hjälpa medlemsländer, regioner och städer att råda bot på strukturella problem och få loss både offentliga och privata investeringar, vilket ska förbättra tillgången till hållbara bostäder av god kvalitet till överkomlig kostnad, inbegripet subventionerade bostäder.

40 %

av de unga ser levnadskostnaderna som den mest angelägna frågan för framtiden.

Källa: Europaparlamentet, Flash Eurobarometer - ungdomsundersökning 2024 - öppna i ny flik, februari 2025.

I planen föreslås även åtgärder för en mer produktiv och innovativ bygg- och renoveringssektor som ska hantera obalansen mellan utbud och efterfrågan på bostäder genom den europeiska strategin för bostadsbyggande - öppna i ny flik. Planen stärks av det nya europeiska Bauhausinitiativet - öppna i ny flik, om vilket kommissionen antog ett meddelande och ett förslag till rådets rekommendation - öppna i ny flik i december, tillsammans med EU-planen för bostäder till överkomlig kostnad. Initiativet syftar till att främja hållbara, inkluderande och estetiskt tilltalande utrymmen, produkter och livsstilar, i linje med den europeiska gröna given och given för en ren industri, samtidigt som olika kulturer och traditioner respekteras.

Bristen på bostäder till överkomlig kostnad begränsas inte till låginkomstgrupper. Därför föreslog kommissionen 2025 en översyn av beslutet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse - öppna i ny flik, så att reglerna om statligt stöd gör det lättare att investera i både bostäder till överkomlig kostnad och subventionerade bostäder. Kommissionen kommer att samarbeta med nationella, regionala och lokala myndigheter för att förenkla regler och förfaranden som begränsar bostadsutbudet, med särskilt fokus på planering och tillståndsgivning. Ett nytt lagstiftningsinitiativ om korttidsuthyrning kommer att gagna områden med bostadsbrist.

Med initiativet kommer de bakomliggande orsakerna till bostadskrisen att hanteras på ett övergripande sätt och initiativet kommer på så sätt att vara särskilt fördelaktig för dem som påverkas mest – ungdomar, studenter, personal inom samhällsviktig verksamhet, låginkomsttagare och andra missgynnade grupper. Kommissionen kommer att mobilisera nya investeringar i studentbostäder och subventionerade bostäder och hjälpa medlemsländerna att införa bättre lösningar för hemlösa på grundval av principen Bostad först.

EU arbetar för att bostadskostnaderna ska bli överkomligare men hjälper även konsumenterna att sänka sina energikostnader. Handlingsplanen för överkomliga energipriser - öppna i ny flik kommer att hjälpa hushåll och företag med höga energiräkningar (se kapitel 2) tack vare besparingar från EU:s minskade beroende av fossila bränslen som potentiellt kan uppgå till 130 miljarder euro fram till 2030. Fler skräddarsydda lösningar har utvecklats under året. De reviderade reglerna om energiförbrukning för elektriska apparater i standbyläge - öppna i ny flik, som gäller sedan den 9 maj, kommer till exempel att minska energianvändningen ytterligare.

Stärkt konsumentskydd

Tack vare EU:s konsumentskyddsregler är konsumenterna väl skyddade mot otillbörliga affärsmetoder och har rätt att få tydlig information om de produkter och tjänster som de köper. Den digitala ekonomin och e-handeln har dock ökat och det innebär nya utmaningar för nätkonsumenterna.

Den nya strategin för konsumentpolitiken - öppna i ny flik för 2025–2030, som antogs den 19 november, är inriktad på att stärka konsumenternas rättigheter på den inre marknaden. Den kommer att förbättra efterlevnaden, driva på konkurrenskraften och hållbart välstånd, skydda missgynnade konsumenter, minska de administrativa bördorna och främja en rättvis, grön och digital ekonomi. En viktig del är rättsakten om digital rättvisa - öppna i ny flik, som ska antas under andra halvan av 2026 och som särskilt syftar till att motverka skadliga metoder, till exempel mörka mönster och vilseledande influencermarknadsföring på nätet, med särskilt fokus på minderåriga. Möjligheterna till förenkling och minskning av bördorna utan att konsumentskyddet försämras kommer också att undersökas. Kommissionen offentliggjorde också ett meddelande om e-handel - öppna i ny flik för att hantera de hälso- och säkerhetsrisker som är förknippade med importen av lågvärdesvaror till EU:s marknader, vilken har ökat kraftigt.

Beslutsfattare, företag och civilsamhället samlades vid det europeiska konsumenttoppmötet 2025 - öppna i ny flik för att diskutera konsumentskydd, gränsöverskridande e-handel och digitala marknader samt utforma den nya strategin för konsumentpolitiken och tillhörande handlingsplan. Då anslöt sig även två nya e-handelsplattformar till konsumentskyddsåtagandet - öppna i ny flik vilket tio andra redan hade undertecknat och som innebär att man gör mer än vad lagen kräver för att skydda konsumenterna och deras digitala rättigheter.

Slutsatserna från resultattavlan för konsumentvillkor 2025 - öppna i ny flik

Det är 60 % mer sannolikt att de som handlar på nätet upplever problem än att de som handlar i en affär gör det.

93 % oroar sig över riktad reklam, bland annat

• insamling av personuppgifter utan samtycke (71 %),
• överdriven reklam (67 %),
• oundviklig personanpassning (63 %).

45 % hade råkat ut för bedrägerier på nätet under föregående år.

Många hade drabbats av otillbörliga metoder, till exempel

• falska recensioner (66 %),
• vilseledande rabatter (61 %).

Övriga konsumentskyddsåtgärder under 2025

• Parlamentet och rådet nådde en politisk överenskommelse om nya säkerhetsregler för leksaker - öppna i ny flik.
• En utredning - öppna i ny flik som gjorts av kommissionen och nationella konsumentmyndigheter har visat att nästan hälften av näthandlarna inte ger konsumenterna korrekt information om ångerrätten.
• Kommissionen höll en genomförandedialog - öppna i ny flik om konsumentskydd i den digitala miljön i juli.

Videoklipp:Tillsammans för tillförlitliga onlinerecensioner

För att ge konsumenterna tillgång till tillförlitliga recensioner och betyg för turistboende har EU hjälpt bokningsplattformar, hotelloperatörer och konsumentorganisationer att ta fram en ny uppförandekod - öppna i ny flik.

Ungdomars engagemang och deltagande

Ungdomar måste vara med och forma EU:s framtid, vilket framhålls i kommissionens politiska riktlinjer - öppna i ny flik för 2024–2029. EU vill höra vad ungdomar har att säga och hantera problemen i samråd med dem.

Med ordförandens ungdomsråd - öppna i ny flik, de årliga ungdomspolitiska dialogerna - öppna i ny flik och kommissionens ungdomskontroll - öppna i ny flikfår ungdomar stå i centrum för EU:s beslutsfattande. Under 2025 använde kommissionen ungdomskontrollen för första gången i samband med det årliga arbetsprogrammet. Man höll samråd med ungdomar, bland annat från civilsamhället, om centrala initiativ med stor relevans för dem. Samtliga kommissionärer anordnade dessutom ungdomspolitiska dialoger för att uppmuntra ungdomar att dela med sig av sina perspektiv och låta dem komma till tals i EU:s beslutsfattande på högsta nivå.

Ordförandens ungdomsråd består av en ung företrädare från varje medlemslands nationella ungdomsråd och en från Europeiska ungdomsforumet - öppna i ny flik samt observatörer från utvidgningsländer. Ordförandens ungdomsråd ger ordföranden råd i frågor som är viktiga för ungdomar. Ungdomar får dela med sig av sitt perspektiv på politik som kommissionen tar fram och stå i centrum för EU:s beslutsfattande.

Videoklipp:Ordförandens ungdomsråd.

Varje kommissionär höll sin första ungdomspolitiska dialog under de första 100 dagarna av den nya mandatperioden och fortsatte sedan det personliga samarbetet med unga EU-invånare under hela året.

41 dialoger
har hållits sedan början av mandatperioden.

9 dialoger
har gett värdefulla bidrag till olika initiativ som omfattades av ungdomskontrollen, till exempel europeiska demokratiförsvaret, europeiska världshavspakten och visionen för jordbruk och livsmedel.

Stödja utbildning och bygga broar

Kompetensunionen bygger i hög grad på och genomförs tillsammans med det europeiska utbildningsområdet - öppna i ny flik, ett initiativ för att hjälpa medlemsländerna att bygga upp mer inkluderande och resilienta utbildningssystem. I juni offentliggjorde kommissionen en rapport om interimsutvärderingen av det europeiska utbildningsområdet - öppna i ny flik, som ligger till grund för rådets överenskommelse om en ny strategisk samarbetsram för 2026–2030.

En handlingsplan för grundläggande färdigheter - öppna i ny flik och en strategisk plan för utbildning i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik - öppna i ny flik kommer också att ingå i kompetensunionen. De syftar till att stödja medlemsländernas insatser för att se till att alla människor – från tidig barndom till vuxen ålder – har goda grundläggande färdigheter och att öka andelen studenter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, med särskilt fokus på kvinnliga studenter.

För att kompetensunionen och det europeiska utbildningsområdet ska kunna förverkligas krävs ett starkt stöd för utbildning. Erasmus+ - öppna i ny flik har sedan länge varit en framgångssaga för EU. Programmet har i nästan 40 år bidragit till mer än 16 miljoner människors personliga och akademiska utveckling. Kommissionen har föreslagit att budgeten för Erasmus+-programmet ska höjas med 50 procent för att hjälpa ungdomar, vuxenstuderande och personal att delta i mobilitet för utbildningssyfte i andra medlemsländer och på så sätt stärka känslan av samhörighet, gemensamma EU-värden och samhällsengagemang. Förslaget syftar också till att utvidga programmets tillämpningsområde till att omfatta volontärarbete och skapa en gemensam kontaktpunkt för alla EU-finansierade ungdomsprojekt och ungdomsinitiativ.

År 2025 tilldelades Erasmus+-programmet Cercle d’Economia-priset för europeisk integration - öppna i ny flik.

Det europeiska toppmötet om utbildning och kompetens 2025 - öppna i ny flik, på temat ”Att driva på EU:s tillväxt”, inriktades på att förbereda EU:s utbildningssystem för snabba sociala och ekonomiska förändringar. Ministrar, beslutsfattare, utbildare, studenter, arbetsmarknadens parter och industriledare diskuterade hur utbildning kan stärka EU:s konkurrenskraft, sammanhållning och demokratiska värden. Kommissionen presenterade också den nya utbildningsöversikten - öppna i ny flik och årsrapporten för Erasmus+ 2024 - öppna i ny flik.

Kommissionen är fast besluten att säkerställa ett starkt europeiskt utbildningsområde och sammankallade 2025 det första forumet för en europeisk examen - öppna i ny flik i Florens, Italien. Mer än 160 företrädare för nationella myndigheter, universitet, kvalitetssäkringsorgan och studentorganisationer deltog i forumet för att bana väg för införandet av en europeisk examensmärkning inom ramen för Florensåtagandet.

Utbildning och kompetensutveckling sker dock inte bara på universitet. En rad olika berörda parter, såsom yrkesutbildningsanordnare, skolor och aktörer på arbetsmarknaden, drar nytta av mobilitets- och samarbetsprojekt för lärande inom Erasmus+. Yrkeskunskapscentrumen - öppna i ny flik, som är ett av Erasmus+ flaggskeppsinitiativ på yrkesutbildningsområdet, lämnade in rekordmånga ansökningar under 2025: totalt 303 ansökningar, vilket är en ökning jämfört med 132 föregående år. För perioden 2021–2027 har Erasmus+-programmet anslagit en preliminär budget på 400 miljoner euro för att finansiera dessa centrum. I 2025 års ansökningsomgång finns en budget för att finansiera minst 15 nya Erasmus+-projekt.

Den europeiska alliansen för lärlingsutbildning - öppna i ny flik anordnade sitt senaste högnivåevenemang - öppna i ny flik under sommaren, med över 230 deltagare. Viktiga berörda parter, beslutsfattare, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, företag och lärlingar samlades för att undersöka hur lärlingsutbildningar kan driva på den rena omställningen i EU och utveckla en kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft för framtiden. Tillsammans med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen - öppna i ny flik anordnade alliansen också ett seminarium för partnerländer i Montenegro - öppna i ny flik i oktober.

För första gången erkänns i handlingsplanen för grundläggande färdigheter, som är en del av kompetensunionen, även medborgarfärdigheter, i tillägg till färdigheter som läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap. Med detta i åtanke var temat för 2025 års upplaga av det europeiska priset för innovativ undervisning - öppna i ny flik ”Medborgarutbildning – deltagande i det demokratiska livet, gemensamma värden och samhällsengagemang”. Under året valdes 106 förslag ut genom Erasmus+ Jean Monnet-initiativ för att lära sig mer om EU - öppna i ny flik för att ge minst 120 timmars undervisning i demokrati och värden i EU per skola under en treårsperiod. Jean Monnet-skolnätverken utökades också under 2025. Dessa nätverk består av institutioner från minst tre medlemsländer och bidrar till att integrera EU-frågor i grundskolan, gymnasiet och yrkesutbildningen i klassrummet.

Under 2025 inledde kommissionen dessutom två ansökningsomgångar för DiscoverEU - öppna i ny flik och erbjöd över 75 000 resekort till 18-åringar i hela Europa. DiscoverEU hjälper ungdomar att utforska kontinentens gemensamma kulturarv och skaffa sig färdigheter och kompetens som de kommer att ha glädje av under hela livet. Ansökningsomgångarna genomfördes i samband med Schengenavtalets 40-årsjubileum, som markerade fyra decennier av fri rörlighet över stora delar av Europa.

En kulturkompass för Europa

I en tid av snabba förändringar är det absolut nödvändigt att erkänna och fullt ut utnyttja kulturens potential och att ta itu med de utmaningar som de kulturella och kreativa sektorerna och näringarna står inför. Kommissionen har därför lagt fram en kulturkompass för Europa - öppna i ny flik, med en vision och viktiga riktlinjer för att sätta kulturen i centrum för EU:s beslutsfattande. Målsättningarna för kompassen stöds av 20 flaggskeppsinitiativ, däribland ett förslag till en EU-stadga för konstnärer för att förbättra arbetsvillkoren för yrkesverksamma inom konst och kultur.