KAPITEL 2

Ett hållbart, blomstrande och konkurrens­kraftigt EU

En kvinnlig anställd som arbetar vid en monteringslinje i en bilfabrik. Se bildtext
En anställd vid monteringslinjen för elbilar vid Renault-fabriken i Douai, Frankrike, den 5 mars 2025. © Europeiska unionen. Användning tillåten endast

EU:s välstånd är beroende av en konkurrenskraftig, hållbar och resilient ekonomi som skapar möjligheter för människor och företag – nu och i framtiden. Under 2025 stärkte EU den industriella basen, satte fart på den rena och den digitala omställningen och fördjupade den inre marknaden. Med hjälp av konkurrenskraftskompassen och given för en ren industri arbetade kommissionen för att överbrygga innovationsklyftan och minska beroendet samt att anpassa klimatambitionerna och den ekonomiska tillväxten. Nya initiativ för att minska byråkratin, modernisera beskattningen och stödja rättvis konkurrens kommer att hjälpa företag, framför allt små och medelstora företag, att blomstra över gränserna. Strategiska investeringar i ren teknik, digital innovation och kritiska råvaror driver konkurrenskraften på lång sikt, samtidigt som spar- och investeringsunionen och Europeiska konkurrenskraftsfonden, tillsammans med Horisont Europa, syftar till att kanalisera mer kapital till EU:s framtida industrier. Människor förblir oumbärliga för ett konkurrenskraftigt EU och genom kompetensunionen, som lanserades 2025, kommer de att förses med den kompetens som krävs för en ekonomi i omvandling (se kapitel 4).

Konkurrenskraftskompassen

Konkurrenskraftskompassen - öppna i ny flik är den färdplan som kommer att vägleda EU:s arbete med konkurrenskraften under de kommande fem åren. Kompassen bygger på Mario Draghis - öppna i ny flik och Enrico Lettas - öppna i ny flik rapporter och följer tre vägledande principer - öppna i ny flik: att överbrygga innovationsgapet, fastställa en gemensam färdplan för utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft, och förbättra den ekonomiska säkerheten genom att minska alltför stora beroenden. Dessa principer stöds av övergripande åtgärder som kommer att möjliggöra och stärka konkurrenskraften i hela EU:s ekonomi.

Övergripande möjliggörande
faktorer för EU:s konkurrenskraft

  1. Att minska byråkratin.
  2. Att undanröja hinder på den inre marknaden.
  3. Att möjliggöra effektivare investeringsfinansiering.
  4. Att främja kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet.
  5. Att säkerställa bättre samordning av politiken mellan EU och medlemsländerna.

En fullbordad inre marknad

Genom att fullborda den inre marknaden ser man till att vägen mot konkurrenskraft är fri från hinder, medan konkurrenskraftskompassen pekar ut den strategiska riktningen (innovation, utfasning av fossila bränslen, säkerhet). Den 21 maj lade EU-kommissionen fram ett förslag till en strategi för den inre marknaden - öppna i ny flik för att göra det enklare att driva företag i EU. Strategin är inriktad på att förenkla gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och gränsöverskridande rörlighet för varor. Den ska även se till att reglerna för den inre marknaden tillämpas snabbt och effektivt. Den inre marknaden har ökat EU:s bruttonationalprodukt med minst 3–4 procent och skapat 3,6 miljoner arbetstillfällen sedan den inrättades. En fullständig integrering av den inre marknaden skulle fördubbla de vinster som redan uppnåtts och göra EU mer konkurrenskraftigt.

I detta sammanhang offentliggjorde kommissionen 2024 års rapport om konkurrenspolitiken - öppna i ny flik. Kommissionen offentliggjorde också 2025 års rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften - öppna i ny flik, som följer EU:s framsteg när det gäller nio viktiga drivkrafter för konkurrenskraften.

Stéphane Séjourné står i en talarstol och håller ett anförande. På skärmen bakom honom syns orden ”A simpler Single Market for more business in the EU” (En enklare inre marknad för fler företag i EU).
Stéphane Séjourné, EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för välstånd och industriell strategi, vid en presskonferens om strategin för den inre marknaden och det fjärde omnibusförslaget om små midcap-bolag i Bryssel, Belgien, den 21 maj 2025.

De viktigaste åtgärderna i strategin för den inre marknaden

  • Att undanröja de tio största hindren - öppna i ny flik för ett smidigt flöde av varor och tjänster på den inre marknaden.
  • Att ta itu med de utmaningar som vissa tjänstesektorer står inför när de bedriver gränsöverskridande verksamhet.
  • Att göra det lättare för små och medelstora företag att verka på den inre marknaden.
  • Att förenkla företagsklimatet genom digitalisering.
  • Att stärka medlemsländernas samarbete när det gäller att verkställa reglerna för den inre marknaden.

I juli godkändes Bulgariens införande av euron den 1 januari 2026. Bulgarien blir därmed det 21:a medlemslandet som ansluter sig till euroområdet.

En person som håller i en stor modell av Bulgariens en-euromynt med namnteckningar på.
En modell av det bulgariska en-euromyntet som undertecknats av Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi och produktivitet samt för genomförande och förenkling, Luis de Guindos Jurado, vice ordförande för Europeiska centralbanken, Temenuzhka Petkova, Bulgariens finansminister, Stephanie Lose, Danmarks ekonomiminister, och Paschal Donohoe, då Irlands finansminister, som närvarade vid den officiella ceremonin för Bulgariens anslutning till euroområdet i Bryssel, Belgien, den 8 juli 2025.

Moderniserade och förenklade tullförfaranden för e-handelsvaror

I november enades medlemsländerna om att avskaffa tröskelvärdet på 150 euro för tullbefrielse - öppna i ny flik, vilket förändrar det sätt på vilket e-handelsvaror hanteras och syftar till att skapa lika villkor mellan e-handel och traditionell detaljhandel. Detta är det första resultatet av 2023 års förslag till tullreform - öppna i ny flik, som syftar till att ta itu med de utmaningar inom e-handeln som uppstår till följd av ökningen av varor av lågt värde som anländer direkt till konsumenter i EU från länder utanför EU.

Moderniserade momsregler för den digitala tidsåldern

I maj enades Europeiska unionens råd om en ny plan - öppna i ny flik för regler om mervärdesskatt (moms). Ändringarna är inriktade på e-handelsimport och beskattning av varor som säljs från länder utanför EU. Målet är att uppmuntra användningen av den gemensamma kontaktpunkten för mervärdesskatt - öppna i ny flik, som förenklar deklarationen och uppbörden av moms, minskar pappersarbetet för EU:s företag och stöder insatserna för att bekämpa momsbedrägerier.

Det var en milstolpe och ett stort steg framåt för digitaliseringen och moderniseringen av EU:s momssystem när paketet med momsregler för den digitala tidsåldern - öppna i ny flik antogs - öppna i ny flik i mars. Paketet kommer att göra systemet mer företagsvänligt, samtidigt som det är hårdare mot bedrägerier och bättre rustat att hantera utmaningarna i den växande plattformsekonomin.

Minskad administrativ börda

Att skapa ett gynnsamt företagsklimat innebär också att lätta på de administrativa kraven, speciellt för små och medelstora företag. I stället för 27 olika nationella lagar vill EU skapa en enda, frivillig EU-omfattande bolagsrätt – den 28:e ordningen - öppna i ny flik, som med hjälp av digitala verktyg och förenklade förfaranden skulle göra det lättare och snabbare för företag att starta och driva verksamhet var som helst i EU. Syftet är att förenkla gränsöverskridande verksamhet och göra det lättare för företag att locka till sig investeringar.

EU stöder också små och medelstora företag när det gäller att hantera komplexiteten i samband med sanktioner. EU har över 40 sanktionssystem - öppna i ny flik för att förebygga konflikter eller reagera på kriser. I mars lanserade kommissionen EU:s helpdesk för sanktioner - öppna i ny flik, en gemensam kontaktpunkt som erbjuder resurser, evenemang och en tjänst till stöd för efterlevnad. Helpdesken hjälper små och medelstora företag att förstå och följa sanktioner, och ger vägledning till dem som har svårt att iaktta tillbörlig aktsamhet på ett oberoende sätt.

De föreslagna europeiska företagsplånböckerna - öppna i ny flik är digitala verktyg som kommer att göra det lättare för företag av alla storlekar att interagera och kommunicera säkert med offentliga myndigheter och andra företag var som helst i EU. Företag och offentliga myndigheter kommer att kunna identifiera sig, autentiseras och utbyta uppgifter med full rättsverkan i hela EU. Företagsplånböckerna bygger på det europeiska ramverket för digital identitet - öppna i ny flik och utgör en del av den bredare förenklingsagendan.

För att minska skattekomplexiteten antog rådet en ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning - öppna i ny flik (DAC9 - öppna i ny flik). Det gör det möjligt för multinationella företagsgrupper att lämna in en enda tilläggsskattedeklaration för hela gruppen, i stället för att behöva göra flera ansökningar i varje jurisdiktion. Skattemyndigheterna kommer också att gynnas av ett standardiserat system för informationsutbyte.

Genom instrumentet för tekniskt stöd - öppna i ny flik kommer EU att stödja 109 reformer - öppna i ny flik för att hjälpa medlemsländerna att förbättra affärsvillkoren, överbrygga innovationsklyftan, bygga upp en klimatneutral ekonomi och stärka EU:s ekonomiska säkerhet. Bland dessa kommer 38 reformer specifikt att minska bördan för små och medelstora företag och stödja startupföretag och expanderande företag.

Slutligen ser EU också över sina egna regler för att undanröja administrativa hinder på den inre marknaden (se avsnittet ”Enklare EU-regler” i kapitel 8).

Konkurrenspolitik

EU skyddar den långsiktiga konkurrenskraften och en blomstrande inre marknad genom att se till att regler som främjar rättvis konkurrens - öppna i ny flik mellan företag tillämpas konsekvent i alla medlemsländer. Genom att genomdriva sina konkurrenspolitiska instrument (antitrustlagstiftningen, koncentrationskontroll och statligt stöd) upprätthåller kommissionen lika villkor på den inre marknaden och uppmuntrar företag att investera, förnya sig och växa samt att erbjuda konsumenterna varor och tjänster till de mest gynnsamma villkoren.

Kommissionen håller på att se över EU:s riktlinjer för företagskoncentrationer, med särskilt fokus på innovation, resiliens, investeringar, hållbarhet och effektivitet. Bredare trender som är relevanta för produktiviteten och konkurrenskraften i EU:s ekonomi som helhet kommer att tas i beaktande.

Dessutom genomför kommissionen en översyn - öppna i ny flik av genomförandet av förordningen om utländska subventioner - öppna i ny flik för att ta itu med marknadssnedvridningar till följd av utländska subventioner. Senast i juli 2026 bör en rapport om detta vara klar. Under tiden fortsätter verkställigheten. I november godkände kommissionen till exempel Abu Dhabi National Oil Companys förvärv av Covestro - öppna i ny flik efter en fördjupad undersökning - öppna i ny flik, med förbehåll för bindande åtaganden från de båda parterna.

Garantera rättvis konkurrens

  • 370 beslut i koncentrationsärenden fattades under 2025.
  • 350 beslut om statligt stöd fattades under 2025.
  • 3,97 miljarder euro i böter påfördes företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning.
En interaktiv animation där man genom att klicka på olika inslag i bilden får läsa hur EU:s konkurrenspolitik skyddar konsumenterna i deras dagliga liv. - öppna i ny flik
Animation:Hur förbättrar EU:s konkurrenspolitik vardagen?

Driva på en ren och konkurrenskraftig industri

Vi befinner oss i en tredubbel världsomspännande miljö- och klimatkris och 2024 var det varmaste år som någonsin uppmätts enligt rapporten om det europeiska tillståndet för klimatet 2024 - öppna i ny flik. I ljuset av detta står EU fast vid sitt åtagande att omvandla sina insatser kopplade till utmaningarna med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar till möjligheter till hållbar tillväxt och globalt ledarskap i omställningen till ren energi (se kapitel 5). Given för en ren industri - öppna i ny flik, som anpassar klimatpolitiken till konkurrenskraften och strategiskt oberoende, är av största vikt för detta arbete. Given kommer att påskynda utfasningen av fossila bränslen i industrin och bidra till att uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050, i enlighet med den europeiska klimatlagen - öppna i ny flik.

EU fortsätter att göra mätbara framsteg när det gäller klimatåtgärder. Enligt lägesrapporten om klimatåtgärder 2025 - öppna i ny flik minskade EU:s nettoutsläpp av växthusgaser med 2,5 procent 2024 jämfört med 2023. Utsläppen ligger nu mer än 37 procent under 1990 års nivåer, eller 39 procent enbart för utsläpp inom EU, samtidigt som EU:s ekonomi är 71 procent större än 1990. Den fortsatta frikopplingen av utsläpp från ekonomisk tillväxt bekräftar att effektiva klimatåtgärder kan uppnås tillsammans med varaktigt ekonomiskt välstånd.

Miljöförstöring och klimatförändringar utgör också hot mot fred, stabilitet och säkerhet. I EU:s lägesrapport - öppna i ny flik om genomförandet av det gemensamma meddelandet om klimat och säkerhet - öppna i ny flik utforskas denna koppling 2025. Rapporten belyser hur dessa frågor nu har en framträdande plats i EU:s utbyten med partnerländer och internationella organisationer och hur detta förstärkta fokus driver på konkreta initiativ.

I juni antog kommissionen ramen för statligt stöd inom given för en ren industri - öppna i ny flik. Ramen gör det möjligt för medlemsländerna att stödja ren energi, utfasning av fossila bränslen i industrin och tillverkning av ren teknik enligt förenklade villkor, samt ger riktat stöd till elkostnader för energiintensiva användare. I oktober presenterades dessutom EU:s globala klimat- och energivision - öppna i ny flik för att stärka EU:s ställning på de globala marknaderna. Genom att fördjupa befintliga partnerskap och bygga upp nya, ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med internationella partner, tillför strategin en extern dimension till given för en ren industri och syftar till att driva på en global ren och resilient omställning.

Teresa Ribera står i en talarstol och håller ett anförande. På en skärm bakom henne visas ett diagram med orden ”the clean industrial deal state aid framework” (ramen för statligt stöd inom given för en ren industri) i mitten. Denna text är omgiven av fem punkter: ”facilitates industrial decarbonisation” (underlättar utfasning av fossila bränslen i industrin), ”accelerates clean energy rollout” (påskyndar utbyggnad av ren energi), ”reduces private investors risks” (minskar risker för privata investerare), ”boosts clean tech manufacturing” (främjar tillverkning av ren teknik) och ”supports energy intensive users” (stöder energiintensiva användare). Längst ned i diagrammet står orden ”Clean Industrial Deal” (given för en ren industri). Dessutom anges källan för informationen ovanför. EU-kommissionens logotyp visas också.
Teresa Ribera, EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning, håller en presskonferens om ramen för statligt stöd i given för en ren industri i Bryssel, Belgien, den 25 juni 2025.

De viktigaste åtgärderna för att ta itu med industrins utmaningar

Att göra energin mer överkomlig (se avsnittet ”Ren energi till ett överkomligt pris” nedan).

Att underlätta tillgången och stimulera marknadens efterfrågan på rena produkter och material.

Att mobilisera finansiella resurser för att investera i utfasning av fossila bränslen och konkurrenskraft.

Att säkra tillgången på råvaror genom att främja EU:s cirkulära ekonomi.

Att upprätta internationella partnerskap för tillträde till globala marknader (se kapitel 7).

Att bygga upp en arbetskraft som är rustad för en koldioxidsnål industri, tillhandahålla arbetstillfällen av hög kvalitet och säkerställa en rättvis omställning (se kapitel 4).

Initiativ som riktar sig till industrier som står inför unika utmaningar

EUROPEISKA HANDLINGSPLANEN FÖR STÅL OCH METALLER - öppna i ny flik

Detta är en färdplan för att minska energikostnaderna, stärka handelsskyddet, förhindra koldioxidläckage, öka cirkulariteten, mobilisera investeringar och skydda arbetstillfällen. Som en del av planen har kommissionen lagt fram ett förslag - öppna i ny flik för att skydda stålsektorn i EU från de orättvisa effekterna av överkapaciteten i världen.

HANDLINGSPLANEN FÖR KEMIKALIER - öppna i ny flik

I denna plan beskrivs åtgärder för att bidra till att sänka energi- och råvarukostnaderna, stödja ren och cirkulär teknik, skapa en allians för kritiska kemikalier, förenkla lagstadgade krav och ta itu med skadliga ämnen, såsom PFAS (evighetskemikalier).

HANDLINGSPLANEN FÖR EUROPAS FORDONSINDUSTRI - öppna i ny flik

Denna plan ska stödja övergången till rena, uppkopplade och automatiserade fordon och bidra till att frigöra sektorns innovationspotential. En flexibilitetsåtgärd - öppna i ny flik har föreslagits - öppna i ny flik för att hjälpa tillverkarna att uppnå koldioxidutsläppsmålen för 2025 för nya personbilar och lätta lastbilar. Inom ramen för handlingsplanen lanseras investeringspaketet ”Battery Booster”, genom vilket 1,8 miljarder euro tillgängliggörs för att hjälpa EU:s batteritillverkare att expandera och öka sin produktionskapacitet. Kommissionen har också lagt fram ett fordonspaket - öppna i ny flik. Paketet innehåller ett förslag till översyn av koldioxidnormerna för personbilar och lätta lastbilar, ett förslag om rena fordonsparker hos företagen, ett stödpaket för batterier och ett förslag till omnibuspaket om fordonsindustrin.

Initiativ under 2025 för att driva på omställningen till ren energi

Wopke Hoekstra bär en vit laboratorierock och står i en industrianläggning, med metallrör bakom sig.
Wopke Hoekstra, EU-kommissionär med ansvar för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt, under ett besök på en anläggning som producerar fastoxid-elektrolysceller för grön vätgas och e-bränslen i Kongens Lyngby, Danmark, den 7 maj 2025.
Stéphane Séjourné står i förgrunden och bär skyddshjälm. Fyra andra personer befinner sig i bakgrunden. Några har redan tagit på sig varselvästar, skyddshjälmar och skyddsglasögon, medan andra håller på att ta på sig dem.
En grupp på fem personer i värmeskyddskläder som tittar på en del av ett stålverk.
Stéphane Séjourné (tredje från höger), EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för välstånd och industriell strategi, besöker thyssenkrupp Steel och presenterar den europeiska handlingsplanen för stålindustrin vid en presskonferens i Duisburg, Tyskland, den 20 mars 2025.

Ren energi till överkomligt pris

För att genomföra given för en ren industri behöver EU energi till överkomliga priser. I februari lade kommissionen fram en handlingsplan för överkomliga energipriser - öppna i ny flik. Planen omfattar kortsiktiga åtgärder för att minska energikostnaderna genom att tidigarelägga fördelarna med förnybar energi, energibesparingar, djupare marknadsintegration och bättre sammanlänkningar av energinät. Syftet med planen är att hjälpa hushåll med höga energiräkningar och industrier som kämpar med höga produktionskostnader. De totala besparingarna beräknas uppgå till 45 miljarder euro 2025, och stiga till 130 miljarder euro per år fram till 2030 samt till 260 miljarder euro till 2040.

Det har redan gjorts betydande framsteg när det gäller att se till att invånare och företag har tillgång till säker och hållbar energi till ett överkomligt pris genom EU:s REPowerEU-plan - öppna i ny flik, som lanserades 2022. För att få ett slut på beroendet av ryska fossila bränslen och stärka EU:s strategiska oberoende offentliggjorde kommissionen REPowerEU-färdplanen - öppna i ny flik i maj, följd av ett lagstiftningsförslag - öppna i ny flik i juni om att fasa ut importen av rysk gas och olja senast i slutet av 2027. Parlamentet och rådet nådde en preliminär politisk överenskommelse - öppna i ny flik om initiativet i december.

För att ytterligare stärka EU:s energitrygghet arbetar kommissionen på en översyn av EU:s ram för energitrygghet. I december föreslog - öppna i ny flik kommissionen också att EU:s nätinfrastruktur skulle moderniseras och utvidgas genom det europeiska nätpaketet och initiativet för energinät.

I juli betalade kommissionen och Europeiska investeringsbanken ut 3,66 miljarder euro - öppna i ny flik från moderniseringsfonden - öppna i ny flik för att stödja 34 projekt för ren energi, varav vissa är inriktade på energieffektivitet. I september lanserade de initiativet för energieffektivitet i små och medelstora företag - öppna i ny flik. Det är ett finansieringsprogram till ett värde av 17,5 miljarder euro som förväntas hjälpa mer än 350 000 företag att minska sin energiförbrukning.

Den 9 februari synkroniserade Estland, Lettland och Litauen sina elnät med det kontinentaleuropeiska nätet, i samarbete med Polen. EU stödde detta strategiska europeiska projekt med mer än 1,3 miljarder euro, vilket motsvarar 75 procent av investeringskostnaderna. I och med detta är Baltikum fullständigt integrerat i EU:s energimarknad. Det sätter i sin tur stopp för beroendet av belarusiska och ryska system och stärker energiresiliensen på både regional nivå och EU-nivå.

Framstegen när det gäller förnybar energi fortsatte i EU och förnybar energi stod för 47 procent av elproduktionen 2024. En gemensam EU-metod - öppna i ny flik för beräkning av livscykelutsläpp från koldioxidsnåla bränslen togs fram 2025. Nästan 1 miljard euro tilldelades 15 projekt för förnybar vätgas - öppna i ny flik från innovationsfonden, finansierade genom intäkter från EU:s utsläppshandelssystem. Dessa projekt förväntas producera nästan 2,2 miljoner ton förnybar vätgas under tio år, vilket förhindrar 15 miljoner ton koldioxidutsläpp.

Medlemsländerna behåller rätten att välja sin energimix, och för vissa är kärnenergi fortfarande avgörande för utfasningen av fossila bränslen, industrins konkurrenskraft och energitryggheten. I maj lanserade gemensamma forskningscentrumet ett digitalt centrum för modellering - öppna i ny flik för att stödja innovation på områden som små modulära reaktorer och energiplanering. Kommissionen har också offentliggjort en uppdatering av meddelandet om det vägledande programmet om kärnenergi - öppna i ny flik. Meddelandet ger en överblick över utvecklingstrender och investeringsbehov på kärnenergiområdet i hela EU, liksom vägledning om kärnsäkerhet, avfallshantering, kompetens och internationellt samarbete.

Ursula von der Leyen håller ett anförande i en talarstol på ett podium. Sex andra personer sitter bredvid henne på podiet. I förgrunden syns sittande åhörare som är vända mot podiet.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (till vänster) och internationella partner lanserar Globalt forum för energiomställning vid Världsekonomiskt forum i Davos, Schweiz, den 23 januari 2025. Forumet kommer att sammanföra globala partner för att främja klimatmålen och stödja länder som står inför större omställningsutmaningar.

Den cirkulära ekonomin är av största vikt vad gäller att stärka EU:s ekonomiska säkerhet, resiliens, konkurrenskraft och utfasning av fossila bränslen. För att påskynda övergången till cirkularitet har EU meddelat att en rättsakt om den cirkulära ekonomin kommer att föreslås 2026, med utgångspunkt i den andra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin - öppna i ny flik. Målet är att upprätta en inre marknad för returråvaror, öka tillgången på återvunnet material av hög kvalitet och stimulera efterfrågan på dessa material i EU.

  • Under 2024 nådde EU:s cirkularitetsgrad
    12,2 procent.
  • Målet är att fördubbla denna andel till
    24 procent senast 2030.

Kommissionen antog även arbetsplanen för 2025–2030 - öppna i ny flik för förordningen för ekodesign för hållbara produkter - öppna i ny flik och förordningen för energimärkning - öppna i ny flik. Planen innehåller en förteckning över produkter som ska prioriteras för införandet av ekodesignkrav och energimärkning under de kommande fem åren för att göra dem hållbara, reparerbara, cirkulära och energieffektiva. Dessutom började de reviderade reglerna om elektriska apparaters energiförbrukning i standby- och frånläge samt nätverksanslutet standbyläge - öppna i ny flik att gälla den 9 maj.

Andra insatser för att ytterligare främja EU:s cirkulära ekonomi

En man i en vit laboratorierock och med hörselskydd runt halsen tar bort en demonterad gammal solpanel från en maskin.

En utvärdering - öppna i ny flik av direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning - öppna i ny flik visade på brister i insamlingen av elavfall, återvinningen av kritiska råvaror och systemen för utökat producentansvar.

Det EU-finansierade innovationsprojektet Photorama - öppna i ny flik syftar till att förbättra cirkulariteten genom att återvinna råvaror som glas, aluminium, koppar, silver, indium och kisel från gamla solpaneler. Tangermünde, Tyskland, den 15 april 2025. © Europeiska unionen. Användning tillåten endast

Hållbara transporter

För att upprätthålla sin konkurrenskraft behöver EU ett hållbart och väl sammanlänkat transportnät som stärker den regionala integrationen och mobiliteten. Under 2025 valde kommissionen ut 94 transportprojekt - öppna i ny flik som skulle få nästan 2,8 miljarder euro i EU-bidrag inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa - öppna i ny flik för modernisering av järnvägar, inre vattenvägar och sjöfartsleder i hela det transeuropeiska transportnätet - öppna i ny flik. Kommissionen valde också ut mer än 100 projekt som kommer att få omkring 1 miljard euro i bidrag från faciliteten för infrastruktur för alternativa bränslen - öppna i ny flik till stöd för utbyggnaden av infrastruktur för förnybara och koldioxidsnåla bränslen i hamnar, på flygplatser och längs viktiga vägavsnitt.

Dessutom är investeringsplanen för hållbara transporter - öppna i ny flik en strategisk ram för att påskynda utfasningen av fossila bränslen i EU:s transporter genom att främja investeringar i förnybara och koldioxidsnåla bränslen för luft- och vattenvägstransporter. De åtgärder som presenteras i planen förväntas mobilisera minst 2,9 miljarder euro fram till slutet av 2027. Som ett viktigt initiativ inom ramen för planen inrättades en grupp av medlemsländer som ligger i framkant för att stödja produktionen och användningen av syntetiska flygbränslen. Denna grupp har för avsikt att anordna dubbelriktade auktioner, vilket ger producenter långsiktig intäktssäkerhet, samtidigt som bränsleköpare får konkurrenskraftiga kortsiktiga avtal. Den första auktionen planeras äga rum under 2026.

Kommissionen lade också fram en ambitiös plan - öppna i ny flik för att påskynda utvecklingen av höghastighetståg och avsevärt förkorta restiderna med tåg i hela EU.

Planen för höghastighetsjärnväg
Ett rött tåg står vid en perrong med en blå godsvagn på spåret bredvid.
Uppgraderingen av Sloveniens järnvägslinje mellan Ljubljana, Brezovica och Borovnica förbättrade konnektiviteten längs korridorerna i det transeuropeiska transportnätet för Medelhavet och Östersjön–Adriatiska havet, undanröjde flaskhalsar och förbättrade driftskompatibiliteten när den slutfördes 2025. Denna uppgradering samfinansierades av NextGenerationEU, genom faciliteten för återhämtning och resiliens, och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Borovnica, Slovenien, den 3 juni 2025.

En annan viktig milstolpe nåddes i och med genombrottet för Brennerbastunneln - öppna i ny flik, en 56 kilometer lång järnvägsförbindelse mellan Österrike och Italien i korridoren för det transeuropeiska transportnätet för Skandinavien–Medelhavet. EU har bidragit med mer än 2,3 miljarder euro till tunneln och dess tillfartsvägar genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Europeiska investeringsbanken har också undertecknat ett finansieringsavtal till ett värde av 875 miljoner euro - öppna i ny flik, med stöd av InvestEU - öppna i ny flik, för Portugals höghastighetsjärnväg mellan Lissabon och Porto.

Under 2025 gick genomförandet av 2023 års paket om grönare godstransporter - öppna i ny flik stadigt framåt. En politisk överenskommelse nåddes om förordningen om utnyttjande av järnvägsinfrastrukturkapacitet - öppna i ny flik och om CountEmissions EU-förordningen - öppna i ny flik. Dessa åtgärder kommer att göra godstransporterna mer effektiva och hållbara genom att ge starkare incitament för utsläppssnåla lastbilar, förbättra förvaltningen av järnvägsinfrastrukturen och förbättra tillgången till information om transportrelaterade utsläpp av växthusgaser.

För att uppmuntra hållbara vägtransporter föreslog - öppna i ny flik kommissionen att utsläppsfria tunga fordon skulle undantas från vägtullar fram till juni 2031 och utfärdade ett meddelande - öppna i ny flik och ett lagförslag - öppna i ny flik för att påskynda införandet av utsläppsfria fordon och fordon med låga utsläpp i företagens fordonsparker, vilka utgör ungefär 60 procent av alla registrerade bilar i EU. Dessutom syftar initiativet för rena transportkorridorer - öppna i ny flik, som har godkänts av nio medlemsländer, till att påskynda utbyggnaden av laddningsinfrastruktur för tunga fordon längs viktiga godskorridorer på väg. För att förbättra luftkvaliteten och trafiksäkerheten i hela EU föreslog kommissionen också en omfattande översyn av EU:s regler om trafiksäkerhet och fordonsregistrering - öppna i ny flik.

Fordonsindustrin får ytterligare stöd för sin rena och digitala omställning genom forskning och innovation. Tre partnerskap - öppna i ny flik, 2Zero, CCAM och BATT4EU, har undertecknat ett samförståndsavtal - pdf-fil, öppna i ny flik om att samarbeta om en gemensam forsknings- och innovationsagenda inom ramen för Horisont Europa - öppna i ny flik (se avsnittet ”Stöd till forskning och innovation”). Horisont Europas arbetsprogram för forskning och innovation anslår också 1 miljard euro mellan 2025 och 2027 för att stödja initiativ på områden som autonom körning, nästa generations litiumbaserade batterier och tunga elfordonsparker.

Apostolos Tzitzikostas står bredvid en monteringslinje i en bilfabrik och pratar med en arbetstagare.
Apostolos Tzitzikostas, EU-kommissionär med ansvar för hållbara transporter och turism, besöker BMW:s huvudkontor i München, Tyskland, den 3 april 2025.

Kommissionen inledde under året arbetet med EU:s hamnstrategi - öppna i ny flik och EU:s strategi för sjöfartsindustrin - öppna i ny flik för att öka konkurrenskraften, hållbarheten och resiliensen i EU:s vattenvägssystem och koppla samman hamnar, sjöfartssektorn och industrin. Ny informell vägledning - öppna i ny flik om gemensamma inköp och standarder för elektriska containerlastare i hamnar syftar till att påskynda övergången från diesel- till eldrivna maskiner och minska utsläppen.

För att bevara transportsektorns konkurrenskraft och åtgärda bristen på arbetskraft togs slutligen flera initiativ för att göra transportyrkena mer attraktiva. Som exempel kan nämnas rekommendationerna - öppna i ny flik för att locka kvinnor till och behålla dem inom transportsektorn, plattformen Women in Transport - öppna i ny flik, verksamheten inom nätverket av ambassadörer för mångfald inom transportsektorn - öppna i ny flik och konferensen - öppna i ny flik om att locka ungdomar till transportsektorn.

Investeringar i ny teknik

EU:s långsiktiga konkurrenskraft är beroende av ledarskap inom kritisk teknik, såsom superdatorer, artificiell intelligens (AI) och kvantdatorteknik. För att stärka detta ledarskap anslår kommissionen 1,3 miljarder euro - öppna i ny flik inom ramen för programmet för ett digitalt Europa - öppna i ny flik för att införa teknik som är avgörande för EU:s framtid och tekniska suveränitet.

I rapporten Lägesrapport om det digitala decenniet 2025 - öppna i ny flik granskades framstegen mot EU:s digitala mål för 2030. Även om utvecklingen har gått framåt på områden som grundläggande 5G-täckning och utbyggnad av kantdatorsystem visade rapporten att det fortfarande finns brister inom grundläggande teknik, digitala färdigheter och skydd av utsatta grupper. I rapporten underströks även behovet av större offentliga och privata investeringar.

I september lade kommissionen fram en europeisk strategi för forsknings- och teknikinfrastruktur - öppna i ny flik för att stärka EU:s forsknings- och teknikkapacitet. Strategin omfattar allt från avancerade laboratorier, stora vetenskapliga instrument och datacentraler till pilotlinjer, testmiljöer och renrum. Forsknings- och teknikinfrastruktur är avgörande för EU:s vetenskapliga spetskompetens, konkurrenskraft och tekniska suveränitet.

I april offentliggjordes handlingsplanen för AI-kontinenten - öppna i ny flik, med planer på att utveckla AI-gigafabriker som är utrustade med mer än 100 000 avancerade processorer. Sammanlagt har 77 intresseanmälningar inkommit för att inrätta sådana anläggningar på 60 platser i 16 medlemsländer. Som en del av handlingsplanen lanserade EU InvestAI - öppna i ny flik, ett nytt initiativ som förväntas mobilisera upp till 200 miljarder euro i offentliga och privata investeringar i AI-infrastruktur. Två strategier lades fram för att påskynda införandet av AI inom EU:s industri och forskning: strategin för AI-tillämpningar - öppna i ny flik och EU:s strategi för AI inom vetenskap - öppna i ny flik.

Vid det första toppmötet om AI inom vetenskapen - öppna i ny flik, som hölls i november, lanserades Resurs för AI-vetenskap i Europa - öppna i ny flik. Det är ett virtuellt institut för att stödja forskare med finansiering, datorkapacitet, data samt talang- och kompetensuppbyggnad.

Under 2025 började också de första reglerna i AI-förordningen - öppna i ny flik och EU:s regler om AI-modeller för allmänna ändamål - öppna i ny flik att tillämpas (se även kapitel 6). Det innebar stora framsteg i EU:s superdatornätverk - öppna i ny flik, och Jupiter - öppna i ny flik blev EU:s första superdator i exaskala - öppna i ny flik. Sex nya AI-fabriker - öppna i ny flik inrättades under året, utöver de tretton som redan fanns. Tretton länder - öppna i ny flik valdes också ut för att upprätta AI-fabriksantenner som komplement till de befintliga AI-fabrikerna - öppna i ny flik. Följande länder är värdländer för AI-fabriker: Bulgarien, Tjeckien, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Polen, Rumänien, Slovenien, Finland och Sverige. Danmark, Estland, Norge, Portugal och Turkiet är partnerländer för AI-fabriker. Urvalet gjordes med hänsyn till de negativa effekter som den ökande AI-användningen och utbyggnaden av datacentralinfrastrukturen har på efterfrågan på energi och vatten.

Värdländer för AI-fabriker
Ett diagram som visar alla 19 AI-fabriker i EU och deras värdländer.

Tabellen visar 19 AI-fabriker i 16 medlemsländer. Dessa är Brain++ i Bulgarien, C Z A I i Tjeckien, J A I F och Hammer Hai i Tyskland, Pharos i Grekland, 1 Health AI och BSC A I F i Spanien, AI 2 F i Frankrike, Italia i Italien, Lit AI i Litauen, L-A I F i Luxemburg, N L A I F i Nederländerna, A T A I i Österrike, Gaia AI och Piast A I F i Polen, Ro AI i Rumänien, Slaif i Slovenien, Lumi A I F i Finland, och Mimer i Sverige.

Vid sidan av AI kommer kvanttekniken att förändra vårt sätt att hantera komplexa utmaningar, från utveckling av medicinsk vetenskap till skydd av kritisk infrastruktur. I juli lade kommissionen fram EU:s kvantstrategi - öppna i ny flik som syftar till att göra EU till global ledare på detta område senast 2030 genom ökad forskning, starkare ekosystem, större privata investeringar och utveckling av kvantkompetens i hela unionen.

Henna Virkkunen tittar på en guldfärgad anordning för kvantdatorkryptering med skiktade metallkomponenter inuti ett glashölje. I bakgrunden syns en man som pratar om anordningen.
Henna Virkkunen (till höger), EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, under ett besök vid Barcelona Supercomputing Center i Barcelona, Spanien, den 3 mars 2025.

Under 2025 fortsatte EU också att genomföra förordningen om halvledare - öppna i ny flik. Kapaciteten för tillverkning av halvledare ökade ytterligare, bland annat genom lanseringen av pilotlinjer - öppna i ny flik inom ramen för initiativet chip för Europa.

Rymdekonomin – som omfattar all ekonomisk verksamhet som möjliggörs av rymdteknik och rymddata, från satellitinfrastruktur till de tjänster som är beroende av den – är ett annat område där EU strävar efter att etablera sig som global ledare. Kommissionens vision för den europeiska rymdekonomin - öppna i ny flik kommer att stödja detta mål, medan EU:s rymdförordning - öppna i ny flik kommer att harmonisera rymdrelaterad lagstiftning i medlemsländerna (se kapitel 3).

Stärka användare och företag genom dataunionen

Parallellt med det pågående införandet av gemensamma europeiska dataområden - öppna i ny flik trädde EU:s dataförordning - öppna i ny flik i kraft 2025. Detta ger användarna större kontroll över data från uppkopplade enheter och skapar nya möjligheter för företag att utveckla tjänster. En strategi för en dataunion - öppna i ny flik lades också fram för att frigöra data för AI och säkerställa att företagen i EU har tillgång till data av hög kvalitet för att hjälpa dem att konkurrera globalt och driva på innovation.

Enligt förordningen om digitala tjänster - öppna i ny flik kommer forskare som uppfyller vissa särskilda villkor att beviljas tillgång till interna data från leverantörer av mycket stora onlineplattformar och mycket stora onlinesökmotorer. I en delegerad akt - öppna i ny flik fastställs de tekniska villkor och förfaranden som krävs för att möjliggöra säker åtkomst för kontrollerad forskning. Dessutom stöder onlineportalen för dataåtkomst enligt förordningen om digitala tjänster - öppna i ny flik processen för dataåtkomst och underlättar informationsutbyte.

Säkerställa säkra, rättvisa och öppna digitala marknader

EU fortsatte att stärka sin digitala ram genom att genomföra förordningen om digitala tjänster och förordningen om digitala marknader - öppna i ny flik. Tillsammans säkerställer dessa lagar en säkrare onlinemiljö för användarna och lika villkor för företagen, vilket stärker öppenheten, ansvarsskyldigheten och rättvisa och öppna marknader i hela EU:s digitala landskap. Läs mer om hur EU gör onlinemiljöer säkrare, bland annat genom att skydda minderåriga genom förordningen om digitala tjänster, i kapitel 6.

Hur genomförde EU förordningarna om digitala marknader och digitala tjänster under 2025?

FÖRORDNINGEN OM DIGITALA
MARKNADER
Nya undersökningar:
  • Undersökning av Alphabet för eventuell nedprioritering av medieutgivares innehåll i Google-sökningar.
  • Marknadsundersökning av Amazon Web Services och Microsoft Azure som potentiellt viktiga grindvakter.
Pågående undersökningar:

Under 2025 genomförde kommissionen regleringsdialoger med de stora teknikföretag som betecknats som grindvakter, för att uppmuntra tidig efterlevnad av kraven i förordningen om digitala marknader. Kommissionen vidtog också verkställighetsåtgärder när så behövdes.

Den 23 april antog kommissionen sina första beslut om bristande efterlevnad och bötfällde Apple med 500 miljoner euro för att ha brutit mot förordningens antistyrningsregler och Meta med 200 miljoner euro för att inte ha erbjudit användarna ett mindre dataintensivt alternativ till individanpassad reklam.

FÖRORDNINGEN OM DIGITALA
TJÄNSTER
Pågående undersökningar:

Forskning, innovation, vetenskap och teknik måste stå i centrum för EU:s ekonomi för att främja konkurrenskraften. Under 2025 fortsatte finansieringen från Horisont Europa att stödja forskare och innovatörer, särskilt uppstartsföretag inom sektorer som kvantteknik, bioteknik och ren teknik. I Horisont Europas arbetsprogram för 2025 - öppna i ny flik och 2026–2027 - öppna i ny flik öronmärktes mer än 7 miljarder euro respektive 14 miljarder euro för att stödja forskning och innovation.

För varje euro som investeras i Horisont Europa tjänar EU:s ekonomi upp till 11 euro - öppna i ny flik.

Utöver stöd genom finansiering skapar EU också en bättre forsknings- och innovationsmiljö genom den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet för 2025–2027 - öppna i ny flik. Den nyligen lanserade europeiska strategin för forsknings- och teknikinfrastruktur kommer att underlätta sammanslagningen av resurser. Den kommer även att bidra till att undvika dubbelarbete och stärka tillgängligheten och samarbetet över gränserna för sådan infrastruktur (se även avsnittet ”Investeringar i ny teknik”).

Viktig forskningsfinansiering inom ramen för Horisont Europa

Doktor Martha C. Mayorquín-Torres har på sig en laboratorierock. Hon håller i och undersöker en rundkolv som innehåller vätska, med en pipett i handen.
Doktor Martha C. Mayorquín-Torres är en mexikansk forskare som forskar om förnybara resurser för hållbar läkemedelsproduktion. Hon är för närvarande forskare vid Gents universitet och arbetar med ett projekt som finansieras av Horisont Europa inom ramen för initiativet Choose Europe. Gent, Belgien, den 23 maj 2025. © Europeiska unionen. Användning tillåten endast

Välj Europa

EU arbetar för att bli världens mest attraktiva marknad för forskare och innovatörer. Initiativet Välj Europa - öppna i ny flik, ett åtgärdspaket på 500 miljoner euro som lades fram i maj, syftar till att locka till sig och behålla de främsta vetenskapliga begåvningarna från hela världen genom att erbjuda stabil finansiering, större forskningsfrihet och attraktiva levnadsvillkor. Ytterligare åtgärder tillkännagavs under de följande månaderna, vilket innebär att det totala beloppet uppgår till 874 miljoner euro. Initiativet har visat sig vara mycket attraktivt, vilket har lett till rekordmånga ansökningar om bidrag från Europeiska forskningsrådet och Marie Skłodowska-Curie-stipendier. Forskare kan få tillgång till flera miljarder euro i finansieringsmöjligheter via EURAXESS-plattformen - öppna i ny flik.

Strategin för europeisk livsvetenskap

Livsvetenskap bidrar med nästan 1,5 biljoner euro till EU:s ekonomi och stöder 29 miljoner arbetstillfällen. Med ledande universitet, goda patentresultat och en växande roll inom hälsa, livsmedel och hållbarhet är denna sektor avgörande för EU:s konkurrenskraft. Strategin för europeisk livsvetenskap - öppna i ny flik syftar till att göra EU till världens mest attraktiva plats för livsvetenskap senast 2030.

Strategin för europeisk livsvetenskap innefattar tre delar

  1. Optimera forskning och innovation för att öka den globala konkurrenskraften.
  2. Säkerställa snabbt marknadstillträde för innovationer på livsvetenskapsområdet.
  3. Stärka förtroendet för, spridningen av och användningen av dessa innovationer.
Ekaterina Zaharieva står i en talarstol och håller ett anförande. På skärmen bakom henne syns orden ”for life sciences; a strategy for European life sciences” (för livsvetenskap: en strategi för europeisk livsvetenskap) tillsammans med en EU-flagga.
Ekaterina Zaharieva, EU-kommissionär med ansvar för startupföretag, forskning och innovation, vid en presskonferens om strategin för europeisk biovetenskap i Bryssel, Belgien, den 2 juli 2025.

Ett av de viktigaste initiativen i strategin är förslaget till EU-rättsakt om bioteknik - pdf-fil, öppna i ny flik, som stärker EU:s konkurrenskraft inom bioteknik genom att underlätta överföringen av forskning till marknadsfärdiga innovationer. Initiativet kommer att ge effektivare kliniska prövningar och skapa en mer stödjande miljö för företag och innovatörer, vilket kommer att ge patienter i EU snabbare tillgång till banbrytande behandlingar.

Det kompletteras med initiativ som HERA Invest - öppna i ny flik, som tillhandahåller riskfinansiering från kommissionen och Europeiska investeringsbanken för att hjälpa små och medelstora företag att utveckla strategiska medicinska verktyg och tekniker för ett säkrare och hälsosammare EU. En ny knutpunkt för bioteknik och biotillverkning - öppna i ny flik inrättades också för att hjälpa innovativa företag, särskilt startupföretag och små och medelstora företag, att få ut nya produkter och idéer på marknaden.

I november lade kommissionen fram bioekonomistrategin - öppna i ny flik, med metoder för att ta bättre vara på EU:s biologiska resurser, vetenskapliga spetskompetens och industriella bas för att fasa ut fossila bränslen i ekonomin och ersätta fossilbaserade material och produkter.

Startupföretag och expanderande företag

I maj lade kommissionen fram EU:s strategi för startupföretag och expanderande företag - öppna i ny flik för att göra EU till den bästa platsen för att starta och utveckla teknikdrivna företag. I linje med initiativet Välj Europa stärker strategin EU:s konkurrenskraft genom att stödja innovativa företag under hela deras livscykel, från skapande och tillväxt till mognad, inom EU.

I oktober tillkännagav kommissionen också Scaleup Europe-fonden - öppna i ny flik, en ny fond på flera miljarder euro som har inrättats i partnerskap med privata investerare för att stödja lovande teknikintensiva företag i EU. Fonden, som enligt planen inrättas under 2026, kommer att inriktas på tillväxtkapital och investeringar i ett sent skede hos ett brett spektrum av strategiska teknikföretag i EU, på områden som AI, kvantteknik, halvledare, robotteknik och autonoma system.

Kommissionen inledde också en undersökning för att samla in synpunkter från allmänheten - öppna i ny flik på den kommande stadgan om tillgång för industriella användare till forsknings- och teknikinfrastruktur. Stadgan syftar till att förbättra företagens tillgång till sådan infrastruktur och göra det möjligt för dem att testa, skala upp och validera nya produkter snabbare.

Skydd av immaterialrätten

EU ger små och medelstora företag ekonomiskt stöd för att de bättre ska kunna förvalta och skydda sina immateriella tillgångar. Under året lanserade kommissionen och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet - öppna i ny flik 2025 års SMF-fond - öppna i ny flik. Det är ett bidragssystem för att hjälpa små och medelstora företag att skydda sina immateriella rättigheter, inbegripet patent, varumärken, industriell formgivning och nya växtsorter.

En process - öppna i ny flik inleddes också - öppna i ny flik för att möjliggöra fria och säkra dataflöden mellan EU och Europeiska patentorganisationen. Detta kommer att förenkla patentskyddsprocessen för europeiska innovatörer och bidra till tillväxt och konkurrenskraft på EU-marknaden.

Spar- och investeringsunionen

Som övergripande möjliggörande faktor för konkurrenskraftskompassen är en stark spar- och investeringsunion avgörande för att skapa ett djupare, likvidare och mer integrerat finansiellt system i EU som bättre tillgodoser behoven hos EU:s invånare och företag. Genom att stärka det finansiella systemets förmåga att koppla samman sparande med produktiva investeringar strävar EU efter att stödja medlemsländernas stora investeringsbehov på viktiga områden, såsom digital innovation, klimatomställning och försvar.

I mars lade kommissionen fram strategin för spar- och investeringsunionen - öppna i ny flik, som beskriver hur kapitalmarknaderna och banksektorn kan koppla samman sparare som söker bättre investeringsmöjligheter med företag som behöver finansiering. Strategin syftar till att ge spararna möjlighet att öka sitt finansiella välstånd och hjälpa företagen att expandera, vilket stärker EU:s ekonomi och konkurrenskraft. I detta ingår att undanröja hinder för den inre marknaden, bland annat genom att se till att EU:s regler efterlevs.

Riktade åtgärder kommer att fokusera på att ge människor rätt verktyg för att stödja deras ekonomiska välbefinnande, göra det lättare för företag att få tillgång till diversifierade finansieringskällor, även över gränserna, undanröja hinder för en helt integrerad kapitalmarknad, och säkerställa en starkare och mer harmoniserad tillsyn av finansmarknaderna.

EU vidtog också flera andra åtgärder för att utveckla spar- och investeringsunionen. Det handlade bland annat om att nå en politisk överenskommelse - öppna i ny flik om att förkorta avvecklingscykeln för värdepapper, lägga fram ett förslag - öppna i ny flik som syftar till att blåsa nytt liv i värdepapperisering till stöd för bankernas utlåning, och uppmuntra ett större deltagande av icke-professionella investerare på kapitalmarknaderna genom förbättrade initiativ för sparande, investeringar och finansiell kompetens - öppna i ny flik. Ytterligare åtgärder inriktades på att hjälpa invånarna att säkra en tillräcklig pensionsinkomst genom att förbättra tillgången till bättre kompletterande pensioner - öppna i ny flik, nå en politisk överenskommelse - öppna i ny flik om strategin för icke-professionella investerare och stärka integrationen och tillsynen av EU:s kapitalmarknader - öppna i ny flik. Dessa reformer syftar till att förenkla reglerna, stödja innovation och undanröja gränsöverskridande hinder inom EU:s finansiella system.

Spar- och investeringsunionens delar
  1. Allmänheten och sparande.
  2. Integration och skaleffekter.
  3. Investeringar och finansiering.
  4. Effektiv tillsyn på den inre marknaden.
Maria Luís Albuquerque står mitt i Frankfurtbörsen och tittar på skärmar som visar marknadsdata i realtid.
Maria Luís Albuquerque (till höger), EU-kommissionär med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, besöker Frankfurtbörsen i Frankfurt am Main, Tyskland, den 26 juni 2025.

Bankverksamhet

För att bevara konkurrenskraften och stabiliteten på EU:s finansmarknader föreslog - öppna i ny flik kommissionen att man skulle behålla den nuvarande likviditetsbehandlingen för kortfristiga transaktioner för värdepappersfinansiering enligt kapitalkravsförordningen - öppna i ny flik. Kommissionen har också senarelagt - öppna i ny flik tillämpningen av Basel III-reglerna för marknadsrisk - öppna i ny flik (den grundläggande översynen av handelslagret) till den 1 januari 2027. Tillsammans syftar dessa åtgärder till att säkerställa lika villkor för EU:s banker globalt, skydda marknadslikviditeten och anpassa EU:s tillsynsram till den internationella utvecklingen.

År 2025 firade den europeiska plattformen för strategisk teknik - öppna i ny flik sitt första årsjubileum. Initiativet stöder investeringar i kritisk teknik på tre huvudområden: digital teknik och deep tech, ren och resurseffektiv teknik samt bioteknik. Under det senaste året har initiativet mobiliserat mer än 13,1 miljarder euro genom att sammanföra investeringar från elva EU-program för att stärka EU:s konkurrenskraft på dessa tre områden.

Teresa Ribera står bredvid Christine Lagarde framför EU-flaggan.
Teresa Ribera (till vänster), EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för ren, rättvis och konkurrenskraftig omställning och Christine Lagarde (till höger), Europeiska centralbankens ordförande, håller en presskonferens om ramen för statligt stöd i given för en ren industri i Bryssel, Belgien, den 23 juni 2025.