KAPITEL 6

Upprätthålla EU:s demokrati och värden

En enorm folkmassa fyller bilden. I mitten håller människor upp en enorm EU-flagga. Se bildtext
Pride-parad i Budapest, Ungern, den 28 juni 2025. © Attila Kisbenedek/AFP via Getty Images

I en fungerande demokrati har medborgarna yttrandefrihet och åsiktsfrihet. De kan delta i det demokratiska livet, välja sina politiska företrädare och ha inflytande över sin framtid i ett offentligt rum där olika åsikter kan uttryckas och mångfald uppmuntras. Under 2025 intensifierade EU sitt arbete med att stärka demokratin och resiliensen mot inre och yttre påtryckningar. Medborgarna kunde fortsätta att delta aktivt i den demokratiska processen och bidra till att utforma den politik som påverkar deras liv och samhällen.

EU:s demokratisköld

Med utgångspunkt i EU:s handlingsplan för demokrati - öppna i ny flik och paketet för försvar av demokratin - öppna i ny flik presenterades EU:s demokratisköld - öppna i ny flik i november. EU:s demokratisköld ska stärka demokratierna i EU och ge EU-invånarna möjlighet att utöva sina rättigheter, fritt forma och uttrycka sina åsikter och delta aktivt och säkert i EU:s demokratiska liv. Åtgärderna ska stärka de demokratiska institutionerna, skydda integriteten i samband med val och stödja mediernas frihet och mångfald.

Nyckelprioriteringar i EU:s demokratisköld

  • Stärka situationsmedvetenheten och stödja insatskapaciteten för att skydda informationsområdets integritet.
  • Stärka de demokratiska institutionerna och främja rättvisa och fria val samt fria och oberoende medier.
  • Bygga upp resiliens i samhället genom medborgarutbildning och kunskaper om demokrati och medier samt öka medborgarnas deltagande i det demokratiska livet.

I EU:s demokratisköld ingår ett europeiskt centrum för demokratisk resiliens som ska fungera som ett operativt nav och bidra till att förutse och upptäcka hot, utfärda tidiga varningar och samordna snabba insatser. Medlemsländerna utgör centrumets kärna, och centrumet ska underlätta informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad för att möta framväxande gemensamma hot, särskilt utländsk informationsmanipulering och påverkan samt desinformation.

Michael McGrath sitter mellan två andra personer i en paneldiskussion framför en publik av ungdomar. På en plansch bakom dem står ”We talk” (Vi talar).
Michael McGrath (i mitten), EU-kommissionär med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, har bjudit in till en politisk dialog med ungdomar för att diskutera ungdomars demokratiska egenmakt, som en del av kommissionens arbete med den europeiska demokratiskölden, i Dublin, Irland, den 3 mars 2025. Tanken med dialogerna är att uppmuntra unga att ge sin syn på olika EU-initiativ i diskussioner med ansvariga kommissionärer och låta dem bidra till EU:s politiska dagordning (se även kapitel 4).

Under 2025 lovade EU-kommissionen även att stärka samarbetet med civilsamhället, samt att skydda och stödja det, och framhöll civilsamhällets roll för att stärka demokratierna och skapa resilienta samhällen. EU:s strategi för civilsamhället - öppna i ny flik har följande tre huvudmål:

Huvudmålen för EU:s strategi för civilsamhället

  1. Ett effektivt och meningsfullt samarbete med civilsamhället som en partner vid samhällsstyrningen.
  2. Ett öppet, säkert och möjliggörande demokratiskt utrymme för civilsamhället med stöd och skydd för civilsamhällesorganisationerna.
  3. Stöd till civilsamhällesorganisationer med tillräcklig, hållbar och transparent finansiering.

Informationsintegritet

Ny teknik har gjort det möjligt för fientliga aktörer att agera och sprida desinformation i en omfattning och med en hastighet vi aldrig tidigare har sett. Det är därför mycket viktigt att EU och medlemsländerna vidtar åtgärder mot utländsk informationsmanipulering och påverkan samt stärker resiliensen mot dessa hot.

EU:s uppförandekod om desinformation - öppna i ny flik, som infördes 2018, är världens första frivilliga instrument för självreglering för digitala plattformar och sökmotorer. Sedan februari 2025 är den formellt införlivad - öppna i ny flik i samregleringsramen i förordningen om digitala tjänster.

82 % av EU:s invånare tycker att nyheter och uppgifter som ger en felaktig bild av verkligheten eller till och med är falska är ett problem för demokratin.

77 % av EU:s invånare tycker att sådana nyheter eller uppgifter är ett problem i deras land.

Källa: Europeiska kommissionen, Standard Eurobarometer 102 - öppna i ny flik, november 2024.

Fler och fler AI-system i EU baseras på AI-modeller för allmänna ändamål. I förordningen om artificiell intelligens - öppna i ny flik finns regler för leverantörer av sådana modeller, så att AI ska vara säkert och tillförlitligt. Reglerna började gälla i augusti. För att branschen ska kunna efterleva reglerna finns det en frivillig uppförandekod - öppna i ny flik med synpunkter från över 1 000 berörda parter, bland annat från leverantörer av modeller, små och medelstora företag, den akademiska världen, experter på AI-säkerhet, rättighetshavare och civilsamhällesorganisationer.

Det europeiska observatoriet för digitala medier - öppna i ny flik är en viktig del av EU:s insatser för att få mer kunskap om Europas digitala informationsutrymme och stärka samhällets resiliens mot desinformation. Ett nytt regionalt nav för det europeiska observatoriet för digitala medier, FACT - öppna i ny flik, inledde under 2025 sitt arbete för att stödja bland annat Moldavien och Ukraina i kampen mot desinformation. Som en del av sitt arbete övervakade FACT även 2025 års val i Moldavien och bidrog till landets valintegritet.

Henna Virkkunen deltar i en panel tillsammans med två andra kvinnor och talar i en mikrofon som hon håller i handen. På en stor skiva bakom står det ”M S C” och ”Munich Security Conference” flera gånger.
Henna Virkkunen (i mitten), EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati, deltar i en paneldiskussion om desinformation och ”AI-pokalypsen” för demokratier vid säkerhetskonferensen i München, Tyskland, den 14 februari 2025.

Skärpta valregler

Val där alla kan delta är grundläggande för att garantera en sund demokrati och bygga upp förtroendet för EU. Därför antog EU i juni nya regler - öppna i ny flik som ska stärka rätten för rörliga EU-medborgare att rösta och kandidera i val till Europaparlamentet, oavsett var i EU de bor. Medlemsländerna ska ha införlivat direktivet i nationell rätt senast i juni 2027.

I fria och rättvisa val är det centralt att väljarna har obehindrad tillgång till information. Med EU:s nya regler om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam - öppna i ny flik, som gäller sedan i oktober, får man en öppen debatt, rättvisa kampanjer och fria val. Reglerna stöder också ansvarsskyldighet för politiska aktörer och medborgarnas rätt till information. Enligt reglerna måste politisk reklam tydligt märkas som just politisk reklam och det måste framgå vem som har betalat för reklamen, hur mycket som har betalats och huruvida den riktar sig till en specifik målgrupp. På så sätt kan man enkelt identifiera politisk reklam och göra välgrundade val.

Demokratin, säkerheten och ekonomin i EU vilar på rättsstatsprincipen. Den omvandlar EU:s värden till konkreta fördelar för EU-invånarna, och ger stabilitet, social sammanhållning, konkurrenskraft och ekonomiskt välstånd. Respekt för rättsstatsprincipen är en förutsättning för att få EU-finansiering. EU har åtagit sig att upprätthålla rättsstatsprincipen så att människor och företag i hela EU kan utöva sina rättigheter och friheter.

89 % av EU:s invånare tycker att det är viktigt att EU:s värden, till exempel rättsstatsprincipen, respekteras.

Källa: Europeiska kommissionen, Särskild Eurobarometer 553 - öppna i ny flik, juli 2024.

Enligt 2025 års rapport om rättsstatsprincipen - öppna i ny flik, som omfattar medlemsländerna och fyra kandidatländer – Albanien, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien – har utvecklingen varit positiv i många medlemsländer tack vare viktiga reformer. Utmaningar kvarstår dock, och i ett fåtal fall är situationen allvarlig. I rapporten betonas särskilt den inre marknadens roll för att identifiera och hantera rättsstatsfrågor som har en direkt inverkan på hur företag investerar, konkurrerar och växer i EU. 2025 års resultattavla för rättskipningen i EU - öppna i ny flik innehåller nya indikatorer som är relevanta för den inre marknaden och belyser den viktiga roll som effektiva och oberoende rättssystem spelar för en rättvis och konkurrenskraftig marknadsmiljö.

I ett internationellt perspektiv har fria medier en stark ställning i EU, som är en demokratisk förebild. Det finns dock alltmer oroväckande tendenser som visar att EU måste vidta kraftfullare åtgärder för att skydda denna del av EU:s demokrati. Därför började de flesta bestämmelserna i mediefrihetsförordningen - öppna i ny flik att gälla den 8 augusti. Reglerna ska ge medier och journalister ett bättre skydd mot politisk inblandning och göra det lättare för dem att verka över gränserna, utan att utsättas för otillbörliga påtryckningar. Europeiska nämnden för medietjänster - öppna i ny flik, som inrättades genom förordningen, ska stärka samarbetet på EU-nivå, bland annat mot utländsk informationsmanipulering och påverkan, och främja en effektiv och konsekvent tillämpning av EU:s medielagstiftning.

EU-stöd till fria medier

900 000 euro för att ge press- och medieråden en starkare ställning i ett sammanvuxet medielandskap.

500 000 euro till ett system för övervakning av medieägande - öppna i ny flik som ska ligga till grund för en nationsbaserad databas.

2 miljoner euro till innovation i lokala och regionala medier och mångfald.

3 miljoner euro till en snabbinsatsmekanism - öppna i ny flik för praktisk hjälp och skydd till hotade journalister.

1,1 miljoner euro till ett övervakningsverktyg för mediepluralism - öppna i ny flik för identifiering av potentiella risker för mediepluralismen.

5,2 miljoner euro till omfördelning av medel till mediesektorer som är särskilt viktiga för demokratin - öppna i ny flik (till exempel lokal och undersökande journalistik, public service-medier och närmedier).

2,9 miljoner till ett mediefrihetsnav - öppna i ny flik för etablerade oberoende belarusiska och ryska medier som verkar inom EU.

3 miljoner euro till en europeisk journalistik- och mediefrihetsfestival - öppna i ny flik.

Sacharovpriset 2025

Varje år delar parlamentet ut Sacharovpriset till exceptionella personer och organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, minoriteters rättigheter och internationell rätt, demokrati och rättsstatsprincipen.

2025 års Sacharovpris för tankefrihet gick till Andrzej Poczobut från Belarus och Mzia Amaglobeli från Georgien, två journalister som fängslats för att ha vågat stå upp mot makthavarna och som har blivit symboler för kampen för frihet och demokrati. EU stöttar dem och alla som fortsätter att kräva frihet.

Roberta Metsola står mellan två kvinnor, Jana Poczobut och Irma Dimitradze. De håller varsitt blått inramat Sacharovprisdiplom. Bakom dem står Europaparlamentets ledamöter och applåderar.
Europaparlamentets talman Roberta Metsola (i mitten) tillsammans med Jana Poczobut (till höger), dotter till den fängslade journalisten Andrzej Poczobut från Belarus, och Irma Dimitradze (till vänster), som representerar den fängslade journalisten Mzia Amaglobeli från Georgien, vid utdelningen av Sacharovpriset för tankefrihet i Europaparlamentet i Strasbourg, Frankrike, den 16 december 2025.

En sund demokrati bygger på medborgarnas egenmakt. EU lyssnar noga på medborgarna och på berörda parter och låter allmänheten delta i det politiska beslutsfattandet. Det gör man genom ett antal initiativ, till exempel offentliga samråd och synpunkter - öppna i ny flik, europeiska medborgarinitiativ - öppna i ny flik och europeiska medborgarpaneler - öppna i ny flik. De sistnämnda utgör en regelbunden del av det demokratiska livet i EU. I dessa deltar 150 slumpmässigt utvalda medborgare från alla 27 medlemsländer för att diskutera kritiska utmaningar på lång sikt och ta fram rekommendationer till beslutsfattarna. Under året inledde EU även strategiska dialoger med centrala industrisektorer. Dessa utgör ett inkluderande forum där man diskuterar särskilda utmaningar.

Under 2025 följde kommissionen även upp det framgångsrika europeiska medborgarinitiativet ”Stoppa hajfensfisket – stoppa handeln” från 2023, där EU uppmanades att vidta åtgärder för att stoppa den internationella handeln med hajfenor. I januari 2025 införde EU 13 nya varukoder för haj och hajfenor och förbättrade därmed övervakningen av handeln med hajprodukter.

  • Under 2025 lanserades 98 offentliga samråd

    Dessa gällde bland annat

    • 201 inbjudningar att lämna synpunkter,
    • 51 lagstiftningsförslag,
    • 224 förslag till genomförandeakter och delegerade akter.

  • Fyra nya europeiska medborgarinitiativ registrerades

    • HouseEurope! Främja renovering.
    • Mat – en mänsklig rättighet för alla! Garantera hälsosamma, rättvisa och hållbara livsmedelssystem.
    • Save your right, save your flight!
    • Begäran om ett fullständigt upphävande av associeringsavtalet mellan EU och Israel med anledning av Israels brott mot mänskliga rättigheter.

  • Två nya medborgarpaneler arrangerades

    • Europeiska medborgarpanelen om den nya EU-budgeten.
    • Europeiska medborgarpanelen för rättvisa mellan generationerna.
En grupp människor sitter i rader vid bord. Alla deltagare har hörlurar på sig. I förgrunden sitter en ung kvinna som skrattar och justerar sina hörlurar.
Ett möte i den europeiska medborgarpanelen om rättvisa mellan generationerna i Bryssel, Belgien, i september 2025. Panelen sammankallades för att diskutera hur man kan utforma ett hållbart och inkluderande EU som präglas av rättvisa mellan generationerna. Medborgarnas rekommendationer kommer att ligga till grund för den strategi för rättvisa mellan generationerna som ska läggas fram 2026.
Strategiska dialoger under 2025