Europeiska unionen står fast vid sitt åtagande att hjälpa Ukraina mot Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot landet och dess olagliga försök att annektera ukrainskt territorium. Ukrainas frihet är Europas frihet, och därför kommer EU, i samordning med likasinnade partner och allierade, att fortsätta att ge omfattande politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd till Ukraina och dess folk.

EU har gett militärt stöd utan motstycke till den ukrainska försvarsmakten, och har tagit emot mer än fyra miljoner ukrainare som söker skydd i medlemsländerna. EU stöder också Ukrainas reformer på vägen mot EU-medlemskap, inklusive landets gradvisa integration i den inre marknaden. EU har också bidragit med betydande ekonomiskt stöd för att stärka landets resiliens, återhämtning och återuppbyggnad. Slutligen fortsätter EU-kommissionen att verka för en rättvis och varaktig fred i enlighet med internationell rätt, inklusive principerna i FN-stadgan, som bevarar Ukrainas suveränitet, självständighet och territoriella integritet.

Det är snart fyra år sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga anfallskrig mot Ukraina. EU står fast vid sitt åtagande att stödja Ukraina och dess folk så länge det behövs. Insatsen fortsatte under 2025, mot bakgrund av EU:s övertygelse att Ukraina snart kommer att vara ett fredligt och välmående land för alla sina medborgare, med sin självklara hemvist i EU. I slutet av 2025 uppgick stödet från EU - öppna i ny flik och EU-länderna sedan krigets början till 193,3 miljarder euro. Enbart under 2025 täckte EU 84 % av Ukrainas externa finansieringsbehov. Kommissionen fortsatte att samordna sitt stöd med andra viktiga givare genom givarplattformen för Ukraina. Vid Europeiska rådets möte den 18–19 december beslutade EU-ländernas ledare att mobilisera ytterligare 90 miljarder euro i finansiering för 2026–2027 genom gemensam upplåning med stöd av EU:s budget.

EU fortsatte att stödja livsviktigt humanitärt bistånd i både Ukraina och Moldavien, med finansiering inriktad på katastrofbistånd. Detta inkluderar 40 miljoner euro - öppna i ny flik som anslogs i september för att hjälpa ukrainare att klara en fjärde vinter av Rysslands anfallskrig, hjälpa EU:s humanitära biståndspartner att leverera material för nödboende, reparera skadade hem och centrum för fördrivna personer samt förbättra tillgången till vatten, sanitet och uppvärmning.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har kommissionen anslagit över 1 miljard euro till program för humanitärt bistånd i Ukraina, varav 220 miljoner euro 2025.

För att ge katastrofbistånd till ukrainarna har EU aktiverat sin civilskyddsmekanism - öppna i ny flik och samordnar sin största insats någonsin inom mekanismen. Hittills har alla de 27 EU-länderna, tillsammans med sex deltagarländer (Island, Moldavien, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet), erbjudit bistånd in natura, bestående av allt från medicinska förnödenheter och nödbostäder till fordon och energiutrustning. Sammanlagt har över 156 000 ton bistånd sänts vidare till Ukraina. Dessutom har sedan 2022 mer än 4 700 ukrainska patienter överförts för vård på sjukhus i hela Europa.

EU fortsätter också att välkomna dem som flyr kriget. Medlemsländerna kom under 2025 överens om att förlänga det nuvarande tillfälliga skyddet - öppna i ny flik, som låter ukrainare bo, arbeta och studera i EU, till den 4 mars 2027. Sedan 2022 har medlemsländerna tagit emot mer än fyra miljoner människor. I juni föreslog kommissionen att medlemsländerna skulle börja förbereda sig för en övergång från systemet för tillfälligt skydd till andra möjliga skyddsformer och underlätta återvändande och återintegrering för dem som vill hem till Ukraina.

I juli tillkännagav kommissionen också sitt åtagande att ge Ukraina associerat medlemskap i Erasmus+ och utöka utbildnings- och mobilitetsmöjligheterna för ukrainska studenter och lärare. Dessutom kommer Erasmus+ att stödja utdelningen av två miljoner nya läroböcker till ukrainska elever under läsåret 2025/2026.

Ukrainas säkerhet är oupplösligt förbunden med Europas säkerhet. Därför är EU:s främsta prioritering att få ett slut på Rysslands anfallskrig och dess olagliga försök att annektera ukrainskt territorium, samt att säkerställa en rättvis och varaktig fred. Under hela 2025 tog EU flera viktiga steg mot detta oerhört utmanande och komplexa mål, bland annat genom att tillhandahålla fortsatt militärt stöd och lansera en rad sanktionspaket som har medfört verkliga kostnader för Rysslands ekonomi.

Med de nya sanktionerna har EU ytterligare begränsat Rysslands tillgång till teknik som används på slagfältet, försvagat landets militärindustriella komplex och intensifierat kampen mot dess skuggflotta. EU har också skärpt restriktionerna för Rysslands energiintäkter och infört ett förbud mot import av rysk flytande naturgas från och med den 1 januari 2027.

EU och dess medlemsländer har tillhandahållit omkring 66 miljarder euro i militärt stöd sedan Rysslands fullskaliga militära aggression mot Ukraina inleddes, varav 6,4 miljarder euro har kanaliserats via den europeiska fredsfaciliteten - öppna i ny flik. EU har också tillhandahållit 3,4 miljarder euro från intäkterna från ryska immobiliserade tillgångar och samtidigt även anordnat viktig utbildning för den ukrainska försvarsmakten, genom EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina - öppna i ny flik, som hittills har utbildat omkring 85 000 ukrainska militärer. Alla dessa former av militärt stöd bidrar till att stärka Ukraina på slagfältet och vid förhandlingsbordet, och skyddar på så sätt ukrainska liv.

Under hela 2025 fortsatte EU att se till att Rysslands ledning ställs till svars för de massövergrepp som begåtts i och mot Ukraina. I februari lade kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådet och Ukraina, tillsammans med 37 andra länder, grunden för inrättandet av den särskilda domstolen för aggressionsbrottet mot Ukraina. Överenskommelsen mellan Europarådet och Ukraina om inrättandet av domstolen undertecknades i juni. Domstolen kommer att ha befogenhet att ställa Rysslands politiska och militära ledare till svars, eftersom de bär det största ansvaret för de massövergrepp som begåtts i Ukraina. I december undertecknade kommissionen, på unionens vägnar, konventionen om inrättande av en internationell skadeståndskommission för Ukraina. Undertecknandet var en viktig del av Europas kollektiva insatser för att säkerställa ansvarsskyldighet och rättvisa för Ukraina och det ukrainska folket samt för att säkerställa att offren för Rysslands brutala anfallskrig kompenseras på lämpligt sätt.

För att se till att EU:s sanktioner genomförs fullt ut har EU-lagstiftningen stärkts för att göra det möjligt för medlemsländerna att förverka tillgångar med koppling till brott. Tack vare arbetsgruppen ”Freeze and Seize” - öppna i ny flik hade medlemsländerna i slutet av 2025 fryst över 27 miljarder euro i privata tillgångar som tillhör ryska och belarusiska oligarker och deras samarbetspartner.

EU har inrättat Ukrainafaciliteten - öppna i ny flik, ett särskilt finansieringsinstrument på upp till 50 miljarder euro, för att ge förutsägbart och flexibelt stöd till Ukraina för 2024–2027 som stödjer landets återhämtning, återuppbyggnad och modernisering, i linje med landets väg mot EU.

I februari 2025 erbjöd EU Ukraina, tillsammans med Moldavien, ett nytt stödpaket - öppna i ny flik för att möjliggöra landets fullständiga integrering i den europeiska energimarknaden senast i början av 2027, i förening med ytterligare integrering i EU:s gassektor, förutsatt att Ukraina avsevärt påskyndar de nödvändiga marknadsreformerna.

Samtidigt har EU fortsatt att främja Ukrainas gradvisa integrering i den inre marknaden, särskilt genom de möjligheter som erbjuds genom det djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan EU och Ukraina. Till följd av detta kunde Ukraina ansluta sig till roaming som hemma - öppna i ny flik-området den 1 januari 2026. Dessutom har EU och Ukraina förlängt sitt vägtransportavtal - öppna i ny flik till mars 2027, vilket möjliggör smidigare godstransitering vid gränserna, något som gynnar båda ekonomierna. Kommissionen har också genomfört transporten av ett helt värmekraftverk från Litauen till Ukraina för att tillgodose befolkningens energibehov – den största enskilda insatsen hittills inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism.

Solidaritetskorridorerna - öppna i ny flik, som inrättades i maj 2022, fortsätter att säkerställa att Ukraina kan importera de varor som landet behöver och exportera vissa jordbruksprodukter och andra produkter. Solidaritetskorridorerna var avgörande för Ukrainas jordbruksexport fram till mitten av 2023, men Ukraina har sedan dess framgångsrikt kämpat mot Ryssland för att säkra sin Svartahavskorridor. EU underlättar Ukrainas handel via Svarta havet genom att stödja denna korridor, som gör det möjligt för ukrainska fartyg att fortsätta exportera varor. Samtidigt har EU investerat i infrastruktur och samordning för att se till att denna sjöfartsrutt förblir livskraftig och säker.

EU fortsatte att använda exportkreditgarantiinstrument under året för att stödja handeln. I juni ingicks till exempel den första uppgörelsen - öppna i ny flik inom ramen för EU:s exportkreditgarantifacilitet för Ukraina, som gav 20 miljoner euro i garantier för EU:s export till Ukraina via Danmarks export- och importkontor.

EU fortsatte att engagera sig för Ukrainas återuppbyggnad under 2025, genom att kombinera finansieringsinstrument, garantier, bidrag och reformvillkorat stöd för att stärka landets resiliens och ekonomiska stabilitet samt stödja dess långsiktiga hållbara återhämtning. Av central betydelse för dessa insatser är Ukrainafaciliteten 2024–2027. Investeringsramen för Ukraina, som är Ukrainafacilitetens investeringsdel, har tilldelats totalt 9,5 miljarder euro i EU-stöd och är utformad för att mobilisera upp till 40 miljarder euro i offentliga och privata investeringar för Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad. Hittills har 6,9 miljarder euro anslagits för att finansiera investeringsprogram som direkt gynnar det ukrainska folket, genom att skapa nya arbetstillfällen, leverera el, värme och rent vatten, stödja bostäder till överkomliga priser, bygga bombskydd och återställa krigsskadad infrastruktur med mera.

En inbjudan att lämna förslag - öppna i ny flik för att stödja småföretag, krigsdrabbade samhällen och återhämtningsinvesteringar offentliggjordes i mars. Syftet var att genom banker öka tillgången till ekonomiskt stöd för mikroföretag samt små och medelstora företag, för att öka Ukrainas socioekonomiska sammanhållning. En ny inbjudan att anmäla intresse offentliggjordes senare och avslutades i oktober.

För att förbättra transportförbindelserna mellan EU, Ukraina och Moldavien har EU hittills mobiliserat mer än 2,3 miljarder euro, varav 1,55 miljarder euro i icke återbetalningspliktigt bidragsstöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa. I september öppnade till exempel Ukraina sin första järnvägslinje med en spårvidd som följer EU-standard - öppna i ny flik, vilket möjliggjorde direkta tågresor från Ukraina till städer som Budapest i Ungern och Wien i Österrike. I juli valdes ett nytt projekt på 73,5 miljoner euro ut inom ramen för Ukrainafaciliteten, för att bygga en järnvägsförbindelse med EU-standardspårvidd från Polen till Sknyliv (nära Lviv) i Ukraina. Detta kommer att bidra till Ukrainas fortsatta integrering i EU:s järnvägsnät.

Utöver direkt finansiering fokuserar EU på strukturella och institutionella reformer som en del av återuppbyggnadsprocessen. Ukraina har i uppdrag att genomföra en återhämtnings- och reformplan, upprätthålla demokratiska mekanismer, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter samt säkerställa en transparent och ansvarsfull samhällsstyrning.