Världen har förändrats mycket de senaste åren. EU har arbetat för att försvara och främja en regelbaserad världsordning, skapa effektiva handelspartnerskap och stärka de globala institutionernas roll mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, konflikten i Gaza, den mer aggressiva och illojala ekonomiska konkurrensen från Kina, förbindelserna med USA och en alltmer splittrande politik. EU står fast vid sitt starka engagemang för effektiv multilateralism med FN i centrum, med stöd av andra internationella institutioner, såsom Världshandelsorganisationen. EU förblir även världens största givare av utvecklingsbistånd och en ledande givare av humanitärt bistånd.

Utvidgning är en strategisk investering på lång sikt i fred, stabilitet och välstånd i Europa, och den är avgörande för att öka EU:s inflytande på den globala arenan. EU utvärderar regelbundet de framsteg som utvidgningsländerna gör, bland annat inom ramen för det årliga utvidgningspaketet - öppna i ny flik. Genom att de länder som vill bli medlemmar stegvis integreras i specifika områden av EU:s politik, inbegripet i den inre marknaden, stärks banden med EU redan före anslutningen.

EU stöder särskilt utvidgningsländernas insatser för att ansluta sig till det gemensamma eurobetalningsområdet - öppna i ny flik och roaming som hemma-området - öppna i ny flik. Tillväxtplanen för Moldavien - öppna i ny flik, tillväxtplanen för västra Balkan - öppna i ny flik och Ukrainafaciliteten - öppna i ny flik underlättar processen och driver på de investeringar och reformer som krävs för att förbereda utvidgningsländer inför deras anslutning.

Östliga partnerskapet och Svartahavsregionen

Regionalt samarbete inom ramen för det östliga partnerskapet - öppna i ny flik för samman EU och Armenien - öppna i ny flik, Azerbajdzjan - öppna i ny flik, Belarus - öppna i ny flik, Georgien - öppna i ny flik, Moldavien - öppna i ny flik och Ukraina - öppna i ny flik i syfte att komma till rätta med gemensamma utmaningar och verka för gemensamma mål. Belarus avbröt sitt deltagande 2021 efter att den övergripande situationen i landet, när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten, hade försämrats drastiskt inför och under genomförandet av valet i augusti 2020 samt i efterdyningarna efter valet. Samarbetet fortsätter med viktiga belarusiska icke-statliga aktörer, såsom civilsamhällesorganisationer och de demokratiska krafterna för ett demokratiskt Belarus. Det regionala samarbetet inom det östliga partnerskapet bidrar också till genomförandet av EU:s strategi för Svartahavsregionen - öppna i ny flik, som antogs i maj 2025. Mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina kommer strategin även att stärka EU:s geopolitiska roll som en pålitlig aktör i Svartahavsregionen.

I oktober lanserades en agenda för regionsöverskridande konnektivitet - öppna i ny flik. Den syftar till att samordna strategiska investeringar för att stärka handel, transport, energi och digitala förbindelser mellan Europa och Centralasien, via Turkiet och länderna vid Svarta havet och i Sydkaukasien. Agendan återspeglar EU:s strategiska insatser för att skapa partnerskap och främja regionöverskridande samarbete.

Mellanöstern och Nordafrika

Ett välmående, sammanlänkat, resilient och säkert Medelhavsområde är av strategiskt intresse för EU i dess strävan efter att förbättra sin konkurrenskraft, öka säkerheten och hantera migrationen. Pakten för Medelhavsområdet - öppna i ny flik, som inrättats av EU-länder och partnerländerna i södra Medelhavsområdet, stärker EU:s avsikter att samarbeta närmare med länder i hela regionen för att stimulera investeringar och skapa mervärde för människor och företag. Inom ramen för pakten föreslås flaggskeppsprojekt inom dess tre pelare: människor, ekonomi och säkerhet.

Strategiska och övergripande avtal

EU fortsätter att försvara och främja en regelbaserad världsordning och arbetar för att de globala institutionerna får en starkare roll. Syftet är att se till att EU:s värden upprätthålls och att EU står starkt i en alltmer konfliktfylld och instabil värld.

Inför FN:s 80:e generalförsamling förnyade EU sitt åtagande - öppna i ny flik för multilateralism på grundval av internationell rätt, inbegripet FN-stadgan, och betonade det naturliga sambandet mellan fred, säkerhet, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. EU kommer att förbli en förutsägbar, pålitlig och trovärdig partner som är fast besluten att hitta globala lösningar på gemensamma utmaningar, bland annat genom att genomföra framtidspakten - öppna i ny flik. EU är också fast beslutet att påskynda insatserna för att genomföra Agenda 2030 och uppnå målen för hållbar utveckling, och att stödja FN:s pågående reformprocess.

Ekonomisk säkerhet

En ny ekonomisk utrikespolitik som är inriktad på ekonomisk säkerhet, handel och att investera i partnerskap är oumbärlig för välståndet i EU. Öppen handel kan få företag att växa och skapa arbetstillfällen, men rättvis konkurrens och lika villkor måste gälla för producenter från såväl EU som länder utanför EU. Handelspolitiska skyddsverktyg fortsätter att skydda sysselsättningen i EU genom att främja ett rättvist företagsklimat för företag från EU.

För att förhindra att utgående investeringar har en negativ inverkan på EU:s ekonomiska säkerhet har kommissionen uppmanat medlemsländerna att se över sådana investeringar - öppna i ny flik som företag inom deras landsgränser gör i länder utanför EU. Översynen ska gälla tre områden som är av strategisk betydelse för EU: halvledare, artificiell intelligens och kvantteknik. Det här arbetet kommer att ligga till grund för eventuella framtida åtgärder på detta område. Dessutom slutfördes i december interinstitutionella förhandlingar - öppna i ny flik om att förbättra EU:s ram för granskning av utländska direktinvesteringar, vilket ska göra granskningen av investeringar till ett starkare och mer sammanhängande strategiskt instrument.

Internationella partnerskap

Internationella partnerskap är en viktig del av EU:s utrikespolitik. Global Gateway-strategin - öppna i ny flik, som använder finansiella verktyg som instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen - öppna i ny flik, är EU:s bidrag till att minska den globala investeringsklyftan. Strategin är helt i linje med FN:s Agenda 2030 och FN:s mål för hållbar utveckling, och med Parisavtalet - öppna i ny flik. Global Gateway har blivit en tillförlitlig strategi för att mobilisera investeringar globalt. Tack vare strategin skapas lokala arbetstillfällen av god kvalitet och mervärde i hela världen, samtidigt som EU:s konkurrenskraft och säkerhet stärks. Hittills har Global Gateway mobiliserat 306 miljarder euro i offentliga och privata investeringar – och har överskridit det ursprungliga målet på 300 miljarder euro senast 2027.

Global Gateway Investment Hub - öppna i ny flik, som inrättades i oktober, kommer att bidra avsevärt till dessa insatser genom att underlätta investeringsprojekt som genomförs av företag från EU i partnerländer. För att befästa och stärka EU:s roll som global aktör har kommissionen föreslagit att effektiviteten i garantin för yttre åtgärder ska ökas - öppna i ny flik genom att minska byråkratin och införa förenklingsåtgärder. Garantin för yttre åtgärder är ett viktigt finansiellt verktyg som erbjuder lån med rimligare villkor för att frigöra investeringar i partnerländer runtom i världen.

Internationella toppmöten

EU deltog i flera toppmöten med partnerländer under 2025. Vid G7-toppmötet - pdf-fil, öppna i ny flik i Kanada i juni diskuterade ledarna hur man kan öka stödet till Ukraina och de upprepade sitt engagemang för fred och stabilitet i Mellanöstern. Andra viktiga frågor som diskuterades vid toppmötet var bland annat stärkt ekonomisk samordning, säkrad försörjning av kritiska mineraler, ny teknik (artificiell intelligens och kvantteknik), energiomställningen och sätt att bättre förebygga och begränsa skogsbränder.

G20-toppmötet - öppna i ny flik i Johannesburg, Sydafrika, var det första toppmötet på den afrikanska kontinenten och det avslutade G20:s första ordförandeskapscykel. Resultaten från toppmötet var inriktade på viktiga prioriteringar för Europa och Afrika, såsom energiomställningen, kritiska mineraler och hållbar skuldsättning. Andra viktiga frågor som diskuterades var bland annat globala obalanser, klimatåtgärder, katastrofresiliens och artificiell intelligens.

EU bekräftade sitt åtagande under året att stödja befolkningen i Syrien samt Syriens övergång och återhämtning. Vid den nionde givarkonferensen i Bryssel till förmån för Syrien, ”Standing with Syria: Meeting the needs for a successful transition” - öppna i ny flik, tillkännagav EU finansiella åtaganden till ett värde av närmare 2,5 miljarder euro för 2025 och 2026 för att bidra till Syriens övergångsprocess och socioekonomiska återhämtning. Kommissionen hävde också de ekonomiska sanktionerna mot Syrien - öppna i ny flik, med undantag för de sanktioner som grundar sig på säkerhetsskäl. Under 2025 hölls dessutom den årliga dialogdagen - öppna i ny flik för första gången i Syrien. Slutligen återinförde kommissionen en rad sanktioner mot Iran med avseende på landets kärnvapenspridning, efter återinförandet av FN:s sanktioner mot Iran.

Humanitärt bistånd

När stora naturkatastrofer inträffar eller konflikter bryter ut hamnar miljontals människor i nöd. Humanitärt bistånd blir då livsavgörande, och kan erbjuda mat, tak över huvudet och sjukvård.

EU med sina medlemsländer går i täten för dessa hjälpinsatser och var världens ledande givare av humanitärt bistånd under 2025. EU ger livräddande bistånd baserat på behov, upprätthåller skyddet av biståndsarbetare, värnar om internationella humanitära principer, skyddar civila och försvarar internationell humanitär rätt – med andra ord alla aspekter som är avgörande för den humanitära diplomatin. Under 2025 anslog EU 2,56 miljarder euro i humanitärt bistånd och skydd.

EU tillhandahöll humanitärt bistånd till sitt omedelbara grannskap, med fokus på Armenien, Moldavien, Turkiet och Ukraina. Utöver Palestina inriktades EU:s humanitära bistånd i Mellanöstern och Nordafrika på Syrien och på de syriska flyktingarnas behov i regionen.

EU är en global humanitär aktör. Kriget i Sudan - öppna i ny flik och dess spridning till grannländerna, den komplexa och instabila situationen i Afrikas horn och i västra och centrala Afrika - öppna i ny flik samt de extrema väderhändelserna i södra Afrika och Indiska oceanen - öppna i ny flik har lett till massfördrivningar, osäker livsmedelsförsörjning och till och med hungersnöd. EU:s humanitära bistånd var livräddande för miljontals av de mest utsatta och de som drabbats av dessa kriser.

I Asien fortsatte EU:s humanitära bistånd att rikta in sig på utdragna kriser, såsom kriserna i Afghanistan - öppna i ny flik, Bangladesh och Myanmar/Burma - öppna i ny flik, men det användes även för att reagera på plötsliga naturkatastrofer, såsom översvämningar i Pakistan - öppna i ny flik och tropiska cykloner i bland annat Filippinerna - öppna i ny flik och Vietnam - öppna i ny flik.

I Latinamerika stödde EU:s humanitära bistånd samhällen som drabbats av pågående kriser i länder som Colombia - öppna i ny flik, Haiti - öppna i ny flik och Venezuela - öppna i ny flik, liksom människor som drabbats av katastrofer, som den tropiska cyklonen Melissa i Karibien.