Livskvaliteten i Europa är beroende av funktionella ekosystem som sörjer för vår hälsa och ekonomiska verksamhet samt för en säker och överkomlig försörjning av livsmedel av hög kvalitet. Europa har världens hälsosammaste och säkraste livsmedel tack vare våra jordbrukare, fiskare och hela livsmedelsbranschen. Under 2025 fortsatte unionen sitt arbete för att se till att jordbruket förblir en central del av den europeiska livsstilen, samtidigt som åtgärder vidtogs mot klimatförändringarna i syfte att trygga livsmedels- och vattenförsörjningen. Vatten är en viktig resurs. Investeringar i en vattensmart ekonomi kommer att stärka EU-ekonomins motståndskraft och konkurrenskraft och samtidigt främja forskning, innovation, ny teknik och kompetensutveckling för att upprätthålla EU:s ledarställning som en tillhandahållare av kunskap.

EU reformerar sin gemensamma jordbrukspolitik - öppna i ny flik (GJP), som säkerställer stabil livsmedelsförsörjning, tryggar jordbrukarnas inkomster, skyddar miljön och bidrar till en levande landsbygd. Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken kommer att öronmärka minst 300 miljarder euro för inkomststöd och krisstöd, som riktas till de som är i störst behov av det, bland annat unga jordbrukare, småbruk och blandjordbruk samt de som bedriver verksamhet i områden med naturliga begränsningar.

Paketet om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken - öppna i ny flik, som antogs i december, stöder jordbrukssektorns konkurrenskraft, motståndskraft och digitalisering, och särskilt unga och ekologiska jordbrukare. De åtgärder som vidtas kan spara upp till 1,58 miljarder euro per år för jordbrukare och 210 miljoner euro för nationella myndigheter, samtidigt som utbetalningar, vissa krav och krisverktyg blir flexiblare och enklare.

För att förbereda sig för framtiden vidtar EU åtgärder för att tillhandahålla en evidensbaserad ram för att anpassa politiken både inom och utanför den gemensamma jordbrukspolitikens tillämpningsområde. Som en del av denna insats lanserades en ny handlingsplan för djurhållning - öppna i ny flik i maj för att stödja denna sektor, som är särskilt sårbar för olika chocker och för global konkurrens. Även andra faktorer påverkar i hög grad jordbrukssektorn, allt från förändrade konsumentförväntningar till klimat- och miljökrav.

Kommissionen har också lagt fram en strategi för ett generationsskifte - öppna i ny flik för att stödja nästa generation jordbrukare och ta itu med de största hindren för unga och nya jordbrukare samt göra livet på landsbygden mer attraktivt.

För att stödja bevarande av haven, havsforskning, hållbart fiske, vattenbruk och en blå ekonomi tillkännagav kommissionen vid FN:s havskonferens 2025 sitt flaggskeppsinitiativ den europeiska världshavspakten - öppna i ny flik, samt en investering på 1 miljard euro - öppna i ny flik för haven. Genom pakten sammanförs de olika delarna av EU:s havspolitik i en enda ram, och man utvecklar en övergripande strategi för att ta itu med de möjligheter och hot som hav, kustsamhällen, öar och EU:s yttersta randområden står inför.

Den blå ekonomin

EU:s blå ekonomi är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och innovation. Den spelar en nyckelroll i EU:s industri- och säkerhetsstrategier och omfattar traditionella sektorer som fiske och sjöfart samt framväxande områden som förnybar energi och blå bioteknik.

Vattenbruk – odling av t.ex. fisk, skaldjur och alger – är en föregångare i hållbar livsmedelsproduktion i EU. I juli föreslog kommissionen att insamlingen av uppgifter om vattenbruk och fiske skulle förenklas - öppna i ny flik, vilket skulle minska medlemsländernas rapporteringsbörda. Odling av alger kan bidra till Europas blå bioekonomi, livsmedelstrygghet, klimatneutralitet och återställande av haven. Vid EU:s andra toppmöte om algmedvetenhet - öppna i ny flik, som hölls i Berlin i Tyskland i oktober, betonades de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med algodling.

Hav och vatten

I 2025 års Copernicus-rapport om tillståndet i haven - öppna i ny flik betonades den tredubbla världsomspännande krisen med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald, med globala havstemperaturer som nådde rekordhöga 21 °C under 2024.

Enligt ramdirektivet om en marin strategi - öppna i ny flik är medlemsländerna skyldiga att övervaka, skydda och vidta åtgärder för att förbättra miljöstatusen för sina hav. Många av EU:s politikområden har bidragit till att minska luftföroreningarna, användningen av bekämpningsmedel och plastskräp till havs, men mer kan göras för att bekämpa skadligt buller, utsläpp av mikroplast i miljön, föroreningar och avfall orsakade av näringsämnen, vilket framgår av övervaknings- och utsiktsrapporten Zero Pollution Monitoring and Outlook 2025 - öppna i ny flik och den fjärde utsiktsrapporten om ren luft - öppna i ny flik. Resultattavlan för nollförorening - öppna i ny flik följer framstegen i regioner och utvalda städer.

EU-uppdraget - öppna i ny flik Återställa våra hav och vatten - öppna i ny flik har nu stött mer än 1 000 initiativ - öppna i ny flik för att skydda och återställa ekosystemen i hav och sötvatten. Uppdraget omfattar en systembaserad strategi för att skydda och återställa Europas hav och vatten senast 2030. Under 2025 investerade EU 116 miljoner euro i 13 nya projekt - öppna i ny flik som är inriktade på att skydda livsmiljöer för vandrande fiskar, minska fiskets miljöpåverkan och ge lokalsamhällen möjlighet att leda återställningsinsatser. Vid FN:s tredje havskonferens - öppna i ny flik lade EU också fram ett nytt initiativ för havsobservation och lanserade prototypen för plattformen för den europeiska digitala tvillingoceanen - öppna i ny flik, som är ett digitalt verktyg för att bättre förstå, förvalta och skydda haven.

I september trädde Världshandelsorganisationens avtal om fiskesubventioner - öppna i ny flik i kraft med stöd från EU – ett viktigt steg framåt i skyddet av haven, och i hög grad anpassat till prioriteringarna i den europeiska världshavspakten.

Den 20 september nådde avtalet om biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion - öppna i ny flik, även kallat fördraget om det fria havet, 60 ratificeringar, vilket ledde till att det trädde i kraft i början av 2026 – en milstolpe för det globala bevarandet av haven. EU och dess medlemsländer har varit centrala för att främja avtalet och har lett koalitionen för biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion - öppna i ny flik – en grupp på över 40 länder som har åtagit sig att verka för en ambitiös, vetenskapligt baserad världshavsförvaltning. Koalitionens politiska ledarskap har varit avgörande för att utforma fördraget och påskynda dess ratificering.

Fiske

Den gemensamma fiskeripolitiken - öppna i ny flik utvecklades för att säkerställa att fiske och vattenbruk är ekologiskt hållbara och att de förvaltas på ett sätt som gynnar ekonomin, samhället och jobben. I 2025 års utvärdering av politiken bedömdes resultatet av den tillhörande förordningen - öppna i ny flik och huruvida den fortfarande är ändamålsenlig, med omfattande samråd med berörda parter och med hjälp av belägg från studier om ämnen såsom landningsskyldigheten - öppna i ny flik.

I studien Framtidens fiskare - öppna i ny flik undersöktes fiskarnas roll i samhället i de 22 EU-länder som har kust, och fyra potentiella scenarier fram till 2050 togs fram, beroende på omfattningen av klimatförändringarna och förändringarna i den biologiska mångfalden i de marina ekosystemen samt variationerna i konsumenternas efterfrågan och marknadsdynamiken.

Under 2025 togs flera initiativ för att stärka rättigheterna för sådana europeiska fiskare som fiskar utanför EU:s vatten. EU och Storbritannien har garanterat varandra fullständigt tillträde till fiskevatten - öppna i ny flik för fiskeverksamhet fram till den 30 juni 2038, samtidigt som ett nytt samförståndsavtal med Island - öppna i ny flik har stärkt samarbetet om hållbart fiske och havsfrågor. Dessutom garanterar det förnyade partnerskapsavtalet om hållbart fiske - öppna i ny flik att EU-fartyg får tillträde till Elfenbenskustens - öppna i ny flik och São Tomé och Príncipes - öppna i ny flik vatten under fyra års tid och till Cooköarnas - öppna i ny flik vatten under sju års tid.

Över hälften av de insatser som beskrivs i strategin för biologisk mångfald för 2030 - öppna i ny flik är nu genomförda, och de flesta av de återstående initiativen pågår, bland annat genom genomförandet av förordningen om restaurering av natur - öppna i ny flik.

Antagandet av direktivet om markövervakning - öppna i ny flik, det första direktivet någonsin om mark, tar itu med viktiga markförsämringsprocesser, såsom erosion, förlusten av organiskt material, försaltning, kontaminering, markpackning, hårdgörning av marken och förlust av biologisk mångfald i marken. Det nya direktivet - öppna i ny flik syftar också till att inkludera åtgärder för övervakning och bedömning av markhälsa.

Framsteg inom ramen för markuppdraget - öppna i ny flik under 2025

• 561,5 miljoner euro i finansiering.
• 63 forskningsprojekt med mer än 1 400 deltagare.
• 45 av de planerade 100 levande laboratorierna och fyrtornsprojekten - öppna i ny flik.

Färdplanen för naturkrediter - öppna i ny flik ger en möjlighet till samtidig inkomstgenerering från offentliga och privata finansieringskällor till naturrestaurering. Den syftar till att öka den biologiska mångfalden och bevara livsmiljöer genom att stimulera privata investeringar som återställer och bevarar naturen.

I december beslutade Europeiska unionens råd om en riktad översyn - öppna i ny flik av EU:s förordning om avskogningsfria produkter, som syftar till att förenkla dess genomförande. Under 2025 offentliggjorde kommissionen också den första riktmärkningsförteckningen - öppna i ny flik, som är ett verktyg för klassificering av länder utifrån deras risk för avskogning till följd av boskapsuppfödning eller produktion av kakao, kaffe, oljepalmer, gummi, soja och trä.

Tack vare direktivet om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar - öppna i ny flik fortsatte utsläppen av luftföroreningar att minska - öppna i ny flik i de flesta medlemsländer under året. Avloppsvatten från tätbebyggelse är en av de största källorna till vattenföroreningar om det inte samlas in och renas i enlighet med EU-regler. Det reviderade direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse - öppna i ny flik, som trädde i kraft i januari 2025, tar itu med återstående föroreningar och nya utmaningar i fråga om hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse.

År 2025 vann Heilbronn i Tyskland - öppna i ny flik utmärkelsen Europas miljöhuvudstad 2027, medan Assen i Nederländerna och Siena i Italien båda tilldelades European Green Leaf-utmärkelsen. De visar hur städer kan gå i spetsen när det gäller att ta itu med luft-, vatten- och bullerföroreningar, avfallshantering och den cirkulära ekonomin samt ökad biologisk mångfald, minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringarna.

Den nya förordningen om förpackningar och förpackningsavfall - öppna i ny flik trädde i kraft under året, med syftet att begränsa ökningen av förpackningsavfall. Detta kommer att främja förebyggande av avfall och avlägsna ämnen som inger betänkligheter från värdekedjan. I juli offentliggjorde kommissionen 2025 års granskning av genomförandet av miljöpolitiken - öppna i ny flik för att stödja genomförandet av EU:s regler och öka medvetenheten om deras betydelse när det gäller att säkerställa en hälsosam miljö som en grund för välstånd och konkurrenskraft på lång sikt för människor som bor i EU. Kommissionen har också antagit riktlinjer - öppna i ny flik för att hjälpa medlemsländerna att tillämpa utökat producentansvar på kostnaderna för att rensa skräp.

Kommissionen lade fram den nya handlingsplanen för den europeiska kemikalieindustrin - öppna i ny flik i juli, som har utformats så att den stärker sektorns konkurrenskraft och driver på dess övergång till en säker, hållbar och innovativ kemikalieproduktion. EU har också vidtagit åtgärder för att förbjuda användningen av skadliga kemikalier, hormonstörande ämnen och bisfenoler i leksaker som säljs i EU - öppna i ny flik, medan användningen av evighetskemikalierna PFAS i brandsläckningsskum har begränsats - öppna i ny flik. I april offentliggjorde kommissionen en vägledning - öppna i ny flik för att hjälpa företag att följa de nya begränsningarna för mikroplaster. Dessutom kommer de nya och tydligare reglerna för tvätt- och rengöringsmedel - öppna i ny flik, som medlagstiftarna enades om i juni, att bidra till ett bättre skydd av människors hälsa och miljön.

I strategin för en beredskapsunion - öppna i ny flik (se kapitel 3) erkänns också klimatförändringarna som en stor riskdrivare, och betydelsen av föregripande och förebyggande betonas, liksom en helhetssyn på riskhantering. För detta ändamål har arbetet inletts med den integrerade ramen för europeisk klimatresiliens och riskhantering - öppna i ny flik.

EU-uppdraget - öppna i ny flik Anpassning till klimatförändringar - öppna i ny flik som genomförs som en del av Horisont Europa - öppna i ny flik omsätter EU strategin för anpassning - öppna i ny flik i specifika åtgärder. Under 2025 inleddes 18 nya uppdrag - öppna i ny flik för att utöka beprövade strategier, integrera anpassning på alla förvaltningsnivåer, främja systemiska och sektorsövergripande lösningar och stödja de mest utsatta samhällsgrupperna.

Genom de finansieringsmöjligheter - öppna i ny flik med en total budget på 2,3 miljarder euro som Life-programmet erbjuder under 2025–2027, strävar man efter att driva på EU:s omställning till en ren, cirkulär, konkurrenskraftig och klimattålig ekonomi. Dessutom har kommissionen investerat 86 miljoner euro i nya strategiska integrerade projekt - öppna i ny flik som är inriktade på att förbättra vattenkvaliteten och vattentillgången, sanera förorenade floder, förbättra brandbekämpningen och översvämningsskyddet samt minska utsläppen av växthusgaser. I den europeiska strategin för vattenresiliens behandlas också klimatförändringarnas effekter, såsom översvämningar och torka.

Unionens civilskyddsmekanism - öppna i ny flik syftar till att stärka civilskyddssamarbetet mellan medlemsländerna och de deltagande länderna för att förbättra förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer, inbegripet klimathändelser (se kapitel 3).

EU har byggt upp en stark europeisk hälsounion - öppna i ny flik, där medicinska förnödenheter finns tillgängliga och är prismässigt överkomliga och innovativa, där alla medlemsländer är förberedda på hälsokriser och reagerar på dem tillsammans, och där medlemsländerna arbetar för att förbättra förebyggande, behandling och eftervård av sjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Under de första 100 dagarna av sitt mandat lade kommissionen fram ett förslag till en förordning om kritiska läkemedel - öppna i ny flik, som syftar till att förbättra tillgängligheten och tillgången till samt produktionen av kritiska läkemedel i EU. Denna förordning kommer att bidra till att säkerställa att patienter får tag på de läkemedel de behöver, när de behöver dem. Som ett komplement till förordningen om kritiska läkemedel har en politisk överenskommelse nåtts om ett läkemedelspaket - öppna i ny flik. Detta är den första större reformen av EU:s läkemedelslagstiftning sedan 2004.

Det europeiska hälsodataområdet - öppna i ny flik trädde i kraft under året. Det är en hörnsten i den europeiska hälsounionen och en milstolpe i EU:s digitala omställning. I januari lade kommissionen även fram handlingsplanen om cybersäkerhet för sjukhus och vårdgivare - öppna i ny flik, för att ytterligare förstärka den digitala säkerheten i hälso- och sjukvårdssystemen.

I december presenterade kommission sin första EU-plan för hjärt-kärlhälsa - öppna i ny flik för att bekämpa den främsta dödsorsaken i Europa. Den nya planen syftar till att minska antalet förtida dödsfall på grund av hjärt- och kärlsjukdomar i EU genom bättre förebyggande åtgärder och tidig upptäckt, behandling och hantering av dessa sjukdomar.

Kommissionen lade fram en unionsplan för förebyggande åtgärder, beredskap och insatser - öppna i ny flik som en verktygslåda för beslutsfattare och krisledare som arbetar i hälsonödsituationer. Den är en nyckelåtgärd i genomförandet av strategin för en beredskapsunion inom hälso- och sjukvårdssektorn. Kommissionen har fortsatt att främja viktiga projekt för att stärka EU:s beredskap inför framtida hälsokriser genom att inrätta ett nytt utvecklingsnav för vacciner - öppna i ny flik och underlätta tillgången till läkemedel genom nya avtal om gemensam upphandling.

Kommissionen har även lagt fram strategin för medicinska motåtgärder - öppna i ny flik för att stärka EU:s skydd mot prioriterade hälsohot, bland annat virus med pandemisk potential, antimikrobiell resistens, hälsohot orsakade av klimatförändringarna, hot kopplade till väpnade konflikter samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot.

Tack vare sin strategi för global hälsa - öppna i ny flik, har EU gjort betydande framsteg - öppna i ny flik när det gäller att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och utvidga den allmänna hälso- och sjukvården samt förbättra beredskapen inför och insatserna mot gränsöverskridande hälsohot. Under 2025 undertecknade kommissionen också nya avtal med den federala byrån Health Emergency Readiness Canada - öppna i ny flik och organisationen Pan American Health Organization - öppna i ny flik. Kommissionen beviljade även 9,4 miljoner euro för att stödja partnerskap för att snabba på provtagning och sekvensering av mpox i Afrika - öppna i ny flik. Detta kommer att förbättra upptäckt och övervakning av mpox och samtidigt stödja innovativ provtagning.

Vid det tolfte forumet för partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning - öppna i ny flik, som hölls i Kigali i Rwanda, granskades framstegen i detta viktiga partnerskap för kliniska prövningar med Afrika. Partnerskapet har nu använt över 1,5 miljarder euro till 477 kliniska studier, vilket har resulterat i nya läkemedel, såsom världens två första malariavaccin.