KAPITEL 8

Att förbereda EU för framtiden

Ett fullsatt konferensrum med deltagare som står framför en skärm där det står ”European Citizens’ Panel” (Europeisk medborgarpanel). Se bildtext
Den europeiska medborgarpanelen om EU:s budget i Bryssel, Belgien, den 28 mars 2025.

Under 2025 fokuserade EU på att förbereda sig för det kommande årtiondets utmaningar och möjligheter. EU-institutionerna samarbetade för att stärka resiliensen, förenkla reglerna och se till att politiken ger konkreta resultat för både människor och företag. En central del i detta var arbetet med att utforma den nya fleråriga budgetramen för 2028–2034 för att tillhandahålla en enklare, flexiblare och framtidssäkrad budget. Samtidigt lade EU fram reformer för att minska byråkratin, sänka kostnaderna och förbättra hanteringen av finansiella risker. Genom framsyn, starkare partnerskap och effektivt genomförande bygger EU en ram för välstånd och säkerhet på lång sikt.

Den fleråriga budgetramen för 2028–2034

EU:s långtidsbudget, den fleråriga budgetramen, stöder invånare, jordbrukare, forskare, företag och regioner både i och utanför EU. Den nuvarande fleråriga budgetramen (för 2021–2027) har, tillsammans med återhämtningsplanen NextGenerationEU - öppna i ny flik, varit avgörande för att hantera covid-19-pandemin och energikrisen, skydda miljontals arbetstillfällen och driva på den rena och den digitala omställningen. Den har också gett Ukraina ett aldrig tidigare skådat stöd och stärkt EU:s säkerhet mot bakgrund av Rysslands anfallskrig.

År 2025 antog kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för 2028–2034 - öppna i ny flik, som utformats för att hantera växande geopolitiska, ekonomiska och hållbarhetsrelaterade utmaningar. Budgeten på nästan 2 biljoner euro (motsvarande 1,26 procent av EU:s bruttonationalinkomst) ska bli enklare, flexiblare och mer målinriktad för att stödja EU:s oberoende, säkerhet, välstånd, inkludering och resiliens under det kommande årtiondet.

EN MER INKLUDERANDE OCH DEMOKRATISK PROCESS

Under sitt arbete med budgeten genomförde kommissionen en kampanj i hela EU för att samla in synpunkter från berörda parter på alla nivåer, från nationella regeringar till allmänheten.

Piotr Serafin och Nikos Christodoulides sitter vid ett bord och är mitt inne i en diskussion. Det finns flera par händer på bordet, vilket visar att andra deltagare är strax utanför bild.
År 2025 gjorde Piotr Serafin (till vänster), EU-kommissionär med ansvar för budget, bedrägeribekämpning och offentlig förvaltning, en rundresa i Europa för att främja en bred och inkluderande diskussion över hela kontinenten, vilket visar att kommissionen vill ha ett nära samarbete med EU-länderna. Vid sitt besök i Nicosia träffade han Cyperns president Nikos Christodoulides (till höger) och andra högt uppsatta tjänstemän. Besöket, inför det cypriotiska ordförandeskapet i rådet som inleddes i januari 2026, visade på landets strategiska roll i ett avgörande skede av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen. Nicosia, Cypern, den 4 september 2025.
En video som visar deltagarna i den europeiska medborgarpanelen som berättar om vad de vill att man ska uppnå med den nya EU-budgeten.
Videoklipp:Deltagarna i den europeiska medborgarpanelen om den nya EU-budgeten berättar om vad de vill ha ut av den, hur pengarna borde användas och vad den borde stödja.

Förslaget till flerårig budgetram bygger på flera centrala drivkrafter och på insikten att det inte längre räcker med att upprätthålla status quo:

Skapa en budget som är enklare, smidigare och effektivare.

Ta itu med behovet av att investera i gemensamma strategiska prioriteringar, inbegripet försvar, konkurrenskraft, säkerhet samt den rena och den digitala omställningen.

Modernisera gemensamma politikområden, till exempel den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.

Skapa balans mellan förutsägbarhet – för långsiktigt investeringsstöd, jordbrukare och regioner – och flexibilitet när så behövs i en snabbt föränderlig värld.

Sända ett tydligt budskap om EU:s enighet, oberoende och engagemang för att främja och försvara våra grundläggande värden.

Säkerställa EU:s trovärdighet genom att skapa en tydlig plan för återbetalningar inom ramen för NextGenerationEU.

Enligt den föreslagna budgeten

  • öronmärks minst cirka 296 miljarder euro för att stödja jordbrukarnas och fiskarnas inkomster, och ett mål på 10 procent för landsbygden införs inom ramen för de nationella och regionala partnerskapsplanerna,
  • avsätts 35 procent av de totala utgifterna för klimat- och miljömål, vilket mobiliserar minst 700 miljarder euro,
  • öronmärks närmare 220 miljarder euro för investeringar i mindre utvecklade regioner, och för stabil och förutsägbar finansiering till övergångsregioner och mer utvecklade regioner,
  • är respekten för rättsstatsprincipen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna - öppna i ny flik inte förhandlingsbar,
  • höjs budgeten för programmet Erasmus+ - öppna i ny flik med 50 procent,
  • fördubblas budgeten för transportinfrastruktur för att förbättra förbindelserna över hela kontinenten och anpassa transportnätet för militära ändamål,
  • anslås 131 miljarder euro till försvar och rymden – fem gånger mer än i den nuvarande fleråriga budgetramen,
  • införs ett socialt mål på 14 procent av den totala budgeten för nationella och regionala partnerskapsplaner – utöver det som är öronmärkt för jordbrukare och fiskare och resurser från den sociala klimatfonden – till stöd för kompetensutveckling, fattigdomsminskning och social inkludering,
  • nästan fördubblas budgeten för forsknings- och innovationsverksamhet för att stärka EU:s konkurrenskraft, från nuvarande 95 miljarder euro till 175 miljarder euro.

Med tanke på att EU står inför ökande finansiella behov, att trycket på de nationella budgetarna ökar och lånen från instrumentet NextGenerationEU ska börja återbetalas 2028, föreslår kommissionen nya lösningar för att öka sina egna medel. Målet är att få in över 58,2 miljarder euro per år (i 2025 års priser) genom nya och reviderade intäktsflöden.

I sitt förslag till nästa fleråriga budgetram planerar kommissionen att inrätta tre fonder: Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och havsfrågor, välstånd samt säkerhet - öppna i ny flik, Europeiska konkurrenskraftsfonden - öppna i ny flik för att stödja utveckling, uppskalning och spridning av strategisk teknik, och instrumentet Europa i världen - öppna i ny flik som möjliggör mer strategisk finansiering av yttre åtgärder i hela världen.

Halvtidsöversynen av EU:s sammanhållningspolitik - öppna i ny flik, som antogs 2025, anpassar finansieringen från den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att hjälpa medlemsländerna och regionerna att omfördela resurser till nya strategiska prioriteringar, inbegripet konkurrenskraft, säkerhet och försvar, civil beredskap, bostäder, vattenresiliens och energiomställning.

Skydda EU-budgeten mot bedrägerier

Att skydda varje euro är avgörande för att se till att EU:s budget ger resultat för invånarna. I juli inledde kommissionen en översyn av EU:s struktur för bedrägeribekämpning - öppna i ny flik för att stärka skyddet av EU:s ekonomiska intressen som svar på framväxande hot. Det rör sig bland annat om gränsöverskridande bedrägerier, organiserad brottslighet som riktar sig mot EU-medel och missbruk av avancerad teknik, såsom artificiell intelligens och kryptovalutor.

Stärka EU:s ram för hantering av finansiella risker

EU:s ram för hantering av finansiella risker omfattar risker kopplade till EU:s budget, NextGenerationEU och andra finansieringsinstrument. Under 2025 stärkte kommissionen denna ram genom att utvidga rollen - öppna i ny flik för den oberoende riskchefen, som nu övervakar alla EU:s finansiella transaktioner, inbegripet upplåning, utlåning, budgetgarantier och kapitalförvaltning. Ändringen är en följd av Europeiska revisionsrättens rekommendationer - öppna i ny flik om att stärka tillsynen och riskhanteringen av EU:s upplåning, garantier och relaterade finansieringsinstrument.

Europeiska planeringsterminen

Europeiska planeringsterminen - öppna i ny flik spelar en viktig roll i EU:s ekonomiska styrning. Vårpaketet 2025 - öppna i ny flik markerar slutet på den första fullständiga årliga cykeln av makroekonomisk övervakning enligt det reformerade ramverket för ekonomisk styrning - öppna i ny flik, som trädde i kraft i april 2024. Reformen stärker planeringsterminens roll, inte bara som en kanal för att vägleda reformer och investeringar, utan också som ryggraden i EU:s finanspolitiska tillsyn.

Under 2025 utfärdades landsspecifika rekommendationer - öppna i ny flik där medlemsländerna uppmanades att fokusera på frågor som rör konkurrenskraft och säkerhet. För första gången innehöll planeringsterminspaketet också viktiga rekommendationer om kompetens och arbetstillfällen av hög kvalitet, samtidigt som social rättvisa säkerställs.

I landsrapporterna - öppna i ny flik analyserades medlemsländernas politik i fråga om skatter, innovation, klimat och miljö, liksom deras arbetsmarknadspolitik, socialpolitik samt hälso- och sjukvårdspolitik. Rapporterna innehöll också en översyn av genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens och de sammanhållningspolitiska programmen.

Valdis Dombrovskis står vid en talarstol och håller ett anförande. På skärmen bakom honom visas orden ”European Semester 2025 – Spring Package” (Europeiska planeringsterminen 2025 – vårpaketet).
Valdis Dombrovskis, EU-kommissionär med ansvar för ekonomi och produktivitet samt för genomförande och förenkling, vid presskonferensen om den europeiska planeringsterminens vårpaket 2025 i Bryssel, Belgien, den 4 juni 2025.

Framgångarna med faciliteten för återhämtning och resiliens

En video som förklarar hur faciliteten för återhämtning och resiliens hjälper människor i hela EU genom att driva på hållbar tillväxt med genomgripande reformer och viktiga projekt.
Videoklipp:En uppdatering från 2025 om de framsteg som faciliteten för återhämtning och resiliens gör.

Samtidigt som faciliteten för återhämtning och resiliens närmar sig sitt slutdatum 2026 fortsätter den att driva på reformer och investeringar i hela EU. Under 2025 uppmanade kommissionen medlemsländerna att påskynda genomförandet och förenkla sina processer, och banade väg - öppna i ny flik för ett smidigt och framgångsrikt avslutande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Faciliteten för återhämtning och resiliens är en central del av NextGenerationEU och hade fram till slutet av 2025 betalat ut ungefär 394 miljarder euro till medlemsländerna, till stöd för ekonomisk och social resiliens samt till den rena och den digitala omställningen.

Den fjärde årsrapporten om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens - öppna i ny flik visade att faciliteten ledde till ökade offentliga investeringar. Dessa förväntas uppgå till 3,8 procent av BNP 2025, en ökning från 3,2 procent 2019. Bland annat gav faciliteten stöd till utfasning av fossila bränslen, digitalisering av industriell produktion och industriella tjänster, utbyggnad av över 900 000 laddningsstationer för rena fordon och anslutning av 16 miljoner hushåll till höghastighetsinternet. Enligt en studie från kommissionen - öppna i ny flik beräknas facilitetens totala finansiella effekt under perioden 2020–2030 uppgå till 892 miljarder euro, med över 546 miljarder euro i direkta effekter och mer än 345 miljarder euro i spridningseffekter i medlemsländernas ekonomier.

Stärka EU:s resiliens

EU måste stärka sin resiliens för att skydda sina invånare och sitt välstånd mot bakgrund av växande säkerhetshot, en föränderlig internationell ordning och de eskalerande effekterna av klimatförändringar och miljöförstöring. I 2025 års strategiska framsynsrapport - öppna i ny flik, som offentliggjordes i september, fastställdes de åtgärder som krävs för att säkerställa att EU upprätthåller freden, står fast vid sina värden och engagerar sig för sina invånares välbefinnande i turbulenta tider och osäkerhet.

I rapporten föreslås åtta åtgärdsområden:
  1. Skapa en samstämmig global vision för EU.
  2. Förstärka den inre och yttre säkerheten.
  3. Utnyttja artificiell intelligens och teknikens och forskningens kraft.
  4. Stärka den långsiktiga ekonomiska resiliensen och förbereda sig för omvälvningar på arbetsmarknaden.
  5. Stödja ett hållbart och inkluderande välbefinnande.
  6. Tänka i nya banor när det gäller utbildning och kompetens.
  7. Skydda demokratin.
  8. Planera för demografiska förändringar och främja rättvisa mellan generationerna.

I rapporten betonas behovet av att ta hänsyn till scenarier som är obekanta eller till och med svåra att föreställa sig och att göra framsyn till ett stående inslag i EU:s beslutsfattande. Från och med 2026 kommer de årliga framsynsrapporterna inte enbart att analysera trender, utan även stresstesta politiken under olika scenarier för att säkerställa att EU är bättre förberett för framtiden.

Enklare EU-regler

För att skapa ett framtidssäkrat EU måste resiliens och större handlingsförmåga gå hand i hand med minskad byråkrati och bättre fungerande regler i praktiken. Som en fortsättning på arbetet inom ramen för agendan för bättre lagstiftning - öppna i ny flik intensifierade EU under året sina insatser för att förenkla politik och lagar - öppna i ny flik, i enlighet med meddelandet om ett enklare och snabbare Europa - öppna i ny flik. Bland annat hölls genomförandedialoger - öppna i ny flik, som är ett forum på politisk nivå där kommissionärerna kan samla in synpunkter från berörda parter om hur EU:s regler och program fungerar i praktiken. Som ett komplement till dessa dialoger utarbetade varje kommissionär en årlig lägesrapport om förenkling, genomförande och efterlevnad - öppna i ny flik för första halvåret 2025, med en beskrivning av framsteg, utmaningar och konkreta nästa steg inom sina respektive ansvarsområden.

EU:s åtagande om bättre lagstiftning har redan gett resultat: unionen rankades på första plats i en analys från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) när det gäller öppenhet, berörda parters deltagande och konsekvensbedömning av lagstiftningen, enligt OECD Regulatory Policy Outlook 2025 - öppna i ny flik (inte översatt till svenska).

De tio förenklingspaket - öppna i ny flik som antogs 2025 kommer att leda till besparingar på ungefär 12 miljarder euro i årliga administrativa kostnader. Kommissionens målsättning är att de administrativa bördorna ska minska med minst 25 procent för alla företag och med minst 35 procent för små och medelstora företag fram till 2029.

Raffaele Fitto står bredvid en annan man framför ett par dörrar av trä och glas.
Raffaele Fitto (till vänster), EU-kommissionens verkställande vice ordförande med ansvar för sammanhållning och reformer, besöker det EU-finansierade projektet Business station i Alūksne, Lettland, den 10 juni 2025.

Säkerställa ett effektivt genomförande av EU-lagstiftningen

Lagarna når sin fulla potential först när de har genomförts och tillämpats fullt ut. Därför har kommissionen ett nära samarbete med medlemsländerna för att hjälpa dem att genomföra EU:s lagstiftning och politik - öppna i ny flik. Om medlemsländerna inte gör detta, kan kommissionen inleda överträdelseförfaranden - öppna i ny flik mot dem. Kommissionen arbetar dock hårt för att förebygga överträdelser, genom att erbjuda praktisk vägledning, möten, utbildning och tekniskt stöd. Genom den nya vägledningen om batterirelaterad datadelning - öppna i ny flik hjälpte kommissionen till exempel medlemsländerna att tillämpa de uppdaterade bestämmelserna i direktivet om förnybar energi - öppna i ny flik. Vägledningen hjälper medlemsländerna att införa en harmoniserad strategi för utbyte av information om till exempel batteriets laddningsstatus, skick och plats. Den innehåller praktiska förtydliganden och ger tekniskt stöd för att säkerställa ett enhetligt genomförande i hela EU.

  • 552 nya överträdelseförfaranden inleddes under 2025.
  • 554 överträdelseförfanden avslutades.
  • 71 ärenden rörande 21 medlemsländer hänsköts till Europeiska unionens domstol.
  • 20 ärenden ledde till begäran om finansiella sanktioner.

EU:s institutionella ram fortsätter att utvecklas som en följd av nya politiska och strategiska prioriteringar. År 2025 innehade först Polen och sedan Danmark det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd och båda länderna lyfte fram säkerhet och resiliens som en särskilt viktig fråga.

I takt med att kommissionen lade fram lagstiftningsförslag agerade Europaparlamentet och rådet som medlagstiftare för att genomföra gemensamma prioriteringar. Medlemsländerna säkerställde ett effektivt genomförande i hela EU, med stöd av tillsynen från kommissionen och arbetet inom andra EU-institutioner och EU-organ - öppna i ny flik.

För att EU ska fungera väl som demokrati är det avgörande med ett starkt och öppet samarbete mellan EU-institutionerna. I september slutfördes förhandlingarna - öppna i ny flik mellan parlamentet och kommissionen om ett uppdaterat ramavtal för att förbättra förbindelserna, förtroendet, öppenheten och dialogen mellan institutionerna. Avtalet bygger på nio politiska principer - öppna i ny flik som Europaparlamentets talman och EU-kommissionens ordförande enades om i oktober 2024.

Donald Tusk och Mette Frederiksen står i ett rum med vita väggar och skakar hand. I bakgrunden står en marmorstaty på var sida om dem. Bakom dem finns flera EU-flaggor och danska flaggor.
Donald Tusk (till vänster), Polens premiärminister, och Mette Frederiksen (till höger), Danmarks premiärminister, vid ett informellt möte mellan stats- och regeringscheferna, där EU-ländernas ledare diskuterade hur man kan stärka Europas gemensamma försvar och stödet till Ukraina. Köpenhamn, Danmark, den 1 oktober 2025. © Getty Images, Liselotte Sabroe
António Costa, Roberta Metsola och Ursula von der Leyen står tillsammans, pratar och skrattar i Europaparlamentets plenisal.
Från vänster: Europeiska rådets ordförande António Costa (till vänster), Europaparlamentets talman Roberta Metsola (i mitten) och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (till höger) vid Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg, Frankrike, den 1 april 2025.

Schumandeklarationen fyller 75 år

Europadagen firas i EU den 9 maj varje år. År 2025 firades tillfället lite extra, då det hade gått 75 år sedan Schumandeklarationen antogs - öppna i ny flik. Deklarationen lades fram av Frankrikes utrikesminister Robert Schuman den 9 maj 1950. I den föreslogs det att Europeiska kol- och stålgemenskapen – föregångaren till dagens EU – skulle inrättas.

Ursula von der Leyen, Roberta Metsola, Antonio Costa och Luc Frieden står sida vid sida och håller upp var sitt exemplar av ett inramat dokument.
Från vänster: Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, Roberta Metsola, Europaparlamentets talman, António Costa, Europeiska rådets ordförande, och Luc Frieden, Luxemburgs premiärminister, i Robert Schumans hus i Luxemburg, Luxemburg, den 9 maj 2025.