KAPITEL 3
Europas försvar och säkerhet
Se bildtext
De senaste åren har vi blivit smärtsamt påminda om hur bräcklig freden är, och det har varit ett uppvaknande för Europa. EU intensifierar insatserna för att skydda invånarna och se till att det finns resurser för att bevara freden med hjälp av trovärdig avskräckning. Under 2025 inledde EU en rad nya initiativ för att hjälpa medlemsländerna att tillgodose det akuta behovet av stöd till Ukraina på kort sikt och samtidigt ta itu med det långsiktiga behovet att stärka Europas säkerhets- och försvarsberedskap. Parallellt med detta har EU fastställt en ny strategi för en beredskapsunion.
EU-invånarnas syn på säkerhet och försvar
69 %
tycker att EU är en stabil plats i en orolig värld.
78 %
är oroade över EU:s försvar och säkerhet under de kommande fem åren.
81 %
stödjer en gemensam försvars- och säkerhetspolitik för medlemsländerna.
77 %
tycker att Rysslands invasion av Ukraina är ett hot mot EU:s säkerhet.
Källa: Europeiska kommissionen, Standard Eurobarometer 103 - öppna i ny flik, maj 2025.
EU har som mål att stärka medlemsländernas samarbete på försvarsområdet och använda EU:s och den inre marknadens mervärde för att bygga upp en riktig försvarsunion. Nato är fortfarande kärnan i Europas säkerhet och försvar, och 23 EU-länder är även med i Nato. EU tar dock mer ansvar för sin egen säkerhet och tog viktiga steg i den riktningen under 2025.
Under 2025 ingick EU även två viktiga säkerhets- och försvarspartnerskap - öppna i ny flik, ett med Kanada och ett med Storbritannien. Detta visar att man tar gemensamt ansvar för fred och säkerhet på global nivå och vill stärka de gemensamma insatserna på olika områden, till exempel krishantering, cyberfrågor, sjöfartsskydd, terrorismbekämpning och resiliens i kritisk infrastruktur.
Ökade investeringar på försvarsområdet
EU ökade försvarsinvesteringarna betydligt under 2025 genom Beredskap 2030 - öppna i ny flik, en övergripande plan för att frigöra upp till 800 miljarder euro till säkerhet och försvar genom två centrala pelare: Safe-instrumentet (säkerhetsaktion för Europa) och den nya nationella undantagsklausulen. Safe-instrumentet ger upp till 150 miljarder euro i lån till gemensam försvarsupphandling och industriell och operativ beredskap i Europa, och den nationella undantagsklausulen ger medlemsländerna möjlighet att frigöra ytterligare 650 miljarder euro till försvarsinvesteringar utan att bryta mot EU:s finanspolitiska regler enligt stabilitets- och tillväxtpakten - öppna i ny flik.
Ytterligare investeringar inbegriper en miljard euro till gemensam forskning och utveckling på försvarsområdet inom ramen för Europeiska försvarsfonden - öppna i ny flik, som omfattar alla militära områden, och 300 miljoner euro till instrumentet för gemensam upphandling på försvarsområdet - öppna i ny flik för att stödja fem gränsöverskridande projekt på olika områden, till exempel ammunition, luft- och robotförsvar och ersättning av föråldrade system. Färdplanen för omvandling av försvarsindustrin - öppna i ny flik ska förbättra försvarsföretagens tillgång till finansiering tack vare en fondandelsfond på upp till en miljard euro, snabba upp marknadsintroduktion och upphandlingstid, särskilt för uppstartsföretag och expanderande företag, samt stärka utvecklingen av kompetens och talang i hela försvarssektorn.
Parallellt med detta föreslog kommissionen en ökning av försvars- och rymdbudgeten till 131 miljarder euro - öppna i ny flik inom ramen för Europeiska konkurrenskraftsfonden i EU:s nästa långtidsbudget (se kapitel 8). Det är en femfaldig ökning jämfört med den nuvarande budgeten. Samtidigt bedriver EU ett ambitiöst förenklingsarbete som ska snabba upp utveckling av och investeringar i försvarsförmåga. Viktiga åtgärder under 2025 var bland annat flera förslag om att förenkla reglerna för försvarsinvesteringar - öppna i ny flik, omnibuspaketet om försvarsberedskap - öppna i ny flik, som offentliggjordes i juni för att förenkla EU-lagstiftningen och ge upp till 800 miljarder euro i investeringar under de kommande fyra åren, samt färdplanen för försvarsberedskap - öppna i ny flik, som omfattar tydliga mål, delmål och indikatorer för att uppnå beredskap senast 2030 och även belyser vikten av forskning och innovation med dubbla användningsområden, i enlighet med vitboken om europeisk försvarsberedskap - öppna i ny flik. Åtgärderna kompletteras av paketet för militär rörlighet - öppna i ny flik.
Ökad säkerhet i luft och hav
Rymden och satelliter spelar en alltmer strategisk roll i vår vardag och därför lades ett förslag till EU:s rymdförordning - öppna i ny flik fram i juni. Med den inrättas ett harmoniserat och enhetligt regelverk för rymdverksamhet inom EU, med det primära målet att förbättra säkerheten, hållbarheten, cybersäkerheten och resiliensen i hela EU:s rymdekosystem. Parallellt utgör visionen för den europeiska rymdekonomin - öppna i ny flik en strategisk ram som ska stärka Europas konkurrenskraft, resiliens och strategiska oberoende på den globala rymdmarknaden, vilken förväntas vara värd 1,6 biljoner euro fram till 2035.
Autentiseringsmekanismen i Galileo (Open Service Navigation Message Authentication - öppna i ny flik) togs i drift i juli 2025, som den första i sitt slag i världen. Det är en mekanism som möjliggör autentisering av navigeringsdata som överförs från Galileo-satelliter. Mekanismen skyddar mot spoofing (överföring av felaktiga signaler) och ger en betydlig ökning av förtroendet för EU:s satellitsystem Galileo, som är det enda systemet i världen med den säkerhetsfunktionen. Enligt 2024 års säkerhetsrapport från International Air Transport Association ökade antalet spoofing-incidenter inom den kommersiella luftfarten med 500 %, med 1 500 utsatta flygningar per dag. EU-tjänsten för jordobservation för statlig användning, som aviserades i november, ska förbättra spaningsförmågorna.
Säkerheten till havs var också en viktig fråga för EU under 2025, och EU:s handlingsplan för kabelsäkerhet - öppna i ny flik antogs i februari. Under året offentliggjordes en viktig rapport om kabelinfrastruktur - öppna i ny flik, och ny finansiering till ett värde av 20 miljoner euro för att stärka säkerheten för Europas undervattenskablar - öppna i ny flik avsattes. Finansieringen, som är en del av programmet för ett digitalt Europa - öppna i ny flik, ska stödja inrättandet av regionala kabelnav och stresstestning av undervattenskablarnas resiliens.
Med utgångspunkt i rekommendationerna i Niinistö-rapporten - öppna i ny flik lade EU:s utrikesrepresentant och kommissionen under 2025 fram EU:s strategi för en beredskapsunion - öppna i ny flik med 30 centrala åtgärder som ska förbättra EU:s beredskap och resiliens inför framtida kriser. Syftet är att stärka EU:s kollektiva kapacitet att effektivt hantera utmaningar, till exempel pandemier, klimatförändringarnas konsekvenser, hybridhot och geopolitisk instabilitet. Det involverar alla förvaltningsnivåer (lokal, regional, nationell och europeisk), liksom invånare, lokalsamhällen och civilsamhället, företag och arbetsmarknadens parter samt forskarsamhället och den akademiska världen.
Genom EU:s strategi för beredskapslager - öppna i ny flik införs EU:s första övergripande strategi för att skydda viktiga varor, till exempel livsmedel, vatten, bränsle och läkemedel, i kristider. Parallellt med detta stärker strategin för medicinska motåtgärder Europas hälsosäkerhet genom att snabba upp utvecklingen, produktionen och tillgången till viktig medicinsk utrustning. Förslaget till en förordning om kritiska läkemedel - öppna i ny flik ska förbättra tillgången till kritiska läkemedel i EU genom att stimulera en diversifiering av leveranskedjorna och stärka läkemedelstillverkningen i EU. Som en del av EU:s bredare ram för beredskap och krishantering lade kommissionen även fram två flaggskeppsinitiativ, den europeiska strategin för vattenresiliens - öppna i ny flik och den europeiska världshavspakten - öppna i ny flik, som ska stärka EU:s kapacitet att förutse, förebygga och hantera de ökande miljö- och klimatrelaterade riskerna. Båda antogs i juni.
Främsta risker och hot
- Naturkatastrofer:
översvämningar, skogsbränder, jordbävningar, extrema väderhändelser. - Katastrofer orsakade av människan:
industriolyckor, tekniska fel, pandemier. - Hybridhot:
cyberangrepp, desinformationskampanjer, utländsk informationsmanipulation och påverkan samt sabotage av kritisk infrastruktur. - Geopolitiska kriser:
väpnade konflikter, inklusive väpnade angrepp mot medlemsländer.
Mer information finns i kommissionens övergripande Analysis of Risks Europe is Facing - öppna i ny flik (inte översatt till svenska).
Centrumet för samordning av katastrofberedskap - öppna i ny flik är operativt dygnet runt, sju dagar i veckan. Det ser till att krisstöd snabbt kan sättas in och fungerar som ett samordningsnav för medlemsländerna, ytterligare tio deltagande länder, det drabbade landet samt experter på civilskydd och humanitärt bistånd. Under 2025 aktiverades EU:s civilskyddsmekanism - öppna i ny flik 64 gånger runt om i världen, och sedan 2001 har centrumet samordnat bistånd drygt 830 gånger.
Klimatkrisåtgärder under 2025 i siffror
EU:s civilskyddsmekanism aktiverades 18 gånger för att bekämpa skogsbränder i och utanför Europa. Det är flest antal aktiveringar någonsin för skogsbränder under ett och samma år.
Under sommaren sattes 58 luftfartyg (38 flygplan och 20 helikoptrar) och drygt 740 brandmän och räddningsarbetare in för att bekämpa skogsbränder i 11 medlemsländer.
Ett förslag lades fram om att avsätta 280 miljoner euro från solidaritetsfonden till återhämtningsinsatser i Bosnien och Hercegovina, Moldavien, Polen, Slovakien, Tjeckien och Österrike efter de översvämningar som stormen Boris orsakade 2024.
650 brandmän från 14 medlemsländer var utplacerade i högriskområden i Grekland, Spanien, Frankrike och Portugal för att vara förberedda - öppna i ny flik inför sommaren.
Ett förskott på 100 miljoner euro från EU:s solidaritetsfond - öppna i ny flik avsattes för att hjälpa Spanien att finansiera återhämtningsinsatserna efter det oväder som orsakade kraftiga översvämningar i Valencia 2024.
För att kunna hantera ökande säkerhets- och hybridhot, till exempel terrorism, organiserad brottslighet, it-brott och angrepp på kritisk infrastruktur, behöver EU en ny strategi för inre säkerhet, gränskontroll och migrationshantering. EU:s stöd på dessa områden ska hjälpa medlemsländerna att genomföra migrations- och asylpakten - öppna i ny flik, som börjar gälla i juni 2026 (till exempel genom snabbare asylförfaranden och effektivare återvändanden). Stödet ska även bidra till medlemsländernas digitalisering av gränskontrollförvaltningen samt till att bättre rusta gränskontrollanterna och förbättra samarbetet med länder utanför EU. Slutligen ska brottsbekämpande myndigheter rustas med moderniserade förmågor för att kunna motverka terrorism och organiserad brottslighet både online och offline.
Stärkt inre säkerhet
Brott sker allt fortare och i större utsträckning digitalt samt mer välorganiserat. Hybridhot undergräver våra demokratier och samhällen. Terrorhotet ligger kvar på en hög nivå och påverkas av regionala kriser. I linje med kommissionens politiska riktlinjer - öppna i ny flik togs under våren ett viktigt steg för att hantera denna nya verklighet, i och med att ProtectEU - öppna i ny flik, EU:s nya strategi för intern säkerhet, antogs den 1 april. Strategin, som omfattar hela samhället, ska motverka säkerhetshot online och offline (till exempel terrorism, organiserad brottslighet, it-brott, angrepp på kritisk infrastruktur och hybridhot) och i den ingår invånare, företag, forskare och civilsamhället. Med strategin integreras säkerhet i EU:s lagstiftning och politik.
KORTA FAKTA OM ProtectEU
Huvudprinciper
En strategi som omfattar hela samhället, bland annat invånare, företag, civilsamhället, forskare, den akademiska världen och privata enheter.
Säkerhet integrerat i alla EU-initiativ med en inbyggd säkerhetskontroll för nya initiativ.
Fler investeringar i säkerhet med mer resurser till brottsbekämpning, bättre utrustning, investeringar i teknik och starkare EU-byråer.
Prioriterade områden och viktiga åtgärder
Ökad hotmedvetenhet tack vare ett förbättrat underrättelseutbyte.
Stärkta förmågor för brottsbekämpning, bland annat genom att göra Europol till en verkligt operativ polisbyrå och stärka Frontex med upp till 30 000 fler anställda på sikt.
Resiliens mot hybridhot, bland annat genom att hjälpa medlemsländerna att skydda all fysisk och digital kritisk infrastruktur.
Åtgärder mot organiserad brottslighet, bland annat bättre skydd för unga.
Terrorismbekämpning, bland annat en ny verktygslåda för att förebygga radikalisering.
Stärkt globalt samarbete, bland annat snabbare integrering av kandidatländer i EU:s säkerhetsarkitektur.
EU har stärkt sitt löfte om att skydda invånarna, förhindra framtida attentat och främja ett tryggare och säkrare Europa för alla med en investering på 30 miljoner euro inom ramen för Fonden för inre säkerhet - öppna i ny flik i 13 utvalda projekt - pdf-fil, öppna i ny flik. Detta stärker skyddet av offentliga platser, till exempel köpcentrum, kollektivtrafik, lokaler för nöjen och religionsutövning.
Åtgärder mot narkotikahandel, organiserad brottslighet och terrorism
- EU:s nya handlingsplan mot narkotikahandel - öppna i ny flik är inriktad på operativa åtgärder inom sex prioriterade områden: anpassning till de kriminella nätverkens föränderliga rutter och metoder, brottsförebyggande arbete och minskat narkotikarelaterat våld, utökat samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och tullen, hantering av syntetisk narkotika och narkotikaprekursorer, främjad forskning, utveckling och innovation, bland annat genom ett nytt campus för säkerhet, forskning och innovation som ska lanseras 2026, samt stärkt internationellt samarbete.
- Avtal om överföring av passageraruppgifter undertecknades i oktober med Island - öppna i ny flik och Norge - öppna i ny flik i samband med mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) för att stärka det brottsbekämpande samarbetet och fördjupa den gemensamma kampen mot terrorism och grov organiserad brottslighet, bland annat narkotikahandel, olaglig handel med skjutvapen och människohandel.
- EU-planen för cyberkrishantering - öppna i ny flik antogs för att ge vägledning för EU:s hantering av storskaliga cybersäkerhetsincidenter eller cyberkriser.
- En ny handlingsplan - öppna i ny flik för att förbättra cybersäkerheten för sjukhus och vårdgivare ska skapa en säkrare och tryggare miljö för patienter samt hälso- och sjukvårdspersonal.
- De första stegen - öppna i ny flik togs mot EU:s undertecknande och ratificering av FN:s konvention mot it-brottslighet.
- En gemensam kontaktpunkt - öppna i ny flik, som företagen kan använda för att rapportera cybersäkerhetsincidenter enligt flera rättsakter, minskar bördan och stärker cybersäkerheten tack vare en snabbare och effektivare rapporteringsprocess.
Senaste tillgängliga uppgifter om människohandel i EU
- 9 678 offer för människohandel registrerades 2024.
- 8 % minskning jämfört med föregående år.
- 63 % var kvinnor eller flickor.
Källa: Eurostat, Trafficking in human beings statistics - öppna i ny flik, januari 2026.
I och med ProtectEU tog kommissionen fram en ny strategi mot människohandel som omfattar alla stadier, från förebyggande till lagföring.
Under sitt besök i Egypten deltog EU-kommissionären Magnus Brunner vid undertecknandet av samarbetsavtalet mellan Europol och Egypten - öppna i ny flik, som ska stärka samarbetet för att bekämpa terrorism, narkotikahandel, smuggling av migranter och organiserad brottslighet. Det här banbrytande avtalet, som är det första i sitt slag i Nordafrika, ska stärka det brottsbekämpande samarbetet mellan norra och södra Medelhavsområdet. Magnus Brunner deltog även i Khartoumprocessens andra ministerkonferens, som ska stärka samarbetet mellan länder längs migrationsrutterna mellan Afrikas horn och Europa.
Stärkta gemensamma gränser
EU:s främsta fokus under 2025 för de gemensamma gränserna var att göra dem säkrare genom införande av ett fullt fungerande digitalt gränsförvaltningssystem, genomförande av en strategi för integrerad gränsförvaltning och för EU:s viseringspolitik, samt genom ett fullständigt och fullt fungerande Schengenområde.
Arbetet kommer att fortsätta på följande områden:
- Stärkt politisk och operativ styrning tack vare ett effektivt genomförande av överenskomna regler samt användning av gemensamma informationssystem, resurser och infrastrukturer inom interoperabilitetsarkitekturen.
- Ett påskyndat genomförande av digitaliseringsramen för att förebygga säkerhetsrisker.
- Fortsatta satsningar på forskning och innovation.
- Kontinuerlig anpassning till det föränderliga säkerhetsläget med en samlad lägesbild, gemensamma operativa åtgärder och stärkt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter, bland annat i de inre gränsregionerna.
- Effektiva åtgärder för att återsända personer som saknar laglig rätt att stanna i EU.
Kommissionen fortsätter att följa framstegen genom den årliga resultattavlan för Schengen - öppna i ny flik och genom att ytterligare stärka Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism - öppna i ny flik. Detta omfattar system i både Schengenländerna och EU:s kandidatländer. Kommissionen fortsätter, med stöd från Schengensamordnaren, att stödja medlemsländerna för att säkerställa ett effektivt samarbete om gränsöverskridande, operativ brottsbekämpning.
-
MAJ
- Europa firar - öppna i ny flik den första europeiska dagen för säkra resor utomlands.
- Den gemensamma biometriska matchningstjänsten - öppna i ny flik inleds, vilken är en viktig milstolpe i EU:s insatser för stärkt inre säkerhet, gränskontroll och migrationshantering.
-
JUNI
- Frontex och Bosnien och Hercegovina undertecknar ett statusavtal - öppna i ny flik för att stärka samarbetet om migration och gränsförvaltning.
- Europaparlamentet och Europeiska unionens råd når en överenskommelse - öppna i ny flik efter interinstitutionella förhandlingar om regler för upphävande av viseringsfria resor för medborgare från länder utanför EU.
-
OKTOBER
- EU:s in- och utresesystem - öppna i ny flik börjar införas. I det registreras biometriska uppgifter, till exempel fingeravtryck, ansiktsbilder och annan reseinformation. Det kommer gradvis att ersätta den nuvarande stämplingen av pass.
40 år med viseringsfria resor
Den 14 juni firade Europa 40-årsdagen av Schengenavtalet. I 40 år har vi tack vare avtalet fått mer frihet, stärkt säkerhet och ekonomiska möjligheter. Schengenområdet är mer än bara ett geografiskt område. Det är ett tydligt bevis på Europas engagemang för en fri, enad, välmående och säker kontinent. Schengenområdet är världens största område för gränsöverskridande, fri rörlighet och kärnan i den europeiska identiteten samt en strategisk tillgång för Europa.
- 29 länder ingår i Schengenområdet (25 EU-länder och fyra associerade länder).
- Mer än 450 miljoner människor bor i Schengenområdet.
- Mer än 3,5 miljoner människor passerar de inre gränserna varje dag.
- Mer än 32 miljoner företag i Schengenområdet gynnas av snabbare transporter, lägre kostnader och ökade handelsvolymer.
Tydlig och rättvis migrationshantering
Migration är fortfarande en utmaning för EU vilken kräver en europeisk lösning, med solidariteten i centrum. Migrationsmönstren förändras hela tiden. Antalet irreguljära inresor till Schengenområdet minskar stadigt, men det tryck som ackumulerats i Europa under årens lopp fortsätter att tära på medlemsländernas resurser. Även om trycket är olika från plats till plats är effekterna desamma: skolor, bostäder och lokala tjänster påverkas direkt, och samhällena belastas.
Det är mycket viktigt att ha en stabil rättslig ram som tillämpas på ett balanserat sätt i hela EU. Under 2025 krävdes stärkta insatser på politisk och teknisk nivå för att på lämpligt sätt förbereda alla medlemsländer på att genomföra de rättsakter som ingår i migrations- och asylpakten, som är en del av den gemensamma genomförandeplan - öppna i ny flik som kommissionen lagt fram. EU fortsatte att göra betydande framsteg med genomförandet av de rättsakter som ingår i pakten, och kommissionen har fortsatt att ge effektivt stöd till medlemsländerna. Kommissionen lade fram flera åtgärder för att snabba upp genomförandeplanen. Bland annat infördes två viktiga regler för att underlätta tillämpningen av begreppet ”säkert tredjeland”, snabba upp asylförfarandena och minska trycket på asylsystemen, samtidigt som man respekterar de rättsliga garantierna för de sökande samt de grundläggande rättigheterna.
Kommissionen lade även fram ett förslag om en första EU-förteckning över säkra ursprungsländer. - öppna i ny flik Vissa medlemsländer har redan nationella förteckningar, och en EU-förteckning skulle komplettera dessa och ge en mer enhetlig tillämpning av begreppet. På så sätt kan medlemsländerna handlägga asylansökningar från medborgare från länder på förteckningen med hjälp av det påskyndade förfarandet, med utgångspunkt i att deras ansökningar sannolikt inte kommer att beviljas.
Nya viktiga regler för att snabba upp asylförfarandena
- Tröskelvärde på 20 % för beviljade ansökningar. Medlemsländerna kan tillämpa gränsförfarandet eller det påskyndade förfarandet för personer från länder där 20 % eller färre sökande i genomsnitt beviljas internationellt skydd i EU.
- Säkra tredjeländer och ursprungsländer kan utgöra undantag. Detta ger medlemsländerna större flexibilitet genom att särskilda regioner eller tydligt identifierbara kategorier av individer inte omfattas.
I mars föreslog kommissionen ett gemensamt EU-system för återvändande - öppna i ny flik med snabbare, enklare och effektivare återvändandeförfaranden i hela EU. De föreslagna reglerna för återvändande omfattar bestämmelser om personer som utgör ett säkerhetshot. Reglerna tillåter även att människor återsänds till länder utanför EU på grundval av ett avtal eller arrangemang som respekterar internationell människorätt och principen om non-refoulement.
Gemensamt EU-system för återvändande
Ett EU-system
- Genom förordningen inrättas ett gemensamt system för återvändande och reglerna om återvändande harmoniseras ytterligare.
- Standardiserade förfaranden med den europeiska återvändandeordern.
Ömsesidigt erkännande
- Beslut om återvändande som kan erkännas i alla EU-länder.
- Obligatoriskt från och med juli 2027.
Frivilligt återvändande först, påtvingat om nödvändigt
- Incitament för frivilligt återvändande.
- Obligatoriskt påtvingat återvändande vid bristande samarbete, avvikande eller säkerhetsrisker.
Tydliga skyldigheter och konsekvenser
- Krav på samarbete med myndigheterna.
- Sanktioner vid bristande samarbete.
- Incitament för samarbete: Stöd till frivilligt återvändande.
Skyddsåtgärder och rättigheter
- Rätt till ett effektivt rättsligt skydd.
- Skydd för utsatta personer, minderåriga och familjer.
- Full respekt för de mänskliga rättigheterna och principen om non-refoulement.
Strängare verktyg för regelefterlevnad
- Ekonomiska garantier och rapporteringsskyldigheter.
- Särskilda krav för bosättning.
- Förvar i upp till 24 månader (förlängning möjlig vid säkerhetsrisker).
Bestämmelser om säkerhetsrisker
- Tidig säkerhetskontroll för hotbedömning.
- Längre inreseförbud och skärpta förvarsregler.
- Obligatoriskt påtvingat återvändande vid identifierade risker.
Återtagande och återvändandecentrum
- Begäranden om återtagande skickas systematiskt till länder utanför EU.
- Säkert uppgiftsutbyte för verkställande.
- Återvändande på grundval av avtal eller arrangemang (med undantag för minderåriga och familjer).
Den första årliga europeiska asyl- och migrationsrapporten - öppna i ny flik visar på en fortsatt förbättring av migrationssituationen under rapporteringsperioden (juli 2024–juni 2025), med en minskning av antalet olagliga gränspassager med 35 %, delvis tack vare ett fördjupat samarbete med partnerländerna.
Ett viktigt steg i genomförandet av pakten var den första årliga migrationshanteringscykeln och den nya solidaritetsmekanismen, som är en kombination av obligatorisk solidaritet och flexibilitet. Detta innebär ökat stöd till medlemsländer som är utsatta för migrationstryck och ökad flexibilitet för bidragande medlemsländer när det kommer till valet av bidrag. Bidragen omfattar överföring av personer som har ansökt om eller beviljats internationellt skydd, ekonomiska bidrag, bland annat för åtgärder i eller i förhållande till länder utanför EU, och alternativa solidaritetsåtgärder, till exempel utplacering av personal eller kapacitetsuppbyggnad.
Kommissionen fortsatte även att samarbeta med EU-länderna för att öppna lagliga migrationsvägar som bygger på kompetensbehoven i ländernas ekonomier och regioner. Initiativet partnerskap och finansiering för integration av migranter - öppna i ny flik blev i juni ett bevis på att kreativ finansiering och samverkan kan underlätta integration av tredjelandsmedborgare i EU-länderna.
Partnerskap och finansiering för integration av migranter är ett initiativ som främjar integration av migranter i EU
- 4 pilotprojekt (Belgien, Italien, Nederländerna och Finland).
- Mer än 600 migrantfamiljer deltog i integrationsaktiviteter.
- 848 yrkesverksamma utbildades i finansiell inkludering av migranter.
- Mer än 1 200 migranter fick anpassat stöd, bland annat utbildning och coachning.
- 77 mikrolån beviljades för egenföretagande och ekonomiskt oberoende.
Åtgärder på följande områden:
- Integration på arbetsmarknaden.
- Social inkludering och diskriminering.
- Tillgång till utbildning.
- Administrativa och rättsliga hinder.
