KAPITEL 4
Omställningen till ett klimatneutralt Europa
Se bildtext
Den europeiska gröna given är EU:s svar på den tredubbla globala krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. För att skydda människorna och planeten har EU åtagit sig att bli klimatneutralt – en ekonomi med nettonollutsläpp och en miljö fri från skadliga föroreningar – senast 2050, främst genom att minska utsläppen, investera i grön teknik och skydda naturmiljön. Detta är en del av en ny tillväxtmodell för Europa som bygger på en ren och cirkulär ekonomi vilken främjar en ekonomiskt sund och socialt rättvis ren omställning. Under 2024 låg fokus på att genomföra den rättsliga ramen för den europeiska gröna given för att nå EU:s klimatmål för 2030. Samtidigt banar man väg för ett mål för 2040 i enlighet med den europeiska klimatlagen. Under ännu ett år som kännetecknades av extrema väderhändelser och deras förödande konsekvenser, offentliggjordes den europeiska klimatriskbedömningen som belyste vikten av att öka klimatresiliensen, följt av tillkännagivandet av en europeisk klimatanpassningsplan.
Under ännu ett år med rekordtemperaturer globalt, fick Europa fortsatt uppleva den bistra verkligheten med det snabbt föränderliga klimatet. EU:s medlemsländer och regioner drabbades av flera extrema klimatförhållanden, bland annat ihållande torka i södra Europa, allvarliga skogsbränder i Portugal och Medelhavet samt dödliga översvämningar i Central- och Östeuropa och Spanien, som sammanlagt krävde mer än 250 liv.
EU:s civilskyddsmekanism - öppna i ny flik aktiverades märkbart fler gånger till följd av extrema väderhändelser. Denna trend visar på klimatförändringarnas ökande inverkan på kontinenten, och därmed ett större behov av samordnade katastrofinsatser. I takt med att klimatförändringarna får allt större konsekvenser har europeiska länder börjat samarbetat närmare och de har handlat solidariskt under kriserna. Under 2024 vidtog EU ytterligare åtgärder för att stärka civilskyddsmekanismen och bättre förbereda sig inför, förebygga och reagera på katastrofer i och utanför EU. Bland annat stärkte man brandbekämpningsflottan under rescEU - öppna i ny flik och stationerade brandmän på viktiga platser i Europa för att stödja lokala brandkårer.
I den årliga europeiska rapporten om klimatläget - pdf-fil, öppna i ny flik framhävdes den alarmerande trenden av stigande temperaturer. Europa värms dubbelt så mycket som det globala genomsnittet och behovet av att EU måste bli klimatneutralt och klimatresilient betonades. Extrema väderhändelser har blivit allt vanligare och allvarligare, vilket har lett till fler värmerelaterade dödsfall, allvarliga värmeböljor till havs och störningar i jordbruket, vattenförsörjningen och infrastrukturen.
För bättre klimatresiliens
Ödeläggelsen efter extrema väderhändelser visar att vi måste vara bättre förberedda för att kunna förutse och reagera på klimatförändringarnas effekter. Precis som EU vidtar åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa klimatförändringarna, måste EU samtidigt bygga upp resiliens inför oundvikliga konsekvenser. Som svar på den första europeiska klimatriskbedömningen - öppna i ny flik någonsin, vilken offentliggjorts av Europeiska miljöbyrån, lade EU-kommissionen fram viktiga initiativ - öppna i ny flik om hur man ska ta itu med klimatrisker och bygga ett klimatresilient Europa för att skydda människorna och välståndet.
Den politiska ramen för att öka klimatresiliensen
STYRNING
- Ökad tydlighet om ansvarsområden och vilka risker som hanteras på EU-nivå och medlemslandsnivå.
- Klimatrisker ska bättre integreras i planeringen och beslutsfattandet på EU nivå.
- Medlemsländerna ska se till att de har tillräcklig kapacitet för att hantera risker.
VERKTYG
- Förbättrad tillgång till data, modeller och scenarier som behövs för ett välgrundat beslutsfattande, från system för tidig varning till långsiktig planering.
- Fortsatt stöd till kapacitetsuppbyggnad och tillhandahållande av riktlinjer samt bättre användning av befintliga verktyg.
STRUKTURPOLITIK
- Medlemsländerna ska ta hänsyn till klimatrisker i sina beslut om fysisk planering och åtgärder för att skydda kritisk infrastruktur.
- Starkare solidaritetsmekanismer i EU som i högre grad uppmuntrar till riskförebyggande åtgärder.
FINANSIELL MOTSTÅNDSKRAFT
- Se till att klimatresiliens beaktas fullt ut i samband med EU:s utgiftsbeslut.
- Offentliga och privata finansinstitut och näringslivet bör öka mobiliseringen av privata investeringar.
- Medlemsländerna bör ta hänsyn till resiliens vid offentlig upphandling.
Arbetet bygger på genomförandet av EU:s strategi för klimatanpassning från 2021 - öppna i ny flik, som är i full gång. Medlemsländerna inkluderar klimatresiliens i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner - öppna i ny flik och har fått rekommendationer från EU-kommissionen om hur de kan förbättra sina anpassningsåtgärder i enlig het med den europeiska klimatlagen - öppna i ny flik. EU:s särskilda uppdrag för klimatanpassning - öppna i ny flik syftar till att vägleda minst 150 regioner och lokalsamhällen när det gäller att förstå klimatrisker, förbereda sig och hitta innovativa lösningar senast 2030.
I en särskild rapport om klimatanpassning i EU - öppna i ny flik, som offentliggjordes i oktober, drog Europeiska revisionsrätten slutsatsen att det finns en risk för att EU:s anpassningspolitik inte håller jämna steg med klimatförändringarna. Rapporten innehöll flera rekommendationer; om hur medlemsländerna kan rapportera om klimatanpassningen på ett bättre sätt, bättre sätt att använda EU:s anpassningsverktyg samt hur man kan framtidssäkra EU-finansiering för klimatanpassning. EU-kommissionen har helt eller delvis godtagit dessa rekommendationer. Den nya kommissionen kommer bland annat att prioritera en europeisk klimatanpassningsplan för att hjälpa medlemsländerna och EU att avsevärt stärka klimatresiliensen.
Den 15 juli uppmärksammades för andra gången den årliga EU-dagen för offren för den globala klimatkrisen, då man hedrade de drabbade och förespråkade åtgärder för att mildra effekterna av framtida katastrofer. Många medlemsländer håller fortfarande på att återhämta sig från katastrofala väderhändelser. I augusti föreslog EU-kommissionen - öppna i ny flik över 1 miljard euro i stöd från EU:s solidaritetsfond - öppna i ny flik till Frankrike, Grekland, Italien, Slovenien och Österrike för att hantera efterverkningarna av översvämningarna 2023. Som svar på de förödande översvämningar och skogsbränder som drabbade Central-, Öst- och Sydeuropa hösten 2024, föreslog kommissionen att man skulle förenkla användningen av Sammanhållningsfonden - öppna i ny flik för att hjälpa medlemsländer som drabbats av klimatrelaterade katastrofer. I november godkändes ett stödpaket på 116 miljoner euro - öppna i ny flik från EU:s solidaritetsfond för att stödja Tyskland och Italien efter vårens förödande naturkatastrofer.
Klimatförändringar och hälsa
Nästan 500 forskare, beslutsfattare och finansieringsorganisationer från hela världen samlades vid en högnivåkonferens i Bryssel - öppna i ny flik i Belgien i februari för att reflektera över forskningsbehovet på området klimatförändringar och hälsa. Deltagarna diskuterade de viktigaste utmaningarna och prioriteringarna på området och inledde förberedelserna för en ambitiös, framåtblickande och inkluderande europeisk forsknings- och innovationsagenda med global inriktning.
Klimatförändringarna har lett till ökad förekomst i Europa av myggor som kan överföra allvarliga sjukdomar. EU godkände - öppna i ny flik därför det första vaccinet någonsin mot chikungunyaviruset. I en rapport - öppna i ny flik från EU:s smittskyddsmyndighet bekräftades det att myggan Aedes albopictus, som överför chikungunya, finns i 13 europeiska länder. Myggan Aedes aegypti, som nyligen etablerat sig på Cypern, kan också bidra till spridningen av chikungunya, och därutöver zika, denguefeber och gula febern. Samtliga medlemsländer ställde sig bakom godkännandet efter en noggrann bedömning - öppna i ny flik av Europeiska läkemedelsmyndigheten. För att ytterligare minska risken för myggburna sjukdomar i Europa har EU-kommissionen avsatt 500 000 euro i finansiering från programmet EU för hälsa till ett pilotprojekt för att hjälpa till att utrota myggan Aedes aegypti på Cypern.
Läs mer om Europeiska observatoriet för klimat och hälsa - öppna i ny flik för att få reda på hur EU bygger upp sin resiliens mot hälsorisker härrörande från klimatförändringarna.
Den europeiska gröna given - öppna i ny flik är drivkraften bakom de förändringar som krävs för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Det finns nu lagstiftning för att uppnå och till och med överskrida EU:s delmål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030.
I och med antagandet av den europeiska klimatlagen - öppna i ny flik och lagstiftningen om den europeiska gröna given - öppna i ny flik har EU nu rättsligt bindande klimatmål som omfattar alla viktiga sektorer av ekonomin. Det ökar EU:s möjligheter att nå sina mål för 2030 på ett rättvist, kostnadseffektivt och konkurrenskraftigt sätt. För att säkerställa lika villkor för europeiska företag har man infört en ny mekanism - öppna i ny flik som säkerställer att en koldioxidavgift betalas för importerade varor i vissa sektorer. De hårdast drabbade regionerna får dessutom hjälp med att utveckla ny kompetens hos arbetstagare och socialt stöd för utsatta grupper och företag.
Som nästa steg på vägen mot klimatneutralitet lade kommissionen fram förslag - öppna i ny flik till EU:s klimatmål för 2040. Man rekommenderar att nettoutsläppen av växthusgaser minskar med 90 procent fram till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, i linje med de senaste vetenskapliga råden och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet - öppna i ny flik. Detta kommer att tjäna som underlag för den nya kommissionen när den ska lägga fram lagstiftningsförslaget om målet för 2040 i den europeiska klimatlagen.
Utöver kraftiga och bestående utsläppsminskningar kommer det att krävas åtgärder för att få bort koldioxid från atmosfären för att uppnå den rekommenderade minskningen på 90 procent. Det innebär att EU kommer att behöva teknik som kan avskilja koldioxid eller avlägsna den direkt från atmosfären och sedan lagra eller använda den. I strategin för industriell koldioxidhantering - öppna i ny flik, som lades fram i mars, finns en rad initiativ som ska genomföras på EU-nivå och nationell nivå för att göra det möjligt att införa denna teknik och den infrastruktur som krävs för att skapa en inre marknad för koldioxid i Europa under de kommande årtiondena. I november antogs - öppna i ny flik en förordning - öppna i ny flik med en helt ny EU-ram för certifiering av kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter. Detta kommer att underlätta investeringar i både innovativ teknik för koldioxidupptag och hållbara lösningar för kolinlagrande jordbruk - öppna i ny flik.
Mot nettonollutsläpp inom EU:s industri
Sedan förordningen om nettonollindustrin - öppna i ny flik trädde i kraft i juni finns ett regelverk som stärker industrins konkurrenskraft och teknikens utveckling, vilket hjälper EU att uppnå klimatmålen. Tack vare förordningen är EU på god väg att stärka den inhemska tillverkningen av viktig ren teknik. De nya reglerna skapar ett enhetligt och förutsägbart företagsklimat för tillverkningssektorn för ren teknik, vilket ökar planerings- och investeringssäkerheten och skapar fler arbetstillfällen av hög kvalitet och mer kvalificerad arbetskraft (se även kapitel 2).
Under hösten började EU ta emot ansökningar - öppna i ny flik om tillverkningsprojekt för ren teknik som ska betecknas som strategiska nettonollprojekt enligt förordningen om nettonollindustrin. Godkända projekt kommer att stärka EU:s sektor för ren teknik, öka konkurrenskraften och utöka klimatåtgärderna och samtidigt dra nytta av snabbare tillståndsgivning, prioriterad behandling på nationell nivå och vägledning om finansiering.
Lanseringen av Europeiska solenergiakademin - öppna i ny flik i juni spelar en avgörande roll när det gäller att förse arbetstagare med den kompetens som krävs för solenergisektorn, vilket är avgörande för att uppnå EU:s mål för förnybar energi. Det är den första i en rad EU-akademier som inrättas inom ramen för förordningen.
Den globala marknaden för nettonollteknik kommer att tredubblas fram till 2030, till ett årligt värde på omkring 600 miljarder euro.
Viktig nettonollteknik
- SOLCELLER OCH SOLENERGI
- ELEKTROLYSANLÄGGNINGAR OCH BRÄNSLECELLER
- LANDBASERAD VINDKRAFT OCH HAVSBASERAD FÖRNYBAR ENERGI
- HÅLLBAR BIOGAS/BIOMETAN
- BATTERIER OCH LAGRING
- AVSKILJNING OCH LAGRING AV KOLDIOXID
- VÄRMEPUMPAR OCH JORDVÄRMEENERGI
- NÄTTEKNIK
Snabbare omställning till ren energi
Rysslands oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina 2022 orsakade störningar på den globala energimarknaden och andra svårigheter. EU svarade med att lansera REPowerEU-planen - öppna i ny flik för att påskynda omställningen till ren energi och snabbt minska sitt beroende av ryska fossila bränslen. Under de senaste två åren har REPowerEU hjälpt EU att spara energi, diversifiera energiförsörjningen, producera ren energi och kombinera investeringar och reformer på ett smart sätt.
Energibesparingar och förbättrad energieffektivitet har bidragit till att minska förbrukningen. Betydande framsteg har också gjorts när det gäller förnybar energi. Under första halvåret 2024 stod förnybara energikällor för 50 procent av elen i EU. Norge har ersatt Ryssland som EU:s största gasleverantör. Det har också skett en betydande övergång till import av flytande naturgas, där USA nu är EU:s ledande leverantör. Av avgörande betydelse är att EU har lyckats undvika kritiska risker för sin energitrygghet, återta kontrollen över energimarknaden och energipriserna och påskynda omställningen till klimatneutralitet.
- Under 2024 gick vindkraft förbi gas för första gången och blev därmed EU:s näst största elkälla efter kärnkraft.
- Importen av rysk gas (i rörledning och flytande naturgas) minskade från 45 % till endast 19 % under 2024, sett till EU:s totala import 2024.
- EU minskade sin efterfrågan på gas med 18 % mellan augusti 2022 och november 2024. Det ledde till besparingar på 165 miljarder kubikmeter gas.
- Åtgärder på EU-nivå och nationell nivå har gett resultat, och el- och gaspriserna är nu mycket lägre och stabilare än när energikrisen var som värst.
- Samtidigt har EU:s utsläpp av växthusgaser minskat med 37 % jämfört med 1990, medan ekonomin har vuxit med 68 % under samma period.
Reform av elmarknaden
Energimarknaderna har återgått till mer stabila förhållanden, med lägre priser än under 2022 och 2023. Med nya lagar, till exempel förordningen och direktivet om reformen av elmarknaden - öppna i ny flik, bör slutkundspriserna vara mindre beroende av kortsiktiga marknadspriser. Om det skulle komma en ny priskris på gasmarknaden kan medlemsländerna införa åtgärder för att skydda konsumenterna och säkerställa tillgång till energi till överkomliga priser samt åtkomst till nödvändiga sociala tjänster. Konsumenterna får också fler olika avtal att välja mellan och tydligare information innan de tecknar avtal. Framtidssäkrade energimarknader stimulerar dessutom investeringar i ren energi och främjar lägre och stabilare priser, vilket är avgörande för att göra EU:s industri mer konkurrenskraftig på världsmarknaden.
Reformen av EU:s elmarknad kommer att
- öka investeringar i förnybar energi,
- stärka konsumentskyddet och konsumentmakten i EU,
- öka EU-industrins konkurrenskraft.
Ökad energieffektivitet i byggnader
Byggsektorn är avgörande för att EU:s energi- och klimatmål ska kunna uppnås. Det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda - öppna i ny flik, som trädde i kraft i maj, kommer att bidra till att öka renoveringstakten i EU, särskilt för byggnaderna med sämst prestanda. I den nya lagstiftningen fastställs ett regelverk för medlemsländerna när det gäller att minska utsläppen från och energianvändningen i byggnader, vilket omfattar allt från bostäder till arbetsplatser och offentliga byggnader. Detta kommer att bidra till bättre hälsa och livskvalitet och lägre räkningar.
- Byggnader står för cirka 40 procent av den energi som förbrukas i EU.
- Mer än en tredjedel av EU:s energirelaterade växthusgasutsläpp kommer från byggnader.
- Omkring 80 procent av den energi som används i EU:s bostäder går till uppvärmning, kylning och varmvatten.
En stärkt vätgasmarknad
Utfasningen av fossila bränslen i gassektorn och skapandet av en vätgasmarknad är ett viktigt bidrag till EU:s insatser för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Nya regler - öppna i ny flik för vätgas och koldioxidsnål gas antogs i maj, däribland ett europeiskt nätverk av systemansvariga för vätgasnät - öppna i ny flik och en pilotmekanism - öppna i ny flik som ska föra samman köpare och leverantörer och stärka vätgasmarknaden. Mer investeringar förväntas genereras genom nya incitament till förnybar vätgas, bland annat den första auktionen under EU:s vätgasbank - öppna i ny flik och godkännandet - öppna i ny flik av fyra viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse - öppna i ny flik om vätgas. EU har åtagit sig att senast 2030 inrätta minst 50 vätgaskluster - öppna i ny flik där ren vätgas kommer att produceras lokalt och användas i hushåll, transport och industri.
Regler för statligt stöd, såsom riktlinjerna för klimat-, energi- och miljöstöd - öppna i ny flik, hjälper medlemsländerna att uppnå målen i den europeiska gröna given. Riktlinjerna stöder utbyggnaden av förnybar energi genom att göra det möjligt för medlemsländerna att bevilja offentlig finansiering till företag som gör nödvändiga investeringar till lägsta möjliga kostnad för skattebetalarna och utan otillbörlig snedvridning av konkurrensen.
Framsteg med handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten och mark
Föroreningar medför flera risker för människors, djurs och ekosystemens hälsa. För att uppnå målet om nollutsläpp vidtar EU åtgärder för att bättre övervaka, rapportera, förebygga och avhjälpa förorening av luft, vatten och mark samt skador som orsakats av kemikalier.
VATTEN
Under 2024 antogs flera nya åtgärder för att garantera att dricksvattnet är av god kvalitet för alla i EU. Nya normer och förfaranden - öppna i ny flik för material och produkter som kommer i kontakt med dricksvatten syftar till att förhindra mikrobiell tillväxt och minska risken för att skadliga ämnen från material läcker ut i dricksvatten. Dessutom infördes en ny metod - öppna i ny flik för mätning av mikroplaster och tekniska riktlinjer - öppna i ny flik för övervakning av långlivade kemikalier.
Avloppsvatten från tätbebyggelse är en av de största källorna till vattenföroreningar om det inte samlas in och renas i enlighet med EU-lagstiftningen. En överenskommelse nåddes - öppna i ny flik om nya regler för att ytterligare minska föroreningarna från stadsområden och ta itu med nytillkomna föroreningar, bland annat mikroplaster och mikroföroreningar. Utvidgat producentansvar har införts i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Det innebär att förorenarna måste täcka kostnaderna för behandlingen för att avlägsna mikroföroreningar. Myndigheter i medlemsländerna har fått nya riktlinjer - öppna i ny flik för att se till att det är säkert att återanvända renat avloppsvatten för jordbruk.
EU:s årsrapport - öppna i ny flik om läget på stränder och badplatser visade att Europas badvatten fortfarande är säkert och att mer än 85 procent har utmärkt vattenkvalitet.
EU har antagit - öppna i ny flik fyra nya rättsakter som ger EU nya verktyg för att stödja ren och modern sjöfart. Reglerna ska också bidra till att förebygga olagliga utsläpp och bevara marina ekosystem.
LUFT
En ny lag - öppna i ny flik som trädde i kraft - öppna i ny flik i december stärker EU:s luftkvalitetsnormer inför 2030 för att bättre skydda människors hälsa och miljön. Med de nya reglerna sänks det årliga gränsvärdet för den huvudsakliga föroreningen – fina partiklar – med mer än hälften. Personer som blir sjuka på grund av luftföroreningar kommer också att ha rätt till ersättning om EU:s luftkvalitetsregler överträds.
INDUSTRIUTSLÄPP
En stor del av föroreningarna i EU kommer från industriella produktionsprocesser, vilket omfattar utsläpp av luftföroreningar och avloppsvatten samt avfallsgenerering. Nya regler - öppna i ny flik kommer att ytterligare minska utsläppen av betydande föroreningar i luft, vatten och mark genom inkludering av fler utsläppskällor och enklare beviljande av driftstillstånd för berörda industrianläggningar och jordbruksföretag. De nya skyldigheterna och åtgärderna kommer att förbättra den offentligt tillgängliga informationen om utsläpp och resursanvändning vid EU:s största industrianläggningar. Innovationscentrumet för industriell omställning och industriutsläpp - öppna i ny flik, som lanserades i juli, syftar till att påskynda utvecklingen och användningen av innovativa lösningar för föroreningsbekämpning.
JORD
Som en del av insatserna för att göra Europas mark friskare vill EU senast 2030 inrätta 100 levande laboratorier - öppna i ny flik och fyrtornsprojekt - öppna i ny flik för att ta fram föredömliga lösningar. Inom ramen för EU:s initiativ Mission Soil - öppna i ny flik har man valt ut och lanserat de 25 första levande laboratorierna, där flera partner gemensamt skapar och testar lösningar och affärsmodeller under verkliga förhållanden. Tio av projekten inom uppdrag mark handlar specifikt om att utveckla saneringsstrategier, modeller och lösningar för att övervaka och hantera föroreningar och dekontaminering av mark och vatten i stads-, landsbygds- och kustområden.
KEMIKALIER
EU har fastställt vägledande principer - öppna i ny flik för vad som utgör oumbärlig användning av samhällets skadligaste kemikalier. Syftet är att snabbare fasa ut användningen av de skadligaste ämnena som inte är nödvändiga, samtidigt som man ger mer tid att fasa ut användning som är oumbärlig för samhället och för vilken det ännu inte finns några alternativ.
Nya regler - öppna i ny flik som förbjuder all användning av kvicksilver började gälla i hela EU 2024. Enligt de nya reglerna förbjuds även användning och export av tandamalgam från och med den 1 januari 2025. Medlemsländer som behöver mer tid för att anpassa sina nationella hälso- och sjukvårdssystem kan beviljas ett begränsat och tillfälligt undantag för användning, tillverkning och import av tandamalgam till och med den 30 juni 2026. Så småningom kommer tandfyllnadsmaterial att vara fritt från kvicksilver, utom för särskilda medicinska behov och när en läkare anser att det är absolut nödvändigt.
EU har också antagit - öppna i ny flik nya åtgärder för att begränsa vissa skadliga långlivade kemikalier från produkter som textilier, kosmetika och förpackningar för att skydda människors hälsa och miljön.
Den reviderade lagstiftningen om klassificering, märkning och förpackning av kemikalier trädde i kraft - öppna i ny flik i december. Med de nya reglerna vill EU skydda arbetstagare, konsumenter och miljön från farliga kemikalier genom att bättre informera om riskerna i alla led av leveranskedjan.
EU fortsatte att göra framsteg mot en cirkulär ekonomi under 2024 med målet att minska trycket på naturresurser, minska avfall och skapa hållbar tillväxt och sysselsättning.
Nyligen antagen lagstiftning kommer att bidra till att öka resursproduktiviteten och stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft och motståndskraft.
78 %
av EU:s invånare anser att miljön har en direkt inverkan på deras dagliga liv och hälsa. Enligt dem är det effektivaste sättet att ta itu med miljöproblem att
främja den cirkulära ekonomin genom att minska avfall och återanvända eller återvinna produkter:
17 %
återställa naturen:
15 %
se till att miljölagstiftningen följs:
14 %
se till att produkter som säljs på EU-marknaden inte skadar miljön:
14 %
Källa: Europeiska kommissionen, Särskild Eurobarometer 550 - öppna i ny flik, maj 2024.
Hållbara produkter som norm
Produkter och hur de används kan ge betydande miljöpåverkan, men tack vare nya EU-regler kommer hållbara produkter gradvis att bli normen. De nya reglerna - öppna i ny flik ska säkerställa att hushållsvaror och industriprodukter varar längre, förbrukar energi och resurser på ett effektivare sätt, är lättare att reparera och återvinna och innehåller mer återvunnet material. Konsumenterna kommer också kunna göra mer hållbara val tack vare digitala produktpass - öppna i ny flik, dvs. skannbara taggar på produkter som ger enkel tillgång till hållbarhetsinformation. Med de nya reglerna blir det förbjudet att förstöra osålda kläder och skor.
I mars infördes nya EU-regler - öppna i ny flik som stärker konsumenterna i den gröna omställningen. Innan konsumenterna köper en produkt ska de få bättre information om dess hållbarhet och reparerbarhet, och om vilka rättsliga garantier som finns. Företagen får inte längre påstå att produkter är miljövänliga om de inte kan uppvisa erkänd utmärkt miljöprestanda. Även otillbörliga affärsmetoder kommer att förbjudas, exempelvis när det gäller planerat åldrande eller falska påståenden om en produkts hållbarhet. De nya reglerna börjar gälla i september 2026.
Bättre förutsättningar för reparation av varor bidrar till hållbar konsumtion. Nya regler - öppna i ny flik med åtgärder för att öka antalet reparationer av varor både inom och utanför den rättsliga garantin trädde i kraft i juli. Tillverkare av produkter som omfattas av krav på reparerbarhet i EU-lagstiftningen (t.ex. kylskåp och smarttelefoner) blir skyldiga att reparera produkterna inom rimlig tid och till ett rimligt pris. Enligt den lagstadgade garantin måste säljarna erbjuda reparation, utom om reparation blir dyrare än att ersätta med nytt. Utöver den lagstadgade garantin får konsumenterna en rad nya verktyg och rättigheter som gör reparation till en enkel och smidig lösning. Konsumenterna ska också få rätt till ett extra års garanti om de väljer att reparera produkten i stället för att ersätta den. De nya reglerna börjar gälla i juli 2026.
Återvinning sparar inte bara energi och pengar utan kan också vara en bra källa till kritiska råvaror. Tillförlitlig och obehindrad tillgång till vissa råvaror är en växande utmaning. I förordningen om kritiska råvaror, som trädde i kraft - öppna i ny flik i maj, fastställs ett riktmärke som innebär att minst 25 % av EU:s årliga förbrukning av sådana material ska komma från återvinning. Den innehåller också regler för att förbättra hållbarheten och cirkulariteten för kritiska råvaror på EU:s marknad.
EU-invånarna genererar i genomsnitt ungefär ett halvt kilo förpackningsavfall varje dag. De nya reglerna - öppna i ny flik för förpackningsavfall som antogs i december ska minska antalet onödiga förpackningar, begränsa överemballeringen och öka antalet retursystem för plastflaskor och metallburkar. Varje EU-invånare skulle kunna spara upp till 100 euro per år om företagen delar med sig av besparingarna.
Avfallsexporten från EU till länder utanför EU har ökat med 88 procent sedan 2004 och uppgick till 35 miljoner ton 2023. Nya regler för att få EU att ta större ansvar för sitt avfall trädde i kraft i maj. Syftet med den nya förordningen - öppna i ny flik är att se till att EU inte exporterar sitt avfall till länder utanför EU, och att EU bidrar till en miljövänlig avfallshantering.
Under festivalen för det nya europeiska Bauhaus i april bjöds besökarna in till en särskild dag på temat hållbart mode. De fick bland annat se en cirkulär och inkluderande modevisning med miljövänliga klädkollektioner av 16 internationella designer från åtta länder. Evenemanget visade att hållbart mode inte bara är estetiskt tilltalande utan också främjar en livsstil i harmoni med vår miljö.
Miljö och natur
En halvtidsutvärdering av det åttonde miljöhandlingsprogrammet - öppna i ny flik, som kommer att vara vägledande för EU:s miljöpolitik fram till 2030, bekräftar att EU:s mål inom ramen för den europeiska gröna given kan uppnås om alla planerade åtgärder genomförs fullt ut. I utvärderingen framhålls också de positiva ekonomiska och sociala effekterna av att klimat- och miljömålen uppnås, bland annat när det gäller välbefinnande, hälsa, resiliens, konkurrenskraft och trygg försörjning av alla material.
EU:s banbrytande förordning om restaurering av natur - öppna i ny flik, som syftar till att vända den allvarliga minskningen av den biologiska mångfalden och bidra till kampen mot klimatförändringarna, trädde i kraft i augusti. Den bygger på EU:s strategi för biologisk mångfald - öppna i ny flik och har som mål att återställa skadade ekosystem, särskilt de som har störst potential att avskilja och lagra koldioxid och att förebygga och minska effekterna av naturkatastrofer. Med den nya lagen införs åtgärder för att återställa minst 20 procent av EU:s land- och havsområden senast 2030. Senast 2050 ska åtgärder finnas på plats för alla ekosystem som behöver restaureras. Medlemsländerna förväntas lämna in nationella restaureringsplaner senast i mitten av 2026, där de visar hur de ska uppnå målen. Förordningen om restaurering av natur, som är den första i sitt slag i världen, kommer också att hjälpa EU och dess medlemsländer att uppfylla sina internationella åtaganden inom ramen för det globala Kunming-Montreal-avtalet om biologisk mångfald - öppna i ny flik.
Ett projekt - öppna i ny flik för att återställa floden Isar i Tyskland och dess svämplan genom ett unikt samarbete mellan Bayerns vatten- och miljömyndigheter vann 2024 års Life-naturpris. Nästan tio år efter det att projektet inleddes flyter floden återigen fritt och utrotningshotade arter har återvänt.
Ett EU-finansierat projekt - öppna i ny flik hjälper Danmark, Nederländerna och Tyskland att övervaka och skydda flyttande vattenfåglar längs den östatlantiska flyttvägen.
Natura 2000-nätverket av skyddade områden har i 30 års tid utgjort hörnstenen i EU:s naturskyddspolitik. I samband med 2024 års Natura 2000-pris - öppna i ny flik uppmärksammades en lång rad nya initiativ – från bevarandet och förvaltningen av den svarta storken i Polen till det marina skyddet av ”blå skogar” i Portugal.
Stöd för att påskynda befintliga initiativ fortlöpte under 2024, exempelvis genom offentliggörandet av en ny handbok - öppna i ny flik för utformningen av bättre markanvändningspolitik. Detta kan hjälpa alla berörda parter att bättre bekanta sig med lagstiftningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk samt god praxis. Denna sektor är avgörande för naturskyddet och kampen mot klimatförändringarna eftersom den kan avlägsna koldioxid i stor skala. Inför Internationella skogsdagen i mars stod EU-kommissionen värd för en konferens - öppna i ny flik i syfte att intensifiera planteringen av 3 miljarder träd - öppna i ny flik fram till 2030 och därmed öka motståndskraften mot klimat- och miljöhot.
Miljöbrott är ett växande problem som orsakar betydande skador på miljön, människors hälsa och ekonomin inom och utanför EU. Syftet med det reviderade direktivet - öppna i ny flik, som trädde i kraft i maj, är att ta itu med de allvarligaste överträdelserna av EU:s miljöskyldigheter. Flera nya brottskategorier har införts, såsom olaglig återvinning av fartyg och olagligt vattenuttag. De nya reglerna kommer att stärka brottsbekämpningskedjan och stödja miljöförsvarare och rättstillämpare på miljöområdet i kampen mot dessa brott. Medlemsländerna har två år på sig att anpassa sin nationella lagstiftning.
Miljöbrott
- är den fjärde mest utbredda formen av organiserad brottslighet i världen
- ökar med 5–7 procent per år
- orsakar årligen förluster på 80–230 miljarder euro globalt
Källa: FN:s miljöprogram, The Rise of Environmental Crime – A growth threat to natural resources, peace, development and security - öppna i ny flik, 2016.
Stöd till EU:s jordbrukare
På senare år har EU:s jordbrukare drabbats av ovanligt många utmaningar och mycket osäkerhet – från pandemin och kraftigt ökade energipriser, som stigit ytterligare till följd av Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina, till de allt vanligare förekommande extrema väderhändelserna. Under 2024 fortsatte EU att stödja jordbrukarna i de utmaningar som har uppstått sedan reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken - öppna i ny flik infördes.
I mars föreslog EU-kommissionen att vissa bestämmelser i den gemensamma jordbrukspolitiken ska ändras, samtidigt som EU-kommissionen bibehåller sin stödjande roll i det europeiska jordbrukets övergång till ett hållbart jordbruk. Därtill ska ytterligare åtgärder vidtas för att minska jordbrukarnas administrativa börda som en del av den bredare politiken för förenklade rapporteringskrav som inleddes 2023. Under ett samråd online som fick 27 000 svar gav EU:s jordbrukare sin syn på administrativa bördor kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland rapporteringskraven.
Stöd till EU:s bönder
- Minst hälften så många kontrollbesök på jordbruk från nationella myndigheter avseende den gemensamma jordbrukspolitiken.
- Anslag på 98 miljarder euro för frivilliga åtgärder till förmån för miljö, klimat och djurskydd.
- Jordbruk under 10 hektar undantas från kontroller och sanktioner som rör grundvillkoren - öppna i ny flik.
Källa: Europeiska kommissionen, ”Hur EU bemöter böndernas farhågor - öppna i ny flik”, 2024.
EU-kommissionen föreslog dessutom åtgärder för att förbättra jordbrukarnas ersättning. I juli lanserades observationsgruppen för den jordbruksbaserade livsmedelskedjan i EU - öppna i ny flik som ska titta närmare på produktionskostnader, marginaler och handelsmetoder. Syftet är att öka öppenheten och förtroendet mellan berörda parter genom att offentliggöra data och utbyta information. Alternativ för nya regler för att korrigera obalanser i livsmedelskedjan presenterades också. I april lade EU-kommissionen även fram en rapport - öppna i ny flik om genomförandet av direktivet om otillbörliga handelsmetoder - öppna i ny flik i livsmedelskedjan, som kommer att ligga till grund för en pågående utvärdering av lagstiftningen. I december föreslog EU-kommissionen nya åtgärder - öppna i ny flik för att stärka jordbrukarnas ställning i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan och förbättra den gränsöverskridande tillsynen av otillbörliga handelsmetoder.
Under 2024 beviljades 233 miljoner euro i stöd till jordbrukare som drabbats av naturkatastrofer och extrema väderhändelser i Bulgarien, Estland, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, och Österrike. Stödåtgärder infördes också för att ta itu med marknadsstörningarna inom vinsektorn i Portugal, liksom de negativa effekterna på marknaderna för fjäderfä och ägg till följd av fågelinfluensa i Italien.
Den strategiska dialogen om framtiden för EU:s jordbruk - öppna i ny flik inleddes i januari och sammanförde 29 viktiga aktörer från jordbruks- och livsmedelssektorn i syfte att utveckla en gemensam framtidsvision för EU:s jordbruks- och livsmedelssystem.
I september lades slutrapporten om dialogen fram. Rapporten A shared prospect for farming and food in Europe - öppna i ny flik innehåller en bedömning av utmaningar och möjligheter samt 14 olika rekommendationer. Förslagen kommer att vara vägledande när EU-kommissionen utformar sin vision på jordbruks- och livsmedelsområdet, en vision som ska presenteras under de första 100 dagarna av Ursula von der Leyens nya mandatperiod (se kapitel 0).
Den nya förordningen om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter - öppna i ny flik trädde i kraft i maj. Förordningen innebär att endast en uppsättning skyddsregler och förfaranden ska gälla för alla geografiska beteckningar för jordbruksprodukter. Den stärker också skyddet av dessa produkter, särskilt på nätet, t.ex. när det gäller domännamn.
Under 2024 förhandlade EU fram slopade handelshinder för export av nötkött från Irland och Frankrike till Sydkorea, vilket ger producenter från dessa medlemsländer tillträde till en av världens största importmarknader för nötkött.
Hållbart fiske och vattenbruk
Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och havs- och sötvattenföroreningar hotar fiskets och vattenbrukets hållbarhet. Med 2023 års paket om fisket och haven - öppna i ny flik lade EU-kommissionen fram en rad åtgärder för att ta itu med dessa utmaningar inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken - öppna i ny flik. Ett samråd - öppna i ny flik för att utvärdera förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken har inletts, och en rapport väntas i slutet av 2025.
Kontrollregler är grundläggande för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt när det gäller att övervaka användningen av fiskekvoter och säkerställa att oönskade fångster inte olagligen kastas tillbaka i havet. I januari trädde nya regler - öppna i ny flik i kraft för att modernisera kontrollen av fiskeverksamheten, både för EU-fartyg och fartyg från tredjeländer som fiskar i EU:s vatten. Reglerna ska bidra till att förhindra överfiske, skapa ett effektivare och mer harmoniserat system för fiskerikontroll och säkerställa lika villkor mellan olika havsområden och flottor. De nya reglerna ska också minska den administrativa bördan med hjälp av digitalisering, och genom att främja användning av teknik.
I december nådde EU:s fiskeministrar en överenskommelse - öppna i ny flik om fiskemöjligheterna för 2025. Överenskommelsen innehåller tolv hållbarhetsåtgärder - öppna i ny flik som, om de genomförs, kommer att ge betydligt fler fiskedagar.
EU-kommissionen hörsammade också uppmaningar om att minska den administrativa bördan i samband med etablering och drift av vattenbruksanläggningar i EU genom att stödja medlemsstaterna i genomförandet av de strategiska riktlinjerna för ett mer hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk.
Mot ett hållbart hav
Vid havskonferensen Our Ocean - öppna i ny flik i Grekland bekräftade EU sitt engagemang för världshavsförvaltningen genom att tillkännage 40 åtaganden för 2024 - öppna i ny flik och avsätta 3,5 miljarder euro i EU-medel för ändamålet. Åtagandena är inriktade på områden som hållbart fiske, marina skyddsområden, havs- och klimatförändringar, hållbara blå ekonomier och havsföroreningar.
Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske är ett av de allvarligaste hoten mot ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser och äventyrar såväl globala insatser för en förbättrad världshavsförvaltning som EU:s gemensamma fiskeripolitik. I maj utfärdade EU ett ”gult kort - öppna i ny flik” till Senegal – en signal om att kampen mot sådant fiske behöver intensifieras. Det globala värdet av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske beräknas uppgå till 10–20 miljarder euro per år. Mellan 11 och 26 miljoner ton fisk fångas olagligt varje år, vilket utgör minst 15 procent av fångsterna i världen.
Viktiga beslut - öppna i ny flik, bland annat om hanteringen av flytande anläggningar för fångst av tonfisk och annan fisk, kommer att bidra till att göra fisket i Indiska oceanen mer hållbart. Vid sitt 28:e årsmöte i maj antog Indiska oceanens tonfiskkommission en resolution på grundval av ett EU-förslag om gradvist införande av fullt biologiskt nedbrytbara drivande fiskerianordningar fram till 2030. Regelverket för sådana anordningar skärptes också för att öka spårbarheten och efterlevnaden.
EU är redo att ratificera FN-fördraget om det fria havet - öppna i ny flik, även kallat avtalet om biologisk mångfald utanför nationell jurisdiktion. EU och flera medlemsländer kommer att göra detta före FN:s tredje havskonferens som hålls i juni 2025. Fördraget syftar till att skydda haven, främja jämlikhet och rättvisa, bekämpa miljöförstöringen och klimatförändringarna samt förhindra förlusten av biologisk mångfald i det fria havet. Fördraget träder i kraft när det har ratificerats av 60 parter. EU förbereder aktivt för dess genomförande och stöder andra länder i deras ansträngningar att ratificera och genomföra fördraget.
Transporter står för nästan en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser. EU siktar på att minska de transportrelaterade utsläppen med 90 % fram till 2050 inom ramen för den europeiska gröna given - öppna i ny flik. Strategin för hållbar och smart mobilitet - öppna i ny flik är en färdplan för att uppnå dessa ambitiösa mål för minskade utsläpp. Under de senaste fem åren har betydande framsteg gjorts mot en mer hållbar transportsektor i EU.
Över 90 procent av de 82 initiativen inom strategin för hållbar och smart mobilitet har antingen slutförts eller pågår fortfarande.
Över 21,2 miljarder euro från Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027 har anslagits till 630 transportinfrastrukturprojekt i hela EU.
Vidare har medlemsländerna anslagit närmare 100 miljarder euro till transport som en del av deras nationella återhämtningsplaner.
Fyra miljarder euro har investerats i forskning och innovation på transportområdet.
ReFuelEU Aviation-förordningen - öppna i ny flik främjar användningen av hållbara flygbränslen och kommer att minska koldioxidutsläppen med mer än 60 % senast 2050, jämfört med 1990 års nivåer. Reglerna trädde i kraft i januari 2024.
Ett frivilligt märkningssystem - öppna i ny flik för beräkning av flygutsläpp har inrättats inom ramen för förordningen och kommer att ge passagerarna möjlighet att göra välgrundade val när de jämför olika flygalternativ.
FuelEU Maritime-förordningen - öppna i ny flik ska bidra till minskade utsläpp från sjöfarten genom att främja användningen av förnybara, koldioxidsnåla bränslen och ren energiteknik för fartyg. Den började gälla i januari 2025.
Förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen - öppna i ny flik kommer att leda till ett ökat antal laddnings- och tankningsstationer för vätgas. Den började gälla i april.
Under året fick 42 nya projekt 424 miljoner euro i EU-finansiering - öppna i ny flik för utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen (installation av elektriska laddningspunkter och tankstationer för vätgas, elektrifiering av markverksamhet på flygplatser).
MINSKADE
UTSLÄPP
FRÅN TRANSPORTER
De reviderade målen för minskade koldioxidutsläpp från tunga fordon (lastbilar, bussar och långfärdsbussar), som trädde i kraft i juli, innebär en minskning av utsläppen med 45 % senast 2030 respektive 65 % senast 2035 och 90 % senast 2040.
Nya regler - öppna i ny flik om utsläppsgränser för vägfordon och krav på batteriers hållbarhet ska begränsa utsläpp av partiklar och mikroplaster från bromsar och däck i alla fordon.
Transport på inre vattenvägar är energieffektiv och nästan trängselfri. Ett nytt förslag - öppna i ny flik om förbättrad trafikstyrning på EU:s floder och kanaler ska göra inlandssjöfarten mer ändamålsenlig och tillförlitlig och bidra till EU:s mål om att transportera mer gods på Europas floder och kanaler.
EU har också gjort stora framsteg mot minskade transportutsläpp genom att anta en europeisk förklaring om cykling - öppna i ny flik, som officiellt erkänner cykling som ett hållbart, tillgängligt och överkomligt transportmedel.
Medlemmarna i Alliansen för utsläppfri luftfart - öppna i ny flik har presenterat ett ambitiöst mål om att vätgas- och eldrivna luftfartyg ska användas vid mellan 36 och 68 procent av flygningarna inom EU senast 2050. Detta kan minska koldioxidutsläppen på dessa flygsträckor med mellan 12 och 31 procent. EU har lanserat alliansen som ett frivilligt initiativ för att möjliggöra samarbete mellan privata och offentliga partner och skapa nya former av hållbara transporter för Europas resenärer.
Ett hållbart och resilient transportnät
För att förbättra transportförbindelserna i hela Europa investerar EU rekordbeloppet 7 miljarder euro - öppna i ny flik i hållbar, säker och smart transportinfrastruktur. Mer än 80 procent av finansieringen kommer att gå till projekt som uppfyller EU:s klimatmål för att på så sätt förbättra och modernisera EU:s järnvägsnät, inre vattenvägar och sjöfartsleder. Större projekt kommer att få finansiering för att förbättra gränsöverskridande järnvägsförbindelser, däribland Rail Baltica-projektet, som kommer att sammanlänka de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen - öppna i ny flik, och projektet Fehmarnbelt tunnel - öppna i ny flik mellan Tyskland och Danmark.
Snabbare järnvägstransporter är på gång tack vare nya regler - öppna i ny flik med ambitiösa mål för den europeiska transportinfrastrukturen. Senast 2040 måste persontrafiklinjer på EU:s viktigaste järnvägar vara anpassade för tåg som färdas i hastigheter på 160 kilometer i timmen eller snabbare.
Säkrare vägar
Trafiksäkerheten i EU har förbättrats avsevärt under de senaste årtiondena, och antalet dödsfall på EU:s vägar har minskat från omkring 50 000 per år i början av 2000-talet till omkring 20 400 i dag. Det krävs dock ytterligare åtgärder - öppna i ny flik på både EU-nivå och nationell och lokal nivå för att uppnå EU:s mål om noll dödsfall senast 2050.
Nya regler - öppna i ny flik för allmänt förbättrad fordonssäkerhet har trätt i kraft för alla motorfordon som säljs i EU. Det innebär att alla nya fordon förses med ny teknik och avancerade förarstödsystem. Sedan åtgärderna för nya fordonsmodeller började genomföras 2022 har de spelat en avgörande roll för att förbättra skyddet för passagerare, fotgängare och cyklister i hela EU. Fram till 2038 förväntas reglerna rädda över 25 000 liv och hindra minst 140 000 allvarliga skador.
Uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet - öppna i ny flik är avgörande för att Europas transporter ska bli grönare, säkrare och mer konkurrenskraftiga. I samarbete med privata aktörer investerar EU 500 miljoner euro via Horisont Europa för att främja forskning på detta teknikområde.
EU:s samarbete med viktiga internationella partner fortsatte under 2024 i syfte att hantera den tredubbla krisen med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Tre stora multilaterala förhandlingar ägde rum: FN:s klimatkonferens i Azerbajdzjan, FN:s konferens om biologisk mångfald i Colombia och FN:s konferens om ökenspridning i Saudiarabien.
FN:s klimatkonferens
FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) hölls i Baku i Azerbajdzjan den 11–24 november. Vid konferensen diskuterade parterna hur vi snabbare kan uppnå Parisavtalets mål om att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till 1,5°C över förindustriell nivå.
Fokus låg på att säkra de investeringar som krävs för att minska utsläppen och skydda utsatta befolkningar. EU spelade en avgörande roll - öppna i ny flik för att nå en överenskommelse om ett nytt klimatfinansieringsmål till förmån för utvecklingsländernas klimatåtgärder.
Parterna kom överens om ett ambitiöst gemensamt kvantifierat mål om att öka klimatfinansieringen till 1,3 biljoner US-dollar per år senast 2035. Inom ramen för detta bredare mål åtog sig de utvecklade länderna att stå för merparten av de minst 300 miljarder US-dollar som ska uppbringas varje år fram till 2035. Även den globala bidragsgivarbasen breddades framgångsrikt, och fler länder uppmuntrades att bidra på ett sätt som återspeglar deras ökande utsläpp och ekonomiska betydelse. Även de multilaterala bankernas viktiga roll när det gäller att trappa upp klimatåtgärderna betonades.
EU spelade också en viktig roll i slutförandet av Parisavtalets regelbok för koldioxidmarknader. Avtalet, som tog nio år att färdigställa, kommer att tillämpas på de internationella koldioxidmarknaderna - öppna i ny flik i praktiken och garantera en stabil ram för transparens, ansvarsskyldighet och ökad miljöintegritet. Ett annat viktigt resultat var den lyckade förlängningen av det förstärkta Lima-arbetsprogrammet för jämställdhet, som belyser vikten av att parterna för en jämställdhetsinriktad klimatpolitik.
Under COP29 offentliggjorde EU sin första tvååriga transparensrapport, som hade färdigställts före tidsfristen i slutet av 2024. Rapporten är en viktig milstolpe i genomförandet av Parisavtalet och utgör startskottet på en ny tid av ansvarsskyldighet och samarbete i den globala kampen mot klimatförändringarna.
FN:s konferens om biologisk mångfald
Vid den 16:e partskonferensen om biologisk mångfald som ägde rum i Cali i Colombia i oktober gjordes framsteg när det gäller genomförandet av det globala Kunming-Montreal-avtalet - öppna i ny flik för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Under konferensen, som fick namnet ”Folkets partskonferens” fattades flera viktiga beslut - öppna i ny flik, bland annat om att utvidga ursprungsbefolkningars och lokalsamhällens roll när det gäller att rädda den biologiska mångfalden. Vidare nåddes en banbrytande överenskommelse om hur fördelarna med digital genetisk information kan komma fler till del. EU presenterade ett paket med nya initiativ till ett värde av nästan 160 miljoner euro i stöd till partnerländer och skyddet av den biologiska mångfalden globalt. Detta visar på EU:s tydliga åtagande att uppnå globala finansieringsmål och skydda naturen.
FN:s konferens om ökenspridning
Vid FN:s 16:e partskonferens om bekämpning av ökenspridning hade EU ett nära samarbete med internationella partner för att fullgöra de globala åtagandena om att bekämpa ökenspridning, markförstöring och torka. Den första världsatlasen om torka - öppna i ny flik, som utarbetats av EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum och FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning, presenterades vid konferensen. Atlasen ska ge en bild av torkans alla dimensioner och de ökande globala riskera som den medför. Den innehåller inte bara beskrivningar av utmaningar utan också lösningar så att beslutsfattarna kan vidta åtgärder för att öka motståndskraften mot torka.
Omfattande torka med exempel på drabbade system (2022–2024)
Under 2022 påverkades ekosystem, jordbruk, vattenkraft och vattenförsörjning i västra USA. I Centralasien stördes jordbruket och vattenförsörjningen, medan jordbruket, inlandssjöfarten, industrin och tillverkningsindustrin påverkades i Ostasien. Samma år stördes även jordbruket i Sydostasien. Mellan 2022 och 2023 påverkades inlandssjöfart, vattenkraft, jordbruk, vattenförsörjning, ekosystem och hälsa i Europa. I Västafrika fanns det problem med jordbruket och livsmedelsförsörjningen, medan viktiga frågor i Östafrika var jordbruket, livsmedelsförsörjningen och tvångsförflyttningen av människor. I de icke-tropiska delarna av Anderna och La Plata-bäckenet förekom vattenbrist, störningar i inlandssjöfarten och påverkan på jordbruket. Mellan 2023 och 2024 påverkades jordbruket och vattenförsörjningen i Centralamerika och norra Sydamerika. I brasilianska Amazonasbäckenet påverkades ekosystem, inlandssjöfart och vattenkraft. År 2024 drabbades Medelhavsregionen av problem med vattenbrist och jordbruk, medan jordbruk, livsmedelsförsörjning, vattenkraft och ekosystem påverkades i södra Afrika och Zambezibäckenet. I Afghanistan uppstod störningar i jordbruket och vattenförsörjningen.