Under 2024 vidtog Europeiska unionen omfattande åtgärder för att skydda sina invånare mot hot både inom och utanför sina gränser, och påbörjade arbete för att säkerställa att Europa är bättre förberett vid större kriser. EU fortsatte att intensifiera åtgärderna för att stärka EU:s säkerhet och försvar samt införde nya åtgärder för att bekämpa människohandel, narkotikahandel och organiserad brottslighet. Under 2024 inleddes också en ny era när det gäller migrationshantering. Med migrations- och asylpakten på plats, har EU nu verktyg för att hantera migrationen på ett ordnat sätt baserat på principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. Det viktiga arbetet med att lägga grunden för reformerna inleddes samtidigt som medlemsländerna utarbetade sina nationella genomförandeplaner. En annan milstolpe nåddes efter beslutet i december att avskaffa kontrollerna vid de inre landgränserna till och mellan Bulgarien och Rumänien från och med den 1 januari 2025. EU fortsatte också arbetet för att skydda människors hälsa genom reformerna av sin läkemedelslagstiftning. Nya initiativ infördes, bland annat viktiga åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan och välbefinnandet, särskilt bland barn och ungdomar.

Större kriser under de senaste åren, såsom den globala pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och katastrofala väderhändelser som drivs av klimatförändringarna, har visat sig vara varken enstaka eller övergående händelser. De visar att EU måste ha beredskap att när som helst agera vid alla sorters kriser. Att stärka EU:s beredskap - öppna i ny flik inför framtida kriser är avgörande för att skydda medborgarna och för att att EU:s ekonomier och samhällen ska fungera friktionsfritt.

Sauli Niinistös rapport Safer Together - öppna i ny flik, som offentliggjordes i oktober, bedömer de komplexa utmaningar som EU står inför och beskriver hur EU kan öka den civila och militära beredskapen för att förbereda sig inför framtida kriser. Rapporten innehåller omkring 80 rekommendationer om åtgärder på kort och medellång till lång sikt som ska bidra till att bygga upp en övergripande beredskap. Med utgångspunkt i dessa förslag håller Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på att utveckla unionens strategi för beredskap, som kommer att omfatta mobilisering av aktörer på alla förvaltningsnivåer (från lokal nivå till EU-nivå och från civila myndigheter till Försvarsmakten) och deltagande av alla delar av samhället (den privata sektorn, det civila samhället och allmänheten).

Bygga upp försvarskapacitet

EU:s medlemsländer arbetar redan tillsammans för att hantera säkerhetshot och säkerhetsutmaningar genom en gemensam strategisk vision för EU:s säkerhet och försvar under de kommande åren.

Som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har EU gjort sin försvarsindustri starkare, mer lyhörd och mer innovativ. Den första strategin för europeisk försvarsindustri - öppna i ny flik, som lades fram i mars, ska se till att EU har sina försvarssystem och sin försvarsutrustning redo vid behov. Detta kommer inte bara att gynna EU utan även viktiga allierade, däribland Nato och Ukraina. Strategin stöds av ett finansieringsprogram på 1,5 miljarder euro - öppna i ny flik för perioden 2025–2027 för att förbereda den europeiska försvarsindustrin.

Förutom att stadigt öka sina försvarsutgifter uppmuntras medlemsländerna att upphandla försvarsprodukter gemensamt, med fokus på att stödja den europeiska försvarsindustrin. I november valdes fem gränsöverskridande projekt ut för finansiering inom ramen för det nya EU-programmet som syftar till att stimulera samarbete inom försvarsupphandlingar. Tillsammans utgör dessa projekt en kombinerad upphandling av försvarsprodukter till ett värde av mer än 11 miljarder euro för medlemsländernas väpnade styrkor. De utvalda projekten omfattar 20 medlemsländer, varav de flesta omfattar upphandling av försvarsprodukter avsedda för Ukraina.

Samtidigt börjar genomförandet av det första ökade stödet till tillverkning av ammunition - öppna i ny flik nu visa resultat. Över 500 miljoner euro i bidrag har anslagits, och EU:s produktion av artilleriammunition har ökat kapaciteten till en miljon patroner per år.

Tre år efter lanseringen har Europeiska försvarsfonden - öppna i ny flik redan anslagit fyra miljarder euro för att stödja 160 samarbetsinriktade projekt på försvarsområden som omfattar ett brett spektrum av olika slags teknik, kapacitet och stöd till den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft. Lanseringen av EU:s nya egetkapitalinstrument på försvarsområdet - öppna i ny flik syftar till att förbättra försvarssektorns tillgång till finansiering och stödja ett blomstrande system för nystartade och små företag på försvarsområdet.

I enlighet med handlingsplanen för militär rörlighet - öppna i ny flik finansierar EU 38 nya projekt - öppna i ny flik som kommer att underlätta transport av trupper och utrustning längs de transeuropeiska transportnäten. Med en budget på 807 miljoner euro kommer projekten att uppgradera viktig transportinfrastruktur i EU för både civila och militära transporter. Ett nytt åtagande om militär rörlighet - öppna i ny flik antogs 2024 för att åtgärda kvarstående brister i militär rörlighet.

Hantera säkerhetshot

En rapport - öppna i ny flik om framstegen inom ramen för strategin för EU:s säkerhetsunion, som offentliggjordes i maj, visar att de många lagstiftningsåtgärder och operativa åtgärder som vidtagits sedan den antogs har gjort EU bättre rustat att möta säkerhetsutmaningar. Det ständigt föränderliga hotlandskapet innebär dock att man måste utnyttja alla möjligheter för att ta itu med potentiella sårbarheter.

Hybridhot är en av de mest komplexa och ständigt föränderliga utmaningar som EU och dess medlemsländer står inför. De kan till exempel omfatta hinder för demokratiska beslutsprocesser genom desinformationskampanjer och användning av sociala medier för att kontrollera det politiska narrativet. EU har redan infört en lång rad åtgärder - öppna i ny flik för att motverka hybridhot, bland annat verktygslådan för hantering av hybridhot som nu är fullt fungerande och har aktiverats för att reagera på Rysslands intensifierade hybridkampanj mot EU och dess medlemsländer. I oktober antog - öppna i ny flik EU ett nytt sanktionssystem som svar på Rysslands hybridverksamhet. Medlemsländerna slutförde inrättandet av snabbinsatsteam för hybridhot - öppna i ny flik, som kommer att vara ett av de viktigaste verktygen för att stödja medlemsländerna, partnerländerna och EU:s uppdrag att motverka sådana hot och kampanjer.

Särskilt cyberrymden har blivit ett område för strategisk konkurrens. Genomförandet av EU:s politik för cyberförsvar - öppna i ny flik gick framåt under 2024, och förberedande arbete inleddes med EU:s samordningscentrum för cyberförsvar som kommer att ge försvarsgemenskapen en bättre lägesbild. För att hålla reda på genomförandet av politiken offentliggjordes EU:s första cyberinventering i oktober, och den andra är på gång.

Mot bakgrund av den aldrig tidigare skådade geopolitiska omvandlingen av rymdområdet och EU:s nyckelroll i sammanhanget har fokus ökat på rymdens övergripande säkerhetsaspekter och på genomförandet av EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar - öppna i ny flik. Initiativen var särskilt inriktade på att förbättra den gemensamma förståelsen och hanteringen av rymdhot. I april lanserade kommissionen tillsammans med Europeiska unionens rymdprogrambyrå - öppna i ny flik EU:s centrum för analys av rymdinformationsutbyte - öppna i ny flik. Detta samarbetsinitiativ för företag inom EU:s rymdsektor syftar till att uppmuntra utbyte av god praxis för att stärka säkerheten i EU:s rymdsystem.

Till havs har EU stärkt sin roll som aktör inom sjöfartsskydd och sina förbindelser med externa partner på detta område. Som ett viktigt resultat inom ramen för den reviderade strategin för sjöfartsskydd - öppna i ny flik ägde den första sjöfartsskyddsövningen med medlemsländer, EU-institutioner och specialiserade organ rum i maj. Övningen inriktades på att skydda kritisk undervattensinfrastruktur och bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i EU:s vatten. Under övningen prövades ett nytt lyckat initiativ för informationsutbyte - öppna i ny flik som varit operativt sedan juli och möjliggör säkert informationsutbyte i realtid mellan EU:s sjöfartsmyndigheter. Kommissionen undertecknade - öppna i ny flik bidragsavtal till ett värde av 142 miljoner euro för 21 projekt som syftar till att uppgradera eller bygga ut nya stomnätskablar för konnektivitet, inklusive undervattenskablar.

Bekämpa människohandel

Varje år blir tusentals människor offer för människohandel - öppna i ny flik inom EU – både medborgare och människor från länder utanför EU. EU och dess medlemsländer intensifierar sina insatser för att bekämpa denna grova brottslighet. Tack vare deras agerande gjordes över 450 gripanden och 4,1 miljoner euro beslagtogs bara under 2023. Genom EU:s reviderade direktiv mot människohandel - öppna i ny flik, som trädde i kraft i juli, infördes strängare regler för att bekämpa människohandel. Direktivet ger bättre verktyg för att hjälpa myndigheterna att utreda och lagföra människohandelsbrott, lägger till nya former av utnyttjande utöver dem som redan omfattas av EU:s lagstiftning mot människohandel samt gör sexuellt utnyttjande som begås på nätet till en försvårande omständighet. Direktivet garanterar också brottsoffer bättre stöd. Medlemsländerna har två år på sig att anpassa sin nationella lagstiftning.

VIDEO: EU-kampanjen Sätt stopp för människohandeln – Bryt den osynliga kedjan - öppna i ny flik ska bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om den här typen av brottslighet, som berövar människor deras grundläggande rättigheter.

Stärka kampen mot narkotikahandel och organiserad brottslighet

Narkotikahandel är ett av de största hoten mot EU:s inre säkerhet, och nästan 40 % av de kriminella organisationerna i EU uppgavs uteslutande ägna sig åt olaglig narkotikahandel. För att hantera framväxande narkotikahot lanserade EU i juli Europeiska unionens narkotikamyndighet - öppna i ny flik. Den nya myndigheten, som bygger vidare på arbete utfört av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, har större befogenheter än sin föregångare att hantera nuvarande och framtida utmaningar som orsakas av narkotika i EU. Dess arbete kommer att förbättra tidig upptäckt av farliga ämnen. Dessutom kommer myndigheten att skapa ett nätverk av kriminaltekniska laboratorier vilket förbättrar Europas insatser mot nya narkotikaepidemier. Den kommer också att ta itu med de komplexa utmaningarna med narkotikarelaterad brottslighet, hälsoeffekter och samhällskostnader som lyfts fram i Europeiska narkotikarapporten 2024: Trender och utveckling - öppna i ny flik.

Genomförandet av EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet - öppna i ny flik ledde till flera initiativ som bidrar till att störa kriminella nätverk. Till exempel lanserades ett offentlig-privat partnerskap, den europeiska hamnalliansen - öppna i ny flik, i januari för att skydda hamnar mot narkotikahandel och kriminell infiltration genom förbättrad riskhantering, brottsbekämpning och samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.

Dessutom inrättades det europeiska rättsliga nätverket mot organiserad brottslighet - öppna i ny flik, med stöd av Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete, för att förbättra utbytet av information och god praxis mellan åklagare.

VIDEO: 2023 års resultat från Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot.

Brottsbekämpande myndigheter i hela EU samarbetar för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet genom Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot - öppna i ny flik. Under 2023 gjorde medlemsländerna, med stöd av kommissionens och EU-byråernas initiativ, över 13 800 gripanden och beslag till ett värde av nästan 800 miljoner euro, varav 197 ton narkotika.

Åtgärder för återvinning av tillgångar gör det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att upptäcka och upplösa nätverk av kriminella organisationer i och utanför EU. En ny lag - öppna i ny flik som antogs 2024 syftar till att säkerställa att brottslingar inte kan behålla vinning som härrör från brott. Den omfattande uppsättningen regler gäller återvinning av tillgångar från processens början till slut – från spårning, identifiering, frysning och förvaltning av tillgångar till förverkande och slutlig avyttring. I juli trädde också nya regler - öppna i ny flik i kraft som kommer att ge brottsbekämpande myndigheter snabbare tillgång till finansiell information. De nya reglerna kommer hjälpa myndigheterna genomföra finansiella utredningar då de gett dem möjlighet att utröna om en misstänkt person har bankkonton i andra medlemsländer.

Den ökande gränsöverskridande brottsligheten innebär att EU i allt högre grad måste hantera situationer där flera medlemsländer har behörighet att lagföra samma brott. Som en del av EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet antogs 2024 nya regler - öppna i ny flik som fastställer en rättslig ram för överföring av straffrättsliga förfaranden från ett medlemsland till ett annat.

Åtgärder för att bekämpa terrorism

Radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism är ett problem i och utanför EU. I juni lanserade kommissionen EU:s kunskapsnav om förhindrande av radikalisering - öppna i ny flik, en nätverksplattform för gränsöverskridande samarbete, politiska rekommendationer och verktyg för åtgärder att användas i förebyggande syfte.

Förebyggande åtgärder mot radikalisering - öppna i ny flik inbegriper avlägsnande av online-material om terrorism - öppna i ny flik. En rapport - öppna i ny flik om genomförandet av förordningen om terrorisminnehåll online visar - öppna i ny flik att den har varit effektiv när det gäller att avlägsna extremistiskt innehåll. Sedan förordningen trädde i kraft i juni 2022 har över 1 200 avlägsnandebeslut utfärdats. Enligt förordningen är tjänsteleverantörer skyldiga att avlägsna terrorisminnehåll så snart som möjligt, och under alla omständigheter inom en timme från mottagandet av ett avlägsnandebeslut från en behörig nationell myndighet.

Nya regler - öppna i ny flik vilka fastställde ett minimidjup för märkning av skjutvapen antogs 2024. Detta kommer att förbättra spårbarheten för skjutvapen i hela EU, underlätta utredningar och främja säker handel. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd enades - öppna i ny flik i mars om nya och skärpta regler för import, export och transitering av civila skjutvapen. Med det här initiativet införs harmoniserade förfaranden och digital licensiering, vilket förbättrar spårbarheten och hindrar den organiserade brottsligheten.

I maj 2024 antog EU formellt tio rättsakter som tillsammans utgör migrations- och asylpakten - öppna i ny flik. De nya reglerna bygger på och ändrar tidigare reformförslag och erbjuder en övergripande strategi som syftar till att stärka och integrera viktig EU-politik för migration, asyl, gränsförvaltning och integration.

För första gången kommer EU att ha en permanent obligatorisk solidaritetsmekanism, vilket innebär att ingen medlemsstat som står inför ett plötsligt migrationstryck kommer att tvingas hantera situationen på egen hand. Migration är en integrerad del av EU:s fördjupade förbindelser med partner i hela världen, och EU samarbetar med dem för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration, bekämpa migrantsmuggling och människohandel samt främja lagliga vägar till EU.

När de nya reglerna trätt i kraft i juni har medlemsländerna fram till mitten av 2026 på sig att inrätta den nya ramen. För att stödja medlemsländerna i genomförandet av pakten lade kommissionen fram en gemensam genomförandeplan - öppna i ny flik som kartlägger milstolpar för EU-åtgärder och nationella åtgärder för att omsätta pakten i praktiken under de kommande två åren. På grundval av denna utarbetade medlemsländerna nationella genomförandeplaner, som skulle lämnas in senast den 12 december.

Nio medlemsländer fick skräddarsydd teknisk rådgivning - öppna i ny flik för att hjälpa dem att utarbeta sina nationella genomförandeplaner för migrations- och asylpakten. Instrumentet för tekniskt stöd - öppna i ny flik, som hjälper medlemsländerna att utforma och genomföra reformer, gav stöd och vägledning på viktiga områden som rör den nya lagstiftningen, såsom operativa processer, politiska alternativ och strategisk användning av EU-medel. Flaggskeppsprojektet kommer att fortsätta att stödja - öppna i ny flik medlemsländerna under 2025.

VIDEO: Migrations- och asylpakten på väg att bli verklighet.

Alla migrations- och asylreformer utgör en hållbar långsiktig lösning, men konkreta operativa åtgärder har också vidtagits på plats för att ta itu med omedelbara och pågående utmaningar. EU har lanserat fyra handlingsplaner - öppna i ny flik inriktade på specifika migrationsrutter, nämligen östra Medelhavet, västra Medelhavet och Atlanten, västra Balkan och centrala Medelhavet, samt en tiopunktsplan för den italienska ön Lampedusa. Genom dessa initiativ infördes konkreta åtgärder, bland annat ekonomiskt stöd till medlemsländerna och åtgärder för att stärka gränsförvaltningen.

Den frivilliga solidaritetsmekanismen - öppna i ny flik, som stöder medlemsländerna med högst migrationstryck, har sedan 2022 omplacerat över 5 000 asylsökande - öppna i ny flik till andra europeiska länder. Solidaritetsmekanismen inrättades som ett gradvis steg mot en permanent omplaceringsmekanism mellan medlemsländerna. Från mitten av 2026 kommer omplacering att vara en typ av solidaritetsåtgärd som de bidragande medlemsländerna kan välja mellan inom den nya solidaritetsramen. De skulle också kunna tillhandahålla ekonomisk ersättning eller alternativa solidaritetsåtgärder (dvs. personal och icke-finansiellt bistånd).

Hantera irreguljär migration

Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning - öppna i ny flik uppskattar att mer än 90 % av de irreguljära migranterna anländer till EU med hjälp av smugglare. Smugglingsnätverken är nära kopplade till andra former av grov och organiserad brottslighet, däribland terrorism, människohandel och penningtvätt, vilket gör det än mer nödvändigt att skyndsamt agera och samarbeta med internationella partner.

Förhandlingar pågår om en rad initiativ som föreslogs 2023 för att uppdatera EU:s 20 år gamla rättsliga ram - öppna i ny flik för att bekämpa smuggling av migranter och stärka reglerna för polissamarbete - öppna i ny flik för att harmonisera påföljderna för människosmugglare, öka resurserna och förbättra datainsamlingen. Dessutom stärker den globala alliansen mot smuggling av migranter - pdf-fil, öppna i ny flik, som lanserades 2023, samarbetet med partnerländerna om förebyggande åtgärder, insatser, skydd och alternativ till irreguljär migration.

EU lanserade ett antal initiativ under 2024 för att bekämpa smuggling av migranter, bland annat gemensamma operativa partnerskapsprojekt - öppna i ny flik, som sammanför brottsbekämpande och rättsliga myndigheter, ökar medvetenheten om riskerna med irreguljär migration och erbjuder information om alternativ till laglig migration. Ett pilotprojekt i centrala Medelhavsområdet för att öka medvetenheten lanserades av den europeiska kontaktgruppen för sök- och räddningsinsatser i Italien.

De senaste åren har visat att betydande utmaningar i samband med irreguljär migration och säkerhet kan uppstå till följd av viseringsfria resor till EU. En sådan utmaning är guldpass, som innebär att ett land utanför EU i utbyte mot investeringar erbjuder medborgarskap eller uppehållstillstånd till investerare som sedan kan resa in i EU utan visum. I maj föreslog - öppna i ny flik kommissionen ett permanent återinförande av viseringskravet för medborgare i Vanuatu efter att ha bedömt att landets system för medborgarskap för investerare utgjorde en risk för säkerheten i EU och dess medlemsländer.

Hantera irreguljära migranters återvändande

Ett fungerande migrationssystem måste möjliggöra ett effektivt återvändande för dem som inte har laglig rätt att stanna i EU. Med färdplanen för återvändande - öppna i ny flik och stöd från återvändandesamordnaren - öppna i ny flik pågår åtgärder för att hjälpa medlemsländerna att göra denna process snabbare och underlätta återintegrering av återvändande personer. En mer frekvent användning av ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande kommer att bidra till att påskynda processen, tillsammans med ökat stöd från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån - öppna i ny flik. Finansiering på 25 miljoner euro gjordes tillgänglig inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden - öppna i ny flik för att hjälpa medlemsländerna med deras program för frivilligt återvändande.

Säkra och lagliga migrationsvägar till Europa

Genom förordningen om en unionsram för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl - öppna i ny flik, vilken trädde i kraft i juni som en del av migrations- och asylpakten, inrättas en permanent ram för att förbättra och säkra lagliga vägar till EU för dem som är i behov av internationellt skydd. Detta kommer att ge ett enhetligt förfarande för vidarebosättning och humanitära insatser på grundval av en tvåårsplan, vilken fastställer antalet flyktingar som ska tas emot i EU. En nybildad högnivåkommitté för vidarebosättning - öppna i ny flik kommer bistå kommissionen med att få det nya systemet att fungera.

Sedan 2015 har EU-stödda vidarebosättningsprogram, som ett betydande antal medlemsländer är involverade i, hjälpt mer än 128 000 av de mest utsatta personerna i behov av internationellt skydd att få skydd i EU. För perioden 2024–2025 har 14 medlemsländer utlovat - pdf-fil, öppna i ny flik över 61 000 platser för flyktingar inom ramen för detta program.

Utöver politiska åtgärder för att hjälpa dem i behov av internationellt skydd är en välhanterad migrationspolitik med lagliga vägar in i EU gynnsam för EU:s ekonomi och stärker samarbetet med internationella parter. Varje år flyttar mellan 3 och 3,5 miljoner medborgare från länder utanför EU lagligt till EU, främst för att arbeta. De täcker behov på EU:s arbetsmarknad som inte helt tillgodoses av EU:s arbetstagare. Medborgare från länder utanför EU som är anställda i EU fyller i allt högre grad stora luckor i yrken som ständigt drabbas av brist på arbetskraft.

• Mer än 27 miljoner människor i EU är medborgare i länder utanför EU – omkring 6 % av den totala befolkningen.

I kommissionens handlingsplan om brist på arbetskraft och kompetens - öppna i ny flik (se kapitel 6) bekräftades vikten av åtgärder för att locka talanger, och prioriteringar fastställdes på detta område. Som en del av insatserna för att locka kompetens och talang till EU antogs i april en översyn av direktivet om ett kombinerat tillstånd - öppna i ny flik. Genom direktivet införs ett förenklat ansökningsförfarande och ett kombinerat tillstånd för arbetstagare från länder utanför EU att både arbeta och vistas i EU. De nya reglerna garanterar skydd och rättvis och lika behandling av arbetstagare från länder utanför EU. Tillståndet kommer inte att vara knutet till en enda arbetsgivare. Det innebär att arbetstagare från länder utanför EU kommer att kunna byta jobb, vilket ger dem större flexibilitet att arbeta och bo i EU under giltighetsperioden.

EU fortsatte arbetet med att omsätta de partnerskap som redan lanserats med Egypten, Marocko och Tunisien i praktiken. Dessutom lanserade EU nya program med Bangladesh - öppna i ny flik och Pakistan - öppna i ny flik som en del av sitt bredare samarbete med dessa länder om migrationshantering. Initiativet stärker lagliga vägar till EU genom att stödja arbetskraftens internationella rörlighet för kvalificerade arbetstagare genom bättre matchning på arbetsmarknaden.

Schengenområdet har utvecklats till världens största område för fritt resande. I och med att Bulgarien och Rumänien anslöt sig 2024 har området vuxit till en yta på 4,5 miljoner kvadratkilometer, med en befolkning på 458 miljoner invånare. Med tanke på båda dessa medlemsländers bidrag till Schengenområdets funktion avskaffades kontrollerna vid luft- och sjögränserna den 31 mars. I december enades medlemsländerna enhälligt - öppna i ny flik om att avskaffa kontrollerna vid de inre landgränserna i de två länderna från och med den 1 januari 2025, vilket slutförde deras fullständiga anslutning till Schengenområdet.

Effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser är en nyckelfaktor för ett Schengenområde utan inre gränskontroller. Bulgarien och Rumänien stärkte samarbetet om gränsförvaltning - öppna i ny flik som ett led i deras anslutning till Schengenområdet. Dessa två medlemsländer kommer att bidra ytterligare till gemensamma europeiska insatser för att hantera EU:s säkerhet vid de yttre gränserna och migrationsutmaningarna genom individuella samarbetsramar.

År 2024 reviderade EU kodexen om Schengengränserna - öppna i ny flik för att stärka förvaltningen av Schengenområdet och bättre rusta medlemsländerna för att hantera utmaningar vid EU:s yttre gränser och gränsöverskridande hot mot människors hälsa och säkerhet. De reviderade reglerna gör kontroller vid de inre gränserna till en sista utväg, främjar alternativ och inför en överföringsmekanism för irreguljära förflyttningar. De tar itu med utnyttjandet av migranter vid EU:s yttre gränser genom att ge medlemsländerna möjlighet att begränsa antalet gränsövergångsställen eller minska deras öppettider. Reglerna möjliggör också skärpta gränsövervakningsåtgärder. Kommissionen har också gett mer stöd - öppna i ny flik till medlemsländerna för att motverka hybridhot från Rysslands och Belarus användning av migration som vapen och stärka säkerheten vid EU:s yttre gränser.

I den senaste rapporten om Schengenläget - öppna i ny flik bedömdes utvecklingen under det föregående året och de viktigaste prioriteringarna för 2024 och 2025 fastställdes. Rapporten visade att över tio miljoner Schengenviseringar utfärdades 2023 och att mer än en halv miljard passagerare besökte Schengenområdet, vilket motsvarade 92 % av 2019 års nivåer (före covid-19). Detta har i hög grad bidragit till EU:s ekonomi, eftersom turismen står för nästan 10 % av EU:s bruttonationalprodukt och sysselsätter omkring 22,6 miljoner människor.

Nya förfaranden för resor till Europa

In- och utresesystemet - öppna i ny flik är ett it-system som automatiskt registrerar medborgare i länder utanför EU varje gång de passerar en yttre gräns för en kort vistelse i något av de EU-länder eller Schengenassocierade länder som använder systemet. Systemet kommer att ersätta manuell stämpling av pass med digital registrering. Det kommer att bidra till att upptäcka personer som överskridit den tillåtna vistelsen, säkerställa informationsutbyte i realtid och förbättra säkerheten genom att förebygga identitetsbedrägerier. Det kommer också att möjliggöra automatiserad gränskontroll, gradvis påskynda kontroller vid de yttre gränserna, underlätta resor och förbättra reseupplevelsen. In- och utresesystemet är ett viktigt steg för att digitalisera gränskontrollen och ytterligare stärka EU:s strategi för integrerad gränsförvaltning. I december lade kommissionen fram ett förslag - öppna i ny flik om att successivt börja med in- och utresesystemet. När detta har godkänts och ett startdatum har fastställts har medlemsländerna sex månader på sig att införa systemet.

Det nya systemet kommer också att bana väg för EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd - öppna i ny flik (Etias), som snart kommer att förenkla resorna för miljontals besökare från länder utanför EU. När det väl är i drift måste resenärer som inte behöver visum för att resa in i 30 europeiska länder - öppna i ny flik ansöka om resetillstånd genom detta system. Tillståndet är kopplat till en resenärs pass och kommer att vara giltigt i upp till tre år eller tills passet löper ut, beroende på vilket som inträffar först.

Ett nytt initiativ för att digitalisera pass och identitetskort syftar till att göra resor i EU snabbare och smidigare både för EU-medborgare och medborgare i länder utanför EU. I oktober lade kommissionen fram förslag - öppna i ny flik till en gemensam ram för användningen av digitala resehandlingar och en ny digital EU-app för att lagra dem.

De senaste fem åren har präglats av en rad aldrig tidigare skådade utmaningar som har haft, och fortsätter att ha, djupgående konsekvenser för människors hälsa i och utanför EU. Dessa händelser har visat att EU:s hälso- och sjukvårdspolitik inte längre kan hållas inom de gränser den hade före pandemin och att gemensamma åtgärder på EU-nivå är avgörande för Europas samhälleliga välbefinnande. Inom ramen för en starkare europeisk hälsounion - öppna i ny flik arbetar alla medlemsländer i dag tillsammans när gemensamma EU-åtgärder krävs, för att förbereda sig inför och agera vid hälsokriser. De säkerställer också att medicinska förnödenheter finns tillgängliga till ett överkomligt pris samt förbättrar förebyggandet, behandlingen och eftervården av sjukdomar så som cancer.

Europas plan mot cancer

Tre år efter antagandet har Europas plan mot cancer - öppna i ny flik en positiv inverkan på många människors liv genom att den banat väg för bättre förebyggande åtgärder, tidig upptäckt, behandling och vård samt genom att förbättra livskvaliteten för cancerpatienter och canceröverlevare.

Hur gör Europas plan mot cancer skillnad?

• Lär oss mer om cancer tack vare forskning och innovation.
• Förbättrar prognos- och behandlingsmöjligheter tack vare tidigare upptäckt.

• Stoppar cancer innan den börjar tack vare förebyggande insatser.
• Förbättrar cancervården och minskar ojämlikheten eftersom alla har rätt till högkvalitativ, överkomlig, förebyggande och botande hälso- och sjukvård.

Ett av EU:s flaggskeppsinitiativ mot cancer syftar till att ta itu med cancer som kan förebyggas genom vaccination, nämligen cancer som orsakas av humant papillomvirus (HPV) och hepatit B-virus (HBV). Målet med Europas plan mot cancer är att vaccinera minst 90 procent av flickorna och att markant öka vaccinationen av pojkar. Dessutom bör insatser göras för att vaccinera fler mot hepatit B för att förebygga levercancer. Täckningsgraden varierar dock avsevärt inom EU. För närvarande ligger HPV-vaccinationstäckningen för flickor långt under 50 % i många medlemsländer, med begränsade uppgifter för pojkar och unga vuxna, och det finns en betydande brist på uppgifter om HBV-vaccinationstalen.

Humant papillomvirus

• Den vanligast förekommande virusinfektionen i fortplantningsorganen som orsakar en rad olika tillstånd hos både kvinnor och män, inklusive cellförändringar som kan utvecklas till cancer.
• Uppskattningsvis 28 600 fall av livmoderhalscancer och 13 700 dödsfall varje år i EU-länderna/EES-länderna.
• Tre vacciner som är godkända i EU.
• Rekommenderas för pojkar och flickor i eller före tonåren.
• Målet är att fullt ut vaccinera minst 90 % av EU:s målgrupp flickor och avsevärt öka vaccineringen av pojkar senast 2030 för att i slutändan eliminera livmoderhalscancer och andra cancerformer som orsakas av HPV.

Hepatit B-virus

• Kronisk infektion av viruset är en viktig orsak till kronisk leversjukdom, cirros och levercancer.
• Uppskattningsvis 64 000 dödsfall varje år på grund av sjukdomar orsakade av HBV och hepatit C-viruset i hela EU/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Storbritannien.
• Tolv vacciner som är godkända i EU.
• För spädbarn, vuxna i riskzonen och ibland för människor i utsatta förhållanden samt för hälso- och sjukvårdspersonal.
• Målet är att öka vaccineringen i linje med Världshälsoorganisationens (WHO) mål för 2030 att eliminera virushepatit som ett hot mot folkhälsan i WHO:s Europaregion.

Rekommendationen - öppna i ny flik till medlemsländerna är att öka vaccinationstäckningen, förbättra uppföljningen av vaccinationsgraden samt att bekämpa felaktig information och desinformation. Medlemsländerna uppmanas också att se till att vacciner är kostnadsfria och lättillgängliga och att öka insatserna för att uppnå WHO:s mål för Europa för 2030.

Tobak är den främsta riskfaktorn för cancer, och mer än en fjärdedel av alla dödsfall i cancer beror på rökning i EU, Island och Norge. Under 2024 vidtog EU åtgärder för att bättre skydda människor, särskilt barn, mot passiv rökning och andrahandsaerosoler samt för att uppnå målet i Europas plan mot cancer att skapa en tobaksfri generation senast 2040 där mindre än 5 % av befolkningen använder tobaksvaror. En reviderad rekommendation - öppna i ny flik till medlemsländerna, som antogs i december, syftar till att utvidga reglerna för rökfria miljöer även till viktiga utomhusområden, såsom offentliga lekplatser, offentliga byggnader, hållplatser och utomhusmiljöer som hör till hälso-, sjukvårds- och utbildningslokaler.

Trots sin avgörande roll för att förbättra livskvaliteten omges palliativ vård ofta av stigmatisering och missförstånd. Konferensen “Innovative Palliative Care for People with Cancer” i oktober syftade till att ta itu med dessa frågor genom att informera allmänheten och beslutsfattare om behovet av lämplig palliativ vård i hela Europa.

Hantera psykisk ohälsa

I en komplex och föränderlig värld utsätts människors psykiska hälsa för stora påfrestningar. Kommissionens övergripande strategi för psykisk hälsa antogs i juni 2023. Den innehöll 20 nya flaggskeppsinitiativ och finansieringsmöjligheter till ett värde av 1,23 miljarder euro för gemensamma insatser på grund av det ökande trycket på den psykiska hälsan. Sedan den övergripande strategin lanserades har det gjorts betydande framsteg när det gäller gemensamma åtgärder för detta i medlemsländerna, för att främja god psykisk hälsa och stödja de mest utsatta.

Främja psykisk hälsa, förebyggande åtgärder och tidiga insatser vid psykisk ohälsa

Projektet Mental Health Together - pdf-fil, öppna i ny flik: Samarbete mellan EU-länderna för att utveckla och genomföra den övergripande strategin för psykisk hälsa.

Framtagandet av en verktygslåda i samarbete med Unicef för förebyggande åtgärder inriktade på barn, och som berör de mest avgörande hälsodeterminerande faktorerna samt sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa.

En databas med bästa eller lovande praxis om främjande, förebyggande, tidig upptäckt och insatser på EU:s portal för bästa praxis på folkhälsoområdet - öppna i ny flik

Europeiska arbetsmiljöbyråns - öppna i ny flik kampanj ”Hälsosamma arbetsplatser” om effekterna av ny digital teknik.

Europeiska alliansen mot depression - öppna i ny flik som genomför bästa praxis för förebyggande av självmord.

Hjälpa de mest behövande, som utsatta grupper och barn

Ett projekt som EU finansierar tillsammans med Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen - öppna i ny flik för att ge psykologisk hjälp och traumastöd till Ukrainas fördrivna och krigsdrabbade människor.

Kommissionens rekommendation - öppna i ny flik om integrerade barnskyddssystem och ändrade direktiv om brottsoffers rättigheter.

Projekt som genomförs av berörda parter får 14,5 miljoner euro, t.ex. fyra projekt inriktade på ukrainska flyktingar - öppna i ny flik (Well-U, Peace of Mind, MESUR and U-Rise), ett projekt för skydd av barn i Portugal (Let´s talk about children - öppna i ny flik) och ett projekt för skydd av utsatta barn i Finland (Icehearts - öppna i ny flik).

Plattformen för stöd till unga canceröverlevare.

Säkrare digitala miljöer och onlineutrymmen tack vare förordningen om digitala tjänster och den europeiska strategin för ett bättre internet för barn.

Psykisk o hälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem i Europa. Det minskade välbefinnandet hos barn och ungdomar, som beror på olika faktorer, bland annat påtryckningar från skolan och sociala medier, understryker det akuta behovet av en helhetssyn på psykisk hälsa genomgående i systemet, inklusive skolsystemet. En uppsättning riktlinjer - öppna i ny flik har tagits fram för beslutsfattare och skolpersonal, däribland elva rekommendationer och exempel på god praxis. Initiativet är en del av insatserna för att främja en systemförändring för att ta itu med psykisk hälsa och välbefinnande i skolorna och skapa positiva lärandemiljöer. Riktlinjerna kompletteras med en rad faktablad - öppna i ny flik med praktiska tips och länkar till resurser.

• 20 % av skolbarnen har problem med psykisk hälsa under sina skolår.
• Ett av fem barn uppger att de under sin uppväxt känt sig olyckliga och oroliga över framtiden på grund av mobbning, svårigheter med skolarbete samt ensamhet.
• 24 % av lärarna i Europa rapporterar att deras arbete har haft en negativ inverkan på deras psykiska hälsa.
• Den beräknade årliga kostnaden för psykisk ohälsa bland ungdomar (i åldern 0–19 år) i Västeuropa är 50 miljarder euro.

Källa: Europeiska kommissionen, Wellbeing and mental health at school – Guidelines for education policymakers - öppna i ny flik, 2024.

Projektet Child & Youth Wellbeing and Mental Health First - öppna i ny flik syftar till att bättre tillhandahålla stöd för psykisk hälsa och välbefinnande samt psykosocialt stöd till barn och ungdomar i Spanien, Italien, Cypern och Slovenien. Projektet kommer att hjälpa de fyra medlemsländerna att genomföra reformer som förbättrar tillgången till psykisk hälso- och sjukvård och tjänster för barn och ungdomar. Med stöd av EU:s instrument för tekniskt stöd tillhandahåller projektet teknisk expertis till nationella myndigheter. Instrumentet stödde - öppna i ny flik också 13 medlemsländer med reformer inriktade på ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande, en prioritering som fastställdes under Europaåret för ungdomar 2022. Detta inbegriper projekt som främjar välbefinnande, särskilt i skolor - öppna i ny flik, och förebyggande av beroende, inbegripet missbruk och onlinespel.

Det europeiska programmet för utbyten, nätverk och kompetens för psykisk hälsa - öppna i ny flik på nio miljoner euro, som lanserades 2024, kommer att erbjuda tvärvetenskaplig utbildning om psykisk hälsa för hälso- och sjukvårdspersonal och annan personal, t.ex. lärare, socialarbetare och personer som arbetar på fängelser och ungdomsanstalter. Omkring 120 yrkesverksamma från 30 länder, däribland Ukraina, kommer att utbildas för att stödja en övergripande strategi för psykisk hälsa. EU ställer också ytterligare tio miljoner euro till förfogande för att stödja den psykiska hälsan hos utsatta grupper, såsom barn och flyktingar.

Mot ett modernt läkemedelssystem

Den reform av EU:s läkemedelslagstiftning - öppna i ny flik som föreslogs 2023 - öppna i ny flik syftar till att säkerställa lika tillgång till läkemedel för alla patienter och ett konkurrenskraftigt och innovationsvänligt regelverk för läkemedel. Under 2024 gick förhandlingarna framåt om de viktigaste lagstiftningsförslagen som kommer att ligga till grund för den största översynen av EU:s läkemedelslagstiftning på 20 år.

Alliansen för kritiska läkemedel - öppna i ny flik, som lanserades i april 2024, sammanför offentliga och privata aktörer från den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn för att föreslå rekommendationer för att stärka försörjningstryggheten och de globala leveranskedjorna för kritiska läkemedel. Alliansen kommer att undersöka olika sätt att minska de strukturella riskerna och stärka utbudet genom att uppmuntra till diversifiering och vid behov modernisera och öka tillverkningskapaciteten på EU-nivå. Dess arbete kommer också att bidra till ett framtida lagstiftningsinitiativ för en EU-rättsakt om kritiska läkemedel.

Den föreslagna översynen av de nuvarande reglerna om förfaranden för ändringar av godkännanden för försäljning av läkemedel syftar till att effektivisera hanteringen av läkemedlens livscykel. Översynen kommer att underlätta snabbare behandling av ändringar, vilket gynnar både tillsynsmyndigheter och innehavare av godkännande för försäljning.

Nya åtgärder - öppna i ny flik för att förbättra tillgången på medicintekniska produkter för diagnostik – från graviditets- och covid-19-tester till blodsockertester för diabetiker – infördes i maj. Åtgärderna ger företagen mer tid att övergå till nya regler - öppna i ny flik om medicintekniska produkter för diagnostik. Genom de nya bestämmelserna infördes också en skyldighet för tillverkare av alla medicintekniska produkter att informera de nationella myndigheterna och hälso- och sjukvårdssektorn om det uppstår störningar i försörjningen av vissa produkter och att möjliggöra ett gradvist införande av en europeisk databas för medicintekniska produkter.

Förebygga infektioner och sjukdomar

Antimikrobiell resistens, som uppstår när bakterier och virus blir resistenta mot de läkemedel som används för att bekämpa dem, orsakar mer än 35 000 dödsfall varje år i EU och kostar EU:s hälso- och sjukvårdssystem 11,7 miljarder euro. Antimikrobiell resistens är också ett av de största hoten mot den globala hälsan i världen i dag: en fortsatt ökning av resistensen skulle kunna leda till uppskattningsvis tio miljoner dödsfall i världen fram till 2050.

EU vidtar aktiva åtgärder för att hantera denna akuta utmaning, och samarbetar med lokalsamhällen och globala organisationer över sektorer och gränser för att se till att antibiotika används på ett ansvarsfullt sätt både hos människor och djur. Det största EU-finansierade projektet om antimikrobiell resistens någonsin inleddes i februari och samlman kopplade 120 partner i 30 europeiska länder för att hantera den gemensamma utmaningen. Den gemensamma åtgärden om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner - öppna i ny flik, med stöd av 50 miljoner euro inom ramen för programmet EU för hälsa - öppna i ny flik, kommer att inriktas på områden som förebyggande åtgärder å och kontroll av infektioner, övervakning, återhållsam användning av antimikrobiella medel, medvetandehöjande åtgärder och innovation.

För att öka medvetenheten om det enorma hot mot folkhälsan som antimikrobiell resistens utgör lanserade kommissionen Beat the Bug - öppna i ny flik, ett gratis onlinespel som utvecklats på Fortnite-plattformen, där spelarna ikläder sig rollen som superhjältar för att rädda världen från superbuggar. Spelet är en del av en informationskampanj för ungdomar, föräldrar och lärare - öppna i ny flik i hela EU. Utbildningsmaterial - öppna i ny flik har också tagits fram för att stödja föräldrar och skolpersonal i syfte att främja förebyggande åtgärder och ansvarsfull antibiotikaanvändning.

VIDEO GAME: Spela spelet – Beat the Bug.

I december undertecknade kommissionen och Europeiska investeringsbanken ett avtal - öppna i ny flik till ett värde av 20 miljoner euro med ett danskt medicinteknikföretag för att utveckla nya, mycket selektiva antibakteriella läkemedel mot infektioner som är svåra att behandla på grund av antimikrobiell resistens.

Hera Invest - pdf-fil, öppna i ny flik kompletterar InvestEU-programmet - öppna i ny flik med 100 miljoner euro. Det ska skydda människor i EU mot de tre vanligaste hälsohoten som kräver samordning av åtgärder på EU-nivå: patogener med pandemi- eller epidemipotential, antimikrobiell resistens samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker. I oktober undertecknade - öppna i ny flik kommissionen och Europeiska investeringsbanken det första avtalet inom ramen för Hera Invest, till ett värde av 20 miljoner euro, med ett franskt biofarmaceutiskt företag. Detta kommer att stödja företagets utveckling och användningen av bredspektrumbehandlingar för att bekämpa biologiska hot mot folkhälsan.

Aviär influensa är en virussjukdom som främst drabbar fåglar. Fågelinfluensan utgör fortfarande ett litet hot mot befolkningen i allmänhet, men de som löper högre risk är personer som arbetar med fjäderfä- och lantbruksarbetare samt veterinärer. I juni såg kommissionen till - öppna i ny flik att EU-länderna kunde köpa 665 000 doser av det anpassade vaccinet mot zoonotisk influensa och reservera ytterligare 40 miljoner doser under de kommande fyra åren.

Firande av 50 år av global vaccination

Lanseringen av WHO:s globala vaccinationsprogram för 50 år sedan var ett avgörande ögonblick i folkhälsans historia. Vaccinationer har räddat miljontals liv i världen. År 1974 hade endast 5 % av världens barn vaccinerats mot difteri, stelkramp och kikhosta. I dag har denna siffra ökat till nästan 85 % av alla barn i världen och 94 % i WHO:s Europaregion.

VIDEO: Världshälsoorganisationens utökade immuniseringsprogram förebygger mer än fyra miljoner dödsfall varje år. © WHO / Blink Media – Etinosa Yvonne

Vacciner är avgörande för att bekämpa utbrott av infektionssjukdomar, och investeringar i forskning och utveckling är avgörande för hälsosäkerhet och pandemiberedskap, vilket framgick av den snabba utvecklingen av covid-19-vacciner. EU investerar över 100 miljoner euro i utvecklingen av ett europeiskt vaccinnav som syftar till att säkerställa snabb tillgång till pandemivacciner genom ett konsortium av ledande EU-institutioner.

Ett nytt initiativ - öppna i ny flik för att förbättra tillgången till diagnos, information och vård för människor som lider av sällsynta sjukdomar, vilka drabbar upp till 36 miljoner människor i EU, lanserades i mars. Den gemensamma åtgärden för att integrera europeiska referensnätverk i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen, med en finansiering på totalt drygt 18 miljoner euro, samlar alla medlemsländer samt Norge och Ukraina för att bana väg för ett mer ändamålsenligt, effektivt och hållbart samarbete i framtiden.

Global hälsa

Världshälsoförsamlingen, som omfattar mer än 190 länder, däribland alla EU-länder, antog ett ambitiöst paket med ändringar av det internationella hälsoreglementet - öppna i ny flik i juni efter två års förhandlingar. De skärpta reglerna syftar till att förbättra hanteringen av internationella hot mot folkhälsan och skydda människor bättre mot allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa – en viktig prioritering i EU:s strategi för global hälsa - öppna i ny flik. En överenskommelse nåddes också om att fortsätta förhandlingarna om ett pandemiavtal - öppna i ny flik, med målet att nå konsensus vid församlingens nästa möte i maj 2025.

Ett nytt globalt konsortium - öppna i ny flik lanserades i mars för att främja övervakningssystem för avloppsvatten och miljön inom de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen samt för att skapa ett globalt system för tidig upptäckt av epidemier. Initiativet omfattar mer än 300 globala samarbetspartner, däribland EU, WHO, Bill och Melinda Gates stiftelse, den amerikanska smittskyddsmyndigheten och det afrikanska smittskyddscentrumet.

Som svar på WHO:s förklaring i augusti om att mpoxutbrottet utgör ett internationellt hot mot folkhälsan, vidtog EU och medlemsländerna (Team Europe) omedelbara och omfattande åtgärder för att hjälpa partnerna att kontrollera och reagera på sjukdomen. Bland annat donerades över en halv miljon vaccindoser, och EU var först med att leverera dem på plats i Demokratiska republiken Kongo, som är det land som drabbats hårdast av utbrottet.