Under de senaste årens globala utmaningar, däribland covid-19-pandemin, levnadskostnadskrisen, klimatförändringarna och den digitala omställningen, har EU kraftigt ökat sina insatser för att skydda och stärka människor och samhällen. 2024 fortsatte arbetet med att förbättra levnads- och arbetsvillkoren för alla. När det lyckade Europaåret för kompetens gick mot sitt slut lade EU-kommissionen fram en ny handlingsplan för att ta itu med bristen på arbetskraft och kompetens för att därigenom stödja hållbar tillväxt för alla i EU och säkra EU:s konkurrenskraft. EU har fortsatt att stödja nya åtgärder så att arbetstagare ska kunna åtnjuta sina sociala rättigheter. Exempelvis har nya regler införts för att skydda arbetstagare genom tillräckliga minimilöner. Även arbetstagare inom gigekonomin kommer att få bättre villkor i form av nya rättigheter och skydd. Dessutom har EU godkänt en banbrytande lag för att bekämpa våld mot kvinnor, och infört nya handlingar som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att resa.

EU har satt upp ett ambitiöst mål om ett rättvist och inkluderande Europa som skyddar sina invånare och skapar nya möjligheter. EU:s politik syftar till att förbättra levnads- och arbetsvillkoren för alla i EU genom att skapa förutsättningar för fler och bättre arbetstillfällen, kompetens, jämlikhet samt social trygghet och inkludering.

De 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter - öppna i ny flik, och även den handlingsplan - öppna i ny flik som ska omvandla principerna till konkreta åtgärder, är vägledande för politiken på både EU-nivå och nationell nivå inom dessa nyckelområden. Vid en högnivåkonferens - öppna i ny flik i april i La Hulpe i Belgien förnyade EU, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer sitt åtagande om ett starkare socialt Europa genom att underteckna en förklaring vilken bekräftar pelaren som den vägledande ramen för EU:s socialpolitik. I ”La Hulpe-förklaringen om framtiden för den europeiska pelaren för sociala rättigheter” välkomnas också den översyn som ska göras under 2025 av tillhörande handlingsplan. Denna översyn kommer också att ligga till grund för ytterligare åtgärder för att uppnå EU:s och medlemsländernas överordnade mål för 2030 när det gäller sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning.

Framstegen på EU-nivå och nationell nivå mot målen följs upp i detalj i den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten. Den senaste rapporten - öppna i ny flik visar att EU är på god väg att nå sitt sysselsättningsmål efter en återhämtningsperiod med ökad sysselsättning. Det behövs dock fortfarande stora framsteg för att vi ska nå målet för fattigdomsminskning, även om en del förbättringar har skett trots de olika kriserna under de senaste åren, och särskilt trots den höga inflationen. Ytterligare framsteg krävs också när det gäller vuxenutbildning, och EU:s politiska insatser på området har ännu inte haft någon märkbar effekt i de flesta medlemsländer.

Tre EU-omfattande mål

• Minst 78 % av befolkningen i åldern 20–64 år ska vara sysselsatta 2030.
• Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030.
• Antalet personer som löper risk för fattigdom eller social utestängning ska ha minskat med minst 15 miljoner senast 2030.

Hemlöshet är en av de mest extrema formerna av social utestängning och förekommer i alla medlemsländer. Vid en informell ministerkonferens - öppna i ny flik i februari träffade företrädare för medlemsländerna och Europaparlamentet experter och organisationer som aktivt arbetar med att bekämpa hemlöshet. Delegaterna uttryckte sitt stöd för den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet - öppna i ny flik och välkomnade det arbete som gjorts hittills. De betonade behovet av att öka ansträngningarna, det politiska åtagandet och resurserna för att ta itu med hemlösheten och uppnå Lissabonförklaringens mål om att få ett slut på hemlösheten senast 2030. Slutsatserna från konferensen återspeglas i La Hulpe-förklaringen.

2024 startades flera olika projekt som med stöd från EU bidrar till arbetet i den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet, däribland kartläggningen av antalet hemlösa i Europa - öppna i ny flik, OECD:s verktygslåda mot hemlöshet - öppna i ny flik och fyra pilotprojekt mot hemlöshet.

Ett samhälle där människor lever länge

Eftersom EU:s invånare lever längre och är friskare måste EU:s och medlemsländernas politik vara framåtblickande och stärka människor i alla åldrar så att kommande generationers välfärd säkras. Det innebär att man utformar strategier som främjar ett aktivt och hälsosamt åldrande bland européerna. Med utgångspunkt i åldranderapporten 2024 - öppna i ny flik och rapporten om pensionernas tillräcklighet 2024 - öppna i ny flik har experter och berörda parter träffats för att diskutera de största utmaningarna med att befolkningen lever längre i Europa. Deltagarna konstaterade att ytterligare reformer måste till för att de äldre ska få ett tillräckligt och hållbart skydd samt för att motverka socioekonomisk ojämlikhet och bristande jämställdhet i denna grupp. Att investera i ett aktivt och hälsosamt åldrande, förlänga arbetslivet och stödja anpassade och flexibla arbetsformer är en del av lösningen, i kombination med effektiva och ändamålsenliga pensionssystem och system för långvarig vård och omsorg.

Åtgärder mot bristen på arbetskraft och kompetens

Bristen på arbetskraft och kompetens har ökat i alla medlemsländer under de senaste tio åren. Detta beror till stor del på demografiska förändringar och den ökande efterfrågan på kompetens till följd av den gröna och den digitala omställningen, men också på dåliga arbetsvillkor inom vissa yrken och sektorer. EU-kommissionen har identifierat över 40 yrken inom olika sektorer där det råder brist i hela EU - öppna i ny flik, med vissa skillnader mellan medlemsländerna. Att åtgärda dessa brister är avgörande för att stärka EU:s innovationsförmåga, tillväxtpotential och konkurrenskraft samt för att främja arbetstillfällen av hög kvalitet och öka den ekonomiska och sociala resiliensen.

• Till 2030 förväntas 3,5 miljoner nya arbetstillfällen tillkomma bara inom sektorn för förnybar energi.
• Nästan två tredjedelar (63 %) av de små och medelstora företagen kan inte hitta den kompetens de behöver.
• Det finns 42 yrken där det råder brist i hela EU.

I mars lade EU-kommissionen fram en handlingsplan - öppna i ny flik som utarbetats i nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Med sin närhet till arbetsmarknaden spelar dessa en avgörande roll när det gäller att bidra till lösningar på dessa problem. Handlingsplanen är en övergripande ram i arbetet med att åtgärda brister inom fem viktiga politikområden på EU-nivå, nationell nivå och arbetsmarknadsnivå.

Att genomföra handlingsplanen är avgörande för att uppnå EU:s överordnade mål för sysselsättning och kompetens senast 2030. Planen bygger på de många politiska åtgärder och finansieringsåtgärder som redan finns på EU-nivå, t.ex. kompetenspakten - öppna i ny flik. Olika kompetenspartnerskap ska ge möjlighet till omskolning och fortbildning för över 25 miljoner EU-invånare i arbetsför ålder fram till 2030. Dessutom har de som ingår i kompetenspakten sedan starten 2020 tillsammans investerat över 150 miljoner euro i omskolning och fortbildning. Därtill investerar EU omkring 65 miljarder euro i kompetensprogram, främst via faciliteten för återhämtning och resiliens - öppna i ny flik (se kapitel 3) och Europeiska socialfonden+ - öppna i ny flik.

Europaåret för kompetens, som pågick från den 9 maj 2023 till den 8 maj 2024, gav ny drivkraft till livslångt lärande genom att sätta kompetens i centrum och bättre matcha människors ambitioner och färdigheter med möjligheterna på arbetsmarknaden. Lokala kommunikationsinsatser nådde miljontals människor och bidrog till att medvetenheten om EU:s kompetenspolitik ökade väsentligt.

VIDEO: Europaåret för kompetens – för en mer kvalificerad arbetskraft.

I april lanserades Akademin för det nya europeiska Bauhaus - öppna i ny flik som syftar till att öka hållbarhetskompetensen inom byggsektorn. Akademin kombinerar värden som hållbarhet, estetik och inkludering samt stöder genomförandet av den europeiska gröna given - öppna i ny flik. Under de kommande två åren ska den sammanföra yrkesverksamma inom utbildningssektorn och koppla samman fem lokala och regionala knutpunkter runt om i Europa.

Stöd till medlemsländerna

Tolv medlemsländer får hjälp med sina kompetensreformer genom EU:s instrument för tekniskt stöd - öppna i ny flik. Stödet omfattar allt från hjälp med att utforma en kompetensbaserad läroplan eller utveckla mikromeriter (certifiering av kortare lärandeerfarenheter) till att integrera flyktingbarn i utbildningssystemet.

Exempel på projekt

Med hjälp av instrumentet kunde ett tvåårigt projekt i Belgien stödja skolor att effektivt använda informations- och kommunikationsteknik (IKT) för lärande och undervisning. Målet var att ge skolorna möjlighet att utveckla teambaserade strategier för IKT-samordning och digital utbildning.

- öppna i ny flik

VIDEO: Digitaliseringen i det flamländska utbildningssystemet. © Knowledge Centre Digisprong

Stöd till arbetstagare

Nya regler - öppna i ny flik om nationella minimilöner, som säkerställer drägliga levnadsvillkor för arbetstagarna, skulle införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning senast den 15 november. Majoriteten av medlemsländerna har meddelat EU-kommissionen att de har gjort detta. Direktivet om tillräckliga minimilöner ska bidra till bättre levnads- och arbetsvillkor genom att de lagstadgade minimilönerna blir tillräckliga och kollektivförhandlingar om löner uppmuntras. Det kommer också att förbättra arbetstagarnas tillgång till minimilöneskydd genom bättre tillsyns-, informations- och prövningsmekanismer. Direktivet har redan börjat ge positiva effekter som lett till diskussioner på nationell nivå om minimilönernas tillräcklighet. Till följd av detta har de lagstadgade minimilönerna i flertalet medlemsländer ökat avsevärt de senaste två åren, vilket har mildrat den höga inflationens inverkan på låginkomsttagarnas köpkraft.

I juli 2024 varierade minimilönen i EU-länderna från 477 euro per månad i Bulgarien till 2 571 euro per månad i Luxemburg.

2024 införde EU nya regler - öppna i ny flik för att förbättra arbetsvillkoren för 28 miljoner plattformsarbetare i EU. Direktivet om plattformsarbete säkerställer att sysselsättningsstatusen för personer som arbetar via digitala arbetsplattformar klassificeras korrekt. När plattformsarbetstagarna har omklassificerats kan de dra nytta av de arbetstagarrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till. De nya reglerna främjar också ökad transparens och ansvarsskyldighet när det gäller automatiserade system som stödjer eller ersätter arbetsledning, inbegripet rätten att bestrida algoritmbaserade beslut. Medlemsländerna har två år på sig att införliva reglerna i sin nationella lagstiftning.

Dessutom var 2024 ett framgångsrikt år när det gäller att stärka de organ som företräder europeiska arbetstagare i multinationella företag. Ett nytt förslag - öppna i ny flik om att se över de nuvarande reglerna syftar till att stärka de europeiska företagsråden - öppna i ny flik som rådfrågar arbetstagarna och håller dem uppdaterade om beslut som kan påverka deras anställnings- eller arbetsvillkor. Syftet är att göra det lättare att inrätta sådana organ, förbättra könsfördelningen och se till att arbetstagarna rådfrågas innan beslut fattas.

Distansarbete har blivit vanligt, särskilt efter covid-19-pandemin. Enligt EU:s arbetskraftsundersökning - öppna i ny flik har den totala andelen personer som arbetar hemifrån i EU mer än fördubblats de senaste åren, från 11,1 % under 2019 till 22,4 % under 2023. Samtidigt ägnas alltmer uppmärksamhet åt hur ”alltid tillgänglig”-kulturen påverkar arbetstagarnas psykiska hälsa. I mars inleddes - öppna i ny flik ett samråd i två faser med arbetsmarknadens parter om rättvist distansarbete och rätten att inte vara uppkopplad.

Uppskattningsvis finns omkring 3,1 miljoner praktikanter runt om i EU. Praktikprogram av hög kvalitet kan hjälpa unga att få praktisk arbetslivserfarenhet och nya färdigheter, samtidigt som arbetsgivarna kan locka till sig, utbilda och behålla personal. I mars lade EU-kommissionen fram ett initiativ för att förbättra arbetsvillkoren för praktikanter i EU, bland annat i fråga om lön, inkludering och praktikprogrammens kvalitet. Utöver en översyn av befintliga kvalitetskriterier för praktikprogram - öppna i ny flik, för att ta itu med frågor som skälig lön och tillgång till socialt skydd, föreslås lagstiftningsåtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för praktikanter och motverka praktikprogram som i själva verket är vanliga jobb.

Som ytterligare stöd till arbetsmarknaden har EU avsatt ny finansiering - öppna i ny flik på 23 miljoner euro från Europeiska socialfonden+ till förmån för innovativa projekt som ska minska långtidsarbetslösheten och hjälpa människor att hitta ett arbete. Därtill har 1 600 uppsagda arbetstagare i Belgien, Danmark och Tyskland erhållit stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare - öppna i ny flik.

Stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter, dvs. organisationer som företräder arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen i EU, spelar en viktig roll för att förbättra arbetsvillkoren och produktiviteten, stärka EU-företagens konkurrenskraft samt öka EU:s välstånd och resiliens. Detta är särskilt relevant mot bakgrund av de förändringar som ny teknik medför och behovet av en rättvis omställning till klimatneutralitet. Vid ett möte i januari i Val Duchesse i Bryssel i Belgien enades EU och arbetsmarknadens parter om att förnya - öppna i ny flik sitt åtagande om att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå och samarbeta kring de viktigaste utmaningarna för EU:s ekonomier och arbetsmarknader. Arbetsmarknadens parter diskuterade även utmaningarna på arbetsmarknaden vid det sociala trepartstoppmötet - öppna i ny flik i mars.

Det europeiska området för utbildning

Det europeiska området för utbildning - öppna i ny flik är EU:s huvudsakliga strategi för utbildningspolitik som ska hjälpa medlemsländerna att samarbeta för att bygga upp inkluderande och resilienta utbildningssystem. Syftet är att undanröja hinder för lärande och förbättra tillgången till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla. Som en del av denna vision lanserade EU ett initiativ för att skapa allianser mellan lärosäten i hela Europa.

VIDEO: Initiativet Europauniversitet.

De senaste fem åren har initiativet Europauniversitet - öppna i ny flik, som finansieras av Erasmus+ - öppna i ny flik, gått från klarhet till klarhet. De tidigare 50 utvalda samarbetena har utökats med 14 nya allianser - öppna i ny flik, vilket innebär att initiativet har uppnått målet - öppna i ny flik om minst 60 europeiska universitetsallianser, med fler än 500 deltagande universitet senast vid halvårsskiftet 2024. Genom att samarbeta och samla resurser kan lärosäten erbjuda innovativa program och den spetskompetens som krävs för den gröna och den digitala omställningen i hela EU. Universiteten kan då erbjuda gemensamma examensprogram som är attraktiva och konkurrenskraftiga samt också locka till sig och behålla talanger från hela världen.

Med tanke på efterfrågan på fler gemensamma program inom högre utbildning, bland annat från europeiska universitetsallianser, har EU-kommissionen föreslagit konkreta vägar för samarbete - öppna i ny flik mellan medlemsländerna och utbildningssektorn i syfte att inrätta en europeisk examen. Planen - öppna i ny flik för ett nytt slags program, som ges på nationell, regional eller institutionell nivå, bygger på sex projekt som omfattar fler än 140 lärosäten i hela EU. EU-kommissionen har lagt fram en vision om hur en europeisk examen ska kunna bli verklighet samt två förslag till rådsrekommendationer till stöd för sektorn för högre utbildning. Den första rekommendationen - öppna i ny flik handlar om förbättrade förfaranden för kvalitetssäkring och automatiskt erkännande av högre utbildningskvalifikationer, och den andra rekommendationen - öppna i ny flik syftar till att göra akademiska karriärer mer attraktiva och hållbara.

Mobilitet i utbildningssyfte

EU arbetar också med medlemsländernas regeringar för att göra den högre utbildningen i Europa mer inkluderande och tillgänglig genom Bolognaprocessen - öppna i ny flik, ett samarbete mellan länder i det europeiska området för högre utbildning och EU-kommissionen. I maj bekräftade 47 företrädare från olika utbildningsdepartement och EU sitt åtagande om att stödja rörligheten för studenter och personal. I Tirana-kommunikén - öppna i ny flik utvärderade de samarbetet inom högre utbildning och fastställde inriktningen för 2025–2027. De enades också om uppdateringar i sina åtaganden om att förenkla mobiliteten i utbildningssyfte, internationalisera den högre utbildningen och främja högkvalitativ utbildning, samt säkerställde därmed kopplingarna till EU:s flaggskeppsinitiativ, såsom Europauniversitet och planerna på en europeisk examen.

Erasmus+

EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott

• 37 år med Erasmus+ - öppna i ny flik.
• Över 16 miljoner deltagare i projekt för mobilitet i utbildningssyfte.
• Över 900 000 deltagande organisationer sedan 2014.
• 2024 års budget: 4,65 miljarder euro.

2024 var det 20-årsjubileum för Erasmus Mundus - öppna i ny flik, det samarbetsinitiativ inom högre utbildning i Europa som finansieras av Erasmus+-programmet till stöd för inrättandet av gemensamma internationella masterprogram. Sedan starten har nästan 50 000 studenter från 179 länder deltagit i Erasmus Mundus masterprogram. Över 34 000 studenter har fått stipendier från EU. Programmets resultat och dess bidrag till utvecklingen av Erasmus+-programmets internationella dimension firades på en konferens - öppna i ny flik i maj.

Stöd till forskning och innovation

2024 var det 40 år - öppna i ny flik sedan EU inledde sitt första finansieringsprogram för forskning och innovation. Sedan 1984 har EU investerat över 280 miljarder euro i vetenskap, forskning och innovation samt tillhandahållit över 120 000 stipendier till omkring 75 000 stödmottagare. Denna finansiering har skapat arbetstillfällen av hög kvalitet, stöttat innovativa företag och stärkt EU:s konkurrenskraft och tekniska ledarskap. Under de senaste 40 åren har EU ökat sina investeringar på området forskning och innovation samt breddat fokus för att möta globala utmaningar, nyttja teknikens möjligheter och tillgodose samhällets föränderliga behov. Arbetet har också resulterat i över 30 Nobelpriser till EU-finansierade forskare.

VIDEO: 40 år av forskning och innovation.

”Stödet från EU:s ramprogram för forskning har varit mycket viktigt för mig under hela min karriär, alltsedan den första tiden i Sverige och framåt. Tack vare stödet har jag kunnat bygga en forskargrupp, införskaffa nödvändig laboratorieutrustning och utforska innovativa idéer.”

Professor Anne L’Huillier, Nobelpristagare i fysik 2023.

David Baker, som fick forskningsmedel inom ramen för EU:s Marie Skłodowska-Curie-åtgärder - öppna i ny flik, tilldelades Nobelpriset i kemi 2024 ”för datorbaserad proteindesign”, tillsammans med Demis Hassabis och John M. Jumper ”för förutsägelser av proteinstrukturer”. Han är en av 18 framstående docenter, forskare och handledare från programmet som har tilldelats Nobelpriset sedan 2010.

Horisont 2020

Horisont Europa

Ett nytt inslag i Horisont Europa - öppna i ny flik, det nuvarande ramprogrammet för forskning och innovation för 2021–2027, är strategiska planer som utarbetats av kommissionen tillsammans med medlemsländerna, associerade länder och Europaparlamentet, med synpunkter från berörda parter och invånarna. I den andra strategiska planen för Horisont Europa - öppna i ny flik, som offentliggjordes i mars, fastställs fokus för programmets tre sista år (2025–2027) och riktningen för finansiering av forskning och innovation i och utanför Europa. Syftet är att ta itu med viktiga globala utmaningar såsom klimatförändringar, föroreningar och minskad biologisk mångfald, den digitala omställningen och en åldrande befolkning. Den nya strategiska planen innebär att EU höjer programmets ambition när det gäller biologisk mångfald genom att åta sig att avsätta 10 % av Horisont Europas totala budget för 2025–2027 till frågor som rör just detta. På så sätt kompletteras de befintliga målen för klimatutgifter (35 % under den tid Horisont Europa pågår) och de viktigaste digitala verksamheterna (13 miljarder euro under samma period).

Genom den strategiska planen införs också nya europeiska Bauhausfaciliteten - öppna i ny flik, ett nytt finansieringsverktyg för att blåsa nytt liv i stadsdelar i och utanför EU. Mellan 2025 och 2027 kommer 120 miljoner euro per år att göras tillgängliga för nya europeiska Bauhausprojekt om forskning och innovation genom Horisont Europa, och en liknande finansieringsnivå förväntas komma från andra EU-program för att stödja utbyggnaden. Det banbrytande nya europeiska Bauhausinitiativet för samman allmänheten, offentliga myndigheter, experter, företag, universitet och institutioner för att förnya och gemensamt främja ett hållbart och inkluderande liv.

Inom ramen för Horisont Europa hjälper Europeiska forskningsrådet - öppna i ny flik till att flytta fram gränserna för vår kunskap inom alla forskningsområden med hjälp av sina ansedda bidragssystem. Under 2024 beviljades bidrag på totalt 2,3 miljarder euro till projekt som valts ut på grundval av sin höga vetenskapliga kvalitet.

Under förra året avsattes 1,25 miljarder euro till stöd för forskning inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna, EU:s flaggskeppsprogram för doktorand- och postdoktorandutbildning. Finansieringen ska stödja och tillhandahålla arbetstillfällen för omkring 10 000 begåvade forskare från hela världen i alla skeden av karriären.

För att förbättra villkoren för karriärutveckling och locka forskare till Europa lanserades kompetensplattformen för det europeiska forskningsområdet - öppna i ny flik i juni. Den ska fungera som en central knutpunkt för forskare och förenkla deras tillgång till karriärutveckling, finansiering och internationella samarbetsverktyg och på så sätt öka deras mobilitet och karriärmöjligheter i hela Europa.

Jämlikhet och icke-diskriminering är kärnvärden och grundläggande rättigheter i EU. För att samhället ska vara öppet och inkluderande har EU infört en rad särskilda strategier, med konkreta åtgärder samt finansiering, för att påverka människors livssituation i hela EU.

Intyg om funktionsnedsättning och parkeringstillstånd för hela EU

De nya reglerna om både EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning godkändes - öppna i ny flik i oktober. Handlingarna kommer att gälla för EU-invånare med erkänd funktionsnedsättning och deras familjemedlemmar samt för tredjelandsmedborgare med erkänd funktionsnedsättning som är bosatta i EU.

Vid resor till andra medlemsländer kommer EU-intyget om funktionsnedsättning ge samma fördelaktiga villkor och positiva särbehandling som erbjuds för en rad olika tjänster. Dessa kan omfatta exempelvis prioriterat eller fritt tillträde, personlig assistans i olika lokaler, punktskrift eller ljudguider samt kostnadsfria eller rabatterade biljetter. Innehavare av EU-parkeringstillståndet omfattas av parkeringsvillkor och parkeringsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning i andra medlemsländer. De nya reglerna kommer att gälla för kortare vistelser på upp till tre månader, eller i vissa fall för längre perioder, exempelvis för innehavare som deltar i EU:s utbytesprogram (t.ex. Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren - öppna i ny flik). Medlemsländerna får även tillämpa direktivet under längre perioder för andra innehavare.

EU-intyget om funktionsnedsättning är ett komplement till nationella intyg om funktionsnedsättning, och det nya parkeringstillståndet kommer att ersätta det nuvarande EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning. Båda handlingarna förväntas börja gälla i hela EU under 2028.

Tillgängligare städer

Tillgängliga platser är ett avgörande första steg mot att uppnå jämlikhet. Access City-priset - öppna i ny flik delades ut för femtonde gången 2024. Detta prestigefyllda pris är ett erkännande av de enastående insatser som EU:s städer gör för att prioritera tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

I november vann Wien i Österrike 2025 års Access City-pris - öppna i ny flik då staden är ett utmärkt exempel på hur stora huvudstäder framgångsrikt kan integrera tillgänglighet i alla aspekter av stadslivet. Med anledning av de olympiska och paralympiska spelen 2024 fick Nürnberg i Tyskland en särskild utmärkelse för tillgänglig idrottsinfrastruktur, då man hade investerat i inkluderande idrottsanläggningar med anpassad utrustning och utbildning för tränare i adaptiv idrott och inkluderande simning.

VIDEO: San Cristobal de La Laguna i Spanien, vinnare av 2024 års Access City-pris. © Adobe Stock

För att uppmärksamma att Access City-priset delades ut för femtonde gången träffades företrädare för städer som vunnit tidigare, organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och intresseorganisationer för att utbyta bästa praxis. De samlade också in synpunkter till den andra fasen av EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 - öppna i ny flik.

Jämställdhet

EU har gjort betydande framsteg för att främja jämställdhet under de senaste åren. Viktiga åtgärder är bland annat nya bestämmelser om insyn i lönesättningen - öppna i ny flik som stärker principen om lika lön för lika arbete, nya rättigheter som ska styrka balansen mellan arbete och privatliv - öppna i ny flik samt mål som ska förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser - öppna i ny flik.

Trots betydande framsteg återstår dock mycket arbete innan jämställdhet kan uppnås. Enligt 2024 års rapport om jämställdhet i EU - pdf-fil, öppna i ny flik finns det fortfarande skillnader mellan könen på arbetsmarknaden och i beslutsfattande positioner, bland annat i den politiska representationen, och könsstereotyper om kvinnors roll i samhället är fortsatt en utmaning. Dessutom drabbas kvinnor och flickor fortfarande särskilt hårt av krig och konflikter. I rapporten noteras också ökade hinder för yttrandefriheten, särskilt på nätet, samt en allt sämre situation för kvinnors rättigheter i olika delar av världen.

År 2024 antogs ett banbrytande EU-direktiv - öppna i ny flik som ska bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den nya lagen gör vissa former av våld mot kvinnor till specifika brott, bland annat kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och de vanligaste formerna av nätvåld (t.ex. delning utan samtycke av intimt eller manipulerat material, nätstalkning och nättrakasserier) samt könsbaserad uppmaning till våld eller hat på nätet.

1 av 3 kvinnor i EU har utsatts för fysiskt våld, sexuellt våld eller hot.

Bara 1 av 8 kvinnor som utsatts för våld har anmält händelsen till polisen.

Bara 1 av 5 kvinnor som utsatts för våld har kontaktat vården eller socialtjänsten för att få hjälp.

Källor: Eurostat - öppna i ny flik; Europeiska jämställdhetsinstitutet - öppna i ny flik; EU:s byrå för grundläggande rättigheter - öppna i ny flik.

Nya standarder för jämlikhetsorgan

Stärkt jämlikhet för hbtqi-personer i EU

Resultaten av den tredje hbtqi-undersökningen - öppna i ny flik, som offentliggjordes i maj av EU:s byrå för grundläggande rättigheter - öppna i ny flik, visar att homosexuella, bisexuella, transpersoner, intersexpersoner och queera (hbtqi-personer) är mer öppna om sin sexuella läggning, könsidentitet eller könskarakteristika i sin sociala omgivning än tidigare. De utsätts dock i större utsträckning för trakasserier och våld. Samtidigt är mörkertalet för diskriminering, våld och trakasserier fortfarande högt.

En rapport - pdf-fil, öppna i ny flik om tillämpningen av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer visar att strategin har påverkat hbtqi-personers situation i EU i positiv riktning. Tolv medlemsländer har infört jämlikhetsstrategier eller handlingsplaner för hbtqi-personer som komplement till EU:s strategi och andra medlemsländer tar i nuläget fram sina första nationella strategier eller handlingsplaner för detta. Samarbetet med medlemsländerna stärks genom utbyte av bästa praxis för utarbetande och genomförande av de nationella handlingsplanerna.

1 av 2 hbtqi-personer är nu öppna om vem de är.

1 av 3 hbtqi-personer utsätts för diskriminering.

1 av 2 hbtqi-personer har utsatts för trakasserier.

2 av 3 hbtqi-personer var utsatta för mobbning i skolan.

1 av 7 hbtqi-personer utsätts för våld.

Källa: EU:s byrå för grundläggande rättigheter, LGBTIQ equality at a crossroads - progress and challenges - öppna i ny flik, 2024.

Åtgärder mot rasism i alla dess former

Den första lägesrapporten - öppna i ny flik om ”EU:s strategi för 2021–2030 för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv” offentliggjordes 2024. Den visar att sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza har hatincidenterna och våldet mot judar legat på de högsta nivåerna någonsin sedan EU grundades. Enligt en undersökning - öppna i ny flik från 2023 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter var antisemitismen utbredd redan före Hamas attack, och den förvärrades under covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. I rapporten beskrivs hur EU och medlemsländerna arbetar för att bekämpa antisemitism samt de åtgärder som de vidtagit för att stärka säkerheten för den judiska gemenskapen. Rapporten visar också att framsteg gjorts med att bygga upp hållbara strukturer på EU-nivå och nationell nivå för att förebygga och bekämpa antisemitism. Som ett resultat av EU-strategin har 23 medlemsländer antagit en nationell strategi mot antisemitism och 20 medlemsländer har utsett en nationell samordnare för bekämpning av antisemitism.

Enligt rapporten Being Muslim in the EU – Experiences of Muslims - pdf-fil, öppna i ny flik, som offentliggjordes av EU:s byrå för grundläggande rättigheter i oktober, utsätts nästan en av två muslimer i EU för rasism och diskriminering i sitt dagliga liv – en kraftig ökning sedan 2016. Muslimska kvinnor, män och barn drabbas, såväl på som utanför nätet, inte bara på grund av sin religion, utan också på grund av sin hudfärg och etniska bakgrund eller invandrarbakgrund. De siffror som rapporten bygger på samlades in före Hamas attack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza, vilket ökade det antimuslimska hatet.

En rapport om genomförandet av nationella strategier för romer - öppna i ny flik lyfter fram medlemsländernas och utvidgningsländernas framsteg med att inrätta de strukturer, processer och program som behövs för att de på ett ändamålsenligt sätt ska kunna genomföra sina nationella strategier för romer. Dessa insatser utgör viktiga steg framåt, men ambitionsnivån kan fortfarande höjas för att man fullt ut ska kunna uppnå EU:s mål för 2030 - pdf-fil, öppna i ny flik, genom vilka man övervakar hur väl målen i EU:s strategiska ram för romer har uppnåtts på områdena jämlikhet, inkludering och meningsfullt deltagande. EU fortsätter arbetet med att stödja medlemsländerna genom vägledning och övervakning av genomförandet av deras nationella strategier för romer.

Utmärkelser till inkluderande samhällen

Europeiska mångfaldsmånaden i maj visar på EU:s långsiktiga arbete för diversifierade och inkluderande arbetsplatser och samhällen. Över 50 evenemang anordnades runt om i EU under 2024. En av höjdpunkterna var den tredje upplagan av den årliga utmärkelsen Europeiska huvudstäder för inkludering och mångfald - öppna i ny flik, som är ett erkännande av det arbete som EU:s städer och regioner bedrivit för att främja inkludering och skapa samhällen utan diskriminering. I år fanns en särskild utmärkelse för sådana kommuner som skapar säkra städer och regioner genom att motverka våld mot kvinnor.

Vinnare av utmärkelsen europeiska huvudstäder för inkludering och mångfald 2024 - öppna i ny flik

KOMMUNER MED MER ÄN 50 000 INVÅNARE

Zagreb, Kroatien
© Adobe Stock

Växjö kommun, Sverige
© Marcus Lindstrom/E+ via Getty Images

La Laguna, Spanien
© Adobe Stock

KOMMUNER MED FÄRRE ÄN 50 000 INVÅNARE

Corbetta, Italien
© AleksandarGeorgiev/E+ via Getty Images

Miranda de Ebro, Spanien
© Abuela Pinocho/Moment Open via Getty Images

Casares, Spanien
© Adobe Stock

SÄRSKILD UTMÄRKELSE

Ljubljana, Slovenien
© Adobe Stock

Miranda de Ebro, Spanien
© Abuela Pinocho/Moment Open via Getty Images

Växjö kommun, Sverige
© Marcus Lindstrom/E+ via Getty Images