Under 2024 gjorde Europeiska unionen betydande framsteg, som stärker dess globala konkurrenskraft, genom en rad initiativ som syftar till att främja hållbar ekonomisk tillväxt och främja industriell innovation. Inför akuta utmaningar, såsom ekonomiska beroenden, geopolitiska spänningar och växande global konkurrens, fokuserade EU på strategiska åtgärder för att säkra viktiga resurser, främja tekniskt ledarskap och skydda sina marknader. Viktiga insatser var att främja handelspartnerskap och handelsavtal, reformera konkurrens- och handelspolitiken samt säkerställa en mer motståndskraftig ekonomi. Genom att anta en övergripande strategi strävade EU efter att stärka sin ställning som global ledare inom hållbar och rättvis handel och samtidigt skydda den ekonomiska säkerheten samt främja en konkurrenskraftig industrimiljö.

Framtiden för EU:s konkurrenskraft förblev en angelägen fråga under året och identifierades som en av prioriteringarna för den nya kommissionen - pdf-fil, öppna i ny flik (se kapitel 0). Europa är en av världens mest konkurrenskraftiga och innovativa regioner, men det finns fortfarande flera strukturella problem. EU-företag är verksamma i en turbulent värld och står inför stora utmaningar, såsom illojal konkurrens, höga energipriser, kompetens- och arbetskraftsbrist samt svårigheter att få tillgång till kapital. Den nya kommissionen införde 2024 konkurrenskraftskompassen - öppna i ny flik, ett viktigt initiativ som kommer att ligga till grund för arbetet med EU:s konkurrenskraft framöver.

Utmaningarna för EU:s konkurrenskraft är många och komplexa och kräver därför omfattande och genomtänkta åtgärder. EU har redan flera initiativ för att stärka konkurrenskraften hos sina företag och industrier. Övergripande åtgärder – från att förutse framtida standardiseringsbehov - öppna i ny flik på områden som råvaror och kvantteknik till ett instrument för tekniskt stöd - öppna i ny flik för att stödja viktiga projekt som kommer att öka industrins produktionskapacitet – syftar till exempel till att göra det möjligt för EU att nå sitt mål att bli världsledande inom strategisk teknik.

Dessutom bör konkurrenskraften inte ske på bekostnad av människorna eller planeten. EU ser till att anpassa sin tillväxtstrategi till sina värden. Detta inbegriper att främja en cirkulär ekonomi (se kapitel 4), sträva efter att gå i bräschen på områdena strategisk och grön teknik (se kapitlen 4 och 5) och se till att människor hela tiden har den kompetens som behövs för att tillgodose industrins föränderliga behov (kapitel 6).

Årsrapport om den inre marknaden och dess konkurrenskraft

För att bättre förstå och bedöma hur den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft fungerar offentliggjorde kommissionen 2024 års utgåva av sin årliga rapport om den inre marknaden och konkurrenskraften - öppna i ny flik. Jämfört med tidigare års rapporter innehöll denna upplaga ett mer detaljerat fokus på konkurrenskraft. Rapporten från 2024 bygger på de nio centrala drivkrafter för konkurrens som identifierades i meddelandet om EU:s konkurrenskraft på lång sikt från 2023 - öppna i ny flik. Dessa drivkrafter kommer att användas för att följa EU:s framsteg från år till år. Rapporten belyste också den inre marknadens starka sidor, som kan användas för att öka EU:s konkurrenskraft, och betonade att finansieringen av den gröna och den digitala omställningen kräver en smart blandning av verktyg. Detta inbegriper en mer innovativ användning av EU-medel för att främja och skydda privata investeringar, tillsammans med användning av offentlig upphandling för att främja hållbarhet, resiliens, innovation och socialt ansvarsfulla metoder.

Letta- och Draghi-rapporterna

Utöver kommissionens egna analyser utfärdades under 2024 två oberoende rapporter med rekommendationer för att stärka den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft. I rapporten Much More than a Market - öppna i ny flik, som utarbetats av Italiens tidigare premiärminister Enrico Letta för det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, beskrevs behovet av att den inre marknaden utvecklas och tar till sig den digitala och gröna omställningen, utforskar nya möjligheter till utvidgning och förbättrar EU:s säkerhet.

I analysen The Future of European Competitiveness – A competitiveness Strategy for Europe - öppna i ny flik, som utarbetats av Europeiska centralbankens tidigare ordförande Mario Draghi på begäran av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, hävdas dessutom att EU bör utnyttja omställningen till ren energi för att öka konkurrenskraften och sänka energipriserna. I rapporten betonas också behovet av att driva på innovation och påskynda den digitala omställningen genom att mobilisera offentliga och privata investeringar, förbättra företagsklimatet och minska byråkratin samt genom att utrusta människor med kompetens för nya arbetsmarknader. Slutligen betonas behovet av att förbättra EU:s övergripande resiliens, försvar och säkerhet med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen.

Slutsatserna i Draghi-rapporten bidrog till kommissionens arbete med en ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft. Tre huvudpunkter - öppna i ny flik i Draghi-rapporten kommer också att ligga till grund för ovannämnda konkurrenskraftskompass, nämligen att överbrygga innovationsklyftan mellan EU å ena sidan och Kina och USA å andra sidan, skapa en gemensam plan för utfasning av fossila bränslen och för konkurrenskraft samt öka försörjningstryggheten och minska beroendena. Rapporten kommer också att spela en nyckelroll i utvecklingen av den rena industriella given för konkurrenskraftiga industrier och arbetstillfällen av hög kvalitet.

En annan utmaning EU står inför är att hitta en balans mellan öppen handel och ekonomisk säkerhet. För att förhindra att EU blir alltför beroende av exklusiva leverantörer måste unionen främja sin konkurrenskraft, skydda sin ekonomi mot risker och samarbeta med andra som delar dess ekonomiska intressen.

Dessa tre åtgärdsområden (främjande, skydd och partnerskap) utgör grunden för strategin för ekonomisk säkerhet - öppna i ny flik. Sedan strategin infördes i juni 2023 har kommissionen vidtagit flera åtgärder för att bedöma och minska riskerna. Den har inlett den första översynen av risker för att ekonomiskt tvång eller ekonomiska beroenden används som vapen och påbörjat en djupare analys av frågorna.

Dessutom har verktyget mot tvångsåtgärder - öppna i ny flik nu trätt i kraft. Detta hjälper EU att vidta åtgärder – i enlighet med internationell rätt – när länder utanför EU utövar ekonomiskt tvång mot EU eller dess medlemsländer.

Forskning och innovation är övergripande prioriteringar och är avgörande inte bara för EU:s konkurrenskraft - öppna i ny flik utan även för den gröna och den digitala omställningen, ekonomisk säkerhet och öppet strategiskt oberoende.

För att främja innovation, särskilt teknikintensiv innovation, lanserade EU den nya europeiska innovationsagendan - öppna i ny flik 2022. En rapport - öppna i ny flik som offentliggjordes 2024 visade att 17 av agendans 25 åtgärder har slutförts, medan de återstående åtta pågår. Med ”deep tech” avses teknik som är så innovativ att den ofta stör eller helt förändrar de sätt på vilka industrier, ekonomier eller till och med samhällen fungerar.

Dessutom fortsätter EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation, Horisont Europa - öppna i ny flik, att stärka EU:s konkurrenskraft genom att underlätta samarbete och stärka effekterna av forskning och innovation. Det stöder också skapande och bättre spridning av teknik. (Läs mer om Horisont Europa i kapitel 6.) Det ovannämnda europeiska innovationsrådet, som är ett innovationsprogram med en budget på 10,1 miljarder euro för att identifiera, utveckla och utvidga banbrytande teknik och innovation - öppna i ny flik, är ett av initiativen som inrättats genom Horisont Europa.

En annan viktig del av EU:s konkurrenskraft är dess konkurrenspolitik - öppna i ny flik, nämligen regler och lagar som syftar till att säkerställa effektiv konkurrens mellan företag. Genom att genomdriva konkurrenspolitiken skapar kommissionen en miljö som uppmuntrar företagen att bli mer effektiva, anpassningsbara och innovativa, vilket leder till överlägsna och kostnadseffektiva produkter för konsumenterna. Den förbereder också EU-företag för globala framgångar genom att driva på investeringar i forskning, produktutveckling och processrationalisering i ett försök att överträffa rivaler. Verkställighetsåtgärder har en betydande effekt när det gäller att avskräcka företag från att tillämpa konkurrensbegränsande metoder.

Antitrustregler

Tillämpningen av antitrustreglerna - öppna i ny flik handlar vanligtvis om företagsmetoder som syftar till att driva bort konkurrenterna från marknaden, vilket i slutändan skadar konsumenterna. Detta är vanligt inom sektorn för digital teknik, särskilt för stora teknikföretag. Under 2024 ålade kommissionen till exempel Meta böter på 797,72 miljoner euro - öppna i ny flik för att ha missbrukat sin dominerande ställning genom kopplingsförbehåll och genom att införa oskäliga handelsvillkor för leverantörer av annonseringstjänster till förmån för sin egen plattform. I ett annat fall godtog kommissionen Apples föreslagna åtaganden - öppna i ny flik om att undanröja hinder för tillgång till tekniken för kontaktlösa betalningar i butik via mobila enheter.

Konkurrensreglerna kan också användas för att agera direkt mot höga priser och oskäliga handelsvillkor som hämmar konkurrensen till nackdel för konsumenterna. Under året bötfällde kommissionen Apple med drygt 1,8 miljarder euro - öppna i ny flik för att ha missbrukat sin dominerande ställning genom att införa oskäliga handelsvillkor för musikapputvecklare, vilket kan leda till att användarna betalar betydligt högre priser för musikströmningsabonnemang.

Kommissionens antitrustinsatser är inte begränsade till teknikindustrin. I maj ålade kommissionen Mondelēz böter på 337,5 miljoner euro enligt antitrustreglerna - öppna i ny flik för att ha hindrat handeln med choklad och kex inom EU (vissa välkända varumärken som kontrolleras av Mondelēz är Milka, Côte d’Or, Toblerone, Oreo, LU och Belvita).

I ett annat viktigt ärende från 2024 bötfällde kommissionen läkemedelsföretaget Teva - öppna i ny flik för att ha fördröjt utsläppandet på marknaden av en konkurrent till läkemedlet Copaxone mot multipel skleros. Teva gjorde detta genom att på konstlad väg utvidga patentskyddet för Copaxone och systematiskt sprida vilseledande information om en konkurrerande produkt för att hindra den från att godkännas och komma ut på marknaden.

Företagskoncentrationer

EU skyddar också konkurrensutsatta marknader genom koncentrationskontroll. Oavsett om det gäller horisontella koncentrationer mellan direkta konkurrenter, vertikala koncentrationer längs leveranskedjor eller koncentrationer av konglomerat som omfattar kompletterande produkter eller tjänster, utreder kommissionen ärendet för att förhindra negativa resultat, såsom prishöjningar och hämmad innovation.

EU:s koncentrationsförordning, som fyllde 20 år 2024 - öppna i ny flik, är kommissionens rättsliga grund för att granska koncentrationer med en EU-dimension och fastställa deras förenlighet med den inre marknaden. Under året drog Amazon tillbaka sin plan att köpa iRobot - öppna i ny flik sedan kommissionen hade uttryckt farhågor om att affären skulle kunna minska konkurrensen genom att begränsa andra leverantörers tillträde till Amazons marknadsplats, vilket skulle kunna leda till högre priser, lägre kvalitet och minskad innovation för konsumenterna. Sammanslagningen mellan Microsoft och Activision - öppna i ny flik är däremot ett exempel på en transaktion som kommissionen godkände med förbehåll för åtaganden. De samgående parterna erbjöd åtaganden som åtgärdade alla konkurrensproblem och införde åtgärder som avsevärt kommer att förbättra strömningen av molnbaserade spel jämfört med den nuvarande situationen.

Kommissionen antog också ett reviderat tillkännagivande om marknadsdefinition - öppna i ny flik i februari för att hålla jämna steg med marknadsdynamiken. I det reviderade tillkännagivandet uppdateras vägledningen om hur relevanta marknader ska definieras i samband med koncentrations- och antitrustärenden. Detta gör det lättare för företagen att förstå hur kommissionen tillämpar konkurrenslagstiftningen och förbättrar efterlevnaden.

Statligt stöd

Förordningen om utländska subventioner

EU garanterar inte bara rättvis konkurrens på den inre marknaden, utan ser också till att företag i EU har en rimlig chans att hävda sig i konkurrensen med omvärlden. Förordningen om utländska subventioner - öppna i ny flik, som började tillämpas i juli 2023, tar upp eventuella snedvridningar av den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner. Dessa kan ge företag en orättvis fördel när det gäller att förvärva EU-baserade företag, delta i offentlig upphandling eller fatta investerings- och affärsbeslut på EU:s marknader.

Under 2024 inledde kommissionen flera utredningar inom ramen för offentlig upphandling, vilket ledde till att de kinesiska företag som var föremål för utredning drog sig ur de relaterade anbudsförfarandena. Kommissionen inledde också en preliminär översyn av möjliga utländska subventioner inom EU:s vindkraftssektor. Översynen pågår fortfarande.

Dessutom genomförde kommissionen en djupgående utredning av ett föreslaget förvärv. Telekomoperatören e&, som är etablerad i Förenade Arabemiraten, planerade att förvärva PPF Telecom Group BV, en EU-baserad telekomoperatör i Bulgarien, Ungern och Slovakien. Kommissionen hyste preliminära farhågor om att det kan ha beviljats utländska subventioner som skulle kunna snedvrida den inre marknaden. I september godkände kommissionen denna transaktion på grundval av en rad åtaganden som erbjudits av de berörda parterna för att bemöta de farhågor som hade tagits upp.

Med industripolitik - öppna i ny flik avses i allmänhet politik som främjar ekonomisk verksamhet. Det kan omfatta allt från att åstadkomma strukturella förändringar i olika branscher och skapa en miljö som stödjer företag, särskilt små och medelstora företag, till att bättre utnyttja den industriella potentialen hos forskning, ny teknik och innovation. EU:s industripolitik - öppna i ny flik syftar till att stärka EU-företagens konkurrenskraft och främja en mer hållbar, motståndskraftig och digitaliserad ekonomi som skapar nya jobb.

Under året moderniserade EU sin industripolitiska ram och flera lagar och förordningar trädde i kraft. Förordningen om kritiska råvaror - öppna i ny flik säkrar tillgången till strategiska råvaror, medan förordningen om nettonollindustri - öppna i ny flik främjar tillverkning av ren teknik. Dessa två akter ingår i industriplanen för den gröna given - öppna i ny flik, som infördes 2023 och som syftar till att stärka konkurrenskraften för nettonollteknik i EU och stödja den snabba omställningen till klimatneutralitet. I förordningen om ekodesign för hållbara produkter - öppna i ny flik införs dessutom nya krav på produktdesign och materialåtervinning, och det reviderade direktivet om industriutsläpp - öppna i ny flik stärker föroreningsbegränsningen. Slutligen ligger meddelandet om avancerade material för industriellt ledarskap - öppna i ny flik till grund för forskning och innovation inom avancerade material, i linje med den europeiska gröna given (se kapitel 4) och industriella mål.

Dessa initiativ är avgörande för att stärka EU:s konkurrensfördel och ledarskap i den globala omställningen till en hållbar ekonomi. EU:s industripolitik är utformad för att tillgodose de föränderliga behoven på EU-marknaden och säkerställa att EU förblir ledande i den gröna omställningen.

Industripolitiken är också avgörande för att effektivt genomföra, men också dra nytta av, den europeiska gröna given. Under 2024 utvärderade EU dialogerna om omställningen till ren energi - öppna i ny flik, som lanserades 2023 som ett nytt sätt för EU att samarbeta med industrin och arbetsmarknadens parter för att både förstå deras nuvarande utmaningar och stärka och stödja genomförandet av den gröna given. Nio dialoger har ägt rum som varit inriktade på vätgas, energiintensiva industrier, ren teknik, energiinfrastruktur, kritiska råvaror, skogsbaserad bioekonomi, städer, ren mobilitet och stål. Dialogerna visade på behovet av förenklad lagstiftning, riklig och prisvärd ren energi, modern infrastruktur, enklare tillgång till finansiering och en starkare inre marknad i en globalt konkurrenskraftig miljö.

Råvarudiplomati

Tillgången till råvaror - öppna i ny flik på de globala marknaderna är en av EU:s prioriteringar. Under 2024 vidtog EU betydande åtgärder för att utöka samarbetet med internationella partner om kritiska råvaror som är avgörande för den globala gröna och digitala omställningen.

I april tillkännagav EU, USA och länderna i partnerskapet för mineralsäkerhet, tillsammans med Kazakstan, Namibia, Ukraina och Uzbekistan, lanseringen av forumet för mineralsäkerhetspartnerskapet - öppna i ny flik, en ny plattform för samarbete om råvaror av avgörande betydelse. Ytterligare elva länder och territorier anslöt sig 2024: Argentina, Demokratiska republiken Kongo, Dominikanska republiken, Ecuador, Filippinerna, Grönland, Mexiko, Peru, Serbien, Turkiet och Zambia.

Sammanslutningen för kritiska råvaror, som tillkännagavs 2023, har blivit en del av forumet för mineralsäkerhetspartnerskapet. Forumet kommer att sammanföra resursrika länder och länder med stor efterfrågan på dessa resurser.

EU undertecknade också bilaterala samförståndsavtal med Australien, Norge, Rwanda, Serbien och Uzbekistan, och utökar därmed sitt nätverk av partner för kritiska råvaror samt säkerställer en diversifierad och hållbar försörjning av sådana material för både EU och dess partnerländer.

Starkare avtal för att underlätta handeln

Att diversifiera EU-företagens tillgång till handelspartner genom handelsavtal stärker motståndskraften i EU:s ekonomi mot bakgrund av ett alltmer osäkert geopolitiskt klimat. Exporten skapar dessutom mer än 30 miljoner arbetstillfällen i EU och nästan tio miljoner av dem kommer från utländska investeringar på den inre marknaden.

Under 2024 ingick EU ett digitalt handelsavtal med Singapore - öppna i ny flik som kommer att förbättra de gränsöverskridande dataflödena och gynna företag och konsumenter som bedriver digital handel. Detta var det första EU-avtalet i sitt slag.

Kommissionen slutförde också förhandlingar - öppna i ny flik om ett banbrytande partnerskapsavtal mellan EU och Mercosur - öppna i ny flik. Avtalet sluts vid en tidpunkt som är kritisk för båda sidor och ger möjligheter till stora ömsesidiga fördelar genom stärkt geopolitiskt, ekonomiskt, hållbarhetsrelaterat och säkerhetsrelaterat samarbete.

EU stärkte också sina förbindelser med likasinnade partner, däribland Kanada - öppna i ny flik och länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, för att främja en rättvis digital omställning som respekterar de grundläggande rättigheterna.

Den 26 mars höll EU och Sydkorea det andra mötet i rådet för digitalt partnerskap - öppna i ny flik i Bryssel, Belgien, och bekräftade sitt åtagande att samarbeta om viktig digital teknik till förmån för medborgare och ekonomier.

Skydda EU:s företag mot otillbörliga handelsmetoder

Under 2024 vidtog EU betydande åtgärder för att försvara EU:s företag mot otillbörliga handelsmetoder. Totalt inledde kommissionen 33 nya ärenden inom ramen för det handelspolitiska skyddsinstrumentet - öppna i ny flik under året, vilket innebär att det totala antalet ärenden, inklusive översyner, uppgår till 63. Detta är en betydande ökning jämfört med de tolv nya ärenden som inleddes 2023. Kommissionen införde också tio provisoriska åtgärder (inklusive en antisubventionsåtgärd) och sju slutgiltiga åtgärder (inklusive en antisubventionsåtgärd). Dessa fall och åtgärder spelar en viktig roll för att skydda EU:s konkurrenskraft och arbetstillfällen, med 629 655 skyddade jobb 2024.

Kommissionen införde också slutgiltiga utjämningstullar på import av batteridrivna elfordon - öppna i ny flik från Kina. Beslutet fattades efter en utredning som visade att värdekedjan för batteridrivna elfordon i Kina gynnas av orättvis subventionering, vilket kan skada EU:s tillverkare ekonomiskt. Kontakterna mellan EU och Kina på teknisk nivå fortsätter i strävan efter ett eventuellt förhandlingsresultat om prisåtaganden. Kommissionen står fast vid sitt åtagande att finna en ömsesidigt godtagbar lösning, samtidigt som den ihärdigt försvarar EU:s företag mot omotiverade motåtgärder. Skyddsåtgärderna för stålimport - öppna i ny flik förlängdes också med två år för att skydda EU:s stålproducenter mot global stålöverkapacitet.

Ytterligare framsteg har också gjorts för att undanröja hinder för exporten till länder utanför EU och avlägsna 41 hinder som påverkar varor inom t.ex. jordbruks-, läkemedels- och fordonssektorn. Kommissionen har med framgång tagit itu med den turkiska lagstiftning som diskriminerat EU:s traktorexport och öppnat upp tillgången till en marknad på 2,5 miljarder euro