Utmaningarna med konflikter, humanitära kriser och naturkatastrofer fortsatte under 2024. EU spelade en aktiv roll och bekräftade sitt åtagande om fred, säkerhet och människlig värdighet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina gick in på sitt tredje år och EU fortsatte att stärka försvaret och säkerheten. EU samarbetade också med kandidatländerna, bland annat Ukraina, om nödvändiga reformer, och med potentiella kandidatländer om förberedelserna inför en framtida anslutning. EU ger humanitärt bistånd till kriserna i Mellanöstern, bland annat i Gaza och Syrien, och står fast vid sitt åtagande om att hitta lösningar på dessa. Under året stärkte EU de internationella partnerskapen, hjälpte människor i nöd och agerade i samband med katastrofer runt om i världen. EU anpassade hjälpinsatserna till nya risker och byggde starkare partnerskap, och befäste på så sätt sin ledande roll för det globala biståndet. Den enhetliga strategin är ett bevis på EU:s resiliens och vision om en öppen, välmående kontinent, även när vi ställs inför globala utmaningar.

Utvidgning

De nuvarande geopolitiska spänningarna, särskilt Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har visat hur viktig utvidgningspolitiken är. Utvidgningen är en investering i varaktig fred, säkerhet och stabilitet i Europa. Varje nytt medlemsland stärker EU:s ekonomi och skapar tillväxt och sysselsättning.

2024 var det 20-årsjubileum för EU:s utvidgning 2004, den största i EU:s historia. För tjugo år sedan hälsade EU tio nya medlemsländer välkomna, och i om med detta blev EU en av de största inre marknaderna i världen. Sedan dess har miljontals människor gynnats av nya möjligheter, arbetstillfällen och program runt om i EU.

VIDEO: Varför är det så viktigt att uppmärksamma 2004 års utvidgning av EU?

• Mer än 2,7 miljoner unga från de tio medlemsländer som gick med 2004 har deltagit i Erasmus+-programmet sedan 2004.
• 26 miljoner nya arbetstillfällen har skapats runt om i hela EU sedan 2004.
• 79 % av invånarna i dessa medlemsländer anser att deras land har gynnats av EU-medlemskapet.

Dörren till medlemskap står fortfarande öppen för länder i Europa som anammar EU:s värden och uppfyller viktiga kriterier. De länder som vill gå med måste bland annat visa upp en stark demokrati, respektera rättsstatsprincipen, ha en stabil ekonomi och förbättra styrning och ansvarsutkrävande (se även kapitel 9).

EU utvärderar regelbundet de framsteg som utvidgningsländerna gör. I oktober offentliggjorde EU sitt årliga utvidgningspaket - öppna i ny flik, med en översyn av de framsteg som gjorts av kandidatländerna (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) och det potentiella kandidatlandet Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och ligger i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 samt Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring). Årsrapporterna fokuserar på viktiga reformer, t.ex. rättsstatsprincipen, offentlig förvaltning, demokratiska institutioner och de ekonomiska kriterierna för EU-anslutning.

När anslutningsförhandlingarna väl har inletts genomförs de vid regeringskonferenser mellan ministrar och ambassadörer från medlemsländerna och det kandidatland som förhandlar om anslutning. En sådan konferens hölls för första gången med Moldavien - öppna i ny flik och Ukraina - öppna i ny flik i juni 2024 och inledde formellt anslutningsförhandlingarna. Granskningsprocessen - öppna i ny flik inleddes i juli och fortsätter under 2025, då Moldavien och Ukraina måste visa hur de planerar att anta och genomföra EU:s regler och politik och utarbeta planer för ytterligare anpassning.

Västra Balkans väg mot EU-medlemskap 2024

Albanien och Nordmakedonien - öppna i ny flik slutförde granskningsförfarandet, det första steget mot EU-anslutning.

• En granskningsrapport lades fram om den första av sex regelkluster, där de två länderna måste uppfylla särskilda krav (riktmärken), t.ex. reformer av rättssystemet, offentlig förvaltning, styrning osv.
• Det första klustret öppnades för Albanien vid en regeringskonferens i oktober.
• Det första klustret för Nordmakedonien öppnas så snart landet uppfyller de nödvändiga villkoren.

Bosnien och Hercegovina - öppna i ny flik inledde förhandlingarna om EU-anslutning i mars. Vid ett högnivåforum diskuterades sedan vilka reformer som krävs för att nästa steg ska kunna inledas.

Montenegro - öppna i ny flik gjorde framsteg i anslutningsprocessen och uppfyllde de viktiga kraven om rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna i juni, vilket bekräftades i landets landsrapport. Sedan dess har EU börjat att preliminärt avsluta förhandlingskapitlen i takt med att relevant villkor uppfylls, och började med tre kapitel i december.

Kosovo - öppna i ny flik fick tillgång till viseringsfria resor till EU i januari, vilket innebär att landets medborgare nu kan resa in i EU för kortare vistelser utan visum.

Serbien - öppna i ny flik har gjort framsteg när det gäller reformer av rättsväsendet och korruptionsbekämpning, men landet måste fortfarande fullt ut genomföra medielagarna, bättre anpassa sig till EU:s utrikespolitik, stödja civilsamhället och medierna och uppfylla sitt åtagande om att normalisera förbindelserna med Kosovo.

Georgiens utsikter till EU-anslutning försämrades dock 2024 när en kontroversiell lag mot utlandsfinansierade organisationer antogs, vilket skapade oro över att oberoende röster avsiktligen tystas och att de demokratiska friheterna inskränks. Till följd av detta och annan negativ utveckling när det gäller Georgiens framsteg mot EU-anslutning har anslutningsprocessen i praktiken avbrutits.

Anslutningsförhandlingarna med Turkiet har stått stilla sedan 2018 på grund av fortsatt oro i fråga om demokrati, rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och respekten för de grundläggande rättigheterna.

Om EU utvidgas får detta konsekvenser för hur EU fungerar. Med detta i åtanke antogs i mars ett meddelande om reformer och politiska översyner inför utvidgningen - öppna i ny flik, där man undersökte konsekvenserna av ett utvidgat EU när det gäller värden, politik, budget och styrning. Den proaktiva strategin syftar till att förbereda EU inför en framtida utvidgning.

Stöd till reformer, tillväxt och integration i utvidgningsländerna

Om den ekonomiska klyftan mellan EU och de framtida medlemsländerna minskar bidrar det till att förbereda dessa länder så att övergången går smidigare. EU stöder aktivt utvecklingen i framtida medlemsländer genom nya finansieringsverktyg, t.ex. Ukrainafaciliteten (se kapitel 1), tillväxtplanen för Moldavien - öppna i ny flik och tillväxtplanen för västra Balkan - öppna i ny flik, och de nuvarande medlemsländerna bidrar med sakkunskap för att snabba upp reformerna.

Sedan 2021 har EU tillhandahållit 2,2 miljarder euro i finansiellt stöd till Moldavien för energioberoende, reformer av rättsväsendet och starkare band till EU. Den nya tillväxtplanen, som lades fram i oktober, ska stödja Moldavien på vägen mot EU-medlemskap och ge upp till 1,8 miljarder euro mellan 2025 och 2027 för att öka tillväxten i landets ekonomi och driva på reformer inför EU-anslutningen.

Med anledning av Georgiens demokratiska tillbakagång har EU minskat de politiska kontakterna och dragit tillbaka 30 miljoner euro inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten och 121 miljoner euro i direktstöd till landets offentliga förvaltning. Detta har inte påverkat EU:s stöd till civilsamhället och oberoende medier, eftersom dessa är avgörande för demokratin. Den 20 december 2024 föreslog - öppna i ny flik EU också att georgiska diplomater och tjänstemän, samt familjemedlemmar med diplomat- eller tjänstepass, måste ha korttidsvisum för inresa till EU.

Trots framstegen i anslutningsprocessen har länderna på västra Balkan en bruttonationalprodukt per capita på mellan en fjärdedel och hälften av det som EU-genomsnittet ligger på. För att komma till rätta med detta antog EU tillväxtplanen för västra Balkan, som ska stärka de ekonomiska banden såväl med EU som inom regionen och potentiellt göra ekonomierna på västra Balkan dubbelt så stora inom en tioårsperiod. Tillväxtplanen har inletts och faciliteten för reformer och tillväxt på sex miljarder euro trädde i kraft i maj. Fem av sex partnerländer på västra Balkan har sedan dess lagt fram ambitiösa reformagendor med viktiga förbättringar på områden som rättsstatsprincipen, styrning, humankapital, energiomställningen och den digitala omställningen samt den privata sektorn, och en vägledande förteckning över investeringsprojekt. Reformagendorna godkändes i oktober.

Ledarna för västra Balkan anordnade flera ministermöten om tillväxtplanen under året för att diskutera anslutningsinsatserna (i Nordmakedonien i januari, i Albanien i februari och i Montenegro i maj). EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte de sex partnerländerna på västra Balkan under hösten, och toppmötet mellan EU och västra Balkan - öppna i ny flik ägde rum den 18 december.

Under Berlinprocessens toppmöte - öppna i ny flik 2024 antogs en ny handlingsplan för den gemensamma regionala marknaden för att förbättra den regionala ekonomiska integrationen, vilket också är ett centralt mål i tillväxtplanen.

- öppna i ny flik

VIDEO: EU stödjer tusentals projekt som uppmärksammar västra Balkans levande och unika kulturarv och främjar kreativitet och samarbete.

Efter spänningarna i samband med den olagliga borrningsverksamheten i östra Medelhavet bygger EU gradvis upp banden till Turkiet genom högnivåbesök och dialoger om hälsa, forskning, innovation och handel. Dessutom har EU utlovat avsevärda finansiella medel för att stödja landet på olika områden under 2024.

Östliga partnerländer

EU bidrar också till att stärka ekonomierna i det östra grannskapet och knyta dem närmare till EU.

I april aviserades - öppna i ny flik en återhämtnings- och tillväxtplan för Armenien på 270 miljoner euro vid ett högnivåmöte mellan EU, USA och Armenien. Initiativet ska stärka Armeniens ekonomi och stödja tvångsförflyttade personer. Förhandlingarna om en agenda för partnerskapet mellan EU och Armenien syftar också till att stärka samarbetet genom en djärvare färdplan för partnerskapet.

Azerbajdzjan är fortsatt en värdefull energipartner som diversifierar EU:s gaskällor bort från Ryssland. EU:s fortsatta stöd till Azerbajdzjans sektor för förnybar energi inom ramen för FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) i Baku främjar närmare samarbete om den gröna omställningen.

EU står fast vid sitt åtagande om att stödja fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan, och finansierar fredsinsatser, bland annat stöd till fredsvinster, genom den ekonomiska planen och investeringsplanen. Syftet är att skapa konkreta ekonomiska och sociala fördelar som främjar varaktig fred i regionen.

De nära ekonomiska banden mellan Belarus och Ryssland har gjort så att Ryssland har kunnat kringgå vissa av de sanktioner som landet har ålagts. Som svar på Lukasjenkoregimens inblandning i kriget mot Ukraina infördes ytterligare sanktioner mot Belarus i juni 2024. De nya åtgärderna mot Belarus motsvarar många av de åtgärder som redan införts mot Ryssland och gör EU:s sanktioner mot Ryssland ännu effektivare (se kapitel 1).

EU:s investeringar i det östliga partnerskapet sedan 2021

Sedan 2021 har EU:s finansiering till det östliga partnerskapet uppgått till 2,539 miljarder euro, med förväntade mobiliserade investeringar på totalt 13,919 miljarder euro. Detta utgör betydande framsteg mot målet på 17 miljarder euro i förväntade mobiliserade investeringar fram till slutet av 2027, men det krävs fortfarande 3,081 miljarder euro för att nå målet.

Södra grannskapet

Större vikt lades vid omfattande partnerskap med de södra grannländerna för att höja levnadsstandarden och förbättra den makroekonomiska stabiliteten i länderna. De skräddarsydda partnerskapen gör regionen säkrare genom att man bemöter migrationens bakomliggande orsaker och öppet hanterar komplexa frågor, t.ex. säkerhet.

I mars ingick EU och Egypten ett övergripande partnerskap som omfattar politiska förbindelser, migration, ekonomisk stabilitet, hållbara investeringar och handel. I juni anordnades en investeringskonferens mellan EU och Egypten - öppna i ny flik, som gav nya investeringar till ett värde av 49 miljarder euro.

Ett omfattande partnerskap med Tunisien undertecknades 2023, vilket gav upphov till en stor investeringskonferens mellan EU och Tunisien - öppna i ny flik i juni, där man ingick ett samförståndsavtal (en formell samarbetsram) med fokus på energi, bland annat förnybar energi.

Den senaste tidens händelser i Mellanöstern har ökat osäkerheten om regionens politiska, sociala och ekonomiska stabilitet. EU och den palestinska myndigheten enades om ett kortfristigt ekonomiskt krisstödpaket på 400 miljoner euro så att den palestinska myndigheten ska kunna tillgodose de mest akuta ekonomiska behoven och stödja reformer. Det kortfristiga ekonomiska stödet banar väg för ett flerårigt program så att den palestinska myndigheten på lång sikt får ekonomisk stabilitet och kan genomföra sin reformagenda.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen utlovade en miljard euro till Libanon - öppna i ny flik när hon besökte landet i maj. Den första hälften, 500 miljoner euro, klubbades igenom i augusti och stöder Libanon under 2024 och 2025. Finansieringen ska inriktas på grundläggande tjänster, t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning och socialt skydd, samt vatten, sanitet och hygien, för sårbara grupper, bland annat syriska flyktingar och utsatta libaneser. Stödet ska också gå till viktiga reformer, säkerhetssektorn, gränsförvaltning (bland annat bekämpning av människohandel och människosmuggling), ekonomisk resiliens och den gröna omställningen. Dessutom har EU fortsatt med sitt stöd till syriska flyktingar genom löpnade humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd (se avsnittet ”Humanitärt bistånd och civilskydd” nedan).

EU:s investeringar i det södra grannskapet sedan 2021

Sedan 2021 har EU:s finansiering till det södra grannskapet uppgått till 5,698 miljarder euro, med förväntade mobiliserade investeringar på totalt 26,686 miljarder euro. Detta utgör betydande framsteg mot målet på 30 miljarder euro i förväntade mobiliserade investeringar fram till slutet av 2027, men det krävs fortfarande 3,314 miljarder euro för att nå investeringsmålet.

Västeuropeiska partnerländer

Under 2024 var det fortfarande stort fokus på förbindelserna mellan EU och Storbritannien, vilka baseras på ett fullständigt, korrekt och snabbt genomförande av utträdesavtalet, bland annat Windsorramen och handels- och samarbetsavtalet. Dessa insatser skyddar rättigheterna för miljontals EU-invånare och brittiska medborgare som är bosatta utomlands, stöder ekonomisk stabilitet och underlättar handeln. Förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Storbritannien i fråga om Gibraltar fortsatte också.

EU inledde och slutförde förhandlingarna med Schweiz om ett stort avtalspaket som ska fördjupa och utvidga de bilaterala förbindelserna. Framsteg gjordes även om ett associeringsavtal med Andorra och San Marino.

För information om handels- och teknikavtal, se kapitel 2.

Global Gateway

EU ingick fler partnerskap runt om i världen under 2024 inom ramen för den globala investeringsstrategin, Global Gateway. Tillsammans ska EU, medlemsländerna, utvecklingsbanker och europeiska finansieringsinstitutioner avsätta upp till 300 miljarder euro i investeringar fram till 2027 för att minska det globala investeringsgapet och stödja den gröna och den digitala omställningen på global nivå.

Global Gateway stöder projekt som förbättrar den digitala konnektiviteten, ökar tillgången till hållbar energi, utvecklar transportvägar och stärker hälsa, utbildning och forskning. Målet är varaktigt välstånd för såväl partnerländerna som EU.

• Upp till 300 miljarder euro i investeringar mellan 2021 och 2027.
• Mer än 200 flaggskeppsprojekt runt om i världen hittills.
• 3,2 miljarder euro till projekt för förnybar energi i Afrika.

• EU och medlemsländerna bidrar tillsammans med mest offentligt utvecklingsbistånd i världen, med 95,9 miljarder euro under 2023 (senaste året med tillgängliga uppgifter), vilket motsvarar 42 % av det totala biståndet. EU är ocksåden största bidragsgivaren till Världshandelsorganisationens initiativ Aid for Trade.

Afrika söder om Sahara

Under 2024 gjorde EU betydande framsteg i sina partnerskap med Afrika, med fokus på hållbar utveckling, hälsa och ekonomisk tillväxt. EU gjorde framsteg med att genomföra investeringspaketet Global Gateway Afrika-Europa på 150 miljarder euro på områden som ren energi, digital infrastruktur, transport, hälsa och utbildning.

Vid högnivåeventet om utbildning inom ramen för Global Gateway - öppna i ny flik undertecknades avtal om program till ett totalt värde av 245 miljoner euro, bland annat:

• Forskning och mobilitet i utbildningssyfte i Nigeria.
• Stöd till utbildning för flickor i Zambia.
• Ett nytt Team Europe-initiativ om yrkesutbildning i Afrika.
• En ungdomsakademi Afrika–Europa.
• 15 nya projekt för akademisk mobilitet i Afrika.

Initiativen är ett bevis på EU:s fortsatta engagemang för inkluderande utbildning av god kvalitet inom ramen för Global Gateway.

Vid det tredje ”företagsforumet mellan Uganda och EU” den 6–7 mars inleddes åtta nya projekt till ett värde av över 200 miljoner euro. Projekten ska stödja småföretag, unga kvinnliga företagare, jordbruksföretag och digital infrastruktur. Under forumet träffades tolv EU-länder, åtta finansinstitut, bland annat Europeiska investeringsbanken, och 193 europeiska företag.

EU bidrog till att stärka det afrikanska jordbruket under året genom att skydda lokala livsmedelsprodukter med geografiska beteckningar, dvs. kvalitetsmärkningar som bevisar en produkts ursprung och ger tillträde till EU:s marknad. Inom partnerskapet om tryggad livsmedels- och näringsförsörjning och hållbart jordbruk - öppna i ny flik arbetade man med att bygga upp ett forskningskonsortium för klimatförändring, biologisk mångfald och jämställdhet inom jordbruket med fokus på praktiska jordbrukslösningar och kunskapsutbyte.

EU-kommissionen och Sydafrika har tillsammans med Global Citizen, en internationell opinionsbildningsgrupp, lanserat givarkampanjen för utbyggnaden av förnybar energi i Afrika - öppna i ny flik, som löper under ett år. Målet är offentliga och privata investeringar som ska öka takten i projekten för förnybar energi över hela Afrika, så att invånarna får tillgång till energi till rimliga priser, och bidra till att minska de globala utsläppen i enlighet med de åtaganden som aviserades vid FN:s klimatkonferens 2023 (COP28).

Asien och Stilla havsområdet

Som en del av Global Gateway-initiativet arbetar EU också för att omvandla den transkaspiska transportkorridoren till en snabb, modern rutt som förbinder Europa och Asien. EU stärkte även sina förbindelser med länderna i regionen genom att underteckna ett nytt partnerskap med Kirgizistan - öppna i ny flik och ett samförståndsavtal och en handlingsplan för kritiska råvaror med Uzbekistan - öppna i ny flik.

EU fördjupade även sitt partnerskap med Sydostasien, bland annat genom närmare samarbete med Sydostasiatiska nationers förbund, och stödde olika projekt, t.ex. kompetensutveckling och yrkesutbildning i Kambodja - öppna i ny flik, hållbart jordbruk och återställande av en nationell väg i Laos - öppna i ny flik, och ett paket för den digitala ekonomin i Filippinerna - pdf-fil, öppna i ny flik.

Dessutom har EU utökat sitt samarbete i Asien ytterligare. En viktig politisk dialog med Japan - öppna i ny flik om utbildning, kultur och sport ägde rum i Tokyo i april, och Sydkorea - öppna i ny flik inkluderades i Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation.

Det regionala protokollet för Stillahavsområdet, ett regionalt avtal inom ramen för Samoa-avtalet - öppna i ny flik (EU:s 20-åriga partnerskapsram med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, som undertecknades 2023), stärkte partnerskapet mellan EU och Stillahavsområdet. EU fortsatte att stödja östaterna i Stillahavsområdet i fråga om klimatresiliens, den blå ekonomin och hållbart jordbruk.

Nord- och Sydamerika och Karibien

Under 2024 arbetade EU vidare med investeringsagendan för Global Gateway - öppna i ny flik i Latinamerika och Karibien genom ett initiativ som ska stödja rättvisa och inkluderande samhällen. EU lanserade även EL PAcCTO 2.0 - öppna i ny flik, ett program som ska bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet. Det stöder brottsbekämpande och rättsliga system när det gäller att hantera utmaningar som narkotikahandel, människohandel och it-brottslighet. Dessa insatser tillsammans med projekt som rör narkotikapolitik (samarbetsprogrammet mellan Latinamerika, Karibien och EU om narkotikapolitik - öppna i ny flik) och gränsförvaltning (Eurofront - öppna i ny flik) skapar säkrare samhällen och starkare partnerskap i regionen.

Utomeuropeiska länder och territorier

EU undertecknade fem nya samarbetsavtal med utomeuropeiska länder och territorier. Fokus för dessa är digitalisering, vatten och sanitet, skydd av marina ekosystem, hållbar turism och intraregionalt samarbete. Som en del av EU:s strategi för Arktis - öppna i ny flik inrättades ett nytt EU-kontor i Nuuk på Grönland för att stärka partnerskapet med EU.

Vid G7- och G20-toppmötena träffas stats- och regeringschefer från världens största ekonomier för att diskutera globala utmaningar, samordna politiska åtgärder och göra viktiga åtaganden i globala frågor.

Vid G7-toppmötet - öppna i ny flik i Fasano i Apulien i Italien i juni visade man återigen ett starkt stöd för Ukraina. Ledarna enades om ytterligare 45 miljarder euro i lån till Ukraina, som ska finansieras med de extraordinära intäkterna från frysta ryska statliga tillgångar. G7-ledarna lanserade också olika initiativ för att stärka den ekonomiska säkerheten, förbättra samarbetet i energisektorn (särskilt med Afrika), förbättra livsmedelstryggheten och bekämpa människosmuggling.

G7 arbetar också för att artificiell intelligens (AI) ska vara säkert, tryggt och tillförlitligt. Man planerar för en handlingsplan för användning av AI på arbetsplatsen samt att utveckla ett märke för att stödja den internationella uppförandekoden för organisationer som utvecklar avancerade AI-system. EU:s rättsakt om AI (se kapitel 5) och EU:s undertecknande - öppna i ny flik av Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens ger ett regelverk så att AI ska respektera mänskliga rättigheter och demokratiska värden.

Vid G20-toppmötet - öppna i ny flik i Rio de Janeiro i Brasilien i november fokuserade man på ojämlikhet, globala styrningsreformer och klimatförändring samt lanserade den globala alliansen mot hunger och fattigdom. EU gick med i alliansen i egenskap av grundare tillsammans med 82 länder, Afrikanska unionen, 24 internationella organisationer, 9 internationella finansinstitut och 31 filantropiska organisationer och icke-statliga organisationer. Vid toppmötet aviserade Ursula von der Leyen givarkampanjen om förnybar energi i Afrika som löper under ett år. För bredare framsteg mot de mål som man enades om vid COP28 uppmanade Ursula von der Leyen G20-ledarna och andra ledare att gå samman i ett nytt globalt forum för energiomställning. Det förenar regeringar, internationella organisationer och finansiella aktörer i arbetet med att stärka genomförandeinsatserna.

Med utgångspunkt i sina ideal fred och samarbete fortsatte EU samarbetet med sina allierade för att bemöta viktiga globala utmaningar och upprätthålla fred, stärka försvaret och skydda invånarna. I den andan fick partnerskapet mellan EU och Nato - öppna i ny flik ny betydelse under 2024 och bidrog till stabilitet på båda sidor av Atlanten och gav stöd till Ukraina. EU och Nato arbetade för att bättre samordna civila och militära insatser, göra infrastrukturen motståndskraftig och förbättra hur man uppfattar och agerar vid kriser och katastrofer. I nya strukturerade dialoger avhandlar man nu även frågor som t.ex. cyberhot, rymdverksamhet, disruptiv teknologi, effekterna av klimatförändringarna och försvarsindustrin.

FN är också en viktig partnerorganisation till EU i kampen för fred, säkerhet och stabilitet. Man arbetar tillsammans för att förebygga konflikter, stödja fredsbevarande uppdrag och underlätta återuppbyggnad efter konflikter runt om i världen. Det strategiska partnerskapet mellan EU och FN om fredsfrämjande insatser och krishantering för 2022–2024 utvecklades under året.

EU konstaterar att det krävs beslutsamma åtgärder för att upprätthålla fred och stabilitet, särskilt i tider av kris. Händelser utanför EU:s gränser kan få en direkt inverkan på människors säkerhet. Tack vare den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kan EU agera i samband med säkerhetsutmaningar genom att genomföra uppdrag och insatser utomlands. På så sätt bidrar EU till att förebygga konflikter, förbättrar partnerländernas förmåga att hantera säkerhetsfrågor och minimerar de hot som kan riktas mot Europa.

Som en del av den politiken lanserade EU under 2024 ett säkerhets- och försvarsinitiativ - öppna i ny flik till stöd för västafrikanska länder i Guineabukten för att hjälpa dem att hantera sådana säkerhetsrisker som härrör från Sahel, t.ex. terrorism och illegal verksamhet.

EU:s säkerhets- och försvarsengagemang runt om i världen

• 5 pågående militära uppdrag/insatser.
• 12 pågående civila uppdrag.
• 3 pågående militära marina insatser.
• 1 civil-militärt initiativ.
• En integrerad strategi EU:s säkerhets- och försvarsåtgärder genomförs parallellt med andra EU-verktyg och EU-instrument för att strategiska effekter ska kunna uppnås.
• Syfte Fredsbevarande verksamhet, konfliktförebyggande arbete, stärkt internationell säkerhet, stöd till rättsstatsprincipen, förebyggande åtgärder mot människohandel och sjöröveri, bidrag till sjöfartsskyddet samt militär utrustning och säkerhetsinfrastruktur till EU:s samarbetspartner.

I februari 2024 inledde EU även operation Aspides - öppna i ny flik, en marin insats som ska skydda fartyg som färdas genom Röda havet från angrepp från huthirebellerna, som är en väpnad grupp i Jemen. Insatsen bidrar till att fartyg kan färdas tryggt samt stärker säkerheten i Röda havet och i den närliggande Gulfregionen.

Krisen i Mellanöstern

Den humanitära situationen på Gazaremsan har drastiskt försämrats sedan oktober 2023, då Hamas brutala terroristattack mot Israel, den efterföljande upptrappningen av fientligheterna mellan parterna och de fullskaliga israeliska militära operationerna förvärrade en pågående kris.

Under 2024 fortsatte EU att uppmana till ett omedelbart eldupphör i Gaza, ett villkorslöst frigivande av all gisslan, en brådskande ökning av det humanitära biståndet till Gaza och ett varaktigt slut på fientligheterna. EU har också ett flertal gånger uppmanat alla parter, även Israel, att följa internationell lagstiftning generellt samt de om mänskliga rättigheter, särskilt Genèvekonventionerna, och att göra allt som går för att skydda och inte skada oskyldiga civila. EU arbetar outtröttligt för att förhindra att konflikten sprider sig till ett större område. EU fortsätter att arbeta för en varaktig och hållbar fred som bygger på tvåstatslösningen och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd genom förnyade insatser i fredsprocessen i Mellanöstern.

Konsekvenserna för människor under krisen i Gaza (september 2024)

• 40 000döda.
• 88 000skadade.
• 1,9 miljonertvångsflyttade personer.

Över 2,2 miljoner människor har påverkats, och hundratusentals har drabbats av allvarliga brister när det gäller de grundläggande behoven, t.ex. mat, vatten och tak över huvudet. Skadeverkningarna på skol- och sjukhusinfrastrukturen har påverkat tillgången till livsviktiga tjänster ytterligare. Barnen drabbas hårdast, och många av dem har upplevt både fysiska och psykiska trauman. På Västbanken försämras situationen också, eftersom de humanitära behoven bland de palestinska befolkningsgrupperna ökar på grund av det utbredda våldet från bosättare - öppna i ny flik.

Med dessa pågående utmaningar fortsätter EU troget sitt humanitära uppdrag och ger livsavgörande hjälp genom direkt bistånd samt stort ekonomiskt stöd. Detta betydande bistånd omfattar grundläggande tjänster - allt från livsmedel och rent vatten till sjukvård, tak över huvudet, utbildning och skydd - till de mest behövande i de drabbade områdena. EU:s civilskyddsmekanism - öppna i ny flik, som är EU:s krishanteringssystem, aktiverades också tio gånger under 2024 i syfte att ge bistånd till Gaza, samordna evakueringar och stötta de grannländer som drabbats av krisen.

Trots de betydande säkerhetsriskerna fortsätter EU att ge bistånd inom ramen för mekanismen, bland annat genom den cypriotiska sjöfartskorridoren - öppna i ny flik, en sjöfartsväg som Tyskland, Cypern, Rumänien och Slovakien har använt för att frakta mat och byggmaterial. Nio medlemsländer har gett det egyptiska hälsoministeriet icke-finansiellt bistånd. Inom mekanismen får partnerländerna även stöd genom utstationerade experter och samordning av medicinska evakueringar - öppna i ny flik av allvarligt sjuka palestinska patienter till EU.

EU har gett-stöd till palestinierna i över 20 års tid

EU är den största givaren av internationellt bistånd till det palestinska folket.

UTVECKLINGSBISTÅND

• 2014–20202,2 miljarder euro tilldelat.
• 2021–20241,36 miljarder euro tilldelat (varav mer än 920 miljoner euro har godkänts).

HUMANITÄRT BISTÅND

• Sedan 2000 Över1,1 miljarder euro.
• Under 2024238 miljoner euro har anslagits till humanitärt bistånd (*).Över 4 000 ton humanitära förnödenheter till behövande palestinier i Gaza.

(*) Inklusive det ytterligare tillägg på 45 miljoner euro som ordförande Ursula von der Leyen aviserade i september.

VIDEO: Hjälp till Gaza – medicinskt stöd till behövande palestinier. © WHO

På Västbanken arbetar EU och flera medlemsländer med humanitära samarbetspartner på plats för att skydda de grupper som riskerar tvångsförflyttning och våld från bosättare.

VIDEO: Rent vatten till palestinierna på Västbanken – EU samarbetar med 13 länder för att bygga vattennät, t.ex. i Masafer Yatta, så att tusentals palestinier får tillgång till rent vatten till överkomliga priser. © West Bank Protection Consortium

Humanitärt bistånd

När naturkatastrofer inträffar eller konflikter bryter ut hamnar miljontals människor i nöd. Humanitärt bistånd blir då livsavgörande, och kan erbjuda mat, tak över huvudet och sjukvård till de mest utsatta.

EU har en framträdande roll när det gäller dessa hjälpinsatser och är en av världens ledande givare av humanitärt bistånd. EU ger ett behovsbaserat bistånd till dem som drabbats av katastrofer orsakade av människan samt av naturkatastrofer runt om i världen. Under 2024 avsatte EU 2,49 miljarder euro för att hjälpa över 300 miljoner människor i nöd.

EU-kommissionen lanserar en ny humanitär luftbro för att kunna tillhandahålla akut hälso- och sjukvård och andra viktiga förnödenheter till dem som är mest behövande i Syrien, och ökar sin humanitära finansiering.

EU:s humanitära bistånd runt om i världen 2024

Den globala budgeten för humanitärt bistånd på 2,5 miljarder euro omfattar 956 miljoner euro för Afrika söder om Sahara, 665 miljoner euro för Mellanöstern och Nordafrika, 447 miljoner euro för Asien, Latinamerika, Stillahavsområdet och Västindien, 214 miljoner euro för Ukraina, västra Balkan och Kaukasien samt 205 miljoner euro för icke-geografiska anslag. I Sahelregionen, som drabbats av konflikter, klimatkriser och epidemier, tillhandahöll EU viktigt bistånd på områdena undernäring, tvångsförflyttning, hälsa och utbildning. EU stödde människor som drabbats av utdragna konflikter och extrema väderhändelser i östra och södra Afrika. I Afghanistan, där mer än hälften av befolkningen är i behov av humanitärt bistånd på grund av konflikter, fattigdom och klimatförändringar, tillhandahöll EU kritiskt bistånd både inom landet och i grannländerna, med fokus på livsmedelsförsörjning, hälso- och sjukvård samt skydd. Mitt i den eskalerande konflikten i Myanmar/Burma hjälpte EU till att tillgodose lokalbefolkningens ökande behov och stödde rohingyaflyktingar i Bangladesh. Offer för konflikter och katastrofer i Asien fick också stöd. I Nord- och Sydamerika hjälpte EU till att hantera den humanitära krisen i Venezuela, stödde offer för konflikter i Colombia, hjälpte människor som drabbats av våld och brottslighet i Centralamerika och på andra håll, hjälpte tvångsförflyttade människor i hela regionen och bidrog 2024 till att organisera den första humanitära luftbron någonsin till Haiti, som svar på det upptrappade gängvåldet.

Den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd under 2024

• Insatser genomfördes i samband med 16 kriser i 17 länder (Afghanistan, Burkina Faso, Demokratiska republiken Kongo, Haiti, Jemen, Kuba, Laos, Libanon, Mali, Niger, Palestina, Rwanda, Saint Vincent och Grenadinerna, Somalia, Sudan, Syrien och Tchad).
• Den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd gav stöd till Team Europe-initiativ i samband med fem olika kriser. Åtta medlemsländer samarbetade i gemensamma insatser.
• 93 flygningar chartrades.
• 5 402 ton bistånd fraktades (med flyg, sjövägen och landvägen).
• 16 683 passagerare transporterades med EU:s flygtransporter för humanitärt bistånd.
• 3 lager öppnades.
• 817 ton lagervaror mobiliserades.
• 13 experter utstationerades.

Under hela 2024 anordnade EU också olika högnivåevenemang för att maximera humanitär inverkan I mars hölls det tredje europeiska forumet för humanitärt bistånd - öppna i ny flik i Bryssel i Belgien. EU meddelade då att över 7,7 miljarder euro skulle anslås till globala kriser under 2024.

Månaden efter anordnade EU, Tyskland och Frankrike en internationell konferens om Sudan - öppna i ny flik. I april 2023 blev det inbördeskrig i landet, vilket ledde till omfattande tvångsförflyttningar och en allvarlig humanitär kris. Som svar på FN:s uppmaning i februari 2024, utlovade internationella givare mer än två miljarder euro i samband med konferensen. Detta omfattade nästan 900 miljoner euro, från EU och medlemsländerna, till stöd för civilbefolkningen i Sudan och flyktingarna i grannländerna.

I Farchana i Tchad pågår en humanitär kris med anledning av de sudanesiska krigsflyktingar som sökt skydd där och effekterna av återkommande naturkatastrofer. Över 800 000 människor står nu inför en mycket osäker livsmedelsförsörjning och är i akut behov av humanitärt bistånd. Den 28 och 29 april 2024.

EU har fortsatt sitt arbete med att hantera globala humanitära utmaningar och var ordförande för högnivåsegmentet för ministrar vid den åttonde givarkonferensen i Bryssel i Belgien till stöd för Syriens och dess grannländers framtid - öppna i ny flik i maj. Konferensdeltagarna underströk behovet av en fredlig politisk lösning på konflikten i Syrien och av fortsatt ekonomiskt stöd till de drabbade. EU och medlemsländerna utlovade 3,8 miljarder euro i bidrag och är fortfarande den största givaren av bistånd till Syrien. Medlen är öronmärkta för syriernas akuta behov i Syrien, flyktingarna i grannländerna och deras värdsamhällen.

Syrien är nu inne på det 13:e året av kris och de humanitära behoven är större än någonsin. Det finns fortfarande ca 7,2 miljoner syriska internflyktingar och behovet av humanitärt bistånd har aldrig varit så stort som nu. Kvinnor och barn, som utgör mer än två tredjedelar av den tvångsförflyttade befolkningen, är i stor utsträckning utestängda från formell utbildning på grund av den pågående konflikten.

© GOAL

Hjälp med katastrofförebyggande, katastrofberedskap och katastrofinsatser

EU:s åtagande om att utforma framtidens globala krishantering klargjordes i juni i samband med civilskyddsforumet - öppna i ny flik och krishanteringskonferensen - öppna i ny flik. Åtagandet ligger i linje med den allmänna opinionen, som stöder enhetliga katastrofinsatser.

Under 2024 vidtog EU ytterligare åtgärder för att stärka civilskyddsmekanismen och bättre förbereda sig inför, förebygga och reagera på katastrofer i och utanför EU (se kapitel 4 och 7).