Under de senaste åren har Europa anpassats till den snabbt föränderliga digitala världen genom initiativ som ser till att samhället drar nytta av tekniken och att innovation stärker EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet, samtidigt som risken för befolkningen minimeras. Flera miljarder euro har investerats i utbyggnad av fiberoptik och 5G för att förbättra konnektiviteten i hela EU, medan arbetstagarna förses med den kompetens de behöver för den digitala framtiden. De banbrytande förordningarna om digitala tjänster och digitala marknader gör den digitala miljön säkrare och rättvisare för alla, och säkerställer att teknikjättarna tar ansvar för sin betydande inverkan på samhället och ekonomin. EU är också ledande när det gäller att göra artificiell intelligens (AI) säkrare och mer tillförlitlig, samtidigt som man motverkar missbruk av denna nya teknik. För att främja innovation har man stärkt samarbetet mellan forskningsorganisationer och universitet, och avsevärt ökat investeringarna i spetsteknik (superdatorer, halvledare, kvantdatorteknik, rymdteknik med mera).

Nästan halvvägs genom EU:s digitala decennium - öppna i ny flik bedömde EU vilka framsteg som gjorts mot målen för EU:s digitalisering. Med en gemensam plan och tydligt definierade mål, som ska uppnås senast 2030, är syftet att integrera teknik i alla delar av samhället – från skolor och sjukhus till stora och små företag – och att ge människor i EU de verktyg som krävs för att få ut så mycket som möjligt av allt som internet har att erbjuda.

Lägesrapporten - öppna i ny flik om det digitala decenniet 2024 visar hur långt EU har kommit när det gäller att uppnå dessa mål, och lyfter dessutom fram förbättringsmöjligheter. Alla medlemsländerna uppmanas att ytterligare stödja lokala startupföretag, främja digital kompetens i lokalsamhällen och öka användningen av AI och dataanalys i företag och inom halvledartillverkning. EU har också uppdaterat rekommendationerna för varje medlemsland, med hänsyn till olika styrkor och svagheter inom EU.

Artificiell intelligens, virtuella världar och superdatorer

AI håller på att bli en omdanande kraft som omformar hela det europeiska samhället och vår ekonomi. AI påverkar centrala processer och affärsmodeller inom vitt spridda sektorer som tillverkning, hälso- och sjukvård samt utbildning, och ger potentiellt större effektivitet och tillväxt. Detta väcker också frågor om etisk utveckling, grundläggande rättigheter och cybersäkerhet. Det krävs en noggrann avvägning mellan olika politikområden för att vi ska kunna utnyttja tekniken fullt ut och ta itu med de problem som den medför.

EU vill spela en ledande roll inom AI, men inte till vilket pris som helst. I EU förespråkar vi ansvarsfulla AI-system som sätter människan i centrum. EU:s förordning om artificiell intelligens - öppna i ny flik trädde i kraft i augusti och är det första försöket någonsin att reglera AI, med tydliga regler och riktlinjer för användning och utveckling. På så sätt ser vi till att AI-systemen är tillförlitliga, rättvisa och opartiska, samt skyddar människors grundläggande rättigheter. Harmoniserade regler kommer att underlätta arbetet för företag som utvecklar AI genom att byråkratin minskar och innovation uppmuntras. Reglerna gör det också lättare för företag att veta vad de kan förvänta sig.

Den nya Europeiska AI-byrån - öppna i ny flik, som inrättades i maj, kommer att ta fram tydliga riktlinjer för företag och utvecklare som arbetar med AI, och se till att de nya reglerna genomförs på ett enhetligt sätt i hela EU. Byrån är ett centrum för AI-expertis i hela EU och kommer också att kunna påverka vilka AI-modeller som godkänns, och till och med blockera sådan användning av AI som anses vara partisk eller osäker. I september lanserades AI-pakten - öppna i ny flik för att uppmuntra organisationer att planera för framtiden och börja göra det som krävs innan den rättsliga tidsfristen löper ut.

AI-innovationspaket till stöd för startupföretag och små och medelstora företag på AI-området

Det här åtgärdspaketet lanserades i januari 2024 och kommer att hjälpa europeiska startupföretag och små och medelstora företag att utveckla tillförlitlig AI.

Genom att kombinera forskning och reglering skapar EU en unik plats i det globala tekniska landskapet. AI-akten sätter en global standard och lyfter fram EU som en vägvisare. I september undertecknade EU Europarådets ramkonvention om artificiell intelligens - öppna i ny flik, det första rättsligt bindande internationella avtalet om AI, som är helt i linje med AI-akten.

EU har också åtagit sig - öppna i ny flik att verka för öppna och tillgängliga marknader, särskilt för virtuella världar och generativ AI, för att skapa lika villkor och förhindra att monopol hämmar innovationen. Målet är att skapa en miljö där mindre företag och startupföretag kan konkurrera med teknikjättarna.

AI och virtuella världar töjer på gränserna för digital innovation, men för att tekniken ska gå framåt krävs datorkraft från kraftfulla datorer. I september 2024 utlyste EU en ansökningsomgång för att uppgradera befintliga superdatorer och förvärva flera nya med AI-kapacitet – ytterligare ett tillskott i världens största offentliga nätverk av superdatorer. Superdatorerna hanterar några av mänsklighetens största utmaningar, till exempel genom snabbare narkotikaspårning eller bättre klimatmodellering.

EU blickar också bortom datorsystem i exaskala och ser en framtid där vetenskapliga genombrott skulle kunna ske snabbare än någonsin med nästa generations kvantdatorer. Eftersom kvantdatorer också skulle kunna knäcka dagens krypteringssystem utfärdade EU i maj en rekommendation - öppna i ny flik där medlemsländerna uppmanades att förbättra krypteringsmetoderna för att skydda kritiska data.

Konnektivitet

EU fortsatte att investera i digital infrastruktur under 2024. Genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – Digitala tjänster - öppna i ny flik, EU:s finansieringsprogram som stödjer utbyggnaden av digitala tjänster, anslogs 420 miljoner euro. Genom FSE:s nya digitala arbetsprogram - öppna i ny flik kommer ytterligare 865 miljoner euro att avsättas mellan 2024 och 2027 för att stödja utbyggnaden av 5G i tätorter och längs större transportvägar, tillsammans med nya sjökablar för att stärka EU:s basnät – datakablar med hög kapacitet som utgör kärnan i internetinfrastrukturen.

I februari utfärdade EU en rekommendation - öppna i ny flik om skydd av sjökablar och erkände dem som kritisk infrastruktur. Via sjökablar går större delen av världens data. Kablarna är dock sårbara för skador och sabotage, vilket gör det extra viktigt att skydda dem för att bevara global kommunikation och ekonomisk säkerhet.

Gigabitinfrastrukturförordningen - öppna i ny flik, som antogs 2024, syftar till att påskynda och underlätta utbyggnaden av nätverk med hög kapacitet för företag, bland annat fiber och 5G. Den förenklar pappersarbetet, godkännanden och bestämmelser som hittills har bromsat nätutbyggnaden och medför snabbare internet, bättre konnektivitet och bättre tjänster för alla. Gigabitrekommendationen - öppna i ny flik som antogs samtidigt främjar konkurrens mellan leverantörer och ger konsumenterna fler alternativ och bättre priser. En överenskommelse nåddes också om reglerna för samtal och sms från ett medlemsland till ett annat, vilket innebär att konsumenterna även i fortsättningen skyddas mot potentiellt höga kostnader för sådana tjänster fram till 2032.

EU:s halvledarindustri

Halvledare (vanligen kallade chipp) finns i många apparater i vår vardag – från smarttelefoner till bilar. Genom att investera i forskning, produktionsanläggningar och infrastruktur arbetar EU för att bli mer självförsörjande inom halvledartillverkning.

Göra affärer digitalt

Företag som utvidgar verksamheten till andra medlemsländer måste ofta styrka för myndigheterna i dessa länder att de är ett EU-företag och lämna in information på nytt, t.ex. uppgifter om sitt säte eller juridiska ombud, även om dessa uppgifter redan finns tillgängliga i det ursprungliga medlemslandets företagsregister. I och med nya regler - öppna i ny flik för EU-företag, som antogs i december, införs digitala verktyg för att förenkla administrationen. Företag kommer inte längre att behöva lämna in handlingar på nytt när de inrättar dotterbolag eller filialer i andra medlemsländer, eftersom den informationen kommer att föras över direkt mellan olika företagsregister enligt engångsprincipen. Ett flerspråkigt EU-registreringsbevis, som fungerar som ett id-kort för EU-företag, gör dessutom att företagen enkelt kan bevisa att de är lagligt registrerade i EU, medan en EU-fullmakt gör att företrädare kan hantera juridiska och affärsrelaterade frågor över gränserna.

EU skapar också bättre sammankopplade offentliga förvaltningar, till exempel genom att knyta samman företagsregistrens sammankopplingssystem - öppna i ny flik, där företagsregister i hela EU förs samman, med registret över verkligt huvudmannaskap - öppna i ny flik och insolvensregistret - öppna i ny flik. Detta underlättar också tillgången till företagsinformation på den inre marknaden.

Kommissionen och medlemsländerna håller också på att utveckla en gemensam portal för digitala deklarationer - öppna i ny flik för att minska den administrativa bördan för företag (inklusive små och medelstora företag) som utstationerar arbetstagare till ett annat medlemsland. Ett nytt onlinesystem ska hjälpa företagen att uppfylla nationella rapporteringsskyldigheter när de skickar arbetstagare till andra medlemsländer. Systemet blir tillgängligt på alla officiella EU-språk, ska vara enkelt att använda och låter användarna återanvända information från tidigare rapportering.

Digital transport och mobilitet

EU vidtar åtgärder för att förbättra hur vi förflyttar oss i våra städer. Datadelningsprojektet DeployEMDS - öppna i ny flik är en hörnsten i EU:s insatser för att skapa ett gemensamt dataområde för mobilitet - öppna i ny flik. Syftet är att inrätta ett system som gör att städer kan dela realtidsinformation om trafikflöden och kollektivtrafik. Detta smarta nätverk, som redan testas i nio städer och regioner, kommer att hjälpa oss att upptäcka och ta itu med mobilitetsproblem i städer i hela EU.

I och med drönarteknikens snabba utveckling blir det allt viktigare med tydliga bestämmelser på området. EU har antagit nya åtgärder - öppna i ny flik för de unika säkerhetsutmaningarna med nya flygmobilitetstjänster. Syftet med detta är dubbelt: att effektivisera regleringsprocesserna samtidigt som man upprätthåller höga säkerhetsnormer och att harmonisera lagstiftningen i alla medlemsländer. De harmoniserade reglerna kommer att göra livet lättare för utvecklare och användare av drönare. Tydliga och konsekventa bestämmelser gör också att företagen vågar investera i ny drönarteknik, vilket driver på innovationen i hela EU.

Säkrare onlinetjänster

Vår vardag fungerar inte utan internet, men internet medför också utmaningar såsom desinformation, olaglig hatpropaganda och andra former av olagligt innehåll och otillåten användning. För att förhindra allt detta och förbättra säkerheten på nätet har EU antagit två viktiga rättsakter: förordningen om digitala tjänster - öppna i ny flik och förordningen om digitala marknader - öppna i ny flik.

Enligt förordningen om digitala tjänster ska onlineplattformar agera mer förebyggande när det gäller att ta bort olagligt innehåll, öka insynen i sina algoritmer och förbjuda vissa typer av riktad reklam. Den började gälla i hela EU i februari 2024, med nya regler för onlineplattformar, sociala medier och e-handelswebbplatser. Större plattformar, som kallas mycket stora onlineplattformar, måste följa strängare regler eftersom de har större inflytande.

Skyddet av barn har varit en central fråga när förordningen om digitala tjänster har genomförts. Detta har lett till att åtgärder vidtagits mot tre stora plattformar för otillräcklig ålderskontroll och utsättande av minderåriga för skadligt innehåll. Samtidigt utbildas lärare till digitala skolförmyndare - öppna i ny flik så att de kan vägleda eleverna i fråga om bland annat nätmobbning och desinformation, för att skapa en säkrare digital miljö för unga användare. År 2024 uppmärksammades också tvåårsdagen av strategin för ett bättre internet för barn - öppna i ny flik, då ett verktyg för självbedömning, som ska hjälpa plattformarna att bättre skydda barn på nätet, släpptes.

Förordningen om digitala tjänster bidrar till att skydda valintegriteten från hot på nätet, däribland AI-genererat innehåll, med hjälp av plattformar för stresstestning - öppna i ny flik och riktlinjer - öppna i ny flik för riskreducering och tydlig märkning av AI-innehåll. Kompletterande regler - öppna i ny flik som antogs i mars kommer att begränsa användningen av personuppgifter i politisk reklam, både online och offline. De föreskriver att politisk reklam ska innehålla transparensmärkningar, kräver uttryckligt samtycke för riktad marknadsföring online och förbjuder profilering baserad på känsliga personuppgifter. En EU-databas kommer att innehålla uppgifter om all politisk reklam och dess inriktningsmetoder, vilket minskar risken för manipulation och utländsk inblandning. Reklam för aktörer från länder utanför EU förbjuds inom en period av tre månader före valet.

En översyn av reglerna mot sexuella övergrepp mot barn föreslogs - öppna i ny flik för att bekämpa nya former av sexuella övergrepp mot barn på nätet, såsom deepfakes och pedofilforum. De nya reglerna kommer också att stärka det förebyggande arbetet och stödet till brottsoffer, och fastställa miniminormer för lagföring i EU. En tillfällig rättslig åtgärd för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet har förlängts till 2026 så att pågående frivilliga åtgärder för att upptäcka och avlägsna otillbörligt innehåll kan fortsätta. Dessa insatser bidrar till att skydda barn på nätet, medan EU utvecklar mer permanent lagstiftning för att effektivt ta itu med dessa frågor.

Den ökande intoleransen på nätet står inte bara i strid med EU:s grundläggande principer, utan utgör också ett allvarligt hot mot offren och äventyrar yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Sociala medieplattformar ställs nu inför strängare tillsyn då EU samarbetar med tillsynsmyndigheter för att skydda minderåriga, göra plattformarna mer transparenta, bekämpa olagligt innehåll och systemisk desinformation samt förbättra efterlevnaden genom gemensam utbildning, diskussioner och forskning.

Medan förordningen om digitala tjänster är inriktad på att skydda användare och bekämpa olagligt innehåll, säkerställer förordningen om digitala marknader att den digitala marknaden i EU förblir rättvis och konkurrenskraftig. Förordningen om digitala marknader är ett av de första verktygen för att reglera stora digitala företags makt. Den fungerar parallellt med EU:s konkurrensregler, som fortfarande gäller fullt ut. Där fastställs tydliga kriterier för grindvakter – de är stora digitala plattformar, som sökmotorer, appbutiker och meddelandetjänster. Från och med mars 2024 måste grindvakterna (för närvarande finns det sju) följa - öppna i ny flik alla regler om vad de får och inte får göra enligt förordningen för att inte hämma konkurrensen. Då får mindre företag en rimlig chans att konkurrera och konsumenterna får mer valfrihet och skäligare priser.

Hur har EU genomfört förordningen om digitala marknader 2024?

Två verktyg för visselblåsare infördes 2024, som gör det möjligt för enskilda personer att lämna information som hjälper till att identifiera och avslöja skadliga metoder på plattformar, samtidigt som de skyddas mot repressalier. Transparens är avgörande för att öka konsumenternas förtroende för e-marknadsplatser, särskilt i fråga om influerare på nätet och handelsplattformar.

En granskning (eller ett ”sweep”) av inlägg på sociala medier visade att influerare på nätet sällan informerar om den kommersiella karaktären av det innehåll de producerar:

• 97 % av influerarna lade ut kommersiellt innehåll, men
• endast 1 av 5 identifierade det konsekvent som reklam.

E-marknadsplatser blir allt populärare men har visat sig vilseleda konsumenterna om priser och villkor. Efter att nationella konsumentmyndigheter och EU gemensamt vidtagit åtgärder har flera onlineplattformar lovat att förbättra sina affärsmetoder.

Problematiska marknadsföringsmetoder visar att det behövs bättre lagstiftning för att skydda konsumenterna på nätet. I en översyn - öppna i ny flik i oktober identifierades luckor i EU:s konsumentskyddsregler, såsom otydliga lagar, regler som tillämpas olika i olika länder och bristfällig tillsyn. Vissa områden som behöver förbättras kommer att ses över i detalj under 2025.

Cybersäkerhet

Få händelser kan undergräva konsumenternas förtroende, marknadernas stabilitet och institutionernas trovärdighet mer än ett dataintrång eller en nedstängning av onlinetjänster. Cybersäkerhet har därför blivit en viktig fråga för alla.

Lagstiftning om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i alla medlemsländer (NIS 2-direktivet - öppna i ny flik) trädde i kraft i oktober. Det innehåller rättsliga åtgärder för att höja den övergripande cybersäkerheten i EU och utvidgar cybersäkerhetsreglerna till att omfatta ytterligare kritiska sektorer och entiteter. Dessa sektorer är allmän elektronisk kommunikation, digitala tjänster, avloppsvatten och avfallshantering, rymden, posttjänster och offentlig förvaltning.

EU nådde också en politisk överenskommelse - öppna i ny flik om regler för att förbättra samarbetet mellan medlemsländerna och förbättra deras förmåga att upptäcka, förbereda sig inför och reagera på cyberhot (cybersolidaritetsförordningen). Dessa regler kommer att ha en avgörande betydelse för upptäckt av cyberhot, beredskap och incidenthantering i EU. Den preliminära överenskommelsen inkluderar planer för ett system med cybersäkerhetsvarningar, en krishanteringsmekanism och certifiering för förvaltade säkerhetstjänster.

Nya regler - öppna i ny flik för att stärka EU-institutionernas cybersäkerhet trädde i kraft i januari 2024. De fastställer tydliga riktlinjer för institutionerna om inrättande av interna ramar för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker. Dessa åtgärder kommer att bidra till att förhindra dataintrång och cyberattacker som kan påverka offentliga tjänster, personuppgifter och det övergripande förtroendet för digitala system.

Säkerheten måste också byggas in i alla digitala produkter som människor använder. Genom cyberresiliensförordningen - öppna i ny flik, som antogs i oktober (och som kommer att börja tillämpas från och med slutet av 2027), kommer man att uppnå detta genom att säkrare hårdvara och mjukvara säkerställs. Tillverkarna är skyldiga att vidta säkerhetsåtgärder i alla produkter med digitala komponenter, från smarttelefoner till kaffemaskiner. I reglerna anges behovet av säkerhetsbedömningar, sårbarhetshantering och uppdateringar av mjukvara under en produkts hela livscykel.

Under en cybersäkerhetsövning i juni testades EU:s beredskap inför en storskalig cyberattack genom simulering av ett angrepp mot energisektorn. Detta följdes av rapporter och rekommendationer om cybersäkerhet i telekommunikations-, el- och kommunikationsnäten. EU antog det första systemet för cybersäkerhetscertifiering - öppna i ny flik, som innehåller EU-omfattande regler för certifiering av IKT-produkter under hela deras livscykel. EU investerar också över 210 miljoner euro - öppna i ny flik för att stärka cyberförsvaret och den digitala kapaciteten i hela Europa.

Hantering och skydd av data i EU

Data är motorn i den moderna ekonomin, och alla branscher är beroende av ett fritt informationsflöde. Denna konnektivitet öppnar globala marknader för företag av alla storlekar, men medför också utmaningar när det gäller säker och rättvis hantering och delning av data.

Ny lagstiftning - öppna i ny flik trädde i kraft i januari för att göra datadelningen i EU mer transparent och tillgänglig. Dataförordningen definierar vem som får använda data och på vilka villkor, vilket ger företagen säker tillgång till viktiga data. Bättre tillgång till industridata främjar konkurrens och innovation, särskilt för mindre företag. Detta kommer att göra det möjligt för dem att utveckla nya produkter och tjänster och konkurrera med större företag. I maj vidtogs också rättsliga åtgärder - öppna i ny flik mot 18 medlemsländer som inte hade inrättat myndigheter för att övervaka dataförvaltningsakten - öppna i ny flik, som fastställer regler för datadelning i hela EU.

Fler offentliga dataset - öppna i ny flik kommer nu att finnas tillgängliga för vidareutnyttjande, tack vare de nya regler som började gälla i juni. De gäller värdefulla dataset - öppna i ny flik som innehåller information om sex tematiska områden, däribland geospatiala data, jordobservation och mobilitet, och kommer att främja innovation på områden som AI. Inrättandet av ett europeiskt hälsodataområde - öppna i ny flik kommer att ge människor full kontroll över sina hälsodata, samtidigt som det fortfarande är tillåtet att använda data för forskning och folkhälsa på strikta villkor.

Tillväxtpotential för hälsodataekonomin

• 5,5 miljarder euro i besparingar i EU under tio år tack vare bättre tillgång till och utbyte av hälsodata.
• 20–30 % ytterligare tillväxt på den digitala hälsomarknaden.
• 5,4 miljarder euro i besparingar i EU under tio år tack vare bättre användning av hälsodata för forskning, innovation och beslutsfattande.

I en värld med ökad delning av data säkerställer EU:s dataskyddslagstiftning, den allmänna dataskyddsförordningen - öppna i ny flik, också att framsteg inte sker på bekostnad av integriteten. Den allmänna dataskyddsförordningen är en hörnsten för all digital EU-politik som rör personuppgifter. Den ger människor kontroll över sina personuppgifter och vem som får tillgång till dem. Den allmänna dataskyddsförordningen fortsätter att vara det ledande exemplet för dataskyddsramar i hela världen. Samtidigt identifierades i 2024 års rapport om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen - öppna i ny flik vissa områden som behöver förbättras, bland annat hanteringen av gränsöverskridande ärenden. Detta hade redan åtgärdats genom det förslag till förordning som syftar till att effektivisera samarbetet mellan dataskyddsmyndigheter när man tillämpar den allmänna dataskyddsförordningen i gränsöverskridande ärenden.

Den allmänna dataskyddsförordningens betydelse sträcker sig också utanför EU. Eftersom företag i allt högre grad förlitar sig på gränsöverskridande dataflöden tillhandahåller dataskyddsförordningen verktyg för att skydda personuppgifter, även när de lämnar EU, och kan till och med begränsa överföring till länder med lägre standarder. En av de mekanismer som används för att säkerställa att uppgifter får samma skydd utanför EU är beslut om adekvat skyddsnivå, som erkänner länder utanför EU som tillhandahåller adekvat dataskydd. Hittills har 16 beslut om adekvat skyddsnivå antagits, vilka regelbundet ses över. Efter en översyn i januari 2024 bekräftade EU att data kan fortsätta att överföras fritt till elva partnerländer och partnerterritorier - öppna i ny flik.

På grundval av ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå - öppna i ny flik (för ramen för dataskydd mellan EU och Förenta staterna) kan personuppgifter överföras säkert från EU till amerikanska företag utan att man behöver införa ytterligare dataskyddsgarantier. Det ger också människor i EU rätt att överklaga till en ny domstol som inrättats för EU-klagomål om den amerikanska underrättelsetjänstens verksamhet. I utvärderingsrapporten - öppna i ny flik om ramen från oktober 2024 bekräftades att amerikanska myndigheter har infört de strukturer och förfaranden som krävs för att domstolen ska fungera effektivt. Dessa åtgärder skyddar data vid alla transatlantiska överföringar, även sådana som görs genom företagsavtal eller interna strategier.

Digitala offentliga tjänster

Offentliga och privata tjänster blir alltmer digitala, men integritet och säkerhet på nätet håller inte alltid den standard som krävs, vilket gör att enskilda personer är sårbara för identitetsstöld och oönskad profilering. Nya regler - öppna i ny flik trädde i kraft i maj 2024 så att alla EU-medborgare och invånare ska kunna ha en personlig digital identitetsplånbok - öppna i ny flik senast 2026. Det kommer att göra vardagen enklare och säkrare. Användarna kommer att kunna bevisa sin identitet säkert, utbyta digitala dokument, till exempel recept, och göra betalningar – allt med en enda app. Användarna behåller full kontroll över sina personuppgifter.

EU håller för närvarande på att utarbeta riktlinjer för att plånböckerna ska uppfylla högsta säkerhetsstandarder och fungera smidigt i hela EU. I november antogs fem genomförandeförordningar - öppna i ny flik som fastställer regler för plånböckernas huvudfunktioner och certifiering.

EU:s nuvarande pappersbaserade rättssystem gör gränsöverskridande ärenden komplicerade och dyra. För att lösa detta problem kommer ett onlinesystem - öppna i ny flik för hantering av rättsliga frågor att införas i alla medlemsländer. Oavsett om det gäller arv eller affärsavtal kommer personer och företag att kunna lämna in handlingar, kommunicera med domstolar, närvara vid förhandlingar och betala avgifter – allt elektroniskt.

Tack vare det EU-omfattande systemet för datadelning - öppna i ny flik är det nu lättare för människor att studera, flytta, arbeta, gå i pension eller göra affärer i hela EU. Myndigheter i olika medlemsländer kan dela dokument med varandra på invånarnas begäran, så att de inte längre behöver lämna samma information flera gånger. Detta system kommer att integreras i den gemensamma digitala ingången, som kopplar samman nationella portaler för att tillhandahålla information, onlinetjänster och stöd till personer och företag i alla medlemsländer. 2024 blev det möjligt för medlemsländerna att ge aktuell och tillförlitlig information om nationella tillståndsförfaranden för nettonollindustriprojekt på portalen Ditt Europa - öppna i ny flik, för att hjälpa företag att spara tid när de ansöker om tillstånd.

Digitala färdigheter

För att få tillgång till offentliga tjänster på nätet, studera, arbeta, kommunicera och hitta tillförlitlig information måste människor i EU ha digitala färdigheter. Endast cirka 56 % - öppna i ny flik av EU:s invånare i åldern 16–74 år har minst grundläggande digitala färdigheter.

För att förbättra situationen har EU satt som mål att 80 % av de vuxna ska kunna använda teknik i vardagen och att 20 miljoner människor ska vara sysselsatta inom teknikbranschen senast 2030, med fokus på att få in fler kvinnor i branschen. Det nya initiativet Women TechEU - öppna i ny flik är avgörande för denna strävan. Initiativet erbjuder kvinnor som leder tekniska startupföretag mentorskap, coachning och ekonomiskt stöd för att hjälpa dem att växa.

Det gemensamma europeiska dataområdet för kompetens, som lanserades 2024, kommer att möjliggöra delning av och tillgång till kompetensrelaterade data. Uppgifterna kan användas för en rad olika syften, såsom att analysera trender, utarbeta strategier och utveckla nya tillämpningar, samtidigt som etik, mångfald och dataskydd prioriteras.

Rymdpolitiken driver på innovation, ökar säkerheten och stärker den ekonomiska tillväxten inom flera sektorer. Med tanke på dessa långtgående fördelar införde EU nya program och utökade befintliga program under 2024.

Avgörande för denna insats var inrättandet av EU:s informations- och analyscentrum för rymdinformation - öppna i ny flik, en plattform där statliga experter och experter från industrin kan samarbeta i rymdsäkerhetsfrågor (se även kapitel 7). En detaljerad strategi för flyg- och rymdföretag - öppna i ny flik offentliggjordes också för en grönare och mer tekniskt avancerad industri.

Även om satelliter rör sig i hög omloppsbana har de större inverkan än vi tror. Från smarttelefoner i våra fickor till flygplan gör deras omloppsbanor att vår värld är uppkopplad och går framåt.

IRIS² - öppna i ny flik (infrastruktur för motståndskraft, sammanlänkning och säkerhet via satellit), EU:s säkra satellitnätverk erbjuder säker kommunikation för bland annat gränskontroll och krishantering, samtidigt som det bidrar till att tillhandahålla höghastighetsinternet till avlägsna områden och förbättra Europas digitala säkerhet.