Europeiska unionen står fast vid sitt åtagande att hjälpa Ukraina mot Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot landet och dess olagliga försök att annektera ukrainskt territorium. EU hjälper Ukraina att stå emot anfallet, stödjer landets finansieringsbehov och spelar en viktig roll i dess återhämtning, återuppbyggnad och modernisering för att bidra till att uppnå en grön, digital och inkluderande ekonomi. EU stödjer också Ukrainas reformer på vägen mot EU-medlemskap och anpassningen av Ukrainas ekonomi till den inre marknaden. Under 2024 fortsatte EU sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd till Ukraina. EU kommer att fortsätta att verka för en rättvis och varaktig fred i enlighet med internationell rätt, inklusive principerna i FN-stadgan, som bevarar Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet.

Ekonomiskt stöd

EU har varit fast beslutet att stödja Ukraina sedan Rysslands anfallskrig inleddes. Genom att anta exceptionella makroekonomiska stödpaket - öppna i ny flik för att stabilisera Ukrainas ekonomi, utnyttja den europeiska fredsfaciliteten - öppna i ny flik för militärt stöd och försvarsstöd och tillhandahålla särskilda militära utbildningsuppdrag - öppna i ny flik har EU agerat snabbt för att tillgodose Ukrainas akuta behov av ekonomiskt och militärt stöd.

Under 2024 byggde EU ut detta stöd och såg till att kunna ge mer omfattande och långsiktigt bistånd till Ukraina. Landet står för närvarande inför den dubbla utmaningen att återuppbygga sin ekonomi och sin infrastruktur, och samtidigt genomföra reformer för att förbereda sig för anslutningen till EU (se kapitel 8). Med tanke på komplexiteten i både återuppbyggnaden och de reformer som krävs för ett EU-medlemskap, fanns det ett tydligt behov av varaktigt och strukturerat EU-stöd. För att komma till rätta med detta inrättade EU Ukrainafaciliteten - öppna i ny flik för att tillhandahålla upp till 50 miljarder euro i stabilt och förutsägbart ekonomiskt stöd till Ukraina mellan 2024 och 2027.

Ukrainafaciliteten är ett uttryck för EU:s åtagande att stärka Ukrainas resiliens, främja dess återhämtning och underlätta dess väg mot hållbar utveckling och EU-medlemskap. Inom ramen för faciliteten betalades under 2024 16,5 miljarder euro ut till Ukrainas statsbudget för att hjälpa till att finansiera offentliga löner, pensioner och viktiga offentliga tjänster, medan ytterligare 19,6 miljarder euro mobiliserades genom facilitetens tre pelare.

Ukrainafaciliteten

Utöver det ekonomiska stödet från Ukrainafaciliteten antogs i oktober ett åtgärdspaket - öppna i ny flik för att genomföra de åtaganden som gjordes vid G7-toppmötet - öppna i ny flik i Fasano i Apulien i Italien, av EU och G7-partnerna, om att tillhandahålla ytterligare 45 miljarder euro i lån till Ukraina. Av det totala beloppet på 45 miljarder euro, och efter bidrag från andra G7-partner, bekräftade EU att man kommer att bidra genom att bevilja ett makroekonomiskt stödlån på 18,1 miljarder euro. Dessa lån ska återbetalas med extraordinära intäkter från den ryska centralbankens frysta tillgångar.

I slutet av 2024 hade EU och dess medlemsländer tillhandahållit ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd till ett värde av över 130 miljarder euro till Ukraina och ukrainarna sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Stöd till Ukraina och ukrainare (2022–2024)

Av det totala stödet till Ukraina och ukrainare mellan 2022 och 2024, som uppgick till mer än 130 miljarder euro, tillhandahölls över 64,3 miljarder euro i finansiellt, ekonomiskt och humanitärt stöd, 47,3 miljarder euro i militärt stöd, 17 miljarder euro gjordes tillgängliga för medlemsländerna för att stödja människor som flyr kriget och 1,5 miljarder euro gjordes tillgängliga från intäkterna från ryska frysta tillgångar.

Militärt stöd

Utöver att förse Ukraina med militär utrustning stödjer EU och medlemsländerna landet genom att tillhandahålla militär utbildning. EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina - öppna i ny flik syftar till att stärka den ukrainska försvarsmaktens kapacitet att försvara Ukrainas territoriella integritet. I uppdraget samarbetar man nära med likasinnade internationella partner för att ge utbildningsstöd till den ukrainska försvarsmakten. All verksamhet inom uppdraget äger rum på EU:s mark. Hittills har 24 medlemsländer erbjudit utbildningsmoduler och personal som utbildar över 65 000 ukrainska soldater.

Under 2024 vidtog EU också åtgärder för att samarbeta med Ukraina på försvarsområdet. Det försvarsindustriella forumet för EU–Ukraina - öppna i ny flik, som är ett av de första resultaten av den nya strategin för europeisk försvarsindustri - öppna i ny flik, anordnades i maj. Dessutom inledde EU:s kontor för försvarsinnovation i Kiev - öppna i ny flik i Ukraina, sin verksamhet i september. Syftet är att främja gränsöverskridande samarbete mellan försvarsindustrin i EU och i Ukraina och att föra dem närmare varandra.

Humanitärt bistånd och civilskyddsbistånd till Ukraina

EU:s humanitära finansiering stödjer människor i Ukraina genom att tillhandahålla kontantbistånd, civilskyddsbistånd, hälso- och sjukvård, nödbostäder och vintersäkrade bostäder, medicinska förnödenheter, livsmedel, vatten, minröjningsutrustning och minröjningsutbildning samt allmän utbildning.

Dessa medel omfattar ytterligare 100 miljoner euro i humanitärt bistånd som har gjorts tillgängliga för Ukraina sedan juli. Huvuddelen är avsedd för de mest utsatta befolkningsgrupperna så att de kan förbereda sig inför vintern.

Experter uppskattar att attackerna mot Ukrainas energiinfrastruktur under 2024 ledde till en förlust av omkring 9 gigawatt energiproduktionskapacitet – hälften av vad Ukraina behöver för att ta sig igenom vintern. För att undvika att mörkret sänker sig över Ukraina har EU ställt omkring 100 miljoner euro till förfogande - öppna i ny flik för att reparera energiinfrastruktur och exportera över 2 gigawatt el till Ukraina. Beloppet ska täckas av de extraordinära intäkterna från den ryska centralbankens frysta tillgångar. (Mer information om hur EU bidrar till Ukrainas energitrygghet finns i avsnittet ”Återuppbyggnaden av Ukraina” nedan.)

Alla de 27 medlemsländerna har tillsammans med sex länder utanför EU erbjudit bistånd in natura genom EU:s civilskyddsmekanism - öppna i ny flik, omfattande allt från medicinska förnödenheter till fordon och energiutrustning.

Donationerna genom mekanismen har hittills omfattat

• över 9,9 miljoner LED-lampor,
• mer än 360 000 enheter för strömförsörjning, varav
  • 3 473 transformatorer,
  • 5 sparkopplade transformatorer och
  • 8 809 generatorer.

Mekanismen har också stött leveranser av minröjningsutrustning och brandfordon. Tillsammans med EU:s rescEU - öppna i ny flik-beredskapslager har ytterligare medicinsk utrustning och energibistånd skickats till Ukraina.

För att effektivt distribuera kritiska förnödenheter har EU inrättat logistiknav i Polen, Rumänien och Slovakien. Hittills har över 152 000 ton förnödenheter levererats.

EU samordnar också medicinsk evakuering av ukrainska patienter i akut behov av behandling. Hittills har nästan 4 000 patienter fått specialistvård i 22 länder.

Humanitärt bistånd sträcker sig utöver donationer och finansiering. EU:s kontor för humanitärt bistånd i Ukraina spelar en viktig roll när det gäller att underlätta samordning och informationsutbyte mellan olika organisationer. EU:s experter på humanitärt bistånd genomför också regelbundna uppdrag på fältet i nästan alla drabbade regioner för att bedöma behoven och övervaka EU-finansierade initiativ. I Charkiv i Ukraina befinner sig EU:s partner på fältet och tillhandahåller kritiskt stöd, såsom kontanter, vatten och varma kläder till dem som flyr från attacker.

Ukrainska patienter får vård i hela Europa

Skydd och stöd för dem som flyr från kriget i Ukraina

Över 4 miljoner människor som flyr från kriget i Ukraina har beviljats tillfälligt skydd i EU. I juni förlängde - öppna i ny flik EU detta skydd, som ger rätt till bosättning, hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsrelaterade rättigheter i medlemsländerna, fram till mars 2026.

- öppna Facebook i ny flik

VIDEO: Tolvåriga Denys drömmer om att bli psykolog, men hans skola i Ukraina är stängd. Tack vare partnerskapet mellan EU och Unicef kan han få fortsatt undervisning på nätet. © Unicef

Nationella myndigheter i hela EU har också gjort enorma ansträngningar för att stödja inkluderingen av studerande som fördrivits, på alla utbildningsnivåer och inom alla utbildningssektorer. Barn från Ukraina måste gå i lokala skolor i över hälften av medlemsländerna, och fler länder förbereder sig för att införa obligatorisk skolgång för dem i framtiden. Uppskattningsvis 700 000 - öppna i ny flik fördrivna barn från Ukraina var inskrivna i skolor i EU under läsåret 2023–2024, i allt från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieutbildning.

Erasmus+-programmet hjälper också medlemsländerna att integrera fördrivna ukrainska studenter och personal. Ukraina fortsätter att dra nytta av den internationella dimensionen av Erasmus+, med kapacitetsuppbyggnad för ungdomar - öppna i ny flik och för idrottsprojekt - öppna i ny flik, där Ukraina kunde delta under 2024 för första gången. I juni publicerade kommissionen också en rapport om inkludering av fördrivna barn från Ukraina i EU:s utbildningssystem - öppna i ny flik.

Efter publiceringen av 2024 års ansökningsomgång för Europauniversitet inom Erasmus+ - öppna i ny flik, om hur man bildar eller utvidgar universitetsallianser, anslöt sig omkring 35 ukrainska universitet till europeiska universitetsallianser som associerade partner. Det här initiativet gör det möjligt för studenter och anställda att studera och arbeta i olika europeiska länder. Dessutom har Europeiska solidaritetskåren genom volontärprojekt - öppna i ny flik gett stöd till personer som fördrivits på grund av kriget i Ukraina.

Ytterligare 10 miljoner euro har anslagits - öppna i ny flik för att stödja fördrivna forskare från Ukraina genom MSCA4Ukraine - öppna i ny flik inom ramen för Horisont Europa, EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Detta kommer att göra det möjligt för ytterligare minst 50 forskare att på ett säkert sätt fortsätta sitt arbete med forskningsprojekt vid universitet, företag, forskningscentrum och andra institutioner i EU samt i länder som är associerade med Horisont Europa. Detta belopp är utöver de 25 miljoner euro som redan avsatts för att inom ramen för stipendieprogrammet MSCA4Ukraine stödja 125 forskare - öppna i ny flik som fördrivits på grund av kriget.

EU arbetar också för att det ska vara enkelt för ukrainare att integreras i medlemsländerna. Tack vare EU:s instrument för tekniskt stöd - öppna i ny flik håller t.ex. städer i Polen, Rumänien och Slovakien på att bygga upp en långsiktig strategi för att stödja ukrainska flyktingfamiljer. Detta kommer att göra det möjligt för familjer att dra nytta av stabil och kontinuerlig tillgång till grundläggande tjänster såsom utbildning och sysselsättningsmöjligheter.

Inna, som är flykting från Ukraina, började praktisera på ett lokalt bageri i staden Randers i Danmark inom ramen för projektet Inclusive Restart, som stöds genom medfinansiering från Europeiska socialfonden+. Hon är nu formellt anställd.

VIDEO: I Rumänien kunde instrumentet för tekniskt stöd bidra till finansieringen av en onlineplattform där ukrainska flyktingar kan få tillgång till offentliga tjänster.

Utöver att främja integration erkänner EU vikten av att förse ukrainare med den kunskap som behövs för att förstå och utöva sina rättigheter som EU-medborgare med tillfällig skyddsstatus. Under 2024 inledde EU en särskild kampanj - öppna i ny flik för att informera fördrivna ukrainare i sex medlemsländer om konsumenträttigheter i EU. Detta bidrar till att säkerställa att de har lika tillgång till rättvis behandling, skydd och öppenhet i sina dagliga konsumenttransaktioner. Det andra huvudsyftet med kampanjen var att ge fördrivna ukrainare möjlighet att söka hjälp och hävda sina rättigheter genom att hänvisa dem till lämplig konsumentorganisation i det medlemsland där de bor.

Slutligen strävar EU efter att skydda, utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och kulturarv, och inser vikten av kulturella uttryck för att skapa en känsla av gemenskap och ömsesidig förståelse. I december anslöt sig Ukraina till programområdet Media - öppna i ny flik i programmet Kreativa Europa - öppna i ny flik, vilket gör det möjligt för ukrainska filmskapare och audiovisuella upphovsmän att ansöka om finansiering för sitt arbete.

EU fortsatte sitt nära samarbete med Ukraina och Moldavien för att bidra till att förbättra transportvägarna genom initiativet om solidaritetskorridorer - öppna i ny flik. Solidaritetskorridorerna inrättades ursprungligen för att kringgå Rysslands blockad av Ukrainas hamnar vid Svarta havet, som var den viktigaste vägen för landets spannmålsexport, men de omfattar i dag handel inom alla sektorer. De gör det möjligt för Ukraina och Moldavien att exportera alla typer av varor till världsmarknaderna och även för Ukraina att ta emot viktig import. På lång sikt kommer de att spela en avgörande roll i Ukrainas återuppbyggnad och ytterligare integration i EU:s inre marknad.

VIDEO Solidaritetskorridorerna i praktiken.

Som ett led i initiativet om solidaritetskorridorer finansierar EU också utrustning för att stödja gräns- och tullmyndigheter. I juni levererades en ny EU-finansierad bärbar röntgenapparat - öppna i ny flik till gränsövergången i Tjop i Ukraina, vid gränsen till Ungern, för att påskynda kontrollerna och minska väntetiderna för lastbilschaufförer och logistikföretag.

Utöver solidaritetskorridorerna har det transeuropeiska transportnätet - öppna i ny flik, ett viktigt EU-initiativ som utformats för att förbättra transportinfrastrukturen och konnektiviteten mellan medlemsländerna, utvidgats till att omfatta Ukraina och Moldavien. Detta har också gett enheter från båda länderna tillgång till Fonden för ett sammanlänkat Europa - öppna i ny flik, EU:s primära finansieringsmekanism för infrastrukturutveckling.

EU har fortsatt att stödja Ukraina genom att utvidga förmånliga handelsavtal - öppna i ny flik, transportavtal och roamingavtal.

Under året förlängde EU återigen handelsstödjande åtgärder - öppna i ny flik för att upphäva importtullar och kvoter för ukrainsk export, denna gång till och med den 5 juni 2025.

Eftersom importen till EU av vissa jordbruksprodukter från Ukraina ökade markant under 2022 och 2023, innehåller dock de förnyade autonoma handelsåtgärderna en förstärkt skyddsmekanism. På så sätt kan snabba korrigerande åtgärder vidtas vid stora störningar på EU-marknaden eller på marknaderna i ett eller flera medlemsländer.

För att hjälpa Ukraina att exportera sina varor till EU och till världsmarknaderna förlängde och uppdaterade EU och Ukraina sitt avtal om vägtransporter - öppna i ny flik i juni. Avtalet har avsevärt underlättat handeln med varor som transporteras på väg mellan EU och Ukraina och gynnat båda ekonomierna sedan krigets början. Ett liknande avtal mellan EU och Moldavien har också förlängts - öppna i ny flik.

För att stärka samarbetet på transportområdet inleddes högnivådialogen om transporter mellan EU och Moldavien. Den kommer att bidra till att stärka konnektiviteten mellan olika transportsätt och till gemensamma framsteg när det gäller den hållbara och den digitala omställningen.

EU är medvetet om att det för Ukrainas ekonomiska återhämtning också krävs ett starkt stöd till landets återuppbyggnad. EU strävar efter att samordna resurserna effektivt genom att sammanföra Ukraina, EU, G7-länderna och andra partner. Målet är att säkerställa att stödet till Ukraina planeras och tillhandahålls effektivt, på ett enhetligt, öppet och inkluderande sätt, samtidigt som man undviker dubbelarbete.

Enligt Världsbankens rapport Ukraine – Rapid damages and needs assessment - öppna i ny flik (inte översatt till svenska), som offentliggjordes i februari 2024, kommer Ukrainas återuppbyggnad och återhämtning att kosta 486 miljarder US-dollar under det kommande årtiondet. De mest akuta behoven rör områdena bostäder, transporter, handel och industri, jordbruk, energi, socialt skydd och försörjningsskydd.

Trots de svåra omständigheterna växte den ukrainska ekonomin med 5 % under 2023. Enligt basprognoserna - pdf-fil, öppna i ny flik förväntas tillväxten under de kommande åren ligga över 4 %. Men även om man utgår ifrån att kriget börjar trappas ned i slutet av 2024 skulle Ukrainas bruttonationalprodukt inte nå förkrigsnivån förrän 2030.

För att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina lanserade EU den nya investeringsramen för Ukraina - öppna i ny flik i april, inom ramen för Ukrainafaciliteten. Den kommer att frigöra 9,3 miljarder euro i investeringsinstrument (7,8 miljarder euro i lånegarantier och 1,51 miljarder euro i blandfinansiering) som skulle kunna mobilisera upp till 40 miljarder euro i ytterligare finansiering från europeiska finansinstitut och den privata sektorn. De första bidragen och garantiavtalen, till ett värde av 1,4 miljarder euro, undertecknades i juni vid konferensen om Ukrainas återhämtning i Berlin - öppna i ny flik i Tyskland. Dessa har potential att frigöra 6 miljarder euro i investeringar i kritiska återuppbyggnads- och moderniseringsprojekt, särskilt på områden som energi och kommunal infrastruktur. Vid konferensen lanserades också det rådgivande organet för näringslivsfrågor - öppna i ny flik, som ska stödja givarsamordningsplattformen för Ukraina - öppna i ny flik genom att ge affärsinsikter som kan bidra till att förbättra investeringsklimatet i landet och locka till investeringar från den privata sektorn.

Vid investeringskonferensen EU–Ukraina i Warszawa i Polen i november publicerades dessutom en inbjudan att anmäla intresse som riktar sig till privata företag i EU som är intresserade av att investera i Ukraina. Konferensen lockade över 5 500 deltagare från 32 länder, däribland företrädare för företag och banker.

För att stödja en grönare och socialt inkluderande återuppbyggnad av Ukraina undertecknade - öppna i ny flik EU och Internationella finansieringsbolaget ett garantiavtal på 90 miljoner euro för att stödja en inkluderande och hållbar återuppbyggnad i Ukraina. Programmet syftar till att mobilisera över 500 miljoner euro i privata investeringar i kritisk infrastruktur, produktion av varor, utfasning av fossila bränslen och bevarande av försörjningsmöjligheter.

I samband med detta samlades vid det första näringslivstoppmötet EU–Ukraina - öppna i ny flik den 18 april över 400 deltagare från den privata sektorn för att diskutera viktiga sektorer i Ukrainas ekonomi i syfte att främja en grönare utveckling.

VIDEO: Nad Dzherelom-projektet, vinnare av priset för särskilt erkännande av Ukrainas insatser för återuppbyggnad och återhämtning.

De nya europeiska Bauhauspriserna - öppna i ny flik, som synliggör innovativa projekt och koncept från människor både i och utanför Europa, öppnades för ukrainska projekt för första gången 2024. Ett pris som ges särskilt för återuppbyggnads- och återhämtningsinsatser i Ukraina tilldelades två initiativ som tillhandahåller skydd och gemensamma utrymmen för internflyktingar och behövande familjer. Detta särskilda pris uppmärksammar det ukrainska folkets resiliens samt stödjer återuppbyggnads- och återhämtningsprocessen.

Som svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därav följande energipriskrisen antog kommissionen riktade instrument för statligt stöd, nämligen den tillfälliga krisramen och dess efterföljare, den tillfälliga kris- och omställningsramen - öppna i ny flik. Dessa har spelat en viktig roll för att mildra effekterna av höga energikostnader och stödja den gröna omställningen i medlemsländerna. I maj förlängde kommissionen vissa bestämmelser i den tillfälliga kris- och omställningsramen med ytterligare sex månader, fram till slutet av 2024, för att hantera ihållande marknadsstörningar, särskilt inom jordbruks- och fiskerisektorerna.

EU-jordbrukarnas oro över den ökande importen av livsmedel från Ukraina har åtgärdats genom en förstärkt skyddsklausul och en nödbroms för sju känsliga produkter i handelsstödåtgärderna, vilka har förlängts till och med den 5 juni 2025. Ryssland är fortfarande en mycket stor exportör av spannmål i världen, och landets export fortsätter att direkt och indirekt finansiera krigsinsatserna. Hotet om störningar på EU-marknaden ledde till att högre tullar infördes - öppna i ny flik på spannmålsprodukter som importeras till EU från Ryssland och Belarus – en ökning med upp till 50 %, som trädde i kraft den 1 juli. I linje med EU:s grundläggande princip om att inte vidta restriktiva åtgärder som skulle kunna inverka negativt på den globala livsmedelstryggheten gäller detta ökade tullskydd endast import till EU-marknaden.

Under året fortsatte EU med stränga sanktioner mot Ryssland i syfte att begränsa landets förmåga att finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina. Sedan februari 2022 har EU infört sammanlagt femton paket med restriktiva åtgärder mot Ryssland. EU:s sanktioner riktar sig inte bara mot specifika personer och enheter utan också mot finans-, energi-, transport-, teknik- och försvarssektorerna.

Det trettonde sanktionspaketet - öppna i ny flik, som antogs i februari 2024, inriktades på att ytterligare begränsa Rysslands tillgång till militär teknik, t.ex. drönare, och på att föra upp ytterligare företag och personer som är inblandade i Rysslands krigföring på sanktionslistan. Det fjortonde paketet med restriktiva åtgärder - öppna i ny flik, som antogs i juni, hanterade problem med efterlevnaden och Rysslands ansträngningar för att kringgå EU:s sanktioner. Det innehöll viktiga nya energirelaterade åtgärder med inriktning på flytande naturgas. För första gången antog EU en åtgärd som riktades mot specifika fartyg som bidrar till Rysslands krigföring mot Ukraina. De omfattas av ett förbud mot tillträde till hamnar och ett förbud mot tillhandahållande av tjänster.

Det fjortonde paketet stärkte också de finansiella sanktionerna avsevärt genom att införa ett förbud för EU-banker utanför Ryssland att använda ”systemet för överföring av finansiella meddelanden” (SPFS), som är den ryska motsvarigheten till Swift (Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication). Genom paketet infördes dessutom ett förbud mot transaktioner med banker och leverantörer av kryptotillgångar vilka underlättar transaktioner till stöd för Rysslands försvarsindustriella bas. För att ytterligare begränsa Rysslands möjligheter att få tillgång till varor och teknik som omfattas av restriktioner infördes flera åtgärder för att öka den privata sektorns efterlevnad av bestämmelserna, stödja de nationella behöriga myndigheternas kontroll av efterlevnaden och förhindra att sanktionerna kringgås, bland annat genom kontroller av utländska dotterbolag till EU-aktörer.

PODCAST: En podd där man diskuterar hur effektiva EU-sanktionerna är.

Det femtonde sanktionspaketet - öppna i ny flik, som antogs i december, var inriktat på att ta itu med Rysslands skuggflotta, kringgående av sanktioner och det ryska militärindustriella komplexet. För första gången införde EU fullständiga sanktioner – däribland reseförbud, frysning av tillgångar och förbud mot ekonomiska resurser – mot flera kinesiska aktörer. Paketet var dessutom riktat mot ryska tillverkare av militär utrustning, rederier och enheter som bidrar till kringgående av sanktioner, och införde ändringar för att ta itu med de ökande tvisterna och repressalierna i Ryssland mot EU:s värdepapperscentraler. I paketet uppfördes också ytterligare 84 personer och enheter på sanktionslistan (54 personer och 30 enheter), vilket innebär att det totala antalet listade personer och enheter uppgick till över 2 300. Detta innebär en frysning av EU-baserade tillgångar för dessa personer och enheter samt reseförbud för personerna.

EU antog också sanktioner mot Belarus - öppna i ny flik som svar på landets roll i Rysslands olagliga, oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. Dessa omfattande åtgärder återspeglar flera av de restriktioner som redan införts mot Ryssland och motverkar risken att restriktionerna kringgås på grund av den nära integrationen av de ryska och belarusiska ekonomierna.

EU arbetar hårt för att se till att sanktionerna tillämpas effektivt. Instrumentet för tekniskt stöd, som tillhandahåller skräddarsydd sakkunskap till medlemsländerna, fortsatte att stödja medlemsländerna genom att hjälpa dem att kartlägga de aktörer och organisationer som är relevanta för frysning av tillgångar. I arbetsgruppen för frysning och beslag av tillgångar - öppna i ny flik fortsatte medlemsländerna att utbyta bästa praxis med varandra och med internationella partner för att förbättra genomförandet av sanktionerna. I maj trädde ett direktiv i kraft, avsett att harmonisera fastställandet av brottsrekvisit och påföljderna för överträdelse av EU:s sanktioner - öppna i ny flik. Detta kommer att göra EU-sanktionerna ännu effektivare. Slutligen fortsatte David O’Sullivan, det särskilda sändebudet för genomförandet av EU:s sanktioner, att under hela året samarbeta med länder utanför EU för att säkerställa att EU-sanktionerna inte kringgås, vilket skulle göra dem mindre effektiva.

Till följd av EU:s sanktioner var det möjligt att frysa den ryska centralbankens tillgångar i EU, med ett värde av mer än 210 miljarder euro. De extraordinära intäkterna från förvaltningen av dessa tillgångar uppgår till cirka 2,5–3 miljarder euro per år. I maj antog EU rättsakter - öppna i ny flik som gör det möjligt att använda dessa nettovinster till förmån för Ukraina. En första utbetalning på 1,5 miljarder euro gjordes tillgänglig - öppna i ny flik i juli och den andra betalningen planeras till våren 2025.

I samband med Rysslands oberättigade, olagliga och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina har Rysslands agerande kontinuerligt brutit mot internationell rätt, med många rapporter om incidenter som utgör internationella brott. Sjutton EU-länder har börjat utreda internationella brott som begåtts i Ukraina. Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete - öppna i ny flik (Eurojust) spelar en avgörande roll när det gäller att stödja den gemensamma utredningsgruppen för internationella brott i Ukraina - öppna i ny flik, som består av Ukraina och sex medlemsländer och som har Internationella brottmålsdomstolen och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning - öppna i ny flik (Europol) som deltagare. Utredningarna stöds av Eurojusts specialiserade databas, databasen över bevis för de allvarligaste internationella brotten - öppna i ny flik (Ciced), som inrättades för att bevara, lagra och analysera bevis som rör internationella brott.

Sedan 2023 finns Internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina - öppna i ny flik (ICPA) hos Eurojust. Centrumet inrättades för att stödja arbetet med att förbereda eventuella framtida åtal för aggressionsbrott, oavsett inom vilken jurisdiktion de kommer att väckas. Åklagare från den gemensamma utredningsgruppen, däribland Ukraina och en åklagare från USA, samarbetar på plats, vilket gör det möjligt för dem att snabbt utbyta bevis och enas om en gemensam väg framåt i sina utredningar. Internationella brottmålsdomstolen har varit aktivt involverad.

Sedan 2023 har dessutom EU, Europarådet - öppna i ny flik och omkring 40 länder, den så kallade kärngruppen, aktivt deltagit i diskussioner om att inrätta en särskild domstol för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina. Den 22 november 2024 bekräftade kärngruppen sitt engagemang genom att offentliggöra Wien-Riga-uttalandet - pdf-fil, öppna i ny flik. I detta uttalande beskrivs inrättandet av den särskilda domstolen inom ramen för Europarådet, baserat på ett bilateralt avtal mellan Ukraina och Europarådet.

Ryssland måste också hållas ansvarigt för den skada som landet har orsakat och fortsätter att orsaka Ukraina och dess befolkning. I maj 2023 upprättade 43 länder och EU ett register över skadorna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina - öppna i ny flik inom Europarådet, för att registrera skadeståndsanspråk för skador som orsakats av den ryska invasionen. Registret öppnades för inlämning av den första kategorin av fordringar - öppna i ny flik vid konferensen Restoring Justice for Ukraine - öppna i ny flik som hölls i Haag i Nederländerna den 2 april 2024. I oktober hade mer än 10 000 fordringar registrerats i registret. Den 13 december meddelade skaderegistret sina första beslut om registrering av fordringar. Dessa rörde 832 skadeståndsanspråk för skador eller förstörelse av bostäder. Under 2024 deltog dessutom mer än 50 länder, tillsammans med EU och Europarådet, i tre förberedande möten för att inrätta en skadeståndskommission. Dessa möten utgjorde ett viktigt steg mot att skapa en heltäckande kompensationsmekanism i syfte att granska och fastställa fordringar som registrerats i registret.

EU stödjer helhjärtat Ukraina när det gäller att uppnå en omfattande, rättvis och varaktig fred i linje med internationell rätt och principerna i FN-stadgan. Vid toppmötet om fred i Ukraina - öppna i ny flik, som hölls i Schweiz den 15 och 16 juni, åtog sig EU - öppna i ny flik att upprätthålla dessa principer och stödja en fred som återställer Ukrainas suveränitet, politiska oberoende och territoriella integritet.

EU kommer inte bara att stödja Ukraina för att uppnå en rättvis fred på dess egna villkor, utan kommer också att fortsätta att uppbåda internationellt stöd för Ukraina. Den 27 juni undertecknade EU och Ukraina de gemensamma säkerhetsåtagandena mellan Europeiska unionen och Ukraina - pdf-fil, öppna i ny flik. Genom att underteckna detta avtal - öppna i ny flik åtog sig EU och EU-länderna att ge Ukraina och dess folk allt politiskt, finansiellt, ekonomiskt, humanitärt, militärt och diplomatiskt stöd som landet behöver i tio år. Detta inbegriper att hjälpa Ukraina att få internationellt stöd, särskilt från viktiga utvecklingsländer och tillväxtekonomier.

EU undertecknade tillsammans med flera länder också dokumentet Ukraine Compact - öppna i ny flik vid Natos 33:e toppmöte i juli. Detta dokument belyser hur viktig Ukrainas säkerhet är för säkerheten i hela den euroatlantiska regionen och hur Rysslands militära angrepp mot Ukraina utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet. Undertecknarna bekräftade att de avser att stödja Ukraina tills dess att landet står som segrare efter Rysslands anfallskrig.