Under 2024 gjorde EU viktiga framsteg i sina ansträngningar för att stärka ekonomin och främja resiliensen mot bakgrund av dagens globala utmaningar. EU bedömde hur återhämtningsplanen NextGenerationEU efter halva tiden påverkat medlemsländerna, medan dessa fortsatte att göra framsteg i genomförandet av sina återhämtnings- och resiliensplaner. Dessutom trädde det reformerade ramverket för ekonomisk styrning i kraft, och framsteg gjordes vad gäller skattereformer och en modernisering av tullunionen. Alla dessa reformer bidrog till att stärka konkurrenskraften på lång sikt samt främja ekonomisk tillväxt och trygga en hållbar skuldsättning. EU införde också nya regler om klimatrisker, skattefusk och företagens hållbarhet. Med de här initiativen visar EU sitt engagemang för hållbar tillväxt, innovation och globalt ledarskap, samt säkerställer att EU-länderna fortsätter att vara konkurrenskraftiga och samtidigt klarar ekonomiska, miljömässiga och sociala omställningar.

Trender

Under 2024 började EU:s ekonomi åter växa - öppna i ny flik, och BNP ökade med 0,9 %. Den totala inflationen sjönk till 2,6 %, vilket var en avsevärd nedgång från 6,4 % 2023. De kommande två åren kommer den ekonomiska aktiviteten att öka medan inflationen dämpas ytterligare. EU:s arbetsmarknad är fortsatt stabil, sysselsättningen ökade i stadig takt och arbetslösheten nådde en historiskt låg nivå på 5,9 % i oktober.

Osäkerheten och riskerna är dock större på grund av ökande geopolitiska spänningar (se kapitlen 1 och 8) och inre politisk splittring. Naturkatastroferna blir allt fler och allt allvarligare (se kapitel 4) vilket också utmanar ekonomin.

Faciliteten för återhämtning och resiliens ger goda resultat

NextGenerationEU - öppna i ny flik skapades 2021. Det var en helt ny plan för att få fram finansiering så att EU-länderna kunde återhämta sig från de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och bli mer resilienta. Sedan dess har planen också kunnat motverka de socioekonomiska problem som Rysslands anfallskrig mot Ukraina har medfört; ett exempel är energikrisen.

Till största delen delades finansieringen från NextGenerationEU ut via faciliteten för återhämtning och resiliens - öppna i ny flik. Faciliteten för återhämtning och resiliens är utformad för att stödja EU-ländernas socioekonomiska återhämtning och öka deras konkurrenskraft, och samtidigt hjälpa dem med den gröna och den digitala omställningen. Finansieringen betalas ut på grundval av hur väl länderna genomför de reformer och investeringar som de fastställt i sina planer för återhämtning och resiliens.

2024 hade halva tiden för återhämtningsplanen - öppna i ny flik gått och det var därför dags att utvärdera hur väl den har fungerat. Utvärderingen - öppna i ny flik visade att tack vare NextGenerationEU var EU:s ekonomi tillbaka på samma nivåer som före pandemin redan i slutet av tredje kvartalet 2021. Återhämtningen gick mycket snabbare än efter finanskrisen 2007–2008 då full återhämtning tog sju år. Tack vare satsningarna från faciliteten för återhämtning och resiliens var också EU:s BNP 2022 0,4 % högre jämfört med vad som skulle ha varit fallet utan NextGenerationEU.

Vid utvärderingen konstaterade man också att NextGenerationEU har potential att öka EU:s BNP med upp till 1,4 % under 2026 jämfört med ett scenario utan planen. Då har man inte räknat med de positiva effekterna av de reformer som genomförs tack vare faciliteten för återhämtning och resiliens, och som kommer att visa sig på lång sikt.

Ett annat sätt att mäta genomförandet är att se på hur stora belopp som betalats ut från faciliteten. I slutet av 2024 hade 306 miljarder euro eller 47 % av de anslagna medlen betalats ut.

Det nya ramverket för ekonomisk styrning

EU:s ramverk för ekonomisk styrning - öppna i ny flik har genomgått den mest ambitiösa och långtgående reformen sedan finanskrisen 2007–2008 och trädde i kraft 2024. Ramverket utgörs av de regler och förfaranden som styr den makroekonomiska politiken i EU-länderna.

Det reformerade ramverket som nu genomförs ska göra så att medlemsländerna har stabila ekonomier och strävar mot gemensamma mål; bland annat handlar det om att undvika alltför stor skuldsättning och alltför stora underskott medan en hållbar tillväxt för alla gynnas genom reformer och investeringar. Att genomföra den gröna och den digitala omställningen och samtidigt stärka EU:s resiliens och konkurrenskraft kräver betydande och varaktiga investeringar, även av den offentliga sektorn.

Genom reformen åtgärdas bristerna i det tidigare ramverket: det nya ramverket är enklare, mer transparent och mer ändamålsenligt, medlemsländerna är mer involverade och kontrollen av efterlevnaden är bättre. I det nya ramverket gör man skillnad mellan olika medlemsländer beroende på deras situation, och en långsammare finanspolitisk anpassning är möjlig om den får stöd av åtaganden om reformer samt investeringar som främjar tillväxt, finanspolitisk hållbarhet och EU:s prioriteringar. På så sätt undviker man att finanspolitiken förvärrar ekonomiska fluktuationer och i stället stabiliseras ekonomin.

I det nya ramverket står de medelfristiga finans- och strukturpolitiska planerna i centrum, där finanspolitiska mål och reform- och investeringsmål samlas i en enhetlig strategi. Den här samstämmigheten förenklar processen, och nationella reform- och investeringsinsatser anpassas till faciliteten för återhämtning och resiliens så att nationell politik och EU-politik stämmer överens. Planerna understryker medlemsländernas ägarskap, och ger dem större flexibilitet att bestämma hur de ska anpassa finanspolitiken och vilka åtaganden om reformer och investeringar de ska göra.

Europeiska planeringsterminen

Den europeiska planeringsterminen är en årlig process, då EU identifierar EU-ländernas mest akuta ekonomiska och sociala utmaningar och ger politisk vägledning för att hjälpa dem att nå sin fulla potential.

I den europeiska planeringsterminens vårpaket 2024 - öppna i ny flik låg fokus på långsiktig konkurrenskraft och välstånd i EU och dess medlemsländer. Man kartlade även medlemsländernas genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna samt de sammanhållningspolitiska programmen. Med den analysen som underlag föreslog kommissionen landspecifika rekommendationer som ger medlemsländerna vägledning om viktiga utmaningar.

Dessutom intensifierade EU sina insatser för att minska de sociala skillnaderna mellan olika regioner och EU-länder, och för att diversifiera energiförsörjningen. För första gången ingick en förbättrad bedömning av hur genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter - öppna i ny flik framskrider, tillsammans med en ram - öppna i ny flik för identifiering av riskerna för den sociala konvergensen. Den här analysen finns i den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024 - öppna i ny flik och avser arbetsmarknadens funktion och utmaningar i fråga om kompetens och sociala frågor i alla medlemsländer. Syftet är att fastställa vilka risker den uppåtgående sociala konvergensen eventuellt omfattas av.

Slutligen bedömde kommissionen förekomsten av makroekonomiska obalanser i de tolv medlemsländer som valts ut för fördjupade granskningar i Rapport om förvarningsmekanismen 2024 - öppna i ny flik. Kommissionen föreslog också att förfaranden vid alltför stora underskott skulle inledas för sju medlemsländer baserat på den samlade rapporten - öppna i ny flik.

I den europeiska planeringsterminens höstpaket 2024 - öppna i ny flik låg fokus på sunda offentliga finanser och hållbar tillväxt för alla. Med det inleddes genomförandet av det nya ramverket för ekonomisk styrning, med rekommendationer om medelfristiga finanspolitiska planer och bedömningar av euroområdets budgetplaner. Inom ramen för detta kontrollerades även att EU:s regel om att underskott inte får överstiga 3 % av BNP följs, och rekommendationer utfärdades om att åtgärda alltför stora underskott i åtta medlemsländer och rapporter om övervakning efter programperiodens slut utfärdades för fem medlemsländer. Dessutom innehöll paketet ekonomiska och socialpolitiska prioriteringar för 2025, där förslag om euroområdets politik och sysselsättning samt ekonomiska förvarningar ingick.

I 2025 års rekommendation för euroområdet uppmanades medlemsländerna att agera både individuellt, genom att till exempel genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner, och tillsammans inom Eurogruppen för att stärka konkurrenskraften, främja ekonomisk resiliens och fortsätta att säkra makroekonomisk och finansiell stabilitet.

EU:s budget rustar EU för dagens och morgondagens utmaningar

Sedan EU:s långtidsbudget för 2021–2027 - öppna i ny flik antogs 2020 har flera ytterst svåra utmaningar behövt hanteras. Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kraftigt stigande räntor och migrationstryck har lett till högre krav på budgeten - öppna i ny flik. Europaparlamentet och Europeiska unionens råd kom därför överens om att för första gången någonsin göra en halvtidsöversyn av EU:s långtidsbudget (den fleråriga budgetramen). Tack vare detta gjordes ytterligare medel på 64,6 miljarder euro tillgängliga för att klara de nya utmaningarna och uppfylla EU:s rättsliga skyldigheter eftersom de vanliga budgettaken inte längre räckte till.

I november kom man överens - öppna i ny flik om en EU-budget på 192,8 miljarder euro för 2025. Detta kommer att kompletteras med omkring 72 miljarder euro som betalas ut inom ramen för NextGenerationEU. Budgetförslaget för 2025 styr medel dit där de gör mest nytta, dvs. genom att stödja den gröna och den digitala omställningen, skapa arbetstillfällen och samtidigt stärka Europas strategiska autonomi och globala roll. Vidare kommer kritisk teknik att finansieras genom den europeiska plattformen för strategisk teknik och fortsatt stöd till flyktingar, grannländerna och Ukraina kommer att finnas.

Ett sammanhållet EU

Av den nionde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning - öppna i ny flik framgår hur sammanhållningspolitiken bidrar till att minska de territoriella, sociala och ekonomiska skillnaderna i EU. Avsevärda framsteg har gjorts i de nyare medlemsländerna, där BNP per capita steg från 52 % av EU-genomsnittet 2004 till nästan 80 % 2023.

Sammanhållningspolitiken har bidragit till att göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig och hållbar genom stöd till forskning och utveckling, innovation samt den gröna och den digitala omställningen i alla EU-länder. Den har också förbättrat medborgarnas liv genom finansiering av viktiga infrastrukturprojekt som tidigare saknades, t.ex. strategiska transporter och nätanslutningar. Genom den successiva utbyggnaden av mekanismen för talangsatsningar - öppna i ny flik får olika regioner också hjälp med tekniskt stöd och andra åtgärder för att motverka konsekvenserna av demografiska förändringar och kompetensflykt.

EU:s inre marknad, där varor, tjänster, kapital och människor kan röra sig fritt mellan de olika länderna, fortsätter att vara en hörnsten för ekonomisk stabilitet och tillväxt och stärker samtidigt konkurrenskraften för EU:s industrier.

För att den inre marknaden ska fortsätta att vara motståndskraftig, konkurrenskraftig och ledande i den gröna och den digitala omställningen på global nivå har EU samarbetat med olika näringslivspartner för att få fram anpassade omställningsvägar för varje industriellt ekosystem - öppna i ny flik. I ekosystemen - öppna i ny flik samlas företag, forskare, beslutsfattare och tjänsteleverantörer för att uppnå gemensamma ekonomiska mål eller tillgodose särskilda marknadsbehov. Omställningsvägarna ger varje sektor strategisk vägledning om hur man tar till sig innovativ teknik, minskar koldioxidavtrycket och förbättrar den digitala förmågan.

För att den inre marknaden ska fungera effektivt måste reglerna också genomföras och tillämpas korrekt. EU fokuserar på områden som ökar investeringarna, påskyndar återhämtningen och ökar konkurrenskraften, t.ex. åtgärder mot sena betalningar - öppna i ny flik från offentliga myndigheter till företag, särskilt små och medelstora företag. Genom arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden - öppna i ny flik har kommissionen och medlemsländerna avskaffat hinder, till exempel genom att underlätta yrkesmässig rörlighet inom EU och ta itu med administrativa hinder för förnybar energi. Kommissionen ökar också transparensen och förbättrar befintliga regler i syfte att förebygga nya hinder.

EU vill också att små och medelstora företag i alla medlemsländer ska få stöd. Därför har man analyserat de små och medelstora företagens situation i hela EU och i juli offentliggjordes resultatgranskningen av små och medelstora företag - öppna i ny flik.

Den inre marknaden är viktig, inte bara för EU:s företag utan även för EU:s 450 miljoner konsumenter. Under året införde EU regler som gör produkter som säljs i EU mer hållbara, - öppna i ny flik som ger konsumenterna förutsättningar för den gröna - öppna i ny flik och för den digitala omställningen, och som gör reparation av varor - öppna i ny flik till ett enkelt och intressant alternativ. Reglerna ger konsumenterna bättre produktinformation, och de ska komma till rätta med grönmålning och planerat åldrande (se kapitel 4).

Slutligen fortsätter den inre marknaden att växa i takt med att kandidatländerna ansluter. Utvidgning skapar betydande möjligheter för EU:s företag då de gränsöverskridande leveranskedjorna stärks och kostnaderna för handeln sänks. Hushållen både i nya och gamla medlemsländer får tack vare utvidgningen enklare tillgång till varor och tjänster till mer överkomliga priser, vilket leder till bättre levnadsstandard. Ett exempel är initiativet för gröna gränsövergångar mellan EU och västra Balkan - pdf-fil, öppna i ny flik som för passagerare och gods gett en årlig tidsbesparing som motsvarar 20 år. Dessutom ingår den regionen nu i alliansen för kritiska läkemedel - öppna i ny flik, vilket ökat EU:s värdekedjor och stimulerat tillväxt och effektivitet.

Kapitalmarknadsunionen

EU arbetar för att vidareutveckla sin inre marknad för att möjliggöra ett bättre gränsöverskridande kapitalflöde. Projektet kallas kapitalmarknadsunionen - öppna i ny flik. Fri rörlighet för kapital i EU betyder lägre transaktionskostnader, färre regler och starkare marknader, vilket i sin tur ger företagen i EU, även små och medelstora företag, fler finansieringskällor och gör EU mer konkurrenskraftigt.

Under 2024 antogs åtgärder - öppna i ny flik som stärker kapitalmarknadsunionen och bidrar till EU:s mål att förenkla rapporteringsskyldigheterna och minska den administrativa bördan (se kapitel 9). De nya rättsakterna om börsnotering - öppna i ny flik ändrar reglerna för prospekt, marknadsmissbruk, finansiell research och aktier med utvidgad rösträtt. De lättar på kraven på företagen både vid börsnoteringen och därefter, men bevarar ändå transparensen, investerarskyddet och marknadsintegriteten. De åtgärdar också problemet med att företagens möjligheter att utfärda aktier med utvidgad rösträtt efter en börsnotering varierar beroende på begränsningar i den nationella lagstiftningen. Detta är särskilt fördelaktigt för innovativa expanderande företag.

Under året gjordes också framsteg med att skapa de rätta förutsättningarna så att tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation (CTP) kan bidra till en samlad bild av handeln i hela EU. Den 16 december publicerade Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten - öppna i ny flik en rapport om tekniska standarder för CTP - pdf-fil, öppna i ny flik. I rapporten beskrevs de slutliga tekniska standarderna för CTP, som syftar till ökad marknadstransparens och datakvalitet och därigenom stödjer kapitalmarknadsunionen genom att främja en mer integrerad och effektiv finansmarknad.

Dessutom har EU gjort framsteg när det gäller att ta itu med de hinder som uppstår på grund av olika insolvenslagstiftning i medlemsländerna. Olika lagstiftning leder till en fragmenterad kapitalmarknadsunion. Redan 2022 föreslog kommissionen att medlemsländernas insolvenslagstiftning harmoniseras för att undanröja hinder och öka konkurrenskraften. Tack vare Europeiska rådets slutsatser i april 2024 tog förhandlingarna fart igen.

Slutligen förbättrar EU sina clearingtjänster, som blir mer attraktiva och resilienta - öppna i ny flik, så att kapitalmarknadsunionen kan fungera effektivt. Tjänsterna erbjuds av en central motpart som vid handel med finansiella instrument träder emellan motparterna och blir köpare till varje säljare och säljare till varje köpare. En central motpart lämnar avtalsrättsliga garantier som i händelse av obestånd är mycket viktiga för att bevara marknadens stabilitet, minska systemrisker och öka förtroendet för marknaden.

I februari 2024 nåddes en politisk överenskommelse om ett åtgärdspaket - öppna i ny flik som gör det möjligt för centrala motparter att snabbare föra ut nya produkter på EU-marknaden, vilket ger marknadsaktörerna incitament att sköta sin clearing och bygga upp likviditet hos centrala motparter i EU. Även EU:s tillsynsram för centrala motparter förbättras och clearingsystemen blir säkrare och mer resilienta. Regelverket kommer att minska det alltför stora beroendet av systemviktiga centrala motparter i länder utanför EU, när alla berörda marknadsaktörer måste ha aktiva konton hos centrala motparter i EU och cleara en lämplig andel av vissa systemviktiga derivatkontrakt på den inre marknaden.

Digital finans

Nya regler - öppna i ny flik om omedelbara betalningar i euro för alla privatpersoner och företag som har ett bankkonto i EU trädde i kraft - öppna i ny flik i april. De kommer att börja tillämpas successivt från januari 2025. Tanken bakom reglerna är att omedelbara betalningar i euro ska ha ett överkomligt pris, vara säkra och utan hinder kunna göras i hela EU.

Omedelbara betalningar är bekvämt och snabbt för människor i många vardagssituationer, som när man i en nödsituation behöver pengar snabbt (på mindre än 10 sekunder), ska betala för inköp av varor och tjänster online eller i en affär, eller vill dela på kostnaderna i sociala sammanhang. De förbättrar också kassaflödet för myndigheter och företag, särskilt små och medelstora företag, gör det möjligt för välgörenhetsorganisationer och icke-statliga organisationer att snabbt få tillgång till pengar och ger banker och andra betaltjänstleverantörer incitament att utveckla innovativa finansiella tjänster och produkter.

Dessutom började förordningen om marknader för kryptotillgångar - öppna i ny flik att tillämpas 2024, vilket innebär enhetliga marknadsregler för kryptotillgångar inom EU. Det bidrar till marknadsintegritet och innovation genom att regler införs för erbjudanden om kryptotillgångar till allmänheten och för förmedlare av kryptotillgångar som erbjuder tjänster till konsumenterna vilka därigenom får ett bättre skydd mot riskerna.

EU:s instrument för tekniskt stöd hjälper 37 finansiella tillsynsmyndigheter från 26 olika EU-länder att bättre kunna hantera riskerna med digital finans. EU:s akademi för tillsyn av digitaliseringen av finanssektorn erbjöd under 2024 över 1 000 deltagare från tillsynsmyndigheter i hela EU utbildning både på plats och online.

Bekämpning av penningtvätt

Lagpaketet mot penningtvätt och finansiering av terrorism - öppna i ny flik antogs 2024 och består av den första förordningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism - öppna i ny flik och det sjätte direktivet mot penningtvätt och finansiering av terrorism - öppna i ny flik. Förslagen kommer att ligga till grund för arbetet vid Myndigheten för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism - öppna i ny flik.

De nya reglerna innehåller EU-omfattande krav på att den privata sektorn ska tillämpa reglerna konsekvent på hela den inre marknaden. De nationella tillsynsmyndigheternas och finansunderrättelseenheternas uppdrag och befogenheter harmoniseras för att möjliggöra ett effektivt gränsöverskridande samarbete. Regelverket ger, tack vare registren över verkligt huvudmannaskap, också bättre möjligheter att säkerställa transparens i fråga om vilka som äger eller kontrollerar juridiska enheter eller truster. Slutligen harmoniseras reglerna om tillgång till information, så att aktörer med berättigat intresse, även journalister och civilsamhället, kan bidra till kampen mot ekonomisk brottslighet.

Vad innebär de nya reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Praktiska exempel

I november antog Europaparlamentet och rådet en förordning för ökad transparens vid betygsättning avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning - öppna i ny flik för att förebygga grönmålning. Överenskommelsen ingår i ett större åtgärdspaket - öppna i ny flik för att utveckla grunden för EU:s ram för hållbar finansiering och uppmuntra privat finansiering av omställningsprojekt och omställningsteknik.

Tack vare de nya reglerna får investerare och finansinstitut tillförlitliga uppgifter om företagens prestanda vad gäller miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning, och kan därigenom fatta mer välgrundade beslut om hållbara investeringar och riskhantering. Betygsättningen ska också innehålla tydliga uppgifter om betygsättarnas verksamhet och visa om de har vidtagit nödvändiga åtgärder för att förebygga och begränsa intressekonflikter.

Europaparlamentet och rådet kom även överens - öppna i ny flik om att förlänga tidsfristen för antagande av sektorsspecifika europeiska standarder för hållbarhetsrapportering från mitten av 2024 till mitten av 2026. Det ger mer tid för att utarbeta sådana standarder och företagen får också mer tid att fokusera på genomförandet av den första uppsättningen övergripande standarder som antogs i juli 2023.

Stora företag som uppfyller vissa kriterier måste inte bara följa rapporteringsstandarderna utan även genomföra due diligence-granskning av den egna verksamheten, sina dotterbolag och affärspartner i sina globala verksamhetskedjor, för att identifiera och hantera faktiska och potentiella negativa effekter på miljön och de mänskliga rättigheterna. Enligt det nya direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet - öppna i ny flik måste företag göra nödvändiga ändringar i sina övergripande strategier och verksamheter, inbegripet metoder för inköp, utformning och distribution. Bristande efterlevnad kan leda till administrativa åtgärder, t.ex. sanktioner och skadestånd.

Ett väl fungerande banksystem är mycket viktigt för alla i EU och för stabiliteten och välmågan i EU:s ekonomi. Sedan finanskrisen 2007–2008 har europeiska och internationella ledare kommit överens om internationella bankstandarder (Basel III - öppna i ny flik) som säkerställer att bankerna är mer resilienta och minskar risken för framtida finanskriser.

Det senaste bankpaketet - öppna i ny flik (kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet) trädde i kraft den 9 juli 2024, och utgör en viktig milstolpe på vägen mot ett korrekt genomförande av Basel III-standarderna i EU. Det visar återigen EU:s avsikt att uppfylla sitt internationella åtagande och att genomföra tillsynsreglerna från och med den 1 januari 2025, som utlovat. Tillämpningen av en del av Basel III, den grundläggande översynen av handelslagret - öppna i ny flik, har dock senarelagts fram till den 1 januari 2026 för att internationellt verksamma europeiska banker fortsatt ska ha lika villkor globalt och för att tidpunkten ska sammanfalla med tidsfristerna för genomförandet i andra större jurisdiktioner.

För att ytterligare stärka bankerna antog både Europaparlamentet - öppna i ny flik och rådet - öppna i ny flik sina ståndpunkter och inledde förhandlingar om reformen av ramen för krishantering och insättningsgaranti - öppna i ny flik.

Dessutom enades man i december 2023 om det reviderade Sovens II-direktivet. De nya reglerna - öppna i ny flik stärker försäkringsregelverket genom att ge försäkrings- och återförsäkringsbranschen (dvs. försäkringar för försäkringsbolag) bättre incitament att investera i långsiktigt kapital. I de nya reglerna beaktas makroekonomiska risker, däribland risker som uppstår på grund av klimatförändringarna, på ett bättre sätt och försäkringsbolagens finansiella ställning blir mindre känslig för kortvariga marknadsfluktuationer. På så sätt förblir branschen stark också i ekonomiskt svåra tider, och konsumenternas intressen skyddas.

Samtidigt enades man också om ett nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag - öppna i ny flik. Direktivet säkerställer finansiell stabilitet och skyddar försäkringstagare och skattebetalare i händelse av att ett försäkringsbolag eller återförsäkringsbolag skulle bli bankrutt. Enligt direktivet ska ett riskbaserat urval av försäkrings- och återförsäkringsföretag och deras resolutionsmyndigheter utarbeta förebyggande återhämtningsplaner respektive resolutionsplaner för att vara förberedda inför kriser.

Reform av tullunionen

Reformen av EU:s tullunion - öppna i ny flik, som föreslogs 2023, ska leda fram till ett världsledande, datadrivet tullsystem som avsevärt kommer att förenkla tullprocesserna för företag och samtidigt ge myndigheterna de verktyg de behöver för att kunna stoppa import som utgör faktiska risker för EU, EU:s invånare och EU:s ekonomi. Under 2024 gjordes framsteg - öppna i ny flik när det gäller förslaget om att inrätta EU:s tullbyrå och en centraliserad datacentral, vilka är de viktigaste av de tre pelare som står i centrum för reformen (tillsammans med e-handeln).

Detta kompletteras med EU:s tullkontaktpunkt - öppna i ny flik, som redan håller på att genomföras och som syftar till att harmonisera de administrativa förfarandena mellan tullen och andra sektorer, t.ex. hälso- och sjukvård samt miljö. De digitala utbyten mellan statliga myndigheter som sker vid gränserna kommer att förbättras och processen för klarering av varor kommer att effektiveras.

Dessutom kräver nu importkontrollsystem 2 - öppna i ny flik att ekonomiska aktörer lämnar in uppgifter om skydd och säkerhet för alla transportsätt. Tack vare det systemet gjorde de belgiska tullmyndigheterna i samarbete med andra medlemsländer i mars sitt största beslag någonsin av narkotikaprekursorer (kemikalier som används för att framställa olaglig narkotika) på flygplatsen i Liège.

Slutligen inrättades den europeiska hamnalliansen - öppna i ny flik inom ramen för EU-färdplanen för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet (se kapitel 7). Alliansen kommer att förbättra samordningen mellan tullmyndigheterna och underlätta samarbetet med andra brottsbekämpande myndigheter och den privata sektorn.

Lika villkor på skatteområdet

I januari 2024 införde EU nya regler om en effektiv skattesats på minst 15 % - öppna i ny flik för multinationella bolag som är verksamma inom EU:s gränser. När dessa regler träder i kraft innebär det att EU formellt genomför ramverket för den andra pelaren, som ingår i en historisk överenskommelse om en internationell skattereform - öppna i ny flik som träffades inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) 2021. Nästan 140 jurisdiktioner runt om i världen har anslutit sig till dessa regler, men EU har varit ledande när det gäller att göra dem till lag. De här reglerna gör det ointressant för företag att flytta vinster till lågskattejurisdiktioner och stoppar den ”kapplöpning mot botten” där länder sänker bolagsskatten för att locka till sig investeringar.

Den 28 oktober antog kommissionen ett förslag - öppna i ny flik om ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning - öppna i ny flik. I det ändrade direktivet fastställs regler och förfaranden för nära samarbete mellan medlemsländernas skattemyndigheter på området direkt beskattning, vilket gör det lättare för företag att uppfylla sina skyldigheter enligt direktivet om den andra pelaren - öppna i ny flik som genomför ramverket för den andra pelaren.

Bekämpa skattefusk och skattebedrägeri

Det centrala elektroniska systemet för betalningsinformation - öppna i ny flik förser nu medlemsländernas skattemyndigheter med data som gör det lättare för dem att upptäcka momsbedrägerier, särskilt inom e-handeln. Enligt de nya reglerna måste betaltjänstleverantörer i EU kontrollera mottagarna av gränsöverskridande betalningar. De måste också vidarebefordra information om gränsöverskridande betalningar till skattemyndigheterna i medlemsländerna.

Kampen mot skattebedrägeri och skattefusk får också stöd av ny lagstiftning som godkändes i december. Genom direktivet om snabbare och säkrare skattelättnad för överskjutande källskatt - öppna i ny flik införs regler som gör förfarandena för överskjutande källskatt i EU effektivare och säkrare för investerare, finansiella mellanhänder och nationella skattemyndigheter. Detta gör processen för att bevilja investerare skattelättnad för överskjutande källskatt på gränsöverskridande utdelning och ränta snabbare. Risken för dubbelbeskattning minskar också för skattebetalarna och gränsöverskridande investeringar underlättas, vilket stärker kapitalmarknadsunionen.

Dessutom tar EU hjälp av den digitala omställningen för att bekämpa bedrägerier och stödja EU:s företag. Enligt förslaget om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern - öppna i ny flik, som man enades om den 5 november, måste företag inte längre momsregistreras i flera olika EU-länder, vilket innebär att modellen med en enda kontaktpunkt för momsfrågor byggs ut. Det bidrar också till att underlätta användningen av ny digital teknik, t.ex. e-fakturor och digital rapportering, i syfte att bekämpa momsbedrägerier. De nya reglerna är ett första steg mot att hantera de utmaningar som följer av plattformsekonomins utveckling, och de bidrar till att skapa lika villkor för onlinetjänster och traditionella tjänster för korttidsuthyrning och transport. De offentliga finanserna i EU-länderna kommer att gynnas och näringsidkare i EU får lägre kostnader för administration och regelefterlevnad.