VÄRDEN

Att vara med i EU-projektet

EU bygger på en rad viktiga värden som gör att vi kan leva tillsammans, trots att vi har olika språk, kulturer, religioner och traditioner.

Vi är nästan en halv miljard människor i EU och det är inte lätt för oss att förstå folk i grannländerna och dem som bor längre bort.

Värden som solidaritet, tolerans, frihet, jämlikhet och hänsyn är viktiga för att ett samhälle ska fungera.

Om man är solidarisk är man beredd att hjälpa andra. Om man är tolerant erkänner man att andra människor har rätt att leva och tänka annorlunda än man gör själv.

Dessa gemensamma mänskliga värden gör att vi kan arbeta tillsammans och känna att vi är en del av det gemensamma projektet EU.

Länge leve freden!

Europeiska unionen fick Nobels fredspris 2012 och bestämde sig för att låta prispengarna gå till barn som inte har fått möjlighet att växa upp i ett fredligt samhälle. Hittills har tusentals barn med begränsade möjligheter kunnat delta i utbildningsprojekt.

Solidaritet i praktiken

  • Avsluta meningarna:

För mig är solidaritet att …

För mig är tolerans att …

  • Ge ett exempel på solidaritet och tolerans i din klass.
  • Skriv en egen slogan om solidaritet:

 

HANDLA MILJÖVÄNLIGT

Ta ansvar

EU-invånarna är också konsumenter. De köper varor och tjänster som de behöver eller har lust att köpa.

Vi har alla ett ansvar för vad vi köper och hur vi reser. Genom att göra bra val och tänka på miljön i vardagen bidrar vi till en hållbar utveckling.

EU har tagit många initiativ för att motivera de 27 EU-länderna att bedriva en hållbar politik som är bra för alla som bor i EU och i hela världen.

Vad menas med hållbar utveckling?

Hållbar utveckling handlar om att konsumera hänsynsfullt: Vi skaffar det vi behöver idag samtidigt som vi tänker på dem som kommer efter oss. Det är viktigt att vi lämnar efter oss en ren planet för våra barn och barnbarn. Hållbar utveckling handlar om miljön, ekonomin och samhället.

  • Tror du att de här små sakerna kan bidra till en hållbar utveckling?

VATTEN

Det regnar jämt! Därför bryr jag mig inte utan låter vattnet rinna medan jag borstar tänderna.

JA NEJ   

MAT

Jag köper helst närproducerad mat, och undviker till exempel att köpa jordgubbar mitt i vintern.

JA NEJ

ENERGI

Jag lämnar ljuset tänt hela tiden eftersom det känns mysigt.

JA NEJ

TRANSPORTER

Om jag kan välja tar jag hellre cykeln än åker bil.

JA NEJ

 

MILJÖ

Skydda naturen

För att vi ska kunna leva tillsammans på ett bra sätt är det viktigt att ta hand om vår miljö: vatten, luft, växter och djur. Ibland skadar vi människor jämvikten i naturen. Därför måste vi ändra vissa av våra vanor. EU arbetar för att förhindra föroreningar och klimatförändringarna.

Jorden blir allt varmare

Varje EU-invånare kastar i genomsnitt mer än ett kilo sopor om dagen och vi är cirka 447 miljoner personer!

Som tur är återvinner vi numera en massa saker, som till exempel PET-flaskor, aluminiumburkar, glas, papper och kartong. Många engångssaker av plast, till exempel plastsugrör, plastbestick och plasttallrikar, är inte längre tillåtna i EU. Det är ett enkelt och bra sätt att minska nedskräpning.

Vad lägger du i den gula soptunnan? 
I den svarta? 
Och i den gröna?

Känner du igen dessa märken?

Detta visar att en produkt är miljövänlig.

EU:s miljömärke är en blomma gjord av EU-flaggan: de tolv stjärnorna är blombladen och blommans mitt är ett E för Europa

Detta visar hur mycket energi en elektronisk apparat drar.

EU:s energimärkning delar in elektriska apparater i sju olika kategorier, från A (mest energieffektiv) till G (minst energieffektiv). Märkningen ger också information om hur mycket energi apparaten drar varje år och vilken ljudnivå den har i decibel.

CE-märkning

Känner du igen CE-märket? Det är obligatoriskt för många produkter. Märket betyder att produkten uppfyller EU:s krav på säkerhet, hälsa och miljöskydd. Du kan hitta det på en massa saker hemma, till exempel på leksaker. Titta efter!!

 

ENERGI OCH KLIMAT

Producera förnybar energi

Föroreningar bryr sig inte om gränser. Varje sekund hugger man ner lika mycket skog i världen som ryms på en fotbollsplan, för att göra papper eller använda träet på något annat sätt. Detta förstör jordens ”gröna lungor” och orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Växthuseffekten

Solens strålar passerar vår atmosfär och värmer vår planet. Men om det är mycket föroreningar i luften värmer solstrålarna planeten för mycket. Detta fenomen brukar kallas växthuseffekten.

De gröna lungorna

Tack vare sin klorofyll kan gröna växter ta upp koldioxid och släppa ut syre. Människor – och bilar – gör tvärtom: vi tar upp syre och släpper ut koldioxid. Det är koldioxiden som bidrar mest till växthuseffekten och uppvärmningen av planeten. Vi gör alltså motsatsen till vad växterna gör. Om vi förstör växter förstör vi också de gröna lungor som ger oss det syre vi behöver för att leva.

Skydda naturen

Frågorna om miljön och klimatet påverkar hela världen. EU arbetar hårt för att stoppa klimatförändringarna. Målet är att senast 2050 göra Europa till den första världsdelen i världen som inte bidrar till den globala uppvärmningen – alltså blir klimatneutral.

Fram till år 2030 har EU-medlemsstaterna därför lovat att göra flera saker:

  • Minska utsläppen av växthusgaser med 55 %.
  • Minska energiförbrukningen med 32,5 %.
  • Se till att minst 32 % av den energi vi använder kommer från förnybara energikällor (till exempel vindkraft, solceller och havsvågor).
  • Ha minst 30 miljoner utsläppsfria bilar på EU:s vägar.
  • Plantera 3 miljarder träd.

 

JORDBRUK OCH MAT

Äta nyttigt

Att äta nyttigt betyder att vi ska äta många olika sorters mat i lagom stora portioner. Det bästa vore alltså om våra jordbrukare kunde producera många olika sorters mat, i tillräckligt stora mängder för att det ska räcka till alla.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

År 1957 bestämde de sex grundarländerna – Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna – att det aldrig mer skulle bli hungersnöd i Europa. År 1962 startade de den gemensamma jordbrukspolitiken.

Målet var att producera tillräckligt med mat åt alla och se till att jordbrukarna kunde försörja sig på sina gårdar. Jordbrukarna i EU fick ekonomiskt stöd och kunde producera så mycket de ville. Men eftersom de producerade så mycket av allt, stod man plötsligt där med tusentals ton mat som ingen ville köpa. Vilket slöseri!

Sedan 1980-talet odlar vi bättre

På 1980-talet ändrades reglerna och jordbrukarna får inte längre producera vad som helst eller hur mycket som helst. Nu ska maten hålla hög kvalitet. Dessutom infördes regler om att djuren skulle behandlas bättre. EU uppmuntrar jordbrukarna att utveckla sin verksamhet. Några exempel:

I dag äter vi många olika sorters mat av hög kvalitet

Gårdar och matbutiker måste märka sina varor så att vi vet var maten kommer ifrån, hela vägen från jord till bord. På etiketterna står bland annat hur maten har tillverkats och sista förbrukningsdag.

På ägg finns det till exempel alltid en kod som visar vilket land äggen kommer ifrån och om hönorna är frigående eller lever i burar.

Du kan lära dig mycket av märkningen på ägg i stormarknaden: 
En siffra visar hur hönorna lever:
0 = ekologiskt.
1 = frigående utomhus.
2 = frigående inomhus.
3 = inredda burar.
Två bokstäver visar ursprungslandet.
En sifferkod visar vilken äggproducent äggen kommer från och vilket stall hönorna bor i.
BB: bäst-före-datum. 
Äggen är extra färska upp till nio dagar efter värpning, och är färska i 28 dagar efter värpning.

På många varor finns det också EU-logotyper som garanterar varans kvalitet eller ursprung.

  • Hittar du några ägg hemma i ditt kylskåp eller skafferi?
Logotypen för ”skyddad ursprungsbeteckning” är en röd och gul cirkel. I mitten ser du en åker omgiven av 12 stjärnor. Orden ”skyddad ursprungsbeteckning” är skrivna runt stjärnorna.

Märkningen ”Skyddad ursprungsbeteckning” betyder att produkten har producerats, bearbetats och beretts på en viss plats eller i ett visst område.

Några exempel: olivoljan Kalamata (Grekland), honungen Mel do Alentejo (Portugal), osten Herve (Belgien) och surkålen Stupavské zelé (Slovakien).

Logotypen för ”skyddad geografisk beteckning” är en blå och gul cirkel. I mitten ser du en åker omgiven av 12 stjärnor. Orden ”skyddad geografisk beteckning” är skrivna runt stjärnorna.

Märkningen ”Skyddad geografisk beteckning” betyder att minst ett av produktionsstegen (produktion, bearbetning, beredning) för en vara har utförts på en viss plats eller i ett visst område.

Några exempel: fläskkorven Kiełbasa piaszczańska (Polen) och sparrissorten Asparago di Cantello (Italien).

EU:s ekologga består av 12 stjärnor i form av ett löv mot grön bakgrund.

Den här märkningen innehåller uppgifter om producentens eller säljarens namn och garanterar att 95 procent av ingredienserna är ekologiskt framställda.

STOPP FÖR SKRÄPMATEN!

Mer än hälften av alla vuxna i EU är överviktiga. Om inget görs kommer ännu fler att vara överviktiga 2030. Barn och ungdomar påverkas också. 2019 var en av fem ungdomar i EU överviktiga eller feta.

Men hur stoppar vi skräpmaten?

En del skolor har förbjudit hamburgare, pommes frites, pizza och läsk. EU jobbar för att barn ska äta nyttigare mat och det finns ett EU-program som delar ut gratis frukt och grönsaker till skolbarn.

För att hålla dig frisk behöver du äta minst fem portioner frukt och grönsaker varje dag.

Det kanske verkar väldigt mycket – men det är inte så svårt!

 

KULTUR

Väcka känslor

Vet du vad ”kultur” är för något?

Kultur är uttrycket för vårt sätt att leva. Kulturen speglar alla olika traditioner, sedvänjor och värderingar. Våra språk, vår konst och de platser där konsten visas, arkitekturen i våra byggnader, utbildningen och en mängd andra saker är allihop en del av vår kultur.

Genom att upptäcka både vår egen och andras kultur kan vi förstå varandra bättre och leva bättre tillsammans.

Kreativa Europa

EU stöder utvecklingen inom kultur, film, musik och mycket annat i de 27 EU-länderna. Syftet är att visa fram begåvade kreativa personer inom EU och skapa många nya jobb inom varje kultursektor, till exempel film, tv, dataspel, museer, musik och böcker.

Visste du detta?

Varje år utser EU vissa städer till Europeiska kulturhuvudstäder. Har en stad i din region någon gång utsetts?

 

IT-SÄKERHET

Dela säkert

Tack vare internet kan du spela datorspel online, lyssna på musik och söka efter videor eller information som behövs när du gör dina läxor. Det är också kul att chatta med kompisar och dela bilder.

Genom sociala medier som Instagram eller Snapchat kan du hålla kontakt med kompisar, få veta vad släkt och vänner håller på med, dela roliga bilder och ibland skaffa nya vänner. Ofta kanske man tänker att ju fler vänner man har på sociala medier, desto populärare är man.

Populär eller privat?

Det finns en regel som alltid är viktig att tänka på: man ska aldrig lämna ut alltför privata saker till nya ”vänner” och framför allt inte till såna som man knappt känner. Man måste skydda sitt privatliv. Och även sin familjs och sina vänners privatliv.

Tänk på det här när du delar saker på internet.
IDENTITET
Välj ett bra (och snyggt) användarnamn som inte avslöjar vad du heter på riktigt.
DISKRETION 
Lämna inte ut personuppgifter om dig själv eller dina vänner till personer du inte känner.
FÖRSIKTIGHET 
Aktivera aldrig webbkameran om någon okänd person ber dig.
INGET OPASSANDE 
Gör aldrig något framför webbkameran som du inte skulle göra om folk tittade på i verkligheten. 
HÄNSYN
Behandla andra som du själv vill bli behandlad, var snäll och visa hänsyn.
VAKSAMHET 
Om du upptäcker något som verkar konstigt, vänd dig till en vuxen som du litar på.
TOPPHEMLIGT 
Lämna aldrig ut ditt lösenord till någon annan. Det är personligt!
BARA DINA VÄNNER! 
Lägg aldrig till en person du inte känner i din kontaktlista.

Se upp för falska vänner!

Det finns vissa som utnyttjar internet, sociala medier och sms för att försöka lura dig eller ta sig in i ditt privatliv.

EU har startat programmet Safer Internet för att skydda barn och ungdomar från sådant som kan vara farligt på internet och för att få dem att känna mer ansvar.

Se upp med skräppost!

Skräppost är meddelanden från personer som låtsas känna dig. Ofta är det någon som vill sälja något till dig eller få pengar av dig.

Du får ett SMS där det står så här: 
”Hej Gordon! 
Du som är under 15 år: anmäl dig nu och alla dina SMS blir gratis! 
Men skynda dig. I morgon är det för sent. Hör av dig!” 
Gordon svarar: ”lol, detta är bluff och båg!”

 

EU I VÄRLDEN

Hjälpa fattiga länder

Bistånd till fattiga länder

Ett av EU:s viktigaste värden är som sagt solidaritet. Det handlar till exempel om att bekämpa fattigdom. Visste du att en av fem som bor i EU är fattig? (Siffran är från 2019).

Dessutom är vi inte ensamma här i världen. Ungefär 700 miljoner människor måste klara sig på ungefär 1,50 euro eller 15 kronor om dagen. Den typen av fattigdom finns i många länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Det är alldeles för många här på jorden som saknar tillgång till dricksvatten, hälso- och sjukvård och skolgång. Vi måste göra något!

EU och dess medlemmar bidrar sammanlagt till mer än hälften av biståndet i världen.

Humanitärt bistånd

Varje år drabbas miljontals människor runtom i världen av naturkatastrofer, konflikter eller krig.

EU:s humanitära bistånd bidrar till att rädda liv och få fram mat, skydd, mediciner och dricksvatten till människor i nöd. Biståndet hjälper till exempel personer som har flytt från sina länder på grund av krig, eller som har blivit hemlösa på grund av olika katastrofer och måste bygga upp husen igen.

Varför är det viktigt?

Att leva tillsammans handlar om att dela glädje, men också att bry sig om andra människor när de får små eller stora problem, nära eller långt bort. Solidariteten är en del av våra europeiska värden!

  • Vad kan du göra för att hjälpa till

så att vi kan leva bättre tillsammans?

Vad kan du göra i din vardag för att förbättra livet i samhället där du bor, i din familj, i din skola, på din gata?

Läs mer i dessa två broschyrer om hur EU är ordnat och hur det fungerar:

Tillgängliga format

Denna online-publikation är tillgänglig på 24 språk och i följande format:

PDF PRINT HTML

Manuskriptet uppdaterades i mars 2023 av

Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bryssel
BELGIEN

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023
op.europa.eu/sv/publications

Tyckte du att publikationen var bra? Tala om det för oss:
comm-publi-feedback@ec.europa.eu

© Europeiska unionen, 2023

Logo CC

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).
Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.

Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.

Alla bilder © Europeiska unionen, om inte annat anges.