EU:s INSTITUTIONER

Fatta beslut tillsammans

Europeiska unionen är inget land som Spanien, Italien eller Bulgarien. Det är en grupp europeiska länder som har bestämt sig för att genomföra gemensamma projekt.

Medlemsstaterna har därför lagt över en del av sin bestämmanderätt på EU:s institutioner. Varje institution har en egen uppgift och leds av en ordförande.

Hur fungerar EU?

Europeiska rådet 1: här träffas EU-medlemsstaternas ledare

Europeiska rådet består av EU-medlemsstaternas stats- och regeringschefer, alltså ländernas högsta ledare. Europeiska rådet brukar träffas fyra gånger om året. Dessa möten kallas EU-toppmöten. Där diskuterar stats- och regeringscheferna allt som händer i EU och bestämmer huvuddragen i EU:s politiska riktning.

Rådet har sitt huvudkontor i Bryssel (Belgien).

EU-kommissionen 2

Kommissionen är EU:s regering. Den lägger fram förslag till nya lagar och ser till att lagarna följs.

Kommissionen består av 27 personer, en från varje land. De kallas kommissionärer. Varje kommissionär har ansvar för ett eller flera områden (till exempel miljö, transporter eller utbildning).

Europeiska kommissionens huvudkontor ligger i Bryssel.

Europaparlamentet 3

I Europaparlamentet sitter personer som EU-medborgarna har valt och därför kallas det för EU-medborgarnas röst.

Parlamentet beslutar om EU:s lagar och budget, tillsammans med ministerrådet.

Europaparlamentet finns i Strasbourg (Frankrike), Bryssel och Luxemburg.

Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd 1

Ministerrådet består av en minister från varje EU-medlemsstat. Men det är inte alltid samma minister, utan det beror på vilket ämne som ska diskuteras.

Om det till exempel handlar om jordbruk är det jordbruksministern som deltar.

Ministerrådet beslutar om EU:s lagar och budget, tillsammans med Europaparlamentet.

Ministerrådets huvudkontor ligger i Bryssel.

En triangel av EU-institutioner

 

RÄTTIGHETER OCH MEDBORGARSKAP

Respektera våra olikheter

I EU har alla medborgare som är tillräckligt gamla rätt att rösta på de politiker som ställer upp i valet. Att medborgarna har rätt att rösta är en förutsättning för demokratin.

Rätten att rösta … och att skyddas.

Alla som bor i EU har vissa rättigheter och friheter. Dessa rättigheter och friheter finns samlade i ett dokument som heter EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Alla måste följa den stadgan.

Barns rättigheter

Barn är EU-medborgare på samma sätt som vuxna. Nästan var femte person som bor i EU är ett barn.

Stadgan om de grundläggande rättigheterna är viktig, för den innehåller flera särskilda rättigheter för barn, som till exempel rätten att gå i skolan, rätten att uttrycka sig, rätten till skydd och rätten till hälso- och sjukvård.

Du kan läsa om dina rättigheter här: Europeiska unionens plan för barns rättigheter.

 

BARN OCH UNGDOMAR I EU

Lyssna på barn och ungdomar

Barn och ungdomar i EU har samma rätt som vuxna att säga vad de tycker. Och det gör de! I många av EU:s medlemsstater kan unga till exempel föra fram sina åsikter i ett ungdomsparlament. EU-institutionerna brukar också be ungdomar och ungdomsorganisationer att yttra sig om ämnen som är av intresse för dem genom EU:s ungdomsdialog.

 

DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

Samarbeta med våra grannar

EU är ett mycket stort område på nästan 4 miljoner km², med många olika kulturer. För att underlätta vardagen för dem som bor i EU har de flesta EU-länderna avskaffat passkontrollerna vid sina gränser. Alla EU-medborgare får resa, bo och arbeta i andra EU-länder.

Även ungdomar

Unga kan också flytta inom EU, till exempel med hjälp av programmet Erasmus+. Detta program gör det möjligt för studenter och ungdomar att resa till ett annat land och utbilda sig eller arbeta som volontärer där.

Genom att resa får man möjlighet att lära sig nya språk. En av de bästa sakerna med EU är att det finns så många språk här. Ju mer vi pratar med varandra, desto bättre kan vi förstå och samarbeta med varandra.

• Vet du förresten hur många officiella språk EU har?

 

DEN GEMENSAMMA VALUTAN OCH EUROOMRÅDET

Underlätta handeln

En gemensam valuta

Sedan den 1 januari 2002 har allt fler EU-länder börjat använda en gemensam valuta, euro, i enlighet med Maastrichtfördraget från 1992. Nu använder 20 länder euron: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike.

Tillsammans bildar de euroområdet. De övriga EU-länderna – Bulgarien, Danmark, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern – använder fortfarande sina nationella valutor.

• Vilket land kommer de olika mynten ifrån?

 

EU:s BUDGET

Investera i framtiden

EU investerar inom en mängd områden, till exempel utbildning, miljö, forskning om ny teknik och jordbruk. Men för att kunna investera måste man ha pengar. Dessutom måste man se till att pengarna fördelas på ett bra sätt. Det är vad vi kallar en ”budget”.

Var får EU sina pengar ifrån?

EU:s budget består till största delen av bidrag från EU-länderna.

Budgeten används för att betala för många projekt i hela EU (till exempel väg- och brobyggen, skolor och universitet, forskningscentrum, museer, sjukhus, fabriker), men också för att stötta ungdomsutbyten, skapa jobb i EU och skydda miljön.

 

Projekt som får stöd av EU

Genom åren har hundratusentals projekt fått stöd av EU. Här får du några exempel – och du kan hitta ännu fler på https://kohesio.ec.europa.eu/sv/

Energisnålare skolor

Många skolor i Europa förbrukar mycket energi. Projektet Energy@School har hjälpt över 40 grundskolor i sju EU-medlemsstater – Italien, Kroatien, Polen, Slovenien, Tyskland, Ungern och Österrike – att spara energi. Tack vare projektet har elever och lärare fått lära sig att bli ”energivakter” så att de kan göra sina skolor energismarta.

Bekämpa barncancer

Det österrikiska bioteknikföretaget Apeiron Biologics utvecklar läkemedel mot cancer, särskilt mot sällsynta cancerformer som mest drabbar barn. Tack vare ett EU-lån kan företaget utöka sin forskning och utveckla nya sätt att bekämpa cancer.

Smarta lekplatser för barn

Barn håller allt oftare på med sina datorer, mobiler och surfplattor i stället för att ha kul på lekplatser. För lite motion och dåliga matvanor gör att allt fler drabbas av fetma. Med hjälp av pengar från EU har det bulgariska företaget Playground Energy utvecklat lekplatser som omvandlar rörelseenergin från leken till ljud och ljus. Det uppmuntrar barnen att röra sig mer och leva sundare.

 

KUNSKAPSTEST

Quiz!

EU har 24 officiella språk. Ofta kan man göra sig förstådd på engelska, men alla EU-språk är värdefulla och viktiga. Därför vill EU inspirera alla EU-invånare att lära sig flera språk så att vi förstår varandra bättre. För att kunna samarbeta måste vi ju först kunna förstå varandra!

Du kan läsa mer om Europas historia och hur EU fungerar i dessa två broschyrer:

Tillgängliga format

Denna online-publikation är tillgänglig på 24 språk och i följande format:

Manuskriptet uppdaterades i mars 2023 av

Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bryssel
BELGIEN

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023
op.europa.eu/sv/publications

Tyckte du att publikationen var bra? Tala om det för oss:
comm-publi-feedback@ec.europa.eu

© Europeiska unionen, 2023

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).
Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.

Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.

Alla bilder © Europeiska unionen, om inte annat anges.

Till början ^