Offentlig revision i Europeiska unionen är en onlineportal med information om EU:s och medlemsstaternas högre revisionsorgans mandat, ställning, organisation, arbete och produkter. Andra offentliga revisionsorgan som vissa medlemsstater har inrättat, exempelvis på region- eller provinsnivå, behandlas inte.
Informationen i Offentlig revision i Europeiska unionen understryker hur väsentliga dagens offentliga revisionsorgan i EU är och visar hur de bidrar till att våra demokratier fungerar väl. Genom beskrivningar av likheter och skillnader mellan EU:s högre revisionsorgan illustreras den mångfald som är ett så utmärkande drag för Europeiska unionen och en av dess viktigaste tillgångar.

Informationen har samlats in och kommer att uppdateras i nära samarbete med de olika revisionsorganen, och vi vill tacka dem och deras personal för allt stöd.

Det är vår förhoppning att portalen är av intresse för revisorer, beslutsfattare och lagstiftare både i och utanför EU. Vi hoppas också att den blir ett värdefullt bidrag till den pågående forskningen om offentlig revision.

EU:S OCH MEDLEMSSTATERNAS HÖGRE REVISIONSORGAN — EN ÖVERSIKT

INLEDNING

Offentlig granskning är en integrerad del av det demokratiska systemet. Alla de 27 länder som nu bildar Europeiska unionen (EU) har infört arrangemang för att säkerställa att ansvar för offentliga utgifter kan utkrävas, att det finns insyn i utgifterna och att utgifterna övervakas korrekt. Detta är en uppgift för de nationella revisionsorganen, såsom externa offentliga revisorer.

De nationella revisionsorganen utför oberoende undersökningar av om offentliga resurser används effektivt, ändamålsenligt och sparsamt, och om de offentliga utgifterna och uppbörden av inkomster följer de tillämpliga reglerna. De ger underlag till den parlamentariska kontrollen av regeringarnas förvaltning genom sina faktabaserade, objektiva och opartiska revisionsrapporter, och hjälper därigenom till att förbättra politik, program, offentlig administration och förvaltningen av sina länders statsfinanser. Detta bidrar till att bygga upp medborgarnas förtroende för våra samhällens kontroller och motvikter och till att utveckla väl fungerande demokratier.

Förutom att främja och utveckla ansvarsutkrävande och insyn i förvaltningen spelar EU:s nationella revisionsorgan även en aktiv roll i att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos offentliga revisionsorgan i tredjeländer.

Många av de högre revisionsorgan som behandlas i handboken har ett rikt förflutet (som ibland sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden), medan andra har inrättats i sin nuvarande form helt nyligen. De flesta nationella revisionsorganens struktur, mandat och befogenheter har utvecklats över tiden, ibland till följd av politiska förändringar eller reformer av den offentliga förvaltningen. För att få bli medlem av EU måste ett land ha ett oberoende nationellt revisionsorgan.

EU OCH DESS MEDLEMSSTATER

EU inrättades 1993 genom Maastrichtfördraget. Föregångarna – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) – går tillbaka till 1950-talet. Sedan 1993 har 16 länder anslutit sig till unionen (åren 1995, 2004, 2007 och 2013). Efter Förenade kungarikets utträde 2020 består EU för närvarande av 27 medlemsstater.

TYPER AV NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

Nationella revisionsorgan kan klassificeras på olika sätt. Traditionellt grupperas de i organisatoriska strukturer som härstammar från antingen den fransk/latinska, anglosaxiska eller tyska traditionen. Nu för tiden brukar man dock främst skilja mellan organ med eller utan rättskipande befogenheter. Man kan även skilja mellan nationella revisionsorgan som styrs av en enda person (ordförande eller riksrevisor) och de som styrs av ett kollegium (t.ex. styrelse, senat eller plenum).

Inom dessa olika styrformer kan det finnas ytterligare skillnader, exempelvis mellan revisionsorganens befogenheter att revidera lägre förvaltningsnivåer, eller när det gäller förhållandet mellan det nationella revisionsorganet och det nationella parlamentet.

NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

  Ledningsorgan/Chef för det nationella revisionsorganet Antal personer i ledningsorganet Ämbetsperiod (år)
Europeiska revisionsrätten Kollegium 27 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Ledamöter: 6 år (kan förnyas)
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
Generalförsamling 12 6 år (kan förnyas)
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
Ordförande och två vice ordförande  3 Ordföranden: 7 år (kan inte förnyas)
Vice ordförandena: 7 år (kan förnyas)
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
DANMARK
Rigsrevisionen
Riksrevisor  1 6 år (kan förnyas en gång för en period av 4 år)
ESTLAND
Riigikontroll
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas)
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
Riksrevisor  1 6 år (kan förnyas)
FRANKRIKE
Cour des Comptes
Högsta ordföranden och sex avdelningsordförande  7 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
Plenum 42 Ordföranden: 4 år (kan inte förnyas)
Ledamöter och domare: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
ITALIEN
Corte dei conti
Ordförande  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
KROATIEN
Državni ured za reviziju
Riksrevisor  1 8 år (kan förnyas)
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
Råd, riksrevisor  7 4 år (kan förnyas för högst två på varandra följande perioder)
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
LUXEMBURG
Cour des comptes
Ordförande, vice ordförande och tre rådgivare  5 6 år (kan förnyas)
MALTA
National Audit Office
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
Styrelse  3 Obegränsad fram till den lagstadgade pensionsåldern 70 år
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
Ordförande  1 12 år (kan inte förnyas)
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
Ordförande och (i några fall) kollegium 18 Ordföranden: 6 år (kan förnyas en gång)
Kollegiet: 3 år (kan förnyas)
PORTUGAL
Tribunal de Contas
Ordförande och plenum 19 Ordföranden: 4 år
Ledamöter: obegränsad
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
Plenum 18 9 år (kan inte förnyas)
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
Ordförande  1 7 år (kan förnyas en gång)
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
Senat  3 9 år (kan förnyas)
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
Plenum 13 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Övriga revisionsråd: 9 år (kan förnyas)
Chefsåklagare: 5 år (kan förnyas)
SVERIGE
Riksrevisionen
Riksrevisor  1 7 år (kan inte förnyas)
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
Styrelse 17 Ordförande och vice-ordförande:
9 år (kan förnyas)
Ledamöter: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
TYSKLAND
Bundes­rechnungs­hof
Ordförande, senat (styrelse) 16 Ordföranden: 12 år (kan inte förnyas)
Direktörer: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
UNGERN
Állami Számvevőszék
Ordförande  1 12 år (kan förnyas)

OBEROENDE

De högre revisionsorganen i EU är oberoende offentliga organ. Deras oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastställs i grundlagen. Utifrån sitt mandat får nationella revisionsorgan göra förhands- eller efterhandskontroller och bedöma om intäkter och kostnader är lagliga och korrekta, om politik, program och åtgärder genomförs sparsamt, effektivt och ändamålsenligt eller hur den offentliga förvaltningen fungerar. Några nationella revisionsorgan utvärderar även effekterna av offentlig politik och offentliga program.

RÄTTSKIPANDE FUNKTION

Några nationella revisionsorgan har särskild status som rättskipande domstolar. Det ger dem rätt att inleda rättsliga förfaranden mot personer som förvaltar offentliga medel eller revisorer som kan tänkas vara involverade i oriktigheter som gäller offentliga utgifter och tillgångar. Den rättskipande funktionen ger nationella revisionsorgan ett verktyg för att offentligt identifiera personligt ansvar och vidta sanktioner mot personer i offentlig tjänst.

FÖRHÅLLANDET TILL PARLAMENTEN

Förhållandena mellan nationella revisionsorgan och parlament i EU är lika varierande som de olika organen för offentlig revision. Några nationella revisionsorgan är självständiga organ, medan andra ingår i en struktur för parlamentarisk tillsyn.

NATIONELLA REVISIONSORGAN MED RÄTTSKIPANDE FUNKTION / SOM UTFÖR FÖRHANDSREVISIONER / SOM INGÅR I EN STRUKTUR FÖR PARLAMENTARISK TILLSYN

  Rättskipande
funktion
Förhandsrevision Ingår i en struktur
för parlamentarisk
tillsyn
Europeiska revisionsrätten      
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
     
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
     
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
     
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
   
FRANKRIKE
Cour des Comptes
   
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
 
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
   
ITALIEN
Corte dei conti
 
KROATIEN
Državni ured za reviziju
     
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
     
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
   
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
   
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
   
PORTUGAL
Tribunal de Contas
 
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
     
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
     
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
   
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
 
SVERIGE
Riksrevisionen
   
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
TYSKLAND
Bundes­rechnungs­hof
     
UNGERN
Állami Számvevőszék
   

Olikheterna till trots har EU:s och medlemsstaternas högre revisionsorgan i allmänhet ett nära förhållande till det nationella parlamentet. Förhållandet handlar i huvudsak om rapportering, vilket innebär att det högre revisionsorganet skickar sina granskningsrapporter till parlamentet. Vanligen diskuteras rapporterna i ett särskilt utskott och ibland, beroende på granskningstemat, även i utskott som behandlar specifika ämnen. Normalt har företrädare för det högre revisionsorganet rätt att medverka vid sammanträdena eller delta i debatterna. I några medlemsstater har revisionsorganets chef också rätt att yttra sig i parlamentariska diskussioner om ämnen som berör revisionsorganets arbete.

Parlamenten spelar ofta en avgörande roll vid utnämningen eller tillsättandet av revisionsorganets ordförande/riksrevisor eller ledningsorgan. Därutöver utarbetar och godkänner några parlament revisionsorganets budget, eller utser en extern revisor som ska granska revisionsorganets räkenskaper.

Slutligen har några, men inte alla, högre revisionsorgan befogenhet att granska sina nationella parlaments administrativa utgifter.

PERSONAL OCH BUDGET

De nationella revisionsorganens personalresurser och finansiella resurser varierar mycket mellan länderna, även sett i förhållande till antalet invånare eller granskad budget. Skillnaderna återspeglar inte endast revisionsorganets mandat och organisation, utan även medlemsstatens mer övergripande egenskaper och nationella administration.

Totalt arbetar över 15 000 personer för de högre revisionsorganen i EU och medlemsstaterna. De nationella revisionsorganen i EU:s fyra största medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien, med närmare 260 miljoner invånare) sysselsätter tillsammans cirka 5 000 personer, medan de nationella revisionsorganen i de återstående medlemsstaterna (med 190 miljoner invånare) sysselsätter cirka 9 500 personer.

Generellt har de större nationella revisionsorganen i Västeuropa en lägre andel kvinnlig personal och en högre medelålder, medan personalen vid de nationella revisionsorganen i Östeuropa tenderar att ha lägre medelålder och en stor andel kvinnor.

EU som helhet har i genomsnitt en anställd vid ett revisionsorgan per 19 000 medborgare. Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan de enskilda medlemsstaterna. I nästan samtliga fall motsvarar de nationella revisionsorganens egna budgetar mindre än 0,1 % av hela statsbudgeten.

DE NATIONELLA REVISIONSORGANENS PERSONAL OCH BUDGET

GRANSKNINGSTEMAN

EU:s högre revisionsorgan spelar en central roll i processen för offentligt ansvarsutkrävande. Som externa revisorer av den verkställande makten bedömer de i vilken utsträckning regeringens politik och utgifter leder till de uppsatta målen, kontrollerar den offentliga ekonomiska förvaltningen och rapporterar om de offentliga organens räkenskaper, och ger därigenom parlamenten oberoende information och säkerhet.

DE VIKTIGASTE GRANSKNINGSKATEGORIERNA

Vid FINANSIELL REVISION kontrollerar revisorerna dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper.

Vid REVISION AV REGELEFTERLEVNAD verifierar revisorerna om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna.

Vid EFFEKTIVITETSREVISION granskar revisorerna de program, insatser, förvaltningssystem och förvaltningsförfaranden som används av de organ och institutioner som förvaltar resurser för att bedöma om medlen används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt.

De nationella revisionsorganen granskar ingående intäkter och kostnader i statsbudgeten på central eller federal nivå, och får i några medlemsstater även göra revisioner på regional, lokal eller kommunal nivå. Även om deras revisioner främst inriktas på ministerier eller offentliga organ kan även statligt ägda företag, såsom radio- och televisionsbolag, institut för högre utbildning eller nationella banker, bli föremål för revision.

De flesta nationella revisionsorgan har rätt att granska alla offentliga intäkter och kostnader, även vid privata företag eller hos enskilda stödmottagare.

FÖRVALTNINGSNIVÅER SOM GRANSKAS AV DE NATIONELLA REVISIONSORGANEN

  Central
förvaltning
Regional
förvaltning
Lokal
förvaltning
Statliga
företag
Offentliga
organ
Kommuner Andra stödmottagare
Europeiska revisionsrätten
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
   
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
 
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
   
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
 
FRANKRIKE
Cour des Comptes
     
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
     
ITALIEN
Corte dei conti
KROATIEN
Državni ured za reviziju
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
 
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
PORTUGAL
Tribunal de Contas
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
 
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
SVERIGE
Riksrevisionen
     
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
TYSKLAND
Bundes­rechnungs­hof
     
UNGERN
Állami Számvevőszék
 

VAL AV GRANSKNINGSTEMAN OCH PROGRAMPLANERING

Vid valet och programplaneringen av revisioner beaktas olika kriterier, såsom risk och effekt, liksom den framtida utvecklingen av specifika politikområden. Många nationella revisionsorgan arbetar enligt årliga programplaneringsförfaranden och revisionsplaner som de upprättar på grundval av en flerårig strategi och årliga riskbedömningar. Kombinationen av medellång och långsiktig planering ger flexibilitet och gör att revisionsorganen kan reagera på oförutsedda händelseutvecklingar.

SLUTLIGT BESLUT – FATTAS AV EN PERSON/ETT KOLLEGIUM

I några länder kan parlamentet (ledamöter och/eller utskott), ministrar eller till och med privatpersoner/organisationer begära att revisionsorganet gör specifika granskningar. De nationella revisionsorganen är dock inte, med få undantag, skyldiga att utföra sådana granskningar.

När det gäller de nationella revisionsorgan som leds av en enda person fattar i allmänhet organets chef det slutliga beslutet om vilka revisioner som ska göras. I alla andra fall fattas beslutet kollektivt av styrelsen eller kollegiet.

BEVIS OCH UPPFÖLJNING

För att samla in bevis undersöker de nationella revisionsorganen dokument, analyserar data, intervjuar personer eller gör kontroller på plats, till exempel i granskningsobjektets lokaler eller på den plats där projektet genomförs. För att revisionsorganen ska kunna göra detta har de rätt att få tillgång till all information som de anser sig behöva för att kunna utföra sina uppgifter, och personalen vid de granskade enheterna är skyldiga att samarbeta med revisionsorganets revisorer.

Som motvikt till det fria tillträdet måste de nationella revisionsorganen och deras personal följa specifika sekretesskrav när det gäller den information som inhämtas under revisionerna.

RAPPORTERING

Baserat på revisionerna utformar de nationella revisionsorganen rapporter där de presenterar sina granskningsresultat och iakttagelser, pekar på oriktigheter, drar revisionsslutsatser och lämnar rekommendationer för att åtgärda brister. Rekommendationerna är en viktig del av alla granskningsrapporter eftersom de ger beslutsfattarna värdefull vägledning som kan hjälpa dem att göra de offentliga utgifterna ändamålsenligare, effektivare och sparsammare och förbättra efterlevnaden av tillämpliga regler, och även bidra till att förebygga fel och oriktigheter och förhindra att resurser används felaktigt.

Några nationella revisionsorgan har även rätt att yttra sig över (förslag till) lagstiftning om ämnen inom sitt behörighetsområde, såsom ekonomisk förvaltning, antingen på eget initiativ eller om den lagstiftande instansen begär det.

PUBLIKATIONER

De nationella revisionsorganen offentliggör normalt årliga rapporter om sina revisioner av statens årsredovisningar och genomförandet av statsbudgeten. Därutöver offentliggör några nationella revisionsorgan rapporter om årsredovisningarna för specifika institutioner eller organ (såsom parlamentet, statschefen eller välfärdssystemet). Några nationella revisionsorgan gör även revisionsuttalanden om boksluten och årsredovisningarna.

De nationella revisionsorganen offentliggör också granskningsrapporter om specifika ämnen, yttranden över (förslag till) lagstiftning, översikter eller uppföljningsrapporter. Flera nationella revisionsorgan offentliggör även diskussionsunderlag, analyser och studier, eller dokument med bakgrundsinformation om revisioner av relevanta ämnen.

Vidare offentliggör några nationella revisionsorgan regelbundet rapporter om förvaltningen och användningen av EU-medel i landet.

Slutligen publicerar flera nationella revisionsorgan årliga verksamhetsrapporter, tidskrifter eller andra dokument med bakgrundsinformation om deras arbete.

SPRIDNING AV INFORMATION OM RESULTAT

Normalt överlämnar de nationella revisionsorganen sina rapporter till parlamentet, vanligtvis till de utskott som ansvarar för budgetfrågor eller andra ämnen som omfattas av en revision. De nationella revisionsorganen brukar också offentliggöra merparten av sina granskningsrapporter. Undantag kan dock göras för rapporter om känsliga områden (såsom försvaret) eller när specifika sekretesskrav gäller.

Sociala medier utnyttjas i stor utsträckning för att nå ut till medborgarna och medierna och interagera direkt med dem.

SAMARBETE

Samarbete med andra nationella/högre revisionsorgan

SAMARBETE MELLAN HÖGRE REVISIONSORGAN I EU

Det finns ett nätverk för tätt samarbete mellan de nationella revisionsorganen i EU och Europeiska revisionsrätten. Samarbetet äger rum inom ramen för kontaktkommittén, som består av cheferna för de nationella revisionsorganen i EU och revisionsrätten. EU:s kontaktkommitté kan inrätta arbetsgrupper och specialgrupper om specifika EU-relaterade granskningsteman, och den är ett aktivt nätverk för yrkesmässiga kontakter mellan dem som arbetar vid de nationella revisionsorganen i EU.

Den artikel i EUF-fördraget som anger att revisionsrätten ska samarbeta och hålla kontakt med de nationella revisionsorganen i EU anger även att revisorer från revisionsorganen kan delta (som observatörer) vid revisioner som revisionsrätten gör på deras nationella territorium. Det finns ett standardförfarande med vars hjälp revisionsrätten informerar de nationella revisionsorganen om varje granskningsbesök som planeras i deras land. Det nationella revisionsorganet kan då besluta om det önskar skicka personal som ansluter sig till revisionsrättens granskningsteam under besöken på plats. De nationella revisionsorganen i EU kan dessutom göra gemensamma eller samordnade granskningar av utvalda teman.

Revisionsorganen brukar även samarbeta bilateralt. De brukar till exempel dela granskningsmetoder och granskningsresultat, och även utbyta revisionspersonal under begränsade tidsperioder.

SAMARBETE MED NATIONELLA/HÖGRE REVISIONSORGAN UTANFÖR EU

De nationella revisionsorganen i EU får delta vid inbördes utvärderingar och i kapacitetsuppbyggande åtgärder såsom partnersamverkansprojekt, som syftar till att hjälpa nationella revisionsorgan i tredjeländer att bygga upp sin rättsliga och institutionella bas.

Ett särskilt nätverk har skapats för att stödja nationella revisionsorgan i länder som är kandidater eller potentiella kandidater till EU-medlemskap. Syftet är att främja och underlätta samarbete mellan EU:s medlemsstater och dessa länder, vilket främst sker med hjälp av småskaligt, praktiskt och konkret samarbete.

Ett antal nationella revisionsorgan i EU har även ett nära samarbete med offentliga revisionsorgan i länder som deras medlemsstater har ett nära förhållande till av historiska skäl och/eller som ingår i samma språkgemenskap.

Samarbete med andra offentliga revisionsorgan på nationell nivå

Beroende på sin förvaltningsstruktur har EU-medlemsstaterna anförtrott den offentliga revisionen till organ som är verksamma på federal, nationell, regional, provinsiell eller kommunal nivå. I länder som har fullvärdiga regionala revisionskontor inriktar det nationella revisionsorganet normalt sina revisioner på den centrala förvaltningsnivån och samarbetar, vid behov, med de andra offentliga revisionsorganen i medlemsstaten.

Samarbete med internationella organisationer

Samtliga nationella revisionsorgan i EU är medlemmar av Intosai och Eurosai.

Intosai

Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) ger nationella/högre revisionsorgan en institutionell ram för att främja utveckling och kunskapsöverföring, förbättra den offentliga revisionen runtom i världen, öka yrkeskunnandet och stärka revisionsorganens ställning och inflytande i hemländerna.

Intosai grundades 1953 som en självständig, oberoende och opolitisk organisation. Organisationen har status som särskild rådgivare vid Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Intosais generalsekretariat sköts av Österrikes nationella revisionsorgan.

EU:s nationella revisionsorgan deltar i olika Intosai-projekt, såsom Forum for INTOSAI Professional Pronouncements, som utarbetar de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) där grundkraven på nationella revisionsorgan anges, liksom de grundläggande principerna vid revision av offentliga enheter.

(Källa: Intosai)

Eurosai

Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai) är en av Intosais regionala grupper. Den inrättades 1990 med 30 medlemmar (29 nationella revisionsorgan från stater i Europa och Europeiska revisionsrätten). År 2020 är 50 nationella revisionsorgan medlemmar (49 nationella revisionsorgan från stater i Europa och Europeiska revisionsrätten).

Eurosais generalsekretariat sköts av Spaniens nationella revisionsorgan.

(Källa: Eurosai)

EU:s olika nationella revisionsorgan deltar även i projekt som drivs av andra typer av organisationer inom området offentlig revision, och några fungerar som externa revisorer av internationella, mellanstatliga eller överstatliga organisationer, såsom Förenade nationerna (FN) och dess specialiserade organ, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshandelsorganisationen (WTO). Genom detta arbete kan de även säkerställa att ekonomiska bidrag från deras land till organisationerna används korrekt och effektivt.

Avslutningsvis är det kutym att EU:s nationella revisionsorgan också deltar i samarbetsinitiativ med internationella organisationer (t.ex. OECD, Interparlamentariska unionen (IPU), Institute of Internal Auditors (IIA) och Internationella revisorsförbundet (Ifac)). Denna typ av samarbete inriktas vanligen på temafrågor med koppling till offentlig revision och kan innebära utstationering, utbildning, kunskapsdelning eller andra former av yrkesmässigt utbyte.

FAKTABLAD

EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

Sedan 1977

Webbplats: www.eca.europa.eu

Uppdragsbeskrivning:

Bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verka för redovisningsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Revisionsrätten varnar för risker, avger revisionsförklaringar och pekar på brister och goda exempel. Den erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras och ser till att EU-medborgarna vet hur deras pengar används.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Europeiska revisionsrätten granskar EU:s samtliga inkomster och utgifter och samtliga inkomster och utgifter för varje organ eller byrå som EU har upprättat.

Den bedömer om den ekonomiska förvaltningen av EU:s finanser har varit sund och om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta. Revisionsrätten avger en årlig förklaring om lagligheten och korrektheten i användningen av EU-medel till Europaparlamentet och rådet. Den rapporterar också oriktigheter som upptäcks.

Revisionsrätten upprättar en årsrapport efter utgången av varje budgetår. Den får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda frågor, speciellt i form av särskilda rapporter, och yttra sig.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 285–287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
  • Förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsrätten granskar alla aspekter av genomförandet av EU:s budget. Europeiska kommissionen är revisionsrättens huvudsakliga revisionsobjekt. Revisionsrätten informerar kommissionen om sitt revisionsarbete och sin revisionsmetod samt om granskningsresultaten.

Utöver Europeiska kommissionens generaldirektorat granskar revisionsrätten

  • Europeiska utvecklingsfonden,
  • EU:s byråer och genomförandeorgan, gemensamma företag och andra organ,
  • Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,
  • Europeiska centralbanken,
  • EU:s upplåning och utlåning (t.ex. den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen),
  • den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsrätten är Europeiska unionens externa revisor. Den är en av sju EU-institutioner och helt oberoende när den utför sina revisioner.

Revisionsrätten utarbetar sin egen arbetsordning. Den ska godkännas av rådet.

FÖRBINDELSER MED EUROPAPARLAMENTET/RÅDET/MEDLEMSSTATERNAS PARLAMENT

Revisionsrätten presenterar alla sina rapporter och yttranden, inklusive årsrapporten, för Europaparlamentet och rådet. Rapporterna utgör grunden för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget och kan användas av lagstiftarna i deras löpande arbete.

EUROPAPARLAMENTET

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och vid parlamentets plenarsammanträde och bjuds in att delta i debatten i kammaren om beviljandet av ansvarsfrihet. Revisionsrättens ledamöter bjuds regelbundet in för att presentera rapporter för budgetkontrollutskottet och andra utskott och arbetsgrupper i parlamentet.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Ekofinrådet och eventuellt också utvalda särskilda rapporter av specifikt intresse.

På arbetsnivå är vår främsta diskussionspartner rådets budgetkommitté, som arbetar med alla slags finansiella frågor, bland annat förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Revisionsrättens rapporter presenteras för berörda förberedande rådsorgan som enas om utkast till rådets slutsatser som därefter antas på högre rådsnivå.

PARLAMENTEN I EU:S MEDLEMSSTATER

Revisionsrätten översänder också sina rapporter och yttranden till berörda parlamentsutskott i medlemsstaterna. Revisionsrättens ledamöter kan även presentera publikationer, särskilt årsrapporten och särskilda rapporter, i medlemsstaternas parlament.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Klaus-Heiner Lehne tillträdde som ordförande i oktober 2016 och omvaldes 2019 för en andra mandatperiod.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna av revisionsrätten väljer bland sig en ordförande.

LEDNINGSORGAN

Kollegium bestående av 27 ledamöter, en från varje medlemsstat.

Revisionsrättens ledamöter fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i EU:s allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avlägger de en ed om detta inför domstolen.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsrättens ledamöter nomineras av sina respektive medlemsstater och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsrätten är organiserad i fem revisionsavdelningar samt en kommitté för kontroll av revisionskvaliteten, en förvaltningskommitté och ett generalsekretariat. Ordföranden, revisionsavdelningarna och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten får stöd av direktorat, som tilldelas revisionspersonal.

Hela kollegiet med alla 27 ledamöter leds av ordföranden och sammanträder i regel två gånger i månaden för att diskutera och anta dokument, till exempel rapporterna om EU:s allmänna budget och om Europeiska utvecklingsfonden, som är revisionsrättens viktigaste årliga publikationer.

ORDFÖRANDEN

Ordföranden får stöd av ordförandens direktorat, som ansvarar för strategisk utveckling, verksamhetsplanering, planering och resultatförvaltning, kontakter med andra institutioner, kommunikation och mediakontakter.

Dessutom rapporterar rättstjänsten och avdelningen för internrevision direkt till ordföranden.

REVISIONSAVDELNINGAR

Revisionsrätten placerar ledamöterna i en av de fem revisionsavdelningarna.

Varje avdelning har ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet och leds av en doyen eller doyenne, som väljs bland och av ledamöterna i respektive avdelning för en period på två år som kan förnyas. Varje ledamot ansvarar för specifika granskningsuppgifter.

Varje avdelning har två ansvarsområden:

  • Att anta särskilda rapporter, särskilda årsrapporter och yttranden.
  • Att upprätta årsrapporterna om EU:s budget och om Europeiska utvecklingsfonden som antas av revisionsrättens kollegium.

KOMMITTÉN FÖR KONTROLL AV REVISIONSKVALITETEN

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten består av ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten och fem andra ledamöter (en företrädare för varje revisionsavdelning). Den behandlar revisionsrättens riktlinjer, normer och metod för revision, stödet till och utvecklingen av revisionen och kontrollen av revisionskvaliteten. Den ansvarar för metodaspekter och utför uppdragsanknuten kvalitetskontroll inom hela revisionsrätten.

FÖRVALTNINGSKOMMITTÉN

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter.

Förvaltningskommittén består av revisionsrättens ordförande (som är ordförande), doyenen eller doyennen i varje avdelning, ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner och ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten. Kommittén behandlar alla administrativa ärenden och fattar beslut i frågor som gäller strategi, yttre förbindelser och kommunikation.

GENERALSEKRETERAREN

Revisionsrättens kollegium utser en generalsekreterare för en period av sex år som kan förnyas.

Han eller hon ansvarar framför allt för revisionsrättens sekretariat och stödtjänster (personalfrågor, ekonomi och allmänna tjänster, informationsteknik, arbetsmiljö och innovation samt översättning, språktjänster och publikationer).

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 923,2 heltidsekvivalenter (31.12.2019) (varav cirka 62,3 % inom revision)
  • Personalen kommer från alla EU:s medlemsstater och har vanligtvis rekryterats genom allmänna, EU-omfattande uttagningsprov.
  • Könsfördelning: ♂ 49 %; ♀ 51 %

BUDGET

  • Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget.
  • 153 miljoner euro (2020), uteslutande administrativa utgifter.
  • Revisionsrättens budget utgör mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter och omkring 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter.

REVISIONSARBETE

— REVISIONSMANDAT

Revisionerna grundas på bokföringsmaterial och utförs vid behov på plats i EU:s övriga institutioner och hos organ eller byråer som förvaltar inkomster eller utgifter för EU:s räkning. Särskilda arrangemang gäller för Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhet vad beträffar förvaltningen av EU:s inkomster och utgifter.

I medlemsstaterna genomförs granskningen i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten samarbetar med medlemsstaternas nationella revisionsorgan i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende för båda parter.

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsrätten beslutar självständigt om sitt arbetsprogram. Den har ett årligt planeringsförfarande som bygger på en flerårig riskbedömning av de olika politikområdena.

Europaparlamentet och rådet kan föreslå potentiella granskningsteman för revisionsrätten.

Revisionsrätten offentliggör arbetsprogrammet på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsrätten undersöker i vilken mån EU:s politiska mål har uppfyllts och bedömer läget när det gäller räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget.

Revisionsrätten utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner av ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. Dessa revisioner är inriktade på specifika förvaltningsteman eller budgetområden. De väljs ut baserat på kriterier som allmänintresse, förbättringspotential, risken för bristfälliga resultat och risken för oriktigheter.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (framför allt för revisionsförklaringen) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dem.

Revisionsrätten utför sina revisioner i enlighet med de internationella revisionsstandarderna (Issai), som den tillämpar på den specifika EU-kontexten, och sina egna etiska riktlinjer.

Den använder handböcker för regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision samt praktiska riktlinjer, som offentliggörs på revisionsrättens webbplats.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

I revisionsrättens portfölj med publikationer ingår följande:

  • Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
  • Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag och andra organ.
  • Särskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- och förvaltningsteman.
  • Yttranden över ny eller uppdaterad lagstiftning med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, antingen på begäran av en annan institution eller på revisionsrättens eget initiativ.
  • Översikter som ska ge en bakgrundsbeskrivning och en analys, ofta med ett övergripande perspektiv, och baseras på tidigare revisionsarbete eller allmänt tillgängliga uppgifter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrättens publikationer finns tillgängliga på alla officiella EU-språk på revisionsrättens webbplats. Revisionsrätten sprider också aktivt sina rapporter via ett antal kanaler, bland annat sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsrätten har nära förbindelser med nationella revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer, gör sakkunnigbedömningar (”peer review”), samverkar med tankesmedjor och forskningsorganisationer och deltar i den akademiska diskursen.

 

 

BELGIEN

REKENHOF /
COUR DES COMPTES /
RECHNUNGSHOF

Sedan 1831

Webbplats: www.ccrek.be

Uppdragsbeskrivning:

I sina verksamhetsmål beskriver det belgiska revisionsorganet sin vision, de värderingar som arbetet bygger på och de strategier som utarbetas för att det genom sina revisioner ska hjälpa till att förbättra den offentliga förvaltningen.

Revisionsorganet strävar efter att förbättra de offentliga myndigheternas funktionssätt. För detta ändamål förser revisionsorganet parlamentariska församlingar, ministrar och revisionsobjekt med användbar och tillförlitlig information som upprättats vid ett avslutningsförfarande med revisionsobjektet och som består av revisionsresultat, bedömningar och rekommendationer.

Revisionsorganet är oberoende och verkar i enlighet med internationella revisionsstandarder och kraven på sakkunskap, integritet och motivation. Det tar hänsyn till samhällsutvecklingen och vill spela en banbrytande roll inom revision av offentlig förvaltning.

De fullständiga verksamhetsmålen finns att läsa på nederländska och franska på

https://www.ccrek.be/NL/Voorstelling/VisieEnWaarden.html

https://www.ccrek.be/FR/Presentation/VisionsEtValeurs.html

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det belgiska revisionsorganet granskar inkomster och utgifter och hur den verkställande makten verkställer politiken. Revisionsorganet har även en rättslig funktion när det gäller att granska tjänstemän som förvaltar offentliga medel samt andra särskilda uppdrag.

I utförandet av sitt uppdrag har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla handlingar och all information som det anser sig behöva. Kontroller på plats förekommer också.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 180 i den belgiska författningen från 1831.
  • Artiklarna 50 och 71 i speciallagen av den 16 januari 1989 som reglerar finansieringen av gemenskaperna och regionerna.
  • Lagen av den 29 oktober 1846 som reglerar revisionsorganet.
  • Artiklarna 2 och 10 i lagen av den 16 maj 2003 om allmänna bestämmelser för budgetar, bidragskontroller och kontroll av gemenskapernas och regionernas räkenskaper samt organiseringen av revisionsorganets revisioner.
  • Revisionsorganets arbetsordning.
  • Artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • den federala staten,
  • gemenskaperna,
  • regionerna,
  • provinserna,
  • de offentliga förvaltningsorganen på ovannämnda förvaltningsnivåer.

Revision av kommuner ligger inte inom dess befogenhetsområde.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegialt högre revisionsorgan utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är oberoende från de organ det granskar. Det är också oberoende gentemot parlamentariska församlingar och fastställer sina egna prioriteringar för hur det ska fullgöra sitt uppdrag samt väljer sina granskningsteman med hjälp av objektiva urvalskriterier.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet granskar offentliga myndigheter och utvärderar genomförandet och effekterna av den offentliga politiken i syfte att informera de parlamentariska församlingarna.

När det gäller budgeten har revisionsorganet särskilt i uppgift att förse de parlamentariska församlingarna med information.

Det bedömer även de offentliga myndigheternas räkenskaper.

— ORGANISATION

CHEF

HÖGSTA ORDFÖRANDE

Philippe Roland utsågs den 21 december 2009.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Högsta ordföranden väljs av representantkammaren.

LEDNINGSORGAN

Generalförsamlingen har tolv ledamöter och består av en fransktalande och en nederländsktalande kammare. Varje kammare har en ordförande, fyra ledamöter och en generalsekreterare. Den av de två ordförandena som har flest tjänsteår utnämns till ”Premier Président” eller ”Eerste Voorzitter”, och generalsekreteraren med flest tjänsteår fungerar som ”Greffier en chef” eller ”Hoofdgriffier”.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna i revisionsorganet utses för en period på sex år som kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i revisionsorganet väljs av representantkammaren.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets arbete utförs av tio direktorat som styrs av varsin chefsrevisor och är indelade i tre avdelningar.

Uppdelningen i avdelningar motsvarar generalförsamlingens, den fransktalande kammarens och den nederländsktalande kammarens befogenhetsområden.

Revisionsorganets generalförsamling ansvarar för frågor som rör den federala staten, huvudstadsregionen Bryssel, Bryssels gemensamma gemenskapskommission och den tyskspråkiga gemenskapen, liksom för tolkningen av EU-regler och federala regler.

Den franskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den franskspråkiga gemenskapen, Bryssels kommission för den franskspråkiga gemenskapen, regionen Vallonien, provinserna i Vallonien och de offentliga förvaltningsorganen i dessa provinser.

Den nederländskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den flamländska gemenskapen, de flamländska provinserna och de offentliga förvaltningsorganen i dessa provinser.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 447,55 heltidsekvivalenter (2020) (cirka 69 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 59 %; ♀ 41 %. Medelålder: 49 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom den federala statsbudgeten
  • 51,3 miljoner euro (2020), uteslutande till administrativa kostnader
  • < 0,01 % av de totala offentliga utgifterna (2020)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i följande tre typer av dokument:

  • En flerårig strategisk plan.
  • Årliga operativa planer (per direktorat).
  • Årliga förvaltningsplaner (per tjänst).

Planerna utformas med beaktande av

  • uppfyllnad av lagstadgade skyldigheter,
  • riskanalys,
  • folkvaldas önskemål,
  • ekonomiska intressen och samhällsintressen,
  • revisionens mervärde,
  • tillgången på resurser,
  • revisionsområdets omfattning.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför effektivitetsrevisioner, finansiella revisioner och laglighets- och korrekthetsrevisioner.

Det finns rutiner för revisionsarbetet i form av handböcker och elektroniska arbetsfiler.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • årliga revisionsrapporter,
  • särskilda rapporter om specifika ämnesområden,
  • yttranden över budgetförslag,
  • årliga verksamhetsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet informerar de parlamentariska församlingarna, ministrarna och myndigheterna om resultaten av sina revisioner. Alla revisionsorganets rapporter finns på dess webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet lämnar allmän information om sina strategier, arbetsmetoder och revisionsresultat på sin webbplats och i publikationer samt i samband med studiedagar.

Det har regelbunden kontakt med andra aktörer inom offentlig revision i Belgien, i synnerhet för att utbyta nyttiga erfarenheter och planera sin revisionsverksamhet.

Det genomför även utbytesprogram och gemensamma utbildningsaktiviteter inom revision med Europeiska revisionsrätten och högre revisionsorgan i andra länder samt bidrar till internationella organisationers arbete.

Revisionsorganet deltar aktivt i utvecklingen inom sitt revisions- och verksamhetsområde.

 

 

BULGARIEN

СМЕТНА ПАЛАТА НА РЕПУБЛИКА БЪЛГАРИЯ

Sedan 1995
Inrättades 1880

Webbplats: www.bulnao.government.bg

Uppdragsbeskrivning:

Att granska budgetgenomförandet och förvaltningen av andra offentliga medel och offentlig verksamhet genom att utföra ändamålsenligt, effektivt och kostnadseffektivt revisionsarbete som syftar till att förbättra förvaltningen och ansvarstagandet för offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det bulgariska revisionsorganet kontrollerar budgetgenomförandet och förvaltningen av andra offentliga resurser och offentlig verksamhet i enlighet med lagen om det nationella revisionsorganet och internationellt antagna revisionsprinciper.

Revisionsorganets främsta uppgift är att kontrollera tillförlitligheten och korrektheten i budgetansvariga myndigheters årsredovisningar och att offentliga resurser och offentlig verksamhet förvaltas på ett lagenligt, ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med principen om sparsamhet, liksom att förse nationalförsamlingen med tillförlitlig och objektiv information om sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 91 i Bulgariens författning (1991).
  • Lagen om det nationella revisionsorganet av den 13 februari 2015.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statsbudgeten, det statliga socialförsäkringssystemets och den nationella sjukförsäkringskassans budgetar, 265 kommuners budgetar, andra budgetar som antagits av nationalförsamlingen, nationalförsamlingens utgiftsenheters budgetar och förvaltningen av dess egendomar,
  • den bulgariska vetenskapsakademins, de statliga högre utbildningsanstalternas, den bulgariska telegrafbyråns, det bulgariska statliga tv-bolagets och det statliga radiobolagets budgetar,
  • allmänna medel som anslås för utförande av ekonomisk verksamhet, redovisningen av medel från EU och andra internationella program och avtal samt de aktuella organens och slutanvändarnas förvaltning av dessa medel,
  • budgetutgifterna för den bulgariska centralbanken och dess ledning, bankens årliga överskott som är kopplat till statsbudgeten och andra kopplingar till statsbudgeten,
  • var statsskulden kommer ifrån och hur den förvaltas, skulder med statlig garanti, kommuners skulder och användningen av skuldinstrument,
  • privatiseringen av statlig och kommunal egendom och koncessioner, liksom allmänna medel och tillgångar som ges till aktörer utanför den offentliga sektorn,
  • genomförandet av internationella överenskommelser, avtal, konventioner och andra internationella akter, i de fall då detta föreskrivs i den aktuella internationella akten eller av ett behörigt organ,
  • statliga bolag som inte är börsnoterade,
  • börsnoterade företag där staten och/eller en kommun äger 50 % eller mer av kapitalet,
  • juridiska personer med förpliktelser garanterade av staten eller genom statlig och/eller kommunal egendom,
  • andra offentliga medel och tillgångar och offentlig verksamhet, i de fall då så är föreskrivet i lag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganets verksamhet utförs självständigt från alla regeringsorgan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet redovisar sin verksamhet för föregående år inför parlamentet.

Revisionsorganets årsredovisning granskas av en oberoende kommission med auktoriserade revisorer utsedda av parlamentet.

Nationalförsamlingen kan ge revisionsorganet i uppdrag att utföra högst fem revisioner per år för dess räkning.

Revisionsorganet informerar parlamentet om revisionerna som den fått i uppdrag av parlamentet att utföra och lämnar granskningsrapporter och uttalanden som den enligt lag ska lämna till parlamentet.

För behandling i parlamentsutskotten lämnar revisionsorganet, på eget initiativ eller på begäran från nationalförsamlingen, in granskningsrapporter som är av särskild vikt när det gäller att förbättra budgetdisciplinen och förvaltningen av budgetmedlen och andra offentliga medel och annan offentlig verksamhet.

För att stärka samarbetet och förbindelserna mellan revisionsorganet och parlamentet har ett ständigt underutskott för ansvarsskyldighet inom offentlig sektor inrättats under nationalförsamlingens budget- och finansutskott.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Tzvetan Tzvetkov valdes den 26 mars 2015.

ÄMBETSPERIOD

Sju år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden för revisionsorganet väljs av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets ledningsgrupp består av en ordförande, två vice ordförande och två ledamöter som är företrädare för institutet för auktoriserade revisorer och institutet för internrevisorer.

Ledningen är utformad efter principen om ett öppet styrelseskick.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena: Sju år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Vice ordförandena och ledamöterna väljs av parlamentet på förslag från revisionsorganets ordförande.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det bulgariska revisionsorganet är indelat i sex direktorat (två för finansiella revisioner, två för regelefterlevnadsrevisioner av finansiell förvaltning, ett för effektivitetsrevisioner och ett för särskilda revisioner).

De två vice ordförandena har ansvar för tre direktorat var. Därutöver finns det sju direktorat för olika administrativa sysslor, vilka lyder direkt under revisionsorganets ordförande.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 411 heltidsekvivalenter (2019) (75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 26 %; ♀ 74 %. Medelålder: 46 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från den nationella budgeten.
  • 9,4 miljoner euro (2019)
  • 0,138 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det bulgariska revisionsorganet beslutar självt om sitt arbetsprogram. Det beslutar om ett årligt program för sitt revisionsarbete utifrån prioriterade områden och kriterier.

Den årliga programplaneringen bygger på en treårig strategisk revisionsplan med revisionsområden varifrån enskilda granskningsuppgifter väljs ut och läggs in i det årliga revisionsprogrammet. Granskningsuppgifterna väljs ut utifrån kriterier som revisionsorganet fastslagit.

Parlamentet kan även ge revisionsorganet i uppdrag att utföra högst fem revisioner utöver dessa per år.

Revisionsorganet offentliggör sitt arbetsprogram på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner,
  • särskilda revisioner.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) och god revisionssed.

Revisionsorganet har tagit fram sin revisionshandbok så att dess revisionsarbete ska följa internationellt vedertagna revisionsstandarder.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • alla granskningsrapporter enligt lagen om det nationella revisionsorganet utom de som innehåller sekretessbelagda uppgifter och de delar av rapporter som överlämnas till åklagare,
  • en årlig rapport om revisionsorganets utförda arbete,
  • rapporter om revisionen av revisionsorganets årsredovisning,
  • information för överlämnande av preliminära granskningsrapporter – ett förfarande genom vilket tidigare chefer i de organisationer som granskas får information när en revision har gjorts av den period då de ledde organisationen,
  • rapporter om huruvida revisionsorganets rekommendationer följts eller inte,
  • politiska partiers årsredovisningar samt en förteckning över bidragsgivarna,
  • rapporter om den finansiella kontrollen över politiska partiers ekonomi enligt lagen om politiska partier,
  • information som finns i det gemensamma offentliga registret över de partier, partikoalitioner och initiativkommittéer som registrerats för deltagande i val; det rör sig bland annat om information om finansieringen av valkampanjer, med bidragsgivare, reklambyråer etc.,
  • granskningsrapporter om finansieringen av valkampanjer enligt vallagen,
  • sammanfattningar av granskningsrapporter om årsredovisningar,
  • rapporter med yttranden över sammanställningen av budgetgenomförandet, det statliga socialförsäkringssystemets budget, sjukförsäkringskassans budget och den bulgariska centralbankens budgetutgifter för föregående år,
  • de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) översatta till bulgariska.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Allmänheten har tillgång till alla revisionsorganets publikationer, inbegripet alla granskningsrapporter, på dess webbplats, som är den främsta plattformen för offentlighet och öppenhet och för information till allmänheten om revisionsorganets verksamhet i allmänhet.

Revisionsorganet offentliggör pressmeddelanden och korta videoklipp om granskningsrapporter och anordnar presskonferenser och informella träffar med medier. Det deltar i tv-program och intervjuer, och tar initiativ till och deltar i rundabordssamtal och konferenser.

Revisionsorganet är även aktivt i sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra berörda myndigheter för att öka effektiviteten i kontrollsystemet och motverka brott och korruption, och med yrkes- och frivilligorganisationer för att utbyta bästa praxis och främja kompetensutveckling.

 

 

CYPERN

EΛΕΓΚΤΙΚΗ ΥΠΗΡΕΣΙΑ ΤΗΣ ΚΥΠΡΙΑΚΗΣ ΔΗΜΟΚΡΑΤΙΑΣ

Sedan 1960
Inrättades 1879

Webbplats: www.audit.gov.cy

Uppdragsbeskrivning:

Att utföra oberoende finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse i syfte att främja offentlig redovisning och bästa möjliga förvaltning av offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen ska Cyperns revisionsorgan granska den offentliga sektorns alla inkomster och utgifter och alla monetära tillgångar och andra förvaltade tillgångar som ägs av den offentliga sektorn. Revisionsorganet kan även granska landets alla skulder.

Omfattningen av revisionsorganets revisioner är inte begränsad på något sätt, och det har rätt att få tillgång till alla räkenskaper, handlingar och platser där tillgångar förvaras som organet anser sig behöva för att kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Cyperns författning (1960): avdelning 6, kapitel 2, artiklarna 115–117.
  • Lagen om finanspolitiskt ansvar och budgetramar (lag nr 20(I)/2014).
  • Lagen om utlämning av underlag och information till riksrevisorn (lag nr 113(I)/2002).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar verksamheten i

  • offentliga organ,
    • ministerier,
    • statliga verk, myndigheter och byråer,
  • lagstadgade organ,
  • lokala myndigheter,
    • gemenskaper,
    • kommuner,
  • andra organisationer, företag och fonder inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är organisatoriskt åtskilt från parlamentet, men de två institutionerna har ett nära samarbete. Parlamentsutskottet för utvecklingsplaner och kontroll av offentliga utgifter undersöker regelbundet rekommendationerna och iakttagelserna från revisionsorganet och kontrollerar om de granskade myndigheterna hörsammar dess iakttagelser och rekommendationer.

Därutöver begär nästan alla utskott regelbundet hjälp från revisionsorganet i frågor som rör utskottets ansvarsområde. Ibland spelar revisionsorganet en bidragande roll i lagstiftningsprocessen. Parlamentet kan be RVRC att göra särskilda utredningar eller revisioner.

Riksrevisorn genomför revisioner och lämnar årsrapporter till Cyperns president och andra revisionsrapporter till revisionsobjekten.

Revisionsorganets budget godkänns av ministerrådet och parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Odysseas Michaelides utsågs den 11 april 2014.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till den lagstadgade pensionsåldern 65 år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs helt och hållet av riksrevisorn, och det finns inget annat ledningsorgan.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Cyperns revisionsorgan är uppdelat i fyra sektioner (tre för finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner och en för tekniska revisioner). Varje sektion leds av en revisionsdirektör och underavdelningarna leds av försterevisorer.

Därutöver har revisionsorganet en metod- och kvalitetssärkringsenhet och stabsfunktioner som administration och ekonomi.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 139 (2020) (83 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 35 %; ♀ 65 %. Medelålder: 44 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från den centrala statsbudgeten,
  • 7,4 miljoner euro (2020),
  • cirka 88 % avser personalkostnader, medan resten är rörelsekostnader,
  • cirka 0,08 % av de sammanlagda budgeterade offentliga utgifterna.

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganets sektioner utarbetar sina årliga arbetsprogram var för sig. Det finns ingen gemensam årlig revisionsplan för hela revisionsorganet.

I planeringen ingår en plan med budgeterade dagar för varje inplanerad revison enligt en uppskattning som grundar sig på tillgänglig personal, hur stort och viktigt arbetet anses vara, revisionsrisker och tidigare resultat.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner,
  • tekniska revisioner, som oftast innebär revision av rutiner för offentlig upphandling (villkor i upphandlingsdokument, uppskattning av projektkostnader liksom uppföljningsrapporter), revisionsbesök på byggarbetsplatser, revisioner av avtal om uthyrning av lokaler till myndigheter samt it-revisioner (dvs. revisioner av informationsteknik- och databehandlingssystem),
  • miljörevisioner, som vanligtvis är en kombination av finansiell revision och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner angående en viss fråga som rör miljöstyrning; dessa revisioner utförs enligt särskilda metodanvisningar och principer framtagna av Intosai,
  • särskilda utredningar, som oftast inleds på begäran av parlamentet eller om polisen ber om hjälp med att utreda eventuella brottsfall.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör i första hand

  • en årsrapport, som främst innehåller hänvisningar till särskilda revisionsrapporter som offentliggjorts under året och slutsatser från revisionerna samt ett revisionsuttalande om Cyperns årsredovisning,
  • särskilda rapporter som offentliggörs när större revisioner färdigställts, till exempel revisioner av offentliga organ, lagstadgade organ och lokala myndigheter, liksom effektivitets- och miljörevisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet redovisar resultaten från sina revisioner direkt för de berörda enheterna och utfärdar rekommendationer till dem.

Årsrapporten översänds till presidenten och parlamentet.

Därutöver lägger revisionsorganet ut alla revisionsrapporter som inte är sekretessbelagda på sin webbplats och skickar vid behov ut pressmeddelanden om dem.

— SAMARBETE

Förutom ett nära samarbete med parlamentet samarbetar revisionsorganet även med medborgare, fältexperter och civilsamhällesorganisationer för att få kunskap om de områden som granskas.

 

 

DANMARK

RIGSREVISIONEN

Sedan 1976

Webbplats: www.rigsrevisionen.dk

Uppdragsbeskrivning:

Revisionsorganet undersöker huruvida de allmänna medlen används ändamålsenligt och i enlighet med det danska parlamentets (Folketingets) vilja.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det danska revisionsorganet granskar statens räkenskaper och undersöker om de allmänna medlen förvaltas i enlighet med det danska parlamentets avsikter och beslut.

Det har rätt att få tillgång till all information som det behöver för att utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Danmarks riksrevisorslag ursprungligen från 1976, i sin nuvarande form sedan 2012.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • alla statens räkenskaper
    • ministerier: 18 (i maj 2020),
    • myndigheter: 131,
  • räkenskaperna för institutioner, föreningar och stiftelser vars utgifter eller underskott ersätts genom statliga bidrag,
  • räkenskaperna för oberoende, enligt lag inrättade förvaltningsenheter,
  • räkenskaperna för samarbeten och bolag där staten är en part som deltar direkt eller indirekt eller där staten är ansvarig delägare.

Revisionsorganets mandat omfattar inte revision av Danmarks centralbank.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende organisation som lyder under det danska parlamentet. Revisionsorganets riksrevisor får inte vara ledamot i parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet utför sitt uppdrag helt oberoende. Statsrevisorerna, som utses av det danska parlamentet, är det enda organ som kan begära att revisionsorganet ska utföra revision inom ett visst område.

Revisionsorganet överlämnar alla sina rapporter till statsrevisorerna, och riksrevisorn presenterar varje månad rapporterna på statsrevisorernas sammanträden.

Revisionsorganet har ett nära samarbete med berörda ministerier och tillhandahåller stöd i form av vägledning om deras rutiner för bokförings- och redovisningskontroll.

Parlamentet beslutar om revisionsorganets budget.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Lone Strøm utsågs den 1 maj 2012, och hennes uppdrag förlängdes i maj 2018 med fyra år.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utnämns av talmannen i det danska parlamentet på rekommendation från statsrevisorerna och efter godkännande från parlamentets arbetsordningsutskott.

LEDNINGSORGAN

Riksrevisorn leder revisionsorganet och har till sin hjälp ett rådgivande organ som består av fyra biträdande riksrevisorer och en chefsjurist.

ÄMBETSPERIOD

De biträdande riksrevisorerna och chefsjuristen utses inte för någon viss period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utser de biträdande revisorerna och chefsjuristen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i fyra avdelningar med varsin biträdande riksrevisor som chef.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 287 (i slutet av 2019)
  • Könsfördelning: ♂ 47,5 %; ♀ 52,5 %

BUDGET

  • Cirka 30 miljoner euro (2019)
  • Av organets revisionsresurser går 37 % till större granskningar av särskilda områden (effektivitetsrevisioner) och 63 % till den årliga revisionen av den danska statens räkenskaper.
  • < 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Riksrevisorn och de fyra biträdande riksrevisorerna träffas varje vecka för att diskutera revisionsorganets strategi och verksamhetsplanering.

Revisionsorganet måste hörsamma anmodanden från statsrevisorerna om att undersöka och rapportera om en viss fråga. Sådant arbete utgör i genomsnitt cirka en tredjedel av revisionsarbetet i revisionsorganets större granskningar.

Alla revisioner planeras utifrån utvärderingar av väsentlighet och risk.

Revisionsorganets årliga revisionsarbete och de större granskningarna planeras ett år i förväg. Planen justeras dock i de fall då nya omständigheter uppstår.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet beslutar själv om tillvägagångssätt och metod för sina revisioner.

Det utför sitt arbete i enlighet med dansk lag och de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser som grundar sig på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai).

Revisionsorganet utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner.

För att se om revisionerna har någon effekt kontrollerar revisionsorganet tillsammans med statsrevisorerna om revisionsobjekten följer rekommendationerna.

Därutöver måste ministerierna överlämna svar på revisionsorganets revisionsrapporter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • årsrapporten om revisionen av danska statens räkenskaper,
  • årsrapporten om revisionen av danska statens administration,
  • rapporter om större granskningar inom särskilda områden (cirka 23 stycken per år),
  • en årsrapport om revisionsorganets egen verksamhet, resultat och räkenskaper,
  • uppföljningspromemorior till alla revisionsrapporter,
  • andra promemorior om vissa ämnen,
  • de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med den danska lagen om offentlig information överlämnar revisionsorganet sina promemorior och revisionsrapporter till statsrevisorerna innan de läggs ut på dess webbplats.

Det första kapitlet i större granskningar och utvalda revisionsrapporter och promemorior översätts till engelska.

Revisionsorganet arbetar med informationsspridning externt i syfte att förbättra kvaliteten på de tjänster som man utför för den offentliga sektorn.

Revisionsorganet anordnar varje år fyra till fem informationsutbytesseminarier för externa berörda parter.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med enheterna för internrevision vid ministerierna och andra granskade enheter.

 

 

ESTLAND

RIIGIKONTROLL

Sedan 1990
Inrättades 1918

Webbplats: www.riigikontroll.ee

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa det estniska parlamentet (Riigikogu), regeringen och kommuner att agera skickligt och fatta viktiga beslut i det allmännas intresse genom att väga in alla typer av information så noggrant som möjligt innan beslut fattas.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Estlands revisionsorgan genomför revisioner i den offentliga sektorn och kontrollerar att de allmänna medlen använts effektivt, ändamålsenligt, lagligt och i enlighet med principen om sparsamhet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lagen om revisionsorganet (2002).
  • Kapitel XI i Estlands författning (1992) – revisionsorganet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar verksamheten i

  • parlamentskansliet, presidentkansliet, domstolarna, Estlands centralbank, regeringskansliet och justitiekanslerns kansli,
  • ministerier och myndigheterna under ministerierna,
  • lokala myndigheter angående innehav, nyttjande och avyttring av kommunala tillgångar (endast finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner), statlig fast och lös egendom som anförtrotts dem, öronmärkta anslag och bidrag från statsbudgeten och medel som anslagits för utövande av statliga funktioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner),
  • stiftelser och ideella organisationer som inrättats av lokala myndigheter eller där en lokal myndighet ingår,
  • offentligrättsliga juridiska personer,
  • stiftelser och ideella organisationer inrättade av staten eller en offentligrättslig juridisk person eller där staten eller en offentligrättslig juridisk person ingår,
  • bolag där staten, offentligrättsliga juridiska personer eller ovannämnda stiftelser tillsammans eller var för sig genom ett majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • bolag som har fått statliga lån eller vars lån eller andra avtalsförpliktelser har fått statliga garantier,
  • bolag där en lokal myndighet genom majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • andra personer som utövar offentliga funktioner som inbegriper nyttjande och förvaltning av statliga tillgångar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende offentligt organ som är skyddat i den estniska författningen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganets budget godkänns av parlamentet.

Revisionsorganet är ansvarsskyldigt inför parlamentet och överlämnar sina rapporter till parlamentets särskilda utskott för kontroll av statsbudgeten.

Riksrevisorn får delta i regeringens sammanträden och har rätt att uttala sig i frågor som rör hans eller hennes uppdrag.

Revisionsorganets verksamhet granskas varje år av ett revisionsföretag som utses av parlamentet på förslag från finansutskottet.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Janar Holm utsågs den 7 mars 2018 och tillträdde sin post genom att svära en ämbetsed inför Riigikogu den 9 april 2018.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Riigikogu på förslag från presidenten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det estniska revisionsorganet är uppdelat i tre strukturella enheter. Revisionsavdelningen genomför finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner och består av sju revisionsgrupper. Analysavdelningen förbereder granskningar och särskilda uppgifter. Tjänsten för utveckling och administration bistår revisionsavdelningen och riksrevisorn i deras arbete och samordnar revisionsorganets verksamhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 82,3 heltidsekvivalenter (2020) (76 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 35 %; ♀ 65 %. Medelålder: 41 år

BUDGET

  • 5,4 miljoner euro (2020)
  • 67 % till personal, 33 % till administration (varav hälften till lokaler och IKT)
  • 0,05 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det estniska revisionsorganet fattar själv oberoende beslut om vad som ska granskas, vilka typer av revisioner som ska genomföras och när de ska genomföras.

Utförlig information om revisionsprogrammen och om pågående revisioner offentliggörs på revisionsorganets webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • Vid finansiella revisioner kontrollerar revisionsorganet om institutionernas redovisning ger en rättvisande och tillförlitlig bild av den ekonomiska ställningen. Revisionsorganet undersöker om räkenskaperna är korrekta och om medlen har använts på rätt sätt. I de finansiella revisionerna granskas även om transaktionerna är i överensstämmelse med gällande lag.
  • Vid effektivitetsrevisioner undersöker revisionsorganet om den offentliga sektorn använt medlen effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet. Effektivitetsrevisioner kan även beskrivas som en process där man undersöker huruvida de granskade institutionerna har uppnått de avsedda målen och om de har gjort det på rätt sätt till lägsta möjliga kostnad. I effektivitetsrevisioner utvärderas den offentliga sektorns arbete med att lösa problem på strategisk nivå, orsakerna till problemen analyseras grundligt och idéer om hur de kan lösas föreslås. Målet med effektivitetsrevisioner är att hitta de bästa administrativa rutinerna och hjälpa till att sprida dem.
  • Vid regelefterlevnadsrevisioner undersöker revisionsorganet lagenligheten i verksamheten. Sådana revisioner är de vanligaste när det gäller lokala myndigheter.

Revisionsorganet har rätt att ta del av all information som det behöver för att utföra sitt arbete, även sekretessbelagd information, och alla revisionsobjekt ska överlämna information när så efterfrågas.

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och sin revisionshandbok.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör revisionsrapporter som kan delas upp i finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Utöver revisionsrapporterna sammanställer revisionsorganet särskilda rapporter som inte nödvändigtvis följer vanliga revisionsrutiner utan där man analyserar en viss enskild fråga.

Revisionsorganet lämnar även över två större rapporter till parlamentet varje år:

  • en översikt över användningen och förvaltningen av statliga tillgångar under föregående budgetår,
  • en utvärdering av statens konsoliderade årsredovisning, där revisionsorganet bland annat kontrollerar om statens årsredovisning är korrekt upprättad och de ekonomiska transaktionerna lagenliga.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets publikationer finns upplagda på revisionsorganets webbplats på estniska med sammanfattningar på engelska. Revisionsorganet lägger även ut sina rapporter i sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med lokala myndigheter och regeringen i syfte att förbättra de system för internkontroll och internrevision som tillämpas av myndigheter och av enheter som styrs av myndigheter.

Utöver detta måste offentligrättsliga juridiska personer skicka in sin godkända årsredovisning till revisionsorganet.

 

 

FINLAND

VALTIONTALOUDEN TARKASTUSVIRASTO / STATENS REVISIONSVERK

Sedan 1825

Webbplats: www.vtv.fi

Uppdragsbeskrivning:

Finlands revisionsorgans verksamhet följer principerna om ansvar, öppenhet, objektivitet och respekt. Institutionens vision är ”Tillsammans – hållbar framtid, delad kunskap”.

Institutionens strategiska fokusområden är följande:

  • Samhällseffekt
  • Väsentligt och i rätt tid
  • Kundorienterade produkter och tjänster
  • Kunnig och välmående personal
  • Effektiva gemensamma processer och arbetssätt
  • Aktiv framtidsbyggare

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Finlands revisionsorgan är en oberoende myndighet som granskar statens finanser, utvärderar finanspolitiken och utövar tillsyn över valkampanjer och de politiska partiernas finansiering.

Revisionsorganets revisioner omfattar de statliga finanserna som helhet, och det har omfattande rätt att få tillgång till information enligt Finlands grundlag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Finlands grundlag (1919 och 1999).
  • Lag om statens revisionsverk (676/2000).
  • Lag om rätt för statsrevisorerna och statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna (353/1995).
  • Lag om tillämpningen av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen samt om ramarna för de offentliga finanserna (869/2012).
  • Lag om kandidaters valfinansiering (273/2009).
  • Partilagen (10/1969).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • regeringen och ministerierna,
  • statliga myndigheter,
  • statliga fonder utanför budgeten,
  • statliga bolag och affärsverk,
  • statliga överföringar och bidrag till kommuner, företag och andra enheter,
  • överföringar av medel mellan Finland och de europeiska gemenskaperna.

Revisionsorganet granskar inte

  • parlamentets finanser,
  • medel som parlamentet ansvarar för,
  • Finlands bank och Finansinspektionen,
  • Folkpensionsanstalten.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett oberoende nationellt revisionsorgan under ledning av en generaldirektör.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende offentligt organ med anslutning till parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Generaldirektören utses, och kan endast avsättas, av parlamentet. Den revisor som granskar parlamentets räkenskaper granskar även revisionsorganets räkenskaper. Därutöver fastställer parlamentet revisionsorganets uppdrag i lag, debatterar dess budgetförslag, fattar beslut om resursanslag och diskuterar dess årsrapporter och enskilda rapporter.

Revisionsorganets befogenhet omfattar inte parlamentets räkenskaper.

— ORGANISATION

CHEF

GENERALDIREKTÖR

Tytti Yli-Viikari valdes den 1 januari 2016.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Väljs av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Generaldirektören antar revisionsplanen och beslutar om rapporter till parlamentet och revisionsriktlinjer.

I revisionsorganets ledning ingår även direktörerna för effektområdena Hållbar offentlig ekonomi, Välmående och tryggt samhälle, Fungerande informationshantering och Hållbar utveckling av förvaltningen. Det finns även en direktör för området Administration och resurser.

ÄMBETSPERIOD

Direktörerna för effektområdena utses på begränsad tid.

URVALSMETOD

Generaldirektören utser direktörerna för effektområdena.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets personal är uppdelad i fyra kompetenscenter – Framtidens ekonomi, Digitalisering, Metoder och Verkningsfullt kundarbete – som ansvarar för att utveckla de anställdas kompetenser.

Revisionsorganet har även ett vetenskapligt råd, en vitesnämnd och en rådgivande delegation som alla leds direkt av generaldirektören.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 140 heltidsanställda och sex deltidsanställda (2019) (77 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 45 %; ♀ 55 %. Medelålder: 47,2 år

BUDGET

  • 16,2 miljoner euro (2019)
  • 0,03 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i en allmän revisionsplan som gäller i fyra år. Revisionsplanen uppdateras två gånger om året. Revisionsorganet väljer revisionsteman utifrån riskanalyser avseende statens finanser och ekonomi och inriktar sig på teman och ämnen av betydelse för statens finanser och samhället, liksom på väsentliga risker avseende statens finanser. Revisionsorganets granskningsarbete är koncentrerat kring fyra ämnesområden (Hållbar offentlig ekonomi, Välmående och tryggt samhälle, Fungerande informationshantering och Hållbar utveckling av förvaltningen).

Några granskningsteman och granskningsperspektiv omfattar flera ämnesområden.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför de uppdrag som är fastställda i grundlagen genom finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner, effektivitetsrevisioner och revisioner av finanspolitiken. Ibland kombineras de olika revisionstyperna.

Vid sina revisioner tillämpar revisionsorganet sina interna revisionsriktlinjer, som bygger på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) utgivna av Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai). De internationella standarderna för högre revisionsorgan bygger i sin tur på de internationella revisionsstandarderna (ISA). Dessa kompletteras med särskilda handböcker för varje enskild typ av revision.

Revisionsorganets revisionshandbok finns på dess webbplats.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • rapporter om sina revisioner av statens slutliga räkenskaper,
  • rapporter om sina finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner och revisioner av finanspolitiken,
  • rapporter om granskningen av finanspolitiken,
  • särskilda rapporter till parlamentet,
  • rapporter om granskningen av valkampanjsfinansieringen,
  • rapporter om granskningen av politiska partiers finansiering,
  • årsrapporter,
  • uppföljningsrapporter,
  • briefingdokument,
  • yttranden,
  • andra publikationer, som internationella publikationer.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Information om vilka revisioner som ska utföras läggs ut på revisionsorganets webbplats. Där finns även information om vilka publikationer som är på gång. Pressmeddelanden skickas ut om de flesta revisioner, och för vissa revisioner sätts videoklipp samman. Pressmeddelandena innehåller information om de viktigaste revisionsresultaten och kontaktuppgifter till de personer som främst arbetat med revisionen. Information om revisionerna läggs även ut i sociala medier.

— SAMARBETE

Förutom sitt revisionsarbete fungerar revisionsorganet även som expert och rådgivare för till exempel parlamentets utskott och regeringens arbetsgrupper.

Revisionsorganet deltar i allmänna diskussioner om offentliga finanser och utveckling av förvaltningen. Det eftersträvar ett gott samarbete och en aktiv dialog med intressenter och kunder.

 

 

FRANKRIKE

COUR DES COMPTES

Sedan 1807
Inrättades 1319

Webbplats: www.ccomptes.fr

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende, ett kollegium av ledamöter, ett kontradiktoriskt förfarande.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det franska högre revisionsorganet, som även har 17 regionalkontor inom och utanför Europa (chambres régionales et territoriales des comptes – CRTC), ansvarar för att

  • bedöma de offentliga räkenskaperna,
  • göra regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner av alla offentliga inrättningar och alla offentliga medel och motsvarande,
  • attestera statens och socialförsäkringssystemens räkenskaper,
  • utvärdera den offentliga politiken.

Budget- och finansdisciplinnämnden (Cour de discipline budgétaire et financière, CDBF) är kopplad till revisionsorganet och prövar oegentligheter som begås av chefer som på något sätt handhar allmänna medel eller motsvarande.

Revisionsorganet och regionalkontoren har rätt att få tillgång till alla dokument som de behöver för att utföra sina uppdrag. Revisionsuppdraget inbegriper även att bevilja offentliga räkenskapsförare ansvarsfrihet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den franska författningen (artikel 47-2).
  • Regelsamlingen om domstolar för offentliga finanser.
  • Särskilda lagar och regler angående revision.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet och regionalkontoren (som tillsammans med disciplinnämnden utgör de finansiella jurisdiktionerna) granskar räkenskaperna för

  • all statens förvaltning och alla statens räkenskaper,
    • presidentkansliets, nationalförsamlingens och senatens räkenskaper,
    • ministerierna (centrala förvaltningar, avdelningar med ansvar på nationell nivå och decentraliserade avdelningar),
    • myndigheter och deras regionalkontor,
    • statliga bolag,
  • socialförsäkringssystemens förvaltning och räkenskaper,
  • lokala myndigheters förvaltning och räkenskaper (från regional till kommunal nivå) och deras nämnder och förvaltningar, offentligägda sjukhus, gymnasieskolor och liknande,
  • allmänna medel som anförtrotts privata enheter,
  • medel som används av välgörenhetsorganisationer om de samlas in från allmänheten,
  • medel som används av privata enheter om dessa medel kommer från privata skattefria bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegialt högre revisionsorgan med rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Det franska revisionsorganet är självständigt från Frankrikes regering och parlament och håller samma avstånd till båda.

Revisionsorganets högsta ordförande är även ordförande för

  • budget- och finansdisciplinnämnden (CDBF),
  • högsta rådet för offentliga finanser (Haut Conseil des finances publiques – HCFP),
  • rådet för obligatoriska inbetalningar till statskassan (Conseil des prélèvements obligatoires – CPO).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Det franska revisionsorganet är självständigt från regering och parlament, till vilka det tillhandahåller granskningsrapporter och råd.

Revisionsorganet godkänner räkenskaperna för båda kamrarna i parlamentet.

För sitt uppdrag att utvärdera och kontrollera har parlamentet ett nära samarbete med revisionsorganet när det gäller övervakningen av om rekommendationerna följs. Parlamentet kan begära att revisionsorganet utför ett begränsat antal revisioner, och regeringen och parlamentet kan begära att det utvärderar den offentliga politiken.

— ORGANISATION

CHEF

HÖGSTA ORDFÖRANDE

Pierre Moscovici utsågs den 3 juni 2020.

ÄMBETSPERIOD

Ämbetsperioden är obegränsad, och den högsta ordföranden kan behålla sitt uppdrag tills han eller hon uppnår lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Högsta ordföranden utses genom ett presidentdekret som utfärdas av ministerrådet på förslag av premiärministern.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ett kollegium som består av högsta ordföranden och de sex avdelningsordförandena. Riksåklagaren, som är oberoende, deltar i kollegiets sammanträden.

Varje regionalkontor styrs av en ordförande som är ledamot av revisionsorganet. Högsta ordföranden är ordförande för regionalkontorens högsta råd.

ÄMBETSPERIOD

Högsta ordföranden och avdelningsordförandena är domare och kan behålla sina uppdrag tills de når lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Avdelningsordförandena och riksåklagaren utses genom ett presidentdekret som utfärdas av ministerrådet på förslag av premiärministern.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet består av sex avdelningar per sektor, en avdelning för strategisk planering och publikationer samt ett generalsekretariat.

Riksåklagaren, justitiekanslern och de regionala åklagarna för finansbrott är oberoende i förhållande till revisionsorganet, disciplinnämnden respektive regionalkontoren och fungerar som allmän åklagare.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 798 (782 vid revisionsorganet och 1 016 vid regionalkontoren) (2019) (73 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 49 %; ♀ 51 %. Medelålder: 49,5 år

BUDGET

  • 220,7 miljoner euro (2019) (51 % till revisionsorganet, 49 % till regionalkontoren)
  • < 0,022 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Högsta ordföranden bestämmer, efter att ha begärt yttrande från riksåklagaren, den allmänna organisationen av revisionsorganet, planerar revisionerna och anslår resurser till de olika avdelningarna. Uppdelningen av programmet i olika kontroller görs av de enskilda granskningsteamen inom varje avdelning.

Alla regionalkontor följer samma rutiner.

Granskningsteman väljs ut på grundval av riskbedömningar, tidtabellerna för obligatoriska revisioner av de olika organen, erfarenhet av revisionsarbete och hänsyn till allmänintresset.

Det rättskipande arbetet omfattar utvalda räkenskaper som ska granskas och bedömas under en period av flera år.

— REVISIONSMETODER

Alla typer av revisioner genomförs med metoder som tagits fram av revisionsorganet/regionalkontoren och som följer internationella revisionsstandarder.

Det finns en strikt arbetsordning för hur rättskipningsarbetet ska gå till.

Revisionsorganets metoder för utvärdering av offentlig politik fastställs genom praktiska riktlinjer och utbildningar.

Allt arbete utförs enligt principen om kollegialt ansvar och den kontradiktoriska principen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en allmän årsrapport om 15 till 20 ämnen, som även överlämnas till presidenten,
  • en årsrapport om genomförandet av statsbudgeten och resultatet från föregående år,
  • ett årligt bestyrkande av statens räkenskaper för föregående år,
  • en årlig bedömning av läget för de offentliga finanserna och prognoser för innevarande år,
  • en årlig rapport om genomförandet av budgeten för socialförsäkringssystemet och ett årligt bestyrkande av de därtill hörande räkenskaperna för föregående år,
  • en årlig rapport om de lokala offentliga finanserna för föregående år,
  • fem till tio rapporter om specifika områden per år,
  • alla rapporter om hur bidrag från den privata sektorn har använts av välgörenhetsorganisationer,
  • alla större rapporter som överlämnas till regeringen (en minister).

Regionalkontoren offentliggör

  • förvaltningsrapporter till lokala myndigheter,
  • vissa rapporter som ingår i revisionsorganets allmänna årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet är enligt författningen skyldigt att se till att allmänheten får information. Därför offentliggör det alltmer av sitt arbete i olika medier, på sin webbplats och på Twitter.

Revisionsorganet överlämnar alla sina större rapporter till regeringen och parlamentet och offentliggör dem.

Parlamentet tar emot och använder revisionsorganets sex årsrapporter och rapporterna om specifika områden. Revisionsorganet offentliggör även uppföljningar av rekommendationer.

Revisionsorganet offentliggör alla rapporter om välgörenhetsfonder.

Regionalkontoren överlämnar sina förvaltningsrapporter till de lokala myndigheterna som måste läsa upp dem högt vid sina fullmäktigesammanträden, som är öppna för allmänheten och medier.

Revisionsorganet, regionalkontoren och disciplinnämnden meddelar sina domar inför allmänheten.

Disciplinnämndens domar offentliggörs i landets officiella tidning och på webbplatsen.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med regionalkontoren, som själva övervakar sitt arbete. Revisionsorganet leder granskningar som utförs i samarbete med regionalkontoren inom områden med delade befogenheter.

Revisionsorganet samarbetar med parlamentsutskott, högsta förvaltningsdomstolen, domstolar (genom riksåklagaren), andra oberoende förvaltningsmyndigheter och regeringens allmänna inspektorat.

 

 

GREKLAND

ΕΛΕΓΚΤΙΚΟ ΣΥΝΕΔΡΙΟ

Sedan 1833

Webbplats: www.elsyn.gr

Uppdragsbeskrivning:

Det grekiska revisionsorganet ansvarar för den externa revisionen av all offentlig förvaltning och spelar en avgörande roll för kvaliteten och effektiviteten i den ekonomiska förvaltningen inom den grekiska offentliga sektorn.

De viktigaste strategiska målen med revisionerna är att

  • förbättra den ekonomiska förvaltningen och ansvarsutkrävandet vad gäller offentliga organ,
  • stärka systemen för finansiell kontroll och ansvarsutkrävande,
  • förbättra enheters förvaltning genom övervakning och utvärdering av internkontrollsystem,
  • öka revisionskapaciteten,
  • förse det grekiska parlamentet med viktig information så att det kan utföra sina kontrolluppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt.

För att uppnå dessa mål fokuserar det grekiska revisionsorganet på områden med stort revisionsintresse samt säkerställer att effekten av utförda revisioner kontinuerligt ökar samtidigt som man på bästa sätt utnyttjar sina tillgängliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det grekiska revisionsorganet granskar statens, lokala myndigheters och rättsliga enheters utgifter och räkenskaper antingen för att lagen kräver det eller för att dessa enheter mottar offentliga medel.

Revisionsorganet har rätt att granska regeringsorgan och ministerier, lokala myndighetsorgan och andra organ inom offentlig sektor. Revisionsorganet kan även delta i revisioner av privata företags räkenskaper.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all bokföring, alla underlag och all personal på statliga och lokala myndigheter. Det kan även begära information från behöriga myndigheter, som då är skyldiga att samarbeta.

DOMSRÄTT

Revisionsorganet avgör mål som rör

  • pensioner,
  • revisioner av räkenskaper,
  • offentliga tjänstemäns ansvar för förluster som de har orsakat staten, lokala myndigheter eller offentligägda rättsliga enheter eller som uppstått på grund av att de visat grov försumlighet i tjänsten,
  • oförklarliga ökningar av ämbetsmäns förmögenhet som anses ha uppstått genom korruption (och som inte kan förklaras genom granskning av deras årliga förklaringar om ekonomiska intressen).

CENTRAL LAGSTIFTNING

I artikel 98 i Greklands författning (1975) finns en allmän definition av revisionsorganets uppgifter (utövande av domsrätt, revision och rådgivning). Dessa uppgifter utförs i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (se särskilt lagarna 4129/2013, 4270/2014, 4389/2016 och 4700/2020 och presidentdekret 1225/1981).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganets revisionsuppdrag omfattar alla offentliga organ, det vill säga

  • presidenten och presidentkansliet,
  • 18 ministerier,
  • sju förvaltningsdistrikt,
  • fem oberoende konstitutionella myndigheter och 18 oberoende administrativa myndigheter som inte anges i författningen,
  • 332 kommuner (lokala myndigheter på första nivån),
  • 13 regioner (lokala myndigheter på andra nivån),
  • 26 socialförsäkringsorgan,
  • 106 statliga sjukhus.

Revisionsorganet granskar även räkenskaperna för cirka 450 andra statliga rättsliga enheter samt offentliga och privata rättsliga enheter som ägs av lokala myndigheter (755), liksom bidrag till privatägda enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En rättsinstans som har en dömande och en granskande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är den högsta instansen i det grekiska rättssystemet när det gäller offentliga finanser.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet ska överlämna en årsrapport om sin revisionsverksamhet och en rapport om statens räkenskaper, balansräkning och andra årsredovisningar (förklaringar) till parlamentet.

Varje år presenterar revisionsorganets chef det årliga revisionsprogrammet för parlamentet. Parlamentet kan prioritera några av de planerade revisionerna samt uttrycka intresse för upp till tre ytterligare revisioner med inriktning på brister i de offentliga förvaltningssystemen och som kan utföras under vilket år som helst utöver de revisioner som redan är planerade.

Det är även parlamentet som godkänner revisionsorganets budget på rekommendation från finans- och justitieministerierna.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Ioannis Sarmas utsågs den 5 november 2019.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Tillsätts genom presidentdekret på förslag från ministerrådet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets plenum är det högsta dömande organet och består av ordföranden, åtta vice ordförande och 33 revisionsråd. Plenum sammanträder i en större och tre mindre konstellationer. I den stora konstellationen ingår revisionsorganets ordförande, de vice ordförandena och 20 revisionsråd som väljs ut genom lottdragning. I de mindre konstellationerna ingår ordföranden och 14 vice ordförande och revisionsråd.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna är domare och som sådana oberoende och kan inte skiljas från sina tjänster.

URVALSMETOD

Vice ordförandena tillsätts genom presidentdekret på förslag från ministerrådet, och revisionsråden befordras genom beslut från det högsta rättsliga rådet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Ordföranden är högsta chef för revisionsorganet. Under sig har ordföranden åtta vice ordförande i aktiv tjänst, varav sju leder var sin jurisdiktionssektion inom revisionsorganet.

Ställföreträdare för ordföranden är den vice ordförande som har flest tjänsteår. Det finns 149 domartjänster inom revisionsorganet och för närvarande 33 revisionsråd, 46 bisittare och 40 referenter.

Generaladvokatsfunktionen är helt införlivad i revisionsorganets organisationsstruktur och består av generaladvokaten, en vice generaladvokat och tre vice generaladvokater på lägre nivå. Samtliga är domare vid det grekiska revisionsorganet.

Revisionsorganet består av plenum (sammansatt enligt ovan), sju avdelningar (som var och en består av fem ledamöter och leds av en vice ordförande) med rättsliga befogenheter samt den nyinrättade revisionsavdelningen (under ledning av ordföranden) som ansvarar för alla frågor som rör planering, genomförandet av alla typer av revisioner samt utarbetandet av förklaringarna och årsrapporten.

I organisationsstrukturen ingår även sex klimakia (jurisdiktionsenheter bestående av tre domare under ledning av ett revisionsråd), varav tre ansvarar för revisioner inför ingående av avtal och två för revisions- och befogenhetsfrågor, medan den sista i huvudsak arbetar med revisionsorganets internationella förbindelser.

På ministerier, vid prefekturer och i större kommuner finns det revisionskontor under ledning av kommissionärer från revisionsorganet (dvs. anställda vid revisionsorganet som har universitetsexamen och över 15 års erfarenhet och befattning som divisionschefer), som har befogenhet att utföra revisioner och besluta om sanktioner. För närvarande finns det 55 kommissionärskontor i Aten och 56 i övriga Grekland. Revisionsorganet har i nuläget 647 anställda.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 647 (ledning: 15 %, revision: 65 %, administration: 20 %) samt 133 domare (2020)
  • Könsfördelning: ♂ 35 %; ♀ 65 %. Medelålder: 50 år

BUDGET

  • 34,3 miljoner euro (2020)
  • Fördelning: cirka 95 % för arvoden och löner
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i fleråriga och årliga arbetsprogram som godkänns av plenum. Det fleråriga revisionsprogrammet innehåller en lista över strategiskt prioriterade granskningsteman samt specifika mål och prioriteringar för de planerade revisionerna.

Vid utformningen av det årliga revisionsprogrammet tas hänsyn till de strategiska prioriteringarna i det fleråriga revisionsprogrammet, revisionsorganets obligatoriska återkommande revisionsarbete, eventuella begäranden om revisioner av klagomålsutredningar från parlamentet, företrädare för organ eller medborgare samt förslag till samarbete med europeiska och internationella revisionsorgan.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför revisioner inför avtalsingående och efterhandsrevisioner, inbegripet revisoner inriktade på högriskområden (vilka kan vara finansiella revisioner eller regelefterlevnads- eller effektivitetsrevisioner), liksom uppföljningsrevisioner i enlighet med sin revisionshandbok och internationella revisionsstandarder (Intosai).

För närvarande utför revisionsorganet

  • revisoner före ingående av avtal av högre ekonomiskt värde som sluts av staten eller motsvarande rättslig enhet, så som föreskrivs i lag,
  • efterhandsrevisioner av räkenskaper upprättade av räkenskapsförare inom staten, lokala förvaltningsenheter och andra rättsliga enheter, som mynnar ut i att revisionsorganets ansvariga kommissionär fattar ett beslut om att antingen godkänna räkenskaperna som sunda eller döma ut dem som olagliga; i det senare fallet krävs återbetalning,
  • riktade revisioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner) inom högriskområden enligt revisionsorganets årliga revisionsprogram och internationella standarder och principer för högre revisionsorgan (Intosais ramverk för yrkesmässiga styrdokument (IFPP)).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • obligatoriska revisionsrapporter:
    • årliga rapporter om revisionsorganets granskningsarbete, med bland annat resultaten av arbetet, iakttagelser som gjorts i samband med utförandet av arbetet samt förslag till reformer och förbättringar (även av lagar),
    • förklaringar om statens årsredovisning och balansräkning (förklaringarna),
  • revisionsrapporter framtagna på eget initiativ: revisionsorganet offentliggör även revisionsrapporter enligt sitt årliga arbetsprogram,
  • rapporter om revisioner som utförts efter önskemål från parlamentet och som inte ingick i den ursprungliga planeringen (högst tre per år), främst inriktade på brister i offentliga förvaltningssystem,
  • yttranden över lagstiftning: revisionsorganet avger yttranden, antingen på begäran av ministrar eller för att lagen kräver det, över lagförslag som rör pensioner eller erkännande av arbete som är pensionsgrundande och över frågor som enligt författningen ingår i revisionsorganets ansvarsområden.
  • Övrigt:
    • Uppföljning av granskningsresultat: Revisionsorganet offentliggör uppföljningsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets ovan nämnda förklaringar och årsrapport offentliggörs – den senare även i landets officiella tidning – och kan även läsas av allmänheten på organets webbplats. Även rapporter om riktade revisioner finns på revisionsorganets webbplats. Dessa rapporter kan debatteras i det berörda parlamentsutskottet.

Domar och avgöranden utan personuppgifter offentliggörs också på revisionsorganets webbplats och i andra juridiska publikationer.

Revisionsorganet kan anordna konferenser där det redogör för sitt revisionsarbete inför revisionsobjekt och andra berörda parter.

Mediebevakning används inte för närvarande.

 

 

IRLAND

OFFICE OF THE COMPTROLLER AND AUDITOR GENERAL

Sedan 1923
Inrättades 1866

Webbplats: www.audit.gov.ie

Uppdragsbeskrivning:

Att göra oberoende undersökningar och redovisa inför Dáil Éireann (det irländska parlamentet) huruvida offentliga medel och resurser används i enlighet med lagen, förvaltas ändamålsenligt och redovisas på rätt sätt.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet spelar en central roll för det demokratiska ansvarsutkrävandet och ger genom utskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) parlamentet en försäkran om det sätt på vilket offentliga medel har förvaltats och rapporterar om vad som framkommer i revisionsorganets revisioner och andra undersökningar.

Revisionsorganets huvudsakliga uppgifter är

  • att granska och rapportera om offentliga organs räkenskaper,
  • att avgöra om offentliga organs transaktioner sker i överensstämmelse med de lagar och regler som reglerar dem och om medlen går till det som de är avsedda att gå till,
  • att undersöka om offentliga organ förvaltar resurserna effektivt enligt principen om sparsamhet och om de har rutiner för att utvärdera ändamålsenligheten i sin verksamhet,
  • att godkänna att medel betalas ut från statskassan för syften som är tillåtna enligt lag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Irlands författning: artikel 33 (1922, ersatt 1937).
  • Lagen om finans- och revisionsdepartementen från 1866.
  • Lagen om riksrevisorn från 1923, ändrad 1993.
  • Lagen om riksrevisorn och det irländska parlamentets utskott (särskilda bestämmelser) från 1998.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • godkända anslag: 42,
  • statliga fonder: 26,
  • finansiella enheter: 32,
  • hälso- och sjukvårdsinrättningar: 29,
  • samarbetsorgan med representanter från Nordirland och den irländska republiken i söder: 7,
  • utbildningssektorn: 45,
  • halvstatliga organ: 105.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Helt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet rapporterar till parlamentet. Resultaten från revisionsarbetet redovisas inför parlamentet genom revisionsintyg och revisionsrapporter om finansiell förvaltning. Revisionsorganets särskilda rapporter granskas även av räkenskapsutskottet. Revisionsorganet har ett nära samarbete med räkenskapsutskottet och riksrevisorn deltar i räkenskapsutskottets sammanträden som ständig observatör. Resultaten från revisionsorganets oberoende granskningar ligger till grund för räkenskapsutskottets utredningar.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Seamus McCarthy utsågs den 28 maj 2012.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Irlands president efter att ha nominerats av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsstyrelse bestående av riksrevisorn, en sekreterare och revisionsdirektörerna, samt ett verkställande organ bestående av revisionsdirektörerna och vice revisionsdirektörerna.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsstyrelsen leder självständigt revisionsorganet och ansvarar för att ta fram och genomföra strategier. Det verkställande organet samordnar revisionsorganets verksamhet.

— RESURSER

ANSTÄLLDA

  • Antal: 184,5 heltidsekvivalenter (december 2019)
  • Könsfördelning: ♂ 50,4 %; ♀ 49,6 %. Medelålder: 42 år

BUDGET

  • 14,6 miljoner euro (2019)
  • < 0,022 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet bestämmer självständigt hur arbetsprogrammet för effektivitetsrevisioner ska se ut. Arbetsprogrammet bygger på den övergripande rapporteringsstrategin och särskilda strategier för olika sektorer. Programmet för finansiella revisioner utformas så att lagstadgade tidskrav uppfylls, där sådana finns.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. Revisionerna utförs i enlighet med internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) och revisionsorganets egna etiska regler.

Revisionsorganet använder sig av handböcker för finansiell revision och effektivitetsrevision och av praktiska riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter:

  • Uttalanden om de offentliga räkenskaperna.
  • Rapporter om viktiga frågor rörande effektivitet och förvaltningen av allmänna medel.
  • Skrivelser till ledningen efter revisioner om sådant som rör intern finansiell kontroll, förvaltning och styrning.
  • Kreditbeviljanden som godkänner att den irländska centralbanken betalar ut offentliga medel för syften som är tillåtna enligt lag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Organ inom den offentliga sektorn är skyldiga att överlämna sin årsredovisning till parlamentet. I dessa årsredovisningar ingår även revisionsorganets revisionsrapport.

Varje år lägger revisionsorganet inför parlamentet fram årsredovisningarna från ministerier och myndigheter samt en rapport om den offentliga förvaltningens räkenskaper. Därutöver överlämnas särskilda rapporter till ansvarig minister som sedan lägger fram rapporten inför parlamentet.

Rapporterna finns på revisionsorganets webbplats och i det irländska parlamentets bibliotek. Pressmeddelanden skickas ut i samband med att särskilda rapporter offentliggörs.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter i Irland. Denna revisionstjänst granskar lokala förvaltningsmyndigheter. Alla rapporter från revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter överlämnas till revisionsorganet.

 

 

ITALIEN

CORTE DEI CONTI

Sedan 1948
Inrättades 1862

Webbplats: www.corteconti.it

Uppdragsbeskrivning:

Enligt artikel 100 i den italienska författningen ska revisionsorganet i förväg kontrollera lagenligheten i regeringens åtgärder och även utföra efterhandsrevisioner av genomförandet av statsbudgeten. I de fall och på det sätt som föreskrivs i lagen deltar revisionsorganet i revisoner av den finansiella förvaltningen av enheter som får regelbundet budgetstöd från staten. Revisionsorganet rapporterar till parlamentet om utfallet av sina revisioner. Revisionsorganet har domsrätt över frågor som gäller offentliga räkenskaper och andra i lag föreskrivna områden. Revisionsorganets och dess ledamöters oberoende från regeringen är lagstadgat. Ledamöterna är domare som placeras i revisionsavdelningar, rättsliga avdelningar eller i allmänna åklagarens avdelning.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

I Italiens konstitutionella struktur är revisionsorganet statens externa revisionsorgan. Det är oberoende i förhållande till parlamentet och regeringen och dess uppgift är att säkerställa en korrekt och sund förvaltning av de offentliga finanserna och att bedöma deras stabilitet.

DOMSRÄTT

Revisionsorganet ingår i domstolsväsendet och har i enlighet med artikel 103.2 i den italienska författningen domsrätt över frågor som gäller offentliga räkenskaper och andra i lag föreskrivna områden.

I de fall då offentliga medel konstaterats ha lidit skada döms därför inte direktörer, anställda, räkenskapsförare eller andra personer som är anställda vid en offentlig förvaltning enligt den civilrättsliga lagstiftningen utan enligt särskilda förvaltningsrättsliga bestämmelser.

När allmänna medel har försvunnit eller förslösats kan myndighetspersoner – som arbetar för staten eller en offentlig myndighet – och offentliga eller privata enheter och/eller enskilda personer som hanterar offentliga medel i allmänhetens intresse ställas till svars.

Skadorna kan vara materiella (förlust av verkliga/ekonomiska tillgångar) eller immateriella (ideella skador).

Endast åklagare vid revisionsorganets regionala åklagaravdelningar kan väcka skadeståndstalan inför revisionsorganets rättsliga avdelningar.

Revisionsorganet har även domsrätt över det arbete som utförs av räkenskapsförare, det vill säga personer som har till uppgift att förvalta allmänna medel och tillgångar (t.ex. ekonomichefer).

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsbehörighet:

  • Artiklarna 81, 97, 100, 117 och 119 i den italienska författningen (1948).
  • Lag nr 20/1994.
  • Lag nr 131/2002.
  • Lag nr 266/2005.
  • Lag nr 213/2012.

Domsrätt:

  • Artiklarna 103 och 108 i den italienska författningen.
  • Regelsamlingen om redovisningsrutiner i lagdekret nr 174/2016.
  • Lag nr 19/1994.
  • Lag nr 639/1996.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • ministerier,
  • myndigheter och statliga verk, även oberoende myndigheter,
  • offentligt finansierade organ,
  • regioner, provinser, kommuner, städer och deras underavdelningar,
  • privata företag där italienska staten, regionerna eller lokala organ har ett kontrollerande inflytande.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorganet utför både revisionsuppgifter och rättsliga uppgifter.

Dessutom fungerar revisionsorganet som rådgivare till parlamentet, regeringen, regionerna, kommunerna, provinserna och städerna.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt den italienska författningen är revisionsorganet självstyrande och oberoende i förhållande till övriga statsmakter.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet rapporterar sina revisionsresultat till parlamentet.

Det kontrollerar och granskar regeringens agerande och förvaltning i syfte att upprätthålla lagenlighet och stabilitet i de offentliga finanserna.

Om den verkställande maktens åtgärder inte följer lagen kan revisionsorganet lämna ett negativt utlåtande som gör sådana åtgärder verkningslösa.

Dessutom fungerar revisionsorganet som rådgivare i redovisningsfrågor på begäran av regeringen, regioner, provinser, kommuner och städer. Det avger även yttranden till parlamentet och regeringen över lagar, lagförslag och administrativa regler och bestämmelser (även preliminära versioner). Revisionsorganet ska yttra sig när bestämmelser om redovisningssystem ska införas, ändras eller upphävas, eller när mallar, dokument eller register för redovisning ska införas eller ändras.

Revisionsorganet deltar i förfarandena för antagande av budgetlagstiftningen och de övriga ekonomiska programplaneringsdokumenten.

– ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Guido Carlino utsågs den 11 september 2020 och tillträdde den 15 september 2020.

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden behåller sitt uppdrag tills han eller hon uppnår pensionsålder (70 år).

URVALSMETOD

Ordföranden för revisionsorganet nomineras av landets president på förslag från ministerrådets ordförande, som väljer ut den tillträdande ordföranden från en slutlista med domare vid revisionsorganet som upprättats av revisionsorganets ordföranderåd.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets ordföranderåd består av elva ledamöter: ordföranden och vice ordföranden, den allmänna åklagaren, fyra ledamöter utsedda av parlamentet och fyra domare vid revisionsorganet.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år.

URVALSMETOD

De fyra domarna utses av och bland revisionsorganets domare. De utomstående ledamöterna utses av deputeradekammaren (två) och senaten (två) bland juridikprofessorer och/eller jurister med minst 20 års erfarenhet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är uppdelat i nationella och regionala revisionsavdelningar och rättsliga avdelningar, som kompletteras med offentliga och regionala åklagaravdelningar.

Revisionsorganet har sitt säte i Rom och kontor över hela landet. I var och en av de 19 regionerna och de två autonoma provinserna finns det därför regionala revisionsavdelningar, regionala rättsliga avdelningar och regionala åklagaravdelningar.

Revisionsorganet har även flera centrala revisionsavdelningar och tre centrala rättsliga avdelningar för överklaganden i Rom och en för Sicilien. Avdelningarna för överklaganden fungerar som domstolar i andra instans och för skiljeförfaranden.

Åklagaravdelningarna arbetar parallellt med de rättsliga avdelningarna. Revisionsorganets allmänna åklagare är placerad i Rom, och de regionala åklagarna är placerade vid de regionala rättsliga avdelningarna och har behörighet för sin specifika region.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: domare 448, tjänstemän 1 975 heltidsekvivalenter (februari 2020)
  • Könsfördelning: ♂ 64,5 % ♀ 35,5 % (domare) – ♂ 38 % ♀ 62 % (tjänstemän)
  • Medelålder: 55 år (domare), 54 år (tjänstemän)

BUDGET

  • 363,7 miljoner euro (2020)
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

I början av varje år godkänner revisionsorganet självständigt sin allmänna revisionsplan, med grundprinciper, strategier och kriterier för de centrala revisionsavdelningarna, och riktlinjerna för de regionala revisionsavdelningarna. Varje central och regional revisionsavdelning godkänner sin egen revisionsplan.

För varje plan beaktas parametrar som ekonomisk relevans, potentiella risker för fel eller lagöverträdelser, resultat från tidigare revisioner, särskilda begäranden eller förslag från offentliga myndigheter samt tillgänglig personal och tekniska resurser.

Revisionsorganet överlämnar sin årliga revisionsplan till talmännen för deputeradekammaren och senaten och, på regional nivå, till ordförandena för regionerna och de regionala råden, samt till revisionsobjekten.

Den årliga revisionsplanen innehåller information om

  • hur arbetet ska planeras,
  • vilka organ som ska granskas,
  • utvalda parametrar och kriterier samt urvalsmetod,
  • vilka verksamheter och områden som ska granskas.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • regelefterlevnadsrevisioner på förhand av de ekonomiskt mest betydande åtgärder och administrativa direktiv som regeringen vidtar och utfärdar i enlighet med lagstiftningen, för att förebygga att regeringens åtgärder strider mot lagen,
  • effektivitetsrevisioner i efterhand av den offentliga förvaltningens alla verksamheter, för att bedöma om resultaten överensstämmer med de lagstadgade målen,
  • revisioner av den finansiella förvaltningen av enheter, däribland företag, som får regelbundet budgetstöd från staten och regionala eller lokala förvaltningar.

Revisionsobjekten har rätt att svara på revisionsorganets iakttagelser innan den slutliga rapporten antas.

Under detta kontradiktoriska förfarande agerar revisionsorganet på följande sätt:

  • Det underrättar revisionsobjekten om sin årliga revisionsplan och informerar om vad som ska granskas samt om villkoren, rutinerna och den övergripande planeringen av revisionen.
  • Det för kontinuerligt en konstruktiv dialog med de granskade enheterna och deras internrevisionsavdelningar.
  • Det offentliggör sin slutliga rapport och redogör för sina iakttagelser vid en offentlig utfrågning under ett offentligt sammanträde i den aktuella revisionsavdelningen.

Efter sina effektivitetsrevisioner utarbetar revisionsorganet rapporter med sina analyser, utvärderingar och rekommendationer. Revisionsobjekten bör följa dessa rekommendationer för att åtgärda eventuella problem som konstaterats i förvaltningen av offentliga medel och därmed säkerställa att förvaltningen är sund. De bör även uppdatera revisionsorganet om eventuella åtgärder som införts till följd av rekommendationerna.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet ger parlamentet information i form av

  • årsrapporter om statens allmänna årsredovisning,
  • rapporter var fjärde månad om utgiftslagarna (gällande alla kostnader som rör rättsliga bestämmelser),
  • särskilda utfrågningar där revisionsorganet lägger fram sitt yttrande över statens ekonomiska och finansiella plan och budgetproposition,
  • särskilda rapporter om regional och lokal finansiering,
  • en årsrapport om samordningen av statens finanser,
  • rapporter om kostnaden för offentliganställda,
  • rapporter om förvaltningen av EU-medel,
  • rapporter om förvaltningen av offentliga organ och enheter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets rapporter offentliggörs på dess webbplats.

— SAMARBETE

Statens centrala kontrollsystem står under tillsyn av den allmänna redovisningsavdelningen (vid ekonomi- och finansministeriet) som leds av en chefsrevisor.

Vid varje ministerium kontrollerar ett oberoende centralt redovisningskontor, som ingår i den allmänna redovisningsavdelningen, att förvaltningen sker i enlighet med gällande finansiella lagar och ministeriella instruktioner (t.ex. att alla planerade utgifter är lagliga). Det centrala redovisningskontoret godkänner alla åtaganden som anses vara lagliga eller överlämnar oriktiga transaktioner till ministern, som kan ge den allmänna redovisningsavdelningen order om att kontrollera de specifika transaktionerna. Sådana ärenden överlämnas automatiskt till revisionsorganet.

Det allmänna finansinspektoraret kontrollerar på plats ministeriers och offentliga organs verksamheter och kan vid behov föreslå korrigerande åtgärder. Inspektoratet kontrollerar även att varje organs internrevisionsmekanismer fungerar korrekt. Det allmänna inspektoratets rapporter överlämnas till chefsrevisorn och, om medel saknas, till revisionsorganets allmänna åklagare som kan lagföra tjänstemän.

 

 

KROATIEN

DRŽAVNI URED ZA REVIZIJU

Sedan 1993

Webbplats: www.revizija.hr

Uppdragsbeskrivning:

Kroatiens statliga revisionsorgan arbetar främst med att granska finansiell redovisning och affärsverksamhet och med att förbättra regelefterlevnaden, effektiviteten och ändamålsenligheten i de enheter som handhar allmän egendom och i andra enheter som anges i lagen om det statliga revisionsorganet. Den bidrar även till bättre förvaltning av allmän egendom och andra offentliga resurser och ser till att det kroatiska parlamentet, regeringen och medborgarna i landet får mer information om hur statens budgetmedel och andra resurser förvaltas och vilka resultat det ger.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det statliga revisionsorganet utför revisioner av inkomster och utgifter, tillgångar och skulder, årsredovisningar, finansiella transaktioner och program, projekt och verksamhet i de objekt som granskas enligt lagen om det statliga revisionsorganet och lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer.

Det undersöker om årsredovisningarna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och resultaten av den finansiella verksamheten i enlighet med erkända redovisningsstandarder, om lagar och regler följs samt om program och projekt som finansieras genom statsbudgeten eller lokala eller regionala självstyrande enheters budgetar sköts effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet.

Revisionsorganet genomför revisioner på central, regional och lokal nivå.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen från 1990,
  • lagen om det statliga revisionsorganet (2011),
  • lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer (2011, ändrad 2017).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet har i uppdrag att granska

  • organ inom offentlig sektor,
  • självstyrande lokala och regionala enheter,
  • rättsliga enheter som finansieras genom statsbudgeten eller lokala eller regionala självstyrande enheters budget,
  • rättsliga enheter som grundats av staten eller av lokala eller regionala självstyrande enheter,
  • företag och andra rättsliga enheter där staten eller lokala eller regionala självstyrande enheter äger en majoritet av aktierna,
  • rättsliga enheter som använder medel från Europeiska unionen och andra internationella organisationer eller institutioner som ger bidrag för att tillgodose offentliga behov,
  • politiska partier, oberoende folkvalda och oberoende ledamöter i representativa organ i lokala förvaltningsenheter.

Revisionsorganet har befogenhet att granska cirka 14 500 olika enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt Kroatiens författning är det statliga revisionsorganet landets högre revisionsorgan och fristående och oberoende i sitt arbete.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

De rättsliga ramar som reglerar förhållandet mellan revisionsorganet och parlamentet återfinns i lagen om det statliga revisionsorganet, lagen om politisk verksamhet och finansiering av valkampanjer och det kroatiska parlamentets stadga.

Revisionsorganet förser parlamentet med en årlig arbetsrapport, en revisionsrapport om genomförandet av statsbudgeten och revisionsrapporter (enskilda eller flera inom ett visst område). Rapporterna debatteras i sammanträden i aktuellt utskott och i plenarsammanträden. Före debatterna om revisionsrapporterna i utskotts- eller plenarsammanträdena måste parlamentet ha fått ett yttrande från regeringen.

Parlamentets finans- och statsbudgetutskott, liksom andra utskott beroende på vad som granskas i revisionen, debatterar revisionsrapporterna i närvaro av riksrevisorn och företrädare för revisionsorganet. Därefter enas utskottet om en slutsats om revisionsrapporten.

Efter debatt i plenarsammanträdet kommer parlamentet fram till en slutsats, varpå regeringen inom en viss tid måste redovisa vad man gjort för att följa revisionsorganets rekommendationer.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Ivan Klešić utsågs den 10 december 2010, och hans uppdrag förlängdes den 3 december 2018.

ÄMBETSPERIOD

Åtta år med möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

En riksrevisor utses av det kroatiska parlamentet baserat på förslag från utskottet för val, utnämningar och administrativa frågor och med yttrande från finans- och statsbudgetutskottet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet har huvudkontor i Zagreb och 21 regionkontor. Myndigheten har verksamhet över hela landet.

På huvudkontoret finns avdelningar för olika enhets- eller revisionstyper, samt en juridisk avdelning, en personalavdelning och en ekonomiavdelning, liksom en avdelning för internrevision. Public relations och internationellt samarbete är huvudkontorets ansvar.

Revisionsorganets verksamhet, uppdrag och ansvar finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet och i stadgan om det statliga revisionsorganet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 290 heltidsekvivalenter (2019) (83,44 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 18,3 %; ♀ 81,7 %. Medelålder: 47,3

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras från Kroatiens statsbudget.
  • Revisionsorganet planerar självständigt hur stora anslag som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete, och det kroatiska parlamentet fastställer anslagen i statsbudgeten.
  • 8,4 miljoner euro (2019)
  • 0,046 % av den sammanlagda statsbudgeten (2018)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar och utför sina revisioner självständigt enligt sitt program och sin arbetsplan för året. Parlamentet kan begära att vissa revisioner ska läggas in i revisionsorganets arbetsplan, men det sker sällan.

Revisionsprogrammet och arbetsplanen för året godkänns av riksrevisorn, liksom vägledningen för hur programmet och planen ska utformas. Programmet och planen för året innehåller enligt lag obligatoriska revisioner, liksom revisioner av andra objekt.

Revisionen av genomförandet av statsbudgeten är obligatorisk enligt lagen om det statliga revisionsorganet, medan andra obligatoriska revisioner finns fastställda i lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer.

Beslut om revisioner av andra objekt som revisionsorganet har rätt att granska fattas utifrån kriterier som finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet. Följande kriterier används:

  • riskbedömning,
  • revisionsobjektens finansiella betydelse,
  • resultat från tidigare revisioner eller lämnade yttranden,
  • insamlad information om objektets verksamhet och ledning,
  • andra kriterier som fastslagits i revisionsorganets interna regler (rekommendationer som inte genomförts, offentliggöranden i medier).

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför följande typer av revisioner:

  • finansiell revision som innebär att revisorerna kontrollerar dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper.
  • regelefterlevnadsrevisioner, som innebär kontroll av att finansiella transaktioner sker i enlighet med lagen,
  • effektivitetsrevisioner, som innebär kontroll av verksamheten vad gäller effektivitet och principen om sparsamhet och av hur ändamålsenligt de allmänna ändamålen, eller ändamålen med enskilda finansiella transaktioner, program och projekt, uppfylldes.

Revisionsorganet genomför revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och sina egna etiska regler. Man använder sig av handböcker för effektivitetsrevisioner och finansiella revisioner, såväl som riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter:

  • en årlig arbetsrapport med resultaten från revisionsorganets revisionsarbete under den redovisade perioden och om annan verksamhet,
  • revisionsrapporter om finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner,
  • revisionsrapporter om områdesrevisioner som offentliggörs samtidigt med de enskilda revisionsrapporterna och som innehåller resultaten från enskilda revisioner på vissa områden (till exempel sjukhus eller nationalparker).

Revisionsorganet lägger ut information om nya revisionsrapporter och annat på sin webbplats.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrapporter läggs upp på webbplatsen så fort de är färdigställda. Samtidigt skickas ett pressmeddelande ut och en presskonferens hålls.

Revisionsorganet överlämnar revisionsrapporterna till parlamentet så snart de är färdigställda och offentliggjorda.

Revisionsorganet offentliggör sin årliga arbetsrapport och sina strategiska och årliga planer på sin webbplats (den förstnämnda endast efter att parlamentet har informerats om den).

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra statliga myndigheter i utförandet av sitt uppdrag utan att dess oberoende och självständighet påverkas. I enlighet med detta krav samarbetar det statliga revisionsorganet med rättsliga och statliga myndigheter.

Revisionsrapporterna överlämnas först till parlamentet och därefter till åklagarmyndigheten.

Revisionsorganet överlämnar även revisionsrapporterna och tillgänglig dokumentation till inrikesministeriet om ministeriet begär detta.

Efter revisioner av politiska partier, oberoende folkvalda och oberoende ledamöter i representativa organ i lokala förvaltningsenheter som valts från röstlängder måste revisionsorganet underrätta åklagarmyndigheten om eventuella lagbrott. Åklagaren samarbetar med den nationella valkommittén, skattemyndigheten, byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, inrikesministeriet, domstolar och andra myndigheter.

Revisionsorganet har ett nära samarbete med andra nationella högre revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer och deltar aktivt i dessa organs och organisationers verksamhet och arbetsgrupper. Revisionsorganet samarbetar även med olika nationella och internationella yrkesorganisationer, yrkessammanslutningar och institutioner, den akademiska världen och allmänheten.

 

 

LETTLAND

VALSTS KONTROLE

Sedan 1991
Inrättades 1923

Webbplats: lrvk.gov.lv

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för

  • effektiv och laglig användning av skattebetalarnas pengar,
  • god ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet för förvaltningen av offentliga utgifter,
  • rättvist och öppet beslutsfattande inom den offentliga sektorn.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Lettlands statliga revisionsorgan gör finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner för att kontrollera:

  • Statens och kommuners inkomster och utgifter, även utnyttjandet av ekonomiskt stöd från EU och andra internationella organisationer eller institutioner.
  • Åtgärder som rör statens och lokala förvaltningsmyndigheters egendom.

En gång varje år förser revisionsorganet parlamentet med ett revisionsuttalande om genomförandet av statsbudgeten och de kommunala budgetarna och uttalanden om huruvida ministeriers och andra statliga institutioners årsredovisningar har upprättats korrekt.

Revisionsorganet överlämnar en rapport till parlamentet och ministerkabinettet

  • om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka revisionsorganet lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att uttala sig,
  • om alla effektivitetsrevisioner,
  • om särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

Om brott mot lagar upptäcks under revisionerna måste revisionsorganet underrätta aktuell rättsvårdande instans.

För att brister som upptäcks i revisionerna ska rättas till har revisionsorganet rätt att utfärda rekommendationer till revisionsobjekten och kontrollera att rekommendationerna följs.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som behövs för att det ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lettlands författning (1922)
  • Lagen om det statliga revisionsorganet (2002)

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statliga institutioner (13 ministerier och deras 137 underlydande institutioner samt 13 centrala statliga institutioner),
  • lokala förvaltningsmyndigheter (110 distrikt och 9 städer) och deras underlydande institutioner,
  • offentligägda bolag eller privata företag i vilka staten äger aktier,
  • andra kommersiella företag, föreningar, stiftelser och fysiska personer 1) om de förfogar över eller innehar offentliga resurser, 2) om de finansieras genom offentliga resurser eller 3) om de utför offentliga upphandlingar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Lettlands statliga revisionsorgan är ett självständigt kollegialt högre revisionsorgan under ledning av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett av sex organ som är inrättat enligt Lettlands författning. Lettlands statliga revisionsorgan är helt oberoende och inrättat som ett kollegialt högre revisionsorgan. Det är en viktig del i statens system för kontroll över finanserna, och det arbetar i allmänhetens intresse genom att ge oberoende säkerhet om att offentliga resurser används lagenligt, korrekt, sparsamt, effektivt och ändamålsenligt samtidigt som det arbetar för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning och öppna beslutsprocesser inom den offentliga sektorn.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet lägger fram rapporter och yttranden inför det lettiska parlamentet (Saeima) och ministerkabinettet.

PARLAMENTET

Revisionsorganet har ett nära samarbete med olika parlamentsutskott men främst med utskottet för offentliga utgifter och revision (utgifts- och revisionsutskottet), som är den främsta mottagaren av revisionsorganets rapporter. Revisionsorganet underrättar utgifts- och revisionsutskottet om resultaten från alla revisioner, om brister i verksamheten i de olika sektorerna och om brott mot lagar och regler som upptäcks i samband med revisionerna, liksom om vilka åtgärder som vidtas för att följa revisionsorganets rekommendationer. Utgifts- och revisionsutskottet följer också självt upp revisionsorganets rekommendationer.

MINISTERKABINETTET

Revisionsorganet förmedlar även sina rapporter och revisionsuttalanden till ministerkabinettet. Revisionsorganet överlämnar rapporter till ministerkabinettet om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka revisionsorganet lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att uttala sig, liksom rapporter om alla effektivitetsrevisioner och om eventuella särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Rolands Irklis utsågs den 14 januari 2021 och tillträdde den 28 januari 2021.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år, högst två ämbetsperioder i rad.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av riksrevisorn och rådet, som består av direktörerna för de fem revisionsavdelningarna samt revisions- och metodavdelningen.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år, högst två ämbetsperioder i rad.

URVALSMETOD

Ledamöterna i rådet utses av parlamentet på rekommendation från riksrevisorn.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisorn organiserar och leder revisionsorganets arbete, vilket omfattar riksrevisorns kontor, stabsavdelningar och kansli som ansvarar för ekonomisk planering och bokföring, arkivering, underhåll och informationsteknik.

Revisionsorganets råd består av riksrevisorn (som är ordförande) och sex rådsledamöter som är direktörer för revisionsavdelningar. Rådet godkänner de flesta dokument som styr revisionsorganets arbete.

Revisionsorganet har fem revisionsavdelningar och en revisions- och metodavdelning, som utför revisioner och även utformar, uppdaterar och tillämpar organets revisionsmetoder. Revisionsavdelningarna består av en direktör och två eller tre revisionssektorer. Revisionsavdelningarna utför revisioner enligt den årliga revisionsplanen som godkänts av rådet. Varje revisionsavdelning ansvarar för specifika revisionsobjekt och revisionsområden.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 170,8 heltidsekvivalenter (2019) (cirka 75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 21,6 %; ♀ 78,4 %. Genomsnittsålder: 41

BUDGET

  • 6,71 miljoner euro (2019)
  • Cirka 0,068 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsarbetet planeras för ett år i taget och planeringen godkänns av revisionsorganets råd.

Revisionsorganets allmänna program för revisionsarbetet utarbetas i följande steg:

  • Revisionsorganets strategi utformas.
  • En strategisk utvärdering av revisionsområden genomförs.
  • Granskningsteman förbereds.
  • Revisionsorganets arbetsplan utformas.

Revisionsorganets arbetsplan är endast till för internt bruk, men parlamentets talman informeras om revisionsarbetets inriktning det kommande året.

Revisionsavdelningarna genomför sedan arbetet enligt planen. Avdelningsdirektörerna och sektorcheferna fattar beslut om revisionernas specifika inriktning och omfattning, revisionsfrågor och fördelningen av revisionsresurser.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner, där man undersöker om årsredovisningar sammanställts i enlighet med tillämpliga lagar och regler,
  • regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, där man undersöker om revisionsobjekten arbetar enligt de krav som ställs i lagen och om de bedriver sin verksamhet och handhar sina medel på ett sparsamt och ändamålsenligt sätt.

Revisionsorganet utför alla sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai). Lettlands statliga revisionsorgan kan självt bestämma om särskilda arbetssätt och metoder som man ska använda. De granskade enheterna kan uttala sig om resultaten från revisionsorganets revisioner. De granskade enheterna måste dessutom sammanställa rapporter om vilka åtgärder de vidtar för att följa revisionsorganets rekommendationer.

Det finns omfattande rutiner för löpande intern och extern kvalitetskontroll.

Revisionsorganet använder även handböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, praktiska revisionsriktlinjer och särskilda interna rutiner som det utarbetat. Dessa dokument är endast för internt bruk.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • ett uttalande om redovisningen av genomförandet av statsbudgeten och de lokala förvaltningsmyndigheternas budgetar,
  • uttalanden om huruvida årsredovisningar har upprättats korrekt av ministerier och andra centrala statliga institutioner,
  • rapporter om effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • diskussionsunderlag utifrån de resultat som framkommit i genomförda effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • revisionsorganets årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med lagen om revisionsorganet informerar det regelbundet allmänheten och medborgarna om utförda revisioner genom att lägga ut alla sina revisionsrapporter och yttranden på sin webbplats efter att dessa fastställts som officiella. De vanligaste spridningskanalerna för granskningsinformation är revisionsorganets officiella webbplats och offentliga medier (journalister) samt sociala medier (Facebook, Twitter, Youtube och Podbean). Offentliggöranden av revisionsrapporter återföljs alltid av pressmeddelanden och presskonferenser. I vissa fall då granskningstemat är av särskilt stort intresse för allmänheten sammanställs illustrerade och läsarvänliga sammanfattningar av revisionsrapporterna som kan användas i annan kommunikation. Utöver resultaten från revisionerna informeras allmänheten även om vilka åtgärder som vidtas för att följa revisionsorganets rekommendationer. Detta förmedlas främst genom sociala medier. Sammanfattningar av revisionsrapporterna finns på engelska och ryska på revisionsorganets webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med den akademiska sektorn, till exempel Stockholms handelshögskola i Riga, i syfte att underhålla auktorisationssystemet för revisorer inom den offentliga sektorn i Lettland.

Revisionsorganet samarbetar med revisorer inom den privata sektorn, särskilt med den lettiska föreningen för auktoriserade revisorer, och arbetar fortlöpande för att stärka systemet så att auktoriserade revisorer anlitas på ett ändamålsenligt sätt i revisionsorganets finansiella revisioner i kommuner.

 

 

LITAUEN

VALSTYBĖS KONTROLĖ

Sedan 1990
Inrättades 1919

Webbplats: www.vkontrole.lt

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa den litauiska staten att förvalta offentliga medel och offentlig egendom väl.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Litauens revisionsorgan granskar lagligheten och ändamålsenligheten i förvaltningen och användningen av statens egendom och genomförandet av statsbudgeten.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som det anser nödvändig för att kunna utföra sitt arbete. Det har även rätt att få tillträde till revisionsobjektens lokaler.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Litauens författning: kapitlet om Litauens revisionsorgan (1992).
  • Lagen om Litauens revisionsorgan (1995).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statliga institutioner och inrättningar,
    • ministerier: 14,
    • myndigheter: 14,
    • myndigheter som lyder under ministerier 77,
  • kommuner, kommunala inrättningar, institutioner och deras penningfonder,
  • statliga penning- och skattefonder,
  • företag av olika slag där staten eller kommuner äger minst 50 % av rösterna,
  • alla enheter som statliga eller kommunala institutioner har anslagit medel eller överfört egendom till,
  • statsbudgetens genomförande,
  • den statliga socialförsäkringskassans budget,
  • den obligatoriska sjukförsäkringskassans budget.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en självständig institution som är ansvarig inför parlamentet utan några formella kopplingar till andra statliga organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är underställt parlamentet och bistår parlamentet i dess utövande av kontrollmakt. Parlamentet och revisionsorganet har därmed starka band till varandra.

Allra starkast är bandet till parlamentets revisionsutskott. Utskottet diskuterar revisionsorganets rapporter och bidrar genom sina beslut till att de åtgärder som organet rekommenderar blir genomförda.

Parlamentet kan instruera revisionsorganet att utföra vissa revisioner som ligger inom dess befogenhetsområde.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Mindaugas Macijauskas utsågs den 5 maj 2020.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Litauens president lägger fram ett förslag till riksrevisor som parlamentet godkänner.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av ett organ bestående av tre biträdande riksrevisorer.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De biträdande riksrevisorerna utses av presidenten på riksrevisorns rekommendation.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är en institution som har tre funktioner:

  • Det högre revisionsorganet, som består av en revisionsutvecklingsavdelning, fyra revisionsavdelningar och deras stabsfunktioner.
  • Revisionsorganet för investeringar från Europeiska unionen, som består av avdelningen för revision av EU-investeringar samt dess stabsfunktioner.
  • Den finanspolitiska institutionen, som består av avdelningen för tillsyn av budgetpolitiken samt dess stabsfunktioner.

— RESURSER

ANSTÄLLDA

  • Antal: 293 heltidsanställda (december 2019) (82 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 21 %; ♀ 79 %. Medelålder: 42 år

BUDGET

  • 9,2 miljoner euro (2019)
  • < 0,08 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det litauiska revisionsorganet planerar självt sitt arbete i årliga revisionsprogram. I planeringsstadiet bevakas verksamheten inom den offentliga sektorn, uppgifter samlas in och befintliga och potentiella risker analyseras. Revisionsorganets intressenter kan föreslå revisioner.

Arbetsprogrammet kan justeras om omständigheterna förändras.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner. Alla metoder som används överensstämmer med de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai) och god internationell revisionssed.

Revisionsobjekten får uttala sig om de preliminära granskningsrapporterna.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör varje år

  • en verksamhetsrapport,
  • uttalanden och granskningsrapporter om den sammanställda redovisningen för
    • staten,
    • den obligatoriska sjukförsäkringskassan,
    • den statliga socialförsäkringskassan,
  • ett uttalande och en granskningsrapport om den samlade redovisningen för statliga penningfonder,
  • ett uttalande och en granskningsrapport om den samlade offentliga förvaltningens årsredovisningar med bland annat information om statsskulden,
  • rapporter om effektivitetsrevisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar sin årsrapport och alla granskningsrapporter till parlamentet.

Det offentliggör även alla rapporter på sin webbplats.

Revisionsorganet följer principen om insyn och öppenhet, vilket bland annat innebär att det kommunicerar med medborgarna på sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med parlamentet, finansministeriet, den litauiska revisorskammaren, internrevisorernas förening och föreningen för kommunala styrekonomer. Samarbetet består i erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma principer.

Revisionsorganet har slutit samarbetsavtal med finansministeriet, allmänna åklagarmyndigheten, myndigheten för offentlig upphandling, specialutredningstjänsten, ekobrottsmyndigheten, ekonomiska fakulteten vid Vilnius universitet, Mykolas Romeris-universitet, föreningen för kommunala styrekonomer, den litauiska revisorskammaren, internrevisorernas förening och Litauens centralbank.

Kvaliteten på revisionsorganets arbete kontrolleras genom regelbundna kollegiala granskningar.

 

 

LUXEMBURG

COUR DES COMPTES

Sedan 2000
Inrättades 1840

Webbplats: www.cour-des-comptes.public.lu

Uppdragsbeskrivning:

Luxemburgs revisionsorgan ska som extern revisor kontrollera lagligheten och korrektheten i offentliga inkomster och utgifter och om den finansiella förvaltningen av offentliga medel är sund. Därför kontrollerar det om de offentliga utgifterna följer principen om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet men utan att göra någon bedömning av utgifternas lämplighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet kontrollerar den ekonomiska förvaltningen i statens instrument, förvaltningar och tjänster. Det har även rätt att granska andra offentliga organ så länge dessa inte omfattas av något annat i lag föreskrivet system för finansiell revision. Till sist kan revisionsorganet även granska användningen av allmänna medel som för ett specifikt ändamål betalas ut till rättsliga enheter inom den offentliga sektorn och till fysiska och juridiska personer inom den privata sektorn med avseende på om de används i enlighet med det tänkta syftet.

I utförandet av sitt uppdrag har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla de handlingar som det anser sig behöva. Utöver revisionsarbetet kan revisionsorganet på förfrågan från parlamentet avge yttranden över lagförslag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 105, ändrad, i den luxemburgska författningen (1868).
  • Lagen om Cour des Comptes (8 juni 1999), i dess ändrade lydelse.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • instrument, förvaltningar och statliga tjänster,
  • ministerier,
  • statliga myndigheter,
  • andra offentliga organ,
  • delar av offentliga och privata enheter som finansieras genom offentliga bidrag,
  • politiska partier.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende institution.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Förhållandet till parlamentet är konsultativt. Revisionsorganet lägger fram alla sina rapporter inför parlamentet. Dessutom kan revisionsorganet rådfrågas vid utarbetande av nya lagförslag. Parlamentet kan även uppmana revisionsorganet att utföra revision inom ett visst område.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Marc Gengler utsågs 2005.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av ett kollegium som består av ordföranden, vice ordföranden och tre rådgivare.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i revisionsorganets kollegium utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet fattar majoritetsbeslut kollegialt. Ordföranden leder sammanträdena och har utslagsröst om omröstningar slutar oavgjort.

Revisionsorganet är indelat i en revisionssektion och en administrativ sektion. Revisionssektionen består av fyra revisionsavdelningar, som var och en leds av en chef.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 36 (2019)
  • Könsfördelning: ♂ 64 %; ♀ 36 %

BUDGET

  • 4,99 miljoner euro (2019)
  • Revisionsorganet får anslag från statsbudgeten baserat på sina beräkningar

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Luxemburgs revisionsorgan beslutar självt om sitt årliga arbetsprogram. Planeringen fastställs av revisionsorganets kollegium som antar arbetsprogrammet i slutet av året innan det börjar gälla.

Parlamentet kan uppmana revisionsorganet att utföra revisioner inom vissa områden.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Det översänder resultaten från sina revisioner till de granskade enheterna som får svara med kommentarer inom en fastställd tidsperiod innan rapporterna läggs fram inför parlamentet.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en allmän rapport om statens räkenskaper,
  • särskilda rapporter om särskilda områden rörande ekonomisk förvaltning som det sammanställer på eget initiativ eller på uppmaning från parlamentet,
  • yttranden över lagförslag och förvaltningen av budgeten.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet lägger fram sina årsrapporter och särskilda rapporter inför parlamentet och lägger även ut dem på sin webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett nära samarbete med granskningsobjekten och berörda ministerier.

 

 

MALTA

NATIONAL AUDIT OFFICE

Sedan 1997
Inrättades 1814

Webbplats: www.nao.gov.mt

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för ansvarsskyldighet, korrekthet och god förvaltningssed i statens verksamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Maltas nationella revisionsorgan ansvarar för externrevision av centrala och lokala förvaltningsmyndigheter. Institutionen har i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten.

Revisionsorganet kan dessutom utföra revisioner av allt som har att göra med statens finanser, egendom och medel som handhas eller kontrolleras av något slag av regeringsorgan.

Revisionsorganet kan även granska räkenskaperna och/eller verksamheten i de myndigheter eller offentliga organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten. Man kan dessutom granska verksamheten i företag eller enheter där staten innehar en majoritet av aktierna.

Lagstiftningen ger revisionsorganet rätt att utföra effektivitetsrevisioner för att bedöma om den offentliga sektorns program, funktioner, initiativ och övriga verksamhet bedrivs sparsamt, effektivt och ändamålsenligt.

Revisionsorganet har även ansvar för revisionen av lokala förvaltningsmyndigheter genom att det utser revisorer från den privata sektorn som revisorer för kommuner och bistår dessa revisorer med tekniskt och administrativt stöd.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som behövs för att det ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Maltas författning: artikel 108 (1964).
  • Lagen om riksrevisorn och revisionsorganet (1997).
  • Representanthusets arbetsordning nr 120 (1995).
  • Lagen om lokal förvaltning (1995).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • ministerier: 15 (obligatoriskt enligt lag),
  • alla regeringsorgan (obligatoriskt enligt lag),
  • lokala förvaltningsmyndigheter (obligatoriskt enligt lagen om lokal förvaltning) enligt ovan beskrivna mandat,
  • myndigheter eller offentliga organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • organ som innehar eller använder statliga medel (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • företag eller andra enheter där staten innehar aktiemajoritet (ej obligatoriskt enligt lag).

Obs! Revisionsorganet har främst i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten och kan därutöver utföra alla typer av revisioner av statliga och lokala myndigheter liksom av andra organ som innehar eller förvaltar allmänna medel. Andra offentliga organ och icke-statliga enheter granskas dock av revisorer från privat sektor.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är statens externa revisor. Det utför sina revisioner helt oberoende. Riksrevisorn ska inte låta sig styras eller utsättas för påtryckningar från någon annan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksrevisorn är direkt underställd representanthusets talman.

Parlamentsutskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) och ministern med ansvar för finansfrågor kan uppmana revisionsorganet att granska alla typer av frågor inom sitt befogenhetsområde. När det gäller lagstiftningen för lokal förvaltning kan ministern med ansvar för lokal förvaltning också uppmana riksrevisorn att utföra granskningar av kommuner.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Charles Deguara utsågs den 30 mars 2016.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten i enlighet med en resolution från representanthuset som har fått stöd av minst två tredjedelar av alla parlamentsledamöter.

LEDNINGSORGAN

Officiellt finns inget beslutande organ men riksrevisorn bistås ändå av en vice riksrevisor och tre biträdande riksrevisorer.

URVALSMETOD

Både riksrevisorn och vice riksrevisorn utses av presidenten enligt ovan.

De biträdande riksrevisorerna tillsätts genom intern och/eller extern rekrytering. En intern intervjunämnd (med en ledamot som är oberoende från revisionsorganet) intervjuar de sökande och informerar riksrevisorn om dem. Riksrevisorn tillsätter den mest kvalificerade sökanden på rekommendation från intervjunämnden.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det maltesiska revisionsorganet är indelat i fyra sektioner, varav de tre första leds av de biträdande riksrevisorerna. De fyra sektionerna är

  • sektionen för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner, som analyserar statens årsredovisning, granskar ett antal ministerier och regeringsorgan, lokala förvaltningsmyndigheter och ett antal icke-statliga organisationer,
  • sektionen för effektivitetsrevisioner, som ansvarar för revisioner av effektivitet och valuta för pengarna,
  • sektionen för särskilda revisioner och utredningar, som sammanställer rapporter från utredningar, som oftast genomförts på begäran av räkenskapsutskottet eller finansministern,
  • IKT-sektionen, som utför it-revisioner och tillhandahåller it-stöd till de andra sektionerna i deras revisionsarbete.

Utöver revisionssektorerna finns ytterligare en sektion – finans- och administrationssektorn som leds av en förvaltningschef – som ansvarar för frågor i anslutning till ekonomi, administration och personalresurser.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 57 heltidsekvivalenter (december 2019) (84 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 40 %; ♀ 60 %. Medelålder: 42 år

BUDGET

  • 3,5 miljoner euro (2019)
  • Revisionsorganets budget finansieras helt och hållet genom statsbudgeten.
  • Cirka 0,07 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det maltesiska revisionsorganet väljer själv granskningsteman. Räkenskapsutskottet och finansministeriet kan därutöver be revisionsorganet att granska vissa områden med anknytning till allmänna medel. Revisionsorganet brukar försöka tillgodose dessa förfrågningar men har ingen skyldighet att göra det.

Revisionsorganet sammanställer årliga revisionsplaner med en förteckning över vilka revisioner som är planerade för det aktuella året och som sedan godkänns av riksrevisorn och vice riksrevisorn.

När revisionsorganet väljer vilka revisionsområden som ska ingå i den årliga revisionsplanen tar det hänsyn till flera olika kriterier, såsom bedömd risk avseende ämnet, områdets aktualitet, dess väsentlighet för samhälle och ekonomi, intresset för frågan hos parlamentet, regeringen, medierna och allmänheten liksom om det är möjligt att genomföra en revision av det aktuella området.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, utredande revisioner och IT-revisioner.

Rapporterna från finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner offentliggörs varje år senast tolv månader efter utgången av räkenskapsåret den 31 december. Alla andra rapporter offentliggörs så fort de är färdigställda.

Utöver detta offentliggör revisionsorganet i slutet av varje år en sammanfattning av resultaten i granskningsrapporterna från revisorerna som granskar lokala förvaltningsmyndigheter (kallad riksrevisorns rapport om de lokala myndigheternas arbete).

Revisionsorganet genomför sina revisioner i enlighet med tillämpliga internationella revisionsstandarder och har egna revisionshandböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner.

Därutöver följer revisionsorganet i sitt arbete med effektivitetsrevisioner arbetsmodellen med analys av olika frågor och slutsatsdragning.

Till sist har det även sina egna etiska regler som de anställda måste följa.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport om de offentliga räkenskaperna,
  • en årsrapport om de lokala myndigheternas arbete,
  • en årsrapport om uppföljningsrevisioner,
  • en årsrapport om revisionsorganets årsrapport och årsredovisning,
  • enskilda rapporter om effektivitetsrevisioner, utredande rapporter och andra typer av granskningsrapporter än de ovan nämnda.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter och andra rapporter till representanthusets talman. Alla rapporter innehåller en sammanfattning och åtföljs av ett pressmeddelande med de viktigaste punkterna i respektive rapport. Revisionsorganet lägger ut alla sina rapporter på sin webbplats och Facebooksida efter att de har överlämnats till representanthusets talman.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har goda bilaterala förbindelser med flera andra högre revisionsorgan i EU:s medlemsstater. Man deltar även i nätverket för Samväldets riksrevisorer.

Revisionsorganet deltar dessutom aktivt i flera olika internationella nätverk.

Till sist samarbetar det även med Maltas universitet och sitter med som observatör i flera regeringskommittéer.

 

 

NEDERLÄNDERNA

ALGEMENE REKENKAMER

Sedan 1814
Inrättad 1447

Webbplats: https://english.rekenkamer.nl/

Uppdragsbeskrivning:

Att bidra till att förbättra statens och dess institutioners effektivitet och funktion.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet granskar om staten använder skattebetalarnas pengar på ett klokt, sparsamt och aktsamt sätt. Revisionsorganet ska enligt lag granska regeringens inkomster och utgifter och rapportera om dem till parlamentet en gång om året, den tredje onsdagen i maj (”Verantwoordingsdag” ung. ansvarighetsdagen). Utifrån revisionsorganets uttalande kan parlamentet besluta om regeringen ska beviljas ansvarsfrihet. Därutöver rapporterar revisionsorganet till parlamentet om enskilda revisioner, vilket gör det möjligt för parlamentsledamöterna att avgöra om den berörda ministerns politik är ändamålsenlig.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 76, 77 och 78 i den nederländska författningen (1814).
  • Lagen om statens räkenskaper (2016).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • 21 avsnitt i statens budget, främst ministerier och statliga medel,
  • 121 (grupper av) rättsliga enheter med lagstadgade uppgifter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är statens externa revisor. Det är ett självständigt organ med konstitutionell ställning som högt statligt råd, som är en typ av nationella offentliga organ som inrättats för att upprätthålla den demokratiska rättsstaten.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Arbetsrelationen mellan revisionsorganet och det nederländska parlamentet bygger på samarbete. På institutionell nivå har styrelsen regelbundna möten med parlamentets ständiga finansutskott. Personalen vid de båda institutionerna har också daglig kontakt.

Revisionsorganet offentliggör sina granskningsresultat, huvudsakligen i form av rapporter och skrivelser, genom att översända dem till parlamentet. Innan en granskningsrapport offentliggörs erbjuds parlamentet en briefing bakom lyckta dörrar. Om parlamentet tackar ja erbjuds även den ansvariga ministern en briefing bakom lyckta dörrar.

Parlamentet bjuder emellanåt in revisionsorganet till parlamentariska utfrågningar med tanke på dess sakkunskaper.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Arno Visser utsågs till ordförande den 15 oktober 2015. Han hade då varit ledamot i styrelsen sedan den 15 januari 2013.

ÄMBETSPERIOD

Revisionsorganets ordförande utnämns på livstid fram till den lagstadgade pensionsåldern på 70 år.

URVALSMETOD

Om tjänsten som ordförande för revisionsorganet blir vakant utses en ny ordförande enligt följande förfarande: En ny ledamot utses för att göra styrelsen fulltalig, och statschefen utser, på rekommendation av ministerkabinettet, en ny ordförande bland de tre styrelseledamöterna.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av en styrelse som består av ordföranden och ytterligare två ledamöter. Styrelseledamöterna fattar alla beslut gemensamt.

Var och en av styrelseledamöterna fungerar som föredragande för en del av revisionsorganets arbete, och ordföranden har det övergripande ansvaret för organisationen i sin helhet.

Revisionsorganet har även två externa särskilda styrelseledamöter, som kan kallas in för att delta i särskilda uppgifter, som att leda revisioner, utföra externa arbetsuppgifter eller fungera som suppleanter för styrelseledamöter.

ÄMBETSPERIOD

Alla revisionsorganets styrelseledamöter utnämns på livstid fram till den lagstadgade pensionsåldern på 70 år.

URVALSMETOD

Styrelseledamöterna utses av statschefen. Utnämningsbeslutet utarbetas gemensamt av styrelsen och parlamentet.

Styrelsen väljer ut minst fyra kandidater i ett öppet rekryteringsförfarande. Listan över kandidater överlämnas till representanthuset, som inte är skyldigt att följa denna lista. Representanthuset överlämnar därefter en lista på tre kandidater till statschefen, som utser den kandidat som har störst stöd i parlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets styrelse får stöd av en organisation som leds av en generalsekreterare, som utses enligt lag och som avlägger en ed inför statschefen. Revisionsorganet har en ledningsgrupp som leds av generalsekreteraren och som består av sex revisionsdirektörer och en direktör för stödtjänster. Ledningsgruppen ansvarar för kvaliteten på organisationen och revisionerna.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 245 heltidsekvivalenter (oktober 2019)
  • Könsfördelning: ♂ 52 %; ♀ 48 %. Medelålder: 47 år

BUDGET

  • 32,1 miljoner euro (2019)
  • 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet bestämmer själv vilka revisioner som ska utföras, men parlamentet, ministrar och statssekreterare kan också be det utföra revisioner.

Revisionsorganet har ett löpande granskningsprogram som ses över flera gånger om året i enlighet med resultatet av strategiska dialogmöten. En del av revisionsorganets revisionskapacitet avsätts till fleråriga granskningsprogram med inriktning på teman som anses vara av stor ekonomisk och social betydelse.

Revisionsorganet prioriterar granskningsområden där det kan tillföra ett mervärde tack vare sina specifika befogenheter (t.ex. rätten att tillgå konfidentiell information) och sitt oberoende och sin opartiskhet eller där ingen annan organisation kan utföra revisioner.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Det experimenterar med nya granskningsmetoder och sätt att genomföra revisioner men även med nya former för offentliggöranden.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport,
  • revisionsrapporter,
  • fokusrapporter,
  • budgetskrivelser,
  • dokumentsamlingar på webbplatsen,
  • faktablad.

Revisionsorganet delar med sig av resultaten från sina revisioner, liksom av sin samlade erfarenhet, till regeringen, parlamentet och ledningen i de enheter som granskas.

Revisionsorganet begränsar sina offentliggöranden under tiden före, under och efter allmänna val fram tills att en ny regering tillträtt.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet offentliggör rapporter på sin webbplats och lägger ut information om sina publikationer på sociala medier.

Den tredje onsdagen i maj (”Verantwoordingsdag” ung. ansvarighetsdagen) gör revisionsorganet ett oberoende uttalande om statens räkenskaper och operativa och ekonomiska förvaltning samt om kvaliteten på den information om den förda politiken som ministrarna ger till parlamentet.

— SAMARBETE

Revisionsorganet har ett aktivt samarbete och kunskapsutbyte med revisionsinstitutionerna i Nederländerna. I detta samarbete ingår lokala revisionskontor såväl som revisionsutskott och revisionsinstitutionerna i Nederländernas karibiska del.

Utöver detta deltar revisionsorganet aktivt i det internationella revisionsarbetet. Det har stor erfarenhet av att arbeta med institutionsutveckling genom kapacitetsutvecklingsprojekt i högre revisionsorgan i andra länder. Revisionsorganet har även samarbete och expertkunskapsutbyte med systerinstitutioner och är institutionsmedlem i Intosai, Eurosai, EU:s kontaktkommitté och i det globala diskussionsforumet för riksrevisorer Global Audit Leadership Forum.

Ett exempel på nära samarbete är att revisionsorganet har utfört revisioner tillsammans, eller parallellt, med andra högre revisionsorgan.

 

 

ÖSTERRIKE

RECHNUNGSHOF

Sedan 1948
Inrättades 1761

Webbplats: www.rechnungshof.gv.at

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende och objektiv i allmänhetens tjänst.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det österrikiska revisionsorganet är ett oberoende högre revisionsorgan på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Det kontrollerar att statliga medel handhas på rätt sätt, vilket inbegriper offentliga inrättningars utgifter och privata inrättningars användning av statliga medel (enligt principen om enhetlig revision).

Revisionsorganet kontrollerar om resurser används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt. Förutom revisioner och remissvar, som är revisionsorganets viktigaste strategiska funktion, har det även andra uppgifter inom offentlig förvaltning samt ett antal notariefunktioner.

Revisionsorganet bestämmer självständigt och på eget initiativ typer, teman och metoder för sina revisioner.

Revisionsorganet har författningsskyddat mandat att utföra särskilda revisioner, till exempel

  • till följd av resolutioner från det österrikiska Nationalrådet eller ett delstatsparlament,
  • på begäran från ledamöter i Nationalrådet eller ett delstatsparlament,
  • på grundval av en skälig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister.

I författningen begränsas antalet sådana begäranden så att revisionsorganets oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Därutöver tar revisionsorganet på sig viktiga särskilda uppdrag som att

  • sammanställa årsredovisningen över de federala finanserna,
  • arbeta med redovisningen av den finansiella skulden,
  • granska förslag till lagar och förordningar,
  • utföra uppgifter enligt oförenlighetslagen, inkomstbegränsningslagen och partilagen,
  • utföra uppgifter rörande redovisning av genomsnittliga inkomster och ålderspensioner som förbundsregeringens företag och myndigheter betalar ut,
  • sammanställa expertyttranden för skiljenämnder enligt stabilitetspakten från 2008.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsorganets verksamhet, funktion, organisation och ställning regleras i

  • kapitel VI i den federala författningen (1920),
  • den federala lagen om det österrikiska revisionsorganet (lagen om Österrikes revisionsorgan 1948 – RHG),
  • lagen om författningsdomstolen (om det finns meningsskiljaktigheter mellan revisionsorganet och ett rättssubjekt angående befogenheter och rättigheter kan revisionsorganet vända sig till författningsdomstolen för avgörande),
  • den federala lagen om arbetsordningen i Nationalrådet (delstatsparlamenten bestämmer revisionsorganets strategiskt viktiga deltagande i utskotts- och plenarsammanträden),
  • fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (direkt tillämplig på revisionen av EU-medel och samarbetet med Europeiska revisionsrätten).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar de ekonomiska förehavandena (dvs. den finansiella verksamheten) i

  • staten, delstaterna, kommunalförbund, kommuner med fler än 10 000 invånare och andra rättssubjekt fastställda i lag,
  • stiftelser, fonder och institut som drivs av federala, delstatliga eller kommunala institutioner eller privatpersoner som i sig själva utgör en del av en federal, delstatlig eller kommunal institution,
  • organisationer där staten, en delstat eller en kommun med över 10 000 invånare har faktisk kontroll eller innehar minst 50 % av andelarna, aktierna eller det egna kapitalet eller som drivs av staten, en delstat eller en kommun, i egen regi eller tillsammans med andra avtalsparter,
  • federala, delstatliga och kommunala offentliga rättsliga enheter som använder federala, delstatliga eller kommunala medel,
  • socialförsäkringsorgan och lagreglerade sammanslutningar för arbetsgivare, arbetstagare och yrkesverksamma,
  • rättsliga enheter inrättade genom lag, till exempel ORF (det österrikiska statliga radio- och tv-bolaget).

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell där revisionsorganet leds av en ordförande och utför revisioner på federal, delstatlig och kommunal nivå enligt Westminstermodellen.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är Österrikes högre revisionsorgan och direkt underställt det nationella parlamentet. Revisionsorganet agerar

  • som företrädare för det nationella parlamentet i frågor som rör den federala förvaltningen av offentliga medel och den ekonomiska förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under den österrikiska förbundsstatens verkställande makt,
  • som företrädare för delstatsparlament i frågor som rör delstater, kommunalförbund och den kommunala förvaltningen av offentliga medel, liksom den finansiella förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under delstaternas verkställande makt.

Det österrikiska revisionsorganet är oberoende i förhållande till förbundsregeringen och delstatsregeringarna och är endast underställt lagen och anses därför ingå i den lagstiftande grenen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganets ordförande står i kontakt med det nationella parlamentet och dess utskott antingen direkt personligen eller genom en av ordföranden utsedd företrädare.

Ordföranden för revisionsorganet har rätt att delta i debatterna i det nationella parlamentet och dess utskott som rör revisionsorganets rapporter, årsredovisningen om den federala budgeten, motioner gällande genomförandet av särskilda åtgärder i revisionsorganets revision av förvaltningen av offentliga medel och stycken i den federala budgetlagen som rör revisionsorganet.

Revisionsorganets ordförande har enligt utförliga bestämmelser i den federala lagen om arbetsordningen i det nationella parlamentet alltid rätt att, på egen begäran, yttra sig i debatter rörande ovanstående frågor.

Revisionsorganet överlämnar en årsrapport om utfört arbete till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och det kommunala rådet. Revisionsorganet kan när som helst överlämna rapporter med sina iakttagelser i enskilda frågor till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och lokala fullmäktigeförsamlingar och, vid behov, lämna förslag. Revisionsorganet informerar förbundsregeringen om alla sina rapporter samtidigt som den överlämnar dem till det nationella parlamentet.

Dessutom har det nationella parlamentet inrättat ett ständigt utskott som ska behandla revisionsorganets rapporter. Fördelningen av ledamöterna i utskottet ska motsvara mandaten i parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Margit Kraker utsågs den 1 juli 2016.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande väljs på förslag från det nationella parlamentets huvudutskott. Innan ordföranden tillträder svärs han eller hon in av förbundspresidenten.

Revisionsorganets ordförande får inte vara ledamot av ett allmänt representativt organ eller av Europaparlamentet och får inte ha suttit i en förbunds- eller delstatsregering under de senaste fem åren.

När det gäller ansvarsskyldighet har revisionsorganets ordförande samma ställning som ledamöter i förbundsregeringen eller den aktuella delstatsregeringen beroende på om revisionsorganet fungerar som revisor för det nationella parlamentet eller ett delstatsparlament.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet har inget ledningsorgan. Ordföranden har exklusiv beslutanderätt.

Det finns ingen ständig vice ordförande för revisionsorganet. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sina plikter företräds han eller hon av den tjänsteman i revisionsorganet som har flest tjänsteår. Detta gäller även om tjänsten som ordförande är vakant.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det österrikiska revisionsorganet är indelat i fem divisioner (en för ledning och administration och fyra för revision). Var och en av revisionsdivisionerna består av två revisionsenheter, inom vilka det finns tre till fyra revisionsavdelningar indelade efter olika tematiska områden (dvs. fyra revisionsdivisioner med åtta revisionsenheter och sammanlagt 34 revisionsavdelningar).

Genom denna organisationsstruktur är strategi- och revisionsplanering mellan divisionerna möjlig och resurserna kan utnyttjas maximalt genom flexibla samarbetande granskningsteam, samtidigt som kunskapsutbytet mellan divisionerna främjas och förbättras.

Var och en av enheterna är dessutom specialiserad på ett särskilt ansvarsområde som spänner över flera olika divisioner, till exempel subventioner, bedrägeribekämpning eller it-säkerhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 276 (1 januari 2020) (cirka 75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 51 %; ♀ 49 %. Medelålder: 49,2 år

BUDGET

  • 34,9 miljoner euro (2019)
  • 0,04 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete ett år i taget.

I Österrike kan revisionsorganet även få en begäran om att utföra särskilda revisioner. Begäran bygger på en resolution från Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller från ledamöter i Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller på en rimlig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister. Antalet begäranden som får göras är dock begränsat i författningen så att revisionsorganets oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Under 2017 inledde revisionsorganet för första gången ett initiativ för att engagera allmänheten via Facebook. Medborgare uppmuntrades att delta i arbetet med att ta fram revisionsteman genom att föreslå teman av intresse. Hänsyn togs till deras förslag i revisonsplaneringen där så var möjligt, och förslagen diskuterades på den årliga revisionsplaneringskonferensen.

Revisionsorganet genomför omkring 90 revisioner per år på federal, delstatlig och kommunal nivå.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganets revisionskriterier är de rättsliga principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet med utgångspunkt från laglighet och korrekthet.

Revisionsorganet genomför revisioner som är en kombination av

  • effektivitetsrevisioner och
  • finansiella revisioner.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet överlämnar sina rapporter till de beslutande församlingarna på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Därutöver offentliggör revisionsorganet

  • rapporter om utredningar och utvärderingar av olika frågor,
  • rapporter där möjliga förbättringar framhävs och kvantifieras,
  • rapporter där finansiella frågor fastställs och kvantifieras,
  • rapporter med konkreta och genomförbara rekommendationer.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet sprider sina publikationer

  • på sin webbplats,
  • på sociala medier,
  • genom pressmeddelanden.

— SAMARBETE

På nationell nivå samarbetar Revisionsorganet med de delstatliga revisionsorganen, med vilka det samordnar sina årliga revisionsplaner.

Sedan 1963 ansvarar revisionsorganet för Intosais generalsekretariat.

 

 

POLEN

NAJWYŻSZA IZBA KONTROLI

Sedan 1919
Inrättades 1809

Webbplats: www.nik.gov.pl

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för sund förvaltning och ändamålsenlighet inom den offentliga sektorn till gagn för Polen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Polens högre revisionsorgan granskar verksamheten inom statliga förvaltningsmyndigheter, Polens centralbank, statliga juridiska personer och andra statliga organisationsenheter med avseende på laglighet, ekonomisk försiktighet, ändamålsenlighet och noggrannhet. Revisionsorganet kan granska verksamheten inom lokala förvaltningsmyndigheter, lokala offentliga rättsliga enheter och andra lokala offentliga organisationer med avseende på laglighet, ekonomisk försiktighet och noggrannhet.

Revisionsorganet kan även granska andra organisationer och affärsdrivande enheter när det gäller lagligheten och korrektheten i deras användning av statliga eller allmänna medel eller resurser, och huruvida de uppfyller sina ekonomiska förpliktelser gentemot staten.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som man behöver, och dess personal ska ha fritt tillträde till granskade organs lokaler och rätt att granska dokument och annat material av betydelse för revisionen. Revisionsorganet har rätt att höra vittnen från granskade eller andra organ, få bevis av dem, begära muntliga eller skriftliga förklaringar från anställda vid organen, kalla in sakkunniga och specialister och delta i de granskade organens ledningsmöten.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Den ändrade lagen om det högre revisionsorganet av den 23 december 1994.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar bland annat

  • budgetenheter (till exempel ministerier och statliga myndigheter),
  • statliga riktade fonder,
  • genomförandeorgan och andra statliga rättsliga enheter i den offentligfinansierade sektorn,
  • statliga banker, inbegripet Polens centralbank,
  • organ inom det lokala självstyret,
  • andra enheter som har offentliga utgifter, bland annat enheter utanför den offentligt finansierade sektorn.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan som leds av en ordförande enligt kollegialitetsprincipen, vilket innebär att det finns ett särskilt organ, kallat rådet, som godkänner och antar de viktigaste dokumenten.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är oberoende i förhållande till regeringen men underställt parlamentets underhus (sejmen).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet lyder under sejmen och samarbetar med nästan alla sejmens utskott, som tar del av de flesta av revisionsorganets revisionsrapporter inom sitt respektive ansvarsområde. Sejmens utskott för revision av staten behandlar även revisionsorganets revisionsrapporter och avger yttranden över organets budget och föreslår revisionsområden som överlämnats av andra utskott i sejmen (40–60 per år). Revisionsorganet informerar även utskottet för revision av staten om sin årliga arbetsplan.

Sejmen tar del av revisionsorganets viktigaste rapporter: den årliga verksamhetsrapporten och analysen av statsbudgetens genomförande och de penningpolitiska riktlinjerna.

Sejmen och dess organ kan beordra revisionsorganet att utföra revisioner, men det sker inte ofta (en till tre gånger per år).

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Marian Banaś tillträdde den 30 augusti 2019.

Ordföranden bistås av tre vice ordförande och generaldirektören.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Tillsätts av sejmen med godkännande från senaten (parlamentets överhus) på begäran av sejmens talman eller en grupp på minst 35 parlamentsledamöter.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av ordföranden och rådet. Det är ett kollegium som består av ordföranden, alla vice ordförande, generaldirektören och fjorton ledamöter (sju akademiker inom juridik eller nationalekonomi som är oberoende i förhållande till revisionsorganet och sju direktörer för revisionsenheter eller rådgivare till revisionsorganets ordförande).

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden, de vice ordförandena och generaldirektören sitter i rådet under hela sin ämbetsperiod. Övriga ledamöter utses för en period på tre år som kan förlängas.

URVALSMETOD

De 14 ledamöterna i rådet tillsätts av sejmens marskalk (talman) på förslag från revisionsorganets ordförande och efter ett yttrande från sejmens utskott för revision av staten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i revisionsenheter (14 avdelningar och 16 regionala filialer) och administrations- och stabsavdelningar (4). De regionala filialerna, som är organisatoriskt jämställda med revisionsavdelningarna, har var och en ansvar för ett geografiskt område som motsvarar Polens förvaltningsområden (regioner).

De revisioner som utförs av revisionsavdelningarna eller de regionala filialerna övervakas av revisionsorganets ordförande eller av en av de vice ordförandena.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 602 heltidsekvivalenter (2018) (71 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 54 %; ♀ 46 %. Medelålder: över 41 år (revisorer)

BUDGET

  • Revisionsorganets budget: 282,1 miljoner polska zloty/cirka 66 miljoner euro (2018)
  • Anslagstilldelning: revisionsorganets råd antar en preliminär budget. Finansministern lägger in den i den preliminära statsbudgeten, som därefter diskuteras och godkänns i parlamentet.
  • Cirka 0,07 % av den totala statsbudgeten.

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet utför sina granskningsuppgifter i enlighet med årliga arbetsplaner. Revisionen av statsbudgetens genomförande, som är revisionsorganets främsta uppgift, har företräde i revisionsplaneringen.

Revisionsorganet bevakar lagändringar, studerar statistik och går igenom regeringens planer och program, liksom pressmeddelanden och klagomål från medborgarna. Denna bevakning påverkar i stor utsträckning den årliga och långsiktiga planeringen. Utifrån den utarbetas arbetsplanerna och fastställs revisionsprioriteringarna.

Innan områden väljs ut för revision görs en omfattande riskanalys utifrån bland annat rapporter och publikationer från internationella institutioner, som OECD, Världsbanken och Europeiska unionens råd samt nationella strategidokument, finansiella planer från den offentliga sektorn, statistik, klagomål som inkommit till revisionsorganet, resultat från opinionsundersökningar och uppgifter i medier.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför finansiella revisioner och korrekthets- och effektivitetsrevisioner (planerade i förväg eller utförda när behov uppstår), liksom samlade revisioner av alla tre områdena.

Revisionsorganet använder revisionsstandarder som bygger på polsk lag, Intosais revisionsstandarder, de europeiska riktlinjerna för genomförande av Intosais revisionsstandarder, Internationella revisorsförbundets (Ifac) standarder och sin egen långa erfarenhet.

Utifrån dessa standarder har metodriktlinjer (en revisionshandbok) utarbetats med detaljerade anvisningar om hur revisioner ska genomföras.

Revisionsorganets etiska regler överensstämmer med internationellt erkända revisionsstandarder.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • analyser av genomförandet av statsbudgeten och penningpolitiska riktlinjer (årsrapport),
  • yttranden om godkännande som riktas till ministerrådet,
  • efterhandsuttalanden om revisioner (rapporter efter revisioner av enstaka enheter),
  • sammanfattningsrapporter om alla planerade revisioner och vissa andra revisioner som inte var planerade i förväg (information om revisionsresultat),
  • årliga verksamhetsrapporter,
  • analyser av användningen av revisionsresultat angående lagstiftning och tillämpning av lagen,
  • årliga arbetsplaner.

Revisionsorganet sammanställer även

  • förslag om lagändringar (de lege ferenda-förslag),
  • analyser av begäranden och klagomål från allmänheten.

Uppföljning av granskningsresultat:

  • Revisionsorganet informerar granskade enheter om granskningsresultat och rekommendationer och kontrollerar systematiskt om rekommendationerna följs. Resultaten från dessa kontroller redovisas i uppföljningsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

OFFENTLIGGÖRANDE AV GRANSKNINGSRESULTAT

Revisionsorganet lägger upp sina granskningsrapporter, tillhörande dokument och information om sitt pågående arbete på sin webbplats (www.nik.gov.pl) och i bulletinen för information till allmänheten (https://bip.nik.gov.pl/).

MEDIEBEVAKNING

Revisionsorganet tar fram stora mängder material som ska göra det lättare att få ut information i medierna. Under 2018 gjordes sammanlagt 12 980 omnämnanden av revisionsorganet i tidningar, radio och tv.

SAMSPEL MED MEDBORGARE

Revisionsorganet är enligt lag skyldigt att informera om sitt uppdrag, sin verksamhet, sina produkter etc. och ger medborgarna möjlighet att lämna in begäranden om till exempel revisioner. Alla revisionsresultat (förutom sekretessbelagda) läggs upp på revisionsorganets webbplats. Revisionsorganet publicerar varannan månad en tidskrift om revision av staten.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med andra nationella och lokala kontroll-, revisions- och inspektionsorgan (som vidarebefordrar resultaten från sina revisoner till revisionsorganet och genomför revisioner tillsammans med det under revisionsorganets ledning).

Revisionsorganet har även regelbundet samarbete med universitet och forskningsinstitut och inhämtar systematiskt råd från externa specialister, bland annat genom att upprätta expertpaneler.

 

 

PORTUGAL

TRIBUNAL DE CONTAS

Sedan 1849
Inrättades 1389

Webbplats: www.tcontas.pt

Uppdragsbeskrivning:

Att förbättra den ekonomiska förvaltningen av allmänna medel genom att främja ansvarsskyldighet och insyn och utkräva ekonomiskt ansvar. Revisionsorganet agerar som en oberoende väktare av medborgarnas ekonomiska intressen genom att redogöra för hur deras pengar används.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen och lagen har revisionsorganet följande uppgifter:

  • Kontrollera lagligheten och korrektheten i de offentliga inkomsterna och utgifterna och statsskulden.
  • Avge ett uttalande om statens räkenskaper och autonoma regioners räkenskaper och från och med 2023 attestera statens räkenskaper.
  • Kontrollera förvaltningen av allmänna medel.
  • Utkräva ekonomiskt ansvar.

Revisionsorganet har rätt att få tillgång till all information som det anser sig behöva, och alla revisionsobjekt är skyldiga att samarbeta.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 107, 209 c, 214 och 216 i Portugals författning (1976).
  • Lagen om revisionsorganets organisation och funktion: Lag 98/97 av den 26 augusti 1997.
  • Budgetramlagen. Artikel 66.6 i lag 151/2015 av den 11 september 2015.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • staten och dess olika avdelningar,
  • de autonoma regionerna Azorerna och Madeira och deras olika avdelningar,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och nämnder, även storstadsregioner,
  • offentligägda institut,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentliga sammanslutningar, sammanslutningar som lyder under offentliga organ och sammanslutningar som lyder under både offentliga och privata organ och som till största delen finansieras genom offentliga medel eller till största delen styrs av offentliga organ,
  • statliga bolag,
  • regionala bolag,
  • interkommunala och kommunala bolag,
  • andra enheter som hanterar allmänna medel, oavsett om de får bidrag eller är delvis offentligägda,
  • företag med koncession att driva offentligägda företag, företag där en del av aktiekapitalet är offentligägt, företag som är både offentligägda och privata och som styrs av den offentliga sektorn, företag med koncessioner eller som utför allmännyttiga tjänster och företag med byggkoncessioner,
  • andra enheter som på något sätt får nytta av eller förvaltar allmänna medel.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial rättsmodell med revisions- och domsrättsfunktion, som består av en ordförande och 18 ledamöter (domare på samma nivå som domare i högsta domstolen).

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt författningen är revisionsorganet en högsta domstol och, som sådan, ett självständigt organ på samma nivå som presidenten, parlamentet, regeringen och övriga domstolar. Det är ett oberoende högre revisionsorgan som ansvarar för extern finansiell kontroll/revision och granskar regeringens genomförande av statsbudgeten.

Eftersom ledamöterna i revisionsorganet är domare kan de inte avsättas och inte heller ställas till svars för sina domslut med vissa, i lag fastställda, undantag.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är oberoende från alla andra institutioner. Det finns dock samarbetsförfaranden inskrivna i lagstiftningen, bland annat följande:

  • Parlamentet och regeringen kan be revisionsorganet att genomföra revisioner av särskilda enheter eller finansiella frågor, men revisionsorganet måste inte hörsamma dessa förfrågningar.
  • Parlamentet kan be revisionsorganet överlämna befintliga rapporter.
  • Parlamentet kan begära att få ut information som framkommit i samband med revisionsorganets arbete.
  • Revisionsorganets granskningsrapporter och dess årsrapport offentliggörs i regel och överlämnas till parlamentet och andra berörda parter.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

José F. F. Tavares har varit ordförande sedan den 7 oktober 2020.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år

URVALSMETOD

Ordföranden utses av presidenten på förslag från regeringen.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet är självstyrande.

Institutionen leds av sin ordförande.

Revisionsorganet har rätt att fastställa sin egen budget och har även ekonomiskt oberoende att förvalta sin egen budget. Budgeten godkänns av parlamentet.

Revisionsorganets plenarsammanträde, där ordföranden och alla ledamöter deltar, är den instans som fattar beslut när det gäller förslag till revisionsorganets årliga budget och strategiska plan.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna utnämns på livstid.

URVALSMETOD

Ledamöterna rekryteras genom ett offentligt uttagningsförfarande med hjälp av en urvalskommitté.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i tre kammare och två regionala kammare (en för Azorerna och en för Madeira). Revisionskamrarna består av revisionsavdelningar och administrativa avdelningar.

Därutöver har revisionsorganet en avdelning för internrevision, som lyder direkt under ordföranden, och en kommitté för revisionsstandarder.

Revisionsorganets ledamöter är uppdelade mellan kamrarna beroende på utbildning och yrkeserfarenhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 553 (huvudkontoret: 459, Azorerna: 47, Madeira: 47) (2020)
  • Könsfördelning: ♂ 33 %; ♀ 67 %. Medelålder: 52 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom statsbudgeten och egna medel (avgifter från revisionsobjekt).
  • Total budget (2020): 28,6 miljoner euro
  • 0,014 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet antar vart tredje år en strategisk plan, efter en samrådsprocess som utmynnar i en swotanalys (viktiga svagheter, styrkor, möjligheter, utmaningar och hot) och en riskanalys där mål och prioriteringar anges.

För samma strategiska period antar revisionsorganet även ett treårigt program, som leder till en operativ plan på medellång sikt där de årliga planerna för den aktuella perioden sammanfattas.

Därutöver tar det helt självständigt fram ett detaljerat årligt arbetsprogram.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför alla typer av revisioner.

Metoderna och rutinerna som används finns beskrivna i revisionsorganets revisionshandböcker som bygger på internationella revisionsstandarder (Issai) och god revisionssed.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör alla sina rapporter och beslut, i synnerhet

  • årsrapporterna och uttalandena om statens och de autonoma regionernas räkenskaper,
  • granskningsrapporterna,
  • de årliga verksamhetsrapporterna.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet lägger ut rapporter, beslut, aktuella dokument och information om evenemang och pågående arbete på sin webbplats.

Revisionsorganet kan även besluta att offentliggöra rapporter i Portugals officiella tidning och informera om dem via medier. Det använder även sociala medier för att kommunicera med allmänheten.

— SAMARBETE

Revisionsorganet leder Eurosais arbetsgrupp för revision och etik och sitter med i styrelserna för Intosai, Eurosai och de portugisisktalande ländernas organisation för högre revisionsorgan (CPLP). Revisionsorganets ordförande sitter i IDI:s styrelse. Revisionsorganet deltar i projekt för kapacitetsuppbyggnad i högre revisionsorgan, särskilt i portugisisktalande länder, och är den externa revisor som godkänner räkenskaperna för CPLP och Eumetsat.

 

 

RUMÄNIEN

CURTEA DE CONTURI A ROMÂNIEI

Inrättades 1864

Webbplats: www.curteadeconturi.ro

Uppdragsbeskrivning:

Att granska uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser och rapportera till parlamentet, de administrativa myndigheterna, de offentliga institutionerna och skattebetalarna om användningen och förvaltningen av dessa resurser i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det rumänska revisionsorganet utför revisioner av uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser. Det utför sitt arbete självständigt i enlighet med författningen och är medlem i internationella organisationer för högre revisionsorgan.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Rumäniens författning (1991, reviderad 2003).
  • Lag nr 94/1992 om revisionsorganets organisation och verksamhet, med efterföljande ändringar och tillägg.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • offentliga myndigheter och institutioner,
  • regionala förvaltningsenheter (distriktsråd, stads- och kommunstyrelser),
  • Rumäniens centralbank,
  • offentligägda företag,
  • kommersiella företag där staten, regionala förvaltningsenheter, offentliga institutioner eller självständiga förvaltningar enskilt eller tillsammans innehar en majoritet av aktierna,
  • socialförsäkringsorgan som förvaltar allmänna tillgångar, egendomar eller medel,
  • rättsliga enheter som får statliga lånegarantier, subventioner eller annat finansiellt stöd från statliga eller lokala förvaltningsmyndigheter eller andra offentliga institutioner.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorganet styrs av ett kollegium och har ingen rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en oberoende offentlig institution som endast är ansvarig inför parlamentet.

Det är Rumäniens högre revisionsorgan för revision av uppbörd, förvaltning och användning av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser.

På begäran av parlamentet godkänner revisionsorganet förslaget till statsbudget och lagförslag inom offentliga finanser och redovisning samt utkast som skulle medföra lägre inkomster eller högre utgifter än vad som fastställts i budgetlagen. Revisionsorganet godkänner även regeringens och ministeriernas upprättande av expertorgan inom deras ansvarsområde.

Rättstvister som uppstår till följd av revisionsorganets verksamhet avgörs i domstol.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet överlämnar en årlig rapport till parlamentet om årsredovisningen av hur de offentliga budgetarna har använts. Rapporten innehåller granskningsslutsatser samt rekommendationer.

Parlamentet är den enda institution som kan be revisionsorganet utföra revisioner i den offentliga sektorn.

Revisionsorganet är det enda organ som granskar hur de två parlamentskamrarna och regeringen genomför sina budgetar.

Revisionsorganet upprättar och godkänner sin egen budget och översänder den till regeringen, som för in den i det förslag till statsbudget som överlämnas till parlamentet för godkännande. Vid det årliga förfarandet för antagande av budgeten kan dock regeringen och parlamentet komma med invändningar mot den budget som revisionsorganets plenarförsamling antagit.

Ett särskilt parlamentsutskott granskar hur revisionsorganet använder sin egen budget.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Mihai Busuioc utsågs den 15 oktober 2017.

ÄMBETSPERIOD

Nio år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Ordföranden utses av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av en plenarförsamling bestående av 18 ledamöter, så kallade räkenskapsråd, som utses av parlamentet i enlighet med Rumäniens författning och lagen om revisionsorganets organisation och verksamhet.

Ordföranden ansvarar för revisionsorganets verkställande ledning. Till sin hjälp har ordföranden två vice ordförande som parlamentet utser bland räkenskapsråden.

ÄMBETSPERIOD

En tredjedel av plenarförsamlingen byts ut vart tredje år.

Nio år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ledamöter utses av parlamentet för en period om nio år. De utför sina uppgifter självständigt och kan endast avsättas av parlamentet enligt villkor som fastställts i lagen om revisionsorganets organisation och verksamhet. Räkenskapsråden är statliga ämbetsmän och måste följa samma lagstadgade krav som domare. Revisionsorganets ledamöter får således inte vara medlemmar i politiska partier eller ha några politiska uppdrag under sin ämbetsperiod.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

På central nivå är revisionsorganet organiserat i nio revisionsavdelningar, två samordnande avdelningar, en rättslig avdelning och ett generalsekretariat som ska bistå institutionen inom specifika arbetsområden. På regional nivå är revisionsorganet indelat i 42 regionala revisionskammare och en revisionskammare för Bukarest. Inom revisionsorganet finns också en operativt oberoende revisionsmyndighet som har till uppgift att granska EU-medel som Rumänien erhåller.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 966 tjänster (2020), varav 1 621 tjänster inom extern offentlig revision (82,45 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 39 %; ♀ 61 %. Medelålder: 48 år

BUDGET

  • Revisionsorganet finansieras genom statsbudgeten
  • 79,7 miljoner euro (2020), inklusive administrativa kostnader
  • Cirka 0,20 % av statsbudgetens samlade utgifter

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet beslutar om sina egna arbetsprogram.

Det upprättar såväl årliga som fleråriga planer. Arbetsprogrammen godkänns av plenarförsamlingen.

Fleråriga arbetsprogram sträcker sig över tre år.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • finansiella revisioner av redovisning av budgetgenomförande,
  • effektivitetsrevisioner av enheter, projekt, processer eller verksamheter som involverar offentliga medel,
  • regelefterlevnadsrevisioner.

Revisioner utförs i enlighet med Intosais standarder och utifrån rättsliga bestämmelser, handböcker och riktlinjer som utarbetats för särskilda verksamheter samt andra interna regler.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet överlämnar till parlamentet en årlig offentlig rapport om sin revision av förvaltningsräkenskaperna avseende den allmänna konsoliderade budgeten för det föregående budgetåret.

Den årliga offentliga rapporten är revisionsorganets viktigaste och mest framträdande dokument. Häri sammanfattas revisionsorganets främsta granskningsresultat, slutsatser och rekommendationer.

Revisionsorganet offentliggör även en årlig verksamhetsrapport med information om sin strategi, sitt mandat, sina ansvarsområden, sitt uppdrag och sina förbindelser med olika intressenter. Verksamhetsrapporten innehåller även uppgifter och information om revisionsorganets organisation, arbete, personalutbildning, verksamhetskalender, resultat, internationella verksamhet, personalresurser och ekonomiska resurser för det aktuella året.

En gång om året översänder revisionsorganet rapporter om lokala offentliga finanser till lokala rådgivande myndigheter. Dessa rapporter bygger på resultatet av revisioner som de regionala revisionskamrarna gjort av de lokala regionala förvaltningsenheternas budgetar.

Revisionsorganet utarbetar på eget initiativ granskningsrapporter inom centrala områden av allmänt intresse som det översänder till parlamentet och andra intressenter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganets rapporter och andra publikationer finns tillgängliga elektroniskt på den officiella webbplatsen (www.curteadeconturi.ro). Där finns även sammanfattningar på engelska av den årliga offentliga rapporten och den årliga verksamhetsrapporten.

Revisionsorganets årsrapport offentliggörs i Rumäniens officiella tidning, del a III-a.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar internationellt med andra högre revisionsorgan genom erfarenhetsutbyte, genom att delta i konferenser, seminarier och arbetsgrupper och genom att publicera studier i internationella tidningar.

 

 

SLOVAKIEN

NAJVYŠŠÍ KONTROLNÝ ÚRAD SLOVENSKEJ REPUBLIKY

Sedan 1993
Inrättades 1919

Webbplats: www.nku.gov.sk

Uppdragsbeskrivning:

Vision: Till 2025 säkerställa att Slovakiens revisionsorgan ägnar sig åt de mest relevanta frågorna och särskilt koncentrerar sig på risker vid användningen av offentliga resurser som kan leda till att den offentliga politikens mål inte uppnås. Resultaten av sådana revisioner är så viktiga att de behöver diskuteras i parlamentet, i utskotten eller av regeringen, och lämpliga korrigerande åtgärder behöver vidtas för att främja bättre styrning.

Uppdrag: Att hjälpa Slovakiens parlament, regering och andra berörda parter att utföra sina uppgifter på bästa möjliga sätt. Det ska ske med hjälp av objektiva och begripliga revisionsresultat som säkerställer att offentliga resurser som går till allmänna politiska mål används effektivt, sparsamt och ändamålsenligt och därigenom bidrar till uppbyggnaden av ett väl förvaltat samhälle.

Ledord: Slovakiens revisionsorgan respekterar och erkänner de värden som fastställts av Intosai – oberoende, integritet, professionalism, effektivitet, trovärdighet, delaktighet, samarbete och innovation. Revisionsorganets revisorer följer Issais internationella revisionsstandarder och etiska regler. För den kommande perioden anger revisionsorganet som centrala principer oberoende, objektivitet och effektivitet, vilket även inbegriper integritet, trovärdighet, delaktighet, samarbete och innovation.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Slovakiens högre revisionsorgan granskar förvaltningen av statens, lokala myndigheters och Europeiska unionens medel och egendom. Revisionsorganet granskar även statens inkomster och säkerställer att tullar och skatter uppbärs på korrekt sätt.

I utförandet av sitt arbete har revisionsorganet rätt att få tillgång till alla lokaler och dokument som behövs för att revision ska kunna genomföras.

Utöver sitt revisionsarbete deltar revisionsorganet på begäran från Slovakiens centralbank i förfarandet för utnämning av en oberoende extern revisor som ska granska årsredovisningen i Slovakiens centralbank.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 60–63 i Slovakiens konstitution (1992).
  • Lag nr 39/1993 om Slovakiens högre revisionsorgan.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statliga organ,
  • ministerier: 14,
  • statliga förvaltningsorgan,
  • offentliga institutioner,
  • rättsliga enheter inrättade av statliga myndigheter eller andra organ inom den statliga förvaltningen,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och högre regionala enheter, deras budgetfinansierade organisationer och i dem ingående rättsliga enheter,
  • statliga specialenheter,
  • fysiska och juridiska personer som tar del av statliga eller allmänna medel eller bidrag från EU eller andra utländska bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En enrådsmyndighet utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Varje år överlämnar revisionsorganet till parlamentet en sammanfattning av resultaten från alla genomförda revisioner. Man överlämnar även fullständiga revisionsrapporter till berörda parlamentsutskott.

Parlamentet kan med hjälp av en resolution begära att revisionsorganet genomför en särskild granskning inom sitt uppdragsområde. Revisionsorganet måste genomföra en sådan granskning.

Revisionsorganet avger yttranden om statsbudgetförslag och Slovakiens årsredovisning och överlämnar dessa till parlamentet.

Ordföranden och två vice ordförande väljs och avsätts av parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Karol Mitrík utsågs den 20 maj 2015.

ÄMBETSPERIOD

Sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av ledamöterna i nationalrådet (parlamentet) i en sluten omröstning.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ordföranden som ett lagstadgat organ med stöd av två vice ordförande.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena kan sitta i sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De vice ordförandena väljs av ledamöterna i nationalrådet i en sluten omröstning.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets huvudkontor i Bratislava består av en revisionsavdelning och ordförandens kansli, som tillhandahåller stabsfunktioner. Det finns även sju regionala filialer i regionala huvudorter som granskar självstyrande regioner, distrikt och kommuner.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 300 (2020) (77 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 39 %; ♀ 61 %. Medelålder: 49 år

BUDGET

  • 12,8 miljoner euro (2020)
  • 0,07 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner som den rådgivande kommittén godkänner utifrån ett treårigt ramprogram.

Vilka objekt som ska granskas avgörs främst genom riskanalyser, revisionsorganets strategiska mål och förslag från allmänheten.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför tre huvudtyper av revisioner:

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner.

Efter en revision överlämnar revisionsorganet en preliminär rapport till revisionsobjektet, som sedan har möjlighet att uttala sig. Uttalandet finns med i den slutliga rapporten som en ändring.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • en årsrapport,
  • rapporter från finansiella revisioner,
  • rapporter från regelefterlevnadsrevisioner,
  • rapporter från effektivitetsrevisioner,
  • en sammanfattande rapport om resultaten från alla revisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter till de granskade enheterna och till parlamentet och berört parlamentsutskott. Revisionsorganet informerar presidenten, premiärministern och parlamentets talman om de viktigaste resultaten.

Därutöver läggs en sammanfattning av de slutliga rapporterna ut på revisionsorganets webbplats.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samarbetar med många institutioner på nationell och internationell nivå.

På nationell nivå samarbetar man bland annat med universitet och myndigheter som allmänna åklagarmyndigheten, revisorskammaren, Slovakiens antimonopolbyrå och myndigheten för offentlig upphandling.

Med sitt nationella och internationella samarbete vill revisionsorganet bidra till arbetet med att utveckla revisionsmetoderna samt höja kvaliteten på det utförda arbetet och därmed även till att förbättra utförandet av sitt eget uppdrag i Slovakien.

 

 

SLOVENIEN

RAČUNSKO SODIŠČE REPUBLIKE SLOVENIJE

Sedan 1994

Webbplats: www.rs-rs.si

Uppdragsbeskrivning:

Hålla ett vakande öga över de allmänna medlen

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Sloveniens revisionsorgan kontrollerar statens räkenskaper, statsbudgeten och den offentliga sektorns alla inkomster och utgifter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Sloveniens författning (1991): artiklarna 150 och 151.
  • Lagen om Slovakiens revisionsorgan.

Lagarna enligt vilka revisionsorganet utövar sina befogenheter kan inte bestridas i domstol eller inför någon annan myndighet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • alla offentligrättsliga enheter och deras underenheter,
  • alla privaträttsliga enheter som
    • har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    • innehar en koncession,
    • är ett företag, en bank eller ett försäkringsbolag där staten eller en lokal myndighet innehar aktiemajoritet,
  • fysiska personer som
    • har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    • tillhandahåller en allmännyttig tjänst eller som säkerställer kollektiva nyttigheter genom en koncession.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell som leds av en ordförande och som granskar på central, regional och lokal nivå utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet utför sitt arbete självständigt och regleras av konstitutionen och andra lagar. Ledamöterna utses av nationalförsamlingen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet överlämnar alla sina revisionsrapporter och en årlig verksamhetsrapport till nationalförsamlingen.

När revisionsorganet fattar beslut om vilka revisioner som ska utföras ett visst kalenderår tar det hänsyn till förslag från nationalförsamlingens ledamöter och arbetsorgan, regeringen, ministerier och lokala samhällsorgan. Revisionsorganet måste överväga minst fem förslag från nationalförsamlingen, varav minst två från oppositionsledamöter och två från parlamentariska arbetsorgan.

Nationalförsamlingen utser en extern revisor som granskar revisionsorganets årsredovisning.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Tomaž Vesel utsågs till ordförande den 1 juni 2013.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Nationalförsamlingen väljer revisionsorganets ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet styrs av en senat som består av ordföranden och två vice ordförande.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Nationalförsamlingen väljer revisionsorganets vice ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

I egenskap av riksrevisor företräder ordföranden revisionsorganet och ansvarar för verksamheten. Den förste vice ordföranden tar över ansvaret i ordförandens frånvaro och utför tillsammans med den andre vice ordföranden riksrevisorns uppgifter med bemyndigande från ordföranden. De olika avdelningarna leds av högre statsrevisorer och är indelade efter typ av offentlig verksamhet som granskas. En av avdelningarna är specialiserad på effektivitets- och it-revisioner.

Ordföranden och de vice ordförandena utgör senaten, som är det högsta beslutande organet. Senaten antar revisionsorganets arbetsordning i samförstånd med nationalförsamlingen och fattar beslut om de mest brådskande revisionerna och om strategiska frågor.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 133 heltidsekvivalenter (i oktober 2020) (67,4 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 29 %; ♀ 71 %. Medelålder: 47,9 år

BUDGET

  • 6,85 miljoner euro (2020)
  • 0,051 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet fattar själv beslut om sitt arbetsprogram som är sekretessbelagt. Det måste välja ut minst fem revisionsförslag från nationalförsamlingen.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner, där man granskar hur ändamålsenlig, effektiv och sparsam revisionsobjektens verksamhet är när det gäller att uppnå uppsatta mål och program. Dessa revisioner väljs ut baserat på hur mycket de kan bidra till bättre ekonomisk förvaltning, hur stort samhällsintresset är och hur stor risken för brister och oegentligheter är.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (en revisionsförklaring) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden följer gällande regler och föreskrifter.

Ofta utförs båda dessa typer av revisioner tillsammans.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • revisionsrapporter och efterrevisionsrapporter,
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • yttranden,
  • vissa utvalda remissvar.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet överlämnar sin årliga verksamhetsrapport till nationalförsamlingens talman. Rapporten debatteras sedan i utskottet för kontroll av offentliga finanser vid ett sammanträde där även journalister och andra medieföreträdare är välkomna.

Alla revisionsrapporter och efterrevisionsrapporter läggs ut på revisionsorganets webbplats dagen efter att de officiellt har antagits och överlämnats till revisionsobjekten och nationalförsamlingen.

— SAMARBETE

Revisionsorganets främsta uppgift är att ge objektiv och tillförlitlig information om hur de allmänna medlen används, med målet att bidra till bättre förvaltning och bättre samhällsservice. För att uppnå detta samarbetar det med olika aktörer inom offentlig förvaltning och arbetar i nära samförstånd med nationalförsamlingen och dess utskott. För att främja god förvaltning och öka spridningen av sina granskningsresultat deltar revisionsorganet ofta i evenemang som anordnas av branschorganisationer eller offentliga organ.

 

 

SPANIEN

TRIBUNAL DE CUENTAS

Sedan 1978
Inrättades 1851

Webbplats: www.tcu.es

Uppdragsbeskrivning:

Att fungera som Spaniens högre revisionsorgan och högsta rättskipande instans på revisionsområdet enligt villkoren i den spanska författningen och spansk lag.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det spanska revisionsorganet utför löpande externa efterhandsrevisoner av den finansiella och ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn, av årsredovisningarna för politiska partier som får bidrag till sina driftskostnader och av valprocesser (revisionsfunktion). Det bedömer även räkenskapsansvaret för dem som förvaltar allmänna medel och tillgångar (rättskipande funktion) och har rätt att utdöma påföljder för politiska partier samt en begränsad rådgivande funktion.

Revisionsorganets domsrätt omfattar Spaniens territorium.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den spanska författningen (1978), avsnitten 136 och 153d.
  • 2/1982 organisk lag om revisionsorganet.
  • 7/1988 lagen om revisionsorganets funktionssätt.
  • 8/2007 organisk lag om politiska partiers finansiering.
  • 5/1985 organisk lag om systemet för allmänna val.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • den statliga offentliga sektorn: 451 enheter, bland annat
    • den offentliga förvaltningen (däribland 22 ministerier),
    • 139 statligt ägda bolag,
    • 73 konsortier,
    • 59 självstyrande organ,
    • 36 allmänna stiftelser,
  • den regionala offentliga sektorn: de 17 självstyrande regionerna och de två självstyrande städerna, som består av 1 151 enheter,
  • den lokala offentliga sektorn, som består av 12 930 enheter,
  • politiska partier: partier som finns representerade i parlamentet (30 politiska partier) och andra.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan med rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är det högsta revisionsorganet i Spanien. Det har i uppdrag att granska statens och den offentliga sektorns räkenskaper och finansiella och ekonomiska förvaltning, årsredovisningarna för politiska partier som får bidrag till sina driftskostnader och räkenskaperna för valprocesser.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

FÖRHÅLLANDE TILL SPANIENS PARLAMENT

Revisionsorganet är direkt ansvarigt inför parlamentet men utför sitt tillsynsuppdrag och utövar sin rättskipning helt oberoende och granskar och verifierar statens allmänna räkenskaper på uppdrag av parlamentet. Parlamentet kan lämna förslag på revisioner till revisionsorganet.

Revisionsorganet står i ständig förbindelse med parlamentet genom kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet.

När revisionsprogrammet har godkänts i plenum överlämnas det till det gemensamma utskottet för förbindelser med revisionsorganet.

Resultaten av revisionerna (rapporter, promemorior, motioner, minnesanteckningar och liknande som godkänts i revisionsorganets plenum) överlämnas till det spanska parlamentet. I utfrågningar av revisionsorganets ordförande i kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet debatteras varje enskild rapport, promemoria, motion och minnesanteckning, och lämpliga beslut fattas.

Revisionsorganet kan uppmärksamma parlamentet på fall där de som är skyldiga att samarbeta inte har gjort det (utan att det påverkar andra lagstadgade åtgärder).

FÖRHÅLLANDE TILL REGERINGEN

Revisionsorganet utför sitt uppdrag helt oberoende.

När en granskningsrapport har godkänts överlämnas den till centralregeringen, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

María José de la Fuente y de la Calle utsågs den 25 juli 2018.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsorganets ordförande väljs bland dess revisionsråd och utses av den spanska kungen på förslag från revisionsorganets plenum.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganet leds av ett plenum, ett kollegium som består av tolv revisionsråd (varav ett är ordföranden) och revisionsorganets chefsåklagare.

Därutöver har revisionsorganet en styrelse som består av ordföranden och cheferna för revisions- och åklagarsektionerna. Styrelsen ansvarar för förbindelserna med parlamentet, personalfrågor och arbetsplanering. Styrelsen har även disciplinära befogenheter vid grov misskötsamhet, och förbereder och föreslår punkter som ska sättas upp på plenumets föredragningslista.

ÄMBETSPERIOD

Revisionsråd: nio år som kan förnyas. De har status som domare, är oberoende och kan inte avsättas.

Chefsåklagaren: fem år som kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsråden utses av det spanska parlamentet (sex av kongressen och sex av senaten valda med tre femtedelars majoritet i vardera kammaren). Chefsåklagaren utses av regeringen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganets revisionssektion består av åtta avdelningar: fem sektorsavdelningar (som arbetar med finanser och ekonomi i den offentliga sektorn), två territorieavdelningar (en som granskar finanser och ekonomi i de autonoma regionerna och autonoma städerna och en som granskar enheter i provinser och kommuner) och en avdelning som granskar politiska partier.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 740 heltidsekvivalenter (2019) (cirka 45 % inom revision och 8 % inom den dömande verksamheten)
  • Könsfördelning: ♂ 39 %; ♀ 61 %. Medelålder: 53 år

BUDGET

  • 63 miljoner euro (2019), som är en del av den allmänna statsbudgeten
  • Fördelning: cirka 92 % till löner
  • 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete i ett årligt program utifrån sina medellång- och långsiktiga mål. Detta årliga revisionsprogram godkänns av revisionsorganets plenum som sedan överlämnar det till det spanska parlamentets kongress och senats gemensamma utskott för förbindelser med revisionsorganet.

Programmet innehåller revisioner som revisionsorganet måste utföra enligt lag, revisioner som det själv tagit initiativ till och revisioner som det spanska parlamentet (eller i tillämpliga fall de autonoma regionernas lagstiftande församlingar) föreslagit. Plenumet kan lägga till, ändra eller tillfälligt eller permanent avbryta revisioner under årets gång.

Det årliga programmet finns att läsa på revisionsorganets webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför

  • regelefterlevnadsrevisioner då revisorerna verifierar om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna,
  • finansiella revisioner, som leder fram till ett uttalande om tillförlitligheten i uppgifterna som ges i enheternas årsredovisning utifrån tillämpliga principer, kriterier och redovisningsstandarder,
  • effektivitetsrevisioner, i vilka det utvärderar insatser, förvaltningssystem och rutiner i hela eller delar av granskade enheter, program eller verksamheter och kontrollerar om finanser och ekonomi sköts på ett förnuftigt sätt i enlighet med principerna om sund förvaltning.

I vissa fall utförs en blandning av ovanstående typer av revisioner. De kallas i så fall för

  • korrekthetsrevisioner, som är en blandning mellan regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner,
  • allomfattande revisioner, som är en blandning av alla ovanstående typer av revisioner.

Revisionsorganet utför även uppföljningsrevisioner där det endast kontrollerar i vilken utsträckning de rekommendationer som det lämnat i tidigare granskningsrapporter följs.

Därutöver genomför revisionsorganet sektorsövergripande revisioner, där det granskar flera enheter inom en viss del av den offentliga sektorn eller i olika delar med liknande förhållanden och samma mål och tidshorisonter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet sammanställer följande rapporter och dokument, vilka alla måste godkännas av plenum:

  • Särskilda rapporter, med resultat, slutsatser och rekommendationer från enskilda revisioner.
  • En årlig verksamhetspromemoria med en sammanfattning av revisioner som utförts och rättsfall som behandlats av revisionsorganet under året samt av de viktigaste resultat som framkommit.
  • En slutförklaring om statens allmänna räkenskaper, med bland annat ett uttalande om statens ekonomiska förvaltning och den statliga offentliga sektorn.
  • En årlig granskningsrapport om den regionala offentliga sektorn.
  • En årlig granskningsrapport om den lokala offentliga sektorn.
  • Motioner innehållande förslag till åtgärder som enligt revisionsorganet skulle kunna förbättra den ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn.
  • Anmärkningar, som är dokument där särskilda frågor analyseras på grund av deras särskilda vikt eller unika särdrag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

När resultaten från revisionerna har godkänts av plenum offentliggörs de på revisionsorganets webbplats och överlämnas till

  • det spanska parlamentet,
  • de autonoma regionernas lagstiftande församlingar,
  • lokala myndigheters beslutande församlingar.

De överlämnas även till centralregeringen, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

När parlamentet har analyserat en granskningsrapport och det gemensamma utskottet antagit en resolution offentliggörs rapporten och tillhörande resolution i landets officiella tidning (och i tillämpliga fall i de autonoma regionernas officiella tidningar).

Revisionsorganet lägger även ut pressmeddelanden på sin webbplats som ger snabb åtkomst till den senaste informationen om dess rapporter och dokument.

Dessutom sammanställer revisionsorganet en kvartalsbulletin med information om sitt arbete.

— SAMARBETE

Revisionsorganet samordnar noggrant sitt arbete med det arbete som utförs av de regionala externrevisionsorganen som inrättats i några av de autonoma regionerna.

 

 

SVERIGE

RIKSREVISIONEN

Sedan 2003
Inrättades 1921

Webbplats: www.riksrevisionen.se

Uppdragsbeskrivning:

Bidra till att främja en transparent och ändamålsenlig användning av statliga medel och en effektiv offentlig förvaltning genom oberoende granskning av all statlig verksamhet.

Riksrevisionen utför även andra uppgifter på nationell och internationell nivå, till exempel utveckling och främjande av offentlig revision. Den strävar också efter att stärka förmågan hos revisionsmyndigheter i utvecklingsländer.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och den enda aktören som kan granska alla statens finanser. Genom att granska hela kedjan i den utövande makten säkerställer Riksrevisionen att riksdagen ges en samlad och oberoende revision av statens finanser och statlig verksamhet.

Riksrevisionen företräder dessutom Sverige i revisionsrelaterade sammanhang för att främja och utveckla offentlig revision och har också riksdagens uppdrag att samarbeta med revisionsmyndigheterna i utvecklingsländer för att stärka deras kapacitet och förmåga att utföra revision.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Regeringsformen (grundlag från 1809, ändrad 1974).
  • Lag om revision av statlig verksamhet m.m. (2002).
  • Lag med instruktion för Riksrevisionen.
  • Ytterligare detaljlagstiftning.

GRANSKADE ENHETER

Vid sina effektivitetsrevisioner granskar Riksrevisionen

  • årsredovisningen för regeringen, Regeringskansliet, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
  • statliga myndigheter: 345,
  • riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning,
  • aktiebolag där staten är ägare eller har ett inflytande,
  • Allmänna arvsfonden och stiftelser som bildats eller helt eller delvis förvaltas av en statlig myndighet,
  • statliga bolag i vilka staten äger 50 % eller mer.

I den årliga revisionen granskar Riksrevisionen

  • årsredovisningarna för staten, inbegripet Regeringskansliet och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen, med undantag för AP-fonderna,
  • riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Riksrevisionen har också möjlighet att utse revisorer i bolag och stiftelser som till minst 50 % ägs av staten.

Riksrevisionen kan även delta i revisioner av internationella organisationer där Sverige är medlem.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Riksrevisionen är en självständig organisation under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksdagen beslutar om omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens granskningsverksamhet och beslutar också årligen om de medel som behövs för den.

Riksdagen bedömer även Riksrevisionens effektivitet och utser varje år en extern revisor som granskar Riksrevisionen och ett parlamentariskt råd för tillsyn och kontakt (Riksrevisionens parlamentariska råd).

Riksrevisionen lägger fram sina rapporter om den årliga revisionen för regeringen och effektivitetsrevisionsrapporterna för riksdagen, som i sin tur överlämnar dem till regeringen som avger ett skriftligt yttrande över granskningen. En uppföljningsrapport lämnas till riksdagens finansutskott.

Om Riksrevisionen upptäcker brister rapporterar den det och utfärdar i regel också rekommendationer. Granskningsobjekten i fråga hörs redan under granskningsprocessen och måste kommentera frågor. Riksrevisionen har rätt att få alla de uppgifter som den behöver för granskningen.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Helena Lindberg tillträdde sin tjänst den 15 mars 2017.

Riksrevisorn beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen. Riksrevisorns oberoende ställning är skyddad i grundlagen.

ÄMBETSPERIOD

Riksrevisorn utses för sju år och kan inte väljas om.

URVALSMETOD

Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören utses och väljs av riksdagen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisionen är organiserad i en avdelning för effektivitetsrevision och en avdelning för årlig revision.

Utöver dem finns ytterligare sex avdelningar: internationella avdelningen, HR-avdelningen, kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen, avdelningen för ledningsstöd och avdelningen för verksamhetsstöd.

Riksrevisionen har dessutom ett parlamentariskt och ett vetenskapligt råd samt en enhet för internrevision.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 316 heltidsekvivalenter (2020) (81 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 41 %; ♀ 59 %. Medelålder: 45 år

BUDGET

  • 401 miljoner svenska kronor (38 miljoner euro), varav 49,3 miljoner svenska kronor (4,7 miljoner euro) för internationellt utvecklingssamarbete (2020).
  • < 0,15 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Inom den ram som riksdagen har fastställt för omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens revisionsarbete beslutar Riksrevisionen självständigt vad den ska granska.

Granskningens inriktning fastställs utifrån en analys av riskerna för väsentliga felaktigheter och granskningsobjektets relativa finansiella storlek. Om en liten felaktighet riskerar att underminera förtroendet för staten kan den dock anses väsentlig.

Ett annat fokus för granskningen är att främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Vad beträffar effektivitetsrevisioner beaktas ytterligare kriterier som mervärdet, tajmningen och genomförbarheten av en revision.

Vid sidan av den självständiga planeringen är Riksrevisionen skyldig att utföra en årlig revision av statens och de statliga myndigheternas årsredovisningar.

— REVISIONSMETODER

Riksrevisionen utför en årlig revision, då den bedömer om årsredovisningen är korrekt, och effektivitetsrevisioner, då den bedömer insatsernas effektivitet. Riksrevisionen följer internationella revisionsstandarder och interna styrdokument för granskningsverksamhet, kommunikation och etiska frågor.

Alla rapporter kvalitetssäkras internt och externt.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Riksrevisionen offentliggör

  • en årsrapport,
  • en årlig revisionsberättelse,
  • granskningsrapporter från effektivitetsrevisioner,
  • revisionsuttalanden och revisionsberättelser från finansiell revision,
  • revisors rapport över översiktlig granskning av delårsrapport (revisorsintyg),
  • en årlig uppföljningsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Riksrevisionen publicerar alla sina rapporter på webbplatsen och sänder regelbundet ut pressmeddelanden om sitt arbete. Den använder olika kommunikationskanaler, bland annat vissa sociala medier.

Den offentliggör också ett nyhetsbrev för intresserade medborgare och berörda parter.

— SAMARBETE

Riksrevisionen bedriver en mångsidig internationell verksamhet och representerar Sverige i internationella sammanhang. Riksrevisionen har också riksdagens uppdrag att, inom ramen för det svenska biståndet, stödja utvecklingen av revisionsmyndigheter i andra länder.

Riksrevisionen har ett särskilt budgetanslag för sitt internationella utvecklingssamarbete som ska bidra till transparens, demokratisk utveckling och stärkande av parlamentens kontrollmakt i partnerländerna. Dessa samarbeten sker både bilateralt och i regionala projekt. Verksamheten ska syfta till att öka samarbetspartnerns professionella kompetens i revisionsfrågor, den enskildes kapacitet att använda dessa färdigheter samt förmåga att koppla samman medarbetarnas kapacitet till en effektiv verksamhet. Riksrevisionen kan ge grundläggande utbildning i revisionsfrågor, vidareutbildning inom specialområden, stöd till att bygga upp kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt insatser inom ramen för att stärka organisationens kapacitet i områden som rör ledarskap, strategisk planering, kommunikation m.m.

 

 

TJECKIEN

NEJVYŠŠÍ KONTROLNÍ ÚŘAD

Sedan 1993
Inrättades 1919

Webbplats: www.nku.cz

Uppdragsbeskrivning:

Tjeckiens högre revisionsorgan har i uppdrag att förse parlamentet och regeringen med objektiv information om hur statens egendom förvaltas för att på så sätt skapa mervärde för allmänheten.

Revisionsorganet undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet granskar förvaltningen av statens egendom, ekonomiska medel som samlats in enligt lagen om bidrag till juridiska personer (för t.ex. sjukförsäkring) och ekonomiska resurser från utlandet (t.ex. EU-bidrag). Det avger uttalanden om årsredovisningen av statens räkenskaper och övervakar genomförandet av statsbudgeten. Revisionsorganet har inte rätt att granska finanserna i kommuner, städer eller regioner eller kommersiella företag som ägs av staten eller självstyrande förvaltningsenheter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Tjeckiens författning (1993).
  • Lag nr 166/1993 om det högre revisionsorganet (som rör dess verksamhet och befogenheter).

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • statens olika organisatoriska enheter,
  • juridiska och fysiska personer (när de tar emot medel från staten),
  • den tjeckiska centralbankens ekonomiska förvaltning när det gäller utgifter för egendomsförvärv och bankens verksamhet.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial institution utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är republiken Tjeckiens oberoende högre revisionsorgan. Det är direkt förankrat i Tjeckiens författning, där även dess oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastslås.

Enligt lagen om Tjeckiens statsbudget ska det finnas ett särskilt kapitel i statsbudgeten som ska säkerställa att revisionsorganet har tillräckligt ekonomiskt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Tjeckiens president nominerar revisionsorganets ordförande och vice ordförande på förslag från deputeradekammaren (parlamentets underhus).

Revisionsorganet lägger fram ett budgetförslag till deputeradekammaren, och parlamentet godkänner budgeten och dess grundläggande struktur. Regeringen kan inte fatta beslut om revisionsorganets budget.

Revisionsorganets ordförande översänder alla godkända revisionsslutsatser till regeringen, deputeradekammaren och senaten (parlamentets överhus).

Revisionsorganets ordförande har rätt att närvara och tala när Tjeckiens parlament eller regering debatterar frågor som rör revisionsorganets arbete.

Regeringen diskuterar alla revisionsorganets rapporter i närvaro av revisionsorganets ordförande, och för varje revision antar regeringen en resolution (med främst korrigerande åtgärder).

Den främsta parten på parlamentsnivå är underhusets budgetkontrollutskott.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Miloslav Kala utsågs den 22 mars 2013.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, kan förnyas (ordföranden och vice ordföranden).

URVALSMETOD

Ordföranden och vice ordföranden för revisionsorganet utses av presidenten på förslag från deputeradekammaren.

LEDNINGSORGAN

Revisionsorganets styrelse (som består av ordföranden, vice ordföranden och 15 ledamöter)

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna sitter tills de fyller 65 år. Revisionsorganets ledamöter svär en officiell ed inför deputeradekammarens talman och tillträder därmed sin tjänst.

URVALSMETOD

Deputeradekammaren väljer de 15 ledamöterna på förslag från revisionsorganets ordförande.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är en kollegial institution som består av olika organ, sektioner, avdelningar och enheter. Revisionsorganets ordförande leder revisionsorganet och vice ordföranden fungerar som hans eller hennes ställföreträdare.

De olika organen i revisionsorganet är styrelsen, senaterna och kammaren för disciplinärenden. De regleras genom lagen om det högre revisionsorganet och sina egna arbetsordningar, som diskuteras och godkänns av styrelsen.

Revisionsorganet består av revisionssektionen, den administrativa sektionen och ordförandens kansli. Dessa är indelade i specialiserade avdelningar som i sin tur är indelade i enheter.

Revisionsorganets ledning är direkt underställd ordföranden. Ledningen består av överdirektören för revisionssektionen, överdirektören för den administrativa sektionen, direktören för ordförandens kansli, styrelsesekreteraren, direktören för säkerhetsavdelningen och direktören för internrevisionsavdelningen.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 465 heltidsekvivalenter (2019) (cirka 69 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 38 %; ♀ 62 % (♂ 53 %; ♀ 47 % för ledningsfunktioner).
    Medelålder: 47 år

BUDGET

  • Revisionsorganet får anslag från Tjeckiens statsbudget.
  • 35,73 miljoner euro (2018)
  • 0,06 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganet planerar sitt arbete utifrån en årlig revisionsplan som bygger på förslag från ordföranden, styrelseledamöterna, intern analys och externa intressenter.

Regeringen, deputeradekammaren och senaten, och till dem hörande organ, kan föreslå revisioner för revisionsorganets styrelse som styrelsen sedan själv kan välja om revisionsorganet ska genomföra eller inte.

Dessa förslag till revisioner innehåller bland annat en sammanfattning av revisionsområdet och syftet med revisionen, uppgifter om vilka som ska granskas, när och av vilken anledning revisionen ska ske, uppgifter om de föreslagna revisionsobjektens rättsliga och ekonomiska ställning, uppgifter om tidigare likadana eller liknande revisioner, grunddragen i det område som ska granskas samt revisionshypoteser.

— REVISIONSMETODER

Utifrån sina befogenheter utför revisionsorganet revisioner i enlighet med sina revisionsstandarder, som bygger på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai). Revisionsorganet genomför revisioner i enlighet med lagbestämmelser, vilka innefattar regelefterlevnadsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. En revision består av en förberedelsefas, en utförandefas och en revisionsslutsatsfas. En revision tar i genomsnitt tio månader att genomföra och engagerar från fem till flera dussin revisorer, beroende på antalet revisionsobjekt.

Revisionsorganet undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

I revisionsorganets finansiella revisioner kontrolleras huruvida de granskade enheternas redovisning ger en sann och rättvisande bild av det som bokförs, i enlighet med lagstiftningen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganets främsta redogörelser för sitt arbete är revisionsslutsatser som offentliggörs på revisionsorganets webbplats och i en bulletin så snart de har godkänts av revisionsorganets styrelse. Revisionsorganets ordförande översänder alla godkända revisionsslutsatser till deputeradekammaren, senaten och regeringen.

Revisionsorganet måste enligt lag offentliggöra

  • revisionsorganets bulletin, en officiell publikation med en sammanfattning av granskningsrapporter från en viss period; ett av numren innehåller även den årliga revisionsplanen, och om det görs några ändringar av planen offentliggörs de i senare nummer,
  • årsrapporten, som särskilt innehåller en bedömning av det gångna årets revisioner och revisionsresultat; årsrapporten innehåller dessutom en beskrivning av annan verksamhet, till exempel revisionsorganets samarbete med brottsbekämpande myndigheter, skattemyndigheter och allmänheten, och information om internationellt samarbete och revisionsorganets ekonomiska förvaltning och personal,
  • ett uttalande om genomförandet av statsbudgeten, där revisionsorganet avger ett yttrande över regeringens rapport om genomförandet av statsbudgeten utifrån sin bedömning av hur statsbudgeten har förvaltats under det aktuella årets första sex månader,
  • ett uttalande om statens årsredovisning; i detta dokument avger revisionsorganet ett yttrande över utkastet till statens årsredovisning för det aktuella året utifrån sin utvärdering av den ekonomiska situationen i landet och resultatet av statens ekonomiska förvaltning,
  • en årsredovisning, med uppgifter om revisionsorganets ekonomiska förvaltning under det gångna året. En extern revisor granskar årsredovisningen varje år, varpå revisionsorganets ordförande överlämnar årsredovisningen till det tjeckiska parlamentet.

Utöver ovanstående offentliggör revisionsorganet även andra publikationer, som en EU-rapport (med en jämförelse och utvärdering av Tjeckiens utnyttjande och användning av EU-bidrag), sammanfattande granskningsrapporter som behandlar vissa områden, handböcker, undersökningar av aktuella frågor och rapporter om revisioner som revisionsorganet utfört tillsammans med andra högre revisionsorgan.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet vill göra det så lätt som möjligt för allmänheten att få tag på information om revisionsresultat. Därför offentliggör det revisionsslutsatser, pressmeddelanden och andra relevanta dokument på sin webbplats och i sociala medier. Här finns även resultaten från revisionerna, analyser och nyheter, videoklipp om revisionerna och annan information om revisionsorganets verksamhet.

Revisionsorganet värdesätter öppenhet och offentliggör därför sina avtal på sin webbplats, tillsammans med information om sin budget och andra uppgifter.

Slutligen anordnar revisionsorganet även olika evenemang. Sedan 2017 anordnar det ett årligt hackaton inom offentlig förvaltning. År 2019 deltog 20 offentliga institutioner, däribland lokala offentliga organisationer. I mars 2020 var revisionsorganet värd för ett första årligt internationellt hackaton för högre nationella revisionsorgan där 23 länder, främst europeiska, deltog.

— SAMARBETE

När revisionsorganet deltar i internationella sammanhang är kunskapsutbyte ett av de främsta målen. Det stöder därför kunskapsutbyte i den internationella verksamheten och genom samarbetsrevisioner.

Revisionsorganet anordnar flera olika konferenser, seminarier och andra branschrelaterade aktiviteter varje år. Aktiviteterna riktar sig både till den egna personalen och andra branschaktiva och till företrädare för andra statliga institutioner och är ett sätt att bidra till en förbättring av den offentliga förvaltningen.

Tanken är att aktiviteterna ska fungera som en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, inte endast bland allmänheten utan även bland akademiker, experter på olika områden, studenter och andra berörda grupper.

På internationell nivå skickar revisionsorganet regelbundet ut sina revisorer för att delta i arbetet vid internationella organisationers revisionsorgan. Revisionsorganet har haft företrädare i organ som Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen.

 

 

TYSKLAND

BUNDESRECHNUNGSHOF

Sedan 1950
Inrättades 1714

Webbplats: www.bundesrechnungshof.de

Uppdragsbeskrivning:

De grundläggande principerna som det tyska högre revisionsorganet verkar efter är oberoende, neutralitet, objektivitet och trovärdighet.

Målet med organets arbete är att öka insynen, effektiviteten och hållbarheten i den offentliga förvaltningen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det tyska högre revisionsorganet granskar alla förbundsrepublikens inkomster och utgifter, inbegripet representationsmedel och hemliga utgifter, och gör en bedömning av om den federala budgeten har förvaltats väl och effektivt.

Revisionsorganet har fullständig rätt att få tillgång till alla organ och all information som det behöver för sitt revisionsarbete, även när det gäller icke-federala enheter när dessa förvaltar federala medel.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen (artikel 114.2) (1949).
  • Regelsamlingen om förbundsrepublikens budget (artikel 88 och framåt) (1969).
  • Lagen om budgetprinciper (artikel 53 och framåt) (1969).
  • Lagen om det tyska högre revisionsorganet.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet har rätt att granska alla institutioner och organ som handhar förbundsrepublikens medel, till exempel

  • ministerier och deras underlydande organ,
  • statliga myndigheter,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentligägda företag,
  • mottagare av federalt stöd,
  • författningsskyddade organs administrativa enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är en myndighet på högsta nivå och jämställt med federala ministerier.

Det är ett helt oberoende organ och får inga instruktioner om att utföra särskilda revisioner. Parlamentet får dock föreslå att revisionsorganet utför vissa revisioner.

Ordföranden för revisionsorganet innehar även befattningen som federal effektivitetskommissionär. Det innebär att han eller hon lägger fram förslag, rapporter och yttranden om hur effektiviteten kan ökas i den federala förvaltningen. Ordföranden kan även ge parlamentet råd angående lagstiftning.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Genom sitt revisions- och rådgivningsarbete bistår revisionsorganet förbundsrepublikens regering och parlament, som använder dess årsrapport som grund för att bevilja förbundsrepublikens regering ansvarsfrihet.

Revisionsorganet överlämnar rapporter till både den verkställande och den lagstiftande grenen i förbundsrepubliken och kan ge råd innan slutgiltigt beslut fattas.

Revisionsorganet deltar även i budgetförhandlingarna mellan det federala finansministeriet och de andra ministerierna och kan yttra sig över ministeriernas budgetuppskattningar. Därutöver ger man även råd medan budgeten genomförs.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Kay Scheller utsågs den 30 juni 2014.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning. Ämbetsperioden är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av de två parlamentskamrarna och utnämns av Förbundsrepubliken Tysklands president.

LEDNINGSORGAN

Beslut om revisionsarbetet fattas av kollegier på revisionsdivisionsnivå. Kollegierna består av revisionsorganets ledamöter, det vill säga en högre revisionsdirektör och en revisionsdirektör och i vissa fall även ordföranden eller vice ordföranden. Styrelseledamöterna i revisionsorganet är rättsligt oberoende.

Vissa typer av övergripande beslut, till exempel om frågor som rör årsrapporten, måste fattas av senaten. Senaten är det högsta beslutande organet.

ÄMBETSPERIOD

De högre revisionsdirektörerna är statstjänstemän. Deras ämbetsperiod är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet består av nio revisionsdivisioner med 51 revisionsenheter. Det finns en division till som har hand om det internationella revisionsarbetet och som bistår ordföranden i dennes funktion som ledamot av FN:s revisorspanel. Stabsdivisionen ansvarar för den centrala förvaltningen.

— RESURSER

PERSONAL

  • Totalt: 1 153 (i december 2019) (82 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 58 %; ♀ 42 %. Medelålder: > 51 år

BUDGET

  • 162 miljoner euro (2019)
  • 0,045 % av den totala federala budgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Ordföranden, vice ordföranden, senaten och alla kollegier medverkar i revisionsorganets strategiska planering och arbetsplanering.

Revisionsenheterna i revisionsorganet genomför regelbundna risk- och arbetsanalyser som ligger till grund för en medellångsiktig revisionsplan och en revisionsstrategi för de kommande tre till fem åren.

Enheterna planerar på ett samordnat sätt sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner, och dessa planer ligger till grund för revisionsorganets övergripande revisionsplan.

Det tyska högre revisionsorganet får självt bestämma om revisionsbegäranden från parlamentet eller parlamentets utskott ska hörsammas.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet genomför effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner, både i efterhand och i realtid, samt ger förebyggande råd. Man beslutar självständigt när och hur revisioner ska genomföras och kan utföra fältarbete.

Effektivitetsrevisioner är en av de viktigaste uppgifterna, och de kompletteras ofta med inslag som gäller regelefterlevnad och finansiell revision för att bli en övergripande revision. Revisionsorganet har hållbarhet som ett extra strategiskt revisionskriterium.

Revisionsorganet utför även

  • särskilda revisoner, som inbegriper djupgående undersökningar som utformats för att få fram bevis rörande en viss aspekt av revisionsområdet,
  • myndighetsövergripande revisioner, där man undersöker en viss företeelse i ett representativt urval av myndighetsorgan för att få fram revisionsresultat om ett visst bestämt område av myndigheternas verksamhet och transaktioner,
  • utredningar, genom vilka man vill få kunskap om särskilda problemområden, rutiner eller tendenser; syftet med dessa är inte att lämna en slutgiltig utvärdering av myndigheternas verksamhet och transaktioner utan snarare att ta fram lämpligt underlag som förberedelse inför nya revisionsuppdrag,
  • uppföljningsrevisioner, där man kontrollerar om tillsynsmyndigheterna har reagerat på revisionsresultaten eller parlamentsresolutioner,
  • förvaltningsrevisioner (eller allmänna revisioner), där man vill få en överblick över det granskade organets finansiella förvaltning,
  • realtidsrevisioner, genom vilka revisionsorganet har möjlighet att granska flera olika enskilda beslut i större program var för sig och vid varje skede i projektet. Det gör att revisionsorganet kan upptäcka brister i ett tidigt skede och underrätta beslutsfattande organ i god tid.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • skrivelser med revisionsresultat, som skickas till de granskade enheterna för kommentar,
  • årsrapporter som består av en huvudvolym (I) och en kompletterande volym (II). Volym I kommer ut på hösten varje år och volym II på våren året efter. Tillsammans ger de en aktuell bild som tjänar som grund för parlamentets beviljande av ansvarsfrihet,
  • rådgivande rapporter,
  • specialrapporter.

De rådgivande rapporterna och specialrapporterna överlämnas till parlamentet och förbundsrepublikens regering.

Utöver ovanstående skriver ordföranden i sin roll som federal effektivitetskommissionär ett antal yttranden och riktlinjer om god sed.

Revisionsorganets skrivelser med revisionsresultat och rapporter innehåller även rekommendationer, och man yttrar sig om särskilda frågor, som lagförslag och större upphandlingar, samt bistår med sakkunnigutlåtanden.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet presenterar sin årsrapport för allmänheten på en federal presskonferens och offentliggör sina arbeten (som årsrapporten, specialrapporterna och avslutande revisionsskrivelser) på sin webbplats.

Här finns även specialrapporterna och den federala effektivitetskommissionärens redovisningar.

— SAMARBETE

Eftersom Tyskland är ett statsförbund finns det regionala revisionsinstitutioner och kommunala revisionsorgan som granskar de andra förvaltningsnivåerna. Men då förbundsrepublikens och de 16 förbundsländernas skattesystem i stor utsträckning är sammanbundna med varandra har revisionsorganet ett nära samarbete med förbundsländernas oberoende regionala revisionsinstitutioner.

Samarbetet rör främst program som förbundsrepubliken och förbundsländerna finansierar gemensamt, samt uppgifter som förbundsstaten har ansvar för men där man överlåtit ansvaret på förbundsländerna.

 

 

UNGERN

ÁLLAMI SZÁMVEVŐSZÉK

Sedan 1989
Inrättades 1870

Webbplats: www.asz.hu
www.aszhirportal.hu

Uppdragsbeskrivning:

Att främja insyn och sund förvaltning av de offentliga finanserna genom värdeskapande revisioner utförda på yrkesmässigt sätt så att de bidrar till goda styrelseformer.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Ungerns statliga revisionsorgan är nationalförsamlingens högsta institution för revison av finanser och ekonomi och direkt underställt nationalförsamlingen. Revisionsorganet granskar alla aspekter i förvaltningen av offentliga medel och statlig egendom.

Revisionsorganet ska utföra revisioner av finanser och ekonomi och granska genomförandet av statsbudgeten, förvaltningen av de offentliga finanserna, användningen av medel från de offentliga finanserna och förvaltningen av statens tillgångar. Revisionsorganet utför sina revisioner efter kriterierna lagenlighet, ändamålsenlighet och effektivitet.

Revisionsorganet kan granska den finansiella förvaltningen av allmänna medel, liksom statens och lokala myndigheters tillgångar. Med sina resultat, rekommendationer och råd baserade på sin revisionserfarenhet hjälper revisionsorganet nationalförsamlingen, dess utskott liksom revisionsobjekten och bidrar därmed till ett gott styrelseskick i landet.

Utifrån sina resultat kan revisionsorganet anmäla revisionsobjekt och ansvariga enskilda personer till respektive behörig myndighet. Revisionsorganets rapporter och dess resultat och slutsatser kan inte bestridas inför domstolar eller andra myndigheter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lag LXVI från 2011 om det statliga revisionsorganet.
  • Ungerns grundlag.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsorganet granskar

  • offentliga institutioner,
  • institutioner som finansieras med medel från statsbudgeten,
  • socialförsäkringskassor, statliga specialförsäkringskassor,
  • lokala myndigheter, minoriteters självstyren och deras organ,
  • organisationer (institutioner) som finansieras med medel från statsbudgeten,
  • bolag som är del- eller helägda av staten eller lokala myndigheter,
  • skatteverket och tullverket,
  • Ungerns centralbank,
  • politiska partier och deras stiftelser,
  • genomförandet av val,
  • kampanjkonton för organisationer som utser kandidaterna,
  • kyrkliga organisationer,
  • nationella socialförsäkringsorgan.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsorganet är nationalförsamlingens högsta institution för revison av finanser och ekonomi, och det lyder också direkt under denna församling.

Revisionsorganet har ett eget kapitel i statsbudgetens struktur.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet bistår nationalförsamlingen, dess utskott och revisionsobjekten och bidrar på så sätt till ett gott styrelseskick i landet.

Revisionsorganets ordförande informerar nationalförsamlingen om organets arbetsplan och eventuella ändringar av den.

Revisionsorganet kan anmodas av nationalförsamlingen och uppmanas av regeringen att genomföra vissa specifika revisioner.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Dr László Domokos utsågs den 5 juli 2010.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden för det statliga revisionsorganet väljs av nationsförsamlingen med två tredjedelars majoritet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet har en projektbaserad arbetsstruktur. De flesta revisorer är placerade vid projektkontoret, där de tilldelas enskilda revisioner utifrån revisionsorganets revisionsfördelningsplan. Det finns ett fåtal stabsavdelningar. De har i uppgift att stödja revisionsarbetet i ekonomi-, rätts-, kontroll- och logistikhänseende.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 506 (2020) (130 inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 36 %; ♀ 64 %. Medelålder: 45,72 år

BUDGET

  • 11,3 miljarder forinter (2020) (32,1 miljoner euro)
  • Anslagstilldelning: Revisionsorganet tar fram sin egen budget, som utan några ändringar från regeringen ska överlämnas till nationalförsamlingen som en del av regeringens budgetproposition.
  • < 0,05 % av de sammanlagda offentliga utgifterna, 0,02 % av BNP

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsorganets ordförande utarbetar en årlig arbetsplan och informerar nationalförsamlingen om revisionsplanen och eventuella ändringar av den.

Revisionsplanen offentliggörs och överlämnas till nationalförsamlingen var sjätte månad.

Revisionsorganet har inrättat ett revisionsplaneringssystem där mer vikt läggs vid val av revisionsområden och vid kontroller på plats som måste ingå i revisionsplanen.

Fördelningen av revisionsarbetet föregås av förberedelser i flera steg och ett godkännandeförfarande, och effektivitet i revisionerna säkerställs genom rullande planering.

När granskningsteman och tillhörande kontroller på plats ska fastställas strävar revisionsorganet efter att ändamålsenligt och effektivt utnyttja sina resurser för varje enskilt granskningstema, och områdena väljs med hänsyn till vilka områden som är av intresse för allmänheten.

Revisionsplanen kan ändras om nya omständigheter uppstår under revisionsarbetets gång.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet utför regelefterlevnads-, effektivitets- och uppföljningsrevisioner. Revisionerna handlar främst om att kontrollera att inkomster och utgifter i statsbudgeten är lagliga och korrekta.

Arbetet utförs i enlighet med lagar och regler, revisionsprogrammet och god revisionssed.

Revisionsorganets metod utarbetas och offentliggörs i linje med Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Revisionsorganet offentliggör

  • ett yttrande över budgetpropositionen,
  • en rapport om genomförandet av statsbudgeten,
  • revisionsrapporter (om genomförda regelefterlevnads-, effektivitets- och uppföljningsrevisioner),
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • analyser och studier.

Därutöver har revisionsorganet i över femtio år sammanställt och offentliggjort en kvartalstidskrift om de offentliga finanserna. I kvartalstidskriften behandlas frågor som rör finansiella system, den offentliga sektorns verksamhet, landets ekonomi, åtgärder för att komma ifatt ekonomiskt utvecklade länder och andra frågor inom området.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Revisionsorganet offentliggör sina rapporter, studier och andra dokument, liksom nyheter om revisionsorganet och information om större steg i sina granskningsförfaranden, på sin webbplats och nyhetsportal.

Revisionsorganet anpassar sina rapporter och analyser efter avsedd målgrupp.

Dessutom är revisionsorganet aktivt i olika sociala medier och använder flera olika kommunikationsverktyg, varav vissa är internt framtagna:

  • Revisionsorganets webbplats (på ungerska och engelska).
  • En nyhetsportal (på ungerska, engelska, tyska, franska och spanska) som är den främsta källan till information om institutionens arbete.
  • Kortare sammanfattningar till pressen (en för varje revisionsrapport).
  • Traditionella och elektroniska presskonferenser.
  • Videosammanfattningar om prioriterade revisioner som läggs upp på revisionsorganets Youtubekanal och nyhetsportal.
  • Intervjuer om vilken nytta revisionerna gör.
  • Inlägg i sociala medier.

— SAMARBETE

Sedan revisionsorganet grundades har det lagt särskild vikt vid vetenskapligt samarbete med yrkessammanslutningar och nationella lärosäten för att revisionsorganets arbete ska komma till största möjliga nytta och för att skapa dialog med samhället på ett yrkesmässigt och vetenskapligt plan.

Revisionsorganet spelar en aktiv roll inom internationell revision. Utbyte av internationella revisionserfarenheter och samarbete med andra länders högre revisionsorgan och internationella organisationer är viktigt.

 

FOTO

Revisionsrätten Källa: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

AT Källa: Rechnungshof. Porträtt: © Achim Bieniek.

BE Källa: Rekenhof/Cour des comptes/Rechnungshof. Arkitekter: Gustave Saintenoy och Clément Parent.

BG Källa: Сметна палата на Република България.

CY Källa: Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας. Arkitekt: Maratheftis-Yiannouris Architects Engineers.

CZ Källa: Nejvyšší kontrolní úřad.

DE Källa: Bundesrechnungshof. Arkitekt: Josef Trimborn.

DK Källa: Rigsrevisionen.

EE Källa: Riigikontroll.

EL Källa: Ελεγκτικό Συνέδριο. Arkitekt: Themis Kataskevastiki (statligt företag).

ES Källa: Tribunal de Cuentas. Arkitekt: Francisco Jareño y Alarcón.

FI Källa: Valtiontalouden tarkastusvirasto. Arkitekt: Helin & Co Architects.

FR Källa: Tangopaso (Wikimedia Commons). Arkitekt: Constant Moyaux. Porträtt: Émile Lombard, Cour des comptes.

HR Källa: Državni ured za reviziju.

HU Källa: Állami Számvevőszék. Arkitekter: Antal Skalnitzky Antal och Henrik Koch.

IE Källa: Office of the Comptroller and Auditor General. Arkitekt: Scott Tallon Walker Architects.

IT Källa: Corte dei conti.

LT Källa: Valstybės Kontrolė. Arkitekt: Loreta Grikinienė.

LU Källa: Cour des comptes. Arkitekt: Arlette Schneiders Architectes.

LV Källa: Valsts kontrole. Arkitekt: Vizuālās Modelēšanas Studija Ltd, projektledare Daiga Bikse och arkitekt Daiga Levane.

MT Källa: National Audit Office.

NL Källa: Algemene Rekenkamer. Arkitekt: Aldo van Eyck.

PL Källa: Najwyższa Izba Kontroli. Arkitekt: Antoni Dygat. Porträtt: Marek Brzeziński/Creative Commons CC0 1.0.

PT Källa: Tribunal de Contas. Arkitekter: Jorge Manuel Soares Costa och Fernando Silva.

RO Källa: Curtea de Conturi a României.

SE Källa: Riksrevisionen. Arkitekt: Björn Hedvall.

SK Källa: Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky. Arkitekt: Vladimir Dedecek.

SI Källa: Računsko sodišče Republike Slovenije. Arkitekt: Miroslav Gregorič.

KONTAKT

KONTAKTA REVISIONSRÄTTEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxembourg
LUXEMBURG

tfn +352 4398 – 1
Förfrågningar: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
       LinkedIn: EUAuditors
       Twitter: @EUAuditors
       Facebook: EUAuditors
       Instagram: #EUAuditors
 Youtube: @EUAuditors

INFORMATION OM REVISIONSRÄTTEN

Webbplats: eca.europa.eu
Öppenhetsportalen: https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/Transparency-portal-home.aspx

KONTAKTA EU

Personlig kontakt
Det finns flera hundra Europa direkt-kontor över hela Europeiska unionen. Du hittar adressen till ditt närmaste kontor här: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Per telefon eller e-post
Europa direkt är en tjänst som besvarar dina frågor om Europeiska unionen. Du når tjänsten via

INFORMATION OM EU

På internet
Information om Europeiska unionen på alla officiella EU-språk finns på webbplatsen Europa: http://europa.eu

EU-publikationer
Du kan ladda ner eller beställa kostnadsfria och kostnadsbelagda EU-publikationer från EU:s internetbokhandel (EU Bookshop): https://publications.europa.eu/sv/web/general-publications/publications. Du kan även beställa flera exemplar av kostnadsfria publikationer genom att kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (se http://europa.eu/contact).

EU-lagstiftning och därmed sammanhängande handlingar
Rättsinformation från EU, inbegripet all EU-lagstiftning sedan 1951 på samtliga officiella språk, finns tillgänglig via EUR-Lex: http://eur-lex.europa.eu

Öppna data från EU
Via EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/data) har du tillgång till dataserier från EU. Data kan laddas ner och vidareutnyttjas kostnadsfritt, för kommersiella såväl som icke-kommersiella ändamål.

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2020

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp:

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.



Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

HTML ISBN 978-92-847-4911-9 doi:10.2865/952148 QJ-03-20-450-SV-Q