Offentlig revision i Europeiska unionen är en onlineportal med information om EU:s och medlemsstaternas 29 högre revisionsorgans mandat, ställning, organisation, arbete och produkter. Andra offentliga revisionsorgan som vissa medlemsstater har inrättat, exempelvis på region- eller provinsnivå, behandlas inte.
Informationen i Offentlig revision i Europeiska unionen understryker hur väsentliga dagens offentliga revisionsorgan i EU är och visar hur de bidrar till att våra demokratier fungerar väl. Genom beskrivningar av skillnader och likheter mellan EU:s högre revisionsorgan illustreras den mångfald som är ett så utmärkande drag för Europeiska unionen och en av dess viktigaste tillgångar.

Informationen har samlats in i nära samarbete med de olika revisionsorganen, och vi vill tacka dem och deras personal för allt stöd. För att fira upprättandet av onlineportalen, som kommer att uppdateras regelbundet, gav vi ut ett begränsat antal papperskopior i januari 2019. En PDF-version av portalen finns här.

Det är vår förhoppning att portalen är av intresse för revisorer, beslutsfattare och lagstiftare både i och utanför EU. Vi hoppas också att den blir ett värdefullt bidrag till den pågående forskningen om offentlig revision.

EU:S OCH MEDLEMSSTATERNAS HÖGRE REVISIONSORGAN — EN ÖVERSIKT

INLEDNING

Offentlig granskning är en integrerad del av det demokratiska systemet. Alla de 28 länder som nu bildar Europeiska unionen (EU) har infört arrangemang för att säkerställa att ansvar för offentliga utgifter kan utkrävas, att det finns insyn i utgifterna och att utgifterna övervakas korrekt. Detta är en uppgift för de nationella revisionsorganen, såsom externa offentliga revisorer.

De nationella revisionsorganen undersöker självständigt om offentliga resurser används effektivt, ändamålsenligt och sparsamt, och om de offentliga utgifterna och uppbörden av inkomster följer de tillämpliga reglerna. De ger underlag till den parlamentariska kontrollen av regeringarnas förvaltning genom sina faktabaserade, objektiva och opartiska revisionsrapporter, och hjälper därigenom till att förbättra politik, program, offentlig administration och förvaltningen av sina länders statsfinanser. Detta hjälper till att bygga upp medborgarnas förtroende för våra samhällens kontroller och motvikter, och bidrar till att utveckla väl fungerande demokratier.

Förutom att främja och utveckla ansvarsutkrävande och insyn i förvaltningen spelar EU:s nationella revisionsorgan även en aktiv roll i att stödja kapacitetsuppbyggnaden hos offentliga revisionsorgan i tredjeländer.

Många av de 29 högre revisionsorganen i EU och medlemsstaterna som behandlas i handboken har ett rikt förflutet (som ibland sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden), medan andra har inrättats i sin nuvarande form helt nyligen. De flesta nationella revisionsorganens struktur, mandat och befogenheter har utvecklats över tiden, ibland till följd av politiska förändringar eller reformer av den offentliga förvaltningen. För att få bli medlem av EU måste ett land ha ett oberoende nationellt revisionsorgan.

EU OCH DESS MEDLEMSSTATER

EU inrättades 1993 genom Maastrichtfördraget. Föregångarna – Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) – går tillbaka till 1950-talet. Sedan 1993 har 16 länder anslutit sig till unionen (åren 1995, 2004, 2007 och 2013). EU har för närvarande 28 medlemsstater.

TYPER AV NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

Nationella revisionsorgan kan klassificeras på olika sätt. Traditionellt grupperas de i organisatoriska strukturer som härstammar från antingen den fransk/latinska, anglosaxiska eller tyska traditionen. Nu för tiden brukar man dock främst skilja mellan organ med eller utan rättsskipande befogenheter. En annan skillnad är mellan nationella revisionsorgan som styrs av en enda person (ordförande eller riksrevisor) och de som styrs av ett kollegium (t.ex. styrelse, senat eller plenum).

Inom dessa olika styrformer kan det finnas ytterligare skillnader, exempelvis mellan revisionsorganens befogenheter att revidera lägre förvaltningsnivåer, eller när det gäller förhållandet mellan det nationella revisionsorganet och det nationella parlamentet.

NATIONELLA REVISIONSORGAN OCH STYRFORMER

  Ledningsorgan/Chef för det nationella revisionsorganet Antal personer i ledningsorganet Ämbetsperiod (år)
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
Ordförande  1 12 år (kan inte förnyas)
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
Generalförsamling 12 6 år (kan förnyas)
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
Ordförande och två vice ordförande  3 Ordföranden: 7 år (kan inte förnyas)
vice ordförandena: 7 år (kan förnyas)
KROATIEN
Državni ured za reviziju
Riksrevisor  1 8 år (kan förnyas)
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
Styrelse 17 Ordförande och vice-ordförande:
9 år (kan förnyas)
Ledamöter: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
DANMARK
Rigsrevisionen
Riksrevisor  1 6 år (kan förlängas en gång med 4 år)
ESTLAND
Riigikontroll
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas)
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
Generaldirektör  1 6 år (kan förnyas)
FRANKRIKE
Cour des comptes
Högsta ordföranden och sex avdelningsordförande  7 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
TYSKLAND
Bundesrechnungshof
Ordförande, senat (styrelse) 16 Ordföranden: 12 år (kan inte förnyas)
Direktörer: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
Plenum 42 Ordföranden: 4 år (kan inte förnyas)
Ledamöter och domare: obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
UNGERN
Állami Számvevőszék
Ordförande  1 12 år (kan förnyas)
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
Riksrevisor  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
ITALIEN
Corte dei conti
Ordförande  1 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
Råd, riksrevisor  7 4 år (kan högst förlängas med två på varandra följande perioder)
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
LUXEMBURG
Cour des comptes
Ordförande, vice ordförande och tre rådgivare  5 6 år (kan förnyas)
MALTA
National Audit Office
Riksrevisor  1 5 år (kan förnyas en gång)
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
Styrelse  3 Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
Ordförande och (i några fall) kollegium 18 Ordföranden: 6 år (kan förnyas en gång)
kollegiet: 3 år (kan förnyas)
PORTUGAL
Tribunal de Contas
Ordförande och plenum 19 Ordföranden: 4 år (kan förnyas)
Ledamöter: obegränsad
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
Plenum 18 9 år (kan inte förnyas)
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
Ordförande  1 7 år (kan förnyas en gång)
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
Senat  3 9 år (kan förnyas)
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
Plenum 13 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Övriga revisionsråd: 9 år (kan förnyas)
Chefsåklagare: 5 år (kan förnyas)
SVERIGE
Riksrevisionen
Riksrevisorer  3 7 år (kan inte förnyas)
FÖRENADE KUNGARIKET
National Audit Office
Riksrevisor  1 10 år (kan inte förnyas)
Europeiska revisionsrätten Kollegium 28 Ordföranden: 3 år (kan förnyas)
Ledamöter: 6 år (kan förnyas)

OBEROENDE

De högre revisionsorganen i EU är oberoende offentliga organ. Deras oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastställs i grundlagen. Utifrån sitt mandat får nationella revisionsorgan göra förhands- eller efterhandskontroller och bedöma om intäkter och kostnader är lagliga och korrekta, om politik, program och åtgärder genomförs sparsamt, effektivt och ändamålsenligt eller hur den offentliga förvaltningen fungerar. Några nationella revisionsorgan utvärderar även effekterna av offentlig politik och offentliga program.

RÄTTSKIPANDE FUNKTION

Några nationella revisionsorgan har särskild status som rättskipande domstolar. Det ger dem rätt att inleda rättsliga förfaranden mot personer som förvaltar offentliga medel eller revisorer som kan tänkas vara involverade i oriktigheter som gäller offentliga utgifter och tillgångar. Den rättskipande funktionen ger nationella revisionsorgan ett verktyg för att offentligt identifiera personligt ansvar och vidta sanktioner mot personer i offentlig tjänst.

FÖRHÅLLANDET TILL PARLAMENTEN

Förhållandena mellan nationella revisionsorgan och parlament är lika varierande som de olika organen för offentlig revision. Några nationella revisionsorgan är självständiga organ, medan andra ingår i en struktur för parlamentarisk tillsyn.

NATIONELLA REVISIONSORGAN MED RÄTTSKIPANDE FUNKTION / SOM UTFÖR FÖRHANDSREVISIONER / SOM INGÅR I EN STRUKTUR FÖR PARLAMENTARISK TILLSYN

  Rättskipande
funktion
Förhandsrevision Ingår i en struktur
för parlamentarisk
tillsyn
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
   
BELGIUM
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
     
KROATIEN
Državni ured za reviziju
     
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
     
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
     
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
   
FRANKRIKE
Cour des comptes
   
TYSKLAND
Bundesrechnungshof
     
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
 
UNGERN
Állami Számvevőszék
   
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
   
ITALIEN
Corte dei conti
 
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
     
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
   
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
   
PORTUGAL
Tribunal de Contas
 
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
     
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
     
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
   
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
 
SVERIGE
Riksrevisionen
   
FÖRENADE KUNGARIKET
National Audit Office
   
Europeiska revisionsrätten      

Olikheterna till trots har EU:s och medlemsstaternas högre revisionsorgan i allmänhet ett nära förhållande till det nationella parlamentet. Förhållandet handlar i allmänhet om rapportering, vilket innebär att det högre revisionsorganet skickar sina granskningsrapporter till parlamentet. Vanligen diskuteras rapporterna i ett särskilt utskott och ibland, beroende på granskningstemat, av utskott som behandlar specifika ämnen. Normalt har företrädare för det högre revisionsorganet rätt att medverka vid sammanträdena eller delta i debatterna. I några medlemsstater har revisionsorganets ordförande också rätt att yttra sig i parlamentariska diskussioner om ämnen som berör revisionsorganets arbete.

Parlamenten spelar ofta en avgörande roll vid utnämningen eller tillsättandet av revisionsorganets ordförande eller ledningsorgan. Därutöver utarbetar och godkänner några parlament revisionsorganets budget, eller utser en extern revisor som ska granska revisionsorganets räkenskaper.

Slutligen har några, men inte alla, högre revisionsorgan befogenhet att granska sina nationella parlaments administrativa utgifter.

PERSONAL OCH BUDGET

Beloppen för de nationella revisionsorganens personalresurser och finansiella resurser varierar mycket mellan länderna, även sett i förhållande till antalet invånare eller granskad budget. Skillnaderna återspeglar inte endast revisionsorganets mandat och organisation, utan även medlemsstatens bredare kännetecken och nationella administration.

Totalt arbetar över 17 000 personer för de 29 högre revisionsorganen i EU och medlemsstaterna. De nationella revisionsorganen i EU:s fyra största medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien, med närmare 280 miljoner invånare) sysselsätter cirka 6 000 personer, medan de nationella revisionsorganen i de återstående medlemsstaterna (med 236 miljoner invånare) sysselsätter cirka 11 000 personer.

Generellt har de större nationella revisionsorganen i Västeuropa en lägre andel kvinnlig personal och en högre medelålder, medan personalen vid de nationella revisionsorganen i Östeuropa tenderar att ha lägre medelålder och en övervägande andel kvinnor.

EU som helhet har i genomsnitt en anställd vid ett revisionsorgan per 20 000 medborgare. Det finns emellertid mycket stora skillnader mellan de enskilda medlemsstaterna. I nästan samtliga fall motsvarar de nationella revisionsorganens egna budgetar mindre än 0,1 % av hela statsbudgeten.

DE NATIONELLA REVISIONSORGANENS PERSONAL OCH BUDGET

GRANSKNINGSTEMAN

EU:s högre revisionsorgan spelar en central roll i processen för offentligt ansvarsutkrävande. Som externa revisorer av den verkställande makten bedömer de i vilken utsträckning regeringens politik och utgifter leder till de uppsatta målen, kontrollerar förvaltningen av de offentliga utgifterna och rapporterar om de offentliga organens räkenskaper, och ger därigenom parlamenten oberoende information och säkerhet.

DE VIKTIGASTE GRANSKNINGSKATEGORIERNA

Vid FINANSIELL REVISION kontrollerar revisorerna dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper.

Vid REVISION AV REGELEFTERLEVNAD verifierar revisorerna om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna.

Vid EFFEKTIVITETSREVISION granskar revisorerna de program, insatser, förvaltningssystem och förvaltningsförfaranden som används av de organ och institutioner som förvaltar resurser för att bedöma om medlen används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt.

De nationella revisionsorganen granskar ingående intäkter och kostnader i statsbudgeten på central eller federal nivå, och får i några medlemsstater även göra revisioner på regional, lokal eller kommunal nivå. Även om deras revisioner främst inriktas på ministerier eller offentliga organ kan även statligt ägda företag, såsom radio- och televisionsbolag, institut för högre utbildning eller nationella banker, bli föremål för revision.

De flesta nationella revisionsorgan har rätt att granska alla offentliga intäkter och kostnader, även vid privata företag eller hos enskilda stödmottagare.

FÖRVALTNINGSNIVÅER SOM GRANSKAS AV DE NATIONELLA REVISIONSORGANEN

  Central
förvaltning
Regional
förvaltning
Lokal
förvaltning
Statliga
företag
Offentliga
organ
Kommuner Andra stöd­mottagare
ÖSTERRIKE
Rechnungshof
BELGIEN
Rekenhof
Cour des comptes
Rechnungshof
   
BULGARIEN
Сметна палата на Република България
   
KROATIEN
Državni ured za reviziju
CYPERN
Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας
 
TJECKIEN
Nejvyšší kontrolní úřad
     
DANMARK
Rigsrevisionen
   
ESTLAND
Riigikontroll
   
FINLAND
Valtiontalouden tarkastusvirasto
 
FRANKRIKE
Cour des comptes
     
TYSKLAND
Bundesrechnungshof
     
GREKLAND
Ελεγκτικό Συνέδριο
UNGERN
Állami Számvevőszék
 
IRLAND
Office of the Comptroller and Auditor General
     
ITALIEN
Corte dei conti
LETTLAND
Latvijas Republikas Valsts kontrole
LITAUEN
Valstybės Kontrolė
 
LUXEMBURG
Cour des comptes
     
MALTA
National Audit Office
   
NEDERLÄNDERNA
Algemene Rekenkamer
     
POLEN
Najwyższa Izba Kontroli
PORTUGAL
Tribunal de Contas
RUMÄNIEN
Curtea de Conturi a României
 
SLOVAKIEN
Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky
SLOVENIEN
Računsko sodišče Republike Slovenije
SPANIEN
Tribunal de Cuentas
SVERIGE
Riksrevisionen
     
FÖRENADE KUNGARIKET
National Audit Office
   
Europeiska revisionsrätten

VAL AV GRANSKNINGSTEMAN OCH PROGRAMPLANERING

Vid valet och programplaneringen av revisioner beaktas olika kriterier, såsom risk och effekt, liksom den framtida utvecklingen av specifika politikområden. Många nationella revisionsorgan arbetar enligt årliga programplaneringsförfaranden och revisionsplaner som de upprättar på grundval av en flerårig strategi och årliga riskbedömningar. Kombinationen av medellång och långsiktig planering ger flexibilitet och gör att revisionsorganen kan reagera på oförutsedda händelseutvecklingar.

SLUTLIGT BESLUT – FATTAS AV EN PERSON/ETT KOLLEGIUM

I några länder kan parlamentet (ledamöter eller utskott), ministrar eller till och med enskilda individer/organisationer begära att revisionsorganet gör specifika granskningar. De nationella revisionsorgan är dock inte, med få undantag, skyldiga att utföra sådana granskningar.

När det gäller de nationella revisionsorgan som leds av en enda person fattar i allmänhet organets chef det slutliga beslutet om vilka revisioner som ska göras. I alla andra fall fattas beslutet kollektivt av styrelsen eller kollegiet.

BEVIS OCH UPPFÖLJNING

För att samla in bevis undersöker de nationella revisionsorganen dokument, analyserar data, intervjuar personer eller gör kontroller på plats, till exempel i granskningsobjektets lokaler eller på den plats där projektet genomförs. För att revisionsorganen ska kunna göra detta har de rätt att få tillgång till all information som de anser sig behöva för att kunna utföra sina uppgifter, och personalen vid de granskade enheterna är skyldiga att samarbeta med revisionsorganets revisorer.

Som motvikt till det fria tillträdet måste de nationella revisionsorganen och deras personal följa specifika konfidentialitetskrav när det gäller den information som inhämtas under revisionerna.

RAPPORTERING

Baserat på revisionerna utformar de nationella revisionsorganen rapporter där de presenterar sina granskningsresultat och iakttagelser, pekar på oriktigheter, drar revisionsslutsatser och lämnar rekommendationer för att åtgärda brister. Rekommendationerna är en viktig del av alla granskningsrapporter eftersom de ger beslutsfattarna värdefull vägledning. Den kan hjälpa dem att göra de offentliga utgifterna ändamålsenligare, effektivare och sparsammare och förbättra efterlevnaden av tillämpliga regler, och även bidra till att förebygga fel och oriktigheter och förhindra att resurser används felaktigt.

Några nationella revisionsorgan har även rätt att yttra sig över (förslag till) lagar om ämnen inom sitt behörighetsområde, såsom finansiell förvaltning, antingen på eget initiativ eller om den lagstiftande instansen begär det.

PUBLIKATIONER

De nationella revisionsorganen offentliggör normalt årliga rapporter om sina revisioner av staten och genomförandet av statsbudgeten. Därutöver offentliggör några nationella revisionsorgan rapporter om årsredovisningarna för specifika institutioner eller organ (såsom parlamentet, statsöverhuvudet eller välfärdssystemet). Några nationella revisionsorgan gör även revisionsuttalanden om boksluten och årsredovisningarna.

De nationella revisionsorganen offentliggör också granskningsrapporter om specifika ämnen, yttranden över (förslag till) lagstiftning, analysbaserade publikationer eller uppföljningsrapporter. Flera nationella revisionsorgan offentliggör även diskussionsunderlag, analyser och studier, eller dokument med bakgrundsinformation om revisioner av relevanta ämnen.

Vidare offentliggör några nationella revisionsorgan regelbundet rapporter om förvaltningen och användningen av EU-medel i landet.

Slutligen publicerar flera nationella revisionsorgan årliga verksamhetsrapporter, tidskrifter eller andra dokument med bakgrundsinformation om deras arbete.

SPRIDNING AV INFORMATION OM RESULTAT

Normalt överlämnar de nationella revisionsorganen sina rapporter till parlamentet, vanligtvis till de utskott som ansvarar för budgetfrågor eller andra ämnen som omfattas av en revision. De nationella revisionsorganen brukar också offentliggöra merparten av sina granskningsrapporter. Undantag kan dock göras för rapporter om känsliga områden (såsom försvaret) eller när specifika konfidentialitetskrav ska tillämpas.

Sociala medier utnyttjas i stor utsträckning för att nå medborgarna och medierna och interagera direkt med dem.

SAMARBETE

Samarbete med andra nationella/högre revisionsorgan

SAMARBETE MELLAN NATIONELLA REVISIONSORGAN I EU

Det finns ett nätverk för tätt samarbete mellan de nationella revisionsorganen i EU och Europeiska revisionsrätten. Samarbetet äger rum inom ramen för kontaktkommittén, som består av cheferna för de nationella revisionsorgan i EU och revisionsrätten. EU:s kontaktkommitté kan inrätta arbetsgrupper och specialgrupper om specifika EU-relaterade granskningsteman, och den är ett aktivt nätverk för yrkesmässiga kontakter mellan dem som arbetar vid de nationella revisionsorganen i EU.

Den artikel i EUF-fördraget som anger att revisionsrätten ska samarbeta och hålla kontakt med de nationella revisionsorganen i EU anger även att revisorer från revisionsorganen kan delta (som observatörer) vid revisioner som revisionsrätten gör på deras nationella territorium. Det finns ett standardförfarande med vars hjälp revisionsrätten informerar det nationella revisionsorganet om varje granskningsbesök som planeras i deras land. Det nationella revisionsorganet kan då besluta om det önskar skicka personal som ansluter sig till revisionsrättens granskningsteam under besöken på plats. De nationella revisionsorganen i EU kan dessutom göra gemensamma eller samordnade granskningar av utvalda teman.

Revisionsorganen brukar även samarbeta bilateralt. Man brukar till exempel dela granskningsmetoder och granskningsresultat, och även utbyta revisionspersonal under begränsade tidsperioder.

SAMARBETE MED NATIONELLA/HÖGRE REVISIONSORGAN UTANFÖR EU

De nationella revisionsorganen i EU får delta vid inbördes utvärderingar och i kapacitetsuppbyggande åtgärder såsom partnersamverkansprojekt, som syftar till att hjälpa nationella revisionsorgan i tredjeländer att bygga upp sin rättsliga och institutionella bas.

Ett särskilt nätverk har skapats för att stödja nationella revisionsorgan i länder som är kandidater eller potentiella kandidater till EU-medlemskap. Syftet är att främja och underlätta samarbete mellan EU:s medlemsstater och dessa länder, vilket främst sker med hjälp av småskaligt, praktiskt och konkret samarbete.

Ett antal nationella revisionsorgan i EU har även ett nära samarbete med offentliga revisionsorgan i länder som deras medlemsstater har ett nära förhållande till av historiska skäl och/eller som ingår i samma språkgemenskap.

Samarbete med andra offentliga revisionsorgan på nationell nivå

Beroende på sin förvaltningsstruktur har EU-medlemsstaterna anförtrott den offentliga revisionen till organ som är verksamma på federal, nationell, regional, provinsiell eller kommunal nivå. I länder som har fullvärdiga regionala revisionskontor inriktar det nationella revisionsorganet normalt sina revisioner på den central förvaltningsnivån och samarbetar, vid behov, med de andra offentliga revisionsorganen i medlemsstaten.

Samarbete med internationella organisationer

Samtliga nationella revisionsorgan i EU är medlemmar av Intosai och Eurosai.

INTOSAI

Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) ger nationella/högre revisionsorgan en institutionell ram för att främja utveckling och kunskapsöverföring, förbättra den offentliga revisionen runtom i världen, öka yrkeskunnandet och stärka revisionsorganens ställning och inflytande i hemländerna.

Intosai grundades 1953 som en självständig, oberoende och opolitisk organisation. Organisationen har status som särskild rådgivare vid Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Intosais generalsekretariat sköts av Österrikes nationella revisionsorgan.

EU:s nationella revisionsorgan deltar i olika Intosai-projekt, såsom Forum for INTOSAI Professional Pronouncements, som fastställer de internationella revisionsstandarderna Issai där grundkraven på nationella revisionsorgan anges, liksom de grundläggande principerna vid revision av offentliga enheter.

(Källa: Intosai)

EUROSAI

Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai) är en av Intosais regionala grupper. Den inrättades 1990 med 30 medlemmar (29 nationella revisionsorgan från stater i Europa och Europeiska revisionsrätten). År 2018 var 50 nationella revisionsorgan medlemmar (49 nationella revisionsorgan från stater i Europa och Europeiska revisionsrätten).

Eurosais generalsekretariat sköts av Spaniens nationella revisionsorgan.

(Källa: Eurosai)

EU:s olika nationella revisionsorgan deltar även i projekt som drivs av andra typer av organisationer inom området offentlig revision, och några fungerar som externa revisorer av internationella, mellanstatliga eller överstatliga organisationer, såsom Förenade nationerna (FN) och dess specialiserade organ, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världshandelsorganisationen (WTO). Genom detta arbete kan de även säkerställa att ekonomiska bidrag från deras land till organisationerna används korrekt och effektivt.

Avslutningsvis är det kutym att EU:s nationella revisionsorgan också deltar i samarbetsinitiativ med internationella organisationer (t.ex. OECD, Interparlamentariska unionen (IPU), Institute of Internal Auditors (IIA) och Internationella revisorsförbundet (Ifac)). Denna typ av samarbete inriktas vanligen på temafrågor i anslutning till offentlig revision och kan innebära utstationering, utbildning, kunskapsdelning eller andra former av yrkesmässigt utbyte.

FAKTABLAD

EUROPEISKA UNIONEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN

Sedan 1977

Webbplats: www.eca.europa.eu

Uppdragsbeskrivning:

Bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verka för redovisningsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Revisionsrätten varnar för risker, avger revisionsförklaringar och pekar på brister och goda exempel. Den erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras och ser till att EU-medborgarna vet hur deras pengar används.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Europeiska revisionsrätten granskar EU:s samtliga inkomster och utgifter och samtliga inkomster och utgifter för varje organ eller byrå som EU har upprättat.

Den bedömer om den ekonomiska förvaltningen av EU:s finanser har varit sund och om samtliga inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta. Revisionsrätten avger en årlig förklaring om lagligheten och korrektheten i användningen av EU-medel till Europaparlamentet och rådet. Den rapporterar också oriktigheter som upptäcks.

Revisionsrätten upprättar en årsrapport efter utgången av varje budgetår. Den får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda frågor, speciellt i form av särskilda rapporter, och yttra sig.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 285–287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
  • Förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget.

GRANSKADE ENHETER

Revisionsrätten granskar alla aspekter av genomförandet av EU:s budget. Europeiska kommissionen är revisionsrättens huvudsakliga revisionsobjekt. Revisionsrätten informerar kommissionen om sitt revisionsarbete och sin revisionsmetod samt om granskningsresultaten.

Utöver Europeiska kommissionens 30 generaldirektorat granskar revisionsrätten

  • Europeiska utvecklingsfonden,
  • 41 EU-byråer och genomförandeorgan, åtta gemensamma företag och två andra organ,
  • Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden,
  • Europeiska centralbanken,
  • EU:s upplåning och utlåning (t.ex. den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen),
  • den gemensamma tillsynsmekanismen och den gemensamma resolutionsmekanismen.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Revisionsrätten är Europeiska unionens externa revisor. Den är en av sju EU-institutioner och helt oberoende när den utför sina revisioner.

Revisionsrätten utarbetar sin egen arbetsordning. Den ska godkännas av rådet.

FÖRBINDELSER MED EUROPAPARLAMENTET/RÅDET/MEDLEMSSTATERNAS PARLAMENT

Revisionsrätten presenterar alla sina rapporter och yttranden, inklusive årsrapporten, för Europaparlamentet och rådet. Rapporterna utgör grunden för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget och kan användas av lagstiftarna i deras löpande arbete.

EUROPAPARLAMENTET

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och vid parlamentets plenarsammanträde och bjuds in att delta i debatten i kammaren om beviljandet av ansvarsfrihet. Revisionsrättens ledamöter bjuds regelbundet in för att presentera rapporter för budgetkontrollutskottet och andra utskott och arbetsgrupper i parlamentet.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Revisionsrättens ordförande presenterar årsrapporten för Ekofinrådet och eventuellt också utvalda särskilda rapporter av specifikt intresse.

På arbetsnivå är vår främsta diskussionspartner rådets budgetkommitté, som arbetar med alla slags finansiella frågor, bland annat förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Revisionsrättens rapporter presenteras för berörda förberedande rådsorgan som enas om utkast till rådets slutsatser som därefter antas på högre rådsnivå.

PARLAMENTEN I EU:S MEDLEMSSTATER

Revisionsrätten översänder också sina rapporter och yttranden till berörda parlamentsutskott i medlemsstaterna. Revisionsrättens ledamöter kan även presentera publikationer, särskilt årsrapporten och särskilda rapporter, i medlemsstaternas parlament.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Klaus-Heiner Lehne tillträdde som ordförande i oktober 2016.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna av revisionsrätten väljer bland sig en ordförande.

LEDNINGSORGAN

Kollegium bestående av 28 ledamöter, en från varje medlemsstat.

Revisionsrättens ledamöter fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i EU:s allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avlägger de en ed om detta inför domstolen.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Revisionsrättens ledamöter nomineras av sina respektive medlemsstater och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsrätten är organiserad i fem revisionsavdelningar samt en kommitté för kontroll av revisionskvaliteten, en förvaltningskommitté och ett generalsekretariat. Ordföranden, revisionsavdelningarna och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten får stöd av direktorat, som tilldelas revisionspersonal.

Hela kollegiet med alla 28 ledamöter leds av ordföranden och sammanträder i regel två gånger i månaden för att diskutera och anta dokument, till exempel rapporterna om EU:s allmänna budget och om Europeiska utvecklingsfonden, som är revisionsrättens viktigaste årliga publikationer.

ORDFÖRANDEN

Ordföranden får stöd av ordförandens direktorat, som ansvarar för strategisk utveckling, verksamhetsplanering, planering och resultatförvaltning, kontakter med andra institutioner, kommunikation och mediakontakter.

Dessutom rapporterar rättstjänsten och avdelningen för internrevision direkt till ordföranden.

REVISIONSAVDELNINGAR

Revisionsrätten placerar ledamöterna i en av de fem revisionsavdelningarna.

Varje avdelning har ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet och leds av en doyen eller doyenne, som väljs bland och av ledamöterna i respektive avdelning för en period på två år som kan förnyas. Varje ledamot ansvarar för specifika granskningsuppgifter.

Varje avdelning har två ansvarsområden:

  • Att anta särskilda rapporter, särskilda årsrapporter och yttranden.
  • Att upprätta årsrapporterna om EU:s budget och om Europeiska utvecklingsfonden som antas av revisionsrätten som helhet.

KOMMITTÉN FÖR KONTROLL AV REVISIONSKVALITETEN

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten består av ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten och fem andra ledamöter (en företrädare för varje revisionsavdelning). Den behandlar revisionsrättens riktlinjer, normer och metod för revision, stödet till och utvecklingen av revisionen och kontrollen av revisionskvaliteten. Den ansvarar för metodaspekter och utför uppdragsanknuten kvalitetskontroll inom hela revisionsrätten.

FÖRVALTNINGSKOMMITTÉN

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter.

Förvaltningskommittén består av revisionsrättens ordförande (som är ordförande), doyenen eller doyennen i varje avdelning, ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner och ledamoten med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten. Kommittén behandlar alla administrativa ärenden och fattar beslut i frågor som gäller strategi, yttre förbindelser och kommunikation.

GENERALSEKRETERAREN

Revisionsrättens kollegium utser en generalsekreterare för en period av sex år som kan förnyas.

Han eller hon ansvarar framför allt för stödtjänsterna för revision (personalfrågor, it, översättning, logistik etc.).

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 853 (2017) (varav cirka 65 % arbetar med revision)
  • Personalen kommer från alla EU:s medlemsstater och har vanligtvis rekryterats genom allmänna, EU-omfattande uttagningsprov.
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %

BUDGET

  • Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget.
  • 141 miljoner euro (2017), uteslutande administrativa utgifter.
  • Revisionsrättens budget utgör mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter och omkring 1,5 % av de totala administrativa utgifterna.

REVISIONSARBETE

— REVISIONSMANDAT

Revisionerna grundas på bokföringsmaterial och utförs vid behov på plats i EU:s övriga institutioner och hos organ eller byråer som förvaltar inkomster eller utgifter för EU:s räkning. Särskilda arrangemang gäller för Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhet vad beträffar förvaltningen av EU:s inkomster och utgifter.

I medlemsstaterna genomförs granskningen i samarbete med de nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Revisionsrätten samarbetar med medlemsstaternas nationella revisionsorgan i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende för båda parter.

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsrätten beslutar självständigt om sitt arbetsprogram. Den har ett årligt planeringsförfarande som bygger på en flerårig riskbedömning av de olika politikområdena.

Europaparlamentets utskott kan föreslå potentiella granskningsteman för revisionsrätten.

Revisionsrätten offentliggör arbetsprogrammet på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

Revisionsrätten undersöker i vilken mån EU:s politiska mål har uppfyllts och bedömer läget när det gäller räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget.

Revisionsrätten utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner av ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. Dessa revisioner är inriktade på specifika förvaltningsteman eller budgetområden. De väljs ut baserat på kriterier som allmänintresse, förbättringspotential, risken för bristfälliga resultat och risken för oriktigheter.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (framför allt för revisionsförklaringen) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dem.

Revisionsrätten utför sina revisioner i enlighet med de internationella revisionsstandarderna (Issai), som den tillämpar på den specifika EU-kontexten, och sina egna etiska riktlinjer.

Den använder handböcker för regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision samt praktiska riktlinjer, som offentliggörs på revisionsrättens webbplats.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

I revisionsrättens portfölj med publikationer ingår följande:

  • Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
  • Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag och andra organ.
  • Särskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- och förvaltningsteman.
  • Yttranden över nya eller uppdaterade lagar med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, antingen på begäran av en annan institution eller på revisionsrättens eget initiativ.
  • Analysbaserade publikationer, till exempel
    • översiktliga analyser, som beskriver och analyserar komplexa och omfattande politikområden eller förvaltningsfrågor, där revisionsrätten använder sin samlade revisionserfarenhet och kunskap i det aktuella ämnet, ofta med ett övergripande perspektiv,
    • briefingdokument, som liknar översiktliga analyser (dokument som beskriver och analyserar politikområden eller förvaltningsfrågor) men behandlar mer avgränsade ämnen,
    • snabbanalyser, som presenterar fakta om mycket specifika frågor eller problem och vid behov innehåller en analys för att underlätta förståelsen av fakta.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrättens publikationer finns tillgängliga på alla officiella EU-språk på revisionsrättens webbplats. Revisionsrätten sprider också aktivt sina rapporter via ett antal kanaler, bland annat sociala medier.

— SAMARBETE

Revisionsrätten har nära förbindelser med nationella revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer, gör sakkunnigbedömningar (”peer review”), samverkar med tankesmedjor och forskningsorganisationer och deltar i den akademiska diskursen.

 

 

ÖSTERRIKE

RECHNUNGSHOF

Sedan 1948
Inrättades 1761

Webbplats: www.rechnungshof.gv.at

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende och objektiv i allmänhetens tjänst.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det österrikiska revisionsorganet (ÖR) är ett oberoende högre revisionsorgan på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Det kontrollerar att statliga medel handhas på rätt sätt, även offentliga och privata inrättningars handhavande av statliga medel (enligt principen om enhetlig revision).

ÖR kontrollerar huruvida resurser används sparsamt, effektivt och ändamålsenligt. Förutom revisioner och remissvar, som är ÖR:s viktigaste strategiska funktion, har ÖR även andra uppgifter inom offentlig förvaltning samt ett antal notariatuppgifter.

ÖR bestämmer typ, teman och metoder för sina revisioner på eget initiativ och självständigt.

ÖR har författningsskyddat mandat att utföra särskilda revisioner, till exempel

  • till följd av resolutioner från det österrikiska Nationalrådet eller ett delstatsparlament,
  • på begäran från ledamöter i det österrikiska federala parlamentet eller ett delstatsparlament,
  • på grundval av en skälig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister.

I författningen begränsas antalet sådana begäranden så att ÖR:s oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Därutöver tar ÖR på sig viktiga särskilda uppdrag som att

  • sammanställa årsredovisningen över de federala finanserna,
  • arbeta med redovisningen av den finansiella skulden,
  • granska förslag till lagar och förordningar,
  • utföra uppgifter enligt oförenlighetslagen, inkomstbegränsningslagen och partilagen,
  • utföra uppgifter rörande redovisning av genomsnittliga inkomster och ålderspensioner som förbundsregeringens företag och myndigheter betalar ut, och till sist
  • sammanställa expertyttranden för skiljenämnder enligt stabilitetspakten från 2008.

CENTRAL LAGSTIFTNING

ÖR:s verksamhet, funktion, organisation och ställning regleras i

  • kapitel VI i den federala författningen (1920),
  • den federala lagen om det österrikiska revisionsorganet (lagen om Österrikes revisionsorgan 1948 – RHG),
  • lagen om författningsdomstolen (om det finns meningsskiljaktigheter mellan revisionsorganet och ett rättssubjekt angående befogenheter och rättigheter kan ÖR vända sig till författningsdomstolen för avgörande),
  • den federala lagen om arbetsordningen i Nationalrådet (delstatsparlamenten bestämmer ÖR:s strategiskt viktiga deltagande i utskotts- och plenarsammanträden),
  • fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (direkt tillämplig på revisionen av EU-medel och samarbetet med Europeiska revisionsrätten).

GRANSKADE ENHETER

ÖR granskar de ekonomiska förehavandena (dvs. den finansiella verksamheten) i

  • staten, delstaterna, kommunalförbund, kommuner med fler än 10 000 invånare och andra rättssubjekt fastställda i lag,
  • stiftelser, fonder och institut som drivs av federala, delstatliga eller kommunala institutioner eller privatpersoner som i sig själva utgör en del av en federal, delstatlig eller kommunal institution,
  • organisationer där staten, en delstat eller en kommun med över 10 000 invånare har faktisk kontroll eller innehar minst 50 % av andelarna, aktierna eller det egna kapitalet eller som drivs av staten, en delstat eller en kommun, i egen regi eller tillsammans med andra avtalsparter,
  • federala, delstatliga och kommunala offentliga rättsliga enheter som använder federala, delstatliga eller kommunala medel,
  • socialförsäkringsorgan och lagreglerade sammanslutningar för arbetstagare, arbetsgivare och yrkesverksamma,
  • rättsliga enheter inrättade genom lag, till exempel ORF (det österrikiska statliga radio- och tv-bolaget).

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell som leds av en ordförande och som utför revisioner på federal, delstatlig och kommunal nivå enligt Westminstermodellen.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

ÖR är Österrikes högre revisionsorgan och direkt underställt det nationella parlamentet. ÖR agerar

  • som företrädare för det nationella parlamentet i frågor som rör den federala förvaltningen av offentliga medel och den finansiella förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under den österrikiska förbundsstatens verkställande makt,
  • som företrädare för delstatsparlament i frågor som rör delstater, kommunalförbund och den kommunala förvaltningen av offentliga medel, liksom den finansiella förvaltningen av lagreglerade arbetsmarknadsorganisationer som lyder under delstaternas verkställande makt.

Det österrikiska revisionsorganet är självständigt i förhållande till förbundsregeringen och delstatsregeringarna och är endast underställd lagen, och anses därför ingå i den lagstiftande grenen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

ÖR:s ordförande står personligen i direkt kontakt med det nationella parlamentet och dess utskott, eller genom en av ordföranden utsedd företrädare.

Ordföranden för ÖR har rätt att delta i debatterna i det nationella parlamentet och dess utskott som rör rapporter från ÖR, årsredovisningen om den federala budgeten, motioner som rör genomförandet av särskilda åtgärder i ÖR:s revision av förvaltningen av offentliga medel och stycken som rör i ÖR i den federala budgetlagen.

ÖR:s ordförande har enligt utförliga bestämmelser i den federala lagen om arbetsordningen i det nationella parlamentet alltid rätt att begära att få höras i debatter rörande ovanstående frågor.

ÖR överlämnar en årsrapport om utfört arbete till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och det kommunala rådet. ÖR kan när som helst överlämna rapporter med sina iakttagelser i enskilda frågor till det nationella parlamentet, delstatsparlamenten och lokala fullmäktigeförsamlingar och, vid behov, lämna förslag. ÖR informerar förbundsregeringen om alla sina rapporter samtidigt som den överlämnar dem till det nationella parlamentet.

Dessutom har det nationella parlamentet inrättat ett ständigt utskott som ska behandla ÖR:s rapporter. Fördelningen av ledamöterna i utskottet ska motsvara mandaten i parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Margit Kraker utsågs den 1 juli 2016.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

ÖR:s ordförande väljs på förslag från det nationella parlamentets huvudutskott. Innan ordföranden tillträder svärs han eller hon in av förbundspresidenten.

ÖR:s ordförande får inte vara ledamot av ett allmänt representativt organ eller av Europaparlamentet, och får inte ha suttit i en förbunds- eller delstatsregering under de senaste fem åren.

När det gäller ansvarsskyldighet har ÖR:s ordförande samma ställning som ministrar i förbundsregeringen eller den aktuella delstatsregeringen beroende på om ÖR fungerar som revisor för det nationella parlamentet eller ett delstatsparlament.

LEDNINGSORGAN

ÖR har inget ledningsorgan. Ordföranden har exklusiv beslutanderätt.

Det finns ingen ständig vice ordförande för ÖR. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sina plikter företräds han eller hon av den tjänsteman i ÖR med flest tjänsteår. Detta gäller även om tjänsten som ordförande är vakant.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det österrikiska revisionsorganet är indelat i fyra divisioner (en för ledning och administration och fyra för revision). Var och en av revisionsdivisionerna består av två revisionsenheter, inom vilka det finns tre till fyra revisionsavdelningar indelade efter olika tematiska områden (dvs. fyra revisionsdivisioner med åtta revisionsenheter och sammanlagt 34 revisionsavdelningar).

Genom denna organisationsstruktur är strategi- och revisionsplanering mellan divisionerna möjlig och resurserna kan utnyttjas maximalt genom flexibla samarbetande granskningsteam, samtidigt som kunskapsutbytet mellan divisionerna främjas och förbättras.

Var och en av enheterna är dessutom specialiserad på ett särskilt ansvarsområde som spänner över flera olika divisioner, som till exempel subventioner, bedrägerier eller it-säkerhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 273 (cirka 81 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 52 %; ♀ 48 %. Genomsnittsålder: 48 år

BUDGET

  • 33,5 miljoner euro (2018)
  • 0,04 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

ÖR planerar sitt arbete ett år i taget.

I Österrike kan revisionsorganet även få en begäran om att utföra särskilda revisioner. Begäran bygger på en resolution från Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller från ledamöter i Nationalrådet eller ett delstatsparlament, eller på en rimlig begäran från förbundsregeringen, en delstatsregering eller en förbundsminister. Antalet begäranden som får göras är dock begränsat i författningen så att ÖR:s oberoende vad gäller revisionsplanering är säkerställt.

Under 2017 inledde ÖR för första gången ett försök att engagera allmänheten via Facebook. Medborgare uppmuntrades att delta i arbetet med att ta fram revisionsteman genom att föreslå teman av intresse. Hänsyn togs till deras förslag i revisonsplaneringen där så var möjligt, och förslagen diskuterades på den årliga revisionsplaneringskonferensen.

ÖR genomför omkring 90 revisioner per år på federal, delstatlig och kommunal nivå.

— REVISIONSMETODER

ÖR:s revisionskriterier är rättsprinciperna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, med utgångspunkt från laglighet och korrekthet.

ÖR genomför revisioner är en kombination av

  • effektivitetsrevisioner och
  • finansiella revisioner.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

ÖR överlämnar sina rapporter till de beslutande församlingarna på federal, delstatlig och kommunal nivå.

Därutöver offentliggör ÖR rapporter

  • om utredningar och utvärderingar av olika frågor,
  • där möjliga förbättringar framhävs och kvantifieras,
  • där finansiella frågor fastställs och kvantifieras och
  • med konkreta rekommendationer som går att genomföra.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

ÖR sprider sina publikationer

  • på sin webbplats,
  • på sociala medier,
  • genom pressmeddelanden.

— SAMARBETE

På nationell nivå samarbetar ÖR med de delstatliga revisionsorganen, med vilka man samordnar sina årliga revisionsplaner.

Sedan 1963 ansvarar ÖR för Intosais generalsekretariat.

 

 

BELGIEN

REKENHOF /
COUR DES COMPTES /
RECHNUNGSHOF

Sedan 1831

Webbplats: www.ccrek.be

Uppdragsbeskrivning:

I sina verksamhetsmål beskriver det belgiska revisionsorganet sin vision, de värderingar som arbetet bygger på och de strategier som utarbetas för att det genom sina revisioner ska hjälpa till att förbättra förvaltningen av allmänna medel.

Det belgiska revisionsorganets uppdrag är att förbättra effektiviteten i myndigheternas verksamhet. För detta ändamål förser man enligt ett kontradiktoriskt förfarande parlamentariska församlingar, ministrar och revisionsobjekt med användbar och tillförlitlig information i form av revisionsresultat, bedömningar och rekommendationer.

Det belgiska revisionsorganet är oberoende och verkar i enlighet med internationella revisionsstandarder. I detta arbete förlitar den sig på en organisation som uppfyller kraven på sakkunskap, integritet och motivation. Det belgiska revisionsorganet tar hänsyn till samhällsutvecklingen och vill spela en banbrytande roll inom revision av offentlig förvaltning.

De fullständiga verksamhetsmålen finns att läsa på NL och FR på

https://www.ccrek.be/NL/Voorstelling/VisieEnWaarden.html

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det belgiska revisionsorganet (BRO) granskar inkomster och utgifter och hur den verkställande makten verkställer politiken. BRO har även en rättslig funktion när det gäller att granska tjänstemän som förvaltar offentliga medel, samt andra särskilda uppdrag.

I utförandet av sitt uppdrag har BRO rätt att få tillgång till alla handlingar och all information som det anser sig behöva. Kontroller på plats förekommer också.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den belgiska författningen: artikel 180 (1831),
  • speciallagen av den 16 januari 1989 som reglerar finansieringen av gemenskaperna och regionerna: artiklarna 50 och 71,
  • lagen av den 29 oktober 1846 som reglerar revisionsorganet,
  • lagen av den 16 maj 2003: artiklarna 2 och 10,
  • revisionsorganets arbetsordning,
  • fördraget om Europeiska unionens funktionssätt: artikel 287.3.

GRANSKADE ENHETER

BRO granskar

  • den federala staten,
  • gemenskaperna,
  • regionerna,
  • provinserna,
  • de offentliga förvaltningsorganen som lyder under ovanstående institutioner.

Revision av kommuner ligger inte inom dess befogenhetsområde.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En domstol/ett kollegium med rättsskipande funktion

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

BRO är en oberoende institution på samma nivå som det belgiska parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

PARLAMENTARISKA FÖRFARANDEN FÖR REVISIONSORGANETS RAPPORTER

Utfrågningar anordnas, där revisionsobjekten och andra berörda får tillfälle att förklara sig och ge ytterligare information. Rapporterna från revisionsorganet behandlas i berörda utskott. Företrädare för BRO, till exempel ledamöter, direktörer, arbetsledare eller revisorer lägger fram revisionsresultaten i utskotten. Parlamentsledamöterna kan ställa frågor. Parlamentsdokument med redovisningar av debatterna om revisionsorganets rapporter sammanställs av medarbetare som arbetar för utskotten.

Det federala eller de regionala parlamenten debatterar och godkänner de federala respektive regionala allmänna räkenskaperna genom att bevilja ansvarsfrihet.

REVISIONER PÅ BEGÄRAN AV PARLAMENTET

Det federala och de regionala parlamenten kan begära att BRO utför revision av laglighet och korrekthet i vissa utgiftsprogram och finansiella revisioner av avdelningar och organ som ingår i revisionsorganets befogenhetsområde.

Det federala och de regionala parlamenten kan begära att BRO utför förvaltningsrevisioner av avdelningar och organ som ingår i revisionsorganets befogenhetsområde.

— ORGANISATION

CHEF

ÖVERORDFÖRANDE

Philippe Roland utsågs den 21 december 2009.

ÄMBETSPERIOD

Sitter lika länge som det beslutande organet.

URVALSMETOD

Överordföranden väljs av representantkammaren.

LEDNINGSORGAN

Generalförsamlingen med tolv ledamöter som består av en fransktalande kammare och en nederländsktalande. Varje kammare har en ordförande, fyra ledamöter och en generalsekreterare. Den ordförande med flest tjänsteår kallas Premier Président eller Eerste Voorzitter och den generalsekreterare med flest tjänsteår Greffier en chef eller Hoofdgriffier.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i BRO väljs av representantkammaren.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

BRO:s arbete är uppdelat på tre avdelningar, som tillsammans utgör tio direktorat som styrs av varsin chefsrevisor.

Uppdelningen i avdelningar motsvarar generalförsamlingens, den fransktalande kammarens och den nederländsktalande kammarens befogenhetsområden.

BRO:s generalförsamling ansvarar för frågor som rör den federala staten, huvudstadsregionen Bryssel, Bryssels gemensamma gemenskapskommission och den tyskspråkiga gemenskapen, liksom för tolkningen av EU-regler och federala regler.

Den franskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den franskspråkiga gemenskapen, Bryssels kommission för den franskspråkiga gemenskapen, regionen Vallonien, provinserna i den regionen och de offentliga förvaltningsorganen i dessa regioner.

Den nederländskspråkiga kammaren har ensamt ansvar för frågor som rör den nederländskspråkiga gemenskapen, regionen Flandern, provinserna i den regionen och de offentliga förvaltningsorganen i dessa regioner.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 516 (cirka 69 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 61 %; ♀ 39 %. Genomsnittsålder: 47 år

BUDGET

  • BRO finansieras genom den federala statsbudgeten.
  • 49,4 miljoner euro (2017), alla administrativa kostnader
  • < 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna (2017)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

BRO planerar sitt arbete i tre nivåer:

  • en flerårig strategisk plan,
  • operativa planer,
  • årliga förvaltningsplaner.

Planerna utformas med beaktande av

  • uppfyllnad av lagstadgade skyldigheter,
  • riskanalys,
  • folkvaldas önskemål,
  • ekonomiska intressen och samhällsintressen,
  • revisionens mervärde,
  • tillgången på resurser,
  • revisionsområdets omfattning.

— REVISIONSMETODER

BRO genomför effektivitetsrevisioner, finansiella revisioner och laglighets- och korrekthetsrevisioner.

Det finns rutiner för revisionsarbetet i form av handböcker och elektroniska arbetsfiler.

BRO genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

BRO offentliggör

  • årliga revisionsrapporter,
  • särskilda rapporter om specifika ämnesområden,
  • yttranden över budgetförslag,
  • årliga verksamhetsrapporter.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

BRO informerar de parlamentariska församlingarna, ministrarna och myndigheterna om resultaten av sina revisioner. Alla BRO:s rapporter finns på revisionsorganets webbplats.

— SAMARBETE

NATIONELL VERKSAMHET

Inom den federala statens offentliga förvaltning, regionen Vallonien och den franskspråkiga gemenskapen samarbetar BRO med avdelningarna för internrevision under informella former och utan avtal. Inom den flamländska gemenskapens offentliga sektor har BRO ingått formella avtal om finansiell revision i Flandern med byrån för internrevision och auktoriserade revisorers institution (IBR-IRE).

INTERNATIONELL VERKSAMHET

AISCCUF

Sedan 1994 har BRO agerat kassör i föreningen för franskspråkiga högre revisionsorgan (Association des institutions supérieures de contrôle des finances publiques ayant en commun l’usage du français, Aisccuf).

REVISION AV INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

En av BRO:s ledamöter är ordförande i Occars (Organisationen för gemensamt försvarsmaterielsamarbete) kommitté med externa revisorer som utför revisioner av Airbus A400M-programmet.

UTLÄNDSKA DELEGATIONER

BRO tar emot utländska delegationer på besök i tjänsten eller för korta utbildningar om BRO:s uppdrag, organisation och revisionsmetoder.

 

 

BULGARIEN

СМЕТНА ПАЛАТА НА РЕПУБЛИКА БЪЛГАРИЯ

Sedan 1995
Inrättades 1880

Webbplats: www.bulnao.government.bg

Uppdragsbeskrivning:

Att granska budgetgenomförandet och förvaltningen av andra offentliga medel och offentlig verksamhet genom att utföra ändamålsenligt, effektivt och kostnadseffektivt revisionsarbete som syftar till att förbättra förvaltningen och ansvarstagandet för offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det bulgariska revisionsorganet (BR) har kontrollmakt över budgetgenomförandet och andra offentliga resurser och offentlig verksamhet i enlighet med lagen om nationellt revisionsorgan och internationellt antagna revisionsprinciper.

BR:s främsta uppgift är att kontrollera tillförlitligheten och korrektheten i budgetorganisationers årsredovisningar och att offentliga resurser förvaltas, och offentlig verksamhet sköts, på lagenligt, ändamålsenligt och effektivt sätt i enlighet med principen om sparsamhet, liksom att förse nationalförsamlingen med tillförlitlig och objektiv information om sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artikel 91 i Bulgariens författning (1991),
  • lagen om nationellt revisionsorgan av den 13 februari 2015.

GRANSKADE ENHETER

BR granskar

  • statsbudgeten, den statliga social- och sjukförsäkringskassans budget, 265 kommuners budgetar, andra budgetar som antagits av nationalförsamlingen, deras utgiftsenheters budgetar och förvaltningen av deras egendomar,
  • den bulgariska vetenskapsakademins, de statliga högre utbildningsanstalternas, den bulgariska telegrafbyråns, det bulgariska statliga tv-bolagets och det statliga radiobolagets budgetar,
  • allmänna medel som anslås för utförande av ekonomisk verksamhet, redovisningen av medel från EU och andra internationella program och avtal samt att dessa medel förvaltas korrekt av de aktuella organen och slutanvändarna av medlen,
  • utgifterna i den bulgariska centralbankens budget och förvaltningen av budgeten, bankens årliga överskott som är kopplat till statsbudgeten och andra kopplingar till statsbudgeten,
  • var statsskulden kommer ifrån och hur den förvaltas, skulder med statlig garanti, kommuners skulder och användningen av skuldinstrument,
  • privatiseringen av statlig och kommunal egendom och koncessioner, liksom allmänna medel och tillgångar som ges till aktörer utanför den offentliga sektorn,
  • att internationella överenskommelser, avtal, konventioner och andra internationella akter följs, i de fall då detta föreskrivs i den aktuella internationella akten eller av ett behörigt organ,
  • statliga bolag som inte är börsnoterade,
  • börsnoterade företag där staten och/eller en kommun äger 50 % eller mer av kapitalet,
  • juridiska personer med förpliktelser garanterade av staten eller genom statlig och/eller kommunal egendom,
  • andra offentliga medel och tillgångar och offentlig verksamhet, i de fall då så är föreskrivet i lag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

BR:s verksamhet utförs självständigt från alla regeringsorgan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

BR redovisar sin verksamhet för föregående år inför parlamentet.

BR:s årsredovisning granskas av en oberoende kommission med auktoriserade revisorer utsedda av parlamentet.

Nationalförsamlingen kan ge BR i uppdrag att utföra högst fem revisioner per år för dess räkning.

Revisionsorganet informerar parlamentet om revisionerna som den fått i uppdrag av parlamentet att utföra och lämnar revisionsrapporter och uttalanden som den enligt lag ska lämna till parlamentet.

För behandling i parlamentets utskott lämnar BR på eget initiativ eller på begäran från nationalförsamlingen in revisionsrapporter som är av särskild vikt när det gäller att förbättra budgetdisciplinen och förvaltningen av budgetmedlen och andra offentliga medel och annan offentlig verksamhet.

För att få till stånd närmare samarbete och förbindelser mellan BR och nationalförsamlingen har ett ständigt underutskott för ansvarsskyldighet inom offentlig sektor inrättats under nationalförsamlingens budget- och finansutskott.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Tzvetan Tzvetkov valdes den 26 mars 2015.

ÄMBETSPERIOD

Sju år utan möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden för BR väljs av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

BR:s ledningsgrupp består en ordförande, två vice ordföranden och två ledamöter som är företrädare för institutet för auktoriserade revisorer och institutet för internrevisorer.

Ledningen är utformad efter principen om ett öppet styrelseskick.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena: Sju år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Vice ordförandena och ledamöterna väljs av parlamentet på förslag från BR:s ordförande.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det bulgariska revisionsorganet är indelat i sex direktorat (två för finansiella revisioner, två för regelefterlevnadsrevisioner av finansiell förvaltning, ett för effektivitetsrevisioner och ett för särskilda revisioner).

De två vice ordförandena har ansvar för tre direktorat var. Därutöver finns det sju direktorat för olika administrativa sysslor, vilka lyder direkt under BR:s ordförande.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 428 (75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 26 %; ♀ 74 %. Genomsnittsålder: 47 år

BUDGET

  • BR finansieras från den nationella budgeten.
  • 8.3 miljoner euro (2017)
  • 0,146 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det bulgariska revisionsorganet beslutar själv om sitt arbetsprogram. Det beslutar om ett årligt program för sitt revisionsarbete utifrån prioriterade områden och kriterier.

Det finns rutiner för hur de årliga arbetsprogrammen ska sättas samman utifrån en treårig strategisk revisionsplan med revisionsområden varifrån enskilda granskningsuppgifter väljs ut och läggs in i det årliga revisionsprogrammet varje år. Granskningsuppgifterna väljs ut utifrån kriterier som BR fastslagit.

Parlamentet kan även ge BR i uppdrag att utföra högst fem revisioner utöver dessa per år.

BR offentliggör sitt arbetsprogram på sin webbplats.

— REVISIONSMETODER

BR utför

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner och
  • särskilda revisioner.

BR genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och god revisionssed.

BR har tagit fram sin revisionshandbok så att dess revisionsarbete ska följa internationellt vedertagna revisionsprinciper.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

BR offentliggör

  • alla revisionsrapporter enligt lagen om nationellt revisionsorgan utom de som innehåller sekretessbelagda uppgifter och de delar av rapporter som överlämnas till åklagare,
  • en årlig rapport om BR:s utförda arbete,
  • rapporter om revisionen av BR:s årsredovisning,
  • information för överlämnande av preliminära revisionsrapporter – ett förfarande genom vilket tidigare chefer i de organisationer som granskas får information när revision har gjorts av den period då de ledde organisationen,
  • rapporter om huruvida BR:s rekommendationer följts eller inte,
  • politiska partiers årsredovisningar samt en förteckning över bidragsgivarna,
  • rapporter om den finansiella kontrollen över politiska partiers ekonomi enligt lagen om politiska partier,
  • information som finns i det gemensamma offentliga registret över de partier, partikoalitioner och initiativkommittéer som registrerats för deltagande i val; det rör sig bland annat om information om finansieringen av valkampanjer, med bidragsgivare, reklambyråer etc.,
  • revisionsrapporter om finansieringen av valkampanjer enligt vallagen,
  • sammanfattningar av revisionsrapporter om årsredovisningar,
  • rapporter med yttranden över sammanställningen av budgetgenomförandet, den allmänna socialförsäkringens budget, sjukförsäkringskassans budget och den bulgariska centralbankens budgetutgifter för föregående år,
  • internationella revisionsstandarder (Issai) översatta till bulgariska.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Allmänheten har tillgång till alla BR:s publikationer, inbegripet alla revisionsrapporter, på BR:s webbplats, som är den främsta plattformen för offentlighet och öppenhet, och för information till allmänheten om BR:s verksamhet i allmänhet.

BR utfärdar pressmeddelanden och korta videoklipp om revisionsrapporter och anordnar presskonferenser och informella träffar med medier. Man deltar i tv-program och intervjuer, och tar initiativ till och deltar i rundabordssamtal och konferenser.

Det bulgariska revisionsorganet är även aktivt i sociala medier.

— SAMARBETE

BR samarbetar med andra berörda myndigheter för att öka effektiviteten i kontrollsystemet och motverka brott och korruption, och med yrkes- och frivilligorganisationer för utbyte av bästa praxis och kompetensutveckling.

 

 

KROATIEN

DRŽAVNI URED ZA REVIZIJU

Sedan 1993

Webbplats: www.revizija.hr

Uppdragsbeskrivning:

Kroatiens statliga revisionsorgan arbetar främst med att granska finansiell redovisning och affärsverksamhet och med att förbättra regelefterlevnaden, effektiviteten och ändamålsenligheten i de enheter som handhar allmän egendom och i andra enheter som anges i lagen om det statliga revisionsorganet. Den bidrar även till bättre förvaltning av allmän egendom och andra offentliga resurser och ser till att det kroatiska parlamentet, regeringen och medborgarna i landet får mer information om hur statens budgetmedel och andra resurser förvaltas och vilka resultat det ger.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det statliga revisionsorganet (SRO) utför revisioner av inkomster och utgifter, tillgångar och skulder, årsredovisningar, finansiella transaktioner och program, projekt och verksamhet i de objekt som granskas enligt lagen om det statliga revisionsorganet och lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer.

Den undersöker om årsredovisningarna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och resultaten av den finansiella verksamheten i enlighet med erkända redovisningsstandarder, om lagar och regler följs och om program och projekt som finansieras genom statsbudgeten, eller lokala eller regionala självstyrande enheters budget, sköts effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet.

SRO genomför revisioner på central, regional och lokal nivå.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen från 1990,
  • lagen om det statliga revisionsorganet (2011),
  • lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer (2011, ändrad 2017).

GRANSKADE ENHETER

SRO har i uppdrag att granska

  • organ inom offentlig sektor,
  • självstyrande lokala och regionala enheter,
  • rättsliga enheter som finansieras genom statsbudgeten eller lokala eller regionala självstyrande enheters budget,
  • rättsliga enheter som grundats av staten eller av lokala eller regionala självstyrande enheter,
  • företag och andra rättsliga enheter där staten eller lokala eller regionala självstyrande enheter äger en majoritet av aktierna,
  • rättsliga enheter som använder medel från Europeiska unionen och andra internationella organisationer eller institutioner som ger bidrag för att tillgodose offentliga behov,
  • politiska partier, oberoende folkvalda och oberoende ledamöter i representativa organ i lokala förvaltningsenheter.

SRO har befogenhet att granska cirka 14 500 olika enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt Kroatiens författning är det statliga revisionsorganet landets högre revisionsorgan och fristående och oberoende i sitt arbete.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

De rättsliga ramar som reglerar förhållandet mellan SRO och parlamentet återfinns i lagen om det statliga revisionsorganet, lagen om politisk verksamhet och finansiering av valkampanjer och det kroatiska parlamentets stadga.

SRO förser parlamentet med en årlig arbetsrapport, en revisionsrapport om genomförandet av statsbudgeten och revisionsrapporter (enskilda eller flera inom ett visst område). Rapporterna debatteras i sammanträden i aktuellt utskott och i plenarsammanträden. Före debatterna om revisionsrapporterna i utskotts- eller plenarsammanträdena måste parlamentet ha fått ett yttrande från regeringen.

Parlamentets finans- och statsbudgetutskott, liksom andra utskott beroende på vad som granskas i revisionen, debatterar revisionsrapporterna i närvaro av riksrevisorn och företrädare för SRO. Därefter enas utskottet om en slutsats om revisionsrapporten.

Efter debatt i plenarsammanträdet kommer parlamentet fram till en slutsats, varpå regeringen inom en viss tid måste redovisa vad man gjort för att följa SRO:s rekommendationer.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Ivan Klešić utsågs den 10 december 2010, och den 3 december 2018 förlängdes uppdraget.

ÄMBETSPERIOD

Åtta år med möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

En riksrevisor utses av det kroatiska parlamentet baserat på förslag från utskottet för val, utnämningar och administrativa frågor och med yttrande från finans- och statsbudgetutskottet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

SRO har huvudkontor i Zagreb och 21 regionkontor. Myndigheten har verksamhet över hela landet.

På huvudkontoret finns avdelningar för olika enhets- eller revisionstyper, samt en juridisk avdelning, en personalavdelning och en ekonomiavdelning, liksom en avdelning för internrevision. Public relations och internationellt samarbete är huvudkontorets ansvar.

SRO:s verksamhet, uppdrag och ansvar finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet och i stadgan om det statliga revisionsorganet.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 279 (84 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 25 %; ♀ 75 %. Genomsnittsålder: 48 år

BUDGET

  • SRO finansieras från Kroatiens statsbudget.
  • SRO planerar självständigt hur stora anslag som behövs för att myndigheten ska kunna utföra sitt arbete, och det kroatiska parlamentet fastställer anslagen i statsbudgeten.
  • 7,6 miljoner euro (2017)
  • 0,034 % av den sammanlagda statsbudgeten (2017)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

SRO planerar och utför sina revisioner självständigt enligt sitt program och sin arbetsplan för året. Parlamentet kan även begära att vissa revisioner ska läggas in i arbetsplanen, men det sker sällan.

Revisionsprogrammet och arbetsplanen för året godkänns av riksrevisorn, liksom vägledningen för hur programmet och planen ska utformas. Programmet och planen för året innehåller enligt lag obligatoriska revisioner, liksom revisioner av andra objekt.

Revisionen av genomförandet av statsbudgeten är obligatorisk enligt lagen om det statliga revisionsorganet, medan andra obligatoriska revisioner finns fastställda i lagen om finansiering av politisk verksamhet och valkampanjer.

Beslut om revisioner av andra objekt som SRO har rätt att granska fattas utifrån kriterier som finns fastslagna i lagen om det statliga revisionsorganet. Följande kriterier används:

  • riskbedömning,
  • revisionsobjektens finansiella betydelse,
  • resultat från tidigare revisioner eller lämnade yttranden,
  • insamlad information om objektets verksamhet och ledning,
  • andra kriterier som fastslagits i SRO:s interna regler (rekommendationer som inte följts, offentliggöranden i medier).

— REVISIONSMETODER

SRO utför följande typer av revisioner:

  • finansiell revision som innebär att revisorerna kontrollerar dokument, rapporter, interna kontrollsystem och internrevision, redovisning och finansiella förfaranden och andra register, för att verifiera om räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen och att resultaten av den finansiella verksamheten redovisas i enlighet med vedertagna redovisningsstandarder och redovisningsprinciper.
  • regelefterlevnadsrevisioner, som innebär kontroll av att finansiella transaktioner sker i enlighet med lagen,
  • effektivitetsrevisioner, som innebär kontroll av verksamheten vad gäller effektivitet och principen om sparsamhet och av hur ändamålsenligt de allmänna ändamålen, eller ändamålen med enskilda finansiella transaktioner, program och projekt, uppfylldes.

SRO genomför revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och sina egna etiska regler. Man använder sig av handböcker för effektivitetsrevisioner och finansiella revisioner, såväl som riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

SRO sammanställer följande rapporter:

  • en årlig arbetsrapport med resultaten från SRO:s revisionsarbete under den redovisade perioden och om annan verksamhet,
  • revisionsrapporter om finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner,
  • revisionsrapporter om områdesrevisioner som offentliggörs samtidigt med de enskilda revisionsrapporterna och som innehåller resultaten från enskilda revisioner på vissa områden (till exempel sjukhus eller nationalparker).

SRO lägger ut information om nya revisionsrapporter och annat på sin webbplats.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Alla revisionsrapporter läggs upp på webbplatsen så fort de är färdigställda. Samtidigt skickas ett pressmeddelande ut och en presskonferens hålls.

SRO överlämnar revisionsrapporterna till parlamentet så snart de är färdigställda och offentliggjorda.

SRO offentliggör sin årliga arbetsrapport och sina strategiska och årliga planer på sin webbplats (den förstnämnda endast efter att parlamentet har informerats om den).

— SAMARBETE

SRO samarbetar med andra statliga myndigheter i utförandet av sitt uppdrag utan att SRM:s oberoende och självständighet påverkas. I enlighet med detta krav samarbetar det statliga revisionsorganet med rättsliga och statliga myndigheter.

När revisionsrapporter har överlämnats till parlamentet överlämnas de till åklagarmyndigheten.

SRO överlämnar även revisionsrapporterna och tillgänglig dokumentation till inrikesministeriet om ministeriet så begär.

Efter revisioner av politiska partier, oberoende folkvalda och oberoende ledamöter i representativa organ i lokala förvaltningsenheter som valts från röstlängder måste SRO underrätta åklagarmyndigheten om eventuella lagbrott. Åklagaren samarbetar med den nationella valkommittén, skattemyndigheten, byrån för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, inrikesministeriet, domstolar och andra myndigheter.

SRO har ett nära samarbete med andra nationella högre revisionsorgan och internationella revisionsorganisationer och deltar aktivt i dessa organs och organisationers verksamhet och arbetsgrupper. SRO samarbetar även med olika nationella och internationella yrkesorganisationer, yrkessammanslutningar och institutioner, den akademiska världen och allmänheten.

 

 

CYPERN

EΛΕΓΚΤΙΚΗ ΥΠΗΡΕΣΙΑ ΤΗΣ ΚΥΠΡΙΑΚΗΣ ΔΗΜΟΚΡΑΤΙΑΣ

Sedan 1960
Inrättades 1879

Webbplats: www.audit.gov.cy

Uppdragsbeskrivning:

Att utföra oberoende finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse i syfte att främja offentlig redovisning och bästa möjliga förvaltning av offentliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen ska Cyperns revisionsorgan (CRO) granska den offentliga sektorns alla inkomster och utgifter och alla monetära tillgångar och andra förvaltade tillgångar som ägs av den offentliga sektorn. CRO kan även granska landets alla skulder.

Omfattningen av CRO:s revisioner är inte begränsad på något sätt och CRO har rätt att få tillgång till alla de böcker, register och platser där tillgångar förvaras som verket anser sig behöva för att kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Cyperns författning (1960): avdelning 6, kapitel 2, artiklarna 115–117.
  • Lagen om finansiella skulder och budgetramar (lag nr 20(I)/2014).
  • Lagen om utlämning av underlag och information till riksrevisorn (lag nr 113(I)/2002).

GRANSKADE ENHETER

CRO granskar verksamheten i

  • offentliga organ,
    • ministerier,
    • statliga verk, myndigheter och byråer,
  • lagstadgade organ,
  • lokala myndigheter,
    • gemenskaper,
    • kommuner,
  • andra organisationer, företag och fonder inom den offentliga sektorn i bred bemärkelse.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

CRO är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Revisionsorganet är organisatoriskt åtskilt från parlamentet, men de två institutionerna har ett nära samarbete. Parlamentsutskottet för utvecklingsplaner och kontroll av offentliga utgifter undersöker regelbundet rekommendationerna och iakttagelserna från CRO och kontrollerar om de granskade myndigheterna hörsammar CRO:s iakttagelser och rekommendationer.

Därutöver begär nästan alla utskott regelbundet hjälp från CRO i frågor som rör utskottets ansvarsområde. Ibland spelar CRO en bidragande roll i lagstiftningsprocessen. Parlamentet kan be RVRC att göra särskilda utredningar eller revisioner.

Riksrevisorn genomför revisioner och lämnar årsrapporter till Cyperns president och andra revisionsrapporter till revisionsobjekten.

CRO:s budget godkänns av ministerrådet och parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Odysseas Michaelides utsågs den 11 april 2014.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till den lagstadgade pensionsåldern 65 år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten.

LEDNINGSORGAN

CRO styrs helt och hållet av riksrevisorn, och det finns inget annat ledningsorgan.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Cyperns revisionsorgan är uppdelat i tre divisioner som var och en leds av en revisionsdirektör, två för finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner och en för tekniska revisioner. Divisionerna består av sju grenar, som var och en är indelad i tretton sektioner.

Därutöver har CRO en metod- och kvalitetssärkringsenhet och stabsfunktioner som administration och ekonomi.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 128 (82 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 34 %; ♀ 66 %. Genomsnittsålder: 46 år

BUDGET

  • CRO finansieras från den centrala statsbudgeten:
  • 5,5 miljoner euro (2018),
  • cirka 91 % avser personalkostnader, medan resten är rörelsekostnader,
  • cirka 0,07 % av de sammanlagda budgeterade offentliga utgifterna.

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

CRO:s sektioner utarbetar sina årliga arbetsprogram var för sig. Det finns ingen gemensam årlig revisionsplan för hela CRO.

I planeringen ingår en plan med budgeterade dagar för varje inplanerad revison enligt en uppskattning som grundar sig på tillgänglig personal, hur stort och viktigt arbetet anses vara, revisionsrisker och tidigare resultat.

— REVISIONSMETODER

CRO utför olika typer av revisioner:

  • finansiella revisioner;
  • regelefterlevnadsrevisioner;
  • effektivitetsrevisioner;
  • tekniska revisioner, som oftast innebär revision av rutiner för offentlig upphandling (villkor i upphandlingsdokument, uppskattning av projektkostnader liksom uppföljningsrapporter), revisionsbesök på byggarbetsplatser, revisioner av avtal om uthyrning av lokaler till myndigheter samt it-revisioner (dvs. revisioner av informationsteknik- och databehandlingssystem);
  • miljörevisioner, som vanligtvis är en kombination av finansiell revision och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner angående en viss fråga som rör miljöstyrning. Dessa revisioner utförs enligt särskilda metodanvisningar och principer framtagna av Intosai;
  • särskilda utredningar, som oftast inleds på begäran av parlamentet eller om polisen ber om hjälp med att utreda eventuella brottsfall.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

CRO sammanställer i första hand

  • en årsrapport, som främst innehåller hänvisningar till särskilda revisionsrapporter som offentliggjorts under året och ett yttrande över Cyperns årsredovisning,
  • särskilda rapporter som offentliggörs när större revisioner färdigställts, till exempel revisioner av offentliga organ, lagstadgade organ och lokala myndigheter, liksom effektivitets- och miljörevisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

CRO redovisar resultaten från sina revisioner direkt för de berörda enheterna och utfärdar rekommendationer till dem.

Årsrapporten översänds till presidenten och parlamentet.

Därutöver lägger CRO ut alla revisionsrapporter som inte är sekretessbelagda på sin webbplats och skickar vid behov ut pressmeddelanden om dem.

— SAMARBETE

Förutom ett nära samarbete med parlamentet samarbetar CRO även med medborgare, fältexperter och civilsamhällesorganisationer för att få kunskap om de områden som granskas.

 

 

TJECKIEN

NEJVYŠŠÍ KONTROLNÍ ÚŘAD

Sedan 1993
Inrättades 1919

Webbplats: www.nku.cz

Uppdragsbeskrivning:

Högsta revisionsorganet har i uppdrag att förse parlamentet och regeringen med objektiv information om hur statens egendom förvaltas för att på så sätt skapa mervärde för allmänheten.

Det högsta revisionsorganet undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det högsta revisionsorganet (NKU) granskar förvaltningen av statens egendom, ekonomiska medel som samlats in enligt lagen om bidrag till juridiska personer (för t.ex. sjukförsäkring) och ekonomiska resurser från utlandet (t.ex. EU-bidrag). Myndigheten avger yttranden över årsredovisningen om statens finanser och övervakar genomförandet av statsbudgeten. NKU har inte rätt att granska finanserna i kommuner, städer och regioner eller kommersiella företag som ägs av staten eller självstyrande förvaltningsenheter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Tjeckiens författning (1993),
  • lag nr 166/1993 om det högsta revisionsorganet (som rör NKU:s verksamhet och befogenheter).

GRANSKADE ENHETER

NKU granskar

  • statens olika organisatoriska enheter,
  • juridiska och fysiska personer (när de tar emot medel från staten),
  • den tjeckiska centralbankens finansiella förvaltning när det gäller utgifter för egendomsförvärv och bankens verksamhet.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial institution utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

NKU är oberoende och Tjeckiens revisionsorgan. Dess existens är fastställd i Tjeckiens författning, där även dess oberoende i förhållande till den lagstiftande, verkställande och dömande makten fastslås.

Enligt lagen om Tjeckiens statsbudget ska det finnas ett särskilt kapitel i statsbudgeten, vilket ska säkerställa att NKU har tillräckligt ekonomiskt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Den tjeckiska deputeradekammaren nominerar NKU:s ordförande och vice ordförande.

NKU lägger fram ett budgetförslag till deputeradekammaren, och parlamentet godkänner budgeten och dess grundläggande struktur. Regeringen kan inte fatta beslut om NKU:s budget.

NKU:s ordförande översänder alla godkända slutsatser från revisionerna till deputeradekammaren, senaten och regeringen.

NKU:s ordförande har rätt att närvara och tala när Tjeckiens parlament eller regering debatterar frågor som rör revisionsorganets arbete.

Regeringen diskuterar alla NKU:s rapporter i närvaro av revisionsorganets ordförande, och för varje revisionsrapport antar regeringen en resolution (med främst korrigerande åtgärder).

Den främsta parten på parlamentsnivå är underhusets budgetkontrollutskott.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Miloslav Kala utsågs den 22 mars 2013.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, som kan förnyas (ordföranden och vice ordföranden).

URVALSMETOD

Ordföranden och vice ordföranden för NKU utses av presidenten på förslag från deputeradekammaren.

LEDNINGSORGAN

NKU:s styrelse (som består av ordföranden, vice ordföranden och 15 ledamöter)

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna sitter tills de fyller 65 år. NKU:s ledamöter svär en officiell ed inför deputeradekammarens talman och tillträder därmed sin tjänst.

URVALSMETOD

Deputeradekammaren väljer de femton ledamöterna i NKU på förslag från ordföranden.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

NKU är en kollegial institution som består av olika organ, sektioner, avdelningar och enheter. NKU:s ordförande leder revisionsorganet och vice ordföranden fungerar som hans eller hennes ställföreträdare.

De olika organen i NKU är styrelsen, senaterna och kammaren för disciplinärenden. De regleras genom lagen om det högre revisionsorganet och sina egna arbetsordningar, som diskuteras och godkänns av styrelsen.

NKU består av revisionssektionen, den administrativa sektionen och ordförandens kansli. Dessa är indelade i specialiserade avdelningar som i sin tur är indelade i enheter.

NKU:s ledning är direkt underställd ordföranden. Ledningen består av överdirektören för revisionssektionen, överdirektören för den administrativa sektionen, direktören för ordförandens kansli, styrelsesekreteraren, direktören för säkerhetsavdelningen och direktören för internrevisionsavdelningen.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 461 (cirka 70 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 38 %; ♀ 62 % (♂ 51 %; ♀ 49 % för ledningsfunktioner). Genomsnittsålder: 46 år

BUDGET

  • NKU får anslag från Tjeckiens statsbudget.
  • 20,1 miljoner euro (2017)
  • 0,04 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

NKU planerar sitt arbete utifrån en årlig revisionsplan, som utarbetas utifrån förslag från ordföranden, styrelseledamöterna, intern analys och externa intressenter.

Tjeckiens regering och parlamentets deputeradekammare och senat, och till dem hörande organ, kan föreslå revisioner som de vill att NKU ska genomföra, som revisionsorganet sedan själv kan välja om man ska genomföra eller inte.

Dessa förslag till revisioner innehåller bland annat en sammanfattning av revisionsområdet och syftet med revisionen, uppgifter om vilka som ska granskas, när och av vilken anledning, uppgifter om de föreslagna revisionsobjektens rättsliga och ekonomiska ställning, uppgifter om tidigare likadana eller liknande revisioner, grunddragen i det område som ska granskas samt revisionshypotes.

— REVISIONSMETODER

Utifrån sina befogenheter utför NKU revisioner i enlighet med sina revisionsstandarder som bygger på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Issai). NKU genomför revisioner i enlighet med lagbestämmelser, och man utför laglighetsrevisioner, finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. En revision består av en förberedelsefas, en utförandefas och en revisionsavslutningsfas. En revision tar i genomsnitt tio månader att genomföra med fem till trettio deltagande revisorer, beroende på antalet revisionsobjekt.

NKU undersöker om den granskade verksamheten utförs i enlighet med lagen, kontrollerar den faktiska och formella korrektheten i verksamheten och bedömer om den är ändamålsenlig och effektiv och bedrivs enligt principen om sparsamhet.

I NKU:s finansiella revisioner kontrolleras huruvida de granskade enheternas redovisning ger en sann och rättvisande bild av det som bokförs, i enlighet med lagstiftningen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

NKU:s främsta redogörelser för sitt arbete är revisionsslutsatser som offentliggörs på myndighetens webbplats och i en bulletin så snart revisionsslutsatserna har godkänts av HRM:s styrelse. NKU:s ordförande översänder alla godkända slutsatser från revisionerna till deputeradekammaren, senaten och regeringen.

NKU måste enligt lag offentliggöra

  • NKU:s bulletin, en officiell publikation med en sammanfattning av revisionsrapporter från en viss period; ett av numren innehåller även den årliga revisionsplanen, och om det görs några ändringar av planen offentliggörs de i senare nummer,
  • en årsrapport som innehåller en översikt över revisioner och revisionsresultat från det gångna året och även information om HRM:s samarbete med brottsbekämpande myndigheter, om den information som har gått ut till allmänheten, om internationella samarbeten och om HRM:s finansiella förvaltning och personal,
  • ett uttalande om genomförandet av statsbudgeten, där HRM avger ett yttrande över regeringens rapport om genomförandet av statsbudgeten som bygger på en utvärdering av hur statsbudgeten har förvaltats under de första sex månaderna av det aktuella året,
  • ett uttalande om statens årsredovisning, i detta dokument avger NKU ett yttrande över utkastet till statens årsredovisning för det aktuella året, som bygger på myndighetens utvärdering av den ekonomiska situationen i landet och resultatet av statens finansiella förvaltning,
  • en årsredovisning, med uppgifter om NKU:s finansiella förvaltning under det gångna året. En extern revisor granskar årsredovisningen varje år, varpå NKU:s ordförande överlämnar årsredovisningen till det tjeckiska parlamentet.

Utöver ovanstående offentliggör NKU även andra publikationer, som en EU-rapport (med en jämförelse och utvärdering av Tjeckiens utnyttjande och användning av EU-bidrag), handböcker, undersökningar av aktuella frågor och rapporter om revisioner som revisionsorganet utfört tillsammans med andra högre revisionsorgan.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

NKU vill göra det så lätt som möjligt för allmänheten att få tag på information om revisionsresultat. Därför offentliggör man revisionsslutsatser, pressmeddelanden och relaterade dokument på sin webbplats och i sociala medier. Här finns även resultaten från revisionerna, analyser och nyheter, videoklipp om revisionerna och annan information om myndighetens verksamhet.

NKU värdesätter öppenhet och offentliggör därför sina avtal på sin webbplats, tillsammans med information om sin budget och annat.

Slutligen anordnar man även olika evenemang. Deras första hackarmaraton inom offentlig förvaltning anordnades 2017 och fick en uppföljning 2018.

— SAMARBETE

När NKU deltar i internationella sammanhang är kunskapsutbyte ett av de främsta målen. Man stöder därför kunskapsutbyte i den internationella verksamheten, och även genom samarbetsrevisioner.

NKU anordnar flera olika konferenser, seminarier och andra branschrelaterade aktiviteter varje år. Aktiviteterna riktar sig både till NKU:s personal och andra branschaktiva och till företrädare för andra statliga institutioner, och är ett sätt att förbättra den offentliga förvaltningen.

Tanken är att aktiviteterna ska fungera som en plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, inte endast bland allmänheten utan även bland akademiker, experter på olika områden, studenter och andra berörda grupper.

På internationell nivå skickar NKU regelbundet ut sina revisorer för att de ska delta i arbetet vid internationella organisationers revisionsorgan. NKU har haft företrädare i organ som Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen.

 

 

DANMARK

RIGSREVISIONEN

Sedan 1976

Webbplats: www.rigsrevisionen.dk

Uppdragsbeskrivning:

Revisionsorganet undersöker huruvida de allmänna medlen används ändamålsenligt och i enlighet med det danska parlamentets (Folketinget) vilja.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det danska revisionsorganet (DRO) granskar statens räkenskaper och undersöker om de allmänna medlen förvaltas i enlighet med det danska parlamentets avsikter och beslut.

Det har rätt att få tillgång till all information som det behöver för att utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Danmarks riksrevisorslag ursprungligen från 1976, i sin nuvarande form sedan 2012.

GRANSKADE ENHETER

DRO granskar

  • alla statens räkenskaper
    • ministerier: 19 (i juni 2018),
    • myndigheter: 131,
  • räkenskaperna för institutioner, föreningar och stiftelser vars utgifter eller underskott ersätts genom statliga bidrag,
  • räkenskaperna för oberoende, enligt lag inrättade förvaltningsenheter,
  • räkenskaperna för samarbeten och bolag där staten är en part som deltar direkt eller indirekt eller där staten är ansvarig delägare.

DRO:s mandat omfattar inte revision av Danmarks centralbank.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

DRO är en oberoende organisation som lyder under det danska parlamentet. DRO:s riksrevisor får inte vara ledamot i parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

DRO utför sitt uppdrag helt oberoende. Statsrevisorerna, som utses av det danska parlamentet, är det enda organ som kan begära att DRO ska utföra revision inom ett visst område.

DRO överlämnar alla sina rapporter till statsrevisorerna, och riksrevisorn presenterar varje månad rapporterna på statsrevisorernas sammanträden.

DRO har ett nära samarbete med berörda ministerier och tillhandahåller stöd i form av vägledning om deras rutiner för bokförings- och redovisningskontroll.

Parlamentet beslutar om DRO:s budget.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Lone Strøm utsågs den 1 maj 2012 och fick i maj 2018 uppdraget förlängt i fyra år.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning i ytterligare fyra år.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utnämns av talmannen i det danska parlamentet på rekommendation från statsrevisorerna och efter godkännande från parlamentets arbetsordningsutskott.

LEDNINGSORGAN

Riksrevisorn leder DRO och har till sin hjälp ett rådgivande organ som består av fyra biträdande riksrevisorer och en chefsjurist.

ÄMBETSPERIOD

De biträdande riksrevisorerna och chefsjuristen utses inte för någon viss period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utser de biträdande revisorerna och chefsjuristen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsorganet är indelat i fyra avdelningar med varsin biträdande riksrevisor som chef.

— RESURSER

PERSONAL (I SLUTET AV 2017)

  • Antal: 288
  • Könsfördelning: ♂ 43 %; ♀ 57 %

BUDGET

  • Cirka 30 miljoner euro (2018)
  • Av DRO:s resurser går 38 % till större granskningar av särskilda områden (effektivitetsrevisioner) och 62 % till den årliga revisionen av den danska statens räkenskaper (2017).
  • < 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Riksrevisorn och de fyra biträdande riksrevisorerna träffas varje vecka för att diskutera DRO:s strategi och verksamhetsplanering.

Revisionsorganet måste hörsamma anmodanden från statsrevisorerna om att undersöka och rapportera om en viss fråga. Sådant arbete utgör i genomsnitt cirka en tredjedel av revisionsarbetet i DRO:s större granskningar.

Alla revisioner planeras utifrån utvärderingar av väsentlighet och risk.

DRO:s årliga revisionsarbete och de större granskningarna planeras ett år i förväg. Planen justeras dock i de fall då nya omständigheter uppstår.

— REVISIONSMETODER

Revisionsorganet beslutar själv om tillvägagångssätt och metod för sina revisioner.

Man utför sitt arbete i enlighet med dansk lag och de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser som grundar sig på de internationella standarderna för högre revisionsorgan (Isaai).

DRO utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner.

För att se om revisionerna har någon effekt kontrollerar DRO tillsammans med statsrevisorerna om revisionsobjekten följer DRO:s rekommendationer.

Därutöver måste ministerierna överlämna svar på DRO:s revisionsrapporter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

BR offentliggör

  • årsrapporter om revisionen av danska statens räkenskaper,
  • rapporter om större granskningar inom särskilda områden (cirka 23 stycken per år),
  • en årsrapport om DRO:s egen verksamhet, resultat och räkenskaper,
  • uppföljningspromemorior till alla revisionsrapporter,
  • andra promemorior om vissa ämnen,
  • de danska standarderna för redovisning av offentliga finanser.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med den danska lagen om offentlig information överlämnar DRO sina promemorior och revisionsrapporter till statsrevisorerna innan de läggs ut på DRO:s webbplats.

Det första kapitlet i större granskningar och utvalda revisionsrapporter och promemorior översätts till engelska.

DRO arbetar med informationsspridning externt i syfte att förbättra kvaliteten på de tjänster som man utför för den offentliga sektorn.

DRO anordnar varje år fyra till fem informationsutbytesseminarier för externa berörda parter.

— SAMARBETE

DRO samarbetar med enheterna för internrevision vid ministerierna och andra granskade enheter.

 

 

ESTLAND

RIIGIKONTROLL

Sedan 1990
Inrättades 1918

Webbplats: www.riigikontroll.ee

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa det estniska parlamentet (Riigikogu), regeringen och kommuner att agera skickligt och fatta viktiga beslut i det allmännas intresse genom att väga in alla typer av information så noggrant som möjligt innan beslut fattas.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Estlands revisionsorgan (ERO) genomför revisioner i den offentliga sektorn och kontrollerar att de allmänna medlen använts effektivt, ändamålsenligt, lagligt och i enlighet med principen om sparsamhet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lagen om revisionsorgan (2002),
  • kapitel XI i Estlands författning (1992) – revisionsorganet.

GRANSKADE ENHETER

ERO granskar verksamheten i

  • parlamentskansliet, presidentkansliet, domstolarna, Estlands centralbank, regeringskansliet och justitiekanslerns kansli,
  • ministerier och myndigheterna under ministerierna,
  • lokala myndigheter angående innehav, nyttjande och avyttring av kommunala tillgångar (endast finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner), statlig fast och lös egendom som anförtrotts dem, öronmärkta anslag och bidrag från statsbudgeten och medel som anslagits för utövande av statliga funktioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner),
  • stiftelser och ideella organisationer som inrättats av lokala myndigheter eller där en lokal myndighet ingår,
  • offentligrättsliga juridiska personer,
  • stiftelser och ideella organisationer inrättade av staten eller en offentligrättslig juridisk person eller där staten eller en offentligrättslig juridisk person ingår,
  • bolag där staten, offentligrättsliga juridiska personer eller ovannämnda stiftelser tillsammans eller var för sig genom ett majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • bolag som har fått statliga lån eller vars lån eller andra avtalsförpliktelser har fått statliga garantier,
  • bolag där en lokal myndighet genom majoritetsinnehav av aktier eller på annat sätt har bestämmande inflytande, samt dotterbolag till sådana bolag,
  • andra personer som utövar offentliga funktioner som inbegriper nyttjande och förvaltning av statliga tillgångar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

ERO är ett oberoende offentligt organ som är skyddat i den estniska författningen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

ERO:s budget godkänns av parlamentet.

ERO är ansvarsskyldigt inför parlamentet och överlämnar sina rapporter till parlamentets särskilda utskott för kontroll av statsbudgeten.

Riksrevisorn får delta i regeringens sammanträden och har rätt att uttala sig i frågor som rör hans eller hennes uppdrag.

ERO:s verksamhet granskas varje år av ett revisionsföretag som utses av parlamentet på förslag från finansutskottet.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Janar Holm utsågs den 7 mars 2018 och tillträdde sin post genom att svära en ämbetsed inför Riigikogu den 9 april 2018.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Riigikogu på förslag från presidenten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det estniska revisionsorganet är uppdelat i tre strukturella enheter. Revisionsavdelningen genomför finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner och består av sju revisionsgrupper. Analysavdelningen förbereder granskningar och särskilda uppgifter. Tjänsten för utveckling och administration bistår revisionsavdelningen och riksrevisorn i deras arbete och samordnar ERO:s verksamhet.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 100 (75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 29 %; ♀ 71 %. Genomsnittsålder: 40 år

BUDGET

  • Sex miljoner euro (2019 och 2018)
  • 60 % till personal, 25 % till administration (varav hälften till lokaler och IKT), 10 % till pensioner
  • 0,05 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det estniska revisionsorganet fattar själv oberoende beslut om vad som ska granskas, vilka typer av revisioner som ska genomföras och när de ska genomföras.

Utförlig information om revisionsprogrammen och om pågående revisioner offentliggörs på ERO:s webbplats.

— REVISIONSMETODER

ERO utför olika typer av revisioner:

  • vid finansiella revisioner kontrollerar ERO om institutionernas redovisning ger en rättvisande och tillförlitlig bild av den ekonomiska ställningen. ERO undersöker om räkenskaperna är korrekta och att medlen har använts på rätt sätt. I de finansiella revisionerna granskas även om transaktionerna är i överensstämmelse med gällande lag,
  • vid effektivitetsrevisioner undersöker ERO om den offentliga sektorn använt medlen effektivt och ändamålsenligt i enlighet med principen om sparsamhet. Effektivitetsrevisioner kan även beskrivas som en process där man undersöker huruvida de granskade institutionerna har uppnått de avsedda målen och om de har gjort det på rätt sätt till lägsta möjliga kostnad. I effektivitetsrevisioner utvärderas den offentliga sektorns arbete med att lösa problem på strategisk nivå, orsakerna till problemen analyseras grundligt och idéer om hur de kan lösas föreslås. Målet med en effektivitetsrevisioner är att hitta de bästa administrativa rutinerna och hjälpa till att sprida dem,
  • vid regelefterlevnadsrevisioner undersöker ERO lagenligheten i verksamheten. Sådana revisioner är de vanligaste när det gäller lokala myndigheter.

Revisionsorganet har rätt att ta del av all information som det behöver för att utföra sitt arbete, även sekretessbelagd information, och alla revisionsobjekt ska överlämna information när så efterfrågas.

ERO genomför sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och ERO:s revisionshandbok.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

ERO offentliggör revisionsrapporter som kan delas upp i finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Utöver revisionsrapporterna sammanställer ERO särskilda rapporter som inte nödvändigtvis följer vanliga revisionsrutiner utan där man analyserar en viss enskild fråga.

ERO lämnar även över två större rapporter till parlamentet varje år:

  • en översikt över användningen och förvaltningen av statliga tillgångar under föregående budgetår,
  • en utvärdering av statens konsoliderade årsredovisning, där ERO bland annat kontrollerar om statens årsredovisning är korrekt upprättad och de ekonomiska transaktionerna lagenliga,

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

ERO:s publikationer finns upplagda på revisionsorganets webbplats på estniska med sammanfattningar på engelska. ERO lägger även ut sina rapporter i sociala medier.

— SAMARBETE

ERO samarbetar med lokala myndigheter och regeringen i syfte att förbättra de system för internkontroll och internrevision som tillämpas av myndigheter och av enheter som styrs av myndigheter.

Utöver detta måste offentligrättsliga juridiska personer skicka in sin godkända årsredovisning till ERO.

 

 

FINLAND

VALTIONTALOUDEN TARKASTUSVIRASTO

Sedan 1825

Webbplats: www.vtv.fi

Uppdragsbeskrivning:

Finlands revisionsorgans verksamhet följer principerna om ansvar, öppenhet, objektivitet och respekt. Institutionens vision är att gör det finska sättet att förvalta statens finanser till en modell för hela världen.

Institutionens strategiska mål är att främja

  • hållbar och välfungerande förvaltning av statens finanser,
  • tillförlitligheten i informationen om statens finanser och
  • tilltron till statens finanser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Statens revisionsverk (VTV) är en oberoende myndighet som granskar statens finanser, utvärderar finanspolitiken och utövar tillsyn över valkampanjer och de politiska partiernas finansiering.

VTV:s revisioner omfattar statens samtliga finanser. Därför har man även enligt Finlands grundlag omfattande rätt att få tillgång till information.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Finlands grundlag (1919 och 1999),
  • lagen om statens revisionsverk (676/2000),
  • lagen om rätt för statens revisionsverk att granska vissa överföringar av medel mellan Finland och Europeiska gemenskaperna (353/1995),
  • lagen om tillämpningen av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen samt om ramarna för de offentliga finanserna (869/2012),
  • lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009),
  • partilagen (10/1969).

GRANSKADE ENHETER

BR granskar

  • regeringen och ministerierna,
  • statliga myndigheter,
  • statliga fonder utanför budgeten,
  • statliga bolag och affärsverk,
  • statliga överföringar och bidrag till kommuner, företag och andra enheter,
  • överföringar av medel mellan Finland och de europeiska gemenskaperna.

VTV granskar inte

  • parlamentets finanser,
  • medel som parlamentet ansvarar för,
  • Finlands bank och Finansinspektionen,
  • Folkpensionsanstalten.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett oberoende nationellt revisionsorgan under ledning av en generaldirektör.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

VTV är ett oberoende offentligt organ med anslutning till parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Generaldirektören utses, och kan endast avsättas, av parlamentet. Den revisor som granskar parlamentets räkenskaper granskar även VTV:s räkenskaper. Därutöver fastställer parlamentet VTV:s uppdrag i lag, debatterar VTV:s budgetförslag, fattar beslut om resursanslag och diskuterar verkets årsrapporter och enskilda rapporter.

VTV:s befogenhet omfattar inte parlamentets räkenskaper.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Tytti Yli-Viikari valdes den 1 januari 2016.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Väljs av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Generaldirektören bistås av en ledningsgrupp bestående av två överdirektörer och en förvaltningsdirektör.

ÄMBETSPERIOD

Överdirektörerna och förvaltningsdirektören har avtal om tillsvidareanställning.

URVALSMETOD

Generaldirektören utser överdirektörerna och förvaltningsdirektören.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

VTV består av en enhet för redovisningsrevisioner och regelefterlevnadsrevisioner, en för effektivitetsrevisioner och granskning av finanspolitiken, en för ledningsstöd och en för administration.

Utöver dessa enheter finns det ett vetenskapligt råd, en vitesnämnd och en rådgivande delegation som alla leds direkt av generaldirektören.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 143
  • Könsfördelning: ♂ 49 %; ♀ 51 %. Genomsnittsålder: 49 år

BUDGET

  • 16 miljoner euro (2017)
  • 0,03 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

VTV planerar sitt arbete i en allmän revisionsplan som gäller i fyra år. Man väljer revisionsteman utifrån riskanalyser avseende statens finanser och ekonomi. I revisionsplaneringen för de olika revisionstyperna anges lämpliga revisionsteman och särskilda fokusområden.

Revisionsplanen för varje enskild revisionstyp bygger på riskanalyser som utförs av revisionsenheterna liksom på kriterier för viktiga komponenter.

— REVISIONSMETODER

VTV utför de uppdrag som är fastställda i grundlagen genom finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner, effektivitetsrevisioner och revisioner av finanspolitiken.

Vid sina revisioner tillämpar VTV sina interna revisionsriktlinjer, som bygger på de internationella revisionsstandarderna (Issai) utgivna av Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai). De internationella revisionsstandarderna bygger i sin tur på de internationella revisionsstandarderna (ISA). Dessa kompletteras med särskilda handböcker för varje enskild typ av revision.

VTV:s revisionshandbok finns på VTV:s webbplats.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

BR offentliggör

  • rapporter om sina revisioner av statens slutliga räkenskaper,
  • rapporter om sina finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner och revisioner av finanspolitiken,
  • utredningar,
  • rapporter om granskningen av finanspolitiken,
  • särskilda rapporter till parlamentet,
  • rapporter om granskningen av valkampanjsfinansieringen,
  • rapporter om granskningen av politiska partiers finansiering,
  • årsrapporter,
  • uppföljningsrapporter,
  • andra publikationer, som internationella publikationer.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Information om vilka revisioner som ska utföras läggs ut på VTV:s webbplats. Där finns även information om vilka publikationer som är på gång. Hur detaljerad information om revisionerna som ska förmedlas bestäms på det avslutande revisionsmötet. Pressmeddelanden skickas ut om alla revisioner, och för vissa revisioner sätts videoklipp samman. Pressmeddelandena innehåller information om de viktigaste revisionsresultaten och kontaktuppgifter till de personer som främst arbetat med revisionen. Pressmeddelandena läggs även ut i sociala medier.

— SAMARBETE

Förutom sitt revisionsarbete fungerar revisionsverket även som expert och rådgivare för till exempel parlamentets utskott och regeringens arbetsgrupper.

Man deltar i allmänna diskussioner om offentliga finanser och utveckling av förvaltningen. VTV eftersträvar ett gott samarbete och en aktiv dialog med intressenter och kunder.

 

 

FRANKRIKE

COUR DES COMPTES

Sedan 1807
Inrättades 1319

Webbplats: www.ccomptes.fr

Uppdragsbeskrivning:

Oberoende, ett kollegium av ledamöter, ett kontradiktoriskt förfarande

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det franska högre revisionsorganet (CDC), som även har sjutton regionalkontor inom och utanför Europa (chambres régionales et territoriales des comptes), har ansvaret för att

  • bedöma de offentliga räkenskaperna,
  • göra regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner av alla offentliga inrättningar och alla offentliga medel och motsvarande,
  • attestera statens och socialförsäkringssystemens räkenskaper,
  • utvärdera den offentliga politiken.

Budget- och finansdisciplinnämnden (Cour de discipline budgétaire et financière, CDBF) är kopplad till CDC och prövar oegentligheter som begås av chefer som på något sätt handhar allmänna medel eller motsvarande.

CDC och regionalkontoren har rätt att få tillgång till alla dokument som de behöver för att utföra sina uppdrag. Revisionsuppdraget inbegriper även av att bevilja auktoriserade revisorer ansvarsfrihet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den franska författningen (artikel 47-2),
  • regelsamlingen om domstolar för offentliga finanser,
  • särskilda lagar och regler angående revision.

GRANSKADE ENHETER

CDC och regionalkontoren (som tillsammans med disciplinnämnden utgör de finansiella jurisdiktionerna) granskar räkenskaperna för

  • all statens förvaltning och alla statens räkenskaper,
    • presidentkansliet, nationalförsamlingen och senaten,
    • ministerierna (centrala förvaltningar, avdelningar med ansvar på nationell nivå och decentraliserade avdelningar),
    • myndigheter och deras regionalkontor,
    • statliga bolag,
  • socialförsäkringssystemens förvaltning och räkenskaper,
  • lokala myndigheters förvaltning och räkenskaper (från regional till kommunal nivå) och deras nämnder och förvaltningar, offentligägda sjukhus, gymnasieskolor och liknande,
  • allmänna medel som anförtrotts privata enheter,
  • medel som används av välgörenhetsorganisationer om de samlas in från allmänheten,
  • medel som används av privata enheter om dessa medel kommer från privata skattefria bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En revisionsrätt med rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Det franska revisionsorganet är självständigt från Frankrikes regering och parlament och håller samma avstånd till båda.

CDC:s högsta ordförande är även ordförande för

  • budget- och finansdisciplinnämnden,
  • högsta rådet för offentliga finanser (Haut Conseil des finances publiques),
  • rådet för obligatoriska inbetalningar till statskassan (Conseil des prélèvements obligatoires).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Det franska revisionsorganet är självständigt från regering och parlament, till vilka man tillhandahåller granskningsrapporter och råd.

CDC kontrollerar parlamentets räkenskaper.

För sitt uppdrag att utvärdera och kontrollera har parlamentet ett nära samarbete med CDC när det gäller övervakningen av om rekommendationerna följs. Parlamentet kan begära att CDC utför ett begränsat antal revisioner, och regeringen och parlamentet kan begära att CDC utvärderar den offentliga politiken.

— ORGANISATION

CHEF

HÖGSTA ORDFÖRANDE

Didier Migaud utsågs den 23 februari 2010.

ÄMBETSPERIOD

Ämbetsperioden är obegränsad, och den högsta ordföranden kan behålla sitt uppdrag tills han eller hon uppnår lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Högsta ordföranden utses genom ett dekret från presidenten som utfärdas av ministerrådet.

LEDNINGSORGAN

CDC leds av ett kollegium som består av högsta ordföranden och de sex avdelningsordförandena. Riksåklagaren (som är oberoende) deltar i kollegiets sammanträden.

Regionalkontoren styrs av ordförande som är ledamöter av CDC. Högsta ordföranden är ordförande för regionalkontorens högsta råd.

ÄMBETSPERIOD

Högsta ordföranden och ordförandena för avdelningarna är domare och kan behålla sina uppdrag tills de når lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Ordförandena för avdelningarna och riksåklagaren utses genom ett dekret från presidenten som utfärdas av ministerrådet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

CDC består av sex avdelningar per sektor, en avdelning för strategisk planering och publikationer samt ett generalsekretariat.

Riksåklagaren, justitiekanslern och de regionala åklagarna för finansbrott är oberoende i förhållande till CDC, disciplinnämnden respektive regionalkontoren och fungerar som allmän åklagare.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 777 (746 vid CDC och 1 031 vid regionalkontoren) (80 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %. Genomsnittsålder: 50 år

BUDGET

  • 214 miljoner euro (48 % till CDC, 52 % till regionalkontoren)
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Högsta ordföranden bestämmer, efter att ha begärt yttrande från riksåklagaren, den allmänna organisationen av CDC, planerar revisionerna och anslår resurser till de olika avdelningarna. Uppdelningen av programmet i olika kontroller görs av de enskilda granskningsteamen inom varje avdelning.

Alla regionalkontor följer samma rutiner.

Granskningsteman väljs ut på grundval av riskbedömningar, tidtabellerna för obligatoriska revisioner av de olika organen, erfarenhet av revisionsarbete och hänsyn till allmänintresset.

Det rättskipande arbetet omfattar utvalda räkenskaper som ska granskas och bedömas under en period av flera år.

— REVISIONSMETODER

Alla typer av revisioner genomförs med metoder som tagits fram av CDC/regionalkontoren och som följer internationella revisionsstandarder.

Det finns en strikt arbetsordning för hur rättskipningsarbetet ska gå till.

CDC utvecklar ständigt sina metoder för utvärdering av offentlig politik genom praktiska riktlinjer och utbildningar.

Allt arbete utförs enligt principen om kollegialt ansvar och den kontradiktoriska principen.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

CDC offentliggör

  • allmänna årsrapporter om 15 till 20 ämnen, som även överlämnas till presidenten,
  • en årsrapport om genomförandet av statsbudgeten och resultatet från föregående år,
  • ett årligt bestyrkande av statens räkenskaper för föregående år,
  • en årlig bedömning av läget för de offentliga finanserna och prognoser för innevarande år,
  • en årlig rapport om budgetgenomförandet och ett årligt bestyrkande av socialförsäkringssystemens räkenskaper för föregående år,
  • en årlig rapport om de lokala offentliga finanserna för föregående år,
  • fem till tio rapporter om specifika områden per år,
  • alla rapporter om hur bidrag från den privata sektorn har använts av välgörenhetsorganisationer,
  • alla större rapporter som överlämnas till regeringen (en minister).

Regionalkontoren offentliggör

  • förvaltningsrapporter till lokala myndigheter,
  • vissa rapporter som ingår i CDC:s allmänna årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

CDC är enligt författningen skyldig att se till att allmänheten får information. Därför offentliggör man alltmer av sitt arbete i olika medier, på sin webbplats och på Twitter.

CDC överlämnar alla sina större rapporter till regeringen och parlamentet och offentliggör dem.

Parlamentet tar emot och använder CDC:s sex årsrapporter och rapporterna om specifika områden. CDC offentliggör även uppföljningar av rekommendationer.

CDC offentliggör alla rapporter om välgörenhetsfonder.

Regionalkontoren överlämnar sina förvaltningsrapporter till de lokala myndigheterna som måste läsa upp dem högt på fullmäktigesammanträdena som är öppna för allmänheten och medier.

CDC, regionalkontoren och disciplinnämnden meddelar sina domar inför allmänheten.

Disciplinnämndens domar offentliggörs i landets officiella tidning och på webbplatsen.

— SAMARBETE

CDC har ett nära samarbete med regionalkontoren, som själva övervakar sitt arbete.

CDC samarbetar med parlamentsutskott, statsrådet, domstolar (genom riksåklagaren), andra oberoende förvaltningsmyndigheter och regeringens allmänna inspektorat.

 

 

TYSKLAND

BUNDESRECHNUNGSHOF

Sedan 1950
Inrättades 1714

Webbplats: www.bundesrechnungshof.de

Uppdragsbeskrivning:

De grundläggande principerna som det tyska högre revisionsorganet verkar efter är oberoende, neutralitet, objektivitet och trovärdighet.

Målet med organets arbete är att öka insynen, effektiviteten och hållbarheten i den offentliga förvaltningen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det tyska högre revisionsorganet (BRH) granskar alla förbundsrepublikens inkomster och utgifter, inbegripet representationsmedel och hemliga utgifter, och gör en bedömning av om den federala budgeten har förvaltats väl och effektivt.

BRH har fullständig rätt att få tillgång till alla organ och all information som det behöver för sitt revisionsarbete, även när det gäller icke-federala enheter när dessa förvaltar federala medel.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Författningen (artikel 114.2) (1949),
  • regelsamlingen om förbundsrepublikens budget (artikel 88 och framåt) (1969),
  • lagen om budgetprinciper (artikel 53 och framåt) (1969),
  • lagen om det tyska högre revisionsorganet,

GRANSKADE ENHETER

BRH har rätt att granska alla institutioner och organ som handhar förbundsrepublikens medel, till exempel

  • ministerier och deras underlydande organ,
  • statliga myndigheter,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentligägda företag,
  • mottagare av federalt stöd,
  • författningsskyddade organs administrativa enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

BRH är en myndighet på högsta nivå och jämställt med federala ministerier.

Det är ett helt oberoende organ och får inga instruktioner om att utföra särskilda revisioner. Parlamentet får dock föreslå att BRH utför vissa revisioner.

Ordföranden för BRH innehar även befattningen som federal effektivitetskommissionär. Det innebär att han eller hon lägger fram förslag, rapporter och yttranden om hur effektiviteten kan ökas i den federala förvaltningen. Ordföranden kan även ge parlamentet råd angående lagstiftning.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Genom sitt revisions- och rådgivningsarbete bistår BRH förbundsrepublikens regering och parlament, som använder BRH:s årsrapport som grund för att bevilja förbundsrepublikens regering ansvarsfrihet.

BRH överlämnar rapporter till både den verkställande och den lagstiftande grenen i förbundsrepubliken och kan ge råd innan slutgiltigt beslut fattas.

BRH deltar även i budgetförhandlingarna mellan det federala finansministeriet och de andra ministerierna och kan yttra sig över ministeriernas budgetuppskattningar. Därutöver ger man även råd medan budgeten genomförs.

REVISIONSARBETE

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Kay Scheller utsågs den 30 juni 2014.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år utan möjlighet till förlängning. Ämbetsperioden är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av de två parlamentskamrarna och utnämns av Förbundsrepubliken Tysklands president.

LEDNINGSORGAN

Beslut om revisionsarbetet fattas av kollegier på revisionsdivisionsnivå. Kollegierna består av BRH:s ledamöter, det vill säga en högre revisionsdirektör och en revisionsdirektör och i vissa fall även ordföranden eller vice ordföranden. Styrelseledamöterna i BRH är rättsligt oberoende.

Vissa typer av övergripande beslut, till exempel om frågor som rör årsrapporten, måste fattas av senaten. Senaten är det högsta beslutande organet.

ÄMBETSPERIOD

De högre revisionsdirektörerna är statstjänstemän. Deras ämbetsperiod är begränsad till den lagstadgade pensionsåldern för statstjänstemän, som för närvarande är 67 år.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

BRH består av nio revisionsdivisioner med 51 revisionsenheter. Det finns en division till som har hand om det internationella revisionsarbetet och som bistår ordföranden i dennes funktion som ledamot av FN:s revisorspanel. Stabsdivisionen ansvarar för den centrala förvaltningen.

— RESURSER

PERSONAL (I OKTOBER 2018)

  • Totalt: 1 163 (82 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 58 %; ♀ 42 %. Genomsnittsålder: > 51 år

BUDGET

  • 149 miljoner euro
  • 0,04 % av den totala statsbudgeten

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Ordföranden, vice ordföranden, senaten och alla kollegier medverkar i BRH:s strategiska planering och arbetsplanering.

Revisionsenheterna i BRH genomför regelbundna risk- och arbetsanalyser som ligger till grund för en medellångsiktig revisionsplan och en revisionsstrategi för de kommande tre till fem åren.

Enheterna planerar på ett samordnat sätt sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner, och dessa planer ligger till grund för BRH:s övergripande revisionsplan.

Det tyska högre revisionsorganet får självt bestämma om revisionsbegäranden från parlamentet eller parlamentets utskott ska hörsammas.

— REVISIONSMETODER

BRH genomför effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner, både i efterhand och i realtid, samt ger förebyggande råd. Man beslutar självständigt när och hur revisioner ska genomföras och kan utföra fältarbete.

Effektivitetsrevisioner är en av de viktigaste uppgifterna, och de kompletteras ofta med inslag som gäller regelefterlevnad och finansiell revision för att bli en övergripande revision. BRH har hållbarhet som ett extra strategiskt revisionskriterium.

BRH utför även

  • särskilda revisoner, som inbegriper djupgående undersökningar som utformats för att få fram bevis rörande en viss aspekt av revisionsområdet,
  • myndighetsövergripande revisioner, där man undersöker en viss företeelse i ett representativt urval av myndighetsorgan för att få fram revisionsresultat om ett visst bestämt område av myndigheternas verksamhet och transaktioner,
  • utredningar, genom vilka man vill få kunskap om särskilda problemfyllda områden, rutiner eller tendenser. Syftet med dessa är inte att få fram någon slutgiltig utvärdering av myndigheternas verksamhet och transaktioner utan de är ett lämpligt alternativ som förberedelse inför nya revisionsuppdrag,
  • uppföljningsrevisioner, där man kontrollerar om tillsynsmyndigheterna har reagerat på revisionsresultaten eller parlamentsresolutioner,
  • förvaltningsrevisioner (eller allmänna revisioner), där man vill få en överblick över det granskade organets finansiella förvaltning,
  • realtidsrevisioner, genom vilka BRH har möjlighet att granska flera olika enskilda beslut i större program var för sig och vid varje skede i projektet. Det gör att BRH kan upptäcka brister i ett tidigt skede och underrätta beslutsfattande organ i god tid.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

BRH offentliggör

  • skrivelser med revisionsresultat, som skickas till de granskade enheterna för kommentar,
  • årsrapporter som består av en huvudvolym (I) och en kompletterande volym (II). Volym I kommer ut på hösten varje år och volym II på våren året efter. Tillsammans ger de en aktuell bild som tjänar som grund för parlamentets beviljande av ansvarsfrihet,
  • rådgivande rapporter och
  • specialrapporter.

De rådgivande rapporterna och specialrapporterna överlämnas till parlamentet och förbundsrepublikens regering.

Utöver ovanstående skriver ordföranden i sin roll som federal effektivitetskommissionär ett antal yttranden och riktlinjer om god sed.

BRH:s skrivelser med revisionsresultat och rapporter innehåller även rekommendationer, och man yttrar sig om särskilda frågor, som lagförslag och större upphandlingar, samt bistår med sakkunnigutlåtanden.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

BRH presenterar sin årsrapport för allmänheten på en federal presskonferens och offentliggör sina arbeten (som årsrapporten, specialrapporterna och avslutande revisionsskrivelser) på sin webbplats.

Här finns även specialrapporterna och den federala effektivitetskommissionärens redovisningar.

— SAMARBETE

Eftersom Tyskland är ett statsförbund finns det regionala revisionsinstitutioner och kommunala revisionsorgan som granskar de andra förvaltningsnivåerna. Men då förbundsrepublikens och de sexton förbundsländernas skattesystem i stor utsträckning är sammanbundna med varandra har BRH ett nära samarbete med förbundsländernas oberoende regionala revisionsinstitutioner.

Samarbetet rör främst program som förbundsrepubliken och förbundsländerna finansierar gemensamt, samt uppgifter som förbundsstaten har ansvar för men där man överlåtit ansvaret på förbundsländerna.

 

 

GREKLAND

ΕΛΕΓΚΤΙΚΟ ΣΥΝΕΔΡΙΟ

Sedan 1833

Webbplats: www.elsyn.gr

Uppdragsbeskrivning:

Det grekiska revisionsorganet ansvarar för den externa revisionen av all offentlig förvaltning och spelar en avgörande roll för kvaliteten och effektiviteten i den finansiella förvaltningen inom den grekiska offentliga sektorn.

De strategiska målen med revisionerna är

  • att förbättra den finansiella förvaltningen och ansvarsutkrävandet vad gäller alla offentliga organ,
  • att bidra till att stärka systemen för finansiell kontroll och ansvarsutkrävande,
  • att främja uppbörden av skatter och avgifter på både nationell och lokal nivå,
  • att förbättra enheters förvaltning genom system för internkontroll,
  • att utföra revisioner inom högriskområden,
  • att öka revisionskapaciteten,
  • att förse det grekiska parlamentet med grundläggande information så att det kan utföra sina kontrolluppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt,
  • att stärka sina möjligheter att utföra effektivitetsrevisioner.

För att uppnå dessa mål fokuserar det grekiska revisionsorganet på områden med stort revisionsintresse samt säkerställer att effekten av utförda revisioner kontinuerligt ökar samtidigt som man på bästa sätt utnyttjar sina tillgängliga resurser.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Det grekiska revisionsorganet (GRO) granskar statens, lokala myndigheters och rättsliga enheters utgifter och räkenskaper antingen för att det enligt lag är obligatoriskt eller för att dessa enheter är mottagare av offentliga medel.

GRO har rätt att granska regeringsorgan och ministerier, lokala myndighetsorgan och andra organ inom offentlig sektor. GRO kan även delta i revisioner av privata företags räkenskaper.

GRO har rätt att få tillgång till all bokföring, alla underlag och all personal på statliga och lokala myndigheter. Revisionsorganet kan även begära information från behöriga myndigheter, som då är skyldiga att samarbeta.

DOMSRÄTT

GRO avgör mål som rör

  • pensioner,
  • revisioner av räkenskaper,
  • offentliga tjänstemäns ansvar för förluster som de har orsakat staten, lokala myndigheter eller offentligägda rättsliga enheter eller som uppstått på grund av att de visat grov försumlighet i tjänsten,
  • oförklarliga ökningar av ämbetsmäns förmögenhet som anses ha uppstått genom korruption (och som inte kan förklaras genom granskning av deras årliga förklaringar om ekonomiska intressen).

CENTRAL LAGSTIFTNING

I artikel 98 i Greklands författning (1975) finns en allmän definition av GRO:s uppgifter (utövande av domsrätt, revision och rådgivning). Dessa uppgifter utförs i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (se även lag 4129/2013 och 4270/2014).

GRANSKADE ENHETER

GRO:s revisionsuppdrag omfattar alla offentliga organ, det vill säga

  • presidenten och presidentkansliet,
  • 18 ministerier,
  • 7 förvaltningsdistrikt,
  • 11 oberoende myndigheter,
  • 325 kommuner (lokala myndigheter på första nivån),
  • 13 regioner (lokala myndigheter på andra nivån),
  • 26 socialförsäkringsorgan,
  • 100 statliga sjukhus.

GRO granskar även räkenskaperna för cirka 450 andra statliga rättsliga enheter, offentliga och privata rättsliga enheter som ägs av lokala myndigheter (755), liksom bidrag till privatägda enheter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En rättsinstans som har en dömande och en granskande funktion.

ORGANETS ROLL I DET POLITISKA SYSTEMET

GRO är den högsta instansen i det grekiska rättssystemet när det gäller offentliga finanser.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

GRO ska till parlamentet överlämna en årsrapport om sin revisionsverksamhet och ett uttalande om statens årsredovisning och balansräkning. Det är även parlamentet som godkänner GRO:s budget på rekommendation från finans- och justitieministerierna.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Androniki Theotokatou utsågs den 23 oktober 2015.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Tillsätts genom presidentdekret på förslag från ministerrådet.

LEDNINGSORGAN

GRO:s plenum är det högsta dömande organet och består av ordföranden, åtta vice ordförande och 33 revisionsråd.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna är domare och som sådana oberoende och kan inte skiljas från sina tjänster.

URVALSMETOD

Vice ordförandena tillsätts genom presidentdekret på förslag från ministerrådet, och revisionsråden befordras genom beslut från det högsta rättsliga rådet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Ordföranden är högsta chef för GRO. Under sig har ordföranden åtta vice ordföranden i aktiv tjänst, varav sju leder var sin jurisdiktionssektion inom GRO.

Ställföreträdare för ordföranden är den vice ordförande som har flest tjänsteår. Det finns 139 domartjänster inom GRO. De innehas av 33 revisionsråd, 47 assessorer och 45 notarier.

Generaladvokatfunktionen är helt införlivad i GRO:s organisationsstruktur och består av generaladvokaten, en vice generaladvokat och tre vice generaladvokater på lägre nivå. Samtliga är domare vid det grekiska revisionsorganet.

GRO består för närvarande av nio klimakia (jurisdiktionsenheter bestående av sammanlagt tre domare under ledning av ett revisionsråd), varav tre ansvarar för revisioner inför ingående av avtal. Fyra enheter inom respektive jurisdiktionssektion har hand om förhandsgranskningar av lokala myndigheters och offentliga enheters utgifter, och två arbetar med revisions- och befogenhetsfrågor. Därutöver finns det sju jurisdiktionssektioner (med sammanlagt fem domare under ledning av en vice ordförande), en jurisdiktionssektion kallad stora avdelningen, som bedömer ansökningar om förhandsgranskningar inför ingående av avtal (med sammanlagt sju domare under ledning av ordföranden), samt plenum (med sammansättning enligt ovan).

På ministerier, vid prefekturer och i större kommuner finns det revisionskontor under ledning av kommissionärer från GRO (dvs. GRO-anställda med universitetsexamen och över femton års erfarenhet som har befattning som divisionschefer), som har befogenhet att utföra revisioner och besluta om sanktioner. För närvarande finns det 54 kommissionärskontor i Aten och 56 i övriga Grekland. För närvarande har GRO 648 anställda.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 648 (ledning: 12 %, revision: 56 %, administration: 32 %) samt 139 domare
  • Könsfördelning: ♂ 37 %; ♀ 63 %. Genomsnittsålder: 49 år

BUDGET

  • 33,2 miljoner euro (2018)
  • Fördelning: cirka 95 % för arvoden och löner
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

GRO planerar sitt arbete i ett årligt arbetsprogram som godkänns av plenum. Programmet utformas av en särskild arbetsgrupp som inhämtar information från alla GRO:s kommissionärskontor och lägger upp planen utifrån sin egen revisions- och arbetserfarenhet eller utifrån ämnen som tagits upp i medier.

Andra domare och revisorer vid GRO kan också lämna in revisionsförslag rörande särskilda rättsliga enheter eller sektorer via en elektronisk plattform på GRO:s webbplats. Den särskilda arbetsgruppen undersöker dessa förslag och kan lägga fram dem inför GRO:s plenum.

— REVISIONSMETODER

GRO utför förhandsrevisioner, revisioner inför avtalsingående och efterhandsrevisioner, inbegripet revisoner inriktade på särskilda högriskområden (vilka kan vara finansiella revisioner eller regelefterlevnads- eller effektivitetsrevisioner), liksom uppföljningsrevisioner i enlighet med GRO:s revisionshandbok och internationella revisionsstandarder (Intosai).

För närvarande utför GRO

  • förhandsrevisioner av lokala myndigheters och offentliga rättsliga enheters utgifter, så som föreskrivs i lag, vilket resulterar i att de aktuella utbetalningarna antingen godkänns eller avslås,
  • revisoner före ingående av avtal av högre ekonomiskt värde som sluts av staten eller motsvarande rättslig enhet, så som föreskrivs i lag,
  • efterhandsrevisioner av räkenskaper upprättade av räkenskapsförare inom staten, lokala förvaltningsenheter och andra rättsliga enheter, som mynnar ut i att GRO:s behöriga kommissionär fattar ett beslut om att antingen godkänna räkenskaperna som förenliga med lagen eller döma ut dem som olagliga. I det senare fallet krävs återbetalning,
  • riktade revisioner (finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner) inom högriskområden enligt GRO:s årliga revisionsprogram och internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai).

OUTPUT

— REVISIONSORGANETS RAPPORTERING

GRO offentliggör

  • obligatoriska revisionsrapporter:
    • årliga rapporter om GRO:s granskningsarbete, med bland annat resultaten av arbetet, iakttagelser som gjorts i samband med utförandet av arbetet samt förslag till reformer och förbättringar (även av lagar),
    • ett uttalande om statens årsredovisning och balansräkning,
  • revisionsrapporter framtagna på eget initiativ: GRO offentliggör revisionsrapporter enligt sitt årliga arbetsprogram,
  • yttranden över lagstiftning: GRO avger yttranden, antingen på begäran av ministrar eller för att det är obligatoriskt enligt lag, över lagförslag som rör pensioner och erkännande av arbete som pensionsgrundande och över frågor som enligt författningen ingår i GRO:s ansvarsområden.
  • Övrigt:
    • Uppföljning av granskningsresultat: GRO offentliggör uppföljningsrapporter.

— SPRIDNING AV REVISIONSARBETET

GRO:s ovan nämnda uttalande om statens årsredovisning och sin årsrapport offentliggörs och kan även läsas av allmänheten på GRO:s webbplats. Även rapporter om riktade revisioner finns på GRO:s webbplats. Dessa rapporter kan debatteras i det berörda parlamentsutskottet.

Domar och avgöranden utan personuppgifter offentliggörs också på GRO:s webbplats och i andra rättsliga publikationer.

GRO kan anordna möten där man redogör för sitt revisionsarbete inför revisionsobjekt och andra berörda parter.

Revisionsorganet bedriver inget mediearbete.

 

 

UNGERN

ÁLLAMI SZÁMVEVŐSZÉK

Sedan 1989
Inrättades 1870

Webbplats: www.asz.hu
www.aszhirportal.hu

Uppdragsbeskrivning:

Att främja insyn och sund förvaltning av de offentliga finanserna genom värdeskapande revisioner utförda på yrkesmässigt sätt så att de bidrar till goda styrelseformer.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Ungerns statliga revisionsorgan (ASZ) är nationalförsamlingens högsta institution för revison av finanser och ekonomi och direkt underställt nationalförsamlingen. ASZ granskar alla aspekter i förvaltningen av offentliga medel och statlig egendom.

ASZ ska utföra revisioner av finanser och ekonomi, granska genomförandet av statsbudgeten, förvaltningen av de offentliga finanserna, hur medel från de offentliga finanserna används och hur statens tillgångar förvaltas. ASZ utför sina revisioner efter kriterierna lagenlighet, ändamålsenlighet och effektivitet.

ASZ kan granska den finansiella förvaltningen av allmänna medel, liksom statens och lokala myndigheters tillgångar. Med sina resultat, rekommendationer och råd som bygger på ASZ:s revisionserfarenhet hjälper ASZ nationalförsamlingen, dess utskott liksom revisionsobjekten och bidrar på sätt till ett gott styrelseskick i landet.

Utifrån sina resultat kan ASZ anmäla revisionsobjekt och ansvariga enskilda personer till respektive behörig myndighet. ASZ:s rapporter och dess resultat och slutsatser kan inte bestridas inför domstolar eller andra myndigheter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lag LXVI från 2011 om det statliga revisionsorganet,
  • Ungerns grundlag.

GRANSKADE ENHETER

ASZ granskar

  • offentliga institutioner,
  • institutioner som finansieras med medel från statsbudgeten,
  • socialförsäkringskassor, statliga specialförsäkringskassor,
  • lokala myndigheter, minoriteters självstyren och deras organ,
  • organisationer (institutioner) som finansieras med medel från statsbudgeten,
  • bolag som är del- eller helägda av staten eller lokala myndigheter,
  • skatteverket och tullverket,
  • Ungerns centralbank,
  • politiska partier och deras stiftelser,
  • genomförandet av val och kampanjkonton för organisationer som utser kandidaterna,
  • kyrkliga organisationer,
  • nationella socialförsäkringsorgan.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en ordförande.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

ASZ är nationalförsamlingens högsta institution för revison av finanser och ekonomi, och man lyder också direkt under denna församling.

ASZ har ett eget kapitel i statsbudgetens struktur.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

ASZ bistår nationalförsamlingen, dess utskott och revisionsobjekten och bidrar på så sätt till ett gott styrelseskick i landet.

ASZ:s ordförande informerar nationalförsamlingen om ASZ:s arbetsplan och eventuella ändringar av den.

Nationalförsamlingen kan anmoda ASZ, och regeringen uppmana ASZ, att genomföra vissa specifika revisioner.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

László Domokos utsågs den 5 juli 2010 till ordförande.

ÄMBETSPERIOD

Tolv år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden för det statliga revisionsorganet väljs av den valda nationsförsamlingen med två tredjedelars majoritet.

FÖRENKLAT ORGANISATIONSSCHEMA

ASZ har en projektbaserad arbetsstruktur. De flesta revisorer är kopplade till det så kallade projektkontoret, där de tilldelas enskilda revisioner utifrån ASZ:s revisionsfördelningsplan. Det finns ett fåtal stabsavdelningar. De har i uppgift att stödja revisionsarbetet i ekonomi-, rätts-, kontroll- och logistikhänseende.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 597, 492 (2019)
  • Könsfördelning: ♂ 36 %; ♀ 64 %. Genomsnittsålder: 45 år

BUDGET

  • 9,3 miljarder forinter (2017) (29,8 miljoner euro) (90 % till revision)
  • Anslagstilldelning: ASZ tar fram sin egen budget, som utan några ändringar från regeringen, ska överlämnas till nationalförsamlingen som del av regeringens budgetproposition.
  • < 0,05 % av de sammanlagda offentliga utgifterna, 0,02 % av BNP

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

ASZ:s ordförande utarbetar en årlig arbetsplan och informerar nationalförsamlingen om revisionsplanen och eventuella ändringar av den.

Revisionsplanen offentliggörs och överlämnas till nationalförsamlingen var sjätte månad.

ASZ har inrättat ett revisionsplaneringssystem där mer vikt läggs vid val av revisionsområden och vid kontroller på plats som måste ingå i revisionsplanen.

Fördelningen av revisionsarbetet föregås av förberedelser i flera steg och ett godkännandeförfarande, och effektivitet i revisionerna säkerställs genom rullande planering.

När granskningsteman och tillhörande kontroller på plats ska fastställas strävar ASZ efter att ändamålsenligt och effektivt utnyttja sina resurser för varje enskilt granskningstema, och områdena väljs med hänsyn till vilka områden som är av intresse för allmänheten.

Revisionsplanen kan ändras om nya omständigheter uppstår under revisionsarbetets gång.

— REVISIONSMETODER

ASZ utför regelefterlevnads-, effektivitets- och uppföljningsrevisioner. Revisionerna handlar främst om att kontrollera att inkomster och utgifter i statsbudgeten är lagliga och korrekta.

Arbetet utförs i enlighet med lagar och regler, revisionsprogrammet och god revisionssed.

ASZ:s metod utarbetas och offentliggörs i linje med Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai).

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

ASZ offentliggör

  • yttranden över budgetpropositionen,
  • en rapport om genomförandet av statsbudgeten,
  • revisionsrapporter (om genomförda regelefterlevnads-, effektivitets- och uppföljningsrevisioner),
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • analyser och studier.

Därutöver har ASZ i över femtio år sammanställt och offentliggjort en kvartalstidskrift om de offentliga finanserna. I kvartalstidskriften behandlas frågor som rör finansiella system, den offentliga sektorns verksamhet, landets ekonomi, åtgärder för att komma ifatt ekonomiskt utvecklade länder och andra frågor inom området.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

ASZ offentliggör sina rapporter, studier och andra dokument, liksom nyheter om ASZ och information om större steg i sina granskningsförfaranden, på sin webbplats och nyhetsportal.

ASZ anpassar sina rapporter och analyser efter avsedd målgrupp.

Dessutom är det ungerska revisionsorganet aktivt i olika sociala medier och använder flera olika kommunikationsverktyg, varav vissa är internt framtagna inom ASZ:

  • ASZ:s webbplats (på ungerska och engelska),
  • en nyhetsportal (på ungerska, engelska, tyska och franska), vilket är den främsta källan till information om institutionens arbete,
  • sammanfattningar till pressen (en för varje revisionsrapport),
  • traditionella och elektroniska presskonferenser,
  • videosammanfattningar om prioriterade revisioner som läggs upp på ASZ:s Youtubekanal och nyhetsportal,
  • intervjuer om vilken nytta deras revisioner gör,
  • inlägg i sociala medier.

— SAMARBETE

Sedan ASZ grundades har man lagt särskild vikt vid vetenskapligt samarbete med yrkessammanslutningar och nationella lärosäten för att ASZ:s arbete ska komma till största möjliga nytta och för att skapa dialog med samhället på ett yrkesmässigt och vetenskapligt plan.

ASZ spelar en aktiv roll inom internationell revision. Utbyte av internationella revisionserfarenheter och samarbete med andra länders högre revisionsorgan och internationella organisationer är viktigt.

 

 

IRLAND

OFFICE OF THE COMPTROLLER AND
AUDITOR GENERAL

Sedan 1923
Inrättades 1866

Webbplats: www.audgen.gov.ie

Uppdragsbeskrivning:

Att göra oberoende undersökningar och redovisa inför Dáil Éireann (det irländska parlamentet) huruvida offentliga medel och resurser används i enlighet med lagen, förvaltas ändamålsenligt och redovisas på rätt sätt.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Revisionsorganet (IRO) spelar en central roll för det demokratiska ansvarsutkrävandet och ger genom utskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) parlamentet en försäkran om det sätt på vilket offentliga medel har förvaltats och rapporterar om vad som framkommer i IRO:s revisioner och andra undersökningar.

Huvuduppgifterna är

  • att granska och rapportera om offentliga organs räkenskaper,
  • att avgöra om offentliga organs transaktioner sker i överensstämmelse med de lagar och regler som reglerar dem och om medlen går till det som de är avsedda att gå till,
  • att undersöka om offentliga organ förvaltar resurserna effektivt enligt principen om sparsamhet och om de har rutiner för att utvärdera ändamålsenligheten i sin verksamhet,
  • att godkänna att medel betalas ut från statskassan för syften som är tillåtna enligt lag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Irlands författning: artikel 33 (1922, ersatt 1937),
  • lagen om statskassan och revisionsdepartement från 1866,
  • lagen om riksrevisorn från 1923, ändrad 1993,
  • lagen om riksrevisorn och det irländska parlamentets utskott (särskilda bestämmelser) från 1998.

GRANSKADE ENHETER

IRO granskar

  • godkända anslag: 40,
  • statliga fonder: 28,
  • hälso- och sjukvårdsinrättningar: 28,
  • organ från Nordirland och den irländska republiken i söder för gränsöverskridande samarbete: 7,
  • utbildningsinrättningar: 42,
  • statliga organ och underenheter: 142.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Helt oberoende.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

IRO rapporterar till parlamentet. Resultaten från revisionsarbetet redovisas inför parlamentet genom revisionsintyg och revisionsrapporter om finansiell förvaltning. Räkenskapsutskottet behandlar även IRO:s rapporter om effektivitet. Man har ett nära samarbete med räkenskapsutskottet. Rikskontrollören/riksrevisorn deltar i räkenskapsutskottets sammanträden som ständig observatör. Resultaten från IRO:s oberoende granskningar ligger till grund för räkenskapsutskottets utredningar.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Seamus McCarthy utsågs den 28 maj 2012.

ÄMBETSPERIOD

Obegränsad fram till lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av Irlands president efter att ha nominerats av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

Revisionsstyrelse bestående av riksrevisorn, en sekreterare och revisionsdirektörerna, samt ett verkställande organ bestående av revisionsdirektörerna och vice revisionsdirektörerna.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Revisionsstyrelsen leder självständigt revisionsorganet och ansvarar för att ta fram och genomföra strategier. Det verkställande organet samordnar IRO:s verksamhet.

— RESURSER

ANSTÄLLDA (MAJ 2018)

  • Antal: 173
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %. Genomsnittsålder: 41 år

BUDGET

  • 14 miljoner euro (2018)
  • < 0,02 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

IRO bestämmer självständigt hur verkets arbetsprogram för effektivitetsrevision ska se ut. Arbetsprogrammet bygger på den övergripande rapporteringsstrategin och särskilda strategier för olika sektorer. Programmet för finansiella revisioner utformas så att lagstadgade tidskrav uppfylls, där sådana finns.

— REVISIONSMETODER

IRO utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner. Revisionerna utförs i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai) och IRO:s egna etiska regler.

Man använder sig av handböcker för finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner, och av praktiska riktlinjer.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

IRO sammanställer följande rapporter:

  • uttalanden över de offentliga räkenskaperna,
  • rapporter om viktiga frågor rörande effektivitet och förvaltningen av allmänna medel,
  • skrivelser till ledningen efter revisioner om sådant som rör internkontroller, förvaltning och styrning,
  • kreditbeviljanden som godkänner att den irländska centralbanken betalar ut offentliga medel för syften som är tillåtna enligt lag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Organ inom den offentliga sektorn är skyldiga att överlämna sin årsredovisning till parlamentet. I dessa årsredovisningar ingår även IRO:s revisionsrapport.

Varje år lägger IRO inför parlamentet fram årsredovisningarna från ministerier och myndigheter samt en rapport om den offentliga förvaltningens räkenskaper. Därutöver överlämnas rapporter om effektivitet till ansvarig minister som sedan måste lägga fram rapporten inför parlamentet.

Rapporterna finns på IRO:s webbplats och i det irländska parlamentets bibliotek. Pressmeddelanden skickas ut i samband med att rapporter om effektivitet offentliggörs.

— SAMARBETE

IRO samarbetar med revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter i Irland. Denna revisionstjänst granskar lokala förvaltningsmyndigheter. Alla rapporter från revisionstjänsten för lokala förvaltningsmyndigheter överlämnas till IRO.

 

 

ITALIEN

CORTE DEI CONTI

Sedan 1948
Inrättades 1862

Webbplats: www.corteconti.it

Uppdragsbeskrivning:

Enligt artikel 100 i den italienska författningen ska revisionsorganet i förväg kontrollera lagenligheten i regeringens åtgärder och även utföra efterhandsrevisioner av förvaltningen av statsbudgeten. I de fall och på det sätt som föreskrivs i lagen deltar revisionsorganet i revisoner av den finansiella förvaltningen för enheter som regelbundet får budgetstöd från staten. Revisionsorganet rapporterar direkt till parlamentet om resultaten av sina revisioner. Revisionsorganets och dess ledamöters oberoende från regeringen är lagstadgat. Ledamöterna är oberoende domare och ansvarar endast inför lagen. De utses till revisionsavdelningar och rättsliga avdelningar eller till allmänna åklagarens avdelning.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

I Italiens konstitutionella struktur intar revisionsorganet en ställning mellan de organ som garanterar lagenlig, korrekt förvaltning och tillsyn över stabiliteten i de offentliga finanserna, och de rättsliga organen.

Revisionsorganet (Cdc) är neutralt vid utövandet av kontrollfunktioner och oberoende i förhållande till regeringen och parlamentet, och dess rättsliga funktion är i alla avseenden en del av rättsväsendet.

DOMSRÄTT

I enlighet med artikel 103.2 i den italienska författningen har Cdc domsrätt över frågor som gäller offentliga räkenskaper och andra i lag föreskrivna områden.

I de fall då offentliga medel konstaterats ha lidit skada döms därför inte direktörer, anställda och räkenskapsförare enligt vanliga civilrättsliga lagar utan i stället efter särskilda förvaltningsrättsliga bestämmelser.

När allmänna medel har försvunnit fastställs om ansvaret för detta ligger hos myndighetspersoner som arbetar för staten eller en offentlig myndighet, eller vid offentliga eller privata enheter och/eller enskilda personer som hanterar offentliga medel i allmänhetens intresse.

Cdc har domsrätt över det arbete som utförs av räkenskapsförare som ansvarar för förvaltningen av allmänna medel och egendomar (till exempel ekonomichefer).

CENTRAL LAGSTIFTNING

Revisionsbehörighet:

  • artiklarna 81, 97, 100, 117 och 119 i den italienska författningen (1948),
  • lag nr 20/1994,
  • lag nr 131/2002,
  • lag nr 266/2005,
  • lag nr 213/2012.

Domsrätt:

  • artiklarna 103 och 108 i den italienska författningen,
  • regelsamlingen om redovisningsrutiner i lagdekret nr 174/2016,
  • lag nr 19/1994,
  • lag nr 639/1996.

GRANSKADE ENHETER

Cdc granskar

  • ministerier,
  • myndigheter, statliga verk, även oberoende myndigheter,
  • offentligt finansierade organ,
  • regioner, provinser, kommuner, städer och deras bolag för intern upphandling, och
  • privata bolag som kontrolleras av den italienska staten.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En revisionsrätt som inte endast har revisionsfunktioner utan även domsrätt.

Dessutom fungerar Cdc som rådgivare till regeringen, regioner, kommuner, provinser och städer.

ORGANETS ROLL I DET POLITISKA SYSTEMET

Enligt den italienska konstitutionen är det självstyrande och oberoende i förhållande till statens andra organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Som revisionsorgan rapporterar Cdc sina revisionsresultat till parlamentet.

Cdc utövar kontrollmakt över och granskar regeringens agerande och förvaltning i syfte att upprätthålla lagenlighet och balans i de offentliga finanserna.

Om den verkställande makten inte följer lagen kan Cdc lämna ett negativt utlåtande som gör sådana handlingar verkningslösa.

Cdc:s rådgivande funktion består i att avge yttranden till parlamentet och regeringen om att utfärda lagar och myndighetsinstruktioner. Yttrande från Cdc måste även inhämtas vid översyn av bestämmelserna rörande redovisningssystemet, om befintliga modeller, dokument eller poster för redovisning ska avskaffas eller ändras eller om nya bokföringsposter ska införas.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Angelo Buscema utsågs den 22 december 2017.

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden behåller sitt uppdrag tills han eller hon uppnår pensionsålder (70 år).

URVALSMETOD

Ordföranden för Cdc nomineras av landets president på förslag från ministerrådets ordförande, som väljer den tillträdande ordföranden för Cdc bland ett antal av Cdc:s ämbetsmän som utsetts av Cdc:s ordföranderåd.

LEDNINGSORGAN

Cdc:s ordföranderåd består av elva ledamöter: Cdc:s ordförande och vice ordförande, Cdc:s allmänna åklagare, fyra ledamöter utsedda av parlamentet och fyra ämbetsmän från Cdc.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år.

URVALSMETOD

De fyra ämbetsmännen utses av och bland Cdc:s ämbetsmän. De utomstående ledamöterna utses av deputeradekammaren (2) och senaten (2) bland juridikprofessorer och/eller jurister med minst tjugo års erfarenhet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det italienska revisionsorganet Cdc är uppdelat i en revisionsenhet och en dömande enhet på central och regional nivå, och har en avdelning för den allmänna åklagaren och regionala åklagaravdelningar.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: ämbetsmän 393; tjänstemän 2 265
  • Könsfördelning: ♂ 43 %; ♀ 57 %. Genomsnittsålder: 54 år

BUDGET

  • 310 miljoner euro
  • < 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Cdc tar självständigt fram en allmän revisionsplan som godkänns för ett år i taget. Revisionsplanen innehåller grundprinciper och strategi för revisionsarbetet och godkänns av de förenade revisionskamrarna, i och med att den innehåller referenskriterier för de centrala revisionskamrarna och riktlinjer för de regionala revisionskamrarna. Varje central och regional revisionskammare utarbetar självständigt sin egen revisionsplan.

Planeringens omfattning avgörs av sådant som finansiell vikt, betydande risker för oriktigheter, resultat från tidigare revisioner, begäranden från andra myndigheter samt tillgänglig personal och tekniska resurser.

Cdc överlämnar sin årliga revisionsplan till talmännen för deputeradekammaren och senaten och, på regional nivå, till ordförandena för regionerna och de regionala råden, liksom till revisionsobjekten.

Den årliga revisionsplanen innehåller information om

  • vilka enheter som ska granskas och vilka urvalskriterier som använts,
  • vilka verksamheter och områden som ska granskas,
  • hur arbetet ska organiseras,
  • valda kriterier och parametrar.

— REVISIONSMETODER

Cdc utför

  • förhandsrevisioner av regelefterlevnad om handlingar som uteslutande föreskrivs i lag i syfte att förebygga att regeringen agerar olagligt,
  • effektivitetsrevisioner som ska öka effektiviteten i förvaltningen,
  • finansiella och ekonomiska revisioner.

De objekt som granskas av Cdc har rätt att uttala sig om vad som framkommit i revisionen innan den slutliga rapporten blir offentlig.

För att upprätthålla denna kontradiktoriska princip

  • informerar Cdc revisionsobjekten om sin årliga revisionsplan och ger dem upplysningar om vad som ska granskas samt om villkoren, rutinerna och planeringen för revisionen,
  • upprätthåller Cdc en löpande och konstruktiv dialog med de olika granskade enheterna och de ansvariga för deras internkontrollavdelningar,
  • offentliggör Cdc sin slutliga rapport samt redogör för sina iakttagelser vid en offentlig debatt under ett sammanträde i revisionskammaren.

För sina effektivitetsrevisioner offentliggör Cdc dokument med utvärderingar, iakttagelser och rekommendationer. Revisionsobjekten måste följa dessa rekommendationer för att åtgärda problem som konstaterats i förvaltningen av offentliga medel och därmed garantera en sund förvaltning. De måste även underrätta Cdc om vilka åtgärder de vidtar för att följa Cdc:s rekommendationer.

OUTPUT

— REVISIONSORGANETS RAPPORTERING

Cdc informerar parlamentet genom

  • årsrapporter om statens räkenskaper,
  • rapporter om utgiftslagar (kostnaderna som lagarna för med sig) var fjärde månad,
  • särskilda utfrågningar där Cdc lägger fram sitt yttrande över statens ekonomiska och finansiella planering och budgetproposition,
  • särskilda rapporter om regional och lokal finansiering,
  • en rapport om samordningen av statens finanser (årligen),
  • rapporter om arbetskraftskostnader i den offentliga sektorn,
  • rapporter om förvaltningen av EU-medel,
  • rapporter om förvaltningen i offentliga organ och enheter.

— SPRIDNING AV REVISIONSARBETET

Cdc:s rapporter offentliggörs på Cdc:s webbplats.

— SAMARBETE/FÖRBINDELSER PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ

Det centrala kontrollsystemet står under överinseende av den allmänna redovisningsavdelningen (vid ekonomi- och finansministeriet) som leds av en chefsrevisor.

Vid varje ministerium finns ett oberoende centralt redovisningskontor som lyder under den allmänna redovisningsavdelningen. Dessa redovisningskontor kontrollerar att förvaltningen sker i enlighet med relevant finansiell lagstiftning och ministeriernas instruktioner. De kontrollerar att utgiftsåtaganden är lagenliga, godkänner dem och hänskjuter oegentliga transaktioner till ministern, som kan beordra det centrala redovisningskontoret att verifiera transaktionerna. Sådana fall tas automatiskt upp inför Cdc.

Det allmänna finansinspektoraret kontrollerar på plats ministeriers och offentliga organs verksamhet och kan om nödvändigt föreslå korrigerande åtgärder. Det kontrollerar även om internrevisionsrutinerna i respektive organ fungerar som de ska. Det allmänna inspektoratets rapporter överlämnas till chefsrevisorn och, om medel fattas, till Cdc:s allmänna åklagare som kan lagföra tjänstemän.

 

 

LETTLAND

VALSTS KONTROLE

Sedan 1991
Inrättades 1923

Webbplats: lrvk.gov.lv

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för

  • effektiv och laglig användning av skattebetalarnas pengar,
  • god ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet för förvaltningen av offentliga utgifter,
  • rättvist och öppet beslutsfattande inom den offentliga sektorn.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Lettlands statliga revisionsorgan (LSO) gör finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner för att kontrollera:

  • Statens och kommuners inkomster och utgifter, även utnyttjandet av ekonomiskt stöd från EU och andra internationella organisationer eller institutioner.
  • Åtgärder som rör statens och lokala förvaltningsmyndigheters egendom.

En gång varje år förser LSO parlamentet med ett revisionsuttalande om genomförandet av statsbudgeten och de kommunala budgetarna och uttalanden om huruvida ministeriers och andra statliga institutioners årsredovisningar har upprättats korrekt.

LSO överlämnar en rapport till parlamentet och ministerkabinettet

  • om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka LSO lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att uttala sig,
  • om alla effektivitetsrevisioner,
  • om särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

Om brott mot lagar upptäcks under revisionerna måste LSO underrätta aktuell rättsvårdande instans.

För att brister som upptäcks i revisionerna ska rättas till har LSO rätt att utfärda rekommendationer till revisionsobjekten och kontrollera att rekommendationerna följs.

LSO har rätt att få tillgång till all information som behövs för att man ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lettlands författning (1922),
  • lagen om det statliga revisionsorganet (2002).

GRANSKADE ENHETER

LSO granskar

  • statliga institutioner (13 ministerier och deras 137 underlydande institutioner samt 13 centrala statliga institutioner),
  • lokala förvaltningsmyndigheter (110 distrikt och 9 städer) och deras underlydande institutioner,
  • offentligägda bolag eller privata företag i vilka staten äger aktier,
  • andra kommersiella företag, föreningar, stiftelser och fysiska personer 1) om de förfogar över eller innehar offentliga resurser, 2) om de finansieras genom offentliga resurser eller 3) om de utför offentliga upphandlingar.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Lettlands statliga revisionsorgan är ett självständigt kollegialt högre revisionsorgan under ledning av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

LSO är ett av sex organ som är inrättat enligt Lettlands författning. Lettlands statliga revisionsorgan är helt oberoende och inrättat som ett kollegialt högre revisionsorgan. Det är en viktig del i statens system för kontroll över finanserna, och det arbetar i allmänhetens intresse genom att ge oberoende säkerhet om att offentliga resurser används lagenligt, korrekt, sparsamt, effektivt och ändamålsenligt samtidigt som man arbetar för att uppnå en sund ekonomisk förvaltning och öppna beslutsprocesser inom den offentliga sektorn.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

LSO lägger fram rapporter och uttalanden inför det lettiska parlamentet och ministerkabinettet.

PARLAMENTET

LSO har ett nära samarbete med olika parlamentsutskott men främst med utskottet för offentliga utgifter och revision (utgifts- och revisionsutskottet), som är den främsta mottagaren av LSO:s rapporter. LSO underrättar utgifts- och revisionsutskottet om resultaten från alla revisioner, om brister i verksamheten i de olika sektorerna och om brott mot lagar och regler som upptäcks i samband med revisionerna, liksom om vilka åtgärder som vidtas för att följa LSO:s rekommendationer. Utgifts- och revisionsutskottet följer också självt upp LSO:s rekommendationer.

MINISTERKABINETTET

LSO förmedlar även sina rapporter och revisionsuttalanden till ministerkabinettet. LSO överlämnar rapporter till ministerkabinettet om de finansiella revisionerna av revisionsobjekt för vilka LSO lämnar ett uttalande med reservation, ett uttalande med avvikande mening eller avstår från att yttra sig, liksom rapporter om alla effektivitetsrevisioner och om eventuella särskilt viktiga och betydelsefulla resultat.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Elita Krūmiņa utsågs den 17 januari 2013 och tillträdde den 24 januari 2013.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år med endast två ämbetsperioder i rad tillåtna.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

LSO leds av riksrevisorn och LSO-rådet som består av direktörerna för de fem revisionsavdelningarna samt revisions- och metodavdelningen.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år med endast två ämbetsperioder i rad tillåtna.

URVALSMETOD

Ledamöterna i rådet utses av parlamentet på rekommendation från riksrevisorn.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisorn organiserar och leder LSO:s arbete, vilket omfattar riksrevisorns kontor, stabsavdelningar och kansli som ansvarar för LSO:s ekonomiska planering och bokföring, arkivering, underhåll, informationsteknik och planering och utvärdering av LSO:s verksamhet.

LSO-rådet består av riksrevisorn (som är ordförande) och sex rådsledamöter som är direktörer för revisionsavdelningar. Rådet godkänner de flesta dokument som styr LSO:s arbete.

LSO har fem revisionsavdelningar och en revisions- och metodavdelning, som utför revisioner och även utformar, uppdaterar och tillämpar LSO:s revisionsmetoder. Revisionsavdelningarna består av en direktör och två eller tre revisionssektorer. Revisionsavdelningarna utför revisioner enligt den årliga revisionsplanen som godkänts av LSO-rådet. Varje revisionsavdelning ansvarar för specifika revisionsobjekt och revisionsområden.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 175 (cirka 75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 22 %; ♀ 78 %. Genomsnittsålder: 40 år

BUDGET

  • 6,2 miljoner euro (2017)
  • Cirka 0,07 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Revisionsarbetet planeras för ett år i taget och planeringen godkänns av LSO-rådet.

LSO:s allmänna program för revisionsarbetet utarbetas i följande steg:

  1. LSO:s strategi utformas.
  2. En strategisk utvärdering av revisionsområden genomförs.
  3. Granskningsteman förbereds.
  4. LSO:s arbetsplan utformas.

LSO:s arbetsplan är endast till för internt bruk, men parlamentets talman informeras om revisionsarbetets inriktning det kommande året.

Revisionsavdelningarna genomför sedan arbetet enligt planen. Avdelningsdirektörerna och sektorcheferna fattar beslut om revisionernas specifika inriktning och omfattning, revisionsfrågor och fördelningen av revisionsresurser.

— REVISIONSMETODER

LSO utför

  • finansiella revisioner, där man undersöker om årsredovisningar sammanställts i enlighet med tillämpliga lagar och regler,
  • regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, där man undersöker om revisionsobjekten arbetar enligt de krav som ställs i lagen och om de bedriver sin verksamhet och handhar sina medel på ett sparsamt och ändamålsenligt sätt.

LSO utför alla sina revisioner i enlighet med internationella revisionsstandarder (Issai). Lettlands statliga revisionsorgan kan självt bestämma om särskilda arbetssätt och metoder som man ska använda. De granskade enheterna kan uttala sig om resultaten från LSO:s revisioner. De granskade enheterna måste dessutom sammanställa rapporter om vilka åtgärder de vidtar för att följa LSO:s rekommendationer.

Det finns omfattande rutiner för löpande intern och extern kvalitetskontroll.

LSO använder även handböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, praktiska revisionsriktlinjer och särskilda interna rutiner som LSO utarbetat. Dessa dokument är endast för internt bruk.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

LSO offentliggör

  • uttalanden om den finansiella rapporten om genomförandet av statsbudgeten och de lokala förvaltningsmyndigheternas budgetar,
  • uttalanden om huruvida årsredovisningar har upprättats korrekt av ministerier och andra centrala statliga institutioner,
  • rapporter om effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • diskussionsunderlag utifrån de resultat som framkommit i genomförda effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner,
  • LSO:s årsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

I enlighet med lagen om LSO informerar LSO allmänheten och medborgarna regelbundet om utförda revisioner genom att lägga ut alla sina revisionsrapporter och uttalanden på sin webbplats efter att dessa fastställts som officiella. De vanligaste spridningskanalerna för granskningsinformation är LSO:s officiella webbplats och offentliga medier (journalister) samt sociala medier (Facebook, Twitter och Youtube). Offentliggöranden av revisionsrapporter återföljs alltid av pressmeddelanden och presskonferenser. I vissa fall då granskningstemat är av särskilt stort intresse för allmänheten sammanställs illustrerade och läsarvänliga sammanfattningar av revisionsrapporterna som kan användas i annan kommunikation. Utöver resultaten från revisionerna informeras allmänheten även om vilka åtgärder som vidtas för att följa LSO:s rekommendationer. Detta förmedlas främst genom sociala medier. Sammanfattningar av revisionsrapporterna finns på engelska och ryska på LSO:s webbplats.

— SAMARBETE

LSO har ett nära samarbete med den akademiska sektorn, till exempel Stockholms handelshögskola i Riga, i syfte att införa ett auktorisationssystem för revisorer inom den offentliga sektorn i Lettland.

LSO samarbetar med revisorer inom den privata sektorn, särskilt med den lettiska föreningen för auktoriserade revisorer, och arbetar fortlöpande för att stärka systemet så att auktoriserade revisorer anlitas på ett ändamålsenligt sätt i LSO:s finansiella revisioner i kommuner.

 

 

LITAUEN

VALSTYBĖS KONTROLĖ

Sedan 1990
Inrättades 1919

Webbplats: www.vkontrole.lt

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa den litauiska staten att förvalta offentliga medel och offentlig egendom väl.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Litauens revisionsorgan (LRO) granskar lagligheten och ändamålsenligheten i förvaltningen och användningen av statens egendom och genomförandet av statsbudgeten.

LRO har rätt att få tillgång till all information som man anser nödvändig för att kunna utföra sitt arbete. Man har även rätt att få tillträde till revisionsobjektens lokaler.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Litauens författning: kapitlet om Litauens revisionsorgan (1992),
  • lagen om Litauens revisionsorgan (1995).

GRANSKADE ENHETER

LRO granskar

  • statliga institutioner och inrättningar,
    • ministerier: 14,
    • myndigheter: 14,
    • myndigheter som lyder under ministerier 77,
  • kommuner, kommunala inrättningar, institutioner och deras penningfonder,
  • statliga penning- och skattefonder,
  • företag av olika slag där staten eller kommuner äger minst 50 % av rösterna,
  • alla enheter som statliga eller kommunala institutioner har anslagit medel eller överfört egendom till,
  • statsbudgetens genomförande,
  • den statliga socialförsäkringskassans budget,
  • den obligatoriska sjukförsäkringskassans budget.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

LRO är en självständig institution som är ansvarig inför parlamentet utan några formella kopplingar till andra statliga organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

LRO är underställt parlamentet och bistår parlamentet i utövandet av dess kontrollmakt. Parlamentet och LRO har därmed starka band till varandra.

Allra starkast är bandet till parlamentets revisionsutskott. Utskottet diskuterar LRO:s rapporter och bidrar genom sina beslut till att de åtgärder som LRO rekommenderar blir genomförda.

Parlamentet kan instruera LRO att utföra vissa revisioner som ligger inom LRO:s befogenhetsområde.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Arūnas Dulkys utsågs den 15 april 2015.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Litauens president lägger fram ett förslag till riksrevisor som parlamentet godkänner.

LEDNINGSORGAN

LRR styrs av ett organ bestående av tre biträdande riksrevisorer.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De biträdande riksrevisorerna utses av presidenten på riksrevisorns rekommendation.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

LRO är en institution med tre funktioner:

  • högsta revisionsorgan, som består av en revisionsutvecklingsavdelning och fyra revisionsavdelningar,
  • revisionsorgan för investeringar från Europeiska unionen, som består av avdelningen för revision av EU-investeringar samt dess stabsfunktioner,
  • finanspolitiska rådet som består av avdelningen för tillsyn av budgetpolitiken samt dess stabsfunktioner.

— RESURSER

ANSTÄLLDA (JULI 2018)

  • Antal: 300 (70 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 21 %; ♀ 79 %. Genomsnittsålder: 42 år

BUDGET

  • 9,2 miljoner euro (2018)
  • < 0,5 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det litauiska revisionsorganet planerar självt sitt arbete i årliga revisionsprogram. I planeringsstadiet bevakas verksamheten inom den offentliga sektorn, uppgifter samlas in och befintliga och potentiella risker analyseras. LRO:s intressenter kan föreslå revisioner.

Arbetsprogrammet kan justeras om omständigheterna förändras.

— REVISIONSMETODER

LRO utför finansiella revisioner, regelefterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner. Alla metoder som används överensstämmer med de internationella standarderna för högre revisionsorgan och god internationell revisionssed.

Revisionsobjekten får uttala sig om de preliminära revisionsrapporterna.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

LRO offentliggör

  • en årsrapport,
  • uttalanden och årliga revisionsrapporter om den sammanställda årsredovisningen för
    • staten,
    • den obligatoriska sjukförsäkringskassan,
    • den statliga socialförsäkringskassan,
  • uttalanden och årliga revisionsrapporter om redovisningen i statliga penningfonder,
  • uttalanden och årliga revisionsrapporter om den samlade offentliga förvaltningens årsredovisningar med bland annat information om statsskulden,
  • rapporter om effektivitetsrevisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

LRO överlämnar sin årsrapport och alla revisionsrapporter till parlamentet.

LRO offentliggör även alla rapporter på sin webbplats.

LRO följer principen om insyn och öppenhet, vilket tar sig uttryck i att man kommunicerar med medborgarna på sociala medier.

— SAMARBETE

LRO samarbetar med parlamentet, finansministeriet, den litauiska revisorskammaren, internrevisorernas förening och föreningen för kommunala styrekonomer. Samarbetet består i erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma principer.

LRO har slutit samarbetsavtal med finansministeriet, allmänna åklagarmyndigheten, myndigheten för offentlig upphandling, specialutredningstjänsten, ekobrottsmyndigheten, ekonomiska fakulteten vid Vilnius universitet, Mykolas Romeris-universitet, föreningen för kommunala styrekonomer, den litauiska revisorskammaren, internrevisorernas förening och Litauens centralbank.

Kvaliteten på LRO:s arbete kontrolleras genom regelbundna kollegiala granskningar.

 

 

LUXEMBURG

COUR DES COMPTES

Sedan 2000
Inrättades 1840

Webbplats: www.cour-des-comptes.public.lu

Uppdragsbeskrivning:

Luxemburgs revisionsorgan (LR) ska som extern revisor kontrollera lagligheten och korrektheten i offentliga inkomster och utgifter och om den finansiella förvaltningen av offentliga medel är sund. Därför kontrollerar man om de offentliga utgifterna följer principen om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet utan att göra någon bedömning av utgifternas lämplighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

LR kontrollerar den ekonomiska förvaltningen i statens instrument, förvaltningar och tjänster. LR har även rätt att granska andra offentliga organ så länge dessa inte omfattas av något annat i lag föreskrivet system för finansiell revision. Till sist kan LR även granska användningen av allmänna medel som för ett specifikt ändamål betalas ut till rättsliga enheter inom den offentliga sektorn, till privatpersoner eller till rättsliga enheter i den privata sektorn med avseende på om de används i enlighet med det tänkta syftet.

I utförandet av sitt uppdrag har Luxemburgs revisionsmyndighet rätt att få tillgång till alla de handlingar som den anser sig behöva. Utöver revisionsarbetet kan LR av parlamentet ombes att avge yttranden om lagförslag.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • artikel 105, ändrad, i den nederländska författningen (1868),
  • lagen om Cour des comptes (8 juni 1999),

GRANSKADE ENHETER

LR granskar

  • instrument, förvaltningar och statliga tjänster,
  • ministerier,
  • myndigheter,
  • andra offentliga organ,
  • delar av offentliga och privata enheter som finansieras genom offentliga bidrag,
  • politiska partier.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

LR är en oberoende institution.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Förhållandet till parlamentet är konsultativt. LR lägger fram alla sina rapporter inför parlamentet. Dessutom kan LR rådfrågas vid utarbetande av nya lagförslag. Parlamentet kan även uppmana LR att utföra revision inom ett visst område.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Marc Gengler utsågs 2005.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

LR:s ordförande utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

LEDNINGSORGAN

LR styrs av ett organ som består av ordföranden, vice ordföranden och tre rådgivare.

ÄMBETSPERIOD

Sex år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Ledamöterna i LR:s kollegium utnämns av storhertigen på förslag från parlamentet som tar fram en lista över kandidater.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

LR fattar majoritetsbeslut kollegialt. Ordföranden leder sammanträdena och har utslagsröst om omröstningar slutar oavgjort.

Luxemburgs revisionsmyndighet är indelad i en revisionssektion och en administrativ sektion. Revisionssektionen består av fyra revisionsavdelningar, som var och en leds av en chef.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 34
  • Könsfördelning: ♂ 34 %; ♀ 66 %

BUDGET

  • 4,5 miljoner euro (2016)
  • LR får anslag från statsbudgeten utifrån LR:s uppskattningar.

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Luxemburgs revisionsmyndighet beslutar själv om sitt årliga arbetsprogram. Planeringen fastställs av LR:s kollegium som antar arbetsprogrammet i slutet av året innan det börjar gälla.

Parlamentet kan uppmana LR att utföra revisioner inom vissa områden.

— REVISIONSMETODER

LR utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

LR översänder resultaten från sina revisioner till de granskade enheterna som får svara med kommentarer inom en fastställd tidsperiod innan rapporterna överlämnas till parlamentet.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

LR offentliggör

  • en allmän rapport om statens räkenskaper,
  • särskilda rapporter om särskilda områden rörande ekonomisk förvaltning, som LR sammanställer på eget initiativ eller på uppmaning från parlamentet,
  • yttranden över lagförslag och förvaltningen av budgeten.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

LR lägger fram sina årsrapporter och särskilda rapporter inför parlamentet och lägger även ut dem på sin webbplats.

— SAMARBETE

LR har ett nära samarbete med granskningsobjekten och berörda ministerier.

 

 

MALTA

NATIONAL AUDIT OFFICE

Sedan 1997
Inrättades 1814

Webbplats: www.nao.gov.mt

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för ansvarsskyldighet, korrekthet och god förvaltningssed i statens verksamhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Maltas revisionsorgan (MRO) är den nationella revisionsinstitution som ansvarar för externrevision av centrala och lokala förvaltningsmyndigheter. Institutionen har i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten.

MRO kan dessutom utföra revisioner av allt som har att göra med statens finanser, egendom och medel som handhas eller kontrolleras av något slag av regeringsorgan.

MRO kan även granska räkenskaperna och/eller verksamheten i de myndigheter eller offentliga organ som förvaltar, innehar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten. Man kan dessutom granska verksamheten i företag eller enheter där staten innehar en majoritet av aktierna.

Man har även ansvar för revisionen av lokala förvaltningsmyndigheter genom att man utser revisorer från den privata sektorn som revisorer för kommuner och bistår dessa revisorer med tekniskt och administrativt stöd.

MRO har rätt att få tillgång till all information som behövs för att man ska kunna utföra sitt arbete.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Maltas författning: avsnitt 108 (1964),
  • lagen om riksrevisorn och revisionsorganet (1997),
  • representanthusets arbetsordning nr 120 (1995),
  • kommunlagen (1995).

GRANSKADE ENHETER

MRO granskar

  • ministerier: 15 (obligatoriskt enligt lag),
  • alla regeringsorgan (obligatoriskt enligt lag),
  • lokala förvaltningsmyndigheter (obligatoriskt enligt lagen om lokal förvaltning) enligt ovan beskrivna mandat,
  • förvaltningsmyndigheter eller offentliga organ som förvaltar, handhar eller använder medel som direkt eller indirekt tillhör staten (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • organ som innehar eller använder statliga medel (ej obligatoriskt, såvida inte uttryckligen angivet i tillämplig lagstiftning),
  • företag eller andra enheter där staten innehar aktiemajoritet (ej obligatoriskt enligt lag).

Obs! MRO har främst i uppgift att utföra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av staten och kan därutöver utföra alla typer av revisioner av statliga och lokala myndigheter liksom av andra organ som innehar eller förvaltar allmänna medel. Andra offentliga organ och icke-statliga enheter granskas dock av revisorer från privat sektor.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av en riksrevisor.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

MRO är statens externa revisor. MRO utför sina revisioner helt oberoende. Riksrevisorn ska inte låta sig styras eller utsättas för påtryckningar från någon annan.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksrevisorn är direkt underställd representanthusets talman.

Parlamentsutskottet för de offentliga räkenskaperna (räkenskapsutskottet) och ministern med ansvar för finansfrågor kan uppmana MRO att granska alla typer av frågor inom MRO:s befogenhetsområde. När det gäller lagstiftningen för lokal förvaltning kan ministern med ansvar för lokal förvaltning också uppmana riksrevisorn att utföra granskningar av kommuner.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Charles Deguara utsågs den 30 mars 2016.

ÄMBETSPERIOD

Fem år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av presidenten i enlighet med en resolution från representanthuset som har fått stöd av minst två tredjedelar av ledamöterna i representanthuset.

LEDNINGSORGAN

Officiellt finns inget beslutande organ men riksrevisorn bistås ändå av en vice riksrevisor och tre biträdande riksrevisorer.

URVALSMETOD

Både riksrevisorn och vice riksrevisorn utses av presidenten enligt ovan.

De biträdande riksrevisorerna tillsätts genom intern och/eller extern rekrytering. En intern intervjunämnd (med en ledamot som är oberoende från MRO) intervjuar de sökande och informerar riksrevisorn om dem. Riksrevisorn tillsätter den mest kvalificerade sökanden på rekommendation från intervjunämnden.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det maltesiska revisionsorganet är indelat i fyra sektioner, varav de tre första leds av de biträdande riksrevisorerna. De fyra sektionerna är

  • sektionen för finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner, som analyserar statens årsredovisning, granskar ett antal ministerier och regeringsorgan, lokala förvaltningsmyndigheter och ett antal icke-statliga organisationer,
  • sektionen för effektivitetsrevisioner, som ansvarar för revisioner av effektivitet och valuta för pengarna,
  • sektionen för särskilda revisioner och utredningar, som sammanställer rapporter från utredningar, som oftast genomförts på begäran av räkenskapsutskottet eller finansministern,
  • IKT-sektionen, som utför it-revisioner och tillhandahåller it-stöd till de andra sektionerna i deras revisionsarbete.

— RESURSER

ANSTÄLLDA (AUGUSTI 2018)

  • Antal: 58 (78 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 45 %; ♀ 55 %. Genomsnittsålder: 40 år

BUDGET

  • 3,4 miljoner euro (2018)
  • MRO:s budget finansieras helt och hållet genom statsbudgeten.
  • Cirka 0,1 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det maltesiska revisionsorganet väljer själv granskningsteman. Räkenskapsutskottet och finansministeriet kan därutöver be MRO att granska vissa områden med anknytning till allmänna medel. MRO brukar försöka tillgodose dessa förfrågningar men har ingen skyldighet att göra det.

MRO sammanställer årliga revisionsplaner med en förteckning över vilka revisioner som är planerade för det aktuella året och som sedan godkänns av riksrevisorn och vice riksrevisorn.

När MRO väljer vilka revisionsområden som ska ingå i den årliga revisionsplanen tar man hänsyn till flera olika kriterier, som områdets aktualitet, dess väsentlighet för samhälle och ekonomi, intresset för frågan hos parlamentet, regeringen, medierna och allmänheten liksom om huruvida det är möjligt att genomföra en revision av det aktuella området.

— REVISIONSMETODER

MRO genomför finansiella revisioner, regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner, utredande revisioner och IT-revisioner.

Rapporterna från finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner offentliggörs varje år senast tolv månader efter utgången av räkenskapsåret den 31 december. Alla andra rapporter offentliggörs så fort de är färdigställda.

Utöver detta offentliggör MRO i slutet av varje år en sammanfattning av resultaten i revisionsrapporterna från revisorerna som granskar lokala förvaltningsmyndigheter (kallad riksrevisorns rapport om den lokala förvaltningens arbete).

MRO genomför sina revisioner i enlighet med tillämpliga internationella revisionsstandarder och har egna revisionshandböcker för finansiella revisioner och regelefterlevnads- och effektivitetsrevisioner.

Därutöver följer MRO i sitt arbete med effektivitetsrevisioner arbetsmodellen med analys av olika frågor och slutsatsdragning.

Till sist har man även sina egna etiska regler som de anställda måste följa.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

MRO offentliggör

  • en årsrapport om de offentliga räkenskaperna,
  • en årsrapport om de lokala myndigheternas arbete,
  • en årsrapport om uppföljningsrevisioner,
  • en årsrapport om MRO:s arbete och verksamhet,
  • enskilda rapporter om effektivitetsrevisioner, utredande rapporter och andra typer av revisionsrapporter än de ovan nämnda.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

MRO överlämnar alla sina revisionsrapporter och andra rapporter till representanthusets talman. Alla rapporter innehåller en sammanfattning och åtföljs av ett pressmeddelande med de viktigaste punkterna i respektive rapport. MRO lägger ut alla sina rapporter på sin webbplats och Facebooksida efter att de har överlämnats till representanthusets talman.

— SAMARBETE

MRO har goda bilaterala förbindelser med flera andra högre revisionsorgan i EU:s medlemsstater. Man deltar även i nätverket för Samväldets riksrevisorer.

MRO deltar dessutom aktivt i flera olika internationella nätverk.

Till sist samarbetar man även med Maltas universitet och sitter med som observatör i flera regeringskommittéer.

 

 

NEDERLÄNDERNA

ALGEMENE REKENKAMER

Sedan 1814
Inrättades 1447

Webbplats: https://english.rekenkamer.nl/

Uppdragsbeskrivning:

Att bidra till att förbättra statens och dess institutioners effektivitet och funktion.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Nederländernas revisionsorgan (NRO) kontrollerar om statens inkomster har uppburits, utgifter har uppkommit och politiska åtgärder har vidtagits så som avsett.

NRO utför oberoende och opartiska revisioner för att se hur regeringen agerar och fungerar i praktiken och vilka förbättringar som kan göras.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • artiklarna 76, 77 och 78 i den nederländska författningen (1814),
  • lagen om statens räkenskaper (2016).

GRANSKADE ENHETER

NRO granskar

  • 21 avsnitt i statens budget, främst ministerier och statliga medel,
  • 121 (grupper av) rättsliga enheter med lagstadgade uppgifter.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

NRO är statens externa revisor. Nederländernas revisionsorgan är ett självständigt organ med konstitutionell ställning som högt statligt råd, som är en typ av nationella offentliga organ som inrättats för att upprätthålla den demokratiska rättsstaten.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Arbetsrelationen mellan NRO och det nederländska parlamentet bygger på samarbete. På institutionell nivå har styrelsen regelbundna möten med parlamentets ständiga finansutskott. Det förekommer även löpande personliga kontakter på personalnivå.

NRO offentliggör sina granskningsresultat, huvudsakligen i form av rapporter och skrivelser, genom att översända dem till parlamentet. Innan en granskningsrapport offentliggörs erbjuds parlamentet en briefing bakom lyckta dörrar. Om parlamentet tackar ja till erbjudandet, erbjuds även den ansvariga ministern en briefing bakom lyckta dörrar.

Parlamentet bjuder emellanåt in NRO till parlamentariska utfrågningar mot bakgrund av dess sakkunskaper.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Arno Visser utsågs till ordförande den 15 oktober 2015. Han hade då varit ledamot i styrelsen sedan den 15 januari 2013.

ÄMBETSPERIOD

NRO:s ordförande utnämns på livstid fram till lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Om tjänsten som ordförande för NRO blir vakant utses en ny ordförande på det sätt som beskrivs i det följande. En ny ledamot utses för att göra styrelsen fulltalig, och statschefen utser, på rekommendation av ministerkabinettet, en ny ordförande bland de tre styrelseledamöterna.

LEDNINGSORGAN

NRO styrs av en styrelse som består av ordföranden och ytterligare två ledamöter. Styrelseledamöterna fattar alla beslut gemensamt.

Var och en av styrelseledamöterna fungerar som föredragande för en del av NRO:s arbete, och ordföranden har det övergripande ansvaret för organisationen i sin helhet.

NRO har även två externa särskilda styrelseledamöter, som kan kallas in för att delta i särskilda uppgifter, som att leda revisioner, utföra externa arbetsuppgifter eller fungera som suppleanter för styrelseledamöter.

ÄMBETSPERIOD

Alla NRO:s styrelseledamöter utnämns på livstid fram till lagstadgad pensionsålder.

URVALSMETOD

Styrelseledamöterna utses av statschefen. Utnämningsbeslutet utarbetas gemensamt av styrelsen och parlamentet.

Styrelsen väljer ut minst fyra kandidater i ett öppet rekryteringsförfarande. Listan över kandidater överlämnas till representanthuset. Representanthuset är inte skyldigt att följa denna lista. Representanthuset överlämnar därefter en lista på tre kandidater till statschefen, som utser den kandidat som har störst stöd i parlamentet.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

NRO:s styrelse får stöd av en organisation som leds av en generalsekreterare, som utses enligt lag och som avlägger en ed inför statschefen. NRO har en ledningsgrupp som leds av generalsekreteraren och som består av sex revisionsdirektörer och en direktör för stödtjänster. Ledningsgruppen ansvarar för kvaliteten på organisationen och revisionerna.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 232 (75 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 50 %; ♀ 50 %. Genomsnittsålder: 48 år

BUDGET

  • 28,6 miljoner euro (varav 80 % till revisionsuppgifter)
  • 0,11 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

NRO bestämmer själv vilka revisioner som ska utföras, men parlamentet, ministrar och statssekreterare kan också be den utföra revisioner.

NRO har ett löpande granskningsprogram som ses över flera gånger om året i enlighet med resultatet av strategiska dialogmöten. En del av NRO:s revisionskapacitet avsätts till fleråriga granskningsprogram med inriktning på teman som anses vara av stor ekonomisk och social betydelse.

NRO prioriterar granskningsområden där det kan tillföra ett mervärde tack vare sina specifika befogenheter (t.ex. rätten att tillgå konfidentiell information) och sitt oberoende och sin opartiskhet, eller eftersom ingen annan organisation kan utföra revisioner på områdena i fråga.

— REVISIONSMETODER

NRO utför finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner.

Man experimenterar med nya granskningsmetoder och sätt att genomföra revisioner men även med nya former för offentliggöranden.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

NRO offentliggör

  • en årsrapport,
  • revisionsrapporter,
  • fokusrapporter,
  • budgetskrivelser,
  • dokumentsamlingar på webbplatsen,
  • faktablad.

NRO delar med sig av resultaten från sina revisioner, liksom av sin samlade erfarenhet, till regeringen, parlamentet och ledningen i de enheter som granskas.

NRO begränsar sina offentliggöranden under tiden före, under och efter allmänna val fram tills att en ny regering tillträtt.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

NRO offentliggör rapporter på sin webbplats och lägger ut information om sina publikationer på sociala medier.

Den tredje onsdagen i maj (kallad redovisningsskyldighetens dag) gör NRO ett oberoende uttalande om statens räkenskaper och operativa och ekonomiska förvaltning samt om kvaliteten på den information om den förda politiken som ministrarna ger till parlamentet.

— SAMARBETE

NRO har ett aktivt samarbete och kunskapsutbyte med revisionsinstitutionerna i Nederländerna. I detta samarbete ingår lokala revisionskontor såväl som revisionsutskott och revisionsinstitutionerna i Nederländernas karibiska del.

NRO är därutöver aktiv deltagare i internationellt revisionsarbete. Man har stor erfarenhet av att arbeta med institutionsutveckling genom kapacitetsutvecklingsprojekt i högre revisionsorgan i andra länder. NRO har även samarbete och expertkunskapsutbyte med systerinstitutioner och är institutionsmedlem i Intosai, Eurosai, EU:s kontaktkommitté och i det globala diskussionsforumet för riksrevisorer Global Audit Leadership Forum.

Ett exempel på nära samarbete är att NRO har utfört revisioner tillsammans, eller parallellt, med andra högre revisionsorgan.

 

 

POLEN

NAJWYŻSZA IZBA KONTROLI

Sedan 1919
Inrättades 1809

Webbplats: www.nik.gov.pl

Uppdragsbeskrivning:

Att arbeta för sund förvaltning och ändamålsenlighet inom den offentliga sektorn till gagn för Polen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Polens högre revisionsorgan (NIK) granskar statliga förvaltningsmyndigheters, Polens centralbanks, statliga juridiska personers och andra statliga organisationsenheters verksamhet med avseende på laglighet, ekonomisk försiktighet, ändamålsenlighet och noggrannhet. NIK kan granska lokala förvaltningsmyndigheters, kommunala rättsliga enheters och andra kommunala organisationers arbete i fråga om laglighet, ekonomisk försiktighet och noggrannhet.

NIK kan även granska andra organisationer och ekonomiska aktörer med avseende på laglighet och ekonomisk försiktighet i den mån dessa använder statliga eller allmänna medel eller resurser eller har ekonomiska förpliktelser gentemot staten.

NIK har rätt att få tillgång till all information som man behöver, och dess personal ska ha fritt tillträde till granskade organs lokaler och rätt att granska dokument och annat material av betydelse för revisionen. NIK har rätt att kalla vittnen från granskade eller andra organ och höra deras vittnesmål, att begära muntliga eller skriftliga förklaringar från anställda hos de granskade organen, att kalla in sakkunniga och specialister och att delta i de granskade organens ledningsmöten.

CENTRAL LAGSTIFTNING

Den ändrade lagen om det högre revisionsorganet (NIK-lagen) av den 23 december 1994.

GRANSKADE ENHETER

NIK granskar till exempel

  • budgetenheter (till exempel ministerier och statliga myndigheter), inbegripet institutioner som godkänner budgetrubrikerna,
  • statliga specialfonder,
  • genomförandeorgan och andra statliga rättsliga enheter i den offentligfinansierade sektorn,
  • statliga banker, inbegripet Polens centralbank,
  • organ inom det lokala självstyret,
  • andra enheter som handhar offentliga utgifter, bland annat enheter utanför den offentligt finansierade sektorn.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan som leds av en ordförande enligt kollegialitetsprincipen, vilket innebär att det finns ett särskilt organ, kallat NIK-rådet, som godkänner och antar de viktigaste dokumenten.

ORGANETS ROLL I DET POLITISKA SYSTEMET

NIK är ett högre revisionsorgan som är oberoende i förhållande till regeringen men underställt parlamentets underhus (sejmen).

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

NIK lyder under sejmen och samarbetar med nästa alla sejmens utskott, som tar del av de flesta av NIK:s revisionsrapporter inom sitt respektive ansvarsområde. Sejmens utskott för revision av staten behandlar även NIK:s revisionsrapporter och avger yttranden över NIK:s budget och ger NIK förslag på revisionsområden som överlämnats av andra utskott i sejmen (40–60 per år). NIK informerar även utskottet för revision av staten om sin årliga arbetsplan.

Sejmen tar del av de viktigaste rapporterna från NIK: den årliga verksamhetsrapporten och analysen av statsbudgetens genomförande och de penningpolitiska riktlinjerna.

Sejmen och dess organ kan beordra NIK att utföra revisioner, men det sker inte ofta (en till tre gånger per år).

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Krzysztof Kwiatkowski tillträdde den 27 augusti 2013.

Ordföranden bistås av tre vice ordförande och generaldirektören.

ÄMBETSPERIOD

Sex år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Tillsätts av sejmen med godkännande från senaten (parlamentets överhus) på begäran av sejmens talman eller en grupp på minst 35 parlamentsledamöter.

LEDNINGSORGAN

NIK styrs av NIK-rådet. Det är ett kollegium som består av ordföranden, alla vice ordförande, generaldirektören och fjorton ledamöter (sju akademiker inom juridik eller nationalekonomi som är oberoende i förhållande till NIK och sju direktörer för revisionsenheter eller rådgivare till NIK:s ordförande).

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

De 14 ledamöterna i NIK tillsätts av sejmens marskalk (talman) på förslag från NIK:s ordförande och efter ett yttrande från sejmens utskott för revision av staten.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det polska revisionsorganet är indelat i revisionsenheter (avdelningar och regionala filialer) och administrations- och stabsavdelningar. De regionala filialerna, som är organisatoriskt jämställda med revisionsavdelningarna, har var och en ansvar för ett geografiskt område som motsvarar Polens förvaltningsområden (regioner).

De revisioner som utförs av revisionsavdelningarna eller de regionala filialerna övervakas av NIK:s ordförande eller av en av de vice ordförandena.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 1 585 (71 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 56 %; ♀ 44 %. Genomsnittsålder: 41 år

BUDGET

  • NIK:s budget: 277,5 miljoner polska sloty/cirka 67 miljoner euro (2017)
  • Anslagstilldelning: NIK-rådet antar ett budgetförslag och lägger fram det inför sejmen, som kan göra ändringar i det innan det godkänns.
  • Cirka 0,07 % av den totala statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

NIK utför sina granskningsuppgifter i enlighet med årliga arbetsplaner. Revisionen av statsbudgetens genomförande, som är NIK:s främsta uppgift, har företräde i revisionsplaneringen.

NIK har personal som bevakar lagändringar, statistik och regeringens planer och program, liksom pressmeddelanden. Denna bevakning påverkar i stor utsträckning den årliga och långsiktiga planeringen. Utifrån den utarbetas arbetsplanerna och fastställs revisionsprioriteringarna.

Innan områden väljs ut för revision görs omfattande riskanalyser utifrån bland annat rapporter och publikationer från internationella institutioner, som OECD, Världsbanken och Europeiska unionens råd samt nationella strategidokument, finansiella planer från den offentliga sektorn, statistik, klagomål som inkommit till NIK, resultat från opinionsundersökningar och uppgifter i medier.

— REVISIONSMETODER

NIK utför finansiella revisioner och korrekthets- och effektivitetsrevisioner (planerade i förväg eller utförda när behov uppstår), liksom samlade revisioner där såväl finans- och korrekthetsfrågor som effektivitet granskas.

NIK använder revisionsstandarder som bygger på polsk lag, Intosais revisionsstandarder, de europeiska riktlinjerna för genomförande av Intosais revisionsstandarder, Internationella revisorsförbundets (Ifac) standarder och sin egen långa erfarenhet.

Utifrån dessa standarder har metodriktlinjer (en revisionshandbok) utarbetats med detaljerade anvisningar om hur revisioner ska genomföras.

NIK:s etiska regler överensstämmer med internationellt erkända revisionsstandarder.

OUTPUT

— REVISIONSORGANETS RAPPORTERING

NIK offentliggör

  • en analys av genomförandet av statsbudgeten och penningpolitiska riktlinjer (årsrapport),
  • uttalande om beviljande av ansvarsfrihet för ministerrådet,
  • revisionsrapporter efter varje revision av enskilda objekt,
  • sammanfattningar av revisionsrapporter (så kallade förklaringar om revisionsresultat) om alla i förväg planerade revisioner och vissa andra större revisioner som inte var planerade i förväg,
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • analyser av hur revisionsresultat angående lagstiftning och tillämpning av lagen används,
  • en årlig arbetsplan.

NIK sammanställer även

  • invändningar mot hur ministrar, myndighetschefer och chefen för Polens centralbank agerar,
  • motioner om att granska problem i verksamheten i organ som utför tjänster inom den offentliga sektorn,
  • yttranden (t.ex. över lagstiftningsinitiativ från parlamentsledamöter),
  • förslag på var det kan finnas kryphål i lagen eller otydliga lagar (de lege ferenda-förslag),
  • dokument om särskilda ämnen (t.ex. NIK:s internationella verksamhet eller dess samarbete med andra polska revisionsorgan),
  • analyser av anmälningar och klagomål från allmänheten.

Uppföljning av granskningsresultat:

  • NIK informerar granskade enheter om granskningsresultat och rekommendationer och kontrollerar systematiskt om rekommendationerna följs. Resultaten från dessa kontroller redovisas i uppföljningsrapporter.

— SPRIDNING AV REVISIONSARBETET

OFFENTLIGGÖRANDE AV GRANSKNINGSRESULTAT

NIK lägger upp sina granskningsrapporter, tillhörande dokument och information om sitt pågående arbete på sin webbplats (www.nik.gov.pl) och i bulletinen för information till allmänheten (https://bip.nik.gov.pl/).

MEDIEBEVAKNING

NIK tar fram stora mängder material som ska göra det lättare att få ut information i medierna. Under 2017 nämndes sammanlagt 11 168 NIK-publikationer i tidningar, radio och tv.

SAMSPEL MED MEDBORGARE

NIK är enligt lag skyldig att informera om sitt uppdrag, sin verksamhet, sina produkter etc. och ger medborgarna möjlighet att lämna in begäranden om till exempel revisioner.

— SAMARBETE

NIK samarbetar med andra nationella och lokala kontroll-, revisions- och inspektionsorgan (som vidarebefordrar resultaten från sina revisoner till NIK och som genomför revisioner tillsammans med NIK under NIK:s ledning).

NIK har även regelbundet samarbete med universitet och forskningsinstitut och inhämtar systematiskt råd från externa specialister.

 

 

PORTUGAL

TRIBUNAL DE CONTAS

Sedan 1849
Inrättades 1389

Webbplats: www.tcontas.pt

Uppdragsbeskrivning:

Att förbättra den ekonomiska förvaltningen av allmänna medel genom att främja ansvarsskyldighet och insyn och utkräva ekonomiskt ansvar. Tribunal de Contas agerar som en oberoende väktare av medborgarnas ekonomiska intressen genom att redogöra för hur deras pengar används.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Enligt författningen och lagen har Tribunal de Contas de Portugal (TCP) följande uppgifter:

  • Kontrollera lagligheten och korrektheten i de offentliga inkomsterna och utgifterna och statsskulden.
  • Avge ett uttalande om statens räkenskaper och autonoma regioners räkenskaper och från och med 2021 attestera statens räkenskaper.
  • Kontrollera förvaltningen av allmänna medel.
  • Utkräva ekonomiskt ansvar.

TCP har rätt att få tillgång till all information som man anser sig behöva, och alla revisionsobjekt är skyldiga att samarbeta.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Portugals författning (1976): artiklarna 107, 209 c, 214 och 216,
  • lagen om Tribunal de Contas organisation och funktion: lag 98/97 av den 26 augusti 1997,
  • budgetramlagen: lag 151/2015 av den 11 september 2015, artikel 66.6.

GRANSKADE ENHETER

TCP granskar

  • staten och dess myndigheter,
  • de autonoma regionerna Azorerna och Madeira och deras myndigheter,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och nämnder, även storstadsregioner,
  • offentligägda institut,
  • socialförsäkringsinstitutioner,
  • offentliga sammanslutningar, sammanslutningar som lyder under offentliga organ och sammanslutningar som lyder under både offentliga och privata organ, vilka till största delen finansieras genom offentliga medel eller som till största delen styrs av offentliga organ,
  • statliga bolag,
  • regionägda bolag,
  • interkommunala och kommunala bolag,
  • andra enheter som hanterar allmänna medel, oavsett om de får bidrag eller är delvis offentligägda,
  • företag med koncession att driva offentligägda företag, företag där en del av aktiekapitalet är offentligägt, företag som är både offentligägda och privata och som styrs av den offentliga sektorn, företag med koncessioner eller som utför allmännyttiga tjänster och företag med byggkoncessioner,
  • andra enheter som på något sätt får nytta av eller förvaltar allmänna medel.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En kollegial rättsmodell med revisions- och domsrättsfunktion, som består av en ordförande och 18 ledamöter (domare på samma nivå som domare i högsta domstolen).

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Enligt författningen är TCP en högsta domstol och är som sådan ett självständigt organ på samma nivå som presidenten, parlamentet, regeringen och övriga domstolar. Det är ett oberoende högre revisionsorgan som ansvarar för extern finansiell kontroll/revision som granskar regeringens genomförande av statsbudgeten.

Eftersom ledamöterna i TCP är domare kan de inte avsättas och inte heller ställas till svars för sina domslut med vissa, i lag fastställda, undantag.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

TCP är oberoende från alla andra institutioner. Det finns dock samarbetsförfaranden inskriva i lagen, bland annat följande:

  • Parlamentet och regeringen kan be TCP att genomföra revisioner av särskilda enheter eller finansiella frågor, men TCP måste inte hörsamma dessa förfrågningar.
  • Parlamentet kan be TCP att överlämna befintliga rapporter.
  • Parlamentet kan begära att få ut information som framkommit i samband med TCP:s revisionsarbete.
  • TCP:s granskningsrapporter och årsrapport offentliggörs i regel och överlämnas till parlamentet och andra berörda parter.

— ORGANISATION

CHEF

KONTORETS DIREKTÖR

Vítor Caldeira är ordförande sedan den 3 oktober 2016.

ÄMBETSPERIOD

Fyra år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Ordföranden utses av presidenten på förslag från regeringen.

LEDNINGSORGAN

TCP är självstyrande.

Institutionen leds av ordföranden för TCP.

TCP har rätt att fastställa sin egen budget och har även ekonomiskt oberoende att förvalta sin egen budget. Budgeten godkänns av parlamentet.

TCP:s plenarsammanträde, där ordföranden och alla ledamöter deltar, är den instans som fattar beslut när det gäller förslag till TCP:s årliga budget och strategiska plan.

ÄMBETSPERIOD

Ledamöterna är utnämnda på livstid.

URVALSMETOD

Ledamöterna rekryteras genom ett offentligt uttagningsförfarande med hjälp av en urvalskommitté.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Det portugisiska högre revisionsorganet är indelat i tre kammare och två regionala kammare (en för Azorerna och en för Madeira). Revisionskamrarna består av revisionsavdelningar och administrativa avdelningar.

Därutöver har TCP en avdelning för internrevision, som lyder direkt under TCP:s ordförande, och en kommitté för revisionsstandarder.

TCP:s ledamöter är uppdelade mellan kamrarna beroende på utbildning och yrkeserfarenhet.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 494 (huvudkontoret: 412, Azorerna: 40, Madeira: 42) (61 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 32 %; ♀ 68 %. Genomsnittsålder: 51 år

BUDGET

  • TCP finansieras genom statsbudgeten och egna medel (avgifter från revisionsobjekt).
  • Total budget (2017): 26,1 miljoner euro
  • < 0,01 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

TCP tar vart tredje år fram en strategisk plan med mål för och syften med arbetet efter att ha gjort en analys av viktiga svagheter och styrkor, möjligheter, utmaningar och hot (swotanalys).

Därutöver tar man helt självständigt fram ett detaljerat årligt arbetsprogram.

— REVISIONSMETODER

TCP utför alla typer av revisioner:

Metoderna och rutinerna som används finns beskrivna i TCP:s revisionshandböcker som bygger på internationella revisionsstandarder och god revisionssed.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

TCP offentliggör alla sina rapporter och beslut, i synnerhet

  • årsrapporterna och uttalandena om statens och de autonoma regionernas räkenskaper,
  • granskningsrapporterna,
  • de årliga verksamhetsrapporterna.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

TCP lägger ut rapporter, beslut, aktuella dokument och information om evenemang och pågående arbete på sin webbplats.

TCP kan även besluta att offentliggöra rapporter i Portugals officiella tidning och informera om dem via medier. TCP använder även sociala medier för att kommunicera med allmänheten.

— SAMARBETE

TCP leder Eurosais arbetsgrupp för revision och etik och sitter med i styrelsen för Intosai (2017–2019). TCP genomför även kollegiala granskningar och deltar i projekt för kapacitetsuppbyggnad i högre revisionsorgan, särskilt i portugisisktalande länder.

 

 

RUMÄNIEN

CURTEA DE CONTURI A ROMÂNIEI

Sedan 1992
Inrättades 1864

Webbplats: www.curteadeconturi.ro

Uppdragsbeskrivning:

Att granska uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser i syfte att förse parlamentet och de regionala förvaltningsenheterna med rapporter om användningen och förvaltningen av dessa resurser med avseende på principerna om laglighet, korrekthet, sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Den rumänska revisionsrätten (CCR) utför revisioner av uppbörden, förvaltningen och användningen av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser. CCR utför sitt arbete självständigt i enlighet med författningen och är medlem i den internationella organisationen för högre revisionsorgan.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den rumänska konstitutionen (1991),
  • lag nr 94/1992 om revisionsorganets organisation och arbetsordning, med efterföljande ändringar och kompletteringar.

GRANSKADE ENHETER

CCR granskar

  • staten och de regionala förvaltningsenheterna,
  • Rumäniens centralbank,
  • självständiga offentligägda företag,
  • kommersiella företag där staten, de regionala förvaltningsenheterna, offentliga institutioner eller självständiga förvaltningar enskilt eller tillsammans innehar en majoritet av aktierna,
  • socialförsäkringsorgan eller andra självständiga organ som förvaltar allmänna tillgångar, egendomar eller medel,
  • rättsliga enheter som får statliga garantier för krediter eller som får subventioner eller annat finansiellt stöd från statliga eller lokala förvaltningsmyndigheter eller andra offentliga institutioner.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett kollegium utan rättsskipande funktion.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

CCR är det högre revisionsorganet för revision av uppbörd, förvaltning och användning av statens och den offentliga sektorns finansiella resurser. CCR kan även genomföra effektivitetsrevisioner.

Rumäniens revisionsorgan är endast ansvarigt inför parlamentet och kan avge yttranden över lagförslag inom sitt befogenhetsområde.

Rättstvister som uppstår genom dess arbete ska avgöras i domstol. CCR har inte längre någon domsrätt efter en ändring av konstitutionen 2003.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

CRR överlämnar en årsrapport om räkenskaperna för statsbudgeten för det senast avslutade budgetåret och identifierar även eventuella oegentligheter. På begäran från deputeradekammaren eller senaten granskar CCR förvaltningen av allmänna medel och redogör för sina iakttagelser.

Parlamentet är den enda institution som kan be CCR att undersöka och rapportera om förvaltningen av offentliga medel.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Mihai Busuioc utsågs den 15 oktober 2017.

ÄMBETSPERIOD

Nio år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Ordföranden utses av parlamentet.

LEDNINGSORGAN

CCR styrs av ett plenum. CCR:s plenum har 18 ledamöter, utsedda av parlamentet i enlighet med lagen, vilka går under beteckningen räkenskapsråd.

CCR:s ledning lyder under plenumet. CCR:s verkställande ledning består av ordföranden som till sin hjälp har två vice ordförande som också är räkenskapsråd.

ÄMBETSPERIOD

Nio år utan möjlighet till förlängning

URVALSMETOD

Ledamöterna utses av parlamentet, utför sitt uppdrag självständigt och kan inte avsättas. De är statliga ämbetsmän och måste följa samma lagstadgade krav som domare. CCR:s ledamöter får inte vara medlemmar i politiska partier eller ha några politiska uppdrag under sin ämbetsperiod.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

CRR består av flera olika revisionsavdelningar, generalsekretariatet, regionala räkenskapskammare och Bukarests kommuns räkenskapskammare. Dessutom finns det en revisionsmyndighet som fungerar som ett självständigt operativt organ inom CRR.

— RESURSER

PERSONAL

  • Antal: 1 638 (80 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 60 %; ♀ 40 %. Genomsnittsålder: 48 år

BUDGET

  • CCR finansieras genom statsbudgeten.
  • 58 miljoner euro (2017), inklusive administrativa kostnader
  • Cirka 0,17 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Arbetet med extern revision av offentliga medel, det vill säga finansiella revisioner och effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner, planeras i två nivåer, dels för flera år framåt, dels ett år framåt.

Den fleråriga planeringen av CCR:s arbete görs för tre år framåt.

— REVISIONSMETODER

Revisionsuppdragen som CCR utför är

  • finansiella revisioner av budgeträkenskaper,
  • effektivitetsrevisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • externa offentliga revisioner av samhällsfonder.

Revisionerna genomförs i enlighet med CCR:s standarder, som tagits fram utifrån Intosais standarder och utifrån interna regler, handböcker och riktlinjer som också utarbetats utifrån Intosais standarder men som anpassats till de särskilda förhållanden som CCR arbetar under.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Den årliga offentliga rapporten är det viktigaste och mest framträdande dokumentet som bidrar till CCR:s trovärdighet och anseende inför dess huvudintressenter. Den innehåller en sammanfattning av CCR:s revisionsarbete och de viktigaste resultaten.

I de årliga verksamhetsrapporterna offentliggör CCR sin strategi, sitt mandat, sina ansvarsområden, sitt uppdrag och sitt förhållande till olika intressenter, som parlamentet och den verkställande makten, så att alla berörda parter kan få en mer rättvisande bild av vilken ställning och uppgift CCR har bland den rumänska statens grundläggande institutioner. CCR:s årliga verksamhetsrapport innehåller framför allt uppgifter och information om CCR:s organisation, arbete och uppnådda resultat, internationella arbete och personal och ekonomiska resurser för året i fråga.

Årsrapporter om lokala offentliga finanser är rapporter från de regionala räkenskaps­kamrarna och förvaltningsmyndigheterna i de regionala förvaltningsenheterna.

Särskilda rapporter är rapporter som efterfrågats av någon av kamrarna i det rumänska parlamentet samt rapporter om särskilda områden.

CCR: rapporter måste vara relevanta, realistiska, tydliga, trovärdiga, tidsbundna och användbara och offentliggöras utan dröjsmål så att parlamentet, som den främsta mottagaren, kan lagstifta utifrån CCR:s slutsatser och rekommendationer.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

CCR:s rapporter och andra publikationer finns i elektroniskt format på CCR:s officiella webbplats och överlämnas i fysiskt format till berörda offentliga institutioner.

— SAMARBETE

CCR samarbetar med andra högre revisionsorgan på internationell nivå genom erfarenhetsutbyte, genom att delta i konferenser, seminarier och arbetsgrupper och genom att publicera studier i internationella publikationer.

 

 

SLOVAKIEN

NAJVYŠŠÍ KONTROLNÝ ÚRAD SLOVENSKEJ REPUBLIKY

Sedan 1993
Inrättades 1919

Webbplats: www.nku.gov.sk

Uppdragsbeskrivning:

Vision: Att säkerställa effektiv förvaltning av allmänna medel genom oberoende revisioner och resultaten från dem.

Uppdrag: Att bidra till insyn i beslutsfattandet och bättre samhällsstyrning.

Ledord: I sitt arbete ska Slovakiens högre revisionsorgan följa de värderingar och principer som institutionens ledning, revisorer och administrativa personal har gemensamt, det vill säga objektivitet, sakkunskap, samarbete, effektivitet, tillförlitlighet, oberoende och öppenhet.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Slovakiens högre revisionsorgan (NKU) granskar förvaltningen av statens, lokala myndigheters och Europeiska unionens medel och egendom. NKU granskar även statens inkomster och säkerställer att tullar och skatter uppbärs på korrekt sätt.

I utförandet av sitt arbete har NKU rätt att få tillgång till alla lokaler och dokument som behövs för att revision ska kunna genomföras.

Utöver sitt revisionsarbete deltar NKU på begäran från Slovakiens centralbank i förfarandet för utnämning av en oberoende extern revisor som ska granska årsredovisningen i Slovakiens centralbank.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Artiklarna 60–63 i Slovakiens konstitution (1992),
  • lag nr 39/1993 om Slovakiens högre revisionsorgan.

GRANSKADE ENHETER

NKU granskar

  • statliga organ,
  • ministerier: 13,
  • statliga förvaltningsorgan,
  • offentliga institutioner,
  • rättsliga enheter inrättade av statliga myndigheter eller andra organ inom den statliga förvaltningen,
  • lokala förvaltningsmyndigheter och högre regionala enheter, deras budgetfinansierade organisationer och i dem ingående rättsliga objekt,
  • statliga specialenheter,
  • fysiska och juridiska personer som tar del av statliga eller allmänna medel eller bidrag från EU eller andra utländska bidrag.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En enrådsmyndighet utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

NKU är ett oberoende statligt organ.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Varje år överlämnar NKU till parlamentet en sammanfattning av resultaten från alla genomförda revisioner. Man överlämnar även fullständiga revisionsrapporter till berörda parlamentsutskott.

Utifrån resolutioner från parlamentet utför NKU även särskilda revisioner.

NKU avger uttalanden om statsbudgetförslag och Slovakiens årsredovisning och överlämnar dessa till parlamentet.

Ordföranden och två vice ordförande väljs och avsätts av parlamentet.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Karol Mitrík utsågs den 20 maj 2015.

ÄMBETSPERIOD

Sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

Ordföranden väljs av ledamöterna i nationalrådet (parlamentet) i en sluten omröstning.

LEDNINGSORGAN

NKU leds av ordföranden som ett lagstadgat organ med stöd av två vice ordförande.

ÄMBETSPERIOD

De vice ordförandena kan sitta i sju år med möjlighet till förlängning ytterligare en period.

URVALSMETOD

De vice ordförandena väljs av ledamöterna i nationalrådet i en sluten omröstning.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

NKU:s huvudkontor i Bratislava består av två revisionsavdelningar och flera avdelningar med stabsfunktioner (en strategiavdelning, ordförandens kansli, en personalavdelning och en internrevisionsavdelning). Det finns även sju regionala filialer i regionala huvudorter som granskar självstyrande regioner, distrikt och kommuner.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 289 (81 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 39 %; ♀ 61 %. Genomsnittsålder: 48 år

BUDGET

  • 10,7 miljoner euro (2018)
  • 0,07 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

NKU planerar sitt revisionsarbete i årliga revisionsplaner som den rådgivande kommittén godkänner utifrån ett treårigt ramprogram.

Vilka objekt som ska granskas avgörs främst genom riskanalyser, NKU:s strategiska mål och förslag från allmänheten.

— REVISIONSMETODER

NKU utför tre huvudtyper av revisioner:

  • finansiella revisioner,
  • regelefterlevnadsrevisioner,
  • effektivitetsrevisioner.

Efter en revision sammanställer NKU en preliminär rapport om vad som framkommit i revisionen och överlämnar den till revisionsobjektet, som sedan har möjlighet att uttala sig. Detta uttalande utgör sedan en del av rapporten.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

NKU offentliggör

  • en årsrapport,
  • rapporter från finansiella revisioner,
  • rapporter från regelefterlevnadsrevisioner,
  • rapporter från effektivitetsrevisioner,
  • en sammanfattande rapport om resultaten från alla revisioner.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

NKU överlämnar alla sina revisionsrapporter till de granskade enheterna och till parlamentet och berört parlamentsutskott.

Därutöver läggs en sammanfattning av de slutliga rapporterna ut på NKU:s webbplats.

— SAMARBETE

NKU samarbetar med många institutioner på nationell och internationell nivå.

På nationell nivå samarbetar man bland annat med universitet och myndigheter som allmänna åklagarmyndigheten, revisorskammaren, Slovakiens antimonopolbyrå och myndigheten för offentlig upphandling.

Med sitt nationella och internationella samarbete vill NKU bidra till arbetet med att utveckla revisionsmetoderna samt höja kvaliteten på det utförda arbetet och därmed även till att förbättra utförandet av sitt eget uppdrag i Slovakien.

 

 

SLOVENIEN

RAČUNSKO SODIŠČE REPUBLIKE SLOVENIJE

Sedan 1994

Webbplats: www.rs-rs.si

Uppdragsbeskrivning:

Hålla ett vakande öga över de allmänna medlen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Sloveniens revisionsorgan (SLR) kontrollerar statens räkenskaper, statsbudgeten och alla den offentliga sektorns inkomster och utgifter.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Sloveniens konstitution: artiklarna 150 och 151 (1991),
  • lagen om Slovakiens revisionsorgan.

Lagarna enligt vilka SLR utövar sina befogenheter kan inte bestridas i domstol eller inför någon annan myndighet.

GRANSKADE ENHETER

SLR granskar

  • alla offentligrättsliga enheter och deras underenheter,
  • alla privaträttsliga enheter som
    • har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    • innehar en koncession,
    • är ett företag, en bank eller ett försäkringsbolag där staten eller en lokal myndighet innehar aktiemajoritet,
  • fysiska personer som
    • har fått bidrag från Europeiska unionen, statsbudgeten eller en lokal myndighets budget,
    • tillhandahåller en allmännyttig tjänst eller som säkerställer kollektiva nyttigheter genom en koncession.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En särskild modell som leds av en ordförande och som granskar på central, regional och lokal nivå utan domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

SLR utför sitt arbete självständigt och regleras av konstitutionen och lagar. Revisionsorganets ledamöter utses av parlamentet.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

SLR överlämnar varje år alla sina revisionsrapporter och en årlig verksamhetsrapport till parlamentet.

När SLR fattar beslut om vilka revisioner som ska utföras ett visst kalenderår ska det ta hänsyn till förslag från parlamentsledamöter och parlamentets, regeringens eller ministeriers arbetsorgan och lokala samhällsorgan. SLR måste överväga minst fem förslag från nationalförsamlingen, varav minst två måste vara från oppositionsledamöter samt därutöver ytterligare två från parlamentets arbetsorgan.

Parlamentet utser en extern revisor som granskar SLR:s årsredovisning.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

Tomaž Vesel utsågs till ordförande den 1 juni 2013.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Parlamentet väljer SLR:s ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

LEDNINGSORGAN

SLR styrs av en senat som består av ordföranden och två biträdande ordförande.

ÄMBETSPERIOD

Nio år, som kan förnyas.

URVALSMETOD

Parlamentet väljer SLR:s biträdande ordförande med absolut majoritet på förslag från Sloveniens president.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Ordföranden är riksrevisor och företräder SLR och ansvarar för verksamheten. Den förste biträdande ordföranden tar över ansvaret i ordförandens frånvaro och utför tillsammans med den andre biträdande ordföranden riksrevisorns uppgifter med bemyndigande från ordföranden. De olika avdelningarna leds av högre statsrevisorer och är indelade efter typ av offentlig verksamhet som granskas. En av avdelningarna är specialiserad på effektivitets- och it-revisioner.

Ordföranden och de biträdande ordförandena utgör senaten, som är det högsta beslutande organet. Senaten antar SLR:s arbetsordning i samförstånd med parlamentet och fattar beslut om de viktigaste revisionerna och om strategiska frågor.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 132 (76 % inom revision)
  • Könsfördelning: ♂ 30 %; ♀ 70 %. Genomsnittsålder: 45 år

BUDGET

  • 5,6 miljoner euro (2018)
  • 0,92 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Det slovakiska revisionsorganet fattar själv beslut om sitt arbetsprogram som är sekretessbelagt. SLR måste välja minst fem av de revisionsförslag som nationalförsamlingen överlämnar.

— REVISIONSMETODER

SLR utför olika typer av revisioner:

  • Effektivitetsrevisioner, där man granskar hur ändamålsenlig, effektiv och sparsam revisionsobjektens verksamhet är när det gäller att uppnå uppsatta mål och program. Vilka revisioner som ska göras väljs utifrån hur mycket de kan bidra till bättre ekonomisk förvaltning, hur stort samhällsintresset är och hur stor risken för brister och oegentligheter är.
  • Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (intygas genom revisionsförklaringen) samt bedömningar av om systemen och transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dessa områden.

Ofta utförs båda dessa typer av revisioner tillsammans.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

SLR offentliggör

  • revisionsrapporter och efterrevisionsrapporter,
  • en årlig verksamhetsrapport,
  • yttranden,
  • vissa utvalda remissvar.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

SLR överlämnar sin årliga verksamhetsrapport till parlamentets talman. Rapporten debatteras sedan i utskottet för tillsyn över de offentliga finanserna i ett sammanträde dit även journalister och andra medieföreträdare är välkomna.

Alla revisionsrapporter och efterrevisionsrapporter läggs ut på SLR:s webbplats dagen efter att de officiellt har färdigställts och överlämnats till revisionsobjekten och parlamentet.

— SAMARBETE

SLR:s främsta uppgift är att ge objektiv och tillförlitlig information om hur de allmänna medlen används i syfte att åstadkomma bättre förvaltning och bättre samhällsservice. För att uppnå detta samarbetar man med olika aktörer inom offentlig förvaltning och arbetar i nära samförstånd med parlamentet och dess utskott. SLR deltar ofta i evenemang som anordnas av branschorganisationer eller offentliga organ för att främja god förvaltning och sprida sina slutsatser till en bredare publik.

 

 

SPANIEN

TRIBUNAL DE CUENTAS

Sedan 1978
Inrättades 1851

Webbplats: www.tcu.es

Uppdragsbeskrivning:

Att fungera som Spaniens högre revisionsorgan och högsta instans med domsrätt på revisionsområdet enligt villkoren i den spanska konstitutionen och spansk lag.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Tribunal de Cuentas (TCU) utför externa, löpande och efterhandsrevisoner av den finansiella och ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn (revisionsfunktion) och prövar skuldfrågor som rör personer som handhar allmänna medel eller allmän egendom (domsrätt). Man har även rätt att utdöma påföljder för politiska partier samt en begränsad rådgivande funktion.

TCU:s domsrätt omfattar Spaniens territorium.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Den spanska konstitutionen (1978), avsnitten 136 och 153.d,
  • 2/1982 organisk lag om TCU,
  • 7/1988 lagen om TCU:s funktionssätt,
  • 8/2007 organisk lag om politiska partiers finansiering,
  • 5/1985 organisk lag om systemet för allmänna val.

GRANSKADE ENHETER

TCU granskar

  • den statliga offentliga sektorn: 411 enheter, bland annat
    • 17 ministerier,
    • 59 självstyrande organ,
    • tre oberoende förvaltningsmyndigheter,
    • 37 allmänna stiftelser,
  • den regionala offentliga sektorn: 17 självstyrande regioner och två självstyrande städer, som består av cirka 1 198 enheter,
  • den lokala offentliga sektorn: 12 964 enheter,
  • politiska partier: partier som finns representerade i parlamentet (30 stycken) och andra.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Ett revisionsorgan med domsrätt.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

TCU är det högsta revisionsorganet i Spanien och har i uppdrag att granska statens och den offentliga sektorns räkenskaper och finansiella och ekonomiska förvaltning.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

FÖRHÅLLANDE TILL SPANIENS PARLAMENT

TCU är direkt underställt parlamentet men utför sitt tillsynsuppdrag och utövar sin domsrätt helt oberoende och granskar och verifierar statens allmänna räkenskaper på uppdrag av parlamentet. Parlamentet kan lämna förslag på revisioner till TCU.

TCU står i ständig förbindelse med parlamentet genom kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med TCU.

Revisionsprogrammet godkänns i plenum och överlämnas sedan till det gemensamma utskottet för förbindelser med TCU.

Resultaten från revisionerna (rapporter, promemorior, motioner, minnesanteckningar och liknande som godkänts i TCU:s plenum) överlämnas till det spanska parlamentet. I utfrågningar av TCU:s ordförande i kongressens och senatens gemensamma utskott för förbindelser med TCU debatteras varje enskild rapport, promemoria, minnesanteckning och motion, och beslut fattas.

TCU kan uppmärksamma parlamentet på att de som är skyldiga att samarbeta inte gör det (utöver andra lagstadgade åtgärder).

FÖRHÅLLANDE TILL REGERINGEN

TCU utför sitt uppdrag helt oberoende.

När en revisionsrapport är färdigställd överlämnas den till det nationella parlamentet, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

— ORGANISATION

CHEF

ORDFÖRANDE

María José de la Fuente y de la Calle utsågs den 25 juli 2018.

ÄMBETSPERIOD

Tre år, kan förnyas.

URVALSMETOD

TCU:s ordförande väljs bland TCU:s revisionsråd och utses av den spanska kungen på förslag från TCU:s plenum.

LEDNINGSORGAN

TCU leds av ett plenum, ett kollegium som består av de tolv revisionsråden (en av dessa är ordförande) och TCU:s chefsåklagare.

Därutöver har TCU en styrelse som består av TCU:s ordförande och cheferna för revisions- och åklagarsektionerna i TCU. Styrelsen ansvarar för förbindelserna med parlamentet, personalfrågor och arbetsplanering. Styrelsen har även disciplinära befogenheter vid grov misskötsamhet och förbereder och föreslår punkter som ska sättas upp på plenumets föredragningslista.

ÄMBETSPERIOD

Revisionsråd: Nio år, som kan förnyas. De har status som domare, är oberoende och kan inte avsättas.

Chefsåklagaren: Fem år med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

Revisionsråden utses av det spanska parlamentet (sex av kongressen och sex av senaten valda med tre femtedelars majoritet i vardera kammaren). Chefsåklagaren utses av regeringen.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

TCU:s revisionssektion består av åtta avdelningar: fem sektorsavdelningar (som arbetar med finanser och ekonomi i den offentliga sektorn), två territorieavdelningar (en som granskar finanser och ekonomi i de autonoma regionerna och autonoma städerna och en som granskar enheter i provinser och kommuner) och en som granskar politiska partier.

— RESURSER

PERSONAL (2018)

  • Antal: 728 (45 % inom revision och cirka 8 % inom den dömande verksamheten)
  • Könsfördelning: ♂ 39 %; ♀ 61 %. Genomsnittsålder: 53 år

BUDGET

  • 62 miljoner euro (2018), som ingår i den allmänna statsbudgeten
  • Fördelning: cirka 95 % till löner
  • 0,01 % av den sammanlagda statsbudgeten

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

TCU planerar sitt arbete i ett årligt program utifrån sina medellång- och långsiktiga mål. Detta årliga revisionsprogram godkänns av TCU:s plenum som sedan överlämnar det till det spanska parlamentets kongress och senats gemensamma utskott för förbindelser med TCU.

Programmet innehåller revisioner som TCU måste utföra enligt lag, revisioner som TCU tagit initiativ till och revisioner som det spanska parlamentet (eller i tillämpliga fall de autonoma regionernas lagstiftande församlingar) föreslagit. Plenumet kan lägga till, ändra eller tillfälligt eller permanent avbryta revisioner under årets gång.

Det årliga programmet finns att läsa på TCU:s webbplats.

— REVISIONSMETODER

TCU utför

  • Vid revision av regelefterlevnad verifierar revisorerna om den ekonomiska och finansiella förvaltningen av enheten, åtgärden eller programmet som granskas följer de tillämpliga lagarna och bestämmelserna.
  • finansiella revisioner, som leder fram till ett uttalande om tillförlitligheten i uppgifterna som ges i enheternas årsredovisning utifrån tillämpliga principer, kriterier och redovisningsstandarder,
  • effektivitetsrevisioner, i vilka man utvärderar insatser, förvaltningssystem och rutiner i hela eller delar av granskade enheter, program eller verksamheter och kontrollerar om finanser och ekonomi sköts på ett förnuftigt sätt i enlighet med principerna om sund förvaltning.

I vissa fall utförs en blandning av ovanstående typer av revisioner. De kallas i så fall för

  • korrekthetsrevisioner, som är en blandning mellan regelefterlevnadsrevisioner och finansiella revisioner,
  • allomfattande revisioner, som är en blandning av alla ovanstående typer av revisioner.

TCU genomför även uppföljningsrevisioner där man endast kontrollerar om de rekommendationer som TCU gett i tidigare revisionsrapporter följs.

Därutöver genomför TCU sektorsövergripande revisioner, där man granskar flera enheter inom en viss del av den offentliga sektorn eller i olika delar med liknande förhållanden och samma mål och tidshorisonter.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

TCU sammanställer följande rapporter och dokument, vilka alla måste godkännas av plenum:

  • Särskilda rapporter, med resultat, slutsatser och rekommendationer från enskilda revisioner.
  • En årlig verksamhetspromemoria med en sammanfattning av revisioner som utförts och rättsfall som behandlats av TCU under året samt av de viktigaste resultat som framkommit.
  • En slutförklaring om statens allmänna räkenskaper, med bland annat ett uttalande om statens ekonomiska förvaltning och den statliga offentliga sektorn.
  • En årlig revisionsrapport om den regionala offentliga sektorn.
  • En årlig revisionsrapport om den lokala offentliga sektorn.
  • Motioner innehållande förslag till åtgärder som enligt TCU skulle kunna förbättra den ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn.
  • Anmärkningar, som är dokument där särskilda frågor analyseras på grund av deras särskilda vikt eller särdrag.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

När resultaten från revisionerna har godkänts av plenum offentliggörs de på TCU:s webbplats och överlämnas till

  • det spanska parlamentet,
  • de autonoma regionernas lagstiftande församlingar,
  • lokala myndigheters beslutande församlingar.

De överlämnas även till centralregeringen, de autonoma regionernas styrande råd respektive de lokala myndigheternas beslutande församlingar.

När parlamentet har analyserat rapporterna och det gemensamma utskottet antagit resolutioner offentliggörs rapporterna och tillhörande resolutioner i landets officiella tidning (och i tillämpliga fall i de autonoma regionernas officiella tidningar).

TCU lägger även ut pressmeddelanden på sin webbplats som ger snabb åtkomst till den senaste informationen om TCU:s rapporter och dokument.

Dessutom sammanställer man en kvartalsbulletin med information om TCU:s arbete.

— SAMARBETE

TCU samordnar noggrant sitt arbete med det arbete som utförs av externrevisionsorganen som inrättats i några av de autonoma regionerna.

 

 

SVERIGE

RIKSREVISIONEN

Sedan 2003
Inrättades 1921

Webbplats: www.riksrevisionen.se

Uppdragsbeskrivning:

Bidra till att främja en transparent och ändamålsenlig användning av statliga medel och en effektiv offentlig förvaltning genom oberoende granskning av all statlig verksamhet.

Riksrevisionen utför även andra uppgifter på nationell och internationell nivå, till exempel utveckling och främjande av offentlig revision. Den strävar också efter att stärka förmågan hos revisionsmyndigheter i utvecklingsländer.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och den enda aktören som kan granska alla statens finanser. Genom att granska hela kedjan i den utövande makten säkerställer Riksrevisionen att riksdagen ges en samlad och oberoende revision av statens finanser och statlig verksamhet.

Riksrevisionen företräder dessutom Sverige i revisionsrelaterade sammanhang för att främja och utveckla offentlig revision och har också riksdagens uppdrag att samarbeta med revisionsmyndigheterna i utvecklingsländer för att stärka deras kapacitet och förmåga att utföra revision.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Regeringsformen (grundlag från 1809, ändrad 1974).
  • Lag om revision av statlig verksamhet m.m. (2002).
  • Lag med instruktion för Riksrevisionen.
  • Ytterligare detaljlagstiftning.

GRANSKADE ENHETER

Vid sina effektivitetsrevisioner granskar Riksrevisionen

  • årsredovisningen för regeringen, Regeringskansliet, domstolarna och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
  • statliga myndigheter: 345,
  • riksdagens förvaltning och myndigheter under riksdagen,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning,
  • aktiebolag där staten är ägare eller har ett inflytande,
  • Allmänna arvsfonden och stiftelser som bildats eller helt eller delvis förvaltas av en statlig myndighet,
  • statliga bolag i vilka staten äger 50 % eller mer.

I den årliga revisionen granskar Riksrevisionen

  • årsredovisningarna för staten, inbegripet Regeringskansliet och de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen, med undantag för AP-fonderna,
  • riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,
  • Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Riksrevisionen har också möjlighet att utse revisorer i bolag och stiftelser som till minst 50 % ägs av staten.

Riksrevisionen kan även delta i revisioner av internationella organisationer där Sverige är medlem.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

En av regeringen oberoende myndighet som leds av tre riksrevisorer.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

Riksrevisionen är en självständig organisation under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

Riksdagen beslutar om omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens granskningsverksamhet och beslutar också årligen om de medel som behövs för den.

Riksdagen bedömer även Riksrevisionens effektivitet och utser varje år en extern revisor som granskar Riksrevisionen och ett parlamentariskt råd för tillsyn och kontakt (Riksrevisionens parlamentariska råd).

Riksrevisionen lägger fram sina rapporter om den årliga revisionen för regeringen och effektivitetsrevisionsrapporterna för riksdagen, som i sin tur överlämnar dem till regeringen som avger ett skriftligt yttrande över granskningen. En uppföljningsrapport lämnas till riksdagens finansutskott.

Om Riksrevisionen upptäcker brister rapporterar den det och utfärdar i regel också rekommendationer. Granskningsobjekten i fråga hörs redan under granskningsprocessen och måste kommentera frågor. Riksrevisionen har rätt att få alla de uppgifter som den behöver för granskningen.

— ORGANISATION

CHEF

TRE RIKSREVISORER

Stefan Lundgren och Helena Lindberg tillträdde sina tjänster den 15 mars 2017. En av tjänsterna är för närvarande vakant.

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. De beslutar gemensamt om fördelning av granskningsområden, medan varje riksrevisor själv beslutar vad som ska granskas inom respektive ansvarsområde, hur granskningen ska gå till och vilka slutsatser som ska dras av granskningen.

Riksrevisorerna fattar sina beslut om enskilda revisioner oberoende av varandra. På några områden fattas dock besluten gemensamt. Riksrevisorernas oberoende ställning är skyddad i grundlagen.

URVALSMETOD

Riksrevisorerna utses och väljs av riksdagen.

Riksdagen utser också en av riksrevisorerna att svara för myndighetens administrativa ledning. Riksrevisorn med administrativt ansvar beslutar bland annat om verksamhetens organisation och arbetsordning (inklusive delegering av ansvar), förslag till årliga anslag för myndigheten samt om årsredovisningen för Riksrevisionen.

För närvarande är Stefan Lundgren administrativt ansvarig riksrevisor.

ÄMBETSPERIOD

Riksrevisorerna utses för sju år och kan inte väljas om.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

Riksrevisionen är organiserad i en avdelning för effektivitetsrevision och en avdelning för årlig revision.

Utöver dem finns ytterligare fem avdelningar: internationella avdelningen, HR-avdelningen, kommunikationsavdelningen, rättsavdelningen och avdelningen för verksamhetsstöd.

Riksrevisionen har dessutom ett parlamentariskt och ett vetenskapligt råd samt en enhet för internrevision.

— RESURSER

PERSONAL (2017)

  • Antal: 339
  • Könsfördelning: ♂ 42 %; ♀ 58 %. Genomsnittsålder: 44 år

BUDGET

  • 372,2 miljoner svenska kronor (36,6 miljoner euro), varav 50 miljoner svenska kronor (4,9 miljoner euro) för internationellt utvecklingssamarbete (2017).
  • < 0,15 % av de sammanlagda offentliga utgifterna

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

Inom den ram som riksdagen har fastställt för omfattningen och inriktningen på Riksrevisionens revisionsarbete beslutar Riksrevisionen självständigt vad den ska granska.

Granskningens inriktning fastställs utifrån en analys av riskerna för väsentliga felaktigheter och granskningsobjektets relativa finansiella storlek. Om en liten felaktighet riskerar att underminera förtroendet för staten kan den dock anses väsentlig.

Ett annat fokus för granskningen är att främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Vad beträffar effektivitetsrevisioner beaktas ytterligare kriterier som mervärdet, tajmningen och genomförbarheten av en revision.

Vid sidan av den självständiga planeringen är Riksrevisionen skyldig att utföra en årlig revision av statens och de statliga myndigheternas årsredovisningar.

— REVISIONSMETODER

Riksrevisionen utför en årlig revision, då den bedömer om årsredovisningen är korrekt, och effektivitetsrevisioner, då den bedömer insatsernas effektivitet. Riksrevisionen följer internationella revisionsstandarder och interna styrdokument för granskningsverksamhet, kommunikation och etiska frågor.

Alla rapporter kvalitetssäkras internt och externt.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Riksrevisionen offentliggör

  • en årsrapport,
  • en årlig revisionsberättelse,
  • granskningsrapporter från effektivitetsrevisioner,
  • revisionsuttalanden och revisionsberättelser från finansiell revision,
  • revisors rapport över översiktlig granskning av delårsrapport (revisorsintyg),
  • en årlig uppföljningsrapport.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

Riksrevisionen publicerar alla sina rapporter på webbplatsen och sänder regelbundet ut pressmeddelanden om sitt arbete. Den använder olika kommunikationskanaler, bland annat vissa sociala medier.

Den offentliggör också ett nyhetsbrev för intresserade medborgare och berörda parter.

— SAMARBETE

Riksrevisionen deltar i flera internationella projekt för utvecklingssamarbete för att stödja revisionsmyndigheter i länder i framför allt Afrika och sydöstra Europa.

Riksrevisionen har ett särskilt budgetanslag för sitt internationella utvecklingssamarbete som ska bidra till transparens, demokratisk utveckling och stärkande av parlamentens kontrollmakt i partnerländerna. Under 2017 fick 1 091 anställda i partnerinstitutioner yrkesutbildning genom projekten för utvecklingssamarbete. I utbildningsinsatserna ingick utveckling av revisionsmetoder och revisionsprocesser samt åtgärder för att stärka aspekter som HR, kommunikation, strategisk planering och it-resurser.

 

 

FÖRENADE KUNGARIKET

NATIONAL AUDIT OFFICE

Sedan 1983

Webbplats: www.nao.org.uk

Uppdragsbeskrivning:

Att hjälpa landet att hantera sina resurser klokt. Genom våra offentliga revisioner kan parlamentet utkräva ansvar från regeringen och förbättra samhällsservicen.

ALLMÄN INFORMATION

— RÄTTSLIG GRUND

MANDAT

Den brittiska riksrevisionen (NAO) är enligt lag den institution som ska granska regeringsorgan och en rad andra offentliga organ. Det brittiska revisionsorganet är underställt parlamentet och finansieras av parlamentet. NAO granskar årsredovisningarna för centralregeringens ministerier, myndigheter och andra offentliga organ. I NAO:s effektivitetsrevisionsrapporter dras slutsatser om huruvida regeringens hantering av de offentliga finanserna är ändamålsenlig och effektiv och följer principen om sparsamhet.

CENTRAL LAGSTIFTNING

  • Lagen om räkenskaps- och revisionsverket (1866),
  • lagen om räkenskaps- och revisionsverket (1921),
  • lagen om revision på nationell nivå (1983),
  • lagen om statens resurser och räkenskaper (2000),
  • bolagslagen (2006),
  • lagen om budgetansvar och revision på nationell nivå (2011),
  • lagen om revision och ansvarsskyldighet på lokal nivå (2014).

GRANSKADE ENHETER

NAO avger ett oberoende revisionsuttalande om räkenskaperna för runt 370 enskilda enheter inom offentlig sektor, bland annat ministerier, myndigheter, andra offentliga organ, bolag och välgörenhetsinrättningar.

I dess granskningsuppdrag ingår även enheter med stor, komplex kommersiell verksamhet, som BBC, järnvägsförvaltningsföretaget Network Rail och bankkrishanteringsföretaget UK Asset Resolution Ltd.

Enligt lagen om revision och ansvarsskyldighet på lokal nivå från 2014 har riksrevisorn ansvar för att ta fram, offentliggöra och utveckla regler om god revisionssed. Reglerna fastställer revisionsstandarder för runt 950 lokala myndigheter och lokala organ inom det nationella hälso- och sjukvårdsystemet (NHS) samt cirka 10 000 mindre organ, som stadsdelsnämnder och församlingsråd. NAO granskar även effektiviteten i lokala offentliga utgifter i enlighet med lagen om revision och ansvarsskyldighet på lokal nivå.

— STRUKTUR

TYP AV HÖGRE REVISIONSORGAN

Revisionsorgan, oberoende från regeringen, som leds av riksrevisorn.

PLATS I FÖRVALTNINGSSYSTEMET

NAO bistår riksrevisorn i det arbete som denne har i uppdrag att utföra enligt lag. Riksrevisorn är tjänsteman vid parlamentets underhus och utsedd av kronan. Både riksrevisorn och dennes personal är oberoende i förhållande till regeringen.

FÖRHÅLLANDE TILL PARLAMENTET/REGERINGEN

NAO bistår parlamentet i dess arbete med att utkräva ansvar från regeringen. I synnerhet samarbetar man med det särskilda utskottet för offentliga räkenskaper, andra särskilda utskott och enskilda parlamentsledamöter när det gäller granskningen av de offentliga utgifterna och hur de används. NAO är underställt parlamentet genom parlamentets kommitté för offentliga räkenskaper. Kommittén för offentliga räkenskaper har som främsta uppgift att kontrollera NAO:s årliga budget och lägga fram den inför parlamentets underhus, bilda sig en uppfattning om NAO:s strategi, utse en extern revisor till NAO, ta emot rapporter från NAO och utse icke-verkställande ledamöter till NAO:s styrelse.

— ORGANISATION

CHEF

RIKSREVISOR

Gareth Davies utnämndes den 1 juni 2019.

Riksrevisorn är även verkställande direktör och chefsrevisor för NAO. Riksrevisorn har enligt lag omfattande rättigheter att få tillgång till information från ett stort antal enheter inom den offentliga sektorn. Riksrevisorn har även rätt att granska många leverantörer som staten har upphandlingsavtal med, liksom alla som tar emot allmänna medel från de enheter som granskas. För att riksrevisorns självständighet från regeringen ska upprätthållas har denne fullständig handlingsfrihet i utförandet av sina uppdrag. Hela ansvaret för alla revisionsuttalanden och beslut ligger på riksrevisorn själv.

ÄMBETSPERIOD

Riksrevisorn utses för en period på tio år som inte kan förlängas. Riksrevisorn kan endast skiljas från sin tjänst av kronan på begäran från både kamrarna i parlamentet.

Riksrevisorn får inte vara parlamentsledamot, ledamot i överhuset eller inneha något ämbete under kronan.

Under sin ämbetstid är riksrevisorn ständig ledamot i NAO:s styrelse.

URVALSMETOD

Riksrevisorn utses av kronan sedan premiärministern hållit tal inför underhuset med stöd från ordföranden i det särskilda parlamentsutskottet för offentliga räkenskaper.

LEDNINGSORGAN

NAO styrs av en styrelse som består av fem icke-verkställande ledamöter och fyra verkställande ledamöter, varav en är riksrevisorn.

NAO:s styrelseform har utformats enligt kraven i lagen om budgetansvar och revision på nationell nivå från 2011. Styrelseformen återspeglar NAO:s lagstadgade särställning och parlamentets önskan om att NAO:s styrelsesätt ska ge fullgod insyn i NAO:s verksamhet samtidigt som riksrevisorn ska fortsätta att vara oberoende när han eller hon fattar revisionsbeslut.

Majoriteten av ledamöterna i NAO:s styrelse är icke-verkställande, vilket även gäller ordföranden. Kommittén för offentliga räkenskaper utser de icke-verkställande ledamöterna, och NAO:s ordförande utses av kronan på rekommendation från premiärministern och ordföranden i det särskilda utskottet för offentliga räkenskaper. På detta sätt säkerställer man att de icke-verkställande ledamöterna är självständiga i förhållande till NAO:s verkställande ledning och åtnjuter förtroende från regeringen och oppositionen i parlamentet.

Förhållandet mellan NAO:s styrelse och riksrevisorn regleras i särskilda förfaranderegler.

ÄMBETSPERIOD

Ordföranden och de icke-verkställande ledamöterna i NAO:s styrelse utses för en period på tre år som kan förlängas ytterligare tre år. De verkställande ledamöterna i styrelsen förutom riksrevisorn utses av styrelsen på rekommendation från riksrevisorn för ett år i taget, med möjlighet till förlängning.

URVALSMETOD

De icke-verkställande ledamöterna i styrelsen utses av kommittén för offentliga räkenskaper. NAO:s ordförande utses av kronan på rekommendation från premiärministern och ordföranden i det särskilda utskottet för offentliga räkenskaper.

ORGANISATIONSSTRUKTUR

NAO:s revisionspersonal är indelad i sex grupper som kallas kluster. Varje kluster består av avdelningar som har hand om samma typ av strategiska frågor, som större infrastrukturrelaterade projekt eller program eller lokal samhällsservice.

Därutöver finns ett centralt kluster som bistår ledningen med strategiska iakttagelser och expertråd om kvaliteten på NAO:s arbete och det värde som NAO erbjuder de granskade enheterna och parlamentet.

NAO:s kluster bistås av sex expertnätverk. Dessa expertnätverk är decentraliserade grupper som bistår hela NAO. De har specialistkunskaper och kompetens som är till nytta för alla kluster. De bistår hela organisationen och ser till att deras sakkunskaper utnyttjas i alla revisioner och alla typer av publikationer. De arbetar även för kunskapsutbyte och låter sin personal förvärva specialistkompetens. Det finns nätverk inom följande expertområden: upphandling, företagsfinansiering, digitala frågor, verksamhets- och processledning, leverans av och metoder för projekt- och programförvaltning, ekonomi och statistik.

— RESURSER

ANSTÄLLDA (MARS 2018)

  • Antal: 814
  • Könsfördelning: ♂ 55 %; ♀ 44 % (0,95 % väljer att inte ange kön/ingen uppgift). Genomsnittsålder: 36 år

BUDGET

  • NAO:s årliga nettobudget godkänns av kommittén för offentliga räkenskaper.
  • 66,6 miljoner brittiska pund (ungefär 75 miljoner euro) (nettobehov av resurser budgetåret 2017–2018)

REVISIONSARBETE

— PLANERING AV REVISIONSARBETET

NAO:s arbete planeras efter en treårig strategi och NAO:s tre strategiska mål

  • att förvärva och tillämpa kunskap: man planerar sitt arbete noggrant för att tillgodose parlamentets behov och får på så vis förståelse för vad som med stor sannolikhet kommer att ge störst resultat när det gäller positiva förändringar i den offentliga sektorn,
  • att öka sitt inflytande: man vill förbättra kännedomen och uppfattningen om NAO hos bland annat parlamentsledamöter och de organ man granskar så att man kan åstadkomma positiva förändringar och så att regeringen blir mer benägen att följa NAO:s rekommendationer och vända sig till NAO för vägledning,
  • att arbeta effektivt: man använder sina medel kostnadseffektivitet och ser till att dra mesta möjliga nytta av sin personals kompetens.

NAO:s arbetsprogram och insatser planeras noggrant så att man får fram den information som behövs för att parlamentet ska kunna utöva sin kontrollmakt över de offentliga utgifterna och för att förbättra den offentliga sektorn.

NAO:s årliga arbetsprogram godkänns av ledningen efter omfattande samråd med klustren.

Varje år uppmärksammar NAO fall där dess arbete eller inflytande har bidragit till bättre samhällsservice eller till en finansiellt kvantifierbar nettonytta för skattebetalarna. Detta kallar man för NAO:s ”inverkan”. I NAO:s årsrapport för 2017–2018 redogörs för 13 specifika fall där NAO:s arbete har haft inverkan, till exempel när det gäller att förbättra patienters möjligheter att få träffa allmänläkare, det lokala stödet till personer med inlärningssvårigheter och hur marknaden för högre utbildning fungerar. Dessa exempel på bredare inverkan har godkänts av de organ de gäller.

— REVISIONSMETODER

NAO:s arbete med finansiella revisioner följer den brittiska versionen av de internationella revisionsstandarderna. Arbetet med finansiella revisioner följer även gällande internationella standarder för högre revisionsorgan (Issai) som upprättats av Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai).

NAO:s effektivitetsrevisioner är mer varierade, man följer NAO:s standarder för effektivitet, samtidigt som man anpassar sig till behoven hos de många olika målgrupperna inom regeringen och parlamentet. NAO:s standarder för effektivitet följer Issais grundläggande revisionsprinciper och har anpassats efter de särskilda förhållandena inom den brittiska offentliga sektorn.

För att NAO:s arbete ska ha den inverkan och effekt som behövs måste höga normer vad gäller etik och redlighet upprätthållas och man måste arbeta inom en värderingsram som gör att man kan bevara sitt oberoende. NAO förväntar sig att all personal följer de interna och externa kvalitetsnormer som gäller för deras arbete.

Kvaliteten på NAO:s finansiella revisioner och övriga kontrollarbete granskas både internt och externt.

OUTPUT

— RAPPORTER OCH ANDRA PUBLIKATIONER

Under 2017–2018

  • attesterade NAO 370 räkenskaper motsvarande ett belopp på 1,6 biljoner brittiska pund i offentliga inkomster och utgifter,
  • offentliggjorde NAO 65 större dokument (effektivitetsrevisionsrapporter och utredningar), varav nio handlade om den brittiska regeringens beredskap inför ett eventuellt utträde ur Europeiska unionen,
  • författade NAO 108 svar på frågor från parlamentsledamöter och 877 svar på frågor från allmänheten; man svarade även på 87 förfrågningar som inkommit enligt lagen om informationsfrihet och
  • offentliggjorde sju vägledande dokument om bästa praxis med en sammanfattning av de slutsatser man kommit fram till under sitt arbete.

— SPRIDNINGSÅTGÄRDER

NAO överlämnar redogörelser för större arbeten till parlamentet och lägger ut dem på sin webbplats, liksom i flera andra externa kommunikationskanaler.

— SAMARBETE

NAO samarbetar i stor utsträckning med den yrkesgrupp som arbetar inom bokförings- och revisionsbranschen genom fackinstitut, med andra organ för offentlig revision inom landet och internationellt och genom NAO:s ram för samarbete med den privata sektorn. Genom detta samarbete kan NAO dela med sig av sin erfarenhet och lära sig från andra inom branschen.

Foto:

Revisionsrätten Källa: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

AT Källa: Rechnungshof. Porträtt: © Achim Bieniek.

BE Källa: Rekenhof/Cour des comptes/Rechnungshof. Arkitekter: Gustave Saintenoy och Clément Parent.

BG Källa: Сметна палата на Република България.

CY Källa: Eλεγκτική Υπηρεσία της Κυπριακής Δημοκρατίας. Arkitekt: Maratheftis-Yiannouris Architects Engineers.

CZ Källa: Nejvyšší kontrolní úřad.

DE Källa: Bundesrechnungshof. Arkitekt: Josef Trimborn.

DK Källa: Rigsrevisionen.

EE Källa: Riigikontroll.

EL Källa: Ελεγκτικό Συνέδριο. Arkitekt: Themis Kataskevastiki (statligt företag).

ES Källa: Tribunal de Cuentas. Arkitekt: Francisco Jareño y Alarcón.

FI Källa: Valtiontalouden tarkastusvirasto. Arkitekt: Helin & Co Architects.

FR Källa: Tangopaso (Wikimedia Commons). Arkitekt: Constant Moyaux.

HR Källa: Državni ured za reviziju.

HU Källa: Állami Számvevőszék. Arkitekter: Antal Skalnitzky Antal och Henrik Koch.

IE Källa: Office of the Comptroller and Auditor General. Arkitekt: Scott Tallon Walker Architects.

IT Källa: Corte dei conti.

LT Källa: Valstybės Kontrolė. Arkitekt: Loreta Grikinienė.

LU Källa: Cour des comptes. Arkitekt: Arlette Schneiders Architectes.

LV Källa: Valsts kontrole. Arkitekt: Vizuālās Modelēšanas Studija Ltd, projektledare Daiga Bikse och arkitekt Daiga Levane.

MT Källa: National Audit Office.

NL Källa: Algemene Rekenkamer. Arkitekt: Aldo van Eyck.

PL Källa: Najwyższa Izba Kontroli. Arkitekt: Antoni Dygat.

PT Källa: Tribunal de Contas. Arkitekter: Jorge Manuel Soares Costa och Fernando Silva.

RO Källa: Curtea de Conturi a României.

SE Källa: Riksrevisionen. Arkitekt: Björn Hedvall.

SK Källa: Najvyšší kontrolný úrad Slovenskej republiky. Arkitekt: Vladimir Dedecek.

SL Källa: Računsko sodišče Republike Slovenije. Arkitekt: Miroslav Gregorič.

UK Källa: National Audit Office. Arkitekt: Albert Lakeman.

KONTAKTA REVISIONSRÄTTEN

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
L-1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Förfrågningar: eca.europa.eu/en/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
       LinkedIn: EUAuditors
       Twitter: @EUAuditors
       Facebook: EUAuditors
       Instagram: #EUAuditors
 Youtube: @EUAuditors

FINDING INFORMATION ABOUT THE ECA

Webbplats: eca.europa.eu
Öppenhetsportalen: https://www.eca.europa.eu/en/Pages/Transparency-portal-home.aspx

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

  • Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
  • Ring telefonnumret +32 22999696.
  • Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://publications.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.

Kontakt

Varken Europeiska revisionsrätten eller någon person som agerar på Europeiska revisionsrättens vägnar ansvarar för hur denna handbok kan komma att användas.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019.

© Europeiska unionen, 2019.

Återgivning är tillåten under förutsättning att källan anges.

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som EU inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.


Print: ISBN 978-92-872-9622-1 ISSN 1977-5679 doi:10.2865/995170 QJ-04-18-373-SV-C
PDF: ISBN 978-92-872-6541-8 ISSN 1977-5679 doi:10.2865/26728 QJ-04-18-373-SV-N
HTML: ISBN 978-92-872-6405-3 ISSN 1977-5679 doi:10.2865/388137 QJ-04-18-373-SV-Q