Revisionsrättens årliga verksamhetsrapport för 2020Vår verksamhet 2020
Europeiska revisionsrättens
årliga verksamhetsrapport
Europeiska revisionsrätten
Vilka vi är
- Vi är Europeiska unionens externa revisor.
- Vår institution inrättades genom Brysselfördraget 1975, inledde sin verksamhet i oktober 1977 och är en fullvärdig EU-institution sedan Maastrichtfördraget 1993.
- Vi har vårt säte i Luxemburg.
- En ledamot från varje EU-medlemsstat utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.
- Vi har cirka 900 anställda från alla länder i EU.
Vad vi gör
- Vi kontrollerar att EU har tillförlitliga räkenskaper och tillämpar de finansiella reglerna korrekt samt att EU:s politik och program uppnår de uppställda målen och ger valuta för pengarna.
- Vi bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och främja ansvarsskyldighet och öppenhet.
- Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s beslutsfattare och lagstiftare vägledning.
- Vi presenterar våra iakttagelser och rekommendationer för Europaparlamentet, rådet, nationella parlament och regeringar samt allmänheten.
Inledning av ordföranden
Kära läsare,
2020 var ett särskilt svårt år för Europeiska unionen och dess medlemsstater på grund av covid-19-pandemin.
Samtidigt har vår union i dessa kristider visat att den kan göra skillnad när det gäller att skydda medborgarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska välbefinnande. Avgörande beslut har fattats som också kommer att ha en betydande inverkan på EU:s finanser. De närmaste sju åren kommer unionen att kunna spendera 1,8 biljoner euro. I det ingår initiativet NextGenerationEU som omfattar 750 miljarder euro och som är EU:s svar på covid-19-krisen. De 27 medlemsstaterna har enats om att detta tillfälliga återhämtningsprogram delvis ska finansieras genom emittering av statsobligationer. Dessa beslut innebär därför ett historiskt skifte när det gäller EU:s finanser.
Vi har mot denna bakgrund utarbetat en ny strategi för perioden 2021–2025. I januari 2021 enades vi om tre strategiska mål som ska vägleda oss när vi granskar EU:s finanser de närmaste åren och genomför nödvändiga förändringar av vår organisation och resursanvändning för att det ska kunna ske så effektivt och ändamålsenligt som möjligt.
2020 har också varit ett utmanande år för oss som institution. Denna verksamhetsrapport visar dock att vi på ett mycket bra sätt har lyckats hantera de särskilda operativa problem som uppstått till följd av covid-19-krisen. Vi upprätthöll driftskontinuiteten under hela året och gjorde det på bara några dagar möjligt för all personal att arbeta på distans.
Vad beträffar revisionsarbetet 2020 prioriterade vi våra årsrapporter, som alla offentliggjordes inom de officiella tidsfristerna. Vi offentliggjorde också 32 särskilda rapporter och översikter utan alltför stora förseningar. Slutligen avgav vi 11 yttranden, som framför allt gällde den fleråriga budgetramen 2021–2027 och initiativet NextGenerationEU.
2020 var också det sista året i vår strategiska period 2018–2020. Vi tar därför tillfället i akt och analyserar vissa långsiktiga tendenser och jämför våra prestationer de senaste tre åren med prestationerna under den föregående strategiska perioden (2013–2017).
Du kan vara förvissad om att vi kommer att göra allt vi kan för att fortsätta att fullgöra vår roll som EU:s oberoende externa revisor och tillhandahålla opartiska bedömningar av EU:s politik och program och av kvaliteten på den ekonomiska förvaltningen av EU-medel i och utanför EU.
Vi hoppas att du har glädje av informationen i årets verksamhetsrapport.
Klaus-Heiner Lehne
ordförande
Vår verksamhet
Våra åtgärder med anledning av covid-19
trots covid-19-relaterade
restriktioner
I mars 2020 drabbades EU och dess medlemsstater av covid-19-pandemin. De restriktioner som införts för medborgare och företag med anledning av folkhälsokrisen har förändrat vårt sätt att leva och arbeta i grunden. Precis som alla andra var revisionsrätten och dess ledamöter och personal tvungna att anpassa sig till den nya situationen.
Trots de svåra omständigheterna gjorde vi allt vi kunde för att fortsätta att utföra ändamålsenlig offentlig revision i EU och leverera granskningsrapporter, yttranden och översikter i rätt tid och samtidigt skydda våra anställdas och deras familjers hälsa.
Vi aktiverade vår kontinuitetsplan, vilket gjorde att vi snabbt kunde vidta nödvändiga åtgärder, i enlighet med de luxemburgska myndigheternas anvisningar och tillsammans med de övriga EU-institutionerna i Luxemburg. Framför allt gick all vår personal från och med mitten av mars 2020 över till digitalt distansarbete på bara några dagar. Under denna period fortsatte alla kritiska it-system att vara fullt tillgängliga.
Vi införde också ett exceptionellt förfarande som gör att kollegiet kan anta dokument utan fysiska sammanträden.
Rese- och hygienrestriktioner minskade dock kraftigt våra möjligheter att utföra granskningar på plats. I görligaste mån samlade vi bevis elektroniskt och anordnade distansmöten med våra revisionsobjekt.
Under pandemins tidiga fas lade vi dessutom alla publikationer på is i flera veckor, och från och med april 2020 återupptog vi vår kommunikationsverksamhet endast gradvis och mindre intensivt.
på grund av ändrade omständigheter
till följd av covid-19
I maj 2020, i ett tidigt skede av pandemin, reviderade vi vårt arbetsprogram för 2020. När så har varit lämpligt har vi ändrat inriktningen och omfattningen för våra pågående uppgifter och anpassat revisionsmetoden och tidsplanen för att ta hänsyn till ändrade omständigheter.
Vi beslutade också att utarbeta två översikter om EU:s insatser med anledning av covid‑19‑krisen.
I december 2020 offentliggjorde vi den första av dessa översikter, där vi tittade på de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits på EU-nivå och nationell nivå för att begränsa och motverka de skador som orsakas av covid-19-pandemin. Vi uppmärksammade risker, utmaningar och möjligheter för EU:s framtida ekonomiska samordning (t.ex. finanspolitiska regler och regler för statligt stöd) och de nya EU-instrumenten för att bekämpa effekterna av covid-19-krisen, såsom initiativet NextGenerationEU, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens eller instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure). Den andra översynen, som handlar om EU:s folkhälsoinsatser mot covid‑19, offentliggjordes i januari 2021.
Utarbetande av en ny strategi för 2021–2025
Under många år har vi använt fleråriga strategier för att ge långsiktiga riktlinjer för vårt revisionsarbete, främja initiativ till organisatoriska förändringar för kontinuerliga förbättringar och fortsätta att gå i spetsen för utvecklingen av revision i den offentliga sektorn.
strategi för 2018–2020
2020 var det sista året då vi genomförde vår strategi för perioden 2018–2020. Under denna treårsperiod försökte vi uppnå följande tre strategiska mål: öka revisionsförklaringens mervärde, fokusera mer på prestationsaspekterna av EU:s åtgärder och se till att vi når ut med tydliga budskap till våra målgrupper.
Jämfört med den föregående strategiperioden 2013–2017 gjorde vi framsteg på följande områden:
- Vi utför fler utvalda revisioner och offentliggör fler rapporter.
- Mer resurser anslås till effektivitetsrevisioner.
- Våra revisioner tar mindre tid att slutföra fram till antagandet av en rapport.
- Vår produktivitet har ökat när det gäller alla typer av revisioner.
- Våra institutionella intressenter är mer intresserade av vårt arbete och vi presenterar vårt arbete oftare för Europaparlamentet, rådet och nationella parlament.
- Mediebevakningen av våra rapporter har ökat betydligt.
I februari 2020 offentliggjorde vi en rapport från en sakkunnigbedömning (peer review) av hur vi lyckats genomföra vår strategi för 2018–2020.
för perioden 2021–2025
Under 2020 började vi också ta fram vår nya strategi. Arbetet organiserades av vår rådgivande panel för strategi och framsynthet.
Redan från början var vårt mål att utarbeta den nya strategin på ett inkluderande sätt genom att aktivt involvera alla ledamöter och chefer och all personal. Under året anordnade vi en rad workshoppar, webbinarier och enkäter för att samla in synpunkter och diskutera vägen framåt.
I september 2020 presenterades ett första utkast till strategi vid revisionsrättens årliga seminarium. Slutversionen antogs i januari 2021.
Den nya strategin kommer att vägleda vårt arbete som EU:s oberoende externa revisor de närmaste fem åren. För denna period har vi fastställt följande tre nya strategiska mål:
Inrikta våra effektivitetsrevisioner på de områden och teman där vi kan ge störst mervärde, nämligen
- unionens ekonomiska konkurrenskraft,
- motståndskraften inför hot mot unionens säkerhet och respekten för de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten,
- klimatförändringar, miljö och naturresurser,
- finanspolitik och offentliga finanser i unionen.
Vi inledde denna strategiutvecklingsprocess med att ange de viktigaste värderingarna i vårt arbete. Som ett led i denna process har vi också uppdaterat vår uppdragsbeskrivning och tagit fram en vision för vår roll som EU:s oberoende externa revisor.
Slutligen ger vår strategi för 2021–2025 en översikt över de medel som kommer att hjälpa oss att uppnå våra strategiska mål.
Revision av prestationen och korrektheten i EU:s åtgärder
finansiella revisioner och
regelefterlevnadsrevisioner
Genom våra revisioner får EU-medborgarna och beslutsfattarna oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid som belyser vad som fungerar bra och vad som inte gör det.
xI våra effektivitetsrevisioner granskas ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. De fokuserar på teman som speglar de problem som EU står inför, såsom hållbar och miljövänlig användning av naturresurser, tillväxt och inkludering, utmaningar som följer av migration och den globala utvecklingen, den inre marknaden och bankunionen och säkerställande av ett EU som det går att utkräva ansvar av och som är effektivt. Syftet med effektivitetsrevisionerna är att hjälpa EU att uppnå sina politiska mål bättre.xx
Våra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfondens (EUF) budget innehåller vår revisionsförklaring om årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Vi kan också utföra utvalda regelefterlevnadsrevisioner för att granska budgeträkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen eller för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen för att uppbära och använda EU-medel uppfyller gällande EU-regler och nationella regler. Slutligen är vi finansiell revisor för ett antal EU-byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag samt Europaskolorna.
Vi utför alla våra revisioner i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder för den offentliga sektorn.
Arbetsprogram
I vårt arbetsprogram för 2021+, som offentliggjordes i januari 2021, upprepar vi våra revisionsprioriteringar för de kommande fem åren och redogör närmare för de 73 särskilda rapporter och översikter som vi planerar att offentliggöra under 2021 och 2022.
Var fjärde granskningsuppgift som vi inleder 2021 kommer att handla om EU:s insatser med anledning av covid-19-pandemin och genomförandet av initiativet NextGenerationEU.
Vi utarbetar vårt arbetsprogram ur ett oberoende, men inte isolerat, perspektiv. Vi vänder oss till våra institutionella intressenter, särskilt Europaparlamentet. Sedan 2015, då vi först tog initiativ till denna dialog, har antalet förslag från parlamentets utskott ökat stadigt: från 37 förslag 2015 till totalt 158 förslag till revisioner som vi fick till arbetsprogrammet för 2021+. Omkring två tredjedelar av dessa förslag har helt eller delvis tagits med i pågående eller framtida arbete eller i vissa fall redan behandlats i nyligen offentliggjorda rapporter.
Revisionsarbete på fältet
Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Våra revisorer gör också ett stort antal besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och andra EU-institutioner samt hos byråer och organ, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, EU-delegationer i tredjeländer och internationella organisationer som hanterar EU-medel.
Vi kontrollerar även mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos de slutmottagare som tar emot pengarna.
Vi strävar efter att slutföra de utvalda revisionerna inom 13 månader i enlighet med målet i EU:s budgetförordning.
av covid-19 restriktionerna
Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Inom EU samordnas kontrollerna på plats vanligtvis med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.
Hur ofta enskilda medlemsstater och mottagarländer besöks och hur mycket revisionsarbete som utförs beror på vilken typ av revision vi genomför.
Under större delen av 2020 begränsade rese- och hygienrestriktioner (gränsstängningar, karantänregler, testkrav osv.) våra möjligheter att utföra revisionsarbete på fältet.
Därför har våra revisorer jämfört med tidigare år ägnat färre dagar åt granskning på plats. Revisorerna tillbringade totalt 1 190 dagar i medlemsstaterna och utanför EU (2019: 3 605 dagar, 2018: 3 761 dagar). Dessutom tillbringade de 627 dagar vid EU:s institutioner liksom vid decentraliserade byråer och organ runtom i EU, gemensamma företag, internationella organisationer som FN eller OECD samt privata revisionsföretag (2019: 2 504 dagar, 2018: 2 723 dagar).
Samtidigt ökade vi användningen av distansrevision med hjälp av videokonferensverktyg och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, för att kommunicera med våra revisionsobjekt.
Våra rapporter
Våra granskningsrapporter, översikter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och rådet att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt i samband med det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
I enlighet med vår strategi för 2018–2020 har vi de senaste åren ökat vårt fokus på att bedöma prestationen i EU:s åtgärder.
Särskilda rapporter och översikter
Under 2020 granskade vi många av de utmaningar som EU står inför på olika utgiftsområden, till exempel utgifter för klimatåtgärder, vägar, trafikstockningar i städerna, kapitalmarknadsunionen och handelspolitiska skyddsåtgärder för att bara nämna några.
I våra särskilda rapporter granskar vi om målen för de utvalda EU-åtgärderna och EU‑programmen har uppfyllts, om resultaten har uppnåtts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och om EU-åtgärderna har tillfört ett mervärde, det vill säga om de har lett till att mer har uppnåtts än vad som vore möjligt med enbart nationella åtgärder. I dessa rapporter ger vi också rekommendationer och pekar på sätt att spara pengar, arbeta bättre, undvika slöseri eller uppnå de förväntade politiska målen på ett ändamålsenligare sätt.
Syftet med våra översikter är att ge en bakgrundsbeskrivning och en analys, ofta med ett övergripande perspektiv och baserat på tidigare revisionsarbete eller allmänt tillgängliga uppgifter. Vi kan även använda dem för att presentera vår analys av områden eller frågor som vi ännu inte har granskat eller för att fastställa fakta om specifika ämnen eller problem. Till skillnad från revisioner behandlar de inte bedömningsfrågor och innehåller inte heller ett revisionsuttalande.
På följande sidor ges en inblick i vårt arbete och exempel på rapporter från 2020 inom olika politikområden.
Hållbar användning av naturresurser
EU:s åtgärder för att hantera frågan om plastavfall (översikt 04/2020)
Enbart förpackningar, såsom yoghurtbägare och vattenflaskor, står för cirka 40 % av plastanvändningen och över 60 % av det plastavfall som genereras i EU. Det är också den typ av förpackningar som har den lägsta materialåtervinningsgraden i EU (strax över 40 %). För att ta itu med det växande avfallsproblemet antog kommissionen en strategi för plast 2018 som innefattade en dubblering av det aktuella materialåtervinningsmålet till 50 % fram till 2025 och 55 % fram till 2030. Om man når dessa mål innebär det ett stort steg framåt mot att uppnå EU:s mål för en cirkulär ekonomi.
I denna översikt undersöktes EU:s sätt att hantera det växande problemet med plastavfall, med fokus på plastförpackningsavfall. Översikten lyfter fram vissa brister, risker, utmaningar och möjligheter med den strategi som EU har antagit för att ta itu med plastförpackningsavfall.
Nya striktare rapporteringsregler måste ge en mer tillförlitlig bild och kommer sannolikt att leda till att EU:s rapporterade genomsnittliga materialåtervinningsgrad för plastförpackningar sjunker från nuvarande 42 % till knappt 30 %. Utmaningen med att öka materialåtervinningskapaciteten i EU kommer att bli ännu större i och med att den nya Basel-konventionen snart träder i kraft, vilket innebär striktare villkor för att transportera plastavfall utomlands. Sedan januari 2021 är de flesta transporter av plastavfall förbjudna. Detta i kombination med otillräcklig kapacitet att ta hand om plastavfallet inom EU innebär ytterligare en risk för att de nya målen inte nås. Det finns också risker för att olagliga transporter och avfallsbrottslighet ökar, men EU:s regelverk är alltför svagt för att motverka det.
Nya EU-regler ska harmonisera och stärka systemen för utökat producentansvar så att de främjar återvinningsbarhet (exempelvis genom system för strukturering av avgifter eller retursystem) och inte bara leder till lättare förpackningar som de flesta systemen gör nu. Kommissionens ändrade regler för förpackningsdesign skulle kunna leda till bättre förpackningsdesign för återvinningsbarhet och även ge incitament till återanvändning.
Investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering
Särskild rapport 20/2020: Kampen mot barnfattigdom: kommissionens stöd måste riktas bättre
Nästan var fjärde barn i EU riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat motsvarar det närmare 23 miljoner barn (personer under 18 år). Risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning betyder att de lever i hushåll där minst ett av följande tre villkor föreligger: risk för inkomstfattigdom, allvarlig materiell fattigdom eller mycket låg arbetsintensitet.
Studier har återkommande visat att relativt små ekonomiska investeringar under barndomen kan leda till livslånga vinster. I EU ligger ansvaret för kampen mot barnfattigdom hos de enskilda medlemsstaterna. Kommissionens roll är att komplettera och stödja nationella insatser mot barnfattigdom genom såväl rättsliga som finansiella instrument.
Vi bedömde om kommissionen hade bidragit på ett ändamålsenligt sätt till medlemsstaternas insatser för att minska barnfattigdomen.
Vi konstaterade att det var nästan omöjligt att bedöma hur EU bidrar till medlemsstaternas insatser för att minska barnfattigdomen. De EU-instrument som undersöktes var begränsade i fråga om relevans och styrka eftersom de inte var rättsligt bindande. Och kraftfullare verktyg, som Europeiska planeringsterminen eller stöd från EU-fonder, var sällan specifikt riktade mot barnfattigdom. Därför var det svårt att avgöra om EU:s åtgärder bidrar ändamålsenligt till insatserna mot detta stora problem.
Vi rekommenderade kommissionen att inbegripa åtgärder och mål för att bekämpa barnfattigdom i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, anta tydliga interna riktlinjer för situationer som skulle kunna leda till en eventuell landsspecifik rekommendation direkt riktad mot barnfattigdom, rikta och övervaka investeringar för att bekämpa barnfattigdom under perioden 2021–2027 och säkerställa att det finns tillräckliga och tillförlitliga bevis som stöder den kommande europeiska barngarantin.
Yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa
Särskild rapport 14/2020: EU:s utvecklingsbistånd till Kenya
EU:s utvecklingsbistånd har som mål att minska och i slutändan utrota fattigdomen i de länder som får stöd genom att ge incitament till god samhällsstyrning och hållbar ekonomisk utveckling.
Varje europeisk utvecklingsfond (EUF) pågår i allmänhet i fem till sju år. Under elfte EUF mottog 75 AVS-länder totalt 15 miljarder euro. Tilldelningen baserades på fem indikatorer: folkmängd, BNP per capita, humankapitalindex, index för ekonomisk sårbarhet och Världsbankens indikatorer för samhällsstyrning. Länder med stora befolkningar, såsom Kenya, fick proportionellt mindre finansiering.
EUF är Kenyas främsta källa till EU-finansiering. Det bistånd som landet mottog genom elfte EUF, mellan 2014 och 2020, uppgick till 435 miljoner euro, vilket motsvarar omkring 0,6 % av landets skatteintäkter.
Vi bedömde om kommissionen och Europeiska utrikestjänsten på ett ändamålsenligt sätt hade riktat stödet från Europeiska utvecklingsfonden så att det på bästa sätt bidrog till att minska fattigdomen i Kenya. Revisorerna fokuserade på ändamålsenligheten i det bilaterala utvecklingsbistånd som Kenya erhållit genom EUF, landets främsta källa till EU-finansiering. I rapporten används också Kenya som exempel för att bedöma metoden för tilldelning av EU:s utvecklingsbistånd och bidra till utformningen av nya åtgärder inom nästa fleråriga budgetram. Revisorerna undersökte om kommissionen och utrikestjänsten på ett ändamålsenligt sätt hade riktat EUF-medlen så att de på bästa sätt bidrog till att minska fattigdomen i Kenya.
Vi konstaterade att stödet fördelades över många områden och att kommissionen inte hade förklarat hur och varför de sektorer som fick stöd skulle bidra mest till att minska fattigdomen i Kenya. Även om de granskade projekten i allmänhet levererade den output och det utfall som förväntades, hade de ännu inte haft några påvisade effekter på Kenyas övergripande utveckling.
Vi rekommenderade en omprövning av strategin för tilldelning av stöd till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet baserat på vårt arbete i Kenya. Vi rekommenderade också att man prioriterar vissa sektorer i Kenya och ägnar särskild uppmärksamhet åt att rikta stödet så att det ger resultat.
Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi
EU:s konkurrensregler syftar till att hindra företag från att ägna sig åt konkurrensbegränsande verksamhet, såsom hemliga karteller, eller missbruka sin dominerande ställning. Kommissionen kan utfärda böter till företag som bryter mot dessa regler. Under de senaste tio åren har man tvingats anpassa tillämpningen av konkurrensreglerna till betydande förändringar i marknadsdynamiken på grund av framväxten av digitala marknader, stordata och prissättningsalgoritmer.
I sina antitrustförfaranden verkställer kommissionen EU:s konkurrensregler tillsammans med de nationella konkurrensmyndigheterna. Kommissionen ansvarar även för att kontrollera företagskoncentrationer som är betydande för EU:s inre marknad.
Varje år undersöker kommissionen över 300 anmälningar om koncentrationer och runt 200 antitrustärenden. Under perioden 2010–2019 utfärdade den böter på sammanlagt 28,5 miljarder euro för överträdelser. På grund av begränsade resurser har den sedan 2005 endast utfört fyra branschutredningar på eget initiativ som bidrog till att upptäcka överträdelser.
Vi bedömde hur ändamålsenligt kommissionen upptäckte överträdelser och verkställde EU:s konkurrensregler i koncentrations- och antitrustärenden och hur den samarbetade med de nationella konkurrensmyndigheterna. Revisorerna tittade även på hur kommissionen bedömde och rapporterade om sin egen prestation.
Vi konstaterade att kommissionen tog itu med konkurrensproblem genom sina beslut, men eftersom den hade begränsade resurser hade den även begränsad kapacitet att övervaka marknader och själv upptäcka potentiella antitrustärenden. Den ökande mängden uppgifter att behandla och framväxten av digitala marknader hade lett till komplexa utredningar, och man hade ännu inte tagit itu med alla utmaningar. Samarbetet med de nationella konkurrensmyndigheterna fungerade bra, men vissa aspekter skulle gynnas av en bättre samordning. Dessutom behöver kommissionen bli bättre på att bedöma och rapportera om prestationen i fråga om sina åtgärder.
Vi rekommenderade att kommissionen förbättrar kapaciteten att upptäcka överträdelser och verkställa konkurrensreglerna, stärka samarbetet med de nationella konkurrensmyndigheterna och förbättra prestationsrapporteringen.
EU:s finansiering och förvaltning
Varje år rekryterar EU-institutionerna cirka 1 000 nya fast anställda personer för långsiktiga yrkeskarriärer bland mer än 50 000 sökande till Epsos allmänna uttagningsprov som är mycket konkurrenspräglade: den genomsnittliga andelen godkända sökande är 2 %. Mellan 2012 och 2018 konkurrerade 411 000 sökande om 7 000 platser på Epsos reservlistor: uttagningsproven för generalister lockar tiotusentals sökande och kan resultera i upp till 200 godkända sökande. Epso har förkortat sina förfaranden från 18 till 13 månader, men det är fortfarande längre tid än det egna målet på tio månader. Kostnaden per godkänd sökande är omkring 24 000 euro: kostnadsstrukturen är utformad för att minimera kostnaderna för storskaliga uttagningsprov.
Vi bedömde om Epsos processer lyckades locka och välja ut lämpliga sökande till EU:s institutioner i rätt tid och på ett kostnadseffektivt sätt mellan 2012 och 2018.
Vi konstaterade att Epsos urvalsprocess inte är anpassad till småskaliga riktade uttagningsprov som skulle kunna locka specialiserade sökande till tjänster inom EU:s offentliga förvaltning. Samtidigt pekade revisorerna på ett antal brister i Epsos urvalsförfaranden för personal med generalistprofiler.
Vi rekommenderade att urvalsprocessen skulle stärkas, att ett nytt ramverk för urval av specialister skulle införas och att Epsos förmåga att anpassa sig till den aktuella snabbt föränderliga situationen skulle förbättras.
Årsrapporter och särskilda årsrapporter
I årsrapporterna redovisas i första hand resultaten av vår revisionsförklaring om Europeiska unionens budget och budgeten för Europeiska utvecklingsfonden (EUF).
I de särskilda årsrapporterna redovisas vårt årliga arbete med finansiella revisioner av EU:s byråer, decentraliserade organ, gemensamma företag och Europaskolorna.
Vi offentliggör även en rapport om ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) verksamhet.
Årsrapport om EU:s budget för budgetåret 2019
Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s och medlemsstaternas finansiella regler.
Dessutom gör vi särskilda bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån (under)rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Vi analyserar också var och varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har omsatts i praktiken.
Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
uttalande utan reservation om räkenskaperna och intäkterna
För budgetåret 2019 gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter.
uttalande med avvikande mening om kostnaderna
År 2019 uppgick EU:s kostnader till 159,1 miljarder euro, vilket motsvarar 2,1 % av EU‑medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1 % av EU:s bruttonationalinkomst.
Våra revisorer granskade ett urval av 747 betalningar till stödmottagare inom alla utgiftsområden av en total granskningspopulation på cirka 126 miljarder euro. Det betyder att vi bedömde olika fall där EU:s pengar hade använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsstaterna och mottagare i länder utanför EU.
För budgetåret 2019 gjorde vi ett uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader.
års kostnader är 2,7 %
För budgetåret 2019 uppskattade vi att felnivån för kostnaderna som helhet låg mellan 1,8 % och 3,6 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, är 2,7 % (för budgetåret 2018: 2,6 %).
Anmärkning: Vi använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felnivån. Vi bedömer att felnivån i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den övre och undre felgränsen (närmare uppgifter finns i bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2019).
innehåller väsentliga fel
För 2019 utgjorde högriskkostnader 53 % av vår granskningspopulation, vilket är mer än under de två föregående åren. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 4,9 % (4,5 % för budgetåret 2018).
EU:s kostnader kännetecknas av två typer med olika riskmönster:
- Stödrättighetsbaserade betalningar med låg risk som bygger på att stödmottagarna uppfyller vissa (mindre komplexa) villkor: hit hör student- och forskningsstipendier (inom Konkurrenskraft), direktstöd till jordbrukare (Naturresurser) och löner och pensioner till EU:s personal (Administration).
- Kostnadsersättningar med hög risk där EU ersätter stödberättigande kostnader för stödberättigande verksamheter (med komplexare regler): hit hör forskningsprojekt (inom Konkurrenskraft), investeringar i regional utveckling och landsbygdsutveckling (Sammanhållning och Naturresurser) och utvecklingsbiståndsprojekt (Europa i världen).
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning
Den (under)rubrik i den fleråriga budgetramen som oftast innehöll fel budgetåret 2019 var Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som följdes av Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.
Anmärkning: Den uppskattade felnivån baseras på de kvantifierbara fel som vi påträffat, framför allt vid granskningen av ett urval av transaktioner. Vi använder statistiska standardmetoder för att göra urvalet och uppskatta felnivån (se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2019).
Kamp mot bedrägerier riktade mot EU:s ekonomiska intressen
rapporterades till Olaf
Vi är EU:s externa revisor. Våra revisioner syftar inte specifikt till att upptäcka oegentligheter. Ändå upptäcker våra revisorer med jämna mellanrum ett antal fall där vi misstänker att bedräglig verksamhet kan ha ägt rum
År 2020 rapporterade vi sex fall av misstänkta oegentligheter till Olaf (2019: tio fall) som vi hade upptäckt under revisionsarbetet. I vår årsrapport om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta bedrägerifallen och om de efterföljande finansiella återkrav som Olaf rekommenderar.
pilotprojekt för budgetåret 2019
Som ett pilotprojekt delade vi för budgetåret 2019 upp vår årsrapport i två separata delar. Den andra delen av årsrapporten handlar om utgiftsprogrammen inom ramen för EU:s budget och deras prestation.
För första gången i samband med vår årliga rapportering granskade vi den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som är kommissionens viktigaste prestationsrapport på hög nivå.
Vi granskade även de resultat som uppnåtts inom EU:s program i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Vårt syfte var att fastställa hur mycket relevant prestationsinformation som fanns att tillgå och att med hjälp av den informationen bedöma hur väl EU:s utgiftsprogram faktiskt hade presterat.
Vi följde även upp de revisionsrekommendationer som vi hade lämnat i rapporter som offentliggjorts 2016.
Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2019
uttalande utan reservation om räkenskaperna och intäkterna,
uttalande med avvikande mening om kostnaderna
Europeiska utvecklingsfonden (EUF), som inrättades 1959, är EU:s främsta instrument för att tillhandahålla bistånd för utvecklingssamarbete. EUF syftar till att utrota fattigdom och främja en hållbar utveckling i och en integrering av länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och de utomeuropeiska länderna och territorierna i världsekonomin. EUF finansieras av EU‑medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) utanför EU:s allmänna budget.
För budgetåret 2019 gjorde vi liksom tidigare år ett uttalande utan reservation om EUF:s räkenskaper och intäkter men ett uttalande med avvikande mening om EUF:s kostnader.
Särskilda årsrapporter om EU-byråer
EU-byråerna är separata juridiska enheter som inrättas för att utföra specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter som hjälper EU-institutionerna att utforma och genomföra sin politik. Det finns sammanlagt 43 byråer.
Anmärkning: Budgetåret 2019 var Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) och Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) ännu inte ekonomiskt självbestämmande.
för budgetåret 2019
Budgetåret 2019 uppgick den totala budgeten för samtliga byråer (utom SRB) som ingår i vårt mandat till 3,3 miljarder euro (budgetåret 2018: 4,2 miljarder euro), vilket motsvarar omkring 2,2 % av EU:s allmänna budget 2019 (budgetåret 2018: 2,1 %).
Sammantaget bekräftade våra finansiella revisioner av byråerna de positiva resultat som rapporterats föregående år. Vi gjorde uttalanden utan reservation om de 41 byråernas räkenskaper, om deras intäkter och om de betalningar som låg till grund för byråernas räkenskaper, med undantag av vissa problem som påverkade betalningarna från Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo).
EU-byråernas prestationer
År 2020 granskade vi också för första gången EU-byråernas prestationer från ett övergripande perspektiv. Vid revisionen såg vi att det behövs större flexibilitet när det gäller byråernas struktur, funktionssätt och eventuella avveckling. Vi drog även slutsatsen att otillräckligt stöd från medlemsstater, näringslivet, Europeiska kommissionen eller andra byråer hindrar några byråer från att utföra sitt uppdrag fullt ut.
Särskild årsrapport om gemensamma företag för budgetåret 2019
Gemensamma företag är EU:s offentlig-privata partnerskap med näringslivet, forskningsgrupper och medlemsstaterna. De gemensamma företagen spelar en viktig roll i genomförandet av specifika aspekter av EU:s forskningspolitik.
Åtta av de nio gemensamma företagen genomför särskilda forsknings- och innovationsåtgärder inom Horisont 2020-programmet på områdena transport, transport/energi, hälsa, biobaserade industrier, elektroniska komponenter och system samt digital forskning. Det nionde gemensamma företaget, Fusion for Energy, finansieras av Euratom och ansvarar för Europas bidrag till den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).
År 2020 granskade vi för första gången årsredovisningen och underliggande transaktioner för det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, som inrättades 2018.
för budgetåret 2019
För budgetåret 2019 gjorde vi uttalanden utan reservation om räkenskaperna, intäkterna och betalningarna för samtliga gemensamma företag.
Liksom tidigare år innehåller dock revisionsuttalandet om årsredovisningen 2019 för det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E) en upplysning av särskild betydelse, framför allt för att uppmärksamma risken för ytterligare kostnadsökningar och förseningar i genomförandet av Iterprojektet.
Särskilda årsrapporter om Europaskolorna och Gemensamma resolutionsnämndens ansvarsförbindelser
Vi rapporterar årligen om Gemensamma resolutionsnämndens (SRB), rådets och kommissionens ansvarsförbindelser som uppstår till följd av att de utför sina uppgifter enligt förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. I vår rapport om budgetåret 2019 drar vi slutsatsen att SRB och kommissionen gjorde rimliga ansträngningar för att redovisa ansvarsförbindelser när de hade anledning att göra det.
Vi offentliggjorde också vår årliga rapport om de 13 Europaskolornas årsredovisningar.
för beviljande av ansvarsfrihet
Offentliggörandet av våra årsrapporter är också startskottet för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, då Europaparlamentet beslutar, på rekommendation av rådet, om kommissionen och andra organ har förvaltat EU:s budget på ett tillfredsställande sätt. Om så är fallet beviljas de ansvarsfrihet.
På grund av covid-19 sköts presentationen av våra årsrapporter för 2019 vid Europaparlamentets plenarsammanträde undantagsvis upp till januari 2021.
Yttranden
budgetram 2021–2027 och initiativet
NextGenerationEU
Ett sätt för oss att bidra till att förbättra kommissionens strategi för bättre lagstiftning är att granska kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. I de fall där lagstiftningsförslagen medför betydande finansiella effekter krävs enligt unionsrätten att vi yttrar oss. Övriga institutioner kan också begära att vi yttrar oss i andra särskilda frågor. Alla våra yttranden överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
År 2020 offentliggjorde vi elva sådana yttranden. De allra flesta av dem rör antingen ändringar av befintliga bestämmelser i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 i samband med EU:s insatser med anledning av covid-19-utbrottet eller lagstiftningsförslag för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och initiativet NextGenerationEU.
Andra kommunikationsprodukter
Förhandsbeskrivningar av revisioner
Våra förhandsbeskrivningar av revisioner innehåller information om pågående (effektivitets)revisioner. De bygger på förberedande arbete som utförts och är avsedda som en källa till information för dem som är intresserade av den politik och/eller de program som granskas.
År 2020 offentliggjorde vi 14 förhandsbeskrivningar av revisioner (2019: 18).
Revisionsrättens tidskrift Journal
Varje nummer av revisionsrättens tidskrift Journal innehåller artiklar på ett visst tema, för det mesta med ett revisionsperspektiv, skrivna av medarbetare i och utanför EU:s institutioner.
År 2020 gav vi ut tre specialnummer om ”Big data and digitalisation”, ”Climate change and audit” och ”Realising European added value”.
Konferenser och webbinarier
Under 2020 anordnade vi också ett antal konferenser och webbinarier. Alla dessa evenemang anordnades på distans och var öppna för berörda parter och medborgare.
Två exempel på sådana konferenser presenteras nedan.
statligt styrda investeringsstrategi
I juni 2020 stod vi värd för ett webbinarium för att diskutera EU:s åtgärder med anledning av Kinas statligt styrda investeringsstrategi i samband med vår översikt från 2020 på detta tema. De inbjudna akademiska experterna och revisionsrättens experter delade med sig av sina tankar om förbindelserna mellan EU och Kina, konsekvenserna av Kinas ekonomiska uppgång och EU:s svar på kinesiska investeringar.
den offentliga sektorn
I september 2020 stod vi värd för en konferens om etik och integritet i offentlig förvaltning. Syftet med konferensen var att främja diskussionen om EU-institutionernas etiska principer och deras samband med allmänhetens förtroende för EU. I diskussionerna deltog företrädare för den akademiska världen, ledande icke-statliga organisationer, Europaparlamentet, OECD, EIB, Europeiska ombudsmannen och normgivande organ inom revisionsyrket. Konferensen var en uppföljningsdiskussion till vår särskilda rapport EU‑institutionernas etiska ramar: det finns utrymme för förbättringarfrån 2019.
Innovation och digital revision
Vår ambition är att på bästa sätt använda modern teknik i revisionen för få fram mer och bättre information till processen för ansvarsskyldighet. Behovet av att investera i digital revision konstateras också i vår strategi för 2021–2025.
revision digital fortsatte 2020
Under 2020 fortsatte vi att genomföra projektet för att göra revisionsrättens revision digital i syfte att utarbeta en utvecklingsplan för digital revision och samordna de olika initiativ som genomförs av revisionsavdelningarna. Detta övergripande projekt leds av en särskild digitaliseringskommitté.
framgångsrikt för EU:s genomförandeorgan
År 2020 tillämpade vi för första gången digitala revisionstekniker för den finansiella revisionen av EU:s byråer.
Den finansiella revisionen av EU:s byråer består av omkring 200 granskningsförfaranden som omfattar bland annat betalningar, löner, upphandlingar, budget och rekrytering. Vårt pilotprojekt var inriktat på några av dessa förfaranden för sex genomförandeorgan som har liknande administrativa förfaranden och it-system.
Pilotprojektet visade på den digitala revisionens potential att förbättra kvaliteten och effektiviteten i våra revisioner.
Vårt multidisciplinära innovationslaboratorieteam ECALab fortsatte att utforska tekniker som textutvinning, artificiell intelligens och processutvinning samt bearbetning av öppna data för revisionsändamål.
Dessutom stödde ECAlab tolv granskningsuppgifter med innovativa lösningar för insamling och analys av uppgifter.
Vi presenterade också ECAlabteamets arbete vid ett antal internationella och akademiska möten.
blockkedjeteknik
Sedan 2018 har vi deltagit i det europeiska partnerskapet för blockkedjeteknik, en förklaring som undertecknats av de 27 medlemsstaterna, Liechtenstein och Norge. Vi har framför allt lett arbetet med attestering av den europeiska infrastrukturen för blockkedjetjänster för att använda teknik för distribuerade liggare i syfte att skapa tillförlitliga digitala verifieringskedjor, automatisera efterlevnadskontroller och verifiera dataintegritet.
År 2020 införde vi en prototyp med hjälp av revisionsrättens registreringsenhet (”ECA registry”) i syfte att för användarna garantera integriteten hos våra publikationer som finns tillgängliga online på vår webbplats.
Kontakter med andra institutioner
Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet och medlemsstaternas nationella parlament, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.
Europaparlamentet
I januari 2020 bjöd utskottsordförandekonferensen in vår ordförande till en diskussion om våra arbetsprogram för 2020 och 2021+.
Våra ledamöter och granskningsteam bjuds dessutom regelbundet in till Europaparlamentets utskott och organ, särskilt till budgetkontrollutskottet, för att presentera resultaten av vårt arbete.
I slutet av 2019 införde budgetkontrollutskottet ett nytt förfarande för att välja ut särskilda rapporter och översikter som ska presenteras vid dess utskottssammanträden.
År 2020 var dock ett exceptionellt år på grund av covid-19-krisen. Under våren och sommaren 2020 kunde Europaparlamentet inte anordna möten där vi kunde presentera vårt arbete på distans.
I september 2020, när detta blev möjligt, återupptog vi våra presentationer. Totalt sett presenterade våra ledamöter tolv särskilda rapporter och en översikt för budgetkontrollutskottet under 2020. Presentationerna av ett antal rapporter som offentliggjordes 2020 och som hade valts ut av budgetkontrollutskottet sköts upp till 2021.
Under 2020 höll våra ledamöter dessutom 18 presentationer av särskilda rapporter och översikter för tio andra parlamentsutskott. Några av presentationerna hölls för flera utskott när dessa var intresserade av samma rapport.
Europeiska unionens råd
Som regel behandlar rådets förberedande organ alla våra särskilda rapporter men inte nödvändigtvis alla översikter eller yttranden. År 2020 presenterade vi 30 särskilda rapporter, en översikt och ett yttrande för tre rådskommittéer (ekonomiska och finansiella kommittén, kommittén för ekonomisk politik och kommittén för finansiella tjänster) och 20 rådsarbetsgrupper (2019: 26 särskilda rapporter för 22 rådsarbetsgrupper).
Under 2020 deltog vi också i tre andra evenemang:
- Presentation av vårt budgetförslag för 2021 för budgetkommittén.
- Presentation av ändringarna av revisionsrättens arbetsordning för arbetsgruppen för allmänna frågor.
- Deltagande i ett onlineevenemang av Rumäniens ständiga representation om ekonomisk återhämtning i Europa.
Kroatien: januari–juni 2020
Tyskland: juli–december 2020
I februari 2020 träffade ordförande Klaus-Heiner Lehne (tillsammans med revisionsrättens ledamöter Ivana Maletić och Rimantas Šadžius) företrädare för det kroatiska rådsordförandeskapet och flera nationella myndigheter. Dessutom deltog de i en högnivåkonferens om den nya fleråriga budgetramen.
Mötena under det tyska rådsordförandeskapet måste till största delen äga rum virtuellt.
Från vänster: Željko Reiner, vice talman i Kroatiens parlament, Ivana Maletić, ledamot av revisionsrätten, Klaus-Heiner Lehne, revisionsrättens ordförande, och Rimantas Šadžius, ledamot av revisionsrätten.
Nationella parlament
med nationella parlament
Under 2020 presenterade vi vårt arbete vid 47 möten med de nationella parlamenten i 15 medlemsstater. Från och med mitten av mars 2020 ägde nästan alla dessa möten rum på distans.
Dessutom hölls flera evenemang där vi presenterade vårt arbete för medlemsstaternas regeringar och nationella myndigheter.
Europaparlamentet, rådet och nationella
parlament på grund av covid-19
Under 2020 presenterade vi resultaten av vårt arbete vid totalt 156 tillfällen i Europaparlamentets utskott, rådets förberedande organ och de nationella parlamenten, vilket är en minskning jämfört med tidigare år (2019: 264, 2018: 248).
Sett till hela perioden 2018–2020 skedde dock en betydande ökning av antalet framträdanden, särskilt i Europaparlamentet. Toppen, med 133 framträdanden, nåddes 2018, det sista hela plenarsammanträdesåret före valet i maj 2019. Detta kan jämföras med i genomsnitt 84 presentationer om året under perioden 2013–2017.
Europeiska kommissionen
på högsta nivå
I september 2020 höll kommissionens ordförande Ursula von der Leyen huvudanförandet vid revisionsrättens seminarium 2020, som följdes av en presentation av kommissionens första årliga strategiska framsynsrapport av kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič.
I mars 2020 besökte kommissionens vice ordförande Dubravka Šuica revisionsrätten för att diskutera med ordförande Klaus-Heiner Lehne och andra ledamöter av revisionsrätten. De viktigaste frågor som diskuterades var demografiska utmaningar i EU, demokratins betydelse och framför allt konferensen om Europas framtid.
Dubravka Šuica, vice ordförande för Europeiska kommissionen, och Klaus-Heiner Lehne, revisionsrättens ordförande.
Sedan flera år är det en väletablerad praxis att våra ledamöter har ett årligt möte med sina motparter vid Europeiska kommissionen.
År 2020 beslutades dock att detta årliga möte skulle skjutas upp till ett senare datum på grund av covid-19.
Samarbete med andra högre revisionsorgan
Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen
Vårt samarbete med de högre revisionsorganen i de 27 medlemsstaterna äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för ordförandena för EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten. Detta forum bidrar till främjandet av oberoende externt revisionsarbete i EU och medlemsstaterna.
Under 2020 inledde vi en ny typ av revisionssamarbete, EU:s nätverk för revision av frågor som rör covid-19-pandemin. Syftet är att utbyta kunskaper och erfarenheter och att öka synligheten och effekten av de högre revisionsorganens revisionsarbete på området.
uppskjutet
På grund av covid-19 sköts det årliga mötet 2020, som enligt planerna skulle ha hållits i Luxemburg i oktober 2020, upp till 2021.
i december 2020
För kontaktkommitténs räkning offentliggjorde vi i december 2020 ett revisionskompendium om hur revisorer runtom i Europeiska unionen granskar cybersäkerhet. Kompendiet innehåller relevant bakgrundsinformation om cybersäkerhet i EU och dess medlemsstater och återspeglar revisorernas ökande uppmärksamhet på resiliensen hos kritiska informationssystem och digital infrastruktur. Det innehåller också en översikt över revisionsarbetet på området och bygger på de senaste resultaten från revisioner som utförts av revisionsrätten och de högre revisionsorganen i tolv EU-medlemsstater.
Detta var den tredje upplagan av revisionskompendiet, som nu har blivit en årlig publikation från kontaktkommittén.
teknik och innovation inom revision
I november 2020 startade vi också en plattform för kunskapsutbyte och samarbete med andra högre revisionsorgan i EU om teknik och innovation för revision (Tina).
Intosai
Under 2020 fortsatte vi att delta aktivt i Internationella organisationen för högre revisionsorgans (Intosai) verksamhet, framför allt som vice ordförande i kommittén för standarder för yrkesutövningen och som medlem av dess underkommittéer. I november 2020 deltog vi i Intosais virtuella styrelsemöte. Dessutom ledde vi underkommittén för finansiell revision och redovisnings (FAAS) projekt för revidering av Issai 200.
Vi deltog även i andra Intosaiarbetsgruppers verksamheter och projekt, särskilt om miljörevision, stordata och finansiell modernisering och lagstiftningsreform. Vi deltog också i arbetsgruppen för Intosais professionalisering av revisorer (TFIAP) och Intosais utvecklingsinitiativ (IDI).
Eurosai
Vi medverkade också aktivt i den verksamhet som bedrevs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt arbetsgrupperna för miljörevision, informationsteknik och revision av medel som avsätts vid katastrofer.
Under 2020 inrättade vi projektgruppen ”Förberedelser för framtida risker och klimatkrisen: dags för revisionen att inta ett långsiktigt perspektiv?” inom området framåtblickande och framväxande problem. Dessutom bidrog vi aktivt till projektgruppen för revision av insatserna med anledning av covid-19.
Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU
Vi stöder också de högre revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo*, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet).
I februari 2020 deltog vi i en konferens om att arbeta tillsammans med parlamenten för att förbättra effekten av revisioner, som anordnades av Montenegros högre revisionsorgan.
* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Vår förvaltning
Ledamöter
Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av ledamöter, en från varje medlemsstat. Varje ledamot nomineras av sin nationella regering och utses sedan av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Vi har ingen roll i processen för att nominera eller utse våra ledamöter.
Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avger de en högtidlig försäkran om detta inför domstolen.
Under 2020, och början av 2021, utsåg rådet två nya ledamöter: Helga Berger från Österrike (från och med den 1 augusti 2020) och Marek Opioła från Polen (från och med den 1 februari 2021; han fullföljer den förra ledamotens, Janusz Wojciechowski, mandatperiod eftersom denne utsågs till EU-kommissionär för jordbruk 2019). Phil Wynn Owen från Förenade kungariket var ledamot fram till den 31 januari 2020.
På grund av de exceptionella omständigheterna höll kollegiet endast tre fysiska sammanträden 2020 (2019: 21 sammanträden, 2018: 18 sammanträden). Närvaron vid dessa sammanträden var 96 %.
I början av covid-19-pandemin infördes ett exceptionellt förfarande som gör det möjligt för kollegiet att anta dokument utan fysiska sammanträden. Från och med mars 2020 höll kollegiet 22 sådana sammanträden enligt det exceptionella förfarandet. Eftersom de anses motsvara det skriftliga förfarandet mättes inte närvaron.
diskussion om strategin 2021–2025
och arbetsprogrammet för 2021+
En gång om året håller våra ledamöter, generalsekreteraren och direktörerna ett tvådagarsmöte för att diskutera viktiga frågor som rör institutionens framtida verksamhet.
Årets seminarium ägde rum i september 2020 i våra egna lokaler. Det gav tillfälle att diskutera det första utkastet till vår nya strategi för 2021–2025 som utarbetats av den rådgivande panelen för strategi och framsynthet och arbetsprogrammet för 2021+.
Revisionsrättens seminarium i september 2020 i Luxemburg.
Ordförande
Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och prestationsstyrning, kommunikation och mediekontakter, kontakter med andra institutioner, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden representerar också institutionen i dess yttre förbindelser.
Våra ledamöter väljer en ordförande bland sig för en period av tre år som kan förnyas. Hans eller hennes uppgift är att vara primus inter pares – den främste bland likar.
Klaus-Heiner Lehne valdes till ordförande i september 2016 och blev omvald i september 2019.
Ordförande och ledamöter
Anmärkning: Situationen i februari 2021.
Revisionsavdelningar och kommittéer
Ledamöterna placeras i en av fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, översikterna och yttrandena utarbetas och antas. Revisionsavdelningarna fördelar uppgifterna bland sina ledamöter. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter inför avdelningen och revisionsrätten. Revisionsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.
Revisionsavdelningarna leds av en doyen eller en doyenne som ledamöterna av respektive avdelning utser bland sig. I december 2020 var följande ledamöter doyen eller doyenne i de fem revisionsavdelningarna: Samo Jereb, Iliana Ivanova, Bettina Jakobsen, Alex Brenninkmeijer och Tony Murphy.
Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten behandlar revisionsrättens riktlinjer, normer och metoder för revision, revisionsstöd och revisionsutveckling samt kontroll av revisionskvaliteten. Den består av en ledamot från varje revisionsavdelning och hade Jan Gregor som ordförande.
Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter, som båda leds av revisionsrättens ordförande. Förvaltningskommittén består av ordföranden, doyenen eller doyennen i varje avdelning, ordföranden för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner (Rimantas Šadžius sedan slutet av 2020).
På grund av covid-19 hölls fysiska avdelnings- och kommittésammanträden under 2020 fram till mitten av mars. Den genomsnittliga närvaron vid dessa sammanträden var 96 % för revisionsavdelningarna och 91 % för förvaltningskommittén och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten.
Det finns även andra kommittéer, till exempel etikkommittén (med João Figueiredo som ordförande), revisionskommittén (med Ildikó Gáll-Pelcz som ordförande sedan slutet av 2020), digitaliseringskommittén (med Eva Lindström som ordförande) och rådgivande panelen för strategi och framsynthet (med João Figueiredo som ordförande).
Revisionsrättens högsta ledning består av generalsekreteraren och direktörerna. Det finns sammanlagt tio direktorat, varav fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.
Eduardo Ruiz García var generalsekreterare fram till april 2020, medan Philippe Froidure var tillförordnad generalsekreterare fram till årets slut. Den 1 januari 2021 tillträdde Zacharias Kolias som revisionsrättens nya generalsekreterare för en period på sex år.
Anmärkning: Situationen i februari 2021.
Prestationsmätning
Vi tillämpar ett antal kritiska prestationsindikatorer (KPI) för att informera ledningen om framstegen mot våra strategiska mål, stödja beslutsfattandet och informera de institutionella intressenterna om vår prestation. De kritiska prestationsindikatorerna ger en bred bild av hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas.
trots covid-19-restriktioner
Under 2020 offentliggjorde vi trots de svåra omständigheterna på grund av covid-19 32 rapporter: 26 särskilda rapporter och sex översikter. Detta är dock sex rapporter färre än de 38 som hade planerats i det reviderade arbetsprogrammet för 2020, eftersom en del av revisionerna försenades under året.
Antal offentliggjorda rapporter
Om man jämför den strategiska perioden 2018–2020 med den föregående perioden kan man notera en betydande ökning av antalet rapporter som offentliggörs varje år. De senaste tre åren offentliggjorde vi i genomsnitt 37 rapporter om året. Det kan jämföras med 27 rapporter om året under perioden 2013–2017. Översikter, som har utökat vår portfölj av publikationer, står för en del av denna ökning.
Totalt offentliggjorde vi 69 publikationer under 2020.
Mediegenomslag
granskningsrapporter men minskad
mediebevakning totalt sett
År 2020 registrerade vi omkring 32 000 onlineartiklar och inlägg på sociala medier med anknytning till våra granskningsrapporter, andra publikationer eller revisionsrätten i allmänhet (2019: 51 000, 2018: 44 000).
Mediebevakningen kan variera kraftigt beroende på rapporternas ämne och komplexitet. Dessutom kan externa faktorer ha stor påverkan på medieintresset för våra publikationer. Det kan framför allt ske om datumet för offentliggörande av en rapport sammanfaller med en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende, vilket i hög grad ökar det allmänna intresset för ämnet. I kristider, såsom covid-19-pandemin, är mediebevakningen dessutom särskilt inriktad på allt som rör krisen.
Jämfört med tidigare år förblev intresset för våra granskningsrapporter i stort sett oförändrat. Samtidigt minskade mediebevakningen avsevärt när det gällde andra publikationer och revisionsrätten i allmänhet. Det kan delvis tillskrivas vår minskade kommunikationsverksamhet på sociala medier från mitten av mars 2020 och framåt.
har visat sig vara en framgång
Under 2020 offentliggjorde vi 68 pressmeddelanden på 23 EU-språk samt informationsmeddelanden och information till medierna på vissa språk. Vi gav också ett antal intervjuer med stora medieföretag runtom i Europa. Dessutom höll vi 22 presskonferenser, bland annat landsspecifika presskonferenser om årsrapporten. Nästan alla ägde rum på distans, med ett mycket större och bredare deltagande, särskilt av medier i medlemsstaterna.
Vi anordnade även virtuella fältbesök för journalister baserade i Bryssel och medlemsstaterna samt flera informationsmöten för branschaktörer, icke statliga organisationer och tankesmedjor.
Under 2020 hade vi över en miljon besök på vår webbplats. Sammanlagt hade vi omkring 463 500 enskilda besökare.
halverades
Sociala medier är oumbärliga kommunikationskanaler och gör att vi kan interagera direkt med medborgarna. Med hänsyn till covid-19-krisen beslutade vi under 2020 att minska vår aktivitet på sociala medier. Totalt gjorde vi 1 007 inlägg om revisionsrätten och vårt arbete på våra sociala mediekanaler (2019: 1 836).
En viktig innehållskälla till våra inlägg på sociala medier är alltjämt revisionsrättens tidskrift Journal. År 2020 återgav omkring en tredjedel av våra inlägg (32 %) artiklar som tidigare publicerats i Journal (2019: 26 %).
fortsatte att öka
I slutet av 2020 hade våra tre konton på sociala medier (Twitter, LinkedIn, Facebook) cirka 35 000 följare (2019: cirka 29 500).
med föregående strategiperiod
Sammantaget har den ökade mediebevakningen av våra rapporter, andra publikationer och revisionsrätten i allmänhet varit betydande de senaste åren: 42 300 onlineartiklar och inlägg på sociala medier i genomsnitt varje år under den strategiska perioden 2018–2020 jämfört med 7 300 omnämnanden under perioden 2013–2017, vilket motsvarar en femfaldig ökning.
Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas
tycker att våra rapporter är till nytta i
deras arbete
Vi bedömer den sannolika effekten och nyttan av vårt arbete så som de uppfattas av läsarna av våra rapporter vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre nationella revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter.
Sedan 2018 har vi genomfört anonymiserade elektroniska enkäter för att be läsarna av våra rapporter att ge feedback på ett urval av dem. I enkäterna kan de ge kvalitativ feedback på rapporter och lämna allmänna förslag om vårt arbete.
År 2020 ansåg 84 % av de över 550 svarande att våra rapporter var till nytta i deras arbete, och 75 % ansåg att de hade en effekt. Detta liknar fjolårets resultat (2019: 88 % respektive 81 %).
Uppföljning av våra rekommendationer
vi lämnade 2016 har genomförts
Vi mäter genomförandet av våra rekommendationer utifrån den uppföljning som våra revisorer gör. När det gäller 2020 analyserade vi rekommendationerna i våra rapporter från 2016.
Analysen visade att 97 % av de 29 rekommendationer som vi lämnade i årsrapporten för 2016 och 91 % av de 360 rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2016 hade genomförts antingen fullt ut, i de flesta avseenden eller (åtminstone) i vissa avseenden.
Vår personal
Fördelning av personalen
I slutet av 2020 hade vi liksom tidigare år 853 fasta och tillfälliga tjänster vid institutionen. 535 av dessa tjänster fanns i revisionsavdelningarna, däribland 114 tjänster vid ledamöternas kanslier.
Vid årets slut hade vi dessutom 83 kontraktsanställda och 15 utstationerade nationella experter som arbetade för oss (2019: 75 respektive 16).
Rekrytering
Vår rekryteringspolitik följer EU-institutionernas allmänna principer och anställningsvillkor, och vår personal har mycket skiftande utbildnings- och yrkesbakgrund.
Under 2020 rekryterade vi 62 personer (2019: 77 personer): 18 tjänstemän, 21 tillfälligt anställda, 20 kontraktsanställda och tre utstationerade nationella experter.
Vårt Aspire-program för revisorer infördes 2017 och ska hjälpa nyrekryterade att integreras yrkesmässigt och få erfarenhet av olika granskningsuppgifter och delta i riktad utbildningsverksamhet under de tre första åren.
Vi erbjöd också 44 praktikplatser (2019: 55) till personer med högskoleutbildning under en period på tre till fem månader. Sedan mitten av mars 2020 har praktikanterna också arbetat på distans.
Åldersprofil
Tre fjärdedelar (76 %) av den personal som var i aktiv tjänst i slutet av 2020 var 40 till 59 år, vilket är en liten ökning jämfört med 2019 (2019: 74 %).
Fyra femtedelar (80 %) av våra direktörer och förstechefer är 50 år eller äldre. Det innebär att många av cheferna kommer att ersättas under de närmaste fem till tio åren i takt med att de går i pension.
Lika möjligheter
Totalt sett har vi en lika stor andel kvinnor som män i vår personalstyrka.
Vi har föresatt oss att ge vår personal på alla nivåer inom organisationen lika karriärmöjligheter. Vi har en lika stor andel kvinnor och män bland våra anställda, och omkring en tredjedel av direktörerna och förstecheferna var kvinnor 2020.
Under den strategiska perioden 2018–2020 lyckades vi öka andelen kvinnliga förstechefer inom revision från 21 % till 29 %. För att andelen kvinnor på chefspositioner ska öka ytterligare har vi fastställt ett mål på 40 % till 2027. För närvarande arbetar vi också på en ny handlingsplan för lika möjligheter.
På samma sätt fortsätter vi också att arbeta för en jämn geografisk fördelning bland våra chefer.
Revisionsstöd
Revisionsmetod
Under 2020 införde vi Aware (”Accessible Web-based Audit Resource”), en ny intern digital plattform som utgör en enda åtkomstpunkt för all vår vägledning om revisionsmetoder.
Fortbildning
Covid-19-krisen påverkade också våra inlärningsmetoder. Från och med mitten av mars 2020 hade vi flyttat över all fortbildningsverksamhet till nätet och ersatt klassrumsförlagd utbildning med webbinarier och virtuella kurser.
År 2020 var också ett år då många lärdomar drogs. Vi är nu övertygade om att framtidens lärande vid revisionsrätten kommer att vara blandat och ske i klassrum, på nätet, genom e‑lärande, i korta moduler, genom fördjupningskurser och med hjälp av olika läranderesurser. Dessa lärdomar kommer att hjälpa oss att uppfylla personalens förväntningar på ett dynamiskt, relevant och skräddarsytt utbud av utbildningar.
stärka motståndskraften
Under 2020 fortsatte vi vårt utbildningsprogram för karriärrådgivare, mentorer, interna stödpersoner och kontaktpersoner. Vi anordnade också kurser och workshoppar i konfliktlösning, motståndskraftigt ledarskap, hantering av svåra situationer eller ändamåsenlig prestationshantering. Dessa färdigheter är särskilt relevanta i kristider.
prestationer
Under 2020 avslutade de två första grupperna av deltagare framgångsrikt vårt program för ledarskapsutveckling. Syftet med programmet är att föra samman och stödja erfarna kollegor från hela revisionsrätten som ännu inte har ledande befattningar men som vill förbättra sin ledarskapsförmåga.
Under 2020 fortsatte vi också att dela ut utmärkelsen för erkännande av prestationer till personal som visat utomordentlig kompetens i utförandet av sitt arbete. Dessutom införde vi en utmärkelse för kunskapshantering för anställda som har bidragit på ett särskilt sätt till att göra revisionsrätten till en kunskapsbaserad organisation.
överträffades
Ännu en gång överträffade vi målet för antalet fortbildningsdagar (fem dagars fortbildning av annat slag än språkutbildning för revisorer, såsom anges i Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer, och två dagars fortbildning för övrig personal).
I genomsnitt deltog våra revisorer i 5,4 utbildningsdagar (2019: 7,5) och vår övriga personal i 3,1 utbildningsdagar (2019: 3,6).
världen
Under 2020 fortsatte vi vårt akademiska samarbete med Lorraines universitet: i juni 2020 avslutade vi den femte upplagan av påbyggnadsutbildningen i revision av offentliga organisationer och offentlig politik. Tre av våra anställda har avlagt masterexamen i förvaltning av offentliga organisationer. I oktober 2020 inledde vi det sjätte året av programmet, som också är öppet för personal vid Europeiska kommissionen.
Under 2020 ingick vi dessutom nya partnerskap med Cyperns och Maltas universitet och fortsatte samarbetet med Europeiska universitetsinstitutet (EUI), särskilt dess skola för europeiska och gränsöverskridande styrelseformer.
På grund av covid-19 blev vi tvungna att ställa in vår årliga sommarskola vid Pisas universitet.
Sedan 2010 har vi delat ut ett akademiskt pris för forskning inom offentlig revision vartannat år: revisionsrättens pris.
I april 2020 inledde vi den sjätte upplagan av detta pris, som var inriktad på europeiskt mervärde och delades ut till minne av Marcel Mart, tidigare ordförande för revisionsrätten.
Priset delades av två forskare för
- en artikel om användningen av begreppet europeiskt mervärde under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen efter 2020 och
- en bok om ramen för ansvarsskyldighet i EU:s säkerhets- och försvarspolitik.
I juni 2020 inledde vi också den 14:e upplagan av stipendieprogrammet för forskarstuderande inom europeiska offentliga finanser i samarbete med Europeiska universitetsinstitutet. De två stipendierna gick till en doktorand i politisk sociologi för hans forskning om revisionsrättens strategi för utvärdering av politik och till en postdoktoral forskare i historia för hennes forskningsprojekt om revisionsrättens ”miljöåtagande” sedan 1977.
Översättning
Översättnings- och publiceringsarbetet fortsatte utan större störningar under 2020. Vi översatte och granskade cirka 235 000 sidor (2019: 223 000), varav 23 000 sidor hade lagts ut på frilans. Vi översätter våra publikationer till alla officiella EU-språk. Dessutom översätter vi vår korrespondens med medlemsstaternas myndigheter till deras nationella språk, såsom krävs enligt lag.
Våra översättare tillhandahåller dessutom ofta språkligt stöd under revisionsbesök och vid utarbetandet av rapporter. Under 2020 började de också ge stöd under videokonferensmöten.
Informationssäkerhet
någonsin under covid-19-krisen
Under 2020 blev cybersäkerhet relevantare än någonsin, eftersom nästan allt vårt arbete utfördes på distans.
Vi använde ett nytt system för säkerhetsövervakning och hotjakt, elektroniska certifikat som utfärdats av en offentlig certifieringsmyndighet för kryptering av e-post för att underlätta utbytet av känsliga filer med externa enheter och programvara för att skydda revisionsrättens mobila enheter mot hot.
Vårt internetfilter blockerade totalt mer än 70 000 webbhot från webbplatser med allt från dåligt rykte till skadligt innehåll eller spionprogram/annonssmusslingsprogram, bland andra kategorier. Vi genomförde också flera medvetandehöjande initiativ för att främja god praxis när vi arbetar på distans. Till följd av detta har vi inte upplevt någon allvarlig säkerhetsincident under året.
I september 2020 antog vi också vår nya policy för informationsklassning som kommer att följas av riktlinjer för genomförande och ett särskilt beslut om säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.
Byggnader
Vi äger för närvarande tre byggnader (”K1”, ”K2” och ”K3”) som fungerar som en enda, integrerad teknisk enhet. Vi hyr också kontorsutrymme för vår katastrofberedskapscentral i Luxemburg.
Från mitten av mars 2020 bad vi nästan all vår personal att arbeta hemifrån, och externa besök begränsades så mycket som möjligt.
Samtidigt vidtogs alla nödvändiga hälso- och säkerhetsåtgärder så att personal som fortfarande arbetar i lokalerna ska kunna göra det under bästa möjliga förhållanden fram till dess att situationen återgår till det normala.
Revisionsrättens lokaler på Kirchberg i Luxemburg.
K1
K1-byggnaden invigdes 1988 och rymmer kontor för upp till 310 anställda och sammanträdeslokaler. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förrådsutrymmen, biblioteket och huvudarkivet, medan det översta våningsplanet helt och hållet används för tekniska anläggningar.
K1 moderniserades 2008 för att överensstämma med nationella arbetsmiljö- och miljökrav. Så långt det var möjligt anpassades tekniken i K1 för att bli kompatibel med den som används i K2 och K3.
K2
K2-byggnaden invigdes 2003. De undre planen rymmer bilparkering, tekniska anläggningar och förråd samt träningslokaler. Det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar. Övriga våningsplan innehåller kontor för upp till 241 anställda, sammanträdesrum, ett konferensrum med tolkbås, videokonferensrum, en kafeteria och ett antal pentryn.
K2-byggnaden renoveras för närvarande för att optimera planlösningen av kontoren och uppgradera vissa tekniska installationer. Med anledning av covid-19-utbrottet stoppade Luxemburgs regering allt byggnadsarbete, och arbetet med att renovera K2 lades på is tills det kunde återupptas i november 2020. Renoveringen bör vara klar före utgången av 2022.
Som överenskommet med Europaparlamentet och rådet i mars 2014 kommer vi att täcka kostnaden för denna uppgradering med medel från den återstående budgeten för bygget av K3 som slutfördes för några år sedan.
K3
K3-byggnaden invigdes 2012. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förråd, lastkajer, avfallsutrymmen, tryckeri, kök och arkiv. På bottenplanet finns matsalen, kafeterian och utbildningslokaler. I byggnaden finns även kontor för 503 anställda, sammanträdesrum och en it-sal. På sjätte våningen finns mottagningsrum, ett kök och tekniska anläggningar. K3-byggnaden har fått betyget ”mycket bra” enligt BREEAM, den världsledande metoden för att bedöma och certifiera byggnaders hållbarhet.
Under 2020 slutförde vi renoveringen av infarten till bilparkeringen i K3 för att förbättra det fysiska skyddet av byggnaden och säkerheten för personalen.
Med anledning av internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor och internationella dagen för mänskliga rättigheter deltog vi i slutet av november och början av december 2020 i kampanjen ”orange veckan” och lyste upp entréhallen i vår K2-byggnad för att symboliskt erinra om behovet av ett våldsfritt samhälle.
Miljöledning
I egenskap av EU-institution har vi föresatt oss att kontinuerligt minska vår miljöpåverkan. År 2019 uppgick våra totala växthusgasutsläpp till 9 203 ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 14 % sedan 2014, det år då vi började mäta våra koldioxidutsläpp.
Vi är stolta över vår Emas-certifiering (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning) och vi driver nu framgångsrikt ett miljöledningssystem i enlighet med Emas och uppfyller certifieringskraven för ISO 14001:2015 fullt ut. Under sista kvartalet 2019 genomfördes en extern miljörevision som resulterade i att vår Emas-certifiering förlängdes över perioden 2020–2022.
covid-19-krisen
I mars 2020, då personalen ombads arbeta hemifrån, vidtog vi också omedelbara åtgärder för att minska vår energiförbrukning. Belysningen i korridorer och kontor och ventilations- och luftkonditioneringssystemen ställdes om till ”helgläge”. El- och vattenförbrukningen har också minskat avsevärt, med 30 % respektive 93 %.
Eftersom nästan all vår personal arbetade på distans från hemmet låg dessutom det genomsnittliga antalet utskrivna sidor per anställd nära noll.
Vår ansvarsskyldighet
Finansiell information
Revisionsrätten finansieras genom EU-budgeten under rubriken administrativa utgifter.
År 2020 uppgick vår budget till cirka 152 miljoner euro.
Vår budget utgör ungefär 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter (och mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter).
Genomförandet av budgeten för 2020
| BUDGETÅRET 2020 | Slutliga anslag | Åtaganden | Utnyttjande i % (åtagande/ anslag) |
Betalningar |
| Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen | (tusen euro) | |||
| 10 – Ledamöter av institutionen | 11 151 | 10 189 | 91 % | 10 171 |
| 12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda | 110 784 | 109 159 | 98 % | 109 159 |
| 14 – Övrig personal och externa tjänster | 7 403 | 6 794 | 92 % | 6 538 |
| 162 – Tjänsteresor | 2 840 | 680 | 24 % | 571 |
| 161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen | 3 202 | 3 136 | 98 % | 2 020 |
| Delsumma avdelning 1 | 135 380 | 129 958 | 96 % | 128 459 |
| Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter | ||||
| 20 – Fastigheter | 3 366 | 3 359 | 99 % | 1 543 |
| 210 – Databehandling och telekommunikationer | 10 093 | 10 093 | 100 % | 5 561 |
| 212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa | 896 | 745 | 83 % | 544 |
| 23 – Löpande administrativa utgifter | 499 | 221 | 44 % | 207 |
| 25 – Sammanträden och konferenser | 596 | 142 | 24 % | 87 |
| 27 – Information och offentliggörande | 1 407 | 1 180 | 84 % | 732 |
| xxx | 16 857 | 15 740 | 93 % | 8 674 |
| Delsumma avdelning 2 | 152 237 | 145 698 | 96 % | 137 133 |
Budgeten för 2021
Budgeten för 2021 innebär en ökning med 0,98 % jämfört med 2020.
| BUDGETÅRET 2020 | 2021 | 2020 |
| Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen | (tusen euro) | |
| 10 – Ledamöter av institutionen | 10 704 | 11 751 |
| 12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda | 114 120 | 111 860 |
| 14 – Övrig personal och externa tjänster | 7 861 | 7 403 |
| 162 – Tjänsteresor | 2 988 | 3 370 |
| 161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen | 2 613 | 2 945 |
| Delsumma avdelning 1 | 138 286 | 137 329 |
| Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter | ||
| 20 – Fastigheter | 3 358 | 3 255 |
| 210 – Databehandling och telekommunikationer | 8 171 | 7 718 |
| 212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa | 901 | 963 |
| 23 – Löpande administrativa utgifter | 565 | 563 |
| 25 – Sammanträden och konferenser | 696 | 696 |
| 27 – Information och offentliggörande | 1 745 | 2 613 |
| Delsumma avdelning 2 | 15 436 | 15 808 |
| Revisionsrätten totalt | 153 722 | 153 137 |
Intern och extern revision
Intern revision
Vår internrevisionstjänst ger oss råd om riskhantering. Den tillhandahåller oberoende, objektiva bestyrkande- och konsulttjänster som ger ett mervärde till och förbättrar vår institutions verksamhet. Internrevisionstjänsten rapporterar till internrevisionskommittén som består av tre ledamöter av revisionsrätten och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.
Under 2020 fortsatte internrevisionstjänsten att gå igenom revisionsrättens riskhanteringspolicy och utfärdade rapporter för tre uppgifter: ”genomförande av servicenivåavtalet med byrån för löneadministration och individuella ersättningar”, ”fortbildningsverksamhet” och ”granskning av förvaltningsmodellen för fastighets-/anläggningsavtal”. Internrevisionstjänsten slutförde också det viktigaste revisionsarbetet när det gällde tre andra uppgifter, nämligen ”lika möjligheter”, ”hantering av bedrägerier” och ”driftskontinuitet och personalskyddsåtgärder under covid-19-krisen”, om vilka rapporter kommer att läggas fram under 2021.
Generellt sett upptäckte internrevisionstjänsten i sitt arbete inga brister som genom sin karaktär eller omfattning ifrågasatte den övergripande tillförlitligheten i de internkontrollsystem som den delegerade utanordnaren har infört för att säkerställa att våra finansiella transaktioner 2020 är lagliga och korrekta.
Extern revision
Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Detta är viktigt eftersom det visar att vi tillämpar samma principer för öppenhet och ansvarsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten.
Vår externa revisor – PricewaterhouseCoopers Sàrl – offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2019 den 24 april 2020.
Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2019
När det gäller årsredovisningen:
Vi anser att årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning per den 31 december 2019, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1) med senare ändringar (nedan kallad budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1) om tillämpningsföreskrifter för budgetförordningen, med senare ändringar.
När det gäller resursanvändning och kontrollåtgärder:
Vid den granskning som beskrivs i denna rapport och på grundval av kriterierna ovan, har det inte kommit fram några omständigheter som tyder på att
- de resurser som tilldelats revisionsrätten inte i alla väsentliga avseenden har använts för avsedda ändamål,
- kontrollåtgärderna inte ger nödvändiga garantier för att de finansiella transaktionerna i alla väsentliga avseenden följer gällande regler och förordningar.
Kontakt
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG
Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021
| ISBN 978-92-847-5686-5 | ISSN 2362-9649 | doi:10.2865/152001 | QJ-AA-21-001-SV-N | |
| HTML | ISBN 978-92-847-5661-2 | ISSN 2362-9649 | doi:10.2865/064145 | QJ-AA-21-001-SV-Q |
| ISBN 978-92-847-5705-3 | ISSN 1684-0720 | doi:10.2865/928083 | QJ-AA-21-001-SV-Q |
COPYRIGHT
© Europeiska unionen 2021.
Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.
Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.
När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.
För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.
Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (om de nämns) anges:
S. 6, © Europeiska unionen, 2021, källa: revisionsrätten.
S. 16 (i mitten), © Europeiska unionen 2020 / Claudio Centonze.
S. 16 (till höger), © Europeiska unionen 2021 / Jennifer Jacquemart.
S. 17 (nederst), från vänster:
© Europeiska unionen 2020 / Xavier Lejeune.
© Europeiska unionen 2020 / Josep Lago.
© Europeiska unionen 2020 / Matthieu Rondel.
S. 18 (i mitten), © Europeiska unionen 2020 / Aurore Martignoni.
S. 18 (till höger), © Europeiska unionen 2021 / fotografixx.
S. 25, © Europeiska unionen 2003 / Jock Fistick.
S. 26, © Europeiska unionen, 2019, källa: revisionsrätten.
S. 32 (till vänster), © Europeiska unionen 2020 / Aristophane Ngargoune.
S. 32 (till höger), © Europeiska unionen 2020 / Peter Biro.
S. 36, © Europeiska unionen 2020 EP / Emilie Gomez.
S. 37, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 38 (överst och nederst), © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 41 © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 42, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 45, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 47 (överst), © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 50, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 68, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 70, © Europeiska unionen, 2021, källa: revisionsrätten. Arkitekter som ritat byggnaderna: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).
S. 72, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
S. 73, © Europeiska unionen, 2020, källa: revisionsrätten.
För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:
S. 11 (till vänster), © Shutterstock / Pla2na.
S. 11 (till höger), © Getty Images / Xavier Lejeune.
S. 16 (till vänster), © Getty Images / ilbusca.
S. 17 (överst), från vänster:
© Getty Images / Erikona.
© Getty Images / Gorodenkoff Productions OU.
© Getty Images / fizkes.
S. 18 (till vänster), © Getty Images / sturti.
S. 21, © Shutterstock / photka.
S. 22, © Shutterstock / Oleksiy Rezin.
S. 23, © Shutterstock / Billy Miaron.
S. 24, © Shutterstock / sundaemorning.
Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.
EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.
Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp
Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.
Denna publikation finns på 23 språk och i följande format:
 |
Kontakta EU
Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv
Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:
- Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
- Ring telefonnumret +32 22999696.
- Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-information
På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).
EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).
Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.