EU:s humanitära bistånd till utbildning: hjälper barn i nöd men behöver bli mer långsiktigt och nå fler flickor

Sammanfattning

I

Utbildning är en prioritet för miljontals barn i krisdrabbade områden som inte går i skolan. Utbildning ger dem inte bara möjligheter till lärande utan ökar också deras motståndskraft. Utbildning bidrar även till att skydda dem och möjliggör för dem att utveckla egenskaper som kommer att gynna dem i framtiden.

II

Genom Europeiska kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) tillhandahåller EU behovsbaserat humanitärt bistånd till dem som drabbats av katastrofer. Syftet är att förvalta humanitära insatser i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Jämställdhet mellan könen är en annan vägledande princip.

III

EU ökade nyligen utbildningsbiståndet till 10 % av det totala humanitära biståndet, vilket motsvarade 160 miljoner euro 2019. Syftet med biståndet är att återställa och bibehålla tillgången till säker utbildning av god kvalitet under humanitära kriser. Många typer av verksamhet stöds, bland annat att bygga eller renovera klassrum, tillhandahålla utbildningsmaterial och möbler, utbilda lärare och hjälpa barn att återgå till skolan genom att tillhandahålla kontanter till familjer och hjälpa barn att komma ikapp genom program för påskyndad utbildning.

IV

Det främsta syftet med revisionen var att bedöma om EU:s humanitära bistånd till utbildning hjälpte barn på ett ändamålsenligt sätt och om det användes effektivt. Revisionen omfattade projekt i Jordanien och Uganda 2017–2019. Syftet med rapporten är att bidra till att förbättra kommissionens förvaltning på ett område där finansieringen har ökat stadigt under de senaste åren.

V

Vi konstaterade att projekten var relevanta och väl samordnade och att kommissionen tog itu med de problem som den identifierade under kontrollbesöken. Projekten uppnådde de flesta av sina planerade resultat. Dock använde de endast i begränsad utsträckning relevant vägledning från Echos projekt för förstärkt insatskapacitet, som tillhandahåller finansiering till partner för att de ska kunna utveckla metoder och riktlinjer som ska öka de humanitära åtgärdernas ändamålsenlighet.

VI

Vi konstaterade också att projekten inte riktade sig till tillräcklig många flickor, trots att de var mer missgynnade, till exempel på grund av risken för tidigt äktenskap. Dessutom var det flera av projekten i urvalet som inte uppnådde målet för andelen flickor.

VII

De flesta projekt i vårt urval varade inledningsvis 10–12 månader. Detta var inte tillräckligt för att tillgodose barns utbildningsbehov under utdragna kriser och några projekt förlängdes. Den korta löptiden ökade också den administrativa bördan för genomförandepartnerna, vilket gjorde biståndet mindre effektivt.

VIII

Kommissionen analyserade inte projektkostnaderna tillräckligt noga för att identifiera möjligheter till ökad kostnadseffektivitet. Den jämförde inte kostnaderna för verksamheten, eller andelen varor och tjänster som stödmottagarna erhöll, med liknande projekt eller med tidigare faser av samma projekt. Detta gällde inte bara vid urvalet av projektförslag utan även vid övervakningen av projektens genomförande.

IX

De flesta projekten fortsatte att gynna barnen även efter att de hade avslutats. Echo gjorde dock inte mycket för att minska stödmottagarnas beroende av kontantstöd inom de projekt för kontantstöd till utbildning som ingick i urvalet. Många av dessa projekt krävde upprepad finansiering eftersom de inte var kopplade till mer långsiktiga biståndsprogram och inte gjorde mycket för att leda stödmottagarna vidare mot försörjningsmöjligheter.

X

På grundval av dessa slutsatser rekommenderar vi att kommissionen

• bättre utnyttjar resultaten av projekt inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten,
• ger mer stöd till flickor,
• tillhandahåller mer långsiktig finansiering av utbildning under utdragna kriser,
• förbättrar kostnadsanalysen när den väljer ut och övervakar utbildningsprojekt,
• ökar hållbarheten hos projekt för kontantstöd till utbildning.

Inledning

Utbildning är en prioritet för miljontals barn i krisdrabbade områden som inte går i skolan

01

Uppskattningsvis 64 miljoner barn i utvecklingsländerna går inte i grundskolan¹. Hälften av de barn som inte går i skolan bor i konfliktdrabbade områden. Flickor är i allmänhet mer missgynnade, eftersom de löper större risk än pojkar att inte gå i skolan i konfliktdrabbade länder².

02

En genomsnittlig humanitär kris varar i dag mer än nio år. Nästan tre fjärdedelar av de människor som fick humanitärt bistånd 2018 befann sig i länder som hade varit drabbade av kris i sju år eller mer³.

03

Utbildning i nödsituationer och utdragna kriser ger inte bara utbildningsmöjligheter utan ökar också barnens motståndskraft. Den kan även ge omedelbart fysiskt skydd samt livräddande kunskaper och färdigheter⁴. En av de största anledningarna till att anordna organiserad utbildningsverksamhet tidigt i nödsituationer är att minska de psykosociala konsekvenser som trauma har för barn. Den oro och osäkerhet som är förenad med flyktingsituationer kan skada barns fysiska, intellektuella, psykologiska, kulturella och sociala utveckling Utbildning i nödsituationer och utdragna kriser kan dock ge barnen framtidshopp och en känsla av normalitet och säkerhet och säkerställa att de förvärvar grundläggande färdigheter⁴.

04

Barn som själva drabbats av kriser understryker vikten av utbildning⁵. Föräldrar och samhällsledare i konfliktdrabbade områden betraktar också barns utbildning som en av sina viktigaste prioriteringar och väljer den ibland framför andra grundläggande tjänster^6 7.

Kommissionen ökade nyligen utbildningsbiståndet till 10 % av det totala humanitära biståndet

05

Genom generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) tillhandahåller EU humanitärt bistånd till dem som drabbats av katastrofer⁸. Echo brukar inte ingripa direkt på fältet. De humanitära biståndsåtgärder som finansieras av Echo genomförs av partnerorganisationer, såsom humanitära icke-statliga organisationer, internationella organisationer och Förenta nationernas hjälporganisationer. Echo behåller ansvaret för strategin för och genomförandet av Europeiska unionens humanitära bistånd samt finansierar och övervakar genomförandet av åtgärder som föreslås av partner.

06

Enligt förordningen om humanitärt bistånd och budgetförordningen ska kommissionen förvalta humanitära insatser i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Jämställdhet är en annan vägledande princip för EU:s humanitära bistånd⁹.

07

EU fastställde sin politiska ram för utbildning i nödsituationer och utdragna kriser i sitt meddelande från maj 2018¹⁰. EU:s medlemsstater godkände ramen i rådets slutsatser av den 26 november 2018. Ramen var inriktad på fyra strategiska prioriterade områden (se figur 1). Innan dess styrdes stödet av ett meddelande från 2008, där det angavs att utbildning skulle inkluderas i humanitärt bistånd¹¹.

08

Kommissionen stöder många typer av utbildningsverksamhet. Det handlar bland annat om att bygga eller renovera klassrum, personalbostäder och latriner, tillhandahålla utbildningsmaterial och möbler, utbilda lärare, tillhandahålla påskyndad utbildning för att hjälpa barn att återgå till skolan, öka föräldrarnas medvetenhet om vikten av utbildning, tillhandahålla kontanter till familjer så att barn kan gå i skolan och erbjuda psykosocialt stöd till barn.

09

Genom sin finansiering inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten har Echo som mål att göra det möjligt för den humanitära sektorn att tillhandahålla bistånd på ett mer ändamålsenligt sätt. Den förstärkta insatskapaciteten tillhandahåller finansiering till initiativ som inför och utvecklar nya arbetssätt (t.ex. metoder och riktlinjer).

10

Echo anslår medel till kriser utifrån en kvalitativ behovsbedömning. Vid tilldelningen av medel beaktas också faktorer som nivån på tidigare anslag, antalet partner på plats, tillgången till stödmottagare och samordningen mellan humanitära partner. Åtagandet i meddelandet från maj 2018 om att avsätta 10 % av EU:s budget för humanitärt bistånd till utbildning beaktas också.

11

Echo hade redan börjat öka finansieringen av utbildning under 2016, då utgifterna ökade med 51 miljoner euro jämfört med året före (se figur 2). I linje med meddelandet från 2018 fortsatte Echo att anslå betydligt mer medel till utbildning och uppnådde under 2019 målet på 10 % av EU:s budget för humanitärt bistånd.

12

De tio största mottagarna av EU:s katastrofbistånd till utbildning 2017–2019 fick totalt 188 miljoner euro. De fyra största mottagarna var Turkiet (84 miljoner euro), Jordanien (18 miljoner euro), Syrien (16 miljoner euro) och Uganda (16 miljoner euro).

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

13

Vid revisionen undersökte vi hur kommissionen hade förvaltat sitt ökade stöd till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser. Under 2019 nådde kommissionen sitt mål för utbildningsbistånd på 10 % av EU:s totala humanitära bistånd. Syftet med vår revision var att säkerställa att den nya finansieringsnivån användes på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och att utifrån våra resultat ge rekommendationer om förbättringar.

14

Vid revisionen utvärderades ändamålsenligheten och effektiviteten i EU:s bistånd till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser. Vi ställde följande frågor:

• Var EU:s humanitära bistånd ändamålsenligt för att hjälpa barn?
• Tillhandahöll kommissionen sitt bistånd på ett effektivt sätt?

15

Revisionen omfattade två länder, Jordanien och Uganda, vilket gjorde att vi kunde undersöka Echos reaktion på utdragna kriser i två olika sammanhang. EU:s åtaganden att finansiera utbildning i nödsituationer och utdragna kriser i Jordanien och Uganda uppgick till 18 miljoner euro respektive 16 miljoner euro från 2017 till 2019 (se punkt 12). Turkiet, den största mottagaren av EU-finansiering för utbildning i nödsituationer och utdragna kriser, ingick inte i vår revision eftersom de relevanta utgifterna redan hade granskats av revisionsrätten 2018¹². 16

Vi granskade sju projekt i Jordanien och fyra projekt i Uganda som inleddes 2017, 2018 och 2019 (se bilaga I). Vi valde ut dessa länder baserat på storleken på den EU-finansiering som tillhandahölls för utbildning i nödsituationer och utdragna kriser från 2017 till 2019. Ytterligare kriterier omfattade behovet av att täcka in olika genomförandepartner och att kunna undersöka både avslutade och pågående projekt.

17

Vi utförde revisionen mellan november 2019 och juni 2020. På grund av covid-19 kunde vi inte besöka projekt på fältet. Vi genomförde intervjuer med kommissionens personal i Bryssel innan reserestriktionerna infördes. Vi genomförde sedan videokonferenser med anställda vid kommissionen och genomförandepartner vid deras huvudkontor och på fältet i Jordanien och Uganda. Våra iakttagelser och slutsatser bygger därför på vår granskning av dokumentation (till exempel projektförslag, övervakningsrapporter och resultatindikatorer) och utbyten med kommissionen och genomförandepartnerna.

Iakttagelser

EU:s humanitära bistånd till utbildning hjälpte barn i nöd men nådde färre flickor än pojkar

18

För att hjälpa barn på ett ändamålsenligt sätt bör kommissionen¹³

• rikta biståndet till de områden där det är relevant och mest nödvändigt,
• samarbeta med sina partner och andra humanitära organisationer på fältet,
• övervaka projekt och ta itu med eventuella hinder för att uppnå resultat,
• säkerställa att projekten uppnår sina planerade output och utfall och utnyttja resultaten av projekt inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten,
• ta hänsyn till jämställdhetsfrågor vid bedömningen av behov så att biståndet riktas mot och når en andel flickor som återspeglar de större svårigheter som flickorna står inför.

19

Vi undersökte därför om projekten var förenliga med kommissionens politiska ram och riktade sig till barn i nöd. Vi undersökte om kommissionen samarbetade med andra intressenter för att maximera komplementariteten och om dess projektövervakning identifierade viktiga problem för korrigerande åtgärder. Vi bedömde om projekten uppnådde sina planerade output och utfall och utnyttjade vägledningen från initiativ som finansierades av Echos förstärkta insatskapacitet. Vi undersökte också om projekten gav tillräckligt stöd till flickor.

20

I figur 3 sammanfattas resultaten från vår granskning av de utvalda projekten avseende deras relevans, samordning, övervakning, resultat och stöd till flickor vid tidpunkten för revisionen.

Projekten var relevanta

21

Vi fann att alla projekt i vårt urval var förenliga med den relevanta politiska ramen. I bilaga I förtecknas projektens olika verksamheter. Echo ökade dock utbildningsstödets omfattning och storlek betydligt (se figur 2) innan den politiska ramen utvecklades 2018. Detta bidrog till bristande kontinuitet i kommissionens finansiering för ett av projekten i vårt urval. Projekt 9 stödde barns tidiga utveckling i Uganda 2017 och 2018, vilket inte ingick i den nationella insatsplanen för utbildning. Echo stoppade stödet efter meddelandet från maj 2018, som var mer inriktat på grundskoleutbildning och program för påskyndad utbildning.

22

För våra utvalda projekt fann vi att kommissionen och dess partner gjorde behovsbedömningar med hjälp av en deltagandestrategi som involverade lokala invånare. Till exempel fördes diskussioner i fokusgrupper med lärare, föräldrar och barn för att ta reda på vilka specifika utmaningar de stod inför och höra deras åsikter om relevant projektinnehåll. Denna information användes sedan vid planeringen av projektet.

23

Behovsbedömningarna tog också hänsyn till frågor om skydd av barn. Projekt 4 i Jordanien omfattade exempelvis hjälp med att ta sig till skolan, eftersom en fokusgruppsdiskussion belyste det faktum att en otrygg väg till skolan var en av orsakerna till skolfrånvaro. Genom projekt 2 infördes lärarutbildning för att ta itu med mobbning efter att en fokusgruppsdiskussion identifierat detta som ett problem.

Projekten var väl samordnade

24

Den snabba ökningen av Echos finansiering av utbildning från 12 miljoner euro 2015 till 166 miljoner euro 2019 innebar att det var särskilt viktigt med bra samordning för att säkerställa komplementaritet och undvika dubbelarbete. Echos genomförandepartner deltog i kluster eller arbetsgrupper inom utbildningssektorn i Jordanien och Uganda som syftade till att säkerställa bra samordning mellan alla aktörer inom utbildning i nödsituationer och utdragna kriser (se ruta 1).

25

Även om samordningen i allmänhet fungerade bra fann vi några exempel på bristande komplementaritet:

1. Projekt 8 i Uganda hade en lägre inskrivningsgrad än förväntat till sitt program för påskyndad utbildning. Detta berodde delvis på att andra organisationer utökade sina påskyndade utbildningsprogram. Till exempel finansierade Europeiska kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling (DEVCO) också påskyndad utbildning genom Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika (EUTF). Faktum var att det uppstod spänningar eftersom centrum för påskyndade utbildningsprogram fick mer stöd än grundskolorna. Skillnaderna i stöd var så stora att en studie om övergångsmöjligheterna för elever vid påskyndade utbildningsprogram i Uganda visade att inget av de barn som intervjuades ville gå över till den formella ordinarie grundskolan.
2. I Uganda rådde brist på komplementaritet mellan en grundskola som stöddes av projekt 8 i vårt urval och ett vatten-, sanitets- och hygienprojekt i närheten som inte finansierades av Echo. Till följd av detta var skolan från början inte ansluten till en vattenkälla som tillhandahölls av partnern inom detta projekt.

Echo övervakade projekten och åtgärdade de problem som identifierades

26

Echos fältchefer gör kontrollbesök vid projekt. De rapporterar resultaten av dessa besök, inbegripet eventuella problem som identifierats, till sina partner för korrigerande åtgärder. Exempel på detta är följande:

1. Echos övervakning av projekt 8 vid en grundskola i Uganda belyste bristen på samordning med vatten-, sanitets- och hygienpartner (se punkt 25). Efter det kontrollbesök som gjordes åtta månader efter projektets början följdes problemet upp och skolan anslöts till vattenförsörjningen.
2. Echos övervakning av ett projekt för barns tidiga utveckling i Uganda (projekt 9) visade att föräldrarna var tvungna att köpa kläder till en examensceremoni för barnen för att de skulle få det intyg som krävdes för att skriva in barnen i grundskolan. Efter kontrollbesöket upphörde denna praxis, eftersom de ugandiska utbildningsmyndigheterna i själva verket inte krävde något intyg för tillträde till grundskolan.

27

Echo informerade dock inte systematiskt partner skriftligen om resultaten från kontrollbesöken. Till exempel genomförde Echo i oktober 2018 ett kontrollbesök vid ett projekt i Jordanien (projekt 5). Resultaten rapporterades muntligt i stället för skriftligt till partnern och inkluderade en begäran om skriftliga kommunikationsprodukter eller videokommunikationsprodukter. Partnern missförstod begäran och tog inte fram kommunikationsmaterialet förrän under den andra fasen av projektet sju månader senare (projekt 6). Vi fann också vissa brister i fråga om övervakningskostnader (se punkt 57) och uppfyllelsen av målet för andelen flickor (se punkt 38).

Projekten uppnådde sina förväntade resultat

28

Echo använder två typer av indikatorer för att mäta projektresultat. Resultatindikatorer mäter projektens output (dvs. produkter och tjänster som tillhandahållits genom projektet, t.ex. klassrum som byggts, utbildningskurser som anordnats eller utrustning som tillhandahållits). Specifika målindikatorer mäter utfallen (dvs. förbättringen av stödmottagarnas situation, såsom tillgång till utbildningsmöjligheter, ökad kunskap eller ökad känsla av välbefinnande).

29

Det fanns sex avslutade projekt i vårt urval (se bilaga I). Dessa projekt hade totalt 30 resultatindikatorer. För 27 av indikatorerna (90 %) uppnådde projekten 100 % eller mer av måloutput (se figur 4).

30

Vi fann ett exempel där output överskred målet men inte användes som det var tänkt. Genom projekt 10 i Uganda byggdes klassrum för grundskolor på två platser: Bidibidi, en befintlig bosättning, och Omugo, som förväntade sig en stor tillströmning av flyktingar. De förväntade 40 000 flyktingarna kom dock inte till Omugo, och i slutet av projektet i mars 2018 var bara tre av de fem skolor som byggts där i drift som planerat. Av de två återstående skolorna stod den ena tom fram till det nya skolåret 2019, och den andra användes som gymnasieskola av ett projekt som finansierades genom ”Education Cannot Wait”.

31

Det är relativt enkelt att mäta output (t.ex. antalet klassrum som byggts eller antalet lärare som utbildats), men det är svårare att mäta förändringarna i stödmottagarnas liv, det vill säga projektets utfall. Projekten i vårt urval innehöll dock några bra exempel på hur detta gjordes (se ruta 2).

32

De avslutade projekten i vårt urval hade elva specifika målindikatorer. Dessa indikatorer mätte utfall som ”% pojkar och flickor i skolålder som kontinuerligt har tillgång till möjligheter till kvalitativ och skyddande utbildning” (projekt 1, 2, 10 och 11) eller ”% barn med funktionsnedsättning som uppvisar förbättrat psykosocialt välbefinnande tack vare projektinsatser” (projekt 5). För nio av dessa indikatorer (82 %) uppnådde projekten 100 % eller mer av målutfallen (se figur 5).

33

Att stärka system och partnerskap var en av kommissionens fyra strategiska prioriteringar i den politiska ramen för 2018 (se punkt 07). Echos förstärkta insatskapacitet finansierade två projekt som var relevanta för utbildning under utdragna kriser 2018–2019:

1. Projektet Improving Learning Environments Together (ILET) (0,6 miljoner euro), som syftade till att hantera utmaningarna med att mäta kvaliteten på utbildning i nödsituationer och utdragna kriser. Projektet utvecklade en metod för att lära människor hur de samlar in uppgifter, analyserar dem och använder dem för att förbättra skolornas funktionssätt. En rapport med en översikt över projektresultaten offentliggjordes i maj 2018.
2. Projektet Strengthening Coordination in Education in Emergencies (1 miljon euro), som syftade till att skapa en bättre förståelse för stöd i form av kontanter eller kuponger för att möjliggöra en mer systematisk användning av kontantstöd inom utbildning. Som ett resultat av projektet offentliggjordes i februari 2019 riktlinjer som beskriver de viktigaste faktorer som ska beaktas i olika faser av ett projekt för kontantstöd.

34

Resultaten av vår analys presenteras i tabell 2. Vi fann att Echo endast i begränsad utsträckning utnyttjade resultaten av projekt inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten, trots att det var en strategisk prioritering:

1. ILET-projektet var helt relevant för fem projekt och delvis relevant för två projekt. Dessa projekt syftade till att ge tillgång till utbildning av god kvalitet och genomfördes vid en tidpunkt då ILET-resultaten fanns tillgängliga. Det var dock bara ett projekt som faktiskt använde resultaten från ILET-projektet för att mäta kvaliteten (projekt 8).
2. Den förstärkta insatskapacitetens riktlinjer om kontantstöd var relevanta och tillgängliga för fyra av våra projekt. Inget av dessa projekt hänvisade specifikt till riktlinjerna, men i praktiken tillämpade de en strategi som liknade riktlinjerna (projekt 3, 6, 7 och 8).

Projekten nådde färre flickor än pojkar

35

Echos politiska ram belyser att nödsituationer och utdragna kriser får oproportionerligt stora konsekvenser för flickors utbildning. Detta bekräftades av behovsanalysen för vissa projekt i vårt urval, vilket följande exempel visar:

1. Projekt 6 i Jordanien stödde barn med funktionsnedsättning och fann att i synnerhet flickor mötte hinder för tillgång till utbildning (t.ex. på grund av stigmatisering, trakasserier och misshandel av lärare).
2. I behovsbedömningarna för tre projekt för kontantstöd i Jordanien (projekt 1–3) betonades risken för att flickor lämnar skolan på grund av tidigt äktenskap, vilket används som ett sätt att hantera en kris och får oåterkalleliga konsekvenser för flickornas liv.
3. Behovsanalysen för ett projekt 2018 i Uganda visade att fördelningen mellan flickor och pojkar var jämn i början av grundskolan men att fler flickor hoppade av med tiden (projekt 8).
4. Vid bedömningen av förslaget till ett projekt i flyktingläger i Jordanien påpekade Echo att flickor riskerade att lämna skolan och hjälpa till med hushållsarbete, utsättas för våld eller ingå tidiga äktenskap (projekt 4).

36

Det förekom viss verksamhet inom projekten som specifikt berörde kvinnor och flickor och som var inriktad mot hinder som drabbade utsatta grupper, såsom barn som blir mödrar (se ruta 3).

37

Men i vissa av projekten i vårt urval återspeglade inte andelen flickor som projekten riktade sig till de större svårigheter som flickorna utsattes för (se punkt 35). Till exempel är tidiga äktenskap svåra att häva och därför är förebyggande åtgärder särskilt relevanta. Trots detta hade åtta av de elva projekten i vårt urval som mål att stödja 50 % flickor. Av de återstående tre projekten hade ett som mål att stödja 60 % flickor på grund av deras mer utsatta situation (projekt 4). De andra två projekten i vårt urval hade som mål att nå ännu färre flickor. Det ena var i Jordanien och hade ett mål på endast 40 % flickor (projekt 3), medan det andra var i Uganda och hade ett mål på 44 % flickor (projekt 11). Målet på 40 % i projekt 3 var lägre än målet under de två föregående faserna (projekt 1 och 2) på 50 %. Ett mål på 40 % var inte förenligt med Echos politiska åtaganden, eller med partnerns egen behovsbedömning, som rekommenderade ökat stöd till utsatta flickor, särskilt dem som riskerade tidiga äktenskap.

38

Även om det fanns mål för andelen flickor inkluderades inte dessa i de formella projektindikatorerna (se punkt 29). Dessutom var det flera Echo-finansierade åtgärder som inte uppnådde målen. Figur 6 visar målandelen flickor för projekten i vårt urval jämfört med den faktiskt uppnådda procentandelen. Till exempel hade projekt 1 kunnat stödja ytterligare 132 flickor om det hade uppnått sitt mål.

39

Echo har ett verktyg, köns- och åldersmarkören, för att bedöma hur väl humanitära åtgärder integrerar jämställdhetsaspekter. Syftet med markören är att förbättra kvaliteten på åtgärder inom humanitärt bistånd. Echo ger 0, 1 eller 2 poäng vid en åtgärds utformnings-, pågående- och slutrapportsfaser beroende på hur många av de fyra jämställdhetskriterierna som åtgärden uppfyller. De fyra kriterierna är analys av behov och rapportering efter kön, undvikande och begränsning av negativa effekter på könsgrupper, könsgruppers deltagande i utformning/genomförande samt anpassning av åtgärderna till könsgruppernas behov.

40

Även om flera projekt i vårt urval inte var inriktade på eller nådde tillräckligt många flickor påverkades inte deras poäng eftersom könsfördelningen inte var ett specifikt kriterium. Echo gav högsta poäng 2 till sju av de elva projekten i vårt urval. Högsta poäng bör endast användas om ett projekt uppfyller alla fyra kriterierna (se tabell 3). Även när Echo gav en lägre poäng hade det inte att göra med vilket målet för andelen flickor var eller hur stor andel flickor som hade uppnåtts. Echo övervakade inte könsfördelningen systematiskt. Därför utlöste inte köns- och åldersmarkören de nödvändiga korrigerande åtgärderna när projekten inte riktade sig till eller nådde tillräckligt många flickor.

Projekten var för kortsiktiga vilket bidrog till viss ineffektivitet

41

För att ge humanitärt bistånd till utbildning under utdragna kriser på ett effektivt sätt bör kommissionen¹⁴

• tillhandahålla både kort- och mer långsiktigt stöd till barn i enlighet med sitt åtagande från 2016 om flerårig finansiering i Grand Bargain-överenskommelsen,
• uppnå största möjliga valuta för pengarna vid användningen av humanitärt bistånd,
• planera för att göra resultaten hållbara när det humanitära biståndet upphör, till exempel genom att främja självständighet och stödja försörjningsmöjligheter.

42

Vi bedömde därför om kommissionen tillämpade flerårig finansiering och om projekten pågick tillräckligt länge för att tillgodose utbildningsbehoven under utdragna kriser. Vi analyserade hur kommissionen uppnådde valuta för pengarna och säkerställde att projektkostnaderna var rimliga. Där det var relevant jämförde vi kostnaderna för liknande verksamhet i olika projekt i vårt urval. Vi undersökte också om projekten fortsatte att gynna barn efter det att de hade upphört, om de minskade stödmottagarnas beroende av kontantstöd och om de var kopplade till mer långsiktigt utvecklingsbistånd.

43

I figur 7 sammanfattas resultaten från vår granskning av de utvalda projekten avseende deras löptid, kostnadsanalys och hållbarhet.

De flesta projekt i vårt urval varade 10–12 månader, vilket inte var tillräckligt för att tillgodose mer långsiktiga utbildningsbehov under utdragna kriser

44

Trots sitt åtagande om flerårig humanitär finansiering och det faktum att utbildningsbehoven ofta är medel- till långsiktiga i en utdragen kris anslår kommissionen medel till regioner och länder årsvis genom ett årligt beslut om det globala biståndet (Worldwide Decision). Genom beslutet för 2019 tilldelades sammanlagt 1,5 miljarder euro, vilket innefattade

1. 260 miljoner euro till krisen i Syrien (Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten), varav 16,5 miljoner euro (6 %) till utbildning,
2. 113 miljoner euro till Afrikas horn (Djibouti, Etiopien, Kenya, Somalia och Uganda), varav 22,5 miljoner euro (20 %) till utbildning.

45

Echos åtgärder mot en viss kris eller i en viss region utformas sedan genom årliga humanitära genomförandeplaner. Det finns till exempel årliga humanitära genomförandeplaner för krisen i Syrien och för Afrikas horn.

46

Echos verktyg är utformade för krishantering. För närvarande kan Echo finansiera projekt för utbildning i nödsituationer och utdragna kriser i högst 24 månader från en humanitär genomförandeplan. Det går att fortsätta finansiera samma projekt efter 24 månader från en efterföljande humanitär genomförandeplan, men detta beslut kan fattas först senare och inte vid tidpunkten för det ursprungliga projekturvalet. Denna programplaneringscykel säkerställer flexibilitet att reagera på nödsituationer, men begränsar antalet mer långsiktigt finansierade projekt.

47

I förordningen om humanitärt bistånd¹⁵ fastställs inga gränser för Echo-finansieringens varaktighet. De gränser som fastställs i besluten om det globala biståndet eller de humanitära genomförandeplanerna är resultatet av internt beslutsfattande (se figur 8). Från regleringssynpunkt skulle det vara möjligt för Echo att finansiera mer långvariga projekt för utbildning i nödsituationer och utdragna kriser från en humanitär genomförandeplan.

48

Vårt urval innehöll elva projekt, sju i Jordanien och fyra i Uganda. Den ursprungliga planerade löptiden för nio av de elva projekten var högst tolv månader. Den genomsnittliga ursprungliga löptiden för projekt i båda länderna var 13 månader. I Uganda ökade detta till 21 månader efter att projekten förlängdes (se figur 9). Kriserna i båda länderna är utdragna. Krisen i Syrien började 2012 och i Uganda har ett stort antal flyktingar anlänt sedan 2016. De projekt som vi granskade pågick mellan 2017 och 2019.

49

Praxis att finansiera projekt under ett år är inte i linje med Grand Bargain-åtagandet att öka den fleråriga planeringen. Dessutom innebar Echos åtagande att anslå 10 % av det humanitära biståndet till utbildning (se punkt 10) att det fanns tillgång till mer långsiktig finansiering. Ettåriga projekt täcker inte barns fleråriga utbildningsbehov under utdragna kriser. Detta framgick av det faktum att Echo fortsatte att finansiera flera av projekten under några år till. En nyligen genomförd utvärdering av EU:s humanitära bistånd visade att Echos ettåriga finansieringscykel medförde höga förvaltningskostnader och Echo rekommenderades att tillämpa flerårig programplanering där så var möjligt¹⁶.

50

Ettåriga finansieringsåtgärder ökar den administrativa bördan för både Echo och, i synnerhet, genomförandepartnern. Echo måste bedöma fler förslag, och partnern måste utarbeta förslagen och ansöka till utbildningsministeriet om godkännande (se tabell 4). Ettåriga projekt kan förhindra längre anställningskontrakt och leda till ökad personalomsättning¹⁷ medan en flerårig humanitär finansiering kan minska förvaltningskostnaderna¹⁸. I Jordanien måste partner dessutom ansöka om godkännande av utbildningsministeriet för varje projekt. Denna process kan ta 3–5 månader, vilket kan ha stor inverkan på ett 12-månadersprojekt.

51

En ytterligare nackdel med kortsiktig finansiering är att man har mindre tid på sig att uppnå en kvalitativ insats. Det finns mindre tid för att ta itu med jämställdhetsfrågor och åstadkomma mer hållbara lösningar. I Grand Bargain-rapporten för 2019 (Three Years On) konstaterades att flerårig finansiering inte bara minskade den administrativa bördan för humanitärt bistånd utan också förbättrade dess effektivitet och ändamålsenlighet. Alla genomförandepartner i våra utvalda projekt uppgav att en längre projekttid än ett år bättre skulle tillgodose barns utbildningsbehov under utdragna kriser. De förespråkade projekt på två till fem år för situationerna i Jordanien och Uganda för att möjliggöra bättre planering, vilket skulle leda till insatser av bättre kvalitet.

Echo analyserade inte projektkostnaderna tillräckligt noga

52

För att välja ut projekt fastställer Echo allmänna principer i humanitära genomförandeplaner (se punkt 45). Dessa ger partnerna information om mängden tillgänglig Echo-finansiering, typen av åtgärd som Echo kommer att finansiera och hur Echo kommer att bedöma partnernas förslag. Partnerna utformar sina egna projekt i enlighet med de humanitära genomförandeplanernas allmänna principer och föreslår dem till Echo för finansiering.

53

Echos standardkontroll av partnernas lämplighet och kostnadernas stödberättigande kan ge vissa garantier för att kostnaderna är rimliga. Innan ett ramavtal om partnerskap undertecknas gör Echo en förhandsbedömning av partnerns lämplighet. Partnern måste klara denna bedömning av sin tekniska och logistiska kapacitet. Även om detta ger vissa garantier för partnernas förfaranden är det ingen garanti för att kostnaderna i deras projektförslag är konkurrenskraftiga. Echo kontrollerar också systematiskt att projektkostnaderna är stödberättigande, vilket kan leda till kostnadsbesparingar. I Uganda resulterade det till exempel i att en Land Cruiser värd 37 000 euro exkluderades från projektbudgeten (projekt 10).

54

Echo genomför också viss analys av kostnadseffektiviteten för att garantera de föreslagna kostnadernas konkurrenskraft och rimlighet. Projekt 7 i vårt urval, som genomfördes i Jordanien, gav ett bra exempel på hur en analys av kostnaderna kan bidra till kostnadseffektivitet. Echo ansåg att kostnaden per stödmottagare i projektförslaget var för hög (2 700 euro per barn). Beloppet sänktes till 1 700 euro per barn, vilket förbättrade projektets effektivitet. Denna typ av kostnadsanalys kan också minska risken för bedrägerier, eftersom ovanliga kostnadskvoter, eller ovanliga förändringar över tid, kan vara indikatorer på irreguljär verksamhet.

55

Vi fann dock brister i kostnadsanalysen för de elva projekten i urvalet. Echos analys av kostnaderna i projektförslagen genomfördes inte på ett konsekvent sätt. Kostnadsanalysen var begränsad och Echo använde den inte i tillräcklig utsträckning för att öka projektens effektivitet (se ruta 4).

56

Sedan december 2018 har Echo, när projektförslag väljs ut, bedömt förslagens kostnadseffektivitet som ”låg”, ”medelhög” eller ”hög”. Det finns dock inga riktlinjer för bedömningskriterierna eller den typ av kostnadsanalys som krävs för bedömningen. Vårt revisionsurval omfattade tre projekt från 2019 (projekt 3, 6 och 7) i Jordanien där Echo tillämpade denna strategi. Echo bedömde kostnadseffektiviteten för samtliga tre projekt som ”medelhög”. Men inte ens när det gällde projekt 7, som Echo ansåg vara för dyrt (se punkt 54), gjordes någon jämförelse med enhetskostnaderna för andra liknande projekt.

57

Genom att jämföra kostnader med ett liknande projekt, inte bara vid projektplaneringen utan även under genomförandet, kan man identifiera möjligheter till förbättrad kostnadseffektivitet. Men Echo analyserade inte projektens kostnader när det övervakade projekten.

58

Vi identifierade två typer av analyser som kunde ha gjorts vid planeringen och genomförandet av projekt för att identifiera möjligheter till ökad kostnadseffektivitet men som Echo inte gjorde:

1. En jämförelse av kostnaderna för verksamheten med kostnaderna för ett liknande projekt eller tidigare faser av samma projekt (se ruta 5).
2. En jämförelse mellan andelen varor och tjänster som mottagits av stödmottagarna och andelen i liknande projekt eller tidigare faser av samma projekt (se ruta 6).

Många verksamheter fortsatte att gynna barn efter det att projekten hade avslutats, men projekt för kontantstöd gjorde inte mycket för att minska stödmottagarnas beroende

59

Projekten bedrev en rad verksamheter som fortsatte att gynna barn efter att projekten hade avslutats, bland annat följande:

1. Stöd till formell utbildning eller tillhandahållande av påskyndad utbildning.
2. Utbildning för lärare i inkluderande utbildning, påskyndad utbildning, psykosociala färdigheter eller livskompetens för att öka deras kunskaper och förbättra utbildningsmiljön.
3. Byggande av skolor, utbildningscentrum, latriner eller lärarbostäder.
4. Tillhandahållande av utrustning för barn med funktionsnedsättning.
5. Tillhandahållande av skolväskor och uniformer.
6. Psykosocialt stöd för att förbättra det psykosociala välbefinnandet.
7. Ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad för olika intressenter för att skapa en mer gynnsam och stödjande utbildningsmiljö.
8. Utarbetande av en nationell politik för inkluderande utbildning och främjande av dess antagande i skolsystemet.

60

Många av dessa verksamheter är vanligtvis knutna till utvecklingsbistånd. Faktum är att DEVCO och EUTF också byggde klassrum och tillhandahöll lärarutbildning för påskyndade utbildningsprogram i Uganda. DEVCO- och EUTF-projekten varade dock i fyra år, medan Echos projekt varade kortare tid och behövde förlängas för att målen skulle uppfyllas.

61

Det fanns några exempel på en direkt koppling mellan EU:s humanitära bistånd och EU:s utvecklingsbistånd. Genom Echo-finansierade projekt byggdes till exempel skolor i Uganda, och genom projekt som finansierades via ”Education Cannot Wait” betalades sedan lärarnas löner och tillhandahölls möbler. Vissa elever i påskyndade utbildningsprogram som fick stöd via ett Echo-finansierat projekt i Uganda (projekt 8) gick vidare till yrkesutbildning som finansierades av EUTF.

62

Echo missade dock några möjligheter att ytterligare stärka kopplingen till utvecklingsbistånd:

1. En partner tillhandahöll påskyndat lärande (finansierat av EUTF) och psykosocialt stöd till grundskolebarn (finansierat av Echo) på delvis samma platser. I andra områden i bosättningarna genomförde dock partnern EUTF-finansierade försörjningsåtgärder som skulle skapa inkomstmöjligheter för stödmottagarna, och därmed utnyttjade man inte i praktiken möjligheten att skapa den koppling mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete som EU önskade uppnå med sin sambandstrategi. Enligt Echos slutrapport för projektet borde man inom projektet ha gjort strategiska kopplingar till mer långsiktiga utvecklingsinitiativ (såsom EUTF-programmet) för att göra det mer ändamålsenligt (projekt 11).
2. I sin analys av slutrapporten för ett projekt i Uganda konstaterade Echo att partnern inte i tillräcklig grad hade utvecklat möjligheter att koppla åtgärden till mer långsiktiga utvecklingsåtgärder (projekt 10).
3. I sin bedömning av förslaget till ett projekt 2018 i Jordanien ansåg Echo att projektet inte i tillräcklig utsträckning stödde långsiktiga strategier för att minska de humanitära behoven. Det enda förslaget var att andra givare skulle finansiera verksamheten, vilket inte skedde (projekt 5).
4. Enligt Echos övervakningsrapporter för ett annat projekt i Jordanien utnyttjade man inte i tillräcklig grad möjligheterna att stödja långsiktiga strategier för att minska humanitära behov och underliggande sårbarheter (särskilt i Azraq-lägret) (projekt 4).
5. En studie följde framstegen för 2 971 elever efter deras deltagande i ett program för påskyndad utbildning i Uganda 2018. Det visade sig att 2 015 (68 %) av dem inte studerade någonstans. Endast 956 (32 %) av dem hade lyckats gå vidare till grundskole-, gymnasie- eller yrkesutbildning. I rapporten betonades behovet av fler investeringar och mer stöd för att hjälpa barn vidare till andra utbildningsmöjligheter efter påskyndade utbildningsprogram (projekt 8).

63

Enligt de humanitära genomförandeplanerna ska åtgärder kopplas till mer långsiktiga program för ökad hållbarhet. Enligt den tekniska bilagan till den humanitära genomförandeplanen för 2018 om den regionala krisen i Syrien krävdes till exempel att utbildningsåtgärder skulle säkerställa kontinuitet i inlärningen genom ordentlig planering, inbegripet exitstrategier och övergången till utvecklingsbistånd. Echo gjorde dock inte mycket för att minska stödmottagarnas beroende av kontantstöd, vilket var en viktig verksamhet i fem projekt i vårt urval (fyra i Jordanien och ett i Uganda, se bilaga I). Målet med kontantstödet var att ge barn tillgång till utbildning. Men efter att projekten hade avslutats krävdes fortfarande kontantstöd för att barnen skulle kunna fortsätta att gå i skolan. Projekt 1, 2 och 3 i vårt urval stödde till exempel samma 700 barn i Jordanien under 2017, 2018 och 2019. De 1 290 stödmottagarna inom projekt 7 i Jordanien fick stöd även under den föregående fasen.

64

Ett av skälen till att dessa projekt krävde upprepad finansiering var att de inte hade exitstrategier som var kopplade till mer hållbara program. Projekten gjorde inte mycket för att leda stödmottagarna vidare mot försörjningsmöjligheter i syfte att minska deras beroende av kontantstöd. I sin bedömning av slutrapporten för projekt 2 i Jordanien 2018 konstaterade Echo att partnern fortfarande inte nämnde någon möjlig exitstrategi från kontantstöd, som de mest utsatta familjerna – t.ex. hushåll där kvinnor hade ansvaret – var beroende av. I sin bedömning av förslaget till projekt 3 2019, som genomfördes av samma partner som genomförde projekt 2, konstaterade Echo att partnern inte hade tillräckligt många övergångsmöjligheter till utvecklingsåtgärder för framtiden.

65

Två projekt för kontantstöd under 2019 hade mål som gällde att stödmottagarna skulle gå vidare till försörjningsmöjligheter. Projekt 3 i Jordanien hade som mål att 8 % av stödmottagarna skulle gå vidare till mer hållbara försörjningsmöjligheter i slutet av projektet, så att de inte längre skulle behöva kontantstöd. Projekt 7 i Jordanien hade ett mål på 5 % (65 av 1 290 stödmottagare). Dessa mål var blygsamma och innebar att över 90 % av stödmottagarna för båda projekten skulle förbli beroende av kontantstöd. Echos övervakning av projekt 7 i Jordanien visade att vissa barn fortsatte att arbeta trots att de fick kontantstöd, på grund av familjens bristande försörjningsmöjligheter och ekonomiska resurser. De övriga tre projekten för kontantstöd (projekt 1, 2 och 8) hade inga mål för försörjningsmöjligheter.

66

Ett av Echos kriterier för motståndskraftsmarkören bedömer om projekt utnyttjar möjligheter att stödja långsiktiga strategier för att minska de humanitära behoven. Echo konstaterade att de flesta projekt inte uppfyllde detta kriterium i tillräcklig utsträckning, vilket resulterade i ett slutvärde på 1 för denna markör. Echo gav högsta betyget 2 till några få projekt (se tabell 5).

Slutsatser och rekommendationer

67

På det hela taget hjälpte EU-biståndet barn i nöd och projekten uppnådde sina förväntade resultat. Dock nådde de inte tillräckligt många flickor. Dessutom var de flesta projekten i vårt urval för korta i förhållande till barns utbildningsbehov, vilket minskade effektiviteten. Resultaten från vår granskning av elva projekt sammanfattas i bilaga II.

68

Projekten var relevanta och väl samordnade, och kommissionen tog itu med de problem som den identifierade under kontrollbesöken. Projekten uppnådde de flesta av sina planerade resultat. Men kommissionen utnyttjade endast i begränsad utsträckning resultaten av projekt inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten. Dessutom riktade sig inte kommissionens projekt till tillräckligt många flickor, trots att de var mer missgynnade. Flera av projekten nådde dessutom inte målet för andelen flickor (punkterna 18–40).

Rekommendation 1 – Kommissionen bör i större utsträckning utnyttja resultaten av projekt inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten

Kommissionen bör på ett mer systematiskt sätt använda vägledning som är relevant för humanitärt bistånd till utbildning från initiativ som den finansierat inom ramen för den förstärkta insatskapaciteten.

Tidsram: Projekt som finansieras från och med januari 2022.

Rekommendation 2 – Kommission bör ge mer stöd till flickor inom utbildningsprojekt

Kommission bör ge mer stöd till flickor genom att

1. via den humanitära genomförandeplanen informera partner om att den kommer att prioritera finansiering av projekt som riktar sig till minst 50 % flickor, såvida inte något annat är motiverat av sammanhanget,
2. inkludera en standardindikator för andelen flickor i projektet,
3. systematiskt övervaka könsfördelningen och genussmedvetenheten i EU-finansierade utbildningsprojekt under kontrollbesök och vidta nödvändiga åtgärder för att bidra till att tillgodose flickors behov.

Tidsram: Projekt som finansieras från och med januari 2022.

69

De flesta projekt i vårt urval varade inledningsvis 10–12 månader, vilket inte var tillräckligt för att tillgodose barns utbildningsbehov under en utdragen kris. Den korta löptiden ökade den administrativa bördan för genomförandepartnerna, vilket gjorde biståndet mindre effektivt (punkterna 41–51).

Rekommendation 3 – Kommissionen bör tillhandahålla mer långsiktig finansiering av utbildning under utdragna kriser

För att på ett effektivt sätt tillgodose barns utbildningsbehov under utdragna kriser bör kommissionen

1. stödja utbildningsprojekt i minst två år, såvida inte behoven eller sammanhanget motiverar en kortare varaktighet,
2. fastställa löptiden för dessa projekt i början av åtgärden, så att fördelarna med mer långsiktig finansiering hinner förverkligas.

Tidsram: Projekt som finansieras från och med januari 2022.

70

Kommissionen analyserade inte projektkostnaderna tillräckligt noga för att identifiera möjligheter till ökad kostnadseffektivitet. Den jämförde inte kostnaderna för verksamheten, eller andelen varor och tjänster som stödmottagarna erhöll, med liknande projekt eller med tidigare faser av samma projekt. Detta gällde inte bara vid urvalet av projektförslag utan även vid övervakningen av projektens genomförande (punkterna 52–58).

Rekommendation 4 – Kommissionen bör förbättra kostnadsanalysen vid urvalet och övervakningen av utbildningsprojekt

När kommissionen analyserar föreslagna projektbudgetar eller faktiska kostnader bör den

1. systematiskt jämföra kostnaderna för den huvudsakliga verksamheten med kostnaderna för ett liknande projekt eller tidigare faser av samma projekt,
2. jämföra andelen varor, inbegripet kontanter, och tjänster som stödmottagarna erhållit med andelen i liknande projekt eller tidigare faser av samma projekt,
3. använda resultaten av denna kostnadsanalys vid urvalet av projekt och ändringar av deras budget för att förbättra effektiviteten eller avvisa ineffektiva förslag.

Tidsram: Projekt som finansieras från och med januari 2022.

71

De flesta projekten fortsatte att gynna barnen även efter att de hade avslutats. Kommissionen gjorde dock inte mycket för att minska stödmottagarnas beroende av kontantstöd inom de projekt för kontantstöd till utbildning som ingick i urvalet. Många av dessa projekt krävde upprepad finansiering eftersom de inte var kopplade till mer långsiktiga biståndsprogram och inte gjorde mycket för att leda stödmottagande familjer vidare mot försörjningsmöjligheter (punkterna 59–66).

Rekommendation 5 – Kommissionen bör förbättra hållbarheten för projekt för kontantstöd till utbildning under utdragna kriser

När kommissionen finansierar projekt för kontantstöd till utbildning under utdragna kriser bör den stärka kopplingarna till mer långsiktiga utvecklingsprogram och leda fler stödmottagande familjer vidare mot försörjningsmöjligheter.

Tidsram: Projekt som finansieras från och med januari 2022.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning III, med ledamoten Bettina Jakobsen som ordförande, i Luxemburg den 8 december 2020.

Bilagor

Bilaga I – Projektverksamhet

Projektnumme	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11
Land	Jordanien	Jordanien	Jordanien	Jordanien	Jordanien	Jordanien	Jordanien	Uganda	Uganda	Uganda	Uganda
Typ av partner	Inter­nationell ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	Inter­nationell ickestatlig org.	FN	ickestatlig org.	ickestatlig org.
Status	avslutat	avslutat	pågående*	pågående **	avslutat	pågående*	pågående*	pågående*	avslutat	avslutat	avslutat
Echo-finansiering av utbildning (mn euro)	1,7	2,4	1,0	2,0	1,2	1,0	2,3	10,0	1,3	1,5	0,4
Element till stöd för formell utbildning	X	X	X	X	X	X	X	X		X	X
Icke-formell utbildning (hjälplektioner/påskyndat utbildningsprogram)	X	X		X				X	X	X	X
Byggnation/renovering		X						X	X	X
Utrustning och material till barn					X	X		X		X	X
Kontantstöd till utbildning	X	X	X				X	X
Hjälp med transport till skolor (kontantstöd, hjälp med att ta sig till skolan)				X	X	X
Psykosocialt stöd till barn	X	X		X				X		X	X
Utbildning av lärare/ undervisningspersonal	X	X		X	X	X		X		X	X
Undervisningshjälpmedel/ undervisningsutrustning				X	X	X		X		X
Medvetandehöjande åtgärder/ kapacitetsuppbyggnad (samhälle)/politiskt främjande/ påverkansarbete		X	X		X	X		X	X	X	X

* Pågående projekt 31.5.2020 eller slutrapport ej tillgänglig 31.5.2020.
** Slutrapport tillgänglig 31.8.2020.

Bilaga II – Sammanfattning av resultat från våra utvalda projekt

Ordlista

Education Cannot Wait: en global fond genom vilken regeringar och internationella humanitära aktörer och utvecklingsbiståndsaktörer samarbetar för att snabbt reagera på utbildningsbehoven hos barn och unga som drabbas av kriser.

Grand Bargain (”den stora uppgörelsen”): ett avtal mellan de största humanitära biståndsgivarna och biståndsorganisationerna för att ta itu med det bristande förtroendet för sektorn och öka ändamålsenligheten och effektiviteten i deras arbete.

påskyndad utbildning: tillhandahållande av utbildning inom en förkortad tidsram till barn och unga som har gått miste om delar av sin utbildning på grund av fattigdom, marginalisering, konflikt eller kris.

Akronymer och förkortningar

DEVCO: Europeiska kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling.

Echo: Europeiska kommissionens generaldirektorat för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder.

EUTF: Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika.

FN: Förenta nationerna.

HGP: humanitär genomförandeplan.

ILET: Improving Learning Environments Together.

UNHCR: FN:s flyktingkommissariat.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. Revisionsrätten väljer och utformar dessa revisionsuppgifter så att de får maximal effekt genom att beakta riskerna för prestanda eller efterlevnad, nivån på inkomster eller utgifter, framtida utveckling och politiskt och allmänt intresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning III yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa, där ledamoten Bettina Jakobsen är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Hannu Takkula, med stöd av Turo Hentilä (kanslichef), Nita Tennilä (attaché), Sabine Hiernaux-Fritsch och Alejandro Ballester Gallardo (förstechefer), Helka Nykänen och Mark Marshall (uppgiftsansvariga) och Eva Coria (revisor).

Slutnoter

¹ Unescos statistikinstitut, siffra för 2017, http://uis.unesco.org/en/news/new-education-data-sdg-4-and-more#slideoutmenu.

² COM(2018) 304 final av den 18 maj 2018 Utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.

³ Global humanitarian overview 2019, United Nations coordinated support to people affected by disaster and conflict, s. 4.

⁴ GD Echos policydokument 10 (mars 2019) om utbildning i nödsituationer.

⁵ Rädda barnen (2015), What children tell us they want in times of emergency and crisis? 16 studier från åtta organisationer som omfattar 17 olika nödsituationer och återspeglar 8 749 barns röster. Rädda barnen/norska Flyktninghjelpen (2014), Hear it from the children/why education in emergencies is critical.

⁶ Rädda barnen/norska Flyktninghjelpen (2014), Hear it from the children/why education in emergencies is critical.

⁷ KOM(2008) 55 slutlig av den 5 februari 2008 En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder och det tillhörande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Children in Emergency and Crisis situations (SEK(2008) 135).

⁸ Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996.

⁹ Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Gender in Humanitarian Aid SWD(2013) 290 final.

¹⁰ COM(2018) 304 final.

¹¹ KOM(2008) 55 slutlig och SEK(2008) 136.

¹² Revisionsrättens särskilda rapport 27/2018 – Faciliteten för flyktingar i Turkiet.

¹³ Rådets förordning om humanitärt bistånd (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996, EU:s politiska ram för utbildning i nödsituationer (COM(2018) 304 final, KOM(2008) 55 slutlig och SEK(2008) 136) och det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd (EUT C 25, 30.1.2008).

¹⁴ Grand Bargain, artiklarna 30 och 33 i förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget (2018) och JOIN (2017) 21 final, 7.6.2017, En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder.

¹⁵ Rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd.

¹⁶ Comprehensive evaluation of European Union humanitarian aid, 2012–2016, slutrapport från International Development Consulting (ICF).

¹⁷ Internationella räddningskommittén: The Grand Bargain: Three years on: Multi-year humanitarian financing.

¹⁸ SWD(2019)3 final, 10.1.2019, Comprehensive Evaluation of EU Humanitarian Aid, 2012–2016, samt FAO:s rapport för 2017, http://www.fao.org/3/a-i8040e.pdf, s. 15.

¹⁹ Education in Emergencies Project Mapping Report (maj 2020), tillgänglig på https://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/eie_mapping_report.pdf

²⁰ Overseas Development Institute (2016) A common platform for education in emergencies and protracted crises: Evidence paper. ODI, London.

²¹ GD Echo Thematic Policy Document no 10. Education in Emergencies in EU-funded Humanitarian Aid Operations (juli 2019), https://ec.europa.eu/echo/files/news/eie_in_humanitarian_assistance.pdf

Tidslinje

Händelse	Datum
Revisionsplanen antogs/Revisionen inleddes	12.11.2019
Den preliminära rapporten skickades officiellt till kommissionen (eller andra revisionsobjekt)	13.10.2020
Den slutliga rapporten antogs efter det kontradiktoriska förfarandet	8.12.2020
Kommissionens (eller andra revisionsobjekts) officiella svar hade tagits emot på alla språk	14.1.2021

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021

PDF	ISBN 978-92-847-5591-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/50573	QJ-AB-21-002-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-5566-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/905282	QJ-AB-21-002-SV-Q

COPYRIGHT

© Europeiska unionen 2021.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.