Insyn i EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer

Sammanfattning

Kommissionen genomför uppskattningsvis 1,7 % av EU:s budget och 6,8 % av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) via icke-statliga organisationer. På många politikområden, såsom humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd, miljön samt forskning och innovation, assisterar icke-statliga organisationer kommissionen med utformningen, genomförandet och övervakningen av EU-program. Mellan 2014 och 2017 anslog kommissionen cirka 11,3 miljarder euro som skulle förvaltas av icke-statliga organisationer. Europaparlamentet har ofta intresserat sig för icke-statliga organisationer och anslagen till dem.

Syftet med vår revision var att bedöma insynen i EU-medel som varit föremål för kontrakt med icke-statliga organisationer. Vi bedömde kommissionens identifiering av enheter som icke-statliga organisationer, vart de EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer går och om kommissionen offentliggjorde denna information på ett transparent sätt. Vi granskade de viktigaste politikområdena där icke-statliga organisationer förvaltar EU-medel och inriktade oss särskilt på det största området, yttre åtgärder.

Vår slutsats är att kommissionen inte var tillräckligt transparent i fråga om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer.

Tilldelningen av status som icke-statlig organisation i kommissionens redovisningssystem, som bygger på en egen försäkran, och kommissionens begränsade kontroller gjorde att klassificeringen av en enhet som icke-statlig organisation var otillförlitlig.

På området yttre åtgärder fann vi att kommissionens val av projekt som leddes av icke-statliga organisationer i allmänhet var transparenta. Kommissionens olika avdelningar tillämpade dock inte förfarandena för bidrag i flera led på samma sätt, och de granskade FN-organens förfaranden för urval av icke-statliga organisationer var inte alltid transparenta.

Den information som samlas in om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer är inte enhetlig. Kommissionen saknade framför allt heltäckande information på området yttre åtgärder. Detta var särskilt fallet med nätverk av internationella icke-statliga organisationer och projekt med indirekt förvaltning. Vid indirekt förvaltning utgjorde bristen på tillgänglig information dessutom ett hinder för kommissionens kontroll av de deklarerade kostnaderna.

Information om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer offentliggörs i flera system, men den redovisade informationen är begränsad. På området yttre åtgärder rapporterade kommissionen i allmänhet uppgifter om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i enlighet med internationella öppenhetsnormer.

I fem av de sex granskade projekten offentliggjorde FN-organ inte alls eller endast delvis de kontrakt som hade tilldelats icke-statliga organisationer, och kommissionen kontrollerade inte om FN-organen hade uppfyllt detta krav.

Baserat på iakttagelserna i denna rapport har vi formulerat ett antal rekommendationer om hur insynen i EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer kan förbättras. Vi rekommenderar att kommissionen

1. förbättrar tillförlitligheten hos informationen om icke-statliga organisationer i sitt redovisningssystem,
2. kontrollerar tillämpningen av reglerna och förfarandena för bidrag i flera led till icke-statliga organisationer,
3. förbättrar den information som samlas in om medel som förvaltas av icke-statliga organisationer,
4. tillämpar ett enhetligt tillvägagångssätt när det gäller offentliggörande av närmare uppgifter om medel till icke-statliga organisationer och kontrollerar att FN-organ offentliggör fullständiga och korrekta uppgifter om kontrakt som tilldelas icke-statliga organisationer med hjälp av EU-medel.

Inledning

Begreppet icke-statlig organisation

Det finns ett växande intresse för insynen i icke-statliga organisationer och anslagen till dem. Europaparlamentet har till exempel redan offentliggjort flera studier i ämnet¹ och ett förslag till betänkande om budgetkontroll av finansieringen av icke-statliga organisationer från EU:s budget².

Icke-statliga organisationer är viktiga aktörer i genomförandet av EU:s budget. Kommissionen arbetar tillsammans med icke-statliga organisationer, och andra partner, för att utforma, genomföra och övervaka program på många av EU:s politikområden. Detta gäller i synnerhet områdena utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd men även andra områden som miljön, forskning, utbildning och kultur. För närvarande finns det dock ingen gemensam EU-definition av icke-statliga organisationer (se ruta 1).

EU:s finansiering och icke-statliga organisationer

Icke-statliga organisationer får större delen av EU-medlen i sin egenskap av genomförare av program och projekt för kommissionens räkning⁵. De kan också vara den slutliga mottagaren av EU-åtgärder, till exempel i program för förstärkning av det civila samhället.

Enligt kommissionens redovisningssystem (ABAC) uppgick de medel som skulle förvaltas av icke-statliga organisationer under perioden 2014–2017 till 11,3 miljarder euro (se figur 1). Det är dock endast en uppskattning, vilket kommer att framgå av avsnittet med iakttagelser i denna rapport.

Enligt ABAC är merparten av EU-medlen till icke-statliga organisationer avsedda för yttre åtgärder. För detta område får icke-statliga organisationer medel under rubrik 4 – Europa i världen i den fleråriga budgetramen och från Europeiska utvecklingsfonden (se figur 1). De kommissionsavdelningar som berörs är generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling (GD Internationellt samarbete och utveckling), generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar), generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) (GD Echo) och tjänsten för utrikespolitiska instrument (se figur 2).

Begreppet öppenhet

Öppenhet är en av de budgetprinciper som fastställs i de finansiella reglerna för EU:s budget (budgetförordningen). Den anger att kommissionen på lämpligt sätt och i lämplig tid ska ge tillgång till informationen om mottagare av EU-medel, även när medlen stöder åtgärder som genomförs av icke-statliga organisationer⁶. I ett bredare perspektiv ska öppenhet gälla under hela processen och på alla genomförandenivåer, från valet av åtgärder som leds av icke-statliga organisationer till insamlingen av information om dessa åtgärder och offentliggörandet av den.

Inom området yttre åtgärder är dessutom öppenhet en av de centrala och mångåriga principer som utvecklingsbiståndets ändamålsenlighet bygger på. Större öppenhet hos alla berörda intressenter förbättrar också givarsamordningen och stödmottagarnas, även de icke-statliga organisationernas, ansvarsskyldighet (se ruta 2).

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

EU-medel som anslås av kommissionen och ska förvaltas av icke-statliga organisationer passerar ofta flera nivåer. I det sammanhanget, och i synnerhet när sökande väljs ut för finansiering, finns det en risk för bristande öppenhet. Det finns även en risk för att den information som kommissionen har tillgång till om storleken på och syftet med anslagen till icke-statliga organisationer inte är fullständig eller tillförlitlig, liksom en risk för att alla typer av icke-statliga organisationer inte behandlas på samma sätt.

Huvudsyftet med vår revision var att bedöma insynen i EU-medel som varit föremål för kontrakt med icke-statliga organisationer. Vi började därför med att bedöma kommissionens identifiering av enheter som icke-statliga organisationer, därefter bedömde vi vart de EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer gick och om kommissionen offentliggjorde denna information på ett transparent sätt.

Vi ville besvara följande fråga: Finns det insyn i EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer? Den övergripande revisionsfrågan delades upp i följande tre delfrågor:

1. Är kommissionens identifiering av enheter som icke-statliga organisationer tillförlitlig?
2. Är valet av icke-statliga organisationer som ska förvalta EU-finansierade åtgärder transparent på området yttre åtgärder?
3. Samlar kommissionen in och offentliggör information om EU:s finansiering till icke-statliga organisationer på ett lämpligt sätt?

Vi tittade på hur kommissionen identifierade icke-statliga organisationer i sina system (delfråga 1). Vi bedömde insynen i valet av icke-statliga organisationer, både när kommissionen ingick kontrakt direkt med icke-statliga organisationer och när EU-medel tilldelades i flera led (delfråga 2). Vi bedömde också om kommissionen samlade in information om åtgärder som genomförts av icke-statliga organisationer, kontrollerade informationen och offentliggjorde den på ett lämpligt sätt (delfråga 3).

Vi behandlade de största politikområdena med avseende på storleken på anslag till icke-statliga organisationer (se figur 2), det vill säga de generaldirektorat som arbetar mest med yttre åtgärder (GD Echo, GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar) och ytterligare två generaldirektorat som ger stora anslag till icke-statliga organisationer: GD Forskning och innovation och GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur. I revisionen ingick även GD Miljö eftersom det har ett specifikt program som ger stöd till icke-statliga organisationer på området miljö- och klimatåtgärder. GD Budget ingick också eftersom det ansvarar för kommissionens redovisningssystem som används för att rapportera om finansiering till icke-statliga organisationer.

Vi samlade in bevis med hjälp av skrivbordsgranskningar och intervjuer med flera av kommissionens generaldirektorat (GD Budget, GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, GD Echo, GD Forskning och innovation, GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur och GD Miljö) liksom med genomförandeorganet för forskning (REA), genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme).

Vi inriktade oss särskilt på området yttre åtgärder eftersom det var där som mest EU-medel anslogs till icke-statliga organisationer enligt kommissionens redovisningssystem (se figur 1). Vi gick igenom de förfaranden som används för att välja ut åtgärder som genomförs av icke-statliga organisationer, de verktyg som används för att samla in information om medel till icke-statliga organisationer och hur informationen senare offentliggörs.

Inom området yttre åtgärder koncentrerade vi oss främst på medel som anslagits sedan 2014 för att kunna undersöka åtgärder under den innevarande programperioden. I granskningsurvalet ingick 14 projekt som leddes av icke-statliga organisationer enligt metoden med direkt förvaltning⁹ (se bilaga I) och sex projekt som genomfördes av FN-organ enligt metoden med indirekt förvaltning¹⁰, för vilka tio icke-statliga organisationer hade fått bidrag i flera led (se bilaga II).

Projekten valdes ut i två steg. Först valde vi ut två länder som skulle besökas (Etiopien och Libanon) baserat på kriterier såsom ansvarigt generaldirektorat, storleken på de rapporterade anslagen till icke-statliga organisationer och möjligheten att genomföra ett granskningsbesök. Därefter gjorde vi urvalet av projekt som skulle granskas baserat på budgetens storlek, den uppnådda genomförandegraden, spridningen av finansieringsinstrument, använda förvaltningsmetoder och de olika genomförandenivåer som de icke-statliga organisationerna arbetade på.

I februari 2018 gjorde vi granskningsbesök i Etiopien och Libanon där vi besökte GD Echos fältkontor, EU:s delegationer, flera FN-organs lokalkontor och företrädare för internationella och lokala icke-statliga organisationer som deltog i genomförandet av EU-finansierade projekt.

Iakttagelser

Kommissionens identifiering av enheter som icke-statliga organisationer i sina system är inte tillförlitlig

Vi undersökte de olika förfaranden som kommissionens avdelningar använde för att i sina system registrera icke-statliga organisationer som kan väljas ut för att förvalta EU-medel. Vi tittade på om det fanns särskilda system och program för icke-statliga organisationer, om de varierade mellan de besökta avdelningarna, hur de användes och hur enheter identifierades och registrerades som icke-statliga organisationer i kommissionens system.

I de flesta fall avgörs inte berättigandet till EU-finansiering av statusen som icke-statlig organisation

I allmänhet ansöker icke-statliga organisationer hos kommissionen om finansiering på samma sätt som andra organisationer som förvaltar kommissionsmedel. Det beror på att man i budgetförordningen för EU:s budget inte skiljer mellan en organisation med status som icke-statlig och andra stödmottagare. Kommissionen har inte heller någon strategi som är specifikt inriktad på icke-statliga organisationer, och dess avdelningar har inga gemensamma kriterier för vad som utgör en icke-statlig organisation.

Endast två av de granskade generaldirektoraten har program som enbart riktas till icke-statliga organisationer:

• GD Miljö har ett åtgärdsprogram med administrationsbidrag som stöder icke-statliga organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor i EU. I detta sammanhang säger man¹¹ att en icke-statlig organisation är en juridisk person som ägnar sig åt ideell verksamhet och är oberoende, både ekonomiskt och politiskt, i synnerhet gentemot statliga och offentliga myndigheter och politiska eller kommersiella intressen, och som är lagligen registrerad.
• GD Echo genomför humanitärt bistånd genom ett antal icke-statliga organisationer med vilka det har ingått partnerskapsramavtal. Generaldirektoratet använder definitionen i rådets förordning 1257/96 om humanitärt bistånd där det anges att icke-statliga organisationer som kan åtnjuta finansiering ska ha rättslig ställning i en medlemsstat som oberoende organisation utan vinstsyfte enligt gällande lag i den staten¹².

Kommissionen gör begränsade kontroller av enheternas egen försäkran om att de är icke-statliga organisationer när de registreras i redovisningssystemet

Det finns ännu inget gemensamt registreringssystem för sökande

Sökande till EU:s finansiering, inbegripet icke-statliga organisationer, måste registrera sig för att ansöka om finansiering inom de olika politikområdena. De generaldirektorat som vi granskade har emellertid ännu inget gemensamt registreringssystem för sökande (se ruta 3).

Eftersom de här systemen inte är sammankopplade måste icke-statliga organisationer registrera sig vid varje generaldirektorat som de interagerar med.

Kommissionen arbetar för närvarande med ett projekt som handlar om att skapa ett gemensamt område för utbyte av elektroniska uppgifter (Sedia), som ska ge sökande, kandidater och anbudsgivare en gemensam kontaktpunkt för kommunikation med kommissionens avdelningar. Det kommer att användas för både upphandlings- och bidragsförfaranden.

Kommissionen gör endast begränsade kontroller av att enheter är korrekt registrerade som icke-statliga organisationer

När en registrerad bidragssökande ingår ett kontrakt med kommissionen för första gången bygger informationen som den sökande anger på en egen försäkran. Kommissionen kontrollerar den information som den sökande lämnat i de olika registreringssystemen och skapar en post som rättslig enhet i ABAC.

Rättsliga enheter kan ”betecknas” som icke-statlig organisation i ABAC. För att en organisation ska klassificeras som icke-statlig måste den själv deklarera att den är det när den registrerar sig i ett av systemen. En förutsättning för att kunna betecknas som icke-statlig organisation är att den rättsliga enheten kan kategoriseras som en privat och ideell organisation. Kommissionens valideringstjänst kontrollerar kategoriseringen. Förutom detta gör de ingen ytterligare kontroll av organisationens kvalificering som en icke-statlig organisation om inte generaldirektorat gör det till ett kriterium för att få delta i en inbjudan att lämna förslag¹³.

Det faktum att statusen som icke-statlig organisation inte kontrolleras gör att kommissionens information om finansieringen till icke-statliga organisationer blir otillförlitlig. När det gäller rubrik 1.1 i den fleråriga budgetramen – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning, till exempel, är de största mottagarna i ABAC som betecknats som icke-statliga organisationer främst forskningsinstitut och universitet, däribland en kooperativ förening. Sådana typer av enheter kan inte alltid anses vara icke-statliga organisationer. Även om termerna icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer ofta används synonymt är icke-statliga organisationer en undergrupp till civilsamhällesorganisationer, som omfattar en bredare grupp organisationer, såsom forskningsinstitut eller kooperativ¹⁴.

Eftersom det inte är obligatoriskt att fylla i fältet för icke-statlig organisation i ABAC identifierar kommissionen inte konsekvent alla icke-statliga organisationer som sådana i alla sina informationssystem. Till exempel var två deltagande icke-statliga organisationer i två av våra granskade projekt¹⁵ registrerade som sådana i den sökandes registreringssystem (Pador), men inte i ABAC.

Inom yttre åtgärder var valet av projekt som leddes av icke-statliga organisationer transparent, men det hade brister när det gjordes av tredje part

Kommissionens val av projekt som leddes av icke-statliga organisationer var i allmänhet transparent

Vi granskade ett urval av projekt inom politikområdet yttre åtgärder som leddes av icke-statliga organisationer och förvaltades direkt av kommissionen (se bilaga I). Vi bedömde insynen i urvalsprocesser genom att kontrollera om de vidtagna åtgärderna och fastställda målen överensstämde med strategier, om urvalsförfarandena var tillförlitliga, väldokumenterade och byggde på tydliga urvalskriterier och om icke-statliga organisationers tidigare erfarenheter utnyttjades på lämpligt sätt. Sammanfattningen av bedömningen finns i bilaga III.

De urvalsförfaranden som granskades inom området utvecklingsbistånd var till största delen inbjudningar att lämna förslag¹⁶. Inbjudningarna uppfyllde kraven i budgetförordningen och kommissionens strategier, och de använde generellt tydliga urvalskriterier som meddelades alla berörda parter och säkerställde att sökande behandlades lika.

Vi fann några brister i insynen i GD Echos granskade urvalsprocesser som genomförts under 2014, 2015 och 2016. Problemen, som gällde dokumentationen av urvalsförfarandet, hade redan identifierats vid en tidigare revision gjord av revisionsrätten¹⁷. GD Echo vidtog därför korrigerande åtgärder som resulterade i en handlingsplan och en ny sammanfattande bedömningsmall för 2017, som återigen ändrades för 2018 för att bättre visa en särskild bedömning för varje urvalskriterium.

De sökandes operativa förmåga är ett av de kriterier som GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar använder i sina urvalsförfaranden. Utvärderingskommittéerna bedömer förmågan utifrån den tidigare erfarenhet som de sökande redovisar men begärde sällan bevis som bekräftade erfarenheten. GD Echo anser också att tidigare erfarenhet är ett relevant bedömningskriterium.

Kommissionen kontrollerar inte alltid att redovisningarna av tidigare erfarenhet är korrekta eftersom dess system för förvaltningsinformation inte innehåller all relevant information om de anslag som icke-statliga organisationer har erhållit och de åtgärder som utförts. Därför kan informationen endast i begränsad omfattning användas i urvalsförfarandena.

Vi fann att kommissionen hade accepterat inkonsekvenser och felaktiga redovisningar av tidigare erfarenhet när två av de granskade projekten valdes ut¹⁸.

Ibland saknades insyn när icke-statliga organisationer som tredje part tilldelades bidrag i flera led

Vi undersökte hur stor insynen var när valet av icke-statliga organisationer inte gjordes direkt av kommissionen. Vi bedömde om kommissionens olika avdelningar konsekvent tillämpade förfarandena för garanterad insyn vid valet av icke-statliga organisationer som fick bidrag i flera led. Dessutom bedömde vi om deras val av icke-statliga organisationer säkerställde att de sökande behandlades lika, om de hade använt tidigare erfarenheter för att förbättra urvalet och om de bedömde att de icke-statliga organisationerna hade tillräcklig förmåga att utföra den finansierade åtgärden.

Kommissionens olika avdelningar tillämpar inte förfarandena för bidrag i flera led på samma sätt

När kommissionen vid direkt förvaltning upprättar bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut med kontraktsparter, bland annat icke-statliga organisationer, har de två parterna ett rättsligt förhållande. I några fall ges emellertid EU-medel i flera led till tredje part. Sådana bidrag i flera led ska uppfylla specifika och transparenta villkor¹⁹, till exempel finns det en övre gräns på 60 000 euro som kan betalas till en tredje part, förutom då det ekonomiska stödet är huvudmålet för åtgärden²⁰.

De flesta av kommissionens avdelningar som granskades²¹ tillämpar konsekvent de allmänna reglerna i budgetförordningen och de riktlinjer för stöd som GD Budget har utfärdat, utom GD Echo som använder en annan tolkning. Generaldirektoratet hänvisar till behovet av att återspegla de specifika behoven och förhållandena vid humanitärt bistånd och anser att alla åtgärder som finansieras genom bidrag till genomförandepartner har som huvudsakligt mål att bevilja ekonomiskt stöd till tredje part. Det innebär att de i praktiken inte tillämpar den övre gränsen på 60 000 euro eftersom alla bidrag i flera led anses tillhöra det ovan nämnda undantaget.

Effekten av den här tolkningen är att bidrag i flera led tillåts utan en gräns för kontraktsbeloppet eller antalet ytterligare genomförandenivåer. Det faktum att GD Echo inte tillämpar några sådana begränsningar påverkar insynen i bidrag i flera led.

FN-organens förfaranden för urval av icke-statliga organisationer var inte alltid transparenta

Vid indirekt förvaltning måste ett FN-organ som ansöker om EU-medel visa att dess förmåga när det gäller ekonomisk förvaltning och skydd av EU:s ekonomiska intressen motsvarar kommissionens. Om så är fallet får organet välja sina genomförandepartner (vid bidrag i flera led) i enlighet med sina egna regler och förfaranden²².

Vi konstaterade att det i hälften av de projekt med indirekt förvaltning som vi valde ut för granskning (se bilaga II) saknades insyn i FN-organens förfaranden för att välja icke-statliga organisationer, trots att kommissionen hade gett dem en positiv bedömning. I dessa tre fall²³ gav FN-organen bidrag i flera led direkt till icke-statliga organisationer utan att följa sina egna interna förfaranden (se ruta 4).

Kommissionen samlar inte alltid in och kontrollerar informationen om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer på lämpligt sätt

Vi bedömde om kommissionen visste hur EU-medel som förvaltades av icke-statliga organisationer användes och om denna information samlades in och kontrollerades på lämpligt sätt. För att fastställa detta undersökte vi om kommissionen hade heltäckande information om alla icke-statliga organisationer som tilldelats medel, och även om utförda åtgärder och erhållna anslag, och om det fanns lämpliga system för att samla in informationen. Vi tittade även på om denna information gjorde att kommissionen kunde kontrollera de deklarerade kostnaderna.

Kommissionens system registrerar inte alltid information om de anslag som varje stödmottagare i ett kontrakt erhåller

Vi konstaterade att de kommissionsavdelningar som vi granskade förvaltade bidrag med hjälp av olika system som tillgängliggjorde varierande mängder information om anslagen till stödmottagare (se fyra exempel i ruta 5).

Följaktligen är den information som samlas in i kommissionens olika system inte enhetlig, och det är inte alltid möjligt att redovisa de anslag som varje stödmottagare inom ett kontrakt har erhållit.

På området yttre åtgärder har kommissionen inte heltäckande information om alla icke-statliga organisationer som får stöd

Både vid direkt och indirekt förvaltning fann vi flera projekt i vårt urval där kommissionen hade felaktig information om de olika aktörerna som genomförde den finansierade åtgärden. Detta gällde främst nätverk av internationella icke-statliga organisationer där kommissionens system innehöll information om strukturen på de genomförande enheterna som inte återspeglade hur det verkligen såg ut.

När det gällde fyra av de 14 projekt med direkt förvaltning som vi granskade²⁵ fann vi att de icke-statliga organisationer som hade undertecknat bidragsöverenskommelserna hade delegerat projektgenomförandet i flera led till andra enheter i samma nätverk utan att denna information hade registrerats i kommissionens system (se figur 3).

Källa: Europeiska revisionsrätten.

Bland dessa 14 projekt²⁶ hittade vi även tre fall där identifieringen av partnerna i kommissionens system var oklar eller gällde olika rättsliga enheter inom samma nätverk av internationella icke-statliga organisationer. Den tillgängliga informationen om vilka enheter som genomförde åtgärderna och vilka enheter som erhöll anslag var därför inte tydlig.

I fem av de sex projekt med indirekt förvaltning som vi granskade²⁷ gjorde inte den information som kommissionen fick från FN-organen det möjligt för oss att fastställa vilka anslag som erhållits eller vilka åtgärder som utförts av varje icke-statlig organisation som fick bidrag i flera led (se bilaga III).

För två av dessa fem projekt hade kommissionen begärt att få ytterligare information och förtydliganden från FN-organen. Men svaren var antingen otillfredsställande eller så lämnades de inte förrän efter flera påstötningar när projektverksamheten redan var avslutad²⁸.

Vid indirekt förvaltning utgjorde bristen på tillgänglig information ett hinder för kommissionens kontroll av de deklarerade kostnaderna

Vad beträffar projekt som kommissionen förvaltar indirekt brukar kontrakten i den globala budgeten innehålla en procentandel för omkostnader på högst 7 %. Vi fann att omkostnader hade deklarerats för de olika genomförandenivåerna i fem²⁹ av de sex fall som vi granskade, först för den enhet som anförtrotts förvaltningsuppgifter och därefter för de icke-statliga organisationer som fick bidrag i flera led³⁰.

Eftersom det saknades lämplig information om de kostnader som deklarerats av icke-statliga organisationer som fått bidrag i flera led kunde kommissionen inte alltid kontrollera de kostnader som deklarerats av alla icke-statliga organisationer som fått finansiering. Detta hindrade kommissionen från att upptäcka potentiella fall av för högt redovisade kostnader.

Information om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer offentliggörs i flera system, men den redovisade informationen är begränsad

Vi bedömde om kommissionen i lämplig tid hade offentliggjort heltäckande information om medel som varit föremål för kontrakt med icke-statliga organisationer för de politikområden som vi granskade. På området yttre åtgärder undersökte vi om kommissionen följde internationella normer för öppenhet i biståndet när den offentliggjorde information om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer. Vi tittade på om kommissionen hade kontrollerat om lämplig information hade offentliggjorts om tredje part med status som icke-statlig organisation som fick bidrag i flera led. För de granskade projekten kontrollerade vi dessutom om de uppgifter som offentliggjorts på olika öppenhetsportaler var konsekventa.

Information om kontrakt med icke-statliga organisationer offentliggörs i systemet för finansiell transparens, men den är ofullständig

Varje år offentliggör kommissionen uppgifter om mottagarna av EU-finansiering med direkt förvaltning inom alla politikområden i sitt system för finansiell transparens³¹ (se ruta 7). Genom att i efterhand offentliggöra information om mottagare av EU-medel i systemet för finansiell transparens uppfyller kommissionen budgetförordningens krav³².

Systemet för finansiell transparens innehåller dock inte heltäckande information om finansiering till icke-statliga organisationer eftersom

• ingen information om gjorda betalningar offentliggörs,
• mottagarkategorin ”icke-statlig organisation” infördes inte förrän 2016 och används inte konsekvent eftersom det saknas kriterier för identifiering av icke-statliga organisationer,
• enheter som får finansiering genom bidrag i flera led redovisas inte.

Kommissionens avdelningar tillämpar olika metoder när de redovisar finansiering i systemet för finansiell transparens. När GD Forskning och innovation, GD Miljö och GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur (via Eacea) ingår kontrakt med flera stödmottagare offentliggör de namnen på samtliga stödmottagare och bifogar en fördelning av medlen. GD Echo offentliggör bidragsbeloppet och namnet på den icke-statliga organisation som kommissionen har ingått bidragsöverenskommelsen med men ingen information om eventuella andra genomförandepartner som utför delar av eller hela åtgärden (se figur 3). GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och GD Internationellt samarbete och utveckling uppger namnen på de icke-statliga organisationer som kommissionen har ingått en bidragsöverenskommelse med och namnen på de medsökande. Bidragsbeloppet är dock helt kopplat till den ledande partnern och delas inte upp per stödmottagare.

Vi konstaterade för samtliga 14 granskade projekt med direkt förvaltning att de belopp som hade offentliggjorts i systemet för finansiell transparens överensstämde med åtagandena i bidragsöverenskommelserna. Men i fem fall³³ saknades några uppgifter om typ av åtgärd, geografisk lokalisering eller ansvarig avdelning, eller så var uppgifterna felaktiga.

Ytterligare information, bland annat om resultat, offentliggörs på olika öppenhetsportaler

Förutom i systemet för finansiell transparens offentliggör kommissionen information om finansierade åtgärder på flera plattformar för de olika politikområdena. På forskningsområdet till exempel offentliggör kommissionen information om sin finansiering via CORDIS, ett arkiv och en portal som är offentliga och handlar om EU-finansierade forskningsprojekt och deras resultat³⁴.

På området yttre åtgärder offentliggör kommissionen information om finansiering till icke-statliga organisationer via flera webbportaler för öppenhet i biståndet: EU Aid Explorer³⁵, det europeiska informationssystemet för nöd- och katastrofinsatser (Edris) och den ekonomiska spårningstjänsten³⁶ och den ekonomiska spårningstjänsten³⁷. Allmänt sett överensstämde den offentliggjorda informationen om de granskade projekten med den finansiering som betalats ut.

Information om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd offentliggörs i allmänhet i enlighet med internationella öppenhetsnormer

Kommissionen rapporterar uppgifter om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd för att uppfylla åtaganden om öppenhet vid internationellt bistånd. Den rapporterar till OECD:s rapporteringssystem för kreditgivare³⁸, OECD:s undersökning av framtida utgiftsplaner³⁹ och det internationella initiativet för öppenhets (Iati) register⁴⁰ i enlighet med internationella, gemensamma normer.

Kommissionen offentliggjorde uppgifter om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i enlighet med Iatis gemensamma norm, men några av uppgifterna hade brister

Kommissionen offentliggör uppgifter om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i enlighet med en gemensam ram för standardrapportering som utarbetats inom Iati⁴¹, som är ett globalt initiativ för att försöka förbättra öppenheten och ändamålsenligheten vid utvecklingssamarbete.

Generellt offentliggör kommissionen uppgifter i enlighet med Iati-normen. Vi konstaterade dock att Iatis uppgiftsrapportering inte innehåller uppgifter om EU:s förvaltningsfonder eller information om de finansierade projektens resultat⁴².

Vi jämförde den information om projekten i urvalet som offentliggjorts på Iatis användarvänliga webbportal med de faktiska uppgifterna. Information offentliggjordes om alla granskade projekt, men vi hittade flera fel i de kontrakterade beloppen⁴³, utbetalningarna⁴⁴ och projektens slutdatum⁴⁵ (se ruta 8).

FN-organen offentliggjorde otillräcklig information om de kontrakt som tilldelats icke-statliga organisationer

Kommissionen anförtror genomförandet av projekt med indirekt förvaltning till en tredje part. I de här fallen ansvarar den enhet som anförtrotts förvaltningsuppgifter för att offentliggöra de bidrag som tilldelats med EU-medel⁴⁶.

Vi kontrollerade de uppgifter som de FN-organ som anförtrotts förvaltningsuppgifter hade offentliggjort om de sex projekten med indirekt förvaltning i urvalet (se bilaga II). I fem fall konstaterade vi att FN-organen antingen inte offentliggjorde⁴⁷, eller endast delvis offentliggjorde⁴⁸, information om de bidrag som hade tilldelats icke-statliga organisationer med EU-medel (se ruta 9). Vidare kontrollerade inte kommissionen att FN-organen hade uppfyllt detta krav.

Slutsatser och rekommendationer

Vi granskade öppenheten när det gäller EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer. Vi tittade därför på om kommissionens identifiering av enheter som icke-statliga organisationer var tillförlitlig och om valet av icke-statliga organisationer som genomför EU-finansierade åtgärder var transparent. Vi undersökte också om processen för insamling, kontroll och redovisning av information om icke-statliga organisationer var lämplig. Granskningen omfattade de viktigaste politikområdena där icke-statliga organisationer förvaltar EU-medel, och vi inriktade oss i första hand på det största finansieringsområdet, yttre åtgärder.

Vår slutsats är att kommissionen inte var tillräckligt transparent i fråga om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer.

I de flesta fall avgörs inte berättigandet till EU-finansiering av statusen som icke-statlig organisation. Tilldelningen av status som icke-statlig organisation i kommissionens redovisningssystem, som bygger på en egen försäkran, och kommissionens begränsade kontroller gjorde att klassificeringen av en enhet som icke-statlig organisation var otillförlitlig (se punkterna 18–27).

Det fanns inget system för hela kommissionen där sökande som ansöker om finansiering registreras. Dessutom var de olika systemen som används för att registrera sökande som ansöker om finansiering, däribland icke-statliga organisationer, inte sammankopplade (se punkt 22).

Rekommendation 1 – Gör informationen om icke-statliga organisationer tillförlitligare

Kommissionen bör stärka sina insatser och förbättra insynen i sin rapportering om icke-statliga organisationer som genomför EU-åtgärder. Kommissionen bör därför se till att få lämplig information och göra informationen i sitt förvaltningssystem om icke-statliga organisationer som förvaltar EU-medel tillförlitligare genom att

1. i sina interna riktlinjer för validering av rättsliga enheter ange tydliga kriterier för identifiering som icke-statlig organisation i ABAC,
2. i ett gemensamt registreringssystem införa kravet (eller möjligheten, när icke-statliga organisationer hänvisar till säkerhetsaspekter) att sökande som ansöker om EU-medel ska intyga att de är en icke-statlig organisation och redovisa de kriterier som ligger till grund för bedömningen.

Tidsram: slutet av 2020.

På området yttre åtgärder fann vi att kommissionens val av projekt som leddes av icke-statliga organisationer i allmänhet var transparenta. I några fall fanns det dock brister (se punkterna 28–33).

Vi fann att kommissionens olika avdelningar inte tillämpade förfarandena för bidrag i flera led på samma sätt. GD Echo gör en bredare tolkning av reglerna för ekonomiskt stöd till tredje part än övriga generaldirektorat och tillåter flera genomförandenivåer utan någon gräns för bidragsbeloppen i flera led (se punkterna 35 och 37).

De granskade FN-organens förfaranden för urval av icke-statliga organisationer var inte alltid transparenta (se punkterna 38–39).

Rekommendation 2 – Kontrollera tillämpningen av regler för bidrag i flera led

När genomförandet av en åtgärd med direkt förvaltning kräver att bidragen tilldelas i flera led bör kommissionen

1. tillämpa en konsekvent tolkning av budgetförordningens regler inom sina olika avdelningar och ta hänsyn till sektorsspecifika förhållanden; särskilt när genomförandet av en åtgärd kräver att ekonomiskt stöd ges till tredje part bör villkoren för stödet anges i bidragsöverenskommelsen i enlighet med budgetförordningen från 2018.

När FN-organ väljer ut stödmottagare vid indirekt förvaltning bör kommissionen

2. kontrollera att FN-organen korrekt tillämpar sina regler och förfaranden för valet av genomförandepartner.

Tidsram: från och med mitten av 2019.

Kommissionen samlade inte alltid in och kontrollerade informationen om icke-statliga organisationer på lämpligt sätt. Framför allt var systemen inte alltid upplagda så att det gick att redovisa vilka anslag varje stödmottagare inom ett kontrakt hade erhållit (se punkterna 41–42).

På området yttre åtgärder hade kommissionen inte heltäckande information om de anslag som erhållits och de åtgärder som utförts av varje genomförare. Detta inträffade framför allt när det handlade om nätverk av internationella icke-statliga organisationer och projekt med indirekt förvaltning. Vid indirekt förvaltning utgjorde bristen på tillgänglig information dessutom ett hinder för kommissionens kontroll av de deklarerade kostnaderna (se punkterna 43–49).

Rekommendation 3 – Förbättra informationen om anslag som förvaltas av icke-statliga organisationer

Kommissionen bör förbättra den information som samlas in om icke-statliga organisationer som får finansiering genom att

1. göra det möjligt att i de olika systemen för bidragsförvaltning redovisa anslagen till varje stödmottagare som EU har kontrakt med, och inte endast anslagen till den samordnande stödmottagaren, så att informationen kan användas för analys och behandling.

Inom området yttre åtgärder bör kommissionen förbättra möjligheten att spåra medel genom att

2. i sina system identifiera de enheter som faktiskt genomför de finansierade åtgärderna när dessa genomförs av nätverk av internationella icke-statliga organisationer,
3. för projekt med indirekt förvaltning via FN-organ kontrollera att det finns tillräcklig information om de indirekta kostnader som de icke-statliga organisationer som fått finansiering deklarerar som gör att de kostnader som samtliga genomförare deklarerar kan bedömas.

Tidsram: mitten av 2021.

Information om EU-medel som förvaltas av icke-statliga organisationer offentliggörs i flera system men den redovisade informationen är begränsad, utom på området yttre åtgärder (se punkterna 51-56).

Kommissionen offentliggjorde i allmänhet uppgifter om humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i enlighet med internationella öppenhetsnormer, men några av uppgifterna hade brister (se punkterna 58-60).

I fem fall offentliggjorde inte de FN-organ som anförtrotts förvaltningsuppgifter, eller offentliggjorde endast delvis, de kontrakt som tilldelats icke-statliga organisationer, och kommissionen kontrollerade inte om FN-organen hade uppfyllt detta krav (se punkt 62).

Rekommendation 4 – Standardisera information som offentliggörs och gör den korrektare

Kommissionen bör

1. införa en enhetlig metod som alla avdelningar ska använda när de offentliggör information i systemet för finansiell transparens för att säkerställa att alla stödmottagare som EU har kontrakt med offentliggörs, tillsammans med det tilldelade stödbeloppet.

Tidsram: mitten av 2021.

På området yttre åtgärder bör kommissionen

2. öka efterlevnaden av internationella öppenhetsnormer genom att rapportera resultaten av finansierade projekt och uppgifter om EU:s förvaltningsfonder,
3. kontrollera hur FN-organ uppfyller kravet på att korrekt offentliggöra de kontrakt som tilldelas med EU-medel.

Tidsram: mitten av 2021.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning V, med ledamoten Lazaros S. Lazarou som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 5 december 2018.

För revisionsrätten

Klaus-Heiner LEHNE
Ordförande

Akronymer och förkortningar

ABAC: kommissionens system för periodiserad redovisning.

CORDIS: gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling.

Cris: det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser.

Eacea: genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur.

Easme: genomförandeorganet för små och medelstora företag.

Edris: det europeiska informationssystemet för nöd- och katastrofinsatser.

Ercea: genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet.

EUF: Europeiska utvecklingsfonden.

GD BUDG: generaldirektoratet för budget.

GD DEVCO: generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling.

GD EAC: generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur.

GD Echo: generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo).

GD ENV: generaldirektoratet för miljö.

GD NEAR: generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar:

GD RTD: generaldirektoratet för forskning och innovation.

Iati: det internationella initiativet för öppenhet i biståndet.

NGO: icke-statlig organisation.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

REA: genomförandeorganet för forskning.

Unicef: FN:s barnfond.

Slutnoter

¹ Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, EU financing for NGOs in the area of home affairs, security and migration (EU-finansiering till icke-statliga organisationer på området inrikes frågor, säkerhet och migration), Europaparlamentets utredningstjänst, Financial accountability of civil society organisations (ekonomisk ansvarsskyldighet för organisationer i det civila samhället), maj 2015, och Europaparlamentet, utredningsavdelningen för budgetfrågor Democratic Accountability and Budgetary Control of non-Governmental Organisations Funded by the EU Budget (demokratisk ansvarsskyldighet och budgetkontroll när det gäller icke-statliga organisationer som finansieras från EU:s budget), januari 2017.

² I förslaget till betänkande om budgetkontroll av finansieringen av icke-statliga organisationer från EU:s budget (2015/2345(INI)) uppmanades revisionsrätten att utarbeta en särskild rapport om transparensen i samband med EU:s finansiering av icke-statliga organisationer.

³ Internationella organisationer använder olika definitioner. Exempelvis beskriver Förenta nationerna (FN) en icke-statlig organisation som en ideell, frivillig medborgargrupp som är organiserad på lokal, nationell eller nationell nivå (https://outreach.un.org/ngorelations/content/about-us-0).

⁴ KOM(1997) 241 slutlig, 6.6.1997, Meddelande från kommissionen om föreningar och stiftelser i Europa, punkt 2.3 a–e.

⁵ Verksamhetsbidrag utgjorde 95 % av de medel som var föremål för kontrakt med icke-statliga organisationer i EU:s allmänna budget (6,3 av totalt 6,6 miljarder euro) under perioden 2014–2016.

⁶ Artikel 35 i kapitel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1): ”Offentliggörande av information om mottagare samt annan information”

⁷ Rådets slutsatser om EU:s gemensamma ståndpunkt vid det fjärde högnivåforumet om biståndseffektivitet, som antogs den 14 november 2011.

⁸ Det europeiska samförståndet om utveckling är ett gemensamt uttalande från Europeiska unionen och dess medlemsstater som anger en heltäckande gemensam ram för europeiskt utvecklingssamarbete.

⁹ Vid direkt förvaltning ansvarar kommissionen för alla uppgifter som rör EU:s budgetgenomförande. Uppgifterna utförs direkt av kommissionens avdelningar, antingen vid huvudkontoret, vid EU:s delegationer eller via EU:s genomförandeorgan.

¹⁰ Vid indirekt förvaltning anförtror kommissionen uppgifter som rör budgetgenomförandet till internationella organisationer, biståndsorgan i EU:s medlemsstater, partnerländer eller andra organ.

¹¹ Se ansökningsomgångar för administrationsbidrag till icke-statliga organisationer som främst är aktiva inom miljö- och/eller klimatpolitik (t.ex. ansökningsomgångar med identifieringskoderna LIFE-NGO-EASME-2014 och LIFE-NGO-FPA-EASME-2017).

¹² Det andra kravet för att icke-statliga organisationer ska vara berättigade till stöd enligt den förordningen är att de ska ha sitt säte i en medlemsstat eller i tredje land som är mottagare av bistånd. I undantagsfall får sätet vara beläget i ett annat tredje land, som är bidragsgivare.

¹³ Till exempel har GD Internationellt samarbete och utveckling riktlinjer för sökande vid inbjudan att lämna förslag som anger att en icke-statlig organisation ska lämna in sin stadga eller bolagsordning och styrkande handlingar. Utvärderingskommittéerna kontroller att de juridiska handlingarna överensstämmer med typen av enhet.

¹⁴ Enligt KOM(2012) 492 slutlig, 12.9.2012, En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser kan bland annat icke-statliga organisationer, lokalt baserade organisationer, religiösa organisationer, stiftelser, forskningsinstitut, kooperativ och yrkes- och branschorganisationer klassificeras som civilsamhällesorganisationer.

¹⁵ Projekt 7 och 16.

¹⁶ Projekt 4 tilldelades direkt utan ansökningsomgång.

¹⁷ Punkterna 27–29 i särskild rapport nr 15/2016 Förvaltade kommissionen det humanitära biståndet till konfliktdrabbade befolkningar i området kring de afrikanska stora sjöarna på ett ändamålsenligt sätt? (https://eca.europa.eu).

¹⁸ Projekt 16 och 17.

¹⁹ Anges i artikel 137 i budgetförordningen och artikel 210 i tillämpningsföreskrifterna.

²⁰ Det bör noteras att dessa regler har omformulerats i budgetförordningen från 2018, och i artikel 204 anges nu följande: ”Det högsta beloppet i ekonomiskt stöd som får utbetalas till en tredje part […] får [inte] överstiga 60 000 euro […]. [Detta] tröskelvärde […] får överskridas om det annars skulle vara omöjligt eller alltför svårt att uppnå målen för åtgärderna.”

²¹ GD Forskning och innovation, GD Miljö, GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur, GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och GD Internationellt samarbete och utveckling.

²² I artikel 60.2 d i budgetförordningen anges att de enheter som anförtros förvaltningsuppgifter ska ”tillämpa lämpliga regler och förfaranden för finansiering genom unionens medel i form av bidrag, upphandling eller finansieringsinstrument”. Detta kontrolleras vid en förhandsbedömning (så kallad pelarbedömning) som görs av en oberoende revisor i enlighet med de direktiv som varje generaldirektorat utarbetar.

²³ Projekt 9, 18 och 20.

²⁴ Administrationsbidrag till icke-statliga organisationer som arbetar med miljö- och klimatfrågor ges alltid till en enda mottagare.

²⁵ Projekt 4, 11, 12 och 13.

²⁶ Projekt 11, 12 och 15.

²⁷ Projekt 8, 9, 10, 18 och 19.

²⁸ Projekt 8. FN-organet lämnade tillfredsställande svar på den tredje begäran från GD Echo efter revisorernas besök på plats.

²⁹ Projekt 8, 9, 18, 19 och 20.

³⁰ Revisionsrätten har redan i sin särskilda rapport nr 4/2018 EU:s stöd till Myanmar/Burma pekat på risken för att indirekta kostnader dubbelfinansieras i projekt med indirekt förvaltning som genomförs av icke-statliga organisationer som tredje part. Se även punkt 48 i revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2017 EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister.

³¹ Systemet för finansiell transparens: http://ec.europa.eu/budget/fts/index_en.htm.

³² Artikel 35 i budgetförordningen för unionens allmänna budget och artikel 21 i dess tillämpningsföreskrifter: ”Offentliggörande av information om mottagare samt annan information”

³³ Projekt 1, 2, 5, 14 och 15.

³⁴ Källa: https://cordis.europa.eu/

³⁵ https://euaidexplorer.ec.europa.eu/

³⁶ https://webgate.ec.europa.eu/hac/

³⁷ https://fts.unocha.org/

³⁸ https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=CRS1

³⁹ https://stats.oecd.org/Index.aspx?DataSetCode=FSS

⁴⁰ https://www.iatiregistry.org/

⁴¹ Iati lanserades 2008 efter det tredje högnivåforumet om biståndseffektivitet i Accra.

⁴² I februari 2018 rapporterade GD Internationellt samarbete och utveckling en första omgång resultatuppgifter från över 700 projekt till Iati.

⁴³ Projekt 4, 5, 6, 7, 14, 15, 16 och 17.

⁴⁴ Projekt 1, 2, 11, 12 och 13.

⁴⁵ Projekt 7, 14 och 15.

⁴⁶ Enligt de allmänna villkoren för överenskommelser som ingås mellan kommissionen och de enheter som anförtros förvaltningsuppgifter är de senare skyldiga att offentliggöra detaljerad information om de bidrag som finansieras av EU på sin webbplats eller i sina system. De ska offentliggöra namnet på kontraktet/projektet, dess typ och syfte, namn och lokalisering på stödmottagaren och kontraktsbeloppet. Vid åtgärder med flera givare sker offentliggörandet i enlighet med de regler som antagits av den enhet som anförtros förvaltningsuppdrag.

⁴⁷ Projekt 9, 18 och 20.

⁴⁸ Projekt 8 och 19.

⁴⁹ I COM(2012) 492 final, 12.9.2012, En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser klassificeras bland annat icke-statliga organisationer, lokalt baserade organisationer, religiösa organisationer, stiftelser, forskningsinstitut, kooperativ samt yrkes- och branschorganisationer som civilsamhällesorganisationer.

⁵⁰ Märk väl: Bidragsberättigade sökande inom Life behöver inte vara registrerade som icke-statliga organisationer. De måste uppfylla alla kriterier för bidragsberättigande för att få delta i Lifehandlingsprogrammet och beviljas administrationsbidrag för stöd till icke-statliga organisationer på miljö- och klimatområdet.

⁵¹ Internationella organisationer använder olika definitioner. FN beskriver exempelvis en icke-statlig organisation som en ”ideell, frivillig organisation som är organiserad på lokal, nationell eller internationell nivå” (https://outreach.un.org/ngorelations/content/about-us-0).

⁵² Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning D: budgetfrågor, undersökningen Democratic Accountability and Budgetary Control of Non-Governmental Organisations funded by the EU Budget, den 17 november 2016.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning V EU:s finansiering och förvaltning, där ledamoten Lazaros S. Lazarou är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Annemie Turtelboom med stöd av Dennis Wernerus (kanslichef), Sabine Hiernaux-Fritsch (förstechef), Roberto Ruiz (uppgiftsansvarig) och Eva Maria Coria Paramas, Erika Katalin Söveges, Maria-Luisa Gomez Valcarcel och Francesco Zoia Bolzonello (revisorer). Språkligt stöd gavs av Hannah Critoph.

Från vänster till höger: Hannah Critoph, Roberto Ruiz, Annemie Turtelboom, Erika Katalin Söveges, Dennis Wernerus.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

© Europeiska unionen, 2018

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.