Instrument för internationalisering av små och medelstora företag
stödåtgärderna är många men inte helt sammanhängande eller samordnade

Sammanfattning

I Små och medelstora företag (SMF) utgör ryggraden i EU:s ekonomi. De står för omkring 99 % av alla företag och 65 % av alla arbetstillfällen inom den icke-finansiella företagssektorn.

II Internationell handel är en viktig drivkraft för EU:s ekonomi, med fler än 90 miljoner arbetstillfällen som är beroende av export. Trots de små och medelstora företagens betydelse för ekonomin bidrar de inte till internationell handel i samma utsträckning som större företag: de står endast för 30 % av den totala exporten (sett till värdet) till länder utanför EU.

III EU:s bidrag till instrument som särskilt inriktar sig på internationalisering av små och medelstora företag uppgick till omkring 850 miljoner euro under perioden 2014–2020, inbegripet omkring 450 miljoner euro i EU-bidrag till Enterprise Europe Network och 30 miljoner euro till Startup Europe. Dessa instrument kompletteras av EU-åtgärder där internationalisering av små och medelstora företag ingår som ett av många områden, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Horisont 2020 eller EU:s utrikespolitiska instrument.

IV Denna särskilda rapport är den senaste i en rad publikationer från revisionsrätten som granskar stöd till små och medelstora företag. Den fokuserar på två viktiga EU-instrument som stöder internationalisering av små och medelstora företag, både på EU:s inre marknad och i länder utanför EU, under programperioden 2014–2020, nämligen Enterprise Europe Network och initiativet Startup Europe. Internationaliseringen av små och medelstora företag är av stort intresse för Europaparlamentet och andra berörda parter på grund av dess betydelse för att maximera EU:s tillväxtpotential, särskilt genom export. Revisionen förväntas bidra till ökad samstämmighet och samordning av EU:s program på detta viktiga politikområde och stärka kommissionens övervakningssystem för det övergripande genomförandet av dess strategi för internationalisering av små och medelstora företag från ett tidigt skede av programperioden.

V Vi granskade EU:s strategi för internationalisering av små och medelstora företag och två av de viktigaste initiativ som förvaltas direkt av kommissionen på detta område: Enterprise Europe Network och Startup Europe. Den övergripande revisionsfrågan var om EU:s stöd till internationalisering av små och medelstora företag var konsekvent och samordnat och framgångsrikt bidrog till en internationalisering.

VI Vi fann att EU:s strategi korrekt identifierade de största hindren för internationalisering av små och medelstora företag och att EU och medlemsstaterna har vidtagit ett stort antal åtgärder för att stödja de små och medelstora företagens internationalisering. Men viktiga åtgärder i strategin har inte genomförts på ett framgångsrikt sätt. Det finns i synnerhet ingen uppdaterad förteckning över alla relevanta åtgärder på detta område, vilket skulle göra det möjligt att identifiera luckor, överlappningar och potentiella synergieffekter mellan befintliga åtgärder. Dessutom har EU-åtgärdernas finansiella hållbarhet inte alltid behandlats tillräckligt, vilket har lett till att vissa åtgärder har avbrutits trots positiva resultat.

VII Enterprise Europe Network har uppnått sina mål, men det är fortfarande oklart i vilken utsträckning detta har främjat internationaliseringen av små och medelstora företag. Dessutom varierar Enterprise Europe Networks prestationer mellan länder och konsortier, och dess medlemmar skulle kunna ha nytta av ytterligare stöd på vissa områden, såsom tillgång till finansiering. Samarbetet mellan Enterprise Europe och andra instrument fungerar bra på EU-nivå men mindre bra mellan EU och nationella instrument.

VIII Startup Europe hanterar nystartade företags behov, men bara på kort sikt, eftersom alla finansierade projekt upphörde vid bidragsöverenskommelsens slut, och aktiviteterna hade i regel hållbarhetsproblem. Kommissionen har ingen övergripande struktur för att samordna initiativet, vilket leder till ett begränsat samarbete mellan olika projekt samt mellan Startup Europe och andra EU-instrument och nationella instrument. Övervakningen av resultat är endast ändamålsenlig på individuell projektnivå, vilket leder till begränsad information om Startup Europes övergripande resultat. Dessutom har initiativet i vissa fall lett till att nystartade företag förvärvats av enheter utanför EU.

IX Vi rekommenderar kommissionen att

• öka medvetenheten, samstämmigheten, samordningen och hållbarheten när det gäller stödet till internationalisering av små och medelstora företag,
• öka Enterprise Europe Networks synlighet liksom samarbetet med andra liknande program, räckvidden i utbildningsverksamheten och den geografiska täckningen av tredjeländer som är viktiga handelspartner för EU,
• förbättra övervakningen av och den långsiktiga ändamålsenligheten hos Startup Europe.

Inledning

01 Små och medelstora företag utgör ryggraden i EU:s ekonomi. Omkring 99 % av alla företag i EU, som svarar för drygt hälften av EU:s ekonomiska produktion i den icke-finansiella sektorn, är små och medelstora företag. Dessa 21 miljoner företag sysselsätter omkring 100 miljoner personer och står därför för 65 % av alla arbetstillfällen inom den icke-finansiella företagssektorn¹.

02 Internationalisering är en viktig drivkraft för tillväxten i EU. Den har också en positiv inverkan på sysselsättningen när företag växer genom internationell handel. Inom EU är 56 miljoner arbetstillfällen beroende av handel inom EU² och över 38 miljoner av export till länder utanför EU³. Exakta uppgifter om små och medelstora företags andel av sysselsättningen inom den internationella handeln (både inom och utanför EU) saknas, men de uppskattas endast stå för 30 % av värdet av den totala exporten till länder utanför EU⁴.

03 De europeiska och globala marknaderna är därför viktiga för de små och medelstora företagens tillväxt. Deras ringa storlek innebär inte – eller ska inte innebära – att de inte kan försöka få samma fördelar av den gränsöverskridande handeln som större företag. Och med tanke på SMF-sektorns omfattning kan åtgärder som hjälper små och medelstora företag att växa ha en betydande inverkan på sysselsättningen och tillväxten i EU.

Hinder för internationaliseringen av små och medelstora företag

04 Internationalisering är en process där företag blir involverade på internationella marknader (inom eller utanför EU), i första hand genom export men även genom import och tekniskt samarbete. En rad interna och externa faktorer kan hindra små och medelstora företag från att satsa på internationalisering med samma lätthet som större företag. Det handlar bland annat om en allmän brist på kunskap om internationell handel eller affärsmöjligheter på annat håll, komplex utländsk lagstiftning, tullsystem och andra administrativa hinder, begränsade resurser och begränsad kapacitet (inbegripet tillgång till finansiering), riskaversion samt bristande kännedom om offentliga stödsystem. Att hjälpa små och medelstora företag att övervinna dessa hinder står högt på EU:s dagordning, och ett antal initiativ har tagits för att tillgodose deras behov.

EU:s strategi för internationalisering av små och medelstora företag

05 EU:s övergripande politik för internationalisering av små och medelstora företag, både på den inre marknaden och utanför EU, har sitt ursprung i ”Small Business Act” (småföretagsakten) för Europa⁵. Den är hörnstenen i SMF-stödet och syftar till att skapa samstämmighet mellan EU:s många instrument och åtgärder för att främja den internationella tillväxten för europeiska små och medelstora företag. I den fastställs också de principer som styr EU:s initiativ på detta område (se ruta 1), och medlemsstaterna uppmuntras att följa liknande principer och prioriteringar i sin egen politik till stöd för internationalisering av små och medelstora företag.

06 Principerna i småföretagsakten för Europa följdes 2011 av kommissionens meddelande Företaget är litet, världen stor, där en EU-strategi för internationalisering av små och medelstora företag fastställdes. Strategin syftade till att hantera utmaningar (figur 1), skapa samstämmighet i de många befintliga åtgärderna till stöd för de europeiska små och medelstora företagens internationella tillväxt samt fastställa de principer som borde styra alla EU-initiativ på detta område från och med 2014.

07 För att ta itu med de identifierade utmaningarna fastställdes följande mål i EU:s strategi för internationalisering av små och medelstora företag:

• Att förse små och medelstora företag med lättillgänglig och adekvat information om hur de kan utöka sin verksamhet på internationella marknader.
• Att förbättra de befintliga stödaktiviteternas konsekvens.
• Att förbättra samordningen, samarbetet och kostnadseffektiviteten hos befintliga EU-program, EU:s och medlemsstaternas program samt offentliga och privata initiativ.
• Att fylla igen de luckor som finns i stödtjänsterna.
• Att skapa lika villkor och ge likvärdigt stöd till små och medelstora företag från samtliga EU:s medlemsstater.

08 I strategin fastställdes dessutom viktiga vägledande principer som borde styra alla initiativ på EU-nivå på detta område:

• Komplementaritet och additionalitet: åtgärder som vidtas på EU-nivå ska komplettera och inte överlappa de aktiviteter för företagsstöd som redan genomförs av medlemsstaterna och/eller privata organisationer.
• Subsidiaritet och en lämplig arbetsfördelning: EU:s åtgärder bör fylla igen luckor eller förstärka befintliga stödtjänster där behoven inte uppfylls – eller inte uppfylls i tillräckligt hög grad – av andra offentliga eller privata organisationer.
• Hållbarhet: EU:s stödtjänster ska bygga på ett visat behov på marknaden. De kan finansieras på kort sikt av offentliga medel som omfattas av budgetförordningen, men bör på längre sikt i så stor utsträckning som möjligt vara självfinansierande för att undvika konkurrens med privata tjänsteleverantörer.
• Ett effektivt utnyttjande av offentliga medel: i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbestämda mål (SMART-mål) fastställas för varje aktivitet och en lämplig utvärdering planeras.
• Lika villkor för alla medlemsstater: likvärdigt stöd ska ges till små och medelstora företag från hela EU.

09 Kommissionen har åtagit sig att vidta ett antal åtgärder för att genomföra strategin och uppnå ovannämnda mål. Dessa åtgärder omfattade en ingående kartläggning och efterföljande analys av befintliga stödåtgärder på EU-nivå och nationell nivå, en förstärkning av Enterprise Europe Network, som det viktigaste EU-instrumentet för att ge direkt stöd till internationaliseringen av små och medelstora företag, samt främjandet av kluster och nätverk för internationalisering av små och medelstora företag.

10 Från 2015 till 2021 kompletterades småföretagsakten för Europa och strategin för internationalisering med ett antal meddelanden om internationell handel, den inre marknaden, nystartade företag och expanderande företag, tillgång till finansiering samt andra ämnen som påverkar internationaliseringen av små och medelstora företag (bilaga I). Tillsammans med småföretagsakten för Europa utgör dessa kommissionens övergripande politiska ram på området.

EU:s viktigaste instrument, roller och ansvarsområden till stöd för internationaliseringen av små och medelstora företag

11 EU har infört olika instrument för att stödja internationalisering av små och medelstora företag, vilka skiljer sig avsevärt åt när det gäller strategi och mål. De sträcker sig från stödnätverk för allmän information och rådgivning till ekonomiskt stöd och it-verktyg samt portaler och helpdeskar som tillhandahåller information om de lagstadgade kraven för internationell handel. Vissa instrument är uteslutande inriktade på små och medelstora företag (och till och med på internationalisering av dem), medan de i andra instrument endast förekommer inom ett av flera stödområden. EU:s bidrag till instrument som är särskilt inriktade på internationalisering av små och medelstora företag (Enterprise Europe Network, initiativet Startup Europe, nätverket för europeiska kluster, centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan, EU:s centrum för små och medelstora företag i Kina, Elan-nätverket (Latinamerika), Enrich-nätverket, EU Gateway, Eurostars och helpdeskarna för immaterialrättigheter) uppgick till omkring 850 miljoner euro under perioden 2014–2020.

12 De många instrumenten och åtgärderna på området motsvaras av det stora antalet organisationer och tjänster som förvaltar dem. Se tabell 1 för en översikt över de viktigaste instrumenten och de ansvariga EU-avdelningarna och bilaga II för en mer detaljerad beskrivning av de olika instrumenten. EU-instrumenten kompletteras med stödsystem i medlemsstaterna, varav de flesta genomförs genom nationella och regionala handelsfrämjande organisationer och sammanslutningar för små och medelstora företag.

13 Bland de många EU-instrumenten för internationalisering av små och medelstora företag är Enterprise Europe Network och initiativet Startup Europe av särskild betydelse. De är en första kontaktpunkt för små och medelstora företag och nystartade företag som söker rådgivningsstöd och nätverk för internationalisering. Följaktligen var vår revision särskilt inriktad på dessa två instrument.

Enterprise Europe Network

14 Enterprise Europe Network är kommissionens främsta verktyg för internationalisering av små och medelstora företag och världens största stödnätverk för små och medelstora företag med internationella ambitioner. Dess främsta mål är att tillhandahålla mervärdestjänster som hjälper europeiska små och medelstora företag att öka sin konkurrenskraft, hållbarhet och innovationsförmåga för att kunna växa och göra affärer i och utanför Europa.

15 Enterprise Europe Network infördes 2008. Inom Cosmeprogrammet anslogs 385 miljoner euro till Enterprise Europe Network under dess löptid mellan 2015 och 2021 eller cirka 55 miljoner euro per år. Under samma period tillhandahölls omkring 11 miljoner euro per år genom Horisont 2020 till innovationsrelaterade tjänster för små och medelstora företag vid sidan av den finansiering som tillhandahölls av Enterprise Europe Networks värdorganisationer (med en EU-medfinansiering på upp till 60 % av nätverkets budget).

16 Mellan 2015 och 2021 bestod Enterprise Europe Network av fler än 600 medlemsorganisationer i 60 länder. De omfattar regionala utvecklingsorgan, teknikcentrum, innovationsstödjande organisationer, universitet och forskningsinstitut samt handels- och industrikammare. De grupperas tillsammans i regionala konsortier som väljs ut genom öppna förslagsinfordringar. Alla konsortier måste kunna tillhandahålla högkvalitativa stödtjänster till företag, och medlemmarna ska ha dokumenterad erfarenhet av att arbeta med små och medelstora företag.

17 Stödtjänsterna från Enterprise Europe Network omfattar ett brett spektrum av verksamheter för att hjälpa små och medelstora företag i EU med innovation, tillväxt och expansion, både inom och utanför EU. De omfattar tillhandahållande av expertis, kontakter och evenemang för att uppmuntra internationella partnerskap samt rådgivning om internationella marknader och innovation (figur 2).

Startup Europe

18 Kommissionen inledde initiativet Startup Europe 2012 för att hjälpa högteknologiska nystartade företag att växa på europeiska och internationella marknader. Behoven hos nystartade företag skiljer sig från behoven hos väletablerade små och medelstora företag, och de löper större risk att köpas ut innan de kan bli helt internationella.

19 För att hjälpa nystartade företag att nå framgång på marknaden inom och utanför EU tillhandahåller Startup Europe finansiering till dem som bygger upp ekosystem, det vill säga organisationer som kopplar samman EU:s nystartade företag med investerare och andra intressenter och ger dem den information och det stöd som de behöver för att växa och internationaliseras. Under programperioden 2014–2020 använde Startup Europe 30 miljoner euro till att främja 22 projekt och nå över 1 000 företag i omkring 60 ekosystem med nystartade företag i hela EU.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

20 Denna särskilda rapport bygger vidare på en rad publikationer från revisionsrätten där vi har granskat stöd till små och medelstora företag⁶. Den fokuserar på internationaliseringen av små och medelstora företag, både på EU:s inre marknad och i länder utanför EU, samt på aktiviteter som genomförts i detta syfte under programperioden 2014–2020. Denna revision samordnades med vår revision av Erufs stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft.

21 Både Europaparlamentet och rådet har betonat vikten av att stödja innovativa små och medelstora företag och nystartade företag för att maximera EU:s tillväxtpotential. När det gäller parlamentet har den betydande inverkan som internationaliseringen av små och medelstora företag har haft på tillväxt och sysselsättning varit av särskilt intresse för utskottet för internationell handel och utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Vi räknar med att iakttagelserna och rekommendationerna från denna revision kommer att bidra till att öka samstämmigheten och samordningen mellan de många EU-instrumenten på området, särskilt Enterprise Europe Network och initiativet Startup Europe. Dessutom förväntas revisionen stärka kommissionens övervakningssystem för det övergripande genomförandet av dess strategi för internationalisering av små och medelstora företag i detta tidiga skede av programperioden.

22 Vid revisionen bedömdes huruvida EU:s stöd var konsekvent och samordnat och framgångsrikt bidrog till internationaliseringen av små och medelstora företag. Revisionen syftar särskilt till att besvara följande frågor:

• Är EU:s stöd till internationalisering av små och medelstora företag konsekvent och samordnat?
• Bidrar Enterprise Europe Network och Startup Europe, som är två av de nyckelåtgärder som förvaltas direkt av kommissionen, framgångsrikt till internationaliseringen av små och medelstora företag?

23 Revisionen kombinerade bevis från en rad olika källor:

• Möten med experter och företrädare för berörda parter, inbegripet EU:s viktigaste sammanslutningar för stöd till små och medelstora företag.
• En dokumenterande skrivbordsgranskning, skriftliga frågeformulär och strukturerade intervjuer med kommissionens avdelningar (GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, GD Handel, GD Forskning och innovation, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, GD Regional- och stadspolitik, GD Internationella partnerskap, Europeiska utrikestjänsten och tjänsten för utrikespolitiska instrument), Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag, EIB, EIF, handelsfrämjande organisationer och sammanslutningar av små och medelstora företag, en undersökning bland medlemmarna i Enterprise Europe Network om nätverkets bidrag till internationaliseringen av små och medelstora företag och dess samordning/samarbete med de viktigaste EU-instrumenten på området (se bilaga II för mer information om undersökningsmetoden).
• En undersökning bland handelsfrämjande organisationer om de viktigaste EU-instrumenten för internationalisering av små och medelstora företag och deras komplementaritet med nationella instrument på detta område (se bilaga II för mer information om undersökningsmetoden).
• En analys av den finansiella hållbarheten och kontinuiteten i utvalda geografiska EU-instrument som presenteras i tabell 2 och i Startup Europe-projekt samt en analys av deras samordning och samarbete med Enterprise Europe Network.

Iakttagelser

Kommissionens genomförande av strategin för internationalisering av små och medelstora företag var ofullständigt

24 I strategin för internationalisering av små och medelstora företag identifierades ett antal utmaningar när det gäller denna internationalisering (se punkt 4). För att ta itu med dessa utmaningar fastställdes bland annat följande mål i strategin:

• Att förse små och medelstora företag med lättillgänglig och adekvat information om hur de kan utöka sin verksamhet.
• Att förbättra stödaktiviteternas konsekvens.
• Att fylla igen de luckor som finns i stödtjänsterna.

25 För att uppnå dessa mål har kommissionen inom ramen för strategin för internationalisering av små och medelstora företag åtagit sig att vidta ett antal åtgärder, bland annat följande:

• Kartlägga det befintliga utbudet av stödtjänster för att få en rationellare och konsekventare strategi i framtiden.
• Skapa en nätportal för information för små och medelstora företag som vill göra affärer utanför EU.
• Göra stödsystemen på EU-nivå konsekventare för att öka deras effekt.
• Främja kluster och nätverk för internationalisering av små och medelstora företag.

Det finns ingen fullständig översikt över stödet till internationalisering av små och medelstora företag, och samordningen av det brister

26 När kommissionen införde strategin för internationalisering av små och medelstora företag 2011 identifierade den mer än 300 stödprogram med en budget på över 2 miljoner euro för att stödja internationaliseringen av företag i EU och dess medlemsstater⁷. Detta antal har fortsatt att öka sedan dess, vilket ger upphov till farhågor om den potentiella risken med många olika och dåligt samordnade stödsystem på detta område⁸.

27 För att öka samstämmigheten mellan de många instrumenten och för att identifiera potentiell överlappning, fragmentering, luckor och synergier åtog sig kommissionen att genomföra en fördjupad kartläggning av den befintliga stödverksamheten för små och medelstora företag på EU-nivå och nationell nivå, både offentlig och privat, och en efterföljande analys för att identifiera överlappning och fragmentering samt luckor och potentiella synergier i den befintliga stödverksamheten för små och medelstora företag. Studien⁹ omfattade samtliga 27 EU-medlemsstater och 25 andra utvalda länder och resulterade i en förteckning över 1 156 stödtjänster (734 i EU och 422 i andra länder). Trots studiens breda omfattning drog kommissionen slutsatsen att det fanns hundratals ytterligare stödtjänster som inte kunde ingå i förteckningen.

28 År 2015 offentliggjorde kommissionen en mer begränsad version av Overview of EU instruments contributing to internationalisation of European Business, vilken senare uppdaterades 2017, 2019 och 2020¹⁰. Även om översikten är användbar begränsas dess värde när det gäller att skapa samstämmighet i de många olika stödverksamheter som främjas av både EU och medlemsstaterna av det faktum att den inte omfattar nationella instrument.

29 Den verksamhet som främjas i medlemsstaterna genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) är särskilt viktig för samstämmighet och samordning med andra EU-åtgärder på detta område. Vi fann att även om Eruf stod för den största andelen av EU:s budget som ägnades åt små och medelstora företags konkurrenskraft, inbegripet internationalisering¹¹, fastställde kommissionen inte någon särskild insatskategorikod för åtgärder som främjar internationalisering av små och medelstora företag genom Eruf för programperioden 2014–2020. Information om specifika projekt på detta område fanns därför inte systematiskt tillgänglig och användes inte för analys och samordning. När det gäller programperioden 2021–2027 innehåller förordning EU 2021/1060¹² den särskilda interventionstypkoden ”Affärsutveckling och internationalisering för små och medelstora företag”, vilken troligtvis kommer att öka insynen i EU:s medfinansierade åtgärder på detta område.

30 Trots det stora antalet åtgärder som tillkännagavs i strategin och den övergripande karaktären hos politiken för internationalisering av små och medelstora företag utsågs ingen särskild avdelning inom kommissionen för att centralisera och samordna genomförandet av strategin. Till följd av detta fungerade samordningen mellan kommissionens avdelningar mycket bra inom vissa områden (t.ex. kapitlen om små och medelstora företag i frihandelsavtal), men mindre bra för de olika nätverk som medfinansieras av EU, såsom Enterprise Europe Network, Startup Europe eller Elan-nätverket, vilket illustreras i de följande avsnitten.

Tillgången till information om stöd för internationalisering av små och medelstora företag har ökat, men medvetenheten om fördelarna med frihandelsavtal är fortfarande begränsad

31 Kommissionen åtog sig att vidta ett antal åtgärder för att förbättra tillgången för små och medelstora företag till den information de behöver för att komma in på nya marknader. År 2014 inrättade kommissionen internationaliseringsportalen för små och medelstora företag i syfte att tillhandahålla användbar och tillgänglig information till små och medelstora företag om alla tjänster som de har tillgång till på detta område. Kommissionen fann det dock mycket svårt att tillhandahålla ständigt uppdaterad information om offentliga och privata stödtjänster inom och utanför EU. Dessutom innebar tillhandahållandet av uppgifter från privata stödtjänster, genom en offentlig portal som kommissionen inte kunde ansvara för, ytterligare rättsliga utmaningar. Dessa svårigheter ledde till att portalen stängdes 2017.

32 År 2020 införde kommissionen Access2Markets-portalen, som kombinerar den tidigare databasen om tillträde till marknaderna (Market Access Database), EU:s helpdesk för handel och även databasen för ursprungsregler i ett enda verktyg samt självbedömningsverktyget för ursprungsregler (ROSA)¹³ (se ruta 2). Båda verktygen fick mycket positiva omdömen av de svarande i vår undersökning bland medlemmarna i Enterprise Europe Network och nationella handelsfrämjande organisationer.

33 Införandet av särskilda kapitel om små och medelstora företag i frihandelsavtalen mellan EU och tredjeländer¹⁵ var en viktig framgång i internationaliseringen av dessa företag under perioden 2014–2020. Som betonas i strategin för internationalisering av små och medelstora företag är dessa kapitel utformade för att hjälpa företagen att dra nytta av frihandelsavtalen genom att tariffära och icke-tariffära hinder undanröjs, samtidigt som de tillhandahåller ett omfattande regelverk och institutionella mekanismer för att upptäcka problem med genomförandet av reglerna.

34 För att kunna dra nytta av frihandelsavtal som undertecknats av EU måste små och medelstora företag göras medvetna om både de potentiella fördelar som avtalen kan medföra och om hur de ska uppfylla komplexa krav, till exempel när det gäller ursprungsregler. Medvetandehöjande åtgärder och kommunikation är ett gemensamt ansvar för kommissionen, medlemsstaterna, företagsorganisationer och handelsfrämjande organisationer.

35 I en undersökning från Europeiska regionkommittén och Eurochambres 2019, där företrädare för regionala och lokala intressenter och nationella och regionala handelskammare i EU¹⁶ deltog, konstaterades att små och medelstora företag fortfarande var dåligt informerade om frihandelsavtal, då mer än 70 % av de svarande uppgav att de hade ”otillräcklig praktisk information om hur avtalet skulle användas”¹⁷.

36 Våra intervjuer med kommissionen och kommissionens svar på våra skriftliga frågeformulär visade också att medvetenheten om frihandelsavtalens fördelar för små och medelstora företag fortfarande brister. Närmare bestämt marknadsförs frihandelsavtalen fortfarande inte i tillräckligt stor utsträckning, och Access2Market-portalen är inte kopplad till andra informationsportaler med anknytning till handel, såsom de nationella handelsfrämjande organisationernas webbplatser. Dessutom uttryckte nästan 80 % av de svarande i vår undersökning bland nationella handelsfrämjande organisationer önskemål om en ökad anpassning mellan EU och medlemsstaterna när det gäller främjandet av frihandelsavtal genom ett samrådsorgan i denna specifika fråga.

Alla projekt uppnår inte hållbarhet och långsiktig kontinuitet

37 Det tar tid för de nätverk som finansieras av EU inom ramen för internationalisering av små och medelstora företag att upprätta nödvändiga förbindelser, och nätverken måste vara allmänt kända för att kunna ge värdefullt stöd till små och medelstora företag. Denna kontinuitet kan i princip uppnås på två olika sätt: antingen erhåller stödtjänsterna långsiktig offentlig finansiering eller så lyckas de generera inkomster och blir därmed ekonomiskt hållbara.

38 Strategin för internationalisering av små och medelstora företag ger uttryckligen företräde åt det senare alternativet, eftersom hållbarhet är en av strategins huvudprinciper. Denna princip kräver att EU:s stödtjänster till företag baseras på ett visat behov på marknaden. De kan finansieras på kort sikt av offentliga medel i enlighet med budgetförordningen men ska på längre sikt i så stor utsträckning som möjligt vara självfinansierande. Detta utesluter inte fortsatt långsiktig finansiering av andra kommissionsinstrument som stöder internationalisering av små och medelstora företag, såsom Enterprise Europe Network.

39 Ett exempel på stödtjänster med långsiktiga offentliga finansieringsarrangemang som infördes vid starten är centrumet för industriellt samarbete mellan EU och Japan och EU Gateway/Business Missions to Japan, vilka båda har varit verksamma i mer än 30 år (se ruta 3).

40 Å andra sidan fann vi att kontinuitet i allmänhet var ett problem för de projekt som medfinansierades inom ramen för Elan, ICI+ i Sydostasien (ICI+SEA)och initiativet Startup Europe under perioden 2014–2020. Alla stod inför problem med att utveckla tillräckliga intäkter och därmed bli ekonomiskt hållbara, såsom krävs enligt bidragsöverenskommelsen. Till följd av detta avbröts projekten, även om vissa bedömdes ganska positivt i övervakningsrapporterna (se exempel i ruta 4 för Elan och ICI+SEA och punkterna 67–70 för avbrutna projekt inom Startup Europe).

41 Den nöjdhetsgrad som uttrycktes av viktiga intressenter, såsom medlemmar i Enterprise Europe Network, för kortsiktiga instrument och åtgärder var lägre än 45 %, vilket var betydligt lägre än för instrument och åtgärder som uppnådde långsiktig kontinuitet (se tabell 2).

Strategin för internationalisering av små och medelstora företag utvärderades inte systematiskt

42 För att styra genomförandet av alla åtgärder som tillkännagavs i strategin för internationalisering av små och medelstora företag åtog sig kommissionen att övervaka framstegen och regelbundet utvärdera strategins ändamålsenlighet, med deltagande av alla viktiga intressenter.

43 Medan regelbundna möten och forum har hållits med företrädare för små och medelstora företag och andra intressenter (t.ex. den europeiska veckan för små och medelstora företag, konferensen för små och medelstora företag (SME Assembly) och regelbundna möten med nationella handelsfrämjande organisationer), har genomförandet av strategin inte utvärderats specifikt eller utförligt enligt beskrivningen ovan. Därför har det inte förekommit någon omfattande rapportering om dess genomförande.

44 I maj 2021 utarbetade kommissionen ett arbetsdokument med titeln Annual Single Market Report. Detta är en lägesrapport om framstegen i genomförandet av EU:s branschstrategier och strategier för små och medelstora företag under 2020. Men informationen om särskilda åtgärder för att främja internationalisering av små och medelstora företag är mycket allmängiltig och otillräcklig för övervaknings- och utvärderingsändamål.

Enterprise Europe Network uppnår sina viktigaste mål, men synligheten och täckningen i tredjeländer är inte optimal

Enterprise Europe Network har uppfyllt sina övergripande mål men är ännu inte tillräckligt synligt

45 För perioden 2015–2021 fastställdes följande två uppsättningar mål och kritiska prestationsindikatorer för Enterprise Europe Network:

• Indikatorerna i Cosmeförordningen¹⁸ med högnivåmål för Enterprise Europe Network som helhet (se tabell 3).
• Målen för ”prestationsförbättringssystemet” som överenskommits på en lägre nivå mellan Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag och varje konsortium.

46 I Enterprise Europe Networks slutliga verksamhetsrapport för 2020 noterade kommissionen att de aggregerade högnivåmålen hade uppnåtts men gav ingen information om framstegen i fråga om små och medelstora företags kännedom om Enterprise Europe Network.

47 På Enterprise Europe Networks konsortienivå angavs i den slutliga verksamhetsrapporten för 2020 att nätverket sammanlagt hade överträffat sina mål för de indikatorer där mål hade fastställts. Men siffrorna för antalet undertecknade partnerskapsavtal och rådgivningstjänster som konsortier tillhandahållit visar dock att prestationerna varierar avsevärt mellan länderna: från 24 uppnådda resultat per chef (heltidsekvivalent) på Irland och 20 i Litauen till två, tre eller fyra i många andra länder. Dessa variationer i prestation beror på ledningsproblem i konsortier, förändringar som påverkar samordningsorganisationer och avgångar bland nyckelpersonal.

48 Även om Enterprise Europe Network i allmänhet har uppnått sina övergripande mål går det inte att helt fastställa i vilken utsträckning detta har lett till faktiska ökningar av tillväxten för små och medelstora företag på och utanför den inre marknaden. I en interimsutvärdering av Cosme-programmet 2017²⁰ konstaterades att Enterprise Europe Network var ändamålsenligt men att det vid den tidpunkten inte gick att mäta dess fulla effekt. Även om de tjänster som tillhandahålls av Enterprise Europe Network kan leda till många positiva resultat, såsom expansion, förbättrad innovation och kapacitetsökning, är det med andra ord svårt att göra en direkt koppling till vart och ett av dessa resultat eftersom tjänsterna från Enterprise Europe Network endast spelar en stödjande roll och de konkreta resultaten fortfarande måste uppnås av de små och medelstora företagen själva.

49 Att öka intressenternas medvetenhet om Enterprise Europe Network är fortfarande ett mål för kommissionen. I detta syfte är värdorganisationerna skyldiga att se till att deras verksamhet inom ramen för Enterprise Europe Network har en hög grad av synlighet. År 2015 var endast 8 % av de små och medelstora företag som tillfrågades i Eurobarometern det året medvetna om Enterprise Europe Network, och siffran varierade avsevärt mellan medlemsstaterna. En kommunikationsrevision från Genomförandeorganet för små och medelstora företag 2017–2018 visade att många webbplatser för medlemmar i Enterprise Europe Network inte systematiskt uppfyllde kraven på synlighet. Detta bekräftades av vår revision: endast tio av de 30 webbplatser som vi undersökte visade Enterprise Europe Network-logotypen och en länk till nätverkets tjänster på sin hemsida. Kommissionen har inte offentliggjort någon uppdaterad siffra jämfört med riktmärket för medvetenhet.

Samordning mellan Enterprise Europe Network och nationella instrument utnyttjas inte fullt ut

50 Samordning mellan Enterprise Europe Network och andra EU-instrument samt nationella och regionala instrument är viktig för att säkerställa ett enhetligt, omfattande och kompletterande stöd till internationaliseringen av små och medelstora företag. Även om det inte är ett formellt krav uppmuntras konsortier inom Enterprise Europe Network att inkludera organisationer som stöder små och medelstora företag i sin region som ett sätt att nå ut till fler företag. Dessutom måste sökande till Enterprise Europe Network se till att deras verksamhet inte överlappar med tjänster som redan tillhandahålls av andra organisationer i samma geografiska område, och de uppmuntras att ha ett nära samarbete med företrädare för andra EU-nätverk i sin region, såsom nationella kontaktpunkter för ramprogrammet för forskning och Europeiska regionala utvecklingsfondens förmedlande organ och förvaltande myndigheter, och att regelbundet samarbeta med dem. I Enterprise Europe Networks guide för sökande²¹ betonas att detta kommer att innebära en hög grad av regelbunden medverkan av intressenter i Enterprise Europe Networks verksamhet på alla nivåer (lokal, regional och nationell) och en ständig dialog med andra leverantörer av stödtjänster.

51 Nästan 70 % av de svarande i vår undersökning bland nationella och regionala handelsfrämjande organisationer ansåg att Enterprise Europe Network tillhandahåller additionalitet för europeiska små och medelstora företag utöver kapaciteten hos nationella stödstrukturer för internationalisering. Men det fanns också en önskan om en starkare integrering av nätverket i nationella och regionala organisationer i EU:s medlemsstater. Nöjdhetsgraden var hög när det gäller samarbete med många EU-instrument till stöd för internationalisering av små och medelstora företag (se tabell 2), men man ansåg att samarbetet kunde stärkas, särskilt med stödinstrument som Startup Europe samt nätverken Elan och Enrich.

52 För att stödja Enterprise Europe Networks verksamhet mellan 2015 och 2021 och främja samarbete på EU-nivå mellan kommissionen och organisationer som arbetar för internationalisering av små och medelstora företag ingick kommissionen separata bilaterala avtal med dessa organisationer, som blev associerade medlemmar och tillhandahöll Enterprise Europe Network tjänster. Dessutom kunde kommissionen ingå särskilda samförståndsavtal med relevanta internationella organisationer.

53 I slutet av 2020 hade Enterprise Europe Network ingått bilaterala avtal eller särskilda avtal med sju europeiska associerade medlemmar, två europeiska byråer, helpdeskarna för immaterialrättigheter och ett antal nationella associerade medlemmar. Nätverket hade också undertecknat en avsiktsförklaring för att samarbeta med de europeiska digitala innovationsknutpunkterna. Men i slutet av 2021 hade avtal ännu inte formaliserats med ett stort antal instrument och nätverk, däribland nätverket av nationella kontaktpunkter, Startup Europe, Enrich-nätverket, EIB och EIF (för att främja EU:s finansieringsinstrument genom Enterprise Europe Network) och medlemsstaternas nationella och regionala handelsfrämjande organisationer.

Intressenter identifierade luckor i täckningen av tredjeländer, och medlemmar i Enterprise Europe Network rapporterar varierande tjänstekvalitet

54 Enterprise Europe Networks närvaro i hela världen är avgörande för dess förmåga att hjälpa små och medelstora företag att få tillträde till världsmarknaderna. Nätverkets arbete sträcker sig till icke-Cosmeländer genom inrättandet av centrum för företagssamarbete. Dessa får icke-finansiellt stöd från kommissionen för verksamhet inom Enterprise Europe Network, med särskilt fokus på tekniskt stöd och tillgång till it-verktyg, nätverkets intranät, databaser och andra onlinetjänster. Enterprise Europe Network har inte möjlighet eller mandat att tillhandahålla finansiellt stöd till centrum för företagssamarbete i länder utanför EU. Därför är centrumen för företagssamarbete delvis beroende av allt finansiellt stöd de kan få från nationella myndigheter och annat håll.

55 I slutet av 2020 företräddes Enterprise Europe Network i 65 länder (främst länder med vilka EU har ett intresse av ekonomiskt samarbete och, vanligtvis, ett handelsavtal) av 625 partnerorganisationer. Av dessa fanns 427 organisationer i EU:s medlemsstater, 92 i andra Cosmeländer, 23 i Förenade kungariket och 73 (som centrum för företagssamarbete) i 29 andra länder (se figur 3).

56 Även om det inte finns något specifikt mål för antalet centrum för företagssamarbete nämnde de svarande i vår undersökning bland Enterprise Europe Networks medlemmar och i intervjuer med intressenter ofta ett antal länder där de hade velat se en ökad närvaro av centrum för företagssamarbete. Dessa länder var Sydafrika (med vilket EU har ett frihandelsavtal), Australien (för närvarande i handelsförhandlingar med EU), Kina och Förenade Arabemiraten. Dessutom identifierade European Trade Promotion Organisations Association Afrika som en idealisk region för att utveckla nya former av samarbete och tillhandahålla marknadstillträde till små och medelstora företag i EU²², eftersom medlemsstaternas handelsfrämjande organisationer är underrepresenterade på kontinenten.

57 När det gäller tjänsternas kvalitet visade undersökningen att Enterprise Europe Networks medlemmar är mycket nöjda med vissa centrum för företagssamarbete. Tillgängligheten, kvaliteten och användbarheten hos de tjänster som tillhandahålls av andra rapporterades variera, med exempel på otillräckligt samarbete eller otillräcklig integration med europeiska handelsfrämjande organisationer och alltför litet visat intresse för europeiska exportörer. I sin nya inbjudan att anmäla intresse för internationella nätverkspartner (det nya namnet på centrum för företagssamarbete)²³ har kommissionen uttryckligen inkluderat nationella och regionala handelsfrämjande organisationer i avsnittet om vilken typ av organisationer som eftersöks, vilket ökar nätverkets potentiella framtida fördelar.

Medlemmarna i Enterprise Europe Network skulle välkomna ytterligare utbildning eller utåtriktad verksamhet när det gäller tillgång till finansiering och frihandelsavtal

58 Tillförlitlig tillgång till finansiering är en av de viktigaste prioriteringarna för små och medelstora företag, oavsett om de berörs av internationaliseringen²⁴. Som svar på detta har kommissionen gjort stora ansträngningar för att förse små och medelstora företag med ett brett spektrum av finansieringsinstrument, vilka tillämpas på olika sätt av kommissionen, EIB, EIF eller finansiella mellanhänder.

59 Enterprise Europe Network syftar till att tillhandahålla information och råd om EU:s finansieringsinstrument och de olika EU-portaler som erbjuder information om tillgång till finansiering, särskilt kommissionens och Europeiska centrumet för investeringsrådgivnings portaler. Informationens synlighet och tillgänglighet online varierar dock avsevärt mellan medlemmarna i nätverket. Dessutom saknas information och vägledning om Enterprise Europe Network på både Europeiska centrumet för investeringsrådgivnings portal och kommissionens portal för tillgång till finansiering.

60 Kommentarerna från de svarande i våra två undersökningar bekräftar behovet av att främja medvetenhet och enklare länkar till information om tillgång till finansiering för små och medelstora företag, särskilt genom att stärka Enterprise Europe Networks roll i samordningen med EU-system, såsom kommissionens portal för tillgång till finansiering och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

61 Under 2019 utarbetade kommissionen en handbok med ett antal specifika rekommendationer²⁵. Men några av de viktigaste rekommendationerna, bland annat utseende av permanenta kontaktpunkter för frihandelsavtal och särskilda utbildningstillfällen om genomförandet av frihandelsavtal för medlemmar i Enterprise Europe Network (som fungerar som viktiga källor till information och rådgivning för små och medelstora företag) har dock ännu inte genomförts.

62 It-verktyg och kapacitetsuppbyggnad är allt viktigare sätt att göra Enterprise Europe Networks tjänster mer kundcentrerade och skräddarsydda för små och medelstora företags särskilda behov. Vår undersökning visade att Enterprise Europe Network behöver förbättra och vidareutveckla sina it-verktyg i detta syfte, där en av fem svarande uttryckte missnöje (en högre grad av missnöje än för andra stödområden).

63 Vår undersökning och våra intervjuer med personal vid kommissionen och EIB/EIF visade på ett behov av ytterligare utbildning med deltagande av EIB- och EIF-experter. Dessutom är möjligheterna till interaktivt lärande – som skulle öka de små och medelstora företagens kapacitet att hantera specifika och mer tekniska områden, såsom frihandelsavtal och tillgång till finansiering – begränsade.

Startup Europe hanterade viktiga behov, men hållbarheten, övervakningen och samordningen varierar

64 Det övergripande målet för Startup Europe är att stärka nätverksmöjligheterna för högteknologiska expanderande företag och ekosystembyggare för att påskynda tillväxten hos hela det entreprenöriella ekosystemet i EU. Detta stöder i sin tur lokala grupper av nystartade företag genom att koppla samman nystartade företag, expanderande företag, investerare, acceleratorer, företagsnätverk och universitet.

65 Under programperioden 2014–2020 genomfördes Startup Europe genom tre ansökningsomgångar (2014, 2017 och 2019). Varje ansökningsomgång hade en budget som var begränsad till omkring 10 miljoner euro. Ansökningsomgången 2014 fokuserade på att uppmuntra webbentreprenörer att starta ett företag i EU och växa internationellt, medan ansökningsomgångarna 2017 och 2019 utvidgade Startup Europe till att omfatta alla högteknologiska nystartade företag och innovativa små och medelstora företag för att stimulera tillväxt och expansion i och utanför EU.

66 Kommissionen valde ut 22 projekt från de tre ansökningsomgångarna. Projekten har vanligtvis en varaktighet på två år. Varje projekt genomförs av ett konsortium som sammanför partner från olika ekosystem för nystartade företag i hela EU och tillhandahåller nätverksmöjligheter för nystartade företag och expanderande företag. Antalet partner i konsortierna varierar från tre till 15. I ruta 5 presenteras några exempel på projektmål och aktiviteter som genomförs genom Startup Europe. Bilaga IV innehåller korta egna beskrivningar av alla projekt inom Startup Europe som finansierades under programperioden 2014–2020.

Startup Europe-projekt saknar kontinuitet

67 Alla utvalda projekt syftade till övervinna ett eller flera hinder som hämmar tillväxten och hindrar företag från att expandera eller växa till alleuropeiska eller globala företag. De var tydligt kopplade till de typiska utmaningar som nystartade och expanderande företag står inför, nämligen tillgång till finansiering, tillgång till nya marknader och rekrytering av kvalificerad personal samt att hitta partner.

68 Men dessa bidrag till målen för Startup Europe blev kortvariga. Projektverksamheter och projektåtgärder upphörde till stor del i slutet av motsvarande bidragsperiod, trots bestämmelsen i ansökningsomgångarna 2017 och 2019 att projektåtgärderna måste ha en hållbarhet utöver projektets livslängd.

69 Vid våra intervjuer med projektsamordnare och kommissionspersonal nämndes några möjliga skäl till detta:

• Nystartade företag ville eller kunde inte betala för tjänster.
• Tjänster kunde hittas kostnadsfritt på annat håll.
• Nystartade företag ville inte ta emot extern rådgivning.

70 Dessutom innehöll samtliga bidragsöverenskommelser en regel om icke-vinst, vilket innebar att eventuella vinster skulle dras av från bidraget. Det genomsnittliga finansiella bidraget från EU till projekten var mycket högt och uppgick till 88 % och i vissa fall till 100 % av de totala kostnaderna. Följaktligen kan alla eventuella intäkter automatiskt minska EU:s bidrag. Även om regeln om icke-vinst är motiverad kan den avskräcka konsortier från att generera intäkter, vilket minskar möjligheterna till finansiell hållbarhet och i slutändan projektens kontinuitet.

Otillräcklig övervakning av Startup Europe som helhet

71 Varje förslag till projekt inom Startup Europe måste innehålla en förteckning över mål, milstolpar och projektspecifika kritiska prestationsindikatorer för mätning av framsteg och resultat. Projekten rapporterar regelbundet om sina framsteg, och kommissionen svarar med slutsatser och rekommendationer i form av granskningar av enskilda projekt. I allmänhet bedömer kommissionen projektresultaten på ett positivt sätt. Vi kunde dock inte bedöma i vilken utsträckning Startup Europe har uppnått sina övergripande mål, eftersom enskilda projekt har helt olika kritiska prestationsindikatorer som inte kan aggregeras.

Begränsad samordning inom och utanför Startup Europe

72 Kommissionen offentliggör information om projekt inom Startup Europe och de evenemang som de anordnar på sin webbplats. Vi fann emellertid ingen central samordningsmekanism eller något verktyg eller organ för att styra initiativet mot dess övergripande mål. Varje projekt genomfördes separat, med endast tillfälliga samarbeten, eftersom vissa konsortiemedlemmar exempelvis var partner i mer än ett projekt.

73 Kommissionens personal som genomför Startup Europe träffade ibland kollegor från andra generaldirektorat (t.ex. vid projektevenemang). Det fanns dock ingen regelbunden, strukturerad samordning av verksamheten vid de olika generaldirektoraten för stöd till nystartade företag och expanderande företag. Kommissionen samordnade inte heller verksamheten i Startup Europe med nationella program för stöd till nystartade företag och expanderande företag. I kommissionens meddelande från 2016 om denna fråga betonades behovet av att stärka samarbetet mellan Enterprise Europe Network och projekt inom Startup Europe. Men detta har inte heller skett på ett strukturerat sätt, och kontakterna mellan de två nätverken är ganska oregelbundna. Endast 35 % av de svarande i vår undersökning bland medlemmar i Enterprise Europe Network sade sig vara nöjda med graden av samarbete mellan nätverket och initiativet Startup Europe.

Bidraget till den övergripande strategin för små och medelstora företag har inte bedömts

74 Ett av målen för EU:s politik och strategier på detta område är att hjälpa nystartade och expanderande företag att stanna kvar i Europa, där de kan växa för att bli globala ledare och skapa arbetstillfällen i EU²⁶.

75 Men kommissionen har i flera dokument²⁷ varnat för att lovande nystartade och expanderande företag i EU inte lyckas bli globala ledare i Europa eftersom de förvärvas i ett tidigt skede av företag utanför EU. Amerikanska företag är flitigast och förvärvade 12 780 nystartade företag i EU (27 % av alla förvärv av nystartade företag i EU) mellan 2010 och 2018. När det gäller investerat kapital stod de amerikanska företagen för 55 % av affärsuppgörelsernas totala värde²⁸.

76 Vi identifierade två projektpartner i Startup Europe som deltog i tio av de 22 projekten och som ägnade sig åt att söka efter företagskunder, inbegripet företag utanför EU. Detta omfattade en genomgång av ekosystemen för nystartade företag för att hitta innovativa högteknologiska nystartade företag av potentiellt intresse med tanke på deras kunders innovationsbehov. Det samarbete mellan företagskoncerner och nystartade eller expanderande företag som detta resulterar i tar sig många former, från licensiering till partnerskap till fullskaliga förvärv. Matchningsverksamheten i ett sådant projekt inom Startup Europe ledde till 27 sammanslagningar och förvärv, varav endast tolv skedde inom EU (inbegripet sju förvärvande företag från Förenade kungariket, som fortfarande var medlem av EU vid den tidpunkten).

77 Samarbete kan vara fördelaktigt för båda parter, men förvärv utanför EU av ett nystartat eller expanderande EU-företag strider mot EU:s politiska och strategiska mål att hjälpa företag att växa internationellt samtidigt som de stannar kvar i EU.

Slutsatser

78 Vår revision visade att EU och medlemsstaterna har vidtagit ett stort antal stödåtgärder för att försöka tillgodose de små och medelstora företagens internationaliseringsbehov, men åtgärderna är inte helt konsekventa eller samordnade. Enterprise Europe Network uppnår sina viktigaste mål, men synligheten och täckningen i tredjeländer är inte optimal. I mindre skala uppvisar Startup Europe vissa positiva resultat på projektnivå men saknar kontinuitet och mätbara övergripande resultat.

79 Vi drar slutsatsen att genomförandet av EU:s strategi för internationalisering av små och medelstora företag från 2011 fortfarande är ofullständigt. Viktiga åtgärder har genomförts, åtminstone delvis, såsom förstärkning av Enterprise Europe Network och utveckling av portalen Access2Market, men vissa åtgärder för att förbättra samstämmigheten mellan EU:s och medlemsstaternas mångfald av initiativ har inte varit framgångsrika (punkterna 24–29).

80 På flera nivåer saknas samordning av EU:s och medlemsstaternas många åtgärder för att försöka tillgodose de små och medelstora företagens internationaliseringsbehov. Även om samordningen mellan avdelningar är mycket ändamålsenlig inom vissa nyckelområden i kommissionens arbete (t.ex. samarbetet när det gäller kapitlen om små och medelstora företag i frihandelsavtal) är detta inte fallet på andra områden, särskilt inte när det gäller internationaliseringsnätverk och EU-instrument som ger tillgång till finansiering (punkterna 30–36).

81 Den finansiella hållbarheten för ett antal EU-åtgärder som inleddes under programperioden 2014–2020 hanterades inte på ett tillfredsställande sätt, vilket ledde till att flera åtgärder avbröts trots positiva resultat. Dessutom har det varken förekommit någon regelbunden och specifik rapportering och övervakning eller någon omfattande utvärdering av genomförandet av strategin för internationalisering av små och medelstora företag (punkterna 37–44).

82 Enterprise Europe Network har uppnått sina viktigaste mål, men ytterligare insatser krävs för synlighet, samordning, täckning i tredje länder och kapacitetsuppbyggnad (punkt 45).

83 Enterprise Europe Network har till största delen uppfyllt sina aggregerade mål på hög nivå, men resultaten varierar på lägre nivåer. Dessutom är det inte alltid lätt att koppla samman dessa resultat med nätverkets åtgärder. Trots förbättringar av prestationsmätningen uppfyller många medlemmar i Enterprise Europe Network ännu inte systematiskt kraven på synlighet och kommunikation, vilka har som syfte att öka medvetenheten och tillgängligheten (punkterna 45–49).

84 Samordningen mellan Enterprise Europe Network och andra internationaliseringsinstrument på EU-nivå samt nationell och regional nivå utgör grunden för ett sammanhängande, omfattande och kompletterande utbud av stödtjänster. Även om samarbetet mellan Enterprise Europe Network och andra EU-instrument fungerar bra i vissa fall har formella samarbetsavtal inte alltid ingåtts (punkterna 50–53).

85 Utanför EU bedriver Enterprise Europe Network främst verksamhet genom centrum för företagssamarbete. Arbetet vid vissa centrum för företagssamarbete var mycket uppskattat, men andra kritiserades för sin bristande service och lyhördhet. Medlemmarna i Enterprise Europe Network klagade också på vad de uppfattade som en otillräcklig närvaro av centrum för företagssamarbete hos viktiga handelspartner, såsom Australien, Kina, Sydafrika och Förenade Arabemiraten (punkterna 54–57).

86 Medlemmarna i Enterprise Europe Network anser att det stöd som ges av kommissionen – särskilt av Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag – är värdefullt. På de särskilda områdena tillgång till finansiering och frihandelsavtal behövs ytterligare utbildning och närmare samarbete med kommissionen samt EIB och EIF för att främja kapacitetsuppbyggnad och teknisk expertis. It-verktyg är ett annat område där medlemmarna i Enterprise Europe Network vill se förbättringar (punkterna 58–63).

87 Startup Europe har fokuserat på de relevanta behoven hos nystartade företag, men dess bidrag till internationaliseringen av små och medelstora företag som helhet är oklart och påverkas av problem med hållbarhet och styrning (punkterna 64–70).

88 Kommissionen har ingen övergripande struktur för att samordna initiativet och sina förbindelser med andra program. Följaktligen är samarbetet begränsat mellan projekt inom Startup Europe samt mellan Startup Europe och andra EU-instrument och nationella instrument (punkterna 72 och 73).

89 Trots att det finns information om enskilda projekts framsteg och resultat gör det begränsade antalet övergripande mål, milstolpar och indikatorer det svårt att bedöma ändamålsenligheten för Startup Europe som helhet (punkt 71).

90 I vissa fall har konsortiepartner och projekt inom Startup Europe ägnat sig åt att söka efter och gå igenom innovativa företag med stor potential för företagskoncerners räkning, vilket har lett till förvärv utanför EU av nystartade EU-företag (punkterna 74–77).

Rekommendationer

Rekommendation 1 – Öka medvetenheten om och samstämmigheten och hållbarheten i stödet till internationalisering av små och medelstora företag

Kommissionen bör göra följande:

1. Tillgängliggöra information om befintliga instrument och projekt som får medfinansiering från EU på området internationalisering, även från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
2. Utifrån rekommendation a analysera de olika medfinansierade instrumenten och projekten för att identifiera eventuella luckor och överlappningar och främja synergieffekter.
3. Systematiskt inkludera finansiell hållbarhet, påvisbar efterfrågan på marknaden och samordning med befintliga åtgärder och tjänster från EU och medlemsstaterna i förhandsutvärderingar eller konsekvensbedömningar på förhand av nya internationaliseringsinstrument för små och medelstora företag.
4. Genomföra en extern utvärdering för att bedöma ändamålsenligheten i strategin för internationalisering av små och medelstora företag.

Tidsram: Slutet av 2023 för rekommendationerna a och c, slutet av 2024 för rekommendation b och slutet av 2025 för rekommendation d

Rekommendation 2 – Öka synligheten för Enterprise Europe Network, dess samarbete med andra liknande program och dess utbildningsverksamhet och geografiska täckning

Kommissionen bör göra följande:

1. Förbättra synligheten hos Enterprise Europe Network genom att kontrollera att dess medlemmar tillhandahåller tydliga och väl synliga hänvisningar till alla relevanta tjänster på sina webbplatser och genom att se till att Europeiska centrumet för investeringsrådgivnings portal och kommissionens portal för tillgång till finansiering också innehåller tydliga och väl synliga länkar till Enterprise Europe Network.
2. Om möjligt ingå samarbetsavtal eller andra samarbetsarrangemang mellan Enterprise Europe Network och andra EU-program samt nationella och regionala program som stöder internationaliseringen av europeiska små och medelstora företag.
3. Utöka Enterprise Europe Networks utbildnings- och informationsinsatser när det gäller tillgång till finansiering och frihandelsavtal.
4. Uppmuntra betrodda berättigade parter att ansöka om att bli internationella nätverkspartner i tredjeländer om detta är i enlighet med EU:s handelsprioriteringar.

Tidsram: Slutet av andra kvartalet 2022 för rekommendationerna a, b och c samt slutet av andra kvartalet 2025 för rekommendation d

Rekommendation 3 – Förbättra övervakningen av och den långsiktiga ändamålsenligheten hos initiativet Startup Europe

Kommissionen bör förbättra förvaltningen av initiativet Startup Europe genom att

1. utveckla särskilda indikatorer och mål för att mäta initiativets övergripande ändamålsenlighet, inbegripet projektverksamheternas hållbarhet,
2. säkerställa samordning och samarbete med andra EU-instrument och nationella instrument som stöder tillväxt och internationalisering av nystartade företag,
3. fastställa urvalskriterier för att prioritera projekt som hjälper nystartade företag att till fullo utveckla sin potential och konkurrenskraft och därmed bidra till tillväxt och sysselsättning i EU.

Tidsram: Slutet av fjärde kvartalet 2022 för rekommendationerna a och c samt slutet av första kvartalet 2023 för rekommendation b

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Mihails Kozlovs som ordförande, i Luxemburg den 5 april 2022.

Bilagor

Bilaga I – Policydokument som påverkar internationaliseringen av små och medelstora företag

Bilaga II – De viktigaste EU-instrumenten för stöd till internationalisering av små och medelstora företag

Källa: Revisionsrätten, på grundval av kommissionens översiktsdokument Overview of EU Instruments Contributing to the Internationalisation of European Businesses (november 2020) och andra källor från kommissionen.

Bilaga III – Undersökningsmetod

Revisionen omfattade två undersökningar: en bland medlemmar i Enterprise Europe Network och en bland handelsfrämjande organisationer.

Undersökning bland medlemmar i Enterprise Europe Network

Undersökningen bland medlemmar i Enterprise Europe Network fokuserade på nätverkets bidrag till internationaliseringen av små och medelstora företag och dess samordning och samarbete med EU:s viktigaste instrument på detta område. Den riktades till 94 samordnare och 436 partner inom nätverket, och svarsfrekvensen var 83 % respektive 31 %.

Möjliga svar på varje fråga var Mycket nöjd, Nöjd, Missnöjd, Mycket missnöjd, Ingen åsikt/ej tillämpligt. Utöver standardsvaren kunde de svarande också lämna förslag eller allmänna kommentarer.

Undersökning bland handelsfrämjande organisationer

Undersökningen skickades till 32 europeiska handelsfrämjande organisationer, varav 13 (41 %) svarade. Undersökningen inriktades på de viktigaste EU-instrumenten för internationalisering av små och medelstora företag och deras komplementaritet med nationella instrument på området.

Bilaga IV – Mål för projekten inom Startup Europe

Akronymer och förkortningar

Ordlista

Access2Markets-portalen: EU-databas för exportföretag med information om tullar, skatter, produktregler och andra lagstadgade krav för alla EU-länder på över 135 andra marknader världen över.

den europeiska sammanslutningen av handelsfrämjande organisationer (European Trade Promotion Organisations’ Association): en europeisk sammanslutning av nationella och regionala handelsfrämjande organisationer.

ekosystem för nystartade företag: en gemensam resursreserv, som i allmänhet ligger inom en radie på 100 kilometer runt en central punkt, som gynnar lokala nystartade företag och omfattar beslutsfattare, acceleratorer, företagsinkubatorer, kontorskollektiv, utbildningsinstitutioner och finansieringsgrupper.

Europeiska kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning: en uppsättning interna anvisningar för kommissionens personal i syfte att uppnå målen för bättre lagstiftning, inbegripet omfattande utvärderingar och konsekvensbedömningar, för att säkerställa att lagstiftningen och utgiftsprogrammen är effektiva, ändamålsenliga, relevanta och samstämmiga och att insatser på EU-nivå faktiskt skapar mervärde.

expanderande företag: ett litet företag som har övergått från att vara ett nystartat företag till ett företag i tillväxtstadiet, definierat som en genomsnittlig årlig tillväxt under en treårsperiod på mer än 20 %.

frihandelsavtal: EU:s handelsavtal med tredjeländer som gör det möjligt att ömsesidigt öppna industriländers och tillväxtekonomiers marknader genom att ge förmånstillträde till marknaderna.

Horisont 2020: EU:s forsknings- och innovationsprogram för perioden 2014–2020.

instrumentet för små och medelstora företag: ett finansieringsinstrument som förvaltas av Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) inom ramen för Horisont 2020 och som ger små och medelstora företag enkel tillgång till medel för forsknings- och innovationsprojekt.

nystartat företag: en ny affärsverksamhet, särskilt ett litet eller medelstort företag eller ett mikroföretag som kräver kapitalinvesteringar.

små och medelstora företag (SMF): en storleksdefinition som tillämpas på företag och andra organisationer, baserad på antalet anställda och vissa ekonomiska kriterier; små företag har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro; medelstora företag har färre än 250 anställda, en årsomsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro.

ursprungsregler: ursprungsregler är de kriterier som används för att avgöra vilket land en produkt kommer från; tillämpningen av förmånstullar enligt ett frihandelsavtal med ett land utanför EU beror på de berörda varornas ursprungsintyg.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61072

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61072

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Mihails Kozlovs är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Ivana Maletić med stöd av Sandra Diering (kanslichef), Tea Japunčić (attaché), John Sweeney (förstachef),

Alvaro Garrido-Lestache Angulo (uppgiftsansvarig) och Wayne Codd, Christian Detry, Satu Levelä-Ylinen, Juan Antonio Vazquez och Wolfgang Schwender (revisorer). Thomas Everett tillhandahöll språkligt stöd.

Från vänster: Tea Japunčić, Satu Levelä-Ylinen, Christian Detry, Sandra Diering, Alvaro Garrido-Lestache Angulo, Wayne Codd, Ivana Maletić, Thomas Everett, Wolfgang Schwender, Juan Antonio Vazquez och John Sweeney.

Slutnoter

¹ Annual Report on European SMEs 2020/2021, SME Performance Review 2020/2021, Europeiska kommissionen, juli 2021.

² Højbjerre Brauer Schultz, på grundval av input-outputtabeller från Wiod och uppgifter från Eurostat. Studie från 2018. 25 years of the European Single Market.

³ 2021 års upplaga. Studie från GD Handel. EU Exports to the World: Effects on Employment.

⁴ DG Trade Statistical Guide. Europeiska kommissionen, augusti 2021.

⁵ Kommissionens meddelande Tänk småskaligt först. En ”Översyn av småföretagsakten för Europa”, KOM(2008) 394 slutlig, omarbetad i KOM(2011) 78.

⁶ Revisionsrättens särskilda rapporter 20/2017 om garantiinstrumentet för små och medelstora företag, 17/2019 om riskkapital, 02/2020 om instrumentet för små och medelstora företag (SMF-instrumentet)och 25/2020 om kapitalmarknadsunionen.

⁷ Opportunities for the internationalisation of European SMEs. Beställd av Europeiska kommissionen, 2010.

⁸ Europaparlamentets studie How to support the internationalisation of SMEs and microenterprises, 2017.

⁹ Study on Support Services for SMEs in International Business, Europeiska kommissionen, 2013.

¹⁰ Overview of EU instruments contributing to internationalisation, Europeiska kommissionen.

¹¹Artikel 5.3 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden.

¹² Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

¹³ Rules of origin in Access2Markets, GD Handel, Europeiska kommissionen.

¹⁴ SMEunited Statement on the World Trade Organisation’s MSMEs Workstream: How to Make International Trade Fit for MSMEs, 19 februari 2020.

¹⁵ Rapport från kommissionen om genomförandet av EU:s handelsavtal, COM(2020) 705 final.

¹⁶ Implementation of Free Trade Agreements, Regionkommittén och Eurochambres, 2019.

¹⁷ Anteckningar från ECON-utskottet och Eurochambres om resultatet från undersökningen om genomförandet av frihandelsavtal.

¹⁸ Förordning (EU) nr 1287/2013 om inrättande av Cosmeprogrammet.

¹⁹ Uppgifter från Enterprise Europe Networks kundnöjdhetsundersökning 2021.

²⁰ Interim Evaluation of the COSME Programme, bilaga B till utkastet till slutrapporten: Business Management Capacity thematic area (EEN), Technopolis Group för Europeiska kommissionen, december 2017.

²¹ Guide for Applicants, Call for proposals: COS-WP2014-2-1. Cosme, Enterprise Europe Network 2015–2020.

²² Towards a joint EU-Member States agenda for the internationalisation of SMEs, ståndpunktsdokument från European Trade Promotion Organisations Association, november 2020.

²³ Programmet för den inre marknaden, Call for expressions of interest for International Network Partners of the Enterprise Europe Network, SMP-COSME-2021-EEN-INTERNATIONAL.

²⁴ Europeiska kommissionen, Flash Eurobarometer 421: Internationalisation of Small and Medium-sized Enterprises, oktober 2015.

²⁵ Enterprise Europe Networks och kommissionens handbok Enhancing services to improve the export & import performance of European companies under EU Free Trade Agreements (FTAs), november 2019.

²⁶ Europeiska kommissionens webbplats för industriellt ledarskap.

²⁷ Europeiska kommissionens portal för finansierings- och anbudsmöjligheter.

²⁸ MTB & Crunchbase, Tech Startup M&As – 2018 Report, s. 11 och 13.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-7733-4	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/929621	QJ-AB-22-005-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-7707-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/054141	QJ-AB-22-005-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.