Särskild rapport
nr14 2018

EU:s kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området: ytterligare förbättringar behövs

Om rapporten EU-initiativet i fråga om CBRN-kompetenscentrum är den viktigaste stödordningen för att minska kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker som härrör från länder utanför EU. Även om riskerna är små finns det tecken som tyder på att de ökar, och om de skulle förverkligas skulle de kunna få stor effekt på den globala hälsan, miljön och ekonomin. Initiativets mål är att förbättra partnerländernas kapacitet med hjälp av kapacitetsuppbyggnadsprojekt och ett samarbetsnätverk. Vi undersökte om EU:s initiativ om kompetenscentrum på CBRN-området hade minskat CBRN-hoten och kom fram till att så var fallet, men att många utmaningar återstår. Vi lämnar ett antal rekommendationer om hur initiativet kan förbättras.

Denna publikation finns på 23 språk och i följande format:
PDF
PDF General Report

Sammanfattning

I

Sedan 2010 har EU försökt minska de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) riskerna utifrån genom sitt initiativ om kompetenscentrum på CBRN-området (”initiativet”). Initiativet är EU:s största externa program för civil säkerhet. Det finansieras genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och har en budget på 130 miljoner euro för 2014–2020. Initiativet är ett av de främsta verktygen1 för att minska CBRN-hot och risker som härrör från länder utanför EU.

II

För att bedöma i vilken omfattning initiativet bidrog till att minska CBRN-risker som härrör från länder utanför EU tittade vi på riskhanteringsmetoden, initiativets genomförande i partnerländer och övervaknings- och utvärderingssystemen. Under arbetet följde vi upp rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2014 (Kan EU:s initiativ om kompetenscentrum på ett ändamålsenligt sätt bidra till att minska kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker som härrör från länder utanför EU?) som handlade om initiativets struktur.

III

Vår slutsats är att initiativet har bidragit till att minska CBRN-hoten, men att många utmaningar återstår. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har helt genomfört tre av de sex rekommendationerna i vår tidigare särskilda rapport nr 17/2014, och delvis två av dem. Partnerländer är nu mer involverade i initiativtagandet till och genomförandet av projekt, organisationen på regional nivå har stärkts och samarbetet mellan beslutsfattare och verkställande organ har förbättrats. Även om det har gjorts vissa framsteg är EU-delegationernas roll och takten i projektgenomförandet fortfarande inte tillfredsställande. En av våra tidigare rekommendationer, där vi föreslog att EU:s finansiering skulle koncentreras till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet och som kommissionen godtog, har inte genomförts.

IV

En lämplig metod för att hantera riskerna med initiativets åtgärder har ännu inte utarbetats för vare sig initiativet som helhet, projekturvalet eller kartläggningen av partnerländernas behov.

V

Kommissionen förser partnerländer med verktyg och en metod som ska hjälpa dem att bedöma sina egna behov och utarbeta nationella handlingsplaner för att minska CBRN-riskerna. Det ges dock inte tillräcklig vägledning om hur risker ska identifieras och prioriteras. Trots detta är behovsbedömningsformuläret och den nationella handlingsplanen fortfarande de centrala element som initiativet vilar på. Kommissionen kan dock inte tillräckligt snabbt tillgodose alla partnerländers önskemål om hjälp med att identifiera och prioritera sina behov, vilket riskerar att kraftigt försena utarbetandet av både frågeformulären och handlingsplanerna.

VI

Ett antal aspekter av initiativet har utvecklats i partnerländerna utöver de förbättringar som våra tidigare rekommendationer har lett till. Initiativet har främjat en säkerhets- och samarbetskultur. Nationella CBRN-arbetsgrupper har utsetts i de flesta partnerländerna. Projekteten har levererat merparten av sin output, och de berörda parterna har särskilt uppskattat övningarna i operativ kapacitetsuppbyggnad.

VII

Regionalt samarbete har inletts, men det är ännu otillräckligt eftersom partnerländerna inte samverkar tillräckligt utan vill tillgodose sina nationella behov först.

VIII

Sedan vår tidigare särskilda rapport nr 17/2014 har EU-delegationerna blivit mer involverade. De var dock inte tillräckligt aktiva när det gällde att marknadsföra initiativet och mobilisera politisk vilja. CBRN ingick inte systematiskt i dialogen om policy, säkerhet eller politik. Samverkan mellan kommissionens generaldirektorat och med givarsamfundet var begränsad, i synnerhet i fråga om den potentiellt tillgängliga finansieringen.

IX

Bristen på tydliga mål, relevanta indikatorer och uppgifter som samlats in på fältet försvårade bedömningen av utfall och effekter, både av projekt och av initiativet som helhet.

X

Den webbaserade CBRN-portalen har stor potential att fungera som operativ databas för genomförandet och förvaltningen av initiativets åtgärder, men den är inte ännu en ändamålsenlig, fullständig, uppdaterad och strukturerad samling av åtgärder, erfarenheter och bästa praxis.

XI

Vi rekommenderar därför att kommissionen och utrikestjänsten

  • prioriterar åtgärder med utgångspunkt från en systemriskbedömning,
  • förstärker initiativets regionala dimension,
  • ger EU-delegationerna en ännu starkare roll i initiativet,
  • identifierar potentiella synergier och andra tillgängliga finansieringskällor,
  • ökar redovisningsskyldigheten för åtgärder och resultat och gör dem synligare genom bättre övervakning och utvärdering,
  • gör om den webbaserade portalen så att all information om initiativets åtgärder enkelt kan nås.

Inledning

01

Händelser som den nyligen inträffade användningen av sarin och klorgas i Irak och Syrien och av nervgiftet VX på Kuala Lumpurs flygplats i februari 2017, utbrottet av ebolafeber i Västafrika 2014–2016 och härdsmältan i kärnreaktorn i Fukushima 2011 är tydliga påminnelser om de faror som kan uppstå när kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker inträffar. Oavsett om de sprids oavsiktligt eller avsiktligt kan kemiska agenser, pandemiska och epizootiska biologiska sjukdomar samt radiologiska och nukleära ämnen allvarligt hota den globala hälsan, miljön och ekonomin.

02

Kommissionen anser att sannolikheten för att CBRN-risker ska förverkligas är låg men att konsekvenserna kan bli förödande2. Större delen av det internationella samfundet har undertecknat internationella fördrag och konventioner3 som reglerar användningen av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen och material, men ett antal stater har inte genomfört dem och andra har ännu inte har ratificerat dem. Det förekommer att CBRN-komponenter förvärvas och används i ont uppsåt, och hotet förväntas öka under kommande år4. Förutom att användas i ont uppsåt kan CBRN-substanser spridas på grund av naturkatastrofer och olyckor som orsakats av människan.

03

På EU-nivå samordnar kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor) EU:s interna CBRN-politik5 för att minska hoten och riskerna på området. Eftersom CBRN-hot inte stannar vid gränserna kan EU inte begränsa sina åtgärder till EU-området. Europeiska rådet, Europeiska unionens råd6 och Europaparlamentet7 har därför vid upprepade tillfällen betonat vikten av att koppla samman EU:s interna och externa säkerhetspolitik, där CBRN-frågorna ingår. Europeiska kommissionen har även påpekat att EU:s externa åtgärder måste återspegla, komplettera och bidra till EU:s inre säkerhet8. Det ökande stödet till säkerhetssektorerna bygger på EU:s globala strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik från 20169.

04

EU:s initiativ om kompetenscentrum på CBRN-området (”initiativet”) förvaltas av generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling (GD Internationellt samarbete och utveckling) och är den viktigaste, men inte den enda, stödordningen för att minska CBRN-hot som härrör från länder utanför EU. GD Internationellt samarbete och utveckling vidtar andra riskreducerande åtgärder, bland annat striktare kontrollsystem för export av produkter med dubbla användningsområden (CBRN-material som kan användas för både civila och militära ändamål) och omorientering för vetenskapsmän med kunskap om teknik med dubbla användningsområden.

05

Initiativets främsta mål är att förbättra den långsiktiga kapaciteten hos administrativa organ som ansvarar för att möta CBRN-hot10 och främja ett långsiktigt samarbete mellan nationella och regionala myndigheter. Initiativet finansierar i första hand kapacitetsuppbyggnadsprojekt men det arbetar inte enbart med projekt. Dess viktigaste uppgift är att inrätta och konsolidera CBRN-nätverk (eller kompetenscentrum) för samarbete mellan och inom partnerländer. Nätverket är uppbyggt runt regionala sekretariat där erfarenheter och expertkunskaper kan delas.

06

Initiativet är den enskilt största åtgärden i ekonomiska termer inom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP)11 och det största av EU:s externa program för civil säkerhet. IcSP arbetar med frågor som rör konflikt, fred och säkerhet och inte kan hanteras effektivt inom ramen för EU:s andra samarbetsinstrument12.

07

Initiativets budget var 109 miljoner euro för perioden 2009–2013 och 130 miljoner euro för 2014–2020. Det betyder att det årliga genomsnittet minskade från 22 till 19 miljoner euro från den första perioden till den andra (se bilaga I).

08

Initiativet lanserades i maj 201013. Vi undersökte dess struktur i särskild rapport nr 17/2014: Kan EU:s initiativ om kompetenscentrum på ett ändamålsenligt sätt bidra till att minska kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker som härrör från länder utanför EU? Vår slutsats var att det kunde göra det, men att flera delar fortfarande måste slutföras (se bilaga II). Initiativets organisationsstruktur har visserligen ändrats något sedan var senaste revision, men den är fortfarande komplex eftersom den bygger på ett omfattande nätverk bestående av både EU-organ (Europeiska utrikestjänsten [EEAS], GD Internationellt samarbete och utveckling och gemensamma forskningscentrumet [JRC]), aktörer utanför EU (FN:s institut för interregional juridisk forskning [Unicri], ledningsgruppen, regionala sekretariat och nationella arbetsgrupper) och CBRN-experter, civila och militära aktörer samt andra internationella organisationer (se figur 1). Den mest påtagliga förändringen sedan vår senaste revision är att JRC har blivit mer involverat och att GD Internationellt samarbete och utveckling har kontrakterat experter på plats.

Figur 1

Översikt över hur initiativet om kompetenscentrum är organiserat

Källa: Europeiska revisionsrätten.

09

I den här organisationen, där många CBRN-aktörer är involverade, kombineras den efterfrågestyrda strategin med nationella och regionala strategier, vilket gör initiativet till en unik stödmekanism. Partnerländernas regeringar utser en nationell kontaktpunkt (NFP), som är deras främsta företrädare för initiativet och ansvarar för kontakterna med CBRN-aktörer på nationell (nationella arbetsgrupper, projektstödmottagare och andra lokala aktörer) och internationell nivå.

10

Kompetenscentrumen är uppbyggda kring åtta regionala sekretariat (se bilaga III). De regionala sekretariaten är plattformar som ska främja och underlätta regionalt och internationellt samarbete. De håller kontakt med och stöder de nationella kontaktpunkterna i sin region, organiserar regionala rundabordsmöten, underlättar informationsutbyte, övervakar i viss mån de regionala åtgärderna och marknadsför initiativet.

Revisionens inriktning och omfattning och samt revisionsmetod

11

Ett av de främsta målen för vår effektivitetsrevision av EU:s initiativ om kompetenscentrum på CBRN-området var att följa upp vilka åtgärder utrikestjänsten och kommissionen hade vidtagit för att tillämpa rekommendationerna i särskild rapport nr 17/2014 som var följande:

  1. Koncentrera EU:s finansiering till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet.
  2. Öka de regionala sekretariatens kapacitet.
  3. Låta EU-delegationerna få en mer framträdande roll.
  4. Involvera partnerländer i både initiativtagandet till projekt och i projektens genomförande.
  5. Minska tidsåtgången mellan projektförslag och projektgenomförande.
  6. Förbättra samarbetet mellan de beslutsfattande organen och genomförandeorganen.
12

Vår tidigare revision fokuserade på initiativets struktur, men den här gången breddade vi den till att även omfatta en bedömning av riskhanteringsmetoden, initiativets genomförande i partnerländer och övervaknings- och utvärderingssystemen. Vi försökte besvara följande fråga: Har EU:s initiativ om kompetenscentrum på ett väsentligt sätt bidragit till att minska de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära riskerna som härrör från länder utanför EU?

13

För att kunna besvara den frågan ställde vi följande tre delfrågor:

  1. Har kommissionen och utrikestjänsten antagit en lämplig riskhanteringsmetod?
  2. Har initiativet utvecklats på ett tillfredsställande sätt i partnerländerna?
  3. Har det upprättats ändamålsenliga övervaknings- och utvärderingssystem för att identifiera, bedöma och rapportera om kompetenscentrumens resultat?
14

Revisionen gjordes mellan februari och oktober 2017. Vi granskade styrkande dokumentation och intervjuade företrädare för kommissionen (GD Internationellt samarbete och utveckling, JRC, GD Europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder [Echo], GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar samt GD Migration och inrikes frågor), utrikestjänsten, Unicri, ledningsgruppen och deltagare vid det femte internationella mötet för nationella kontaktpunkter i Bryssel.

15

Vi gjorde granskningsbesök i tre partnerländer: Georgien (juni 2017), Jordanien och Libanon (september 2017). Dessa länder ingår i grannskapet, initiativets prioriterade område, och i de två första finns regionala sekretariat14. Vi intervjuade cheferna för de regionala sekretariaten, de regionala samordnarna, experterna på tekniskt stöd på plats, de nationella kontaktpunkterna, EU-delegationerna, 15 stödmottagare och tre parter som hade kontrakt med EU (projektledare). Vi genomförde en enkät riktad till alla regionala sekretariat (åtta) och ett urval av andra aktörer (se nedan) för att få allmän information om initiativet. Vi analyserade alla de skriftliga svaren från

  1. de regionala sekretariaten (fem av åtta svarade),
  2. nationella kontaktpunkter (elva av 18 svarade),
  3. EU-delegationer (14 av 18 svarade),
  4. projektledare (sex av sju svarade),
  5. EU:s kontaktpunkter för CBRN (fem av tio svarade).

Iakttagelser

Ännu ingen riskbaserad prioritering av åtgärder

Åtgärder och utgifter måste omgående prioriteras

16

För att de begränsade resurserna skulle användas på bästa sätt rekommenderade vi i särskild rapport nr 17/2014 att finansiering till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet skulle prioriteras. Enligt GD Migration och inrikes frågor kommer de mest direkta CBRN-riskerna för EU:s säkerhet från länderna i Mellanöstern och det östliga partnerskapet15 och därefter från de nordafrikanska länderna, vilka tillsammans utgör 20 % av partnerländerna. Trots det omfattar GD Internationellt samarbete och utvecklings geografiska prioriteringar (Sydöst- och Östeuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Sahel, Afrikanska atlantkusten samt Öst- och Centralafrika) 70 % av partnerländerna, varav många inte anses ha de mest direkta CBRN-riskerna för EU.

17

GD Internationellt samarbete och utveckling och utrikestjänsten har i själva verket uppmanat fler partnerländer att ansluta sig till initiativet. Antalet partnerländer har därför fortsätt att öka, och ansträngningarna har därmed inte koncentrerats på ett mer begränsat antal länder16. I oktober 2017 hade antalet partnerländer ökat med 15, från 43 till 58, sedan vår senaste revision (se bilaga IV) och intresset för initiativet fortsätter att öka17. Eftersom resurserna är begränsade leder den geografiska expansionen till mindre genomsnittligt stöd för varje land.

18

För vår särskilda rapport nr 17/2014 undersökte vi systemen för urval och genomförande av de första 40 projekten. Vi jämförde anslagen till projekt 1–40 (första perioden) med projekt 41–60 (andra perioden). Av figur 2 framgår att Sydöst- och Östeuropa, som EU prioriterar, har fått mest projektfinansiering generellt sett (21 %) men att de regionerna fick mindre under den senaste perioden. Från projekt 41 och framåt har Afrikanska atlantkusten som, förutom Marocko, inte ingår i grannskapet varit den största stödmottagaren. Sydostasien är den tredje största mottagaren av finansiering men inte ett av de högprioriterade riskområdena. Trots att riskerna är högre i Mellanöstern, Nordafrika och Sahel (se punkt 16)18 fick de regionerna (med undantag för Gulfstaternas samarbetsråd) den lägsta andelen finansiering under den andra perioden. Sammantaget fick de 13 respektive 9 % av projektfinansieringen. De regioner där de direkta CBRN-riskerna för EU är högst (se punkt 16) fick totalt 43 % av de totala projektanslagen. Projekt prioriteras därmed inte utifrån risker kopplade till det geografiska läget. Detta är tvärt emot vår tidigare rekommendation, som kommissionen hade accepterat.

19

Regionerna lägger fram sina projektförslag till GD Internationellt samarbete och utveckling i enlighet med en efterfrågestyrd strategi (även kallad nedifrån och upp-strategi)19. Kommissionen väljer ut de projekt som ska finansieras men tillämpar inte riskbaserade urvalskriterier trots att man i sitt eget arbetsdokument påpekade att EU:s säkerhet skulle gynnas om bedömningar av hot och risker användes i större utsträckning20. I stället antas projektförslag i den ordning de kommer in, vilket kommissionen hoppas ska stimulera till konkurrens mellan regionerna. I praktiken sprids initiativets medel ut över ett större antal partnerländer.

Figur 2

Finansiella anslag per region från 2010 till oktober 2017

Källa: Europeiska revisionsrätten på grundval av uppgifter hämtade från Cris och CBRN-portalen och tillhandahållna av JRC.

20

Vidare prioriteras inga tematiska områden. I EU:s första nationella CBRN-politik låg tonvikten på förebyggande åtgärder21, men i den rättsliga ramen för IcSP22 specificeras inte vilka externa riskreducerande åtgärder som ska prioriteras (beredskap, förebyggande, upptäckt eller reaktion). Experter från GD Migration och inrikes frågor och GD Internationellt samarbete och utveckling rekommenderar dock att det första steget bör vara att identifiera och säkra CBRN-material. Vi fann endast tre projekt som var inriktade på identifiering av CBRN-anläggningar och materialet på anläggningarna. Dessutom handlade endast fem av de 66 projekten, motsvarande 9 % av utgifterna, uteslutande om hantering av kemiska risker (se bilaga 5), trots att EU:s underrättelse- och lägescentral (Intcen) bedömer att sannolikheten är högst för att detta hot ska förverkligas.

21

Kommissionen började under 2017 använda initiativet för att hantera mer säkerhetsrelaterade frågor såsom terrorismbekämpning, kampen mot it-brottslighet, skydd av kritisk infrastruktur, olaga handel med förfalskade läkemedel, sjöfartsskydd och explosiva varor. Eftersom initiativets resurser är begränsade tänker kommissionen finansiera dessa nya åtgärder från andra budgetposter och samtidigt utnyttja kompetenscentrumens strukturer. Det krävs dock fortfarande ett stort antal insatser för att hantera traditionella CBRN-risker23. Nationella kontaktpunkter har uppbådat sina krafter på CBRN-området och vill se resultat. Det krävs ytterligare arbete för att utvidga initiativet till andra tematiska områden samtidigt som mycket återstår att göra på CBRN-området.

Kartläggningen av partnerländernas behov och prioriteringar tar fortfarande för lång tid och bygger inte på systemriskbedömningar

22

JRC har utformat ett behovsbedömningsformulär för partnerländer. Frågorna var allmänna och gällde bland annat om partnerlandet hade en nationell rättslig ram och en institutionell ram för säkerhet och skydd av CBRN-material och CBRN-anläggningar. Riskbegreppet var inte inbyggt i JRC:s metod och det gavs inte tillräcklig vägledning om hur risker skulle identifieras och prioriteras. De luckor som identifieras med hjälp av formuläret ligger till grund för utarbetandet av en nationell handlingsplan för CBRN som ska minska sådana risker.

23

JRC:s experter hjälpte partnerländernas nationella CBRN-arbetsgrupper24 med att besvara frågorna, men behovsbedömningsformuläret är fortfarande en självbedömning som görs av partnerländerna. När de nationella arbetsgrupperna ska fylla i ett självbedömningsformulär och utforma en handlingsplan rekommenderar kommissionen att man bjuder in företrädare från många olika ministerier (se figur 1) och andra erkända kontaktpunkter25. Vår analys visar att de nationella arbetsgrupperna inte systematiskt bjöd in experter på samtliga CBRN-områden.

24

Fram till oktober 2017 hade 26 av 58 partnerländer (45 %) fyllt i sina behovsbedömningsformulär och endast 18 partnerländer (31 %) hade utformat ett nationellt handlingsprogram. Fyra partnerländer hade gjort det utan att tillämpa metoden med behovsbedömningsformulär (se bilaga I).

25

En anledning till att alla partnerländer inte har utformat nationella handlingsplaner eller fyllt i behovsbedömningsformulär är att det är frivilligt och kräver politisk vilja. Ett annat skäl till att ett begränsat antal partnerländer var klara med sina behovsbedömningsformulär och nationella handlingsplaner är den politiska instabiliteten i vissa partnerländer som försvårar planeringen. Slutligen kunde JRC inte tillräckligt snabbt tillgodose alla förfrågningar om hjälp med behovsbedömningar/nationella handlingsplaner.

26

Att partnerländer i ökad utsträckning vill använda sig av behovsbedömningar/nationella handlingsplaner och den pågående utvidgningen av initiativet sätter stort tryck på JRC:s personal. De anslagna resurserna till initiativet har minskat från 200 personmånader 2015 till 105 personmånader 2017. JRC:s oförmåga att hantera sin arbetsbörda har lett till att arbetet med workshoppar har försenats betydligt. Den 31 oktober 2017 dröjde det i genomsnitt 19 månader från inlämning av ansökan eller deltagande i en tidigare workshop till det att en workshop om behovsbedömningsformulär eller nationella handlingsplaner anordnades. Det finns en risk för att man tappar fart om behovsbedömningarna och de nationella handlingsplanerna inte kan göras i tid och att initiativet därigenom blir mindre trovärdigt.

Vissa aspekter av initiativet har utvecklats på ett tillfredsställande sätt i partnerländer

Initiativet har bidragit till att förbättra CBRN-styrningen i partnerländerna och ökat det regionala samarbetet

27

Initiativets två största framgångar är inrättandet av de nationella CBRN-arbetsgrupperna och inledandet av regionalt samarbete. Det tog lång tid att upprätta nationella strukturer, vilket försenade genomförandet av åtgärder. Men i oktober 2017 hade de allra flesta länderna (se bilaga I) utsett en nationell kontaktpunkt och skapat en nationell arbetsgrupp som skulle sköta samarbetet mellan olika organ och förbättra den nationella CBRN-styrningen. Styrningen förstärks ytterligare genom arbetet med behovsbedömningsformulären och de nationella handlingsplanerna (se punkt 22 och 24).

28

De regionala sekretariaten26 hjälper partnerländerna att bedöma och tillgodose sina behov, och underlättar samordningen mellan dem. De bidrar till skapandet av ett CBRN-nätverk. I särskild rapport nr 17/2014 konstaterade vi dock att de saknade teknisk expertis. GD Internationellt samarbete och utveckling genomförde vår rekommendation fullt ut genom att placera sex experter på tekniskt bistånd vid sju regionala sekretariat (benämns härefter ”experter på plats”)27. De här experterna bidrar på plats till att bygga upp CBRN-styrningen i partnerländer genom tekniskt stöd till de nationella arbetsgrupperna, de nationella kontaktpunkterna och de regionala sekretariaten. De anordnar utbildningstillfällen, övningar, underlättar möten i den nationella arbetsgruppen samt förbereder och deltar vid workshoppar om behovsbedömningsformulär och nationella handlingsplaner. De bidrar också till att förbättra det regionala samarbetet genom att formulera behov och projekt, utforma kravspecifikationer och övervaka genomförandet av regionala projekt. Partnerländerna är positiva till experterna på plats.

29

Regionala sekretariat har även förbättrat samarbetet och samordningen med andra internationella organisationer28 (se ruta 1). Till exempel hjälpte de regionala sekretariaten sex partnerländer att få stöd från enheten för stöd till genomförandet av konventionen om biologiska vapen.

Ruta 1

Ökat samarbete med andra internationella organisationer

Med anledning av ebolakrisen anordnade det italienska ordförandeskapet i G7-gruppens globala partnerskap och EU:s kompetenscentrum på CBRN-området i oktober 2017 en workshop med elva afrikanska länder i syfte att identifiera åtgärder för att minska riskerna avseende biosäkerhet och bioskydd i Afrika.

För första gången jämfördes de behovsbedömningar och handlingsplaner som hade utarbetats i enlighet med flera internationella initiativ och skyldigheter29, vilket innebar att den befintliga informationen kunde samordnas och konsolideras i förhållande till de olika initiativen. GD Internationellt samarbete och utveckling planerar att fortsätta arbeta såhär för att finjustera åtgärder riktade mot de viktigaste prioriteringarna avseende biosäkerhet och bioskydd inför framtida åtgärder.

30

I särskild rapport nr 17/2014 rapporterade vi att partnerländerna inte var tillräckligt involverade i projekturvalet, trots att initiativet skulle vara efterfrågestyrt till sin karaktär.

31

Från och med projekt 33 (mars 2013) diskuteras projekten vid regionala rundabordsmöten, och det finns dubbelt så många efterfrågestyrda30 (20) som toppstyrda projekt (nio) som föreslås av GD Internationellt samarbete och utveckling (se bilaga VI). Lokala experter deltar vid genomförandet av minst hälften av projekten31. Vår rekommendation i vår tidigare särskilda rapport nr 17/2014 har genomförts fullt ut. Initiativets projekt främjar nu en ökad känsla av lokalt egenansvar och en samförståndskultur.

32

Tidsåtgången mellan projektförslag och projektgenomförande, som vi rekommenderade skulle kortas, är fortfarande lång (se bilaga VI) – i genomsnitt över 18 månader. Kommissionen har nyligen ändrat sättet att identifiera stödmottagares specifika behov, men det är ännu för tidigt för att det ska gå att fastslå i vilken utsträckning den nya metoden gör att projektaktiviteterna kan inledas snabbare. Vår slutsats är därför att rekommendationen delvis har genomförts.

33

Det finns ännu inte några regionala handlingsplaner. De nationella handlingsplaner som har avslutats har lett till diskussioner om tänkbara regionala åtgärder/projekt. Dessutom samlar de regionala sekretariaten in och sammanställer information, ibland med stöd av experter på plats, om nationella behov för att kunna fastställa regionala prioriteringar. I tre regioner har en inhemsk regional strategi börjat växa fram som en följd av ökat förtroende och en större känsla av egenansvar (se ruta 2).

Ruta 2

Identifiera regionala behov

I april 2016 samlades för första gången nationella experter från alla partnerländer i Sydostasien för att diskutera de regionala prioriteringarna (med utgångspunkt från en analys av behovsbedömningsformulären, de nationella handlingsplanerna, tidigare/pågående projekt och listor över prioriteringar). Mötet resulterade i sju regionala projektförslag. Detta är ett positivt tecken på ökat initiativtagande, men det krävdes stora ändringar av förslagen, vilket ledde till beslutet att placera en expert i regionen från och med 2018.

Sekretariatet för Sydöst- och Östeuropa analyserade de befintliga nationella handlingsplanerna i regionen och tidigare projektförslag, även dem som hade avslagits. De uppmanade även de nationella kontaktpunkterna att ställa samman sina prioriteringar. Utifrån denna information antog regionen 2016 en regional strategi med tio prioriteringar. Regionen håller på att färdigställa kravspecifikationerna för ett projektförslag om hantering av kemiskt och biologiskt avfall.

I Afrikanska atlantkusten bedömde de nationella kontaktpunkterna att de åtgärder som projektledare föreslog inte motsvarade de lokala behoven eftersom kravspecifikationerna inte var tillräckligt specifika. Lokala experter anlitades för att samla in information, analysera och fastställa de verkliga behoven, och utarbeta projektförslag. Kravspecifikationerna för två nya projektförslag32 utformades utifrån detta underlag. Detta arbetssätt skulle kunna förkorta utformningsfasen.

34

Projekten har tillhandahållit delar av eller hela sin planerade output. Utbildning ingick i många projekt, från allmän introduktion och medvetandehöjning till mer operativa kapacitetsuppbyggnadsövningar. Ibland ingick studiebesök till EU-medlemsstater i projekten, ibland tillhandahöll man CBRN-utrustning eller tog fram undervisningsmaterial – såsom handböcker, riktlinjer med bästa praxis, metodhandböcker och nationella beredskapsplaner – och projekten har även legat till grund för antagande eller ändring av lagstiftning och förordningar (se ruta 3).

Ruta 3

Framgångshistorier belönas

De nationella kontaktpunkterna och cheferna för regionala sekretariat uppmanas att belöna initiativets framgångshistorier. Kompetenscentrumens priser delades ut vid de nationella kontaktpunkternas femte årliga möte för att uppmärksamma några sådana prestationer.

Zambia mottog priset för den största nationella framgångshistorien för att ha ändrat sin nationella rättsliga ram för hantering av CBRN-risker. Det resulterade i att lagen om terroristbekämpning från 2015 ändrades för andra gången, vilket ledde till att det skapades ett nationellt terroristbekämpningscentrum som bland annat ansvarar för kapaciteten att upptäcka, kontrollera och reagera på CBRN-risker.

35

De skrivbords- och simuleringsövningar på fältet33 som anordnas inom ramen för initiativet är mycket uppskattade av partnerländerna34 (ruta 4). De som besvarade vår enkät uppgav att de gärna såg att initiativet finansierade fler simuleringsövningar på fältet (med förberedande utbildning) eftersom de menade att det är den bästa formen av praktisk inlärning.

Ruta 4

Skrivbordsövningen Falcon I

Gulfstaternas samarbetsråd var den sista regionen som anslöt sig till initiativet. Trots att inget regionalt projekt ännu har utarbetats skapade det regionala sekretariatet en dynamik i regionen genom att i februari 2016 anordna en workshop och en skrivbordsövning som handlade om att upptäcka och vidta åtgärder mot nukleära hot, och som till största delen finansierades av Förenade Arabemiraten och det globala initiativet för att bekämpa nukleär terrorism. Falcon-övningen var den första i sitt slag och utformades för att stärka det regionala samarbetet och informationsutbytet och förbättra de nationella scenarier som varje land hade antagit35. Det globala initiativet för att bekämpa nukleär terrorism, Internationella atomenergiorganet och Världstullorganisationen deltog i övningen som observatörer.

En andra övning planeras genomföras under 2018–2019. Falcon II kommer i första hand att inriktas på att bygga upp kapaciteten att upptäcka och vidta åtgärder mot radiologiska hot, och därefter på skrivbordsövningar och övningar på fältet.

Stora hinder för att initiativet ska nå sin fulla potential

36

Trots de framsteg som beskrivs i avsnittet ovan kvarstår stora hinder som gör att initiativet inte kan nå sin fulla potential och skapa en sammanlänkad CBRN-gemenskap på nationell, regional och internationell nivå.

Hinder i partnerlandet

37

Ett antal faktorer hindrade förbättringen av CBRN-styrningen och minskningen av risker i partnerländerna. En faktor gällde begränsningar i mandatet och den rättsliga statusen för den nationella arbetsgruppen som helhet, och i synnerhet för den nationella kontaktpunkten. Andra hinder var bland annat att medlemmar i nationella arbetsgrupper inte var tillgängliga, att det politiska läget var instabilt och att det förekom avbrott i finansieringen. Experterna på plats hjälpte till vid mötena i den nationella arbetsgruppen i ett antal länder, men det stödet är inte hållbart på lång sikt.

38

De nationella kontaktpunkterna är nyckelaktörer i nätverket eftersom de samordnar det arbete som CBRN-parterna utför i sina respektive länder och fungerar som nationell kontakt för initiativet. Kommissionens avsikt är att de ska bli den enda kontaktpunkten för allt som gäller CBRN. Men ofta ger de olika institutionerna i den nationella arbetsgruppen och den egna regeringen inte de nationella kontaktpunkterna en tillräckligt framskjuten ställning och tillräcklig behörighet.

39

Sedan särskild rapport nr 17/2014 har GD Internationellt samarbete och utveckling långtidsplacerat IcSP-tjänstemän för regionalt samarbete vid endast fyra EU-delegationer36 (Nairobi, Manila, Dakar och Islamabad). I de två första länderna finns det regionala sekretariat, men inte i de två andra. De långtidsplacerade IcSP-tjänstemännen för regionalt samarbete har kontakt med de andra EU-delegationerna i sina regioner. De ansvarar dock inte enbart för CBRN-frågor utan även för andra säkerhetsåtgärder37.

40

EU-delegationerna har blivit mer involverade när det gäller att marknadsföra initiativet och mobilisera politisk vilja inom landet och i regionerna, men det krävs mer. CBRN-frågor ingick inte systematiskt i dialogen om policy, säkerhet eller politik. Omfattningen av deras information var ofta beroende av om det fanns långtidsplacerade IcSP-tjänstemän för regionalt samarbete i regionen. I några länder i prioriterade regioner hade EU-delegationen inte varit involverad i CBRN. Sammantaget anser vi att utrikestjänsten och kommissionen delvis har genomfört vår tidigare rekommendation.

Hinder i eller utanför regionen

41

Vår övergripande analys visade att de flesta projekten inte hade regionalt samarbete som första mål eftersom alla partnerländer vill tillgodose sina nationella behov först. Trots att det måste råda balans mellan att å ena sidan utveckla nationell kapacitet att minska CBRN-riskerna och å andra sidan stärka det regionala samarbetet, var förhållandet mellan nationella och regionala åtgärder 70:30 i de projekt där vi hade tillräcklig information.

42

Starkare CBRN-nätverk på nationell och regional nivå är ett avgörande krav för att säkerställa en lämplig respons om det inträffar en incident med CBRN-agenser. Initiativet har som mål att hjälpa partnerländer att samarbeta och samverka. Det var dock ovanligt med regional samverkan. Regionala rundabordsmöten (se figur 1 och bilaga I) där regionala projekt diskuteras anordnas i allmänhet två gånger per år, men nationella experter bjuds endast in en gång, vilket gör att den sakkunskap som finns tillgänglig är begränsad. GD Internationellt samarbete och utveckling anordnar varje år också ett möte där endast cheferna för de regionala sekretariaten deltar. De nationella kontaktpunkterna och experter på plats har sagt att det finns behov av att mer regelbundet anordna regionala möten, bjuda in internationella experter, organisera korta workshoppar/utbildningstillfällen och ha fler skrivbordsövningar och övningar på fältet.

43

Det finns för närvarande inget diskussionsforum eller utrymme för att dela riktlinjer, bästa praxis, studier eller erfarenheter från internationella organisationer eller EU-projekt som finansieras inom andra program (till exempel Förebyggande och bekämpande av brott, sjunde ramprogrammet för forskning, polisprogrammet inom Fonden för inre säkerhet och Horisont 2020) på CBRN-området med partnerländer.

Hinder för utforskning av andra finansieringsmöjligheter

44

Initiativets framtid avgörs i hög grad av genomförandet av de nationella handlingsplanerna. Planerna innehåller många åtgärder (se exempel i bilaga V) som inte kan utföras med enbart nationella budgetar och resurser från initiativet, samtidigt som andra finansieringskällor kan utnyttjas, exempelvis det europeiska grannskapsinstrumentet, Europeiska utvecklingsfonden eller instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete.

45

Den nationella handlingsplanen är ett nyckeldokument när det gäller att underlätta givarsamordningen på CBRN-området och därmed för att styra ytterligare resurser till nationell kapacitetsuppbyggnad (se ruta 5).

Ruta 5

Utarbetandet av Georgiens nationella handlingsplan

År 2015 antog Georgien sin nationella CBRN-handlingsplan för 2015–2019. Den togs inte fram med hjälp av initiativets behovsbedömningsmetod men Georgiens nationella handlingsplan var den första som antogs av partnerländerna.

Den innehåller 30 prioriteringar och 118 specifika åtgärder. Georgiens råd för samordning mellan myndigheter träffas varje år för att diskutera genomförandet av den nationella handlingsplanen. Även givare bjuds in.

Ett viktigt resultat av det särskilda givarsamordningsmötet i november 2017 var den behovsbedömning som Georgien hade sammanställt och som bör gör det lättare för givare, bland andra EU, att planera sitt stöd på CBRN-området. Två EU-medlemsstater erbjöd hjälp med akutsjukvård/civilskydd och utbildning av militära CBRN-enheter. Dessutom meddelade en stor givare utanför EU att allt framtida CBRN-relaterat stöd till Georgien skulle anpassas till den nationella handlingsplanen.

46

EU-delegationerna kan spela en viktig roll när det gäller att identifiera andra finansieringskällor. De kan gälla CBRN-aspekter som livsmedelssäkerhet, biosäkerhet, bioskydd, kemiska föroreningar, säkerhetsnormer och rättsliga CBRN-ramar för projekt som finansieras i traditionella utvecklingssektorer (t.ex. jordbruk, miljö, hälsa och rättsväsende). De flesta EU-delegationerna i enkäten hade dock inte sökt ytterligare finansiering för CBRN-åtgärderna.

47

Majoriteten av EU-delegationerna i enkäten svarade att det ännu inte hade hållits givarsamordningsmöten med EU-medlemsstaterna.

48

Trots att grannskapspolitiken är ett prioriterat område för initiativet och EU generellt, har GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar hittills deltagit i begränsad utsträckning. Ökad samverkan mellan GD Internationellt samarbete och utveckling och kommissionens andra generaldirektorat, till exempel GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och GD Humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) skulle också göra det lättare att fylla de identifierade luckor som initiativet inte har kunnat åtgärda.

Otillräcklig övervakning och utvärdering

49

Initiativet bör redovisa de resultat som har uppnåtts för att styra framtida strategiska och operativa val och skapa det intresse och politiska engagemang som är nödvändigt för att det ska bli framgångsrikt.

50

Trots att GD internationellt samarbete och utveckling har det övergripande ansvaret för att övervaka initiativet förlitar det sig på andra aktörer för att få den nödvändiga återkopplingen. Generaldirektoratet samlar in information, övervakar och utvärderar initiativets åtgärder genom

  1. en webbaserad portal för kompetenscentrum på CBRN-området (”portalen”),
  2. styrkommitténs möten med projektledare,
  3. samordningskommittéer med utrikestjänsten, JRC, Unicri, ledningsgruppen och experter på plats,
  4. rapporter från Unicri, ledningsgruppen, experter på plats och projektledare,
  5. resultatinriktade övervakningsbesök på plats,
  6. JRC:s utvärderingsrapporter.

Portalen: ett potentiellt informations- och övervakningsverktyg

51

Portalen är en webbplattform med begränsat tillträde som, enligt GD Internationellt samarbete och utveckling, ska innehålla all projektdokumentation. Avsikten är också att den ska användas för att informera aktörer om planerade åtgärder och publicera protokoll från viktiga möten och kontaktlistor. Informationen publiceras dock sporadiskt, den är ofullständig, dåligt strukturerad och inte lättåtkomlig i ett användarvänligt (eller mobilvänligt) format. JRC ansvarar för att sköta portalen men måste få projektinformation från GD Internationellt samarbete och utveckling. För närvarande når portalen inte sin potential som operativt verktyg och förvaltningsverktyg (se bilaga VII), eller som diskussionsforum (se punkt 43).

52

Projektledarna använder portalen för att dra lärdom av tidigare projekt. Eftersom portalen är ofullständig och inte innehåller någon förteckning över projektoutput har projektledarna inte systematiskt tillgång till denna information. Det har lett till visst dubbelarbete. Exempelvis har några introduktionsutbildningar om CBRN använts i flera projekt utan att redan framtaget liknande material har återvänts, vilket kunde ha sänkt projektkostnaderna.

Andra övervakningsverktyg

53

Information samlades inte heller systematiskt in och sammanställdes av GD Internationellt samarbete och utveckling, JRC, de regionala sekretariaten och nationella kontaktpunkterna och redovisades utanför portalen. Det stora antalet involverade aktörer, dålig registerhållning och ofullständig projektinformation försvårar och hindrar kommissionens tillsyn, övervakning och utvärdering av projekt.

54

GD Internationellt samarbete och utveckling följde upp projektaktiviteter vid möten i styrkommittén. Men dålig registerhållning vid GD Internationellt samarbete och utveckling gjorde att vi inte kunde bekräfta att det hade hållits regelbundna möten och att de kontraktsenliga skyldigheterna hade respekterats.

55

I särskild rapport nr 17/2014 rekommenderade vi att samarbetet mellan de beslutsfattande organen och genomförandeorganen skulle förbättras, till exempel genom att samordningskommittén återinrättades. Dessa möten återupptogs 2014 och hölls vanligen två gånger per år. De underlättade förvaltningen av initiativet genom att tillhandahålla en heltäckande översikt över de åtgärder som utfördes av olika centrala aktörer38. Vi anser att rekommendationen i vår tidigare särskilda rapport nr 17/2014 har genomförts fullt ut.

56

GD Utveckling och samarbete övervakar också resultat med utgångspunkt från de besök på plats som görs av externa experter. När vi gjorde vår revision hade endast sex resultatinriktade övervakningsrapporter färdigställts för 60 projekt som genomfördes genom initiativet, varav en rapport gällde tekniskt stöd på plats. Resultatinriktade övervakningsbesök gjordes inte vid de projekt som genomfördes av JRC, trots att JRC inte själv kan utvärdera dessa projekt.

Resultatutvärderingen är inte tillfredsställande

57

Avsaknaden av tydliga och väldefinierade mål, tillsammans med bristen på relevanta utfalls- och effektindikatorer för både initiativet och projekt39, gjorde att det inte gick att bedöma resultaten i form av bättre kapacitet att minska och förbereda för risker och hot som gäller CBRN. Initiativets resultat kunde inte heller mätas eftersom projektens utfall och effekter inte var kopplade till de övergripande målen.

58

JRC ansvarar för alla projektutvärderingar men har sedan september 2016 utkontrakterat de flesta projektutvärderingar till externa experter. Alla utvärderingar har varit skrivbordsbaserade och byggt på input från JRC. Vi konstaterade att en tredjedel av utvärderingarna inte hade slutförts på grund av att det hade saknats projektdokumentation (se punkt 51).

59

Trots att slututvärderingarna var skrivbordsbaserade pågick de i genomsnitt i 19 månader efter det att slutrapporterna hade offentliggjorts (och ännu längre efter det att projektet hade avslutats). Halvtidsutvärderingarna var inte klara förrän projekten var så gott som slutförda. Rekommendationerna, när sådana lämnades, var i praktiken ofta överflödiga eftersom det var för sent att tillämpa dem40.

60

Det faktum att de flesta projekt är fristående och inte ingår i en långsiktigare plan främjar inte deras hållbarhet. De allra flesta projekt som vi granskade saknade bestämmelser om att säkerställa att utfallet blir hållbart. Även om några projekt har försett beredskapspersonal med CBRN-utrustning saknade många länder grundläggande utrustning, vilket ofta innebar att de genomförda åtgärderna var för avancerade i förhållande till den tekniska kapaciteten. Eftersom CBRN inte har högst prioritering är den nationella finansieringen begränsad, vilket sätter en fortsättning av det uppnådda utfallet på spel. Endast ett fåtal utbildningsåtgärder – däribland utbildning av utbildare – har fortsatt efter projektets slut.

Slutsatser och rekommendationer

61

Initiativet är EU:s största externa program för civil säkerhet. Det bygger på en unik regional och integrerad samordningsmetod med många aktörer, bland annat offentliga organ (se punkterna 8–10). Generellt sett är initiativet ett av de främsta verktygen för att minska CBRN-hot och risker som härrör från länder utanför EU (punkt 4). Vår slutsats är att initiativet har bidragit till att minska CBRN-hoten, men att många utmaningar kvarstår (se punkterna 16–60).

62

Kommissionen och utrikestjänsten har helt genomfört tre av de sex rekommendationerna i vår särskilda rapport nr 17/2014 och delvis två av dem (bilaga II och punkterna 11, 16–21, 28, 30–32, 39–40 och 55). Partnerländer är nu mer involverade i initiativtagandet till och genomförandet av projekt, organisationen på regional nivå har stärkts och samarbetet mellan beslutsfattare och verkställande organ har förbättrats. Även om det har gjorts vissa framsteg är EU-delegationernas roll och takten i projektgenomförandet fortfarande inte tillfredsställande (se punkterna 27–48). En av våra tidigare rekommendationer, där vi föreslog att EU:s finansiering skulle koncentreras till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet och som kommissionen godtog, har inte genomförts (se punkterna 16–21).

63

Initiativets framgång avgörs av om det kan anpassas till och hantera de viktiga utmaningar som det nu står inför. De följande rekommendationerna är utformade för att åtgärda de brister som framkom vid revisionen och syftar till att ytterligare stärka och stödja initiativet.

64

En lämplig metod för att hantera riskerna med initiativets åtgärder har ännu inte utarbetats för vare sig initiativet som helhet, för projekturvalet eller för kartläggningen av partnerländernas behov (se punkterna 18–23).

65

Kommissionen förser partnerländer med verktyg och en metod för att hjälpa dem att bedöma sina egna behov och utarbeta nationella handlingsplaner för att minska CBRN-riskerna (se punkt 22 och 23). Det ges dock inte tillräcklig vägledning om hur risker ska identifieras och prioriteras (se punkt 23). Trots detta är behovsbedömningsformuläret och den nationella handlingsplanen fortfarande de centrala element som initiativet vilar på. Kommissionen kan dock inte tillräckligt snabbt tillgodose alla partnerländers önskemål om hjälp med att identifiera och prioritera sina behov, vilket riskerar att kraftigt försena utarbetandet av både frågeformulären och handlingsplanerna (se punkt 26).

Rekommendation 1 Prioritera åtgärder med utgångspunkt från en systemriskbedömning

Kommissionen och utrikestjänsten bör

  1. göra en gemensam EU-analys och identifiera EU:s externa CBRN-risker i syfte att på ett heltäckande sätt koppla samman interna och externa åtgärder.

Kommissionen bör

  1. integrera systemriskbedömningar i metoderna för behovsbedömning och nationella handlingsplaner,
  1. reagera snabbt på alla partnerländers önskemål om hjälp med att slutföra sina behovsbedömningar och nationella handlingsplaner.

Måldatum för genomförande: juni 2019.

66

Ett antal aspekter av initiativet har utvecklats i partnerländerna utöver de förbättringar som våra tidigare rekommendationer har lett till. Initiativet har främjat en säkerhets- och samarbetskultur (se punkterna 22 och 31). Nationella CBRN-arbetsgrupper har utsetts i de flesta partnerländerna. Projekteten har levererat merparten av sin output, och de berörda parterna har särskilt uppskattat övningarna i operativ kapacitetsuppbyggnad (se punkterna 34–35).

67

Regionalt samarbete har inletts, men det är ännu otillräckligt eftersom partnerländerna inte samverkar tillräckligt utan vill tillgodose sina nationella behov först (se punkterna 33 och 41–43).

Rekommendation 2 Förstärk initiativets regionala dimension

Kommissionen bör genomföra fler regionala åtgärder, såsom skrivbordsövningar och övningar på fältet.

Måldatum för genomförande: december 2019.

68

Sedan vår tidigare särskilda rapport nr 17/2014 har EU-delegationerna blivit mer involverade i initiativet. De var dock inte tillräckligt aktiva när det gällde att marknadsföra initiativet och mobilisera politisk vilja (se punkterna 39–40). CBRN ingick inte systematiskt i dialogen om policy, säkerhet eller politik.

Rekommendation 3 Ge EU-delegationerna en starkare roll i initiativet

Kommissionen och utrikestjänsten bör tillsammans

  1. ge utsedda kontaktpunkter och/eller långtidsplacerade IcSP-tjänstemän för regionalt samarbete vid alla EU-delegationer ansvaret för CBRN-frågor,
  2. införa CBRN i dialogen om policy, säkerhet och politik.

Måldatum för genomförande: december 2018.

69

Samverkan mellan kommissionens generaldirektorat och med givarsamfundet var begränsad, i synnerhet i fråga om den potentiellt tillgängliga finansieringen (se punkterna 44–48).

Rekommendation 4 Identifiera potentiella synergier och andra tillgängliga finansieringskällor

GD Internationellt samarbete och utveckling och utrikestjänsten bör arbeta tillsammans med kommissionens andra berörda generaldirektorat, i synnerhet GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, och med andra givare för att identifiera potentiella synergier och tillgängliga finansieringskällor som skulle kunna utnyttjas bättre för att stödja CBRN-åtgärder.

Måldatum för genomförande: juni 2019.

70

Kommissionens övervakning och utvärdering var otillräcklig till följd av ofullständig och sporadisk information, dålig registerhållning och otillräckligt engagemang från partnerländer (se punkterna 51–60). Bristen på tydliga mål, relevanta indikatorer och uppgifter som samlats in på fältet försvårade bedömningen av utfall och effekter, både av projekt och av initiativet som helhet.

Rekommendation 5 Öka redovisningsskyldigheten för åtgärder och resultat och gör dem synligare genom bättre övervakning och utvärdering

Kommissionen bör

  1. omvandla initiativets övergripande mål till mer specifika mål som kan användas på projektnivå så att resultat kan mätas från projektnivå till nationell och regional nivå och för hela initiativet,
  2. fastställa utfalls- och effektindikatorer som gör det möjligt att mäta initiativets ändamålsenlighet i förhållande till de fastställda målen.

Måldatum för genomförande: december 2019.

71

Den webbaserade CBRN-portalen har stor potential att fungera som operativ databas för genomförandet och förvaltningen av initiativets åtgärder, men den är inte ännu en ändamålsenlig, fullständig, uppdaterad och strukturerad samling av åtgärder, erfarenheter och bästa praxis (se punkterna 51–59).

Rekommendation 6 Gör om den webbaserade portalen så att all information om initiativets åtgärder enkelt kan nås

Kommissionen bör säkerställa att

  1. all relevant information finns tillgänglig på dess webbaserade portal, som har lämpliga behörighetsnivåer,
  2. bästa praxis och riktlinjer är tillgängliga via CBRN-portalen.

Måldatum för genomförande: december 2018.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning III, med ledamoten Karel Pinxten som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 24 april 2018.

För revisionsrätten

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

Bilagor

Bilaga I

Initiativet i siffror

Period 2009–2013 2014–2017 2020
Budget 109 miljoner euro
Årligt genomsnitt = ± 22		 76 miljoner euro
Årligt genomsnitt = ± 19
130 miljoner euro
Anslag 97 miljoner euro till projekt
41 miljoner euro till stöd (kapacitetsuppbyggnad och styrning)

Källa: Europeiska revisionsrätten på grundval av uppgifter från Cris.

Åtta regioner och 58 partnerländer i oktober 2017

Antal AAF NAS SEEE MIE GCC ECA CA SEA Totalt
Partnerländer 10 6 (+1) 10 3 3 11 5 10 58
Nationella kontaktpunkter 10 6 10 3 3 11 5 9 57
Nationella arbetsgrupper 10 1 9 3 0 10 3 8 46
Rundabordsmöten 12 7 14 9 5 9 6 13 NA
Ifyllda behovsbedömningsformulär 6 1 4 2 1 5 3 4 26
Utformade nationella handlingsplaner 4 0 3 1 0 4 0 6 18

Källa: Europeiska revisionsrätten på grundval av JRC-dokument, rapporter om tekniskt stöd på plats, protokoll från rundabordsmöten och Cris.

Bilaga II

Uppföljning av rekommendationerna i särskild rapport nr 17/2014

Rekommendationer Nuvarande status Hänvisning till texten
Koncentrera EU:s finansiering till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet för att få störst direkt nytta. Har inte genomförts Punkterna 16–21.
Öka de regionala sekretariatens kapacitet genom att öka den tekniska expertisen. Har genomförts fullt ut Punkt 28
Låt EU-delegationerna få en mer framträdande roll, särskilt i länder där det har inrättats ett regionalt sekretariat. Har delvis genomförts Punkterna 39–40
Vidta åtgärder för att involvera partnerländerna i både initiativtagandet till projekt och i projektens genomförande. Detta skulle öka deras egenansvar för åtgärderna och säkerställa åtgärdernas hållbarhet. Har genomförts fullt ut Punkterna 30–31
Fortsätta insatserna för att förbättra förfarandena för att minska tidsåtgången mellan projektförslag och projektgenomförande. Har delvis genomförts Punkt 32
Förbättra samarbetet mellan de beslutsfattande organen och genomförandeorganen, till exempel genom att återinrätta samordningskommittén. Har genomförts fullt ut Punkt 55

Källa: Europeiska revisionsrätten.

Bilaga III

Regionala sekretariat och partnerländer i oktober 2017

Förkortning Region Berörda länder
SEA Sydostasien Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Myanmar/Burma, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam
AAF Afrikanska atlantkusten Benin, Kamerun, Elfenbenskusten, Gabon, Liberia, Mauretanien, Marocko, Senegal, Sierra Leone och Togo
NAS Nordafrika och Sahel Algeriet, Burkina Faso, Libyen, Mali, Marocko, Niger och Tunisien
SEEE Sydöst- och Östeuropa Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Georgien, Moldavien, Montenegro, Serbien och Ukraina
CA Centralasien Afghanistan, Kirgizistan, Pakistan, Tadzjikistan och Uzbekistan
MIE Mellanöstern Irak, Jordanien och Libanon
ECA Öst- och Centralafrika Burundi, Demokratiska republiken Kongo, Etiopien, Ghana, Kenya, Malawi, Rwanda, Seychellerna, Tanzania, Uganda och Zambia
GCC Gulfstaternas samarbetsråd Förenade Arabemiraten, Qatar och Saudiarabien

Källa: Europeiska revisionsrätten baserat på uppgifter från GD Internationellt samarbete och utveckling och utrikestjänsten.

Bilaga IV

Initiativets geografiska utbredning

Bilaga V

Exempel på CBRN-prioriteringar hämtade från fyra partnerländers nationella handlingsplaner

Källa: Affischer från Unicri som bygger på information från Elfenbenskusten, Libanon, Laos och Georgien.

Bilaga VI

Förteckning över projekt

Nr Projektnamn Budget (i euro) Region Efter- fråge- styrd Idé- formulering Start- datum Slut- datum CBRN-område
66 Medisafe – Bekämpa olaglig handel med läkemedel och förstärka säkerheten för läkemedel i Öst- och Centralafrika förbereds ECA hybrid CB
65 Förbättra hanteringen av kemiskt och biologiskt avfall i länder i Centralasien för bättre säkerhet och minskade säkerhetsrisker 3 000 000 CA Ja 2.6.2016 CB
64 EU P2P – Exportkontrollprogram för produkter med dubbla användningsområden 2017 3 000 000 NAS, SEEE Nej RN
63 Tillhandahålla specialiserad CBRN-utrustning för utbildning av personal som arbetar med gränskontroll 1 000 000 NAS Ja hänger ihop med P 55 CBRN
62 Tekniskt stöd på plats till CBRN-kompetenscentrum förbereds SEA e.t. CBRN
61 God hantering av kemikalier och tillhörande avfall i Sydostasien (Seachem) 2 999 815 SEA Ja 3.4.2014 1.9.2017 1.9.2020 C
60 Stöd till kompetenscentrum i Öst- och Centralafrika när det gäller nukleärt fysiskt skydd 3 500 000 ECA Ja 8.11.2016 7.11.2019 RN
59 Förstärka kompetenscentrumets regionala sekretariat för Gulfstaternas samarbetsråd 285 000 GCC e.t. 15.9.2015 14.9.2016 CBRN
58 Tillhandahålla specialiserad utrustning för nukleär kriminalteknik i kompetenscentrumens region Sydöst- och Östeuropa 1 871 115 SEEE Ja 8.4.2014 hänger ihop med P 57 15.1.2017 30.4.2018 CBRN
57 Förstärka kapaciteten i fråga om kriminalteknik på brottsplatser för att utreda CBRN-incidenter i kompetenscentrumens region Sydöst- och Östeuropa 1 399 670 SEEE Ja 8.4.2014 14.1.2020 CBRN
56 Tekniskt stöd på plats 2 Tekniskt stöd på plats till de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära kompetenscentrumens sekretariat i Alger och Tasjkent 2 130 250 CA, NAS e.t. 10.11.2019 CBRN
55 Förstärka den gränsöverskridande kapaciteten att kontrollera och upptäcka CBRN-substanser 3 500 000 NAS, AAF Ja 2.7.2013 30.9.2019 CBRN
54 Kapacitetsuppbyggnad för beredskap och insatser vid CBRN-incidenter. 2 999 965 MIE Ja 26.2.2014 17.7.2019 CBRN
53 Förstärka de nationella rättsliga ramarna och anordna specialiserad utbildning om biosäkerhet och bioskydd i länder i Centralasien 5 000 000 CA Ja 25.3.2015 22.12.2015 21.12.2018 B
52 Tillhandahålla specialiserad CBRN-utrustning till beredskapspersonal i kompetenscentrumens region Sydösteuropa 1 697 563 SEEE Ja 8.7.2013 hänger ihop med P 44 11.12.2015 10.6.2018 CBRN
51 Tekniskt stöd på plats till de kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära kompetenscentrumens sekretariat i Georgien, Kenya och Marocko 2 969 700 SEEE, CA, AAF e.t. 15.9.2015 14.9.2018 CBRN
50 Tillhandahålla specialutrustning för att förbättra beredskaps- och reaktionskapaciteten när det gäller CBRN 2 634 042 AAF, ECA Ja 1.4.2014 1.10.2015 30.6.2019 CBRN
49 Ett hälsovårdsprojekt i Pakistan 927 608 CA Nej 5.1.2015 4.1.2018 B
48 Förbättra den regionala utbrottshanteringen vid CBRN-kompetenscentrumen i regionen Afrikanska atlantkusten 3 499 600 AAF Ja 1.6.2014 1.1.2016 31.12.2018 B
47 EU:s uppsökande program för produkter med dubbla användningsområden – Sydostasien 3 472 100 SEA Ja 3.4.2014 1.9.2015 31.8.2018 CBRN
46 Förbättra CBRN-kapaciteten i Sydostasien att hantera och minska CBRN-risker när det gäller CBRN-beredskap, biosäkerhet och bioskydd, ökad medvetenhet och rättslig ram 3 000 000 SEA Ja 3.4.2014 10.7.2015 9.7.2018 CBRN
45 Upprätta ett mobilt laboratorium för insatser på plats vid VHF-utbrott kombinerat med CBRN-kapacitetsuppbyggnad i Västafrika (EUWAM-Lab) 2 579 854 AAF Nej 18.9.2014 17.11.2017 B
44 Förbättra beredskapskapaciteten och det regionala samarbetet när det gäller CBRN i Sydösteuropa, Södra Kaukasien, Moldavien och Ukraina 2 953 550 SEEE Ja 10.7.2013 1.1.2015 30.4.2018 CBRN
43 EU:s uppsökande program för produkter med dubbla användningsområden 2 249 250 SEEE, MIE, GCC, NAS, CA Nej 1.9.2015 30.6.2017 CBRN
42 Kemikaliesäkerhet och kemikalieskydd i regionen Central- och Östafrika 2 978 000 ECA, AAF Ja 6.5.2014 5.1.2015 4.1.2018 C
41 Kemiska anläggningar med hög risk och riskreducering i regionen Afrikas atlantkust 3 000 000 AAF, NAS Ja 1.6.2014 1.1.2015 31.12.2017 C
40 Stöd till sjukvårdslaboratorier för att minska potentiella biologiska risker 4 495 712 SEEE, NAS, MIE, CA Nej 18.12.2013 17.12.2017 B
39 Ökad hälsosäkerhet i hamnar, på flygplatser och vid gränsövergångar 1 432 757 CA, GCC, MIE, NAS Nej 24.7.2013 23.11.2015 B
38 Ökad exportkontroll av varor med dubbla användningsområden 3 500 000 CA, MIE Nej 30.12.2013 29.7.2019 CBRN
37 Förebygga vektorburna sjukdomar runt Medelhavs- och Svarta havsregionerna genom att inrätta nya nätverk (Medilabsecure) 3 626 410 SEEE, MIE, NAS Nej 6.1.2014 5.7.2018 B
36 Vidareutveckling och förstärkning av programmet för utbildning i interventionsepidemiologi i Medelhavsområdet (MediPIET) 6 400 000 SEEE, MIE, NAS Nej 1.1.2014 31.12.2017 B
35 Hantering av farligt kemiskt och biologiskt avfall 3 871 800 AAF Ja 20.3.2013 1.1.2014 31.12.2017 CB
34 Ökad kapacitet vid CBRN-relaterade krisinsatser och vid kemiska och medicinska kriser 3 914 034 MIE Ja 1.9.2012 23.12.2013 22.6.2017 CBRN
33 Stärka den nationella rättsliga ramen på CBRN-området och anordna specialiserad och teknisk utbildning för att öka beredskapen och insatskapaciteten på CBRN-området 2 699 069 AAF, ECA Ja 20.3.2013 15.9.2013 28.2.2017 CBRN
32 Inrättande av ett Medelhavsprogram för utbildning av epidemiologer på fältet (MediPIET) 400 000 MIE, NAS, SEEE, AAF Nej 1.1.2013 31.12.2014 B
31 Nätverk av universitet och institut för att öka medvetenheten om problemen med kemiskt material med dubbla användningsområden 614 883 CA,MIE, AAF, NAS, SEEE, SEA Ja 21.12.2012 20.4.2015 C
30 Expertnätverk inom nukleär kriminalteknik i Sydostasien 600 000 SEEE, SEA Ja 21.12.2012 20.12.2016 RN
29 Regional personalutveckling inom kärnsäkerhet, nukleärt fysiskt skydd och kärnsäkerhetskontroller genom ett akademiskt mastersprogram i Thailand 624 451 SEA Ja 21.12.2012 20.3.2016 RN
28 Stöd till utvecklingen av ett integrerat nationellt säkerhetssystem för nukleära och radioaktiva material 1 000 000 SEA Ja 21.12.2012 20.12.2016 RN
27 Hantering av biologiska risker 480 000 SEA Ja 21.12.2012 30.6.2015 B
26 Förutsättningar för att stärka nationella rättsliga ramar på CBRN-området 299 936 MIE, NAS Ja 17.12.2012 16.12.2014 CBRN
25 Kunskapsutveckling och överföring av bästa praxis om biosäkerhet/bioskydd/hantering av biorisker 434 010 MIE Nej 12.12.2012 11.4.2015 B
24 Utveckling av en metod för att upptäcka, hantera och skydda allmänheten från radiologiska och nukleära material 599 830 AAF Ja 18.12.2012 17.12.2017 RN
23 Bygga upp kapaciteten för att identifiera och hantera hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen 492 405 AAF, SEEE, MIE, NAS, SEA Nej 10.12.2012 9.12.2014 CBRN
22 Anordna specialiserad teknisk utbildning för att öka kapaciteten vid de första insatserna vid CBRN-incidenter 677 766 AAF, SEA Ja 17.12.2012 16.12.2014 CBRN
21 Bygga upp en regional gränskontrollkapacitet för att identifiera och upptäcka CBRN-material 700 000 AAF, SEA Ja 21.12.2012 20.12.2016 CRN
20 inget kontrakt
19 Utarbeta förfaranden och riktlinjer för att skapa nya och förbättra befintliga informationshanteringssystem och datautbytesmekanismer för CBRN-material under tillsyn 400 000 AAF, CA, ECA,MIE, NAS, SEEE, SEA Nej 1.3.2013 30.6.2015 CBRN
18 Internationellt nätverk av universitet och institut för att öka medvetenheten om problemen med dubbla användningsområden på det biotekniska området 399 719 AAF, CA,MIE,NAS, SEEE, SEA Nej 1.3.2013 31.12.2014 B
17 Upprätta en nationell åtgärdsplan i Ghana och Kenya för insatser vid händelser som rör obehörig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material 240 000 ECA, AAF Ja 15.5.2013 15.5.2015 CBRN
16 Stöd till utvecklingen av ett integrerat nationellt kärnsäkerhetssystem 400 000 NAS, AAF Ja 1.1.2013 30.9.2015 RN
15 Öka biosäkerheten och bioskyddet i laboratorier genom att utveckla en laboratoriedatabas över biologiska prover 480 000 SEA Nej 1.8.2013 30.6.2015 CBRN
14 Anordna specialiserad och teknisk utbildning för att öka kapaciteten vid utryckningar (CBRN FRstCap) 400 000 SEEE Nej 1.4.2013 31.3.2015 CBRN
13 Bygga upp kapaciteten och öka medvetenheten när det gäller att identifiera och hantera hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material i Afrika söder om Sahara 319 924 ECA Nej 1.1.2013 30.6.2015 CBRN
12 Utbyte av erfarenheter mellan EU och länder i Sydostasien om skärpta lagar och regler inom biosäkerhet och bioskydd, samt relevanta förvaltningssystem för laboratorier, genom regionala kompetenscentrum – fas 2 320 000 SEA Nej 1.4.2013 31.3.2015 B
11 Främja god praxis och interinstitutionella förfaranden för bedömning av risker i samband med felaktig användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen 1 915 452 AAF, MIE, NAS, SEEE, SEA Nej 1.1.2013 31.12.2014 CBRN
10 Utarbetande av e-utbildningar om att minska CBRN-risker 399 806 AAF, CA, ECA, MIE, NAS, SEEE, SEA Ja 1.1.2013 31.3.2015 CBRN
9 Nationell åtgärdsplan i Libanon för CBRN-incidenter 159 900 MIE Nej 1.1.2013 31.12.2014 CBRN
8 Förutsättningar för att stärka nationella rättsliga ramar på CBRN-området 800 000 SEA Ja 1.1.2013 30.6.2015 CBRN
7 Riktlinjer, förfaranden och standardisering i fråga om biosäkerhet/bioskydd 1 199 576 SEEE, SEA Ja 1.1.2013 31.3.2015 B
6 Kunskapsutveckling och överföring av bästa praxis i fråga om hanteringen av kemiskt och biologiskt avfall 480 000 SEA Ja 1.1.2013 31.12.2014 CB
5 Kunskapsutveckling och överföring av bästa praxis om övervakningen av import/export av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen 1 440 000 AAF, CA, MIE, NAS Nej 1.1.2013 31.12.2014 CBRN
4 Program för interinstitutionella insatser vid CBRN-incidenter 959 675 SEEE, SEA Ja 1.1.2013 31.12.2014 CBRN
3 Kunskapsutveckling och överföring av bästa praxis om biosäkerhet/bioskydd/hantering av biorisker 1 920 000 AAF, NAS, SEEE, SEA Ja 1.1.2013 30.6.2015 B
2 Bygga upp kapaciteten att identifiera och hantera hot från kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRNcap) 160 000 SEEE Nej 1.1.2013 31.3.2015 CBRN
1 Identifiera och öka den kriminaltekniska kapaciteten att förebygga organiserad brottslighet och olaglig handel med kemiska ämnen, inklusive utbildning och utrustning för tulltjänstemän i yttre tjänst 640 000 SEEE Nej 1.1.2013 31.3.2015 C

Källa: CBRN-portalen och Cris.

Bilaga VII

Information som finns med/inte finns med i portalen

Källa: Europeiska revisionsrätten.

Kommissionens och utrikestjänstens svar

Sammanfattning

III

Kommissionen och utrikestjänsten instämmer i revisionsrättens slutsats. De håller emellertid inte med om rättens kommentarer om att rekommendationen att EU:s finansiering skulle koncentreras till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet inte skulle ha genomförts.

EU:s initiativ om kompetenscentrum på CBRN-området bygger huvudsakligen på en frivillig nedifrån och upp-strategi som omfattar alla risker samtidigt som dess övergripande mål är att uppmuntra och stödja regionalt samarbete på CBRN-området, i syfte att bidra till skydda EU mot yttre hot.

I mål 3 i den reviderade CBRN-handlingsplanen för EU [meddelande COM(2017) 610)] med titeln Handlingsplan för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska and nukleära säkerhetsrisker framhålls hela potentialen hos och resultaten av initiativet, främst i samband med att det uppstår en ”speglingseffekt” när samarbetet mellan initiativet och andra internationella aktörer förstärks i syfte att bidra till EU:s inre säkerhet.

Dessa grundläggande egenskaper innebär att initiativet ska betraktas som en långsiktig ansträngning för att bygga upp verkningsfull regional kapacitet för att minska CBRN-riskerna. Under initiativets första genomförandeår låg tyngdpunkten på att bygga upp förtroende inom och mellan partnerländerna, för att lägga en grund för deras diskussioner om säkerhetsfrågor och föreslå regionala projekt med inriktning på allt känsligare säkerhetsrelaterade områden. Med tanke på nedifrån och upp-strategin och den frivilliga basisen kan en sådan process emellertid inte forceras om inte initiativet ska förlora sin trovärdighet. Eftersom initiativet under de senaste två åren har kommit in i en mognadsfas med en hög grad av förtroende i partnerländerna är nu ett fördjupat samarbete om CBRN-säkerhet möjligt. Tack vare partnerländernas ökade förtroende, deltagande och stöd för initiativet kunde kommissionen börja anordna regionala rundabordsdiskussioner och lotsa fram projektförslag. Denna utveckling har inte varit homogen, eftersom var och en av de åtta regionerna har sina egna särdrag och en rad faktorer som påverkar kommissionens beslut om fördelning av finansieringen. Således måste situationerna i en del av de angränsande regionerna och dessas påverkan på möjligheterna att genomföra vissa åtgärder också tas i beaktande, även om kommissionen är medveten och övertygad om att initiativet primärt ska rikta sig till EU:s grannländer, vilka ska vara projektens främsta mottagare.

I till exempel Mellanöstern (MIE) begränsas partnerländernas intresse av regionalt samarbete av krisen i Syrien, situationen i Irak och de flyktingströmmar och tvångsförflyttningar som dessa har orsakat. Dessa händelser har medfört att Jordanien, Irak självt och Libanon (som ingår i kompetenscentrum MIE) fokuserar mer på inhemska angelägenheter än på regionalt samarbete.

Nordafrika och Sahel (NAS-regionen), där samarbetet inleddes senare än i andra regioner, påverkas också av regionala kriser som sammanhänger med situationen i Libyen. Trots dessa svårigheter har kompetenscentrumets regionala sekretariat både lyckats hålla samarbetet igång och lansera ett projekt på området gränskontroll, ett område där uppbyggnad av regional kapacitet är nyckeln till att förbättra EU:s skydd mot hot relaterade till organiserad brottslighet, droger och människohandel.

Känsliga ämnen har också börjat tas upp i regionen Sydöst- och Östeuropa, (SEEE), där ett projekt som syftar till att förstärka kapaciteten till brottsplatsundersökningar vid utredning av CBRN-incidenter genom informationsutbyte och anordnande av underregionala övningar nyligen inleddes.

När det gäller regioner utanför EU:s grannskap är det viktigt att framhålla att deras relevans för EU:s säkerhet inte bör underskattas när det gäller CBRN. Detta är särskilt fallet för det biologiska området: sjukdomar hos människor och djur som ebola och fågelinfluensa, som båda hade sitt upphov utanför EU:s grannskap, medförde konkreta risker för EU-medborgarnas hälsa och EU:s ekonomi. Kompetenscentrumen har bidragit till att förebygga sådana risker genom flera projekt som rör hanteringen av utbrott i regionerna Afrikanska atlantkusten och Sydostasien. I det perspektivet är det värt att notera att avstånd inte är någon garanti för skydd. Detta är i slutändan anledningen till att kommissionen (GD Internationellt samarbete och utveckling) överväger att bygga en bro mellan EU:s grannskap och de övriga regionerna på området biosäkerhet och bioskydd: åtgärder utanför EU:s grannskap bör återspegla åtgärder inom grannskapet, och om programmet för utbildning i interventionsepidemiologi i Medelhavsområdet (MediPIET) blir framgångsrikt kan det fungera som modell.

Det är till exempel viktigt att genomföra insatser för att minska CBRN-riskerna i regionen Öst- och Centralafrika (ECA), eftersom CBRN-säkerheten i denna del av världen lätt kan påverka andra regioner, däribland EU. Projekt 60 för att förstärka kärnsäkerheten i ECA-regionen bidrar till att förstärka systemen på kärnenergiområdet, för att förhindra handel med farligt radiologiskt och nukleärt material, däribland herrelösa strålkällor. Det finns en risk att sådant högriskmaterial skeppas ut till omvärlden via hamnarna. Detsamma gäller laboratorierna i ECA-regionen, varifrån patogener och biologiska agenser kan stjälas (eftersom skyddsåtgärderna inte är tillräckliga).

Vid sidan av dessa ansträngningar ges kompetenscentrumen en central roll i utkastet till åtgärdsdokument om klimatförändringar för 2018, nämligen som en plattform för att göra partnerländerna medvetna om klimatförändringarnas säkerhetsaspekter via deras nationella arbetsgrupper och nationella kontaktpunkter. I dokumentet tilldelas också kompetenscentrumen större resurser, för att starta och finansiera nya projekt som riktar sig mot de risker som EU och dess grannländer utsätts för genom att sjukdomsvektorer tar sig in till följd av klimatförändringarna Dessa åtgärder kommer att bygga på de nätverk för biosäkerhet som har skapats av P37 MEDILABSECURE och projekten 32 och 36 som stöder MediPIET-programmet.

Mot bakgrund av dessa överväganden anser kommissionen att bedömningen av huruvida denna rekommendation ska betraktas som genomförd eller inte ska bygga på en mer komplex och sammansatt definition av ”de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet”, som tar hänsyn till arten och omfattningen av CBRN-riskerna och CBRN-hoten, liksom de grundläggande dragen i initiativet om kompetenscentrum på CBRN-området.

IV

Kommissionen och utrikestjänsten håller med om att en heltäckande och systematisk riskbedömning som omfattar avsiktliga, naturliga och oavsiktliga risker (vilken har inletts) kommer att gynna initiativet och framhålla dess värde, både för partnerländerna, regionerna och EU.

Inom ramen för initiativet gör de verktyg och den sakkunskap som kommissionen tillhandahåller till partnerländerna det möjligt att identifiera faror (på basis av de 300 frågorna i behovsbedömningsformuläret) och risker utifrån förteckningen över kompetenser som saknas eller bara delvis är tillfredsställande (identifierade som luckor med hjälp av formuläret). Dessa resultat ligger till grund för utarbetandet av en nationell handlingsplan för CBRN som ska minska de identifierade riskerna. Under diskussionerna ombeds de nationella arbetsgrupperna att prioritera mellan dessa åtgärder utifrån sin tidigare information om sannolikheten för att riskerna i fråga sprids i deras länder. Detta tillvägagångssätt har väckt intresse i partnerländerna och inom kommissionen för en mer heltäckande och objektiv metod för riskbedömning (med stöd av experter på plats), vilken har diskuterats och håller på att integreras i processen för att genomföra behovsbedömningar och upprätta nationella handlingsplaner. Detta uppgraderade verktyg för riskbedömning kommer att anpassas till de risker som identifieras i samband med behovsbedömningarna och ingå i diskussionerna om de nationella CBRN-handlingsplaner som ska ligga till grund för prioriteringarna mellan åtgärder.

För att förstärka den riskbaserade strategin har kommissionen och utrikestjänsten börjat använda nya informationskällor och riskbedömningar som härrör från antingen öppna källor, kommersiella källor eller hemliga källor.

Det måste emellertid understrykas att säkerhetsrelaterade informationskällor huvudsakligen behandlar avsiktliga risker och därmed inte hela spektrumet av CBRN-risker (naturliga, oavsiktliga) som omfattas av initiativet. Oavsiktliga risker (till följd av olyckor eller naturkatastrofer) hanteras därför med kompletterande metoder, vilka successivt integreras med den övergripande metoden.

V

Riskbedömningen kommer att förstärkas och införlivas med metoden för behovsbedömning och upprättande av nationella handlingsplaner. Detta bör öka partnerländernas medvetenhet om vikten av att genomföra riskbedömningar, presentera möjliga tillvägagångssätt och ge vägledning samt ge dem ett bättre stöd vid prioriteringen av åtgärder.

Dessutom kommer den ökade betydelsen hos och mängden av skrivbordsövningar och övningar på fältet att förbättra riskbedömningen, eftersom de kommer att bidra till att identifiera kapacitetsbrister i partnerländerna och de risker dessa medför.

VI

Dessutom har initiativet gett upphov till ett konsoliderat regionalt och globalt nätverk av kontaktpunkter som behandlar CBRN-frågor, litar på varandra och utbyter information också utanför de officiella mötena med kompetenscentrumen.

Ett bevis på framgång (indirekt effekt av nätverket av kompetenscentrum) kom helt nyligen (i mars 2018) i Afrikanska atlantkusten (AAF-regionen), där den nationella kontaktpunkten i Burkina Faso omedelbart informerade den nationella kontaktpunkten i Mali om en stöld av radiologiskt material i sitt land, så att de kunde diskutera möjliga åtgärder för att hantera frågan och aktivera ett gränssamarbete via kompetenscentrumet.

VII

De regionala sekretariaten och nationella kontaktpunkterna inser att de successivt kan utvecklas till gemensamma eller centrala kontaktpunkter i regionen för regionala och nationella CBRN-frågor. De spelar en viktig roll i denna samordning, för att stödja anordnandet av regionala evenemang (till exempel workshopen om Västafrika efter ebola i Rabat i oktober 2017), utveckla regionala handlingsplaner eller skapa förutsättningar för regionala skrivbordsövningar eller gränsöverskridande övningar.

Ett exempel på ett sådant regionalt samarbete är att sekretariatet för kompetenscentrumet i Centralasien i mars 2018 fick ett förslag från ordföranden för Biosafety Association for Central Asia and the Caucasus (förbundet för biosäkerhet i Centralasien och Kaukasus, BACAC) om att medverka till att organisera dess årliga regionala konferens i slutet av 2018, med nära kopplingar till Internationella vetenskapliga och tekniska centrumet (ISTC) och det pågående projekt 53.

VIII

Processen för att öka EU-delegationernas engagemang i initiativet inleddes av kommissionens avdelningar tillsammans med utrikestjänsten. En del framsteg har gjorts. Kontakterna med de regionala sekretariaten är regelbundna och fördjupade och projektledare och styrgrupper finns nu på plats. En del delegationer har tillhandahållit ett avgörande stöd när det gäller att få med viktiga partnerländer (Etiopien, Mongoliet, Pakistan och Sierra Leone) eller förstärka deras medverkan genom att ge initiativet större politisk uppmärksamhet.

Att få alla delegationerna i de 59 partnerländerna fullt engagerade är ett tämligen ambitiöst mål, med tanke på den krympande budgeten, den ökande arbetsbelastningen och den tid som krävs för att genomföra denna process. Kommissionen och utrikestjänsten är emellertid övertygade om att detta mål är i sikte.

I januari 2018 uppmanades cheferna för delegationerna via en officiell not att vidta särskilda åtgärder för att uppnå ett mer regelbundet engagemang för EU-delegationerna i partnerländer och potentiella partnerländer och öka den politiska genomslagskraften för initiativet i sina respektive ackrediteringsländer.

Sedan i slutet av 2017 finns initiativet också med i agendan för politiska dialoger om ”säkerhetskluster”.

Det arbete som de ansvariga för det regionala samarbetet i Dakar, Islamabad, Manila och Nairobi har lagt ned har resulterat i att delegationerna i de respektive regionerna är mycket mer välinformerade om kompetenscentrumens CBRN-aktiviteter.

IX

Utrikestjänsten införde justerade underställda mål och utfallsindikatorer i det fleråriga vägledande IcSP-programmet för 2018–2020, efter diskussion med kommissionen.

En övning för att förbättra indikatorerna och loggramarna har inletts med hjälp av en extern konsult i syfte att förbättra programdokumenten, instruktionerna och rapporteringen.

X

EU:s CBRN-portal är ett viktigt verktyg för samarbete om ett initiativ som är helt decentraliserat och pågår i åtta regioner runt om i världen. Det är känt att den har nått gränsen för sin kapacitet. Portalen är till för samarbete och har utvecklats i takt med att initiativet har vuxit till nuvarande 60 länder. Den behöver nu anpassas, och dess struktur håller på att uppdateras.

Med tanke på it-teknikens snabba utveckling har beslut fattats om att parallellt arbeta med att utveckla den administrativa delen av en ny portal som bygger på ett annat programvaruprotokoll, vilket kommer att förbättra dess portabilitet och hållbarhet samt underlätta underhåll och uppgraderingar. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) genomför för närvarande en genomförbarhetsstudie av denna.

XI

Kommissionen och utrikestjänsten godtar alla revisionsrättens rekommendationer.

Inledning

02

CBRN är ett växande hot och det finns tecken på en ökande trend, särskilt när det gäller kemiska ämnen.

04

Det stämmer att GD Internationellt samarbete och utveckling sörjer för kopplingen mellan de nämnda åtgärderna för att minska CBRN-riskerna och ser till att dubbelarbete undviks. GD Internationellt samarbete och utveckling hanterar kontrollsystemet för export av produkter med dubbla användningsområden, som är en del av EU:s uppsökande program för exportkontroll, inom ramen för kompetenscentrumen på CBRN-området (projekten 38, 43, 47 och 64). Internationella vetenskapliga och tekniska centrumet (ISTC) och det vetenskapliga och tekniska centrumet i Ukraina (STCU) har stötts av och medverkat till genomförandet av flera projekt (53, 52 och 50), aktiviteter och övningar (Sunkar och Lionshield).

09

En av EU-delegationernas uppgifter i samband med initiativet om kompetenscentrum är att samverka med nationella myndigheter och EU-medlemsstaternas ambassader i de olika länderna, för att se till att dessa väl känner till och stöder de nationella kontaktpunkternas arbete. Politiskt stöd är avgörande för att de nationella kontaktpunkternas samordningsarbete på CBRN-området ska vara ändamålsenligt.

Iakttagelser

16

Se även svaret på punkt III.

GD Migration och inrikes frågor inriktar sig främst på avsiktliga risker och fokuserar därför på de omedelbara hoten mot EU vid dess gränser. Initiativet om kompetenscentrum är ett långsiktigt program som syftar till att förebygga alla risker (inte bara avsiktliga, utan även oavsiktliga och naturliga). Kompetenscentrumens aktiviteter inbegriper regionala projekt, men även tekniskt stöd på plats, behovsbedömningsformulär, nationella handlingsplaner och stöd till den övergripande styrningen av CBRN-arbetet. Alla aktiviteter har samma mål och kompletterar varandra. Därför bör projektens andel av finansieringen inte ses isolerad från övriga aktiviteter.

Grannskapet i det södra Medelhavsområdet (NAS och MIE) är ett prioriterat, men också mycket komplext område, där det var svårt att starta regionala projekt innan en tillräcklig grad av förtroende och mognad uppnåddes, såsom förklaras nedan.

MIE är en region som har haft en mycket komplicerad säkerhetssituation i åratal. Sådana förutsättningar har gjort målet att främja regionalt samarbete mellan partnerländerna till en oerhörd utmaning. Libanon, Irak och Jordanien fokuserar i mycket större utsträckning på sina nationella problem och behov. Icke desto mindre har diskussionerna och utbytet fortsatt. Kommissionen anser att detta i sig bör betraktas som en framgång för initiativet.

Dessutom har GD Internationellt samarbete och utveckling redan börjat kontakta partnerländerna i MIE-regionen som en prioriterad åtgärd inom ramen för sitt nya program för utbildning och handledning som stöds av kompetenscentrumet (P68), i syfte att utöka deras CBRN-kapacitet. Samtidigt är GD Internationellt samarbete och utveckling pådrivande när det gäller att uppmuntra EU-delegationernas användning av andra finansieringsinstrument (främst instrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet) för att tillgodose nationella behov på bilateral basis. Tanken bakom båda dessa åtgärder är att använda andra medel för att nå samma mål för kompetenscentrumens kapacitetsbyggande: om partnerländernas behov tillgodoses blir de också redo att återuppta det regionala samarbetet när tiden är mogen. Med detta som plan är det uppenbart att det är oerhört viktigt att hålla igång diskussionerna inom ramen för kompetenscentrumen, trots att projekt och aktiviteter har avstannat något.

SEEE-regionen, där tio länder på västra Balkan och i Kaukasus ingår, har effektivt tagit itu med utmaningar som berör EU, eftersom länderna har börjat fokusera på ”hårda säkerhetsfrågor” såsom radiologisk och nukleär kriminalteknik och första hjälpen vid CBRN-incidenter, samt organiserar gemensamma övningar för att testa projektens effekter.

I NAS-regionen inleddes samarbetet senare än i de andra regionerna, men närmade sig snabbt frågor som både är avgörande för regionen själv och för EU:s säkerhetsintressen. P55, Strengthening cross-border capacity for control and detection of CBRN substances påverkar kampen mot terrorism och organiserad brottslighet. De problem som projektet stöter på sammanhänger med att det inriktar sig på mycket känsliga ämnen och partnerländernas strukturer för ”hård säkerhet”, däribland militären.

17

Kommissionen och utrikestjänsten är medvetna om att de tillgängliga resurserna är begränsade. Det är just detta som ligger till grund för beslutet att inte låta den geografiska expansionen av kompetenscentrumen på CBRN-området omfatta den södra delen av Afrika (Sydafrika och Namibia med flera länder) eller Syd- och Centralamerika, trots att initiativet och dess mål har global räckvidd. Det är bara ett mycket litet antal potentiella partnerländer, huvudsakligen i EU:s (utvidgade) grannskap, länder som utgör de största ”luckorna” i initiativets täckning inom de befintliga regionala sekretariaten, som omfattas, eftersom de tillför viktiga CBRN-relaterade tillgångar (till exempel Kazakstan) eller anses vara tillgångar i sig eftersom de antas ha kapacitet att främja samarbete eller utveckling inom ramen för initiativet som har stagnerat i regionen (Kuwait).

Partnerländernas bidrag in natura tillför resurser för att minska CBRN-riskerna, i likhet med tilläggsfinansieringen i form av bilateralt bistånd från länder i och utanför EU (till exempel Polen och USA i SEEE-regionen, Frankrike och Tyskland i AAF-regionen).

Men även om geografisk expansion betyder att det genomsnittliga ekonomiska stödet per land minskar är ju initiativets räckvidd och mål att stödja regionalt samarbete, eftersom CBRN-risker till sin natur är sådana att de inte stoppas av nationsgränser. Etiopien, Kuwait, Pakistan och Azerbajdzjan är nya partnerländer som förstärker kompetenscentrumens effekter på det regionala samarbetet. Under rundabordssamtalen i Dushanbe (i mars 2018) erbjöd sig till exempel Pakistan att dela med sig av sin stora kapacitet i fråga om biologiska, radiologiska och nukleära risker till sina partnerländer i Centralasien.

Om projekten skulle begränsa sig till att omfatta ett mindre antal länder skulle de inte påverka CBRN-säkerheten lika effektivt som om en hel region omfattas. Därför bör det ökade antalet partnerländer snarare betraktas som ett sätt att komplettera initiativet och i slutändan förbättra resultaten av ansträngningarna att nå dess mål för att minska CBRN-riskerna och därmed säkerheten i EU.

Dessutom har kommissionen utnyttjat det goda anseende som kompetenscentrumen på CBRN-området har hos partnerländerna och i nätverket för att rikta sig till de länder som EU har visat ett strategiskt intresse av att samarbeta med. Detta var fallet i fråga om Afghanistan, och sedan Pakistan och Etiopien (som nu är medlemmar), men också när det gäller Nigeria och Egypten, som kommissionen har involverat i bilaterala samtal trots att de ännu inte har anslutit sig till initiativet.

Slutligen bör man ha initiativets inneboende natur i minnet: nedifrån och upp-strategin och den frivilliga basisen skulle ha gjort det onaturligt för kommissionens avdelningar/utrikestjänsten att tillbakavisa länder som vill delta i regionala ansträngningar för att minska CBRN-risker och bekämpa CBRN-hot.

18

Denna förändring av projektfinansieringen kan förklaras utifrån två aspekter.

För det första bör inte begreppet ”risk för EU” begränsa sig till EU:s grannskap när det gäller CBRN-sektorn. Såsom förklarades i svaret på punkt III var de senaste riskerna för EU på det biologiska området sjukdomar hos människor och djur (ebola och fågelinfluensa) som hade sitt upphov utanför grannskapet. I dessa fall innebar projekten i Afrikanska atlantkusten och Sydostasien att ett omedelbart intresse för EU prioriterades, även om dessa regioner ligger utanför grannskapet. Detta exempel visar att avstånd inte är någon garanti för skydd, särskilt inte på det biologiska området. Därför är kommissionen övertygad om att fokuseringen på grannskapet är mycket viktig, men inte bör tillämpas för strikt, med tanke på CBRN-riskernas natur. I enlighet med detta resonemang undersöker GD Internationellt samarbete och utveckling möjligheterna att använda det grannskapsbaserade MediPIET-programmet (projekt 36) som modell för att lansera liknande projekt i andra regioner med målet att förebygga och minska biologiska risker.

Det är viktigt att genomföra insatser för att minska CBRN-riskerna i regionen Öst- och Centralafrika (ECA), eftersom CBRN-säkerheten i denna del av världen lätt kan påverka andra regioner, däribland EU. Projekt 60 för att förstärka kärnsäkerheten i ECA-regionen bidrar till att förstärka systemen på kärnenergiområdet, för att förhindra handel med farligt radiologiskt och nukleärt material, däribland herrelösa strålkällor. Det finns en risk att sådant högriskmaterial skeppas ut till omvärlden via hamnarna. Detsamma gäller laboratorierna i ECA-regionen, varifrån patogener och biologiska agenser kan stjälas (eftersom skyddsåtgärderna inte är tillräckliga).

För det andra har de speciella förutsättningarna i en del länder i angränsande regioner till EU såsom förklaras i svaret på punkt III haft en negativ inverkan på möjligheterna att utforma regionala projekt vid rundabordssamtalen, liksom på kommissionens beslut om det lämpliga i att finansiera dem. Till exempel har den fokusering på inrikesfrågor som partnerländerna i Mellanöstern har, inte främjat projektförslag med regional räckvidd, som initiativet ytterst syftar till. I Nordafrika och Sahel inleddes det regionala samarbetet senare än i andra regioner, men ett projekt om det mycket känsliga och viktiga ämnet gränskontroll har ändå startats i denna ömtåliga region. De besvärliga förhållandena inom båda dessa områden har både gett kommissionen möjlighet att lansera projekt om ämnen som i hög grad rör ”hård säkerhet” och inneburit en utmaning när det gäller antalet projekt.

Situationen i Sydöst- och Östeuropa är en annan. Denna region är en av de mest avancerade av de åtta regionerna med kompetenscentrum när det gäller partnerländernas engagemang och vilja att samarbeta och öva tillsammans om känsliga ämnen (såsom nyligen om radiologisk och nukleär kriminalteknik). Regionen har valts ut för test av ett nytt initiativ från kommissionen om en forskningstävling på CBRN-området som kommer att inledas under det årliga mötet med alla nationella kontaktpunkter i juni 2018. Sydöst- och Östeuropa var den första region som fick en närmare anknytning till Natos CBRN-centrum i Vyskov 2017, och den första som integrerade GD Migration och inrikes frågors Horisont 2020-projekt som Eden och e-meddelande. Därmed har de förstärkt CBRN-arbetets inre och yttre dimension, som är en prioriterad fråga i EU:s nya CBRN-handlingsplan. GD Internationellt samarbete och utveckling har redan engagerat sina geografiska direktorat och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar i syfte att använda finansiering från instrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet till projekt om bilaterala frågor.

19

Kriteriet att projektförslag antas i den ordning de kommer in bör inte nödvändigtvis tillämpas strikt. Det är snarare ett tecken på att de projekt som är mest mogna för finansiering prioriteras före andra där det behövs ytterligare samråd eller regionalt samarbete (såsom i NAS-regionen, där det tog tid att få fram det första mogna regionala projektet, P55). En av de framgångar med kompetenscentrumen som har uppmärksammats mest är att en verkligt global CBRN-gemenskap har skapats. I den meningen uppmuntras en positiv imitativ dynamik genom valet att stödja de mest aktiva medlemmarna och regionerna med finansiering.

Att stimulera en positiv konkurrens mellan de 59 partnerländerna var också det yttersta målet med de belöningar av framgångshistorier som lanserades vid det senaste årliga mötet med de nationella kontaktpunkterna.

Se svaret på punkt 17 när det gäller ökningen av antalet partnerländer.

20

Initiativets nedifrån och upp-strategi gör det i allmänhet möjligt för kommissionen att styra och leda diskussionerna, men inte att tvinga partnerländerna att diskutera ämnen och lansera projekt på områden (ens inom CBRN-spektrumet) som inte betraktas som gemensamma regionala behov. Detta skulle inverka på initiativets trovärdighet och äventyra de framsteg som har gjorts också på känsliga områden.

Många av de projekt som kategoriseras som CBRN-projekt i förteckningen handlar faktiskt om kemiska och biologiska risker, och (ibland) också om radiologiska och nukleära risker. P54 Capacity building for medical preparedness and response to CBRN incidents omfattar till exempel hela CBRN-spektrumet, men utvecklades på begäran av regionen efter de kemiska attackerna med sarin i Syrien. Utbildningen av människor på det kemiska området bidrog i detta fall också till kapacitetsuppbyggnad på det biologiska området. Samma resonemang kan tillämpas på projekten 34, 46 och 54. Dessutom bör projekt som syftar till att förstärka de nationella rättsliga CBRN-ramarna också anses omfatta frågor som rör hela detta område (det vill säga P33).

Kommissionen håller emellertid med om att samarbetet med EU: underrättelse- och lägescentral (EUIntcen) bör förstärkas med tanke på att initiativet håller på att bli mer säkerhetsorienterat. I och med att mål 3: ”Bygga upp starkare inre och yttre förbindelser kring CBRN-säkerhet med viktiga regionala och internationella EU-partner” har införts i den nya handlingsplanen för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska and nukleära säkerhetsrisker från den 18 oktober 2017 (COM (2017) 610 final) väntas samarbetet mellan institutionerna bli mer regelbundet.

21

Kommissionen håller med revisionsrätten om att initiativet inte får undermineras genom att det utvidgas långt utöver sin tematiska räckvidd, i synnerhet med tanke på det strukturella arbete för att utöka kapaciteten hos de nationella arbetsgrupperna som en inriktning på nya ämnen medför.

Kommissionen och utrikestjänsten anser emellertid att kompetenscentrumstrukturens potential att stödja andra åtgärder som ligger i EU:s intresse men som finansieras via andra budgetposter bör utnyttjas för att tillgodose EU:s intressen av att nå målen om CBRN-säkerhet.

Ur den synvinkeln sammanhänger utvidgningen av initiativet till andra tematiska områden (nämligen explosiva ämnen) direkt med det politiska uppdrag som följer av speglingseffekten av genomförandet av EU:s globala strategi, enligt handlingsplanen för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska and nukleära säkerhetsrisker COM(2017) 610 final.

Initiativets nedifrån och upp-strategi bör i slutändan betraktas som en försäkring mot risken för alltför stora avsteg från CBRN: många partnerländer och regionala sekretariat har faktiskt redan uttryckt oro för denna möjlighet.

Mot bakgrund av dessa överväganden och utvecklingslinjer anser också kommissionen att CBRN-området inte ska ges en alltför omfattande tolkning, utan begränsa sig till de risker som ligger i gränssnittet mellan CBRN och den organiserade brottsligheten (såsom förfalskning av läkemedel och handel med dessa), och hur som helt bedömas från fall till fall.

22

Kommissionen kommer att integrera riskbedömningar i metoderna för behovsbedömning och nationella handlingsplaner, Detta bör öka partnerländernas medvetenhet om vikten av att genomföra riskbedömningar, presentera möjliga tillvägagångssätt och ge vägledning samt ge dem ett bättre stöd vid prioriteringen av åtgärder.

23

Det är partnerländerna och de nationella kontaktpunkterna som har hela ansvaret för sammansättningen av de nationella arbetsgrupperna, och som beslutar om andra nationella experter som inte ingår i arbetsgrupperna ska medverka i arbetet med behovsbedömningar och nationella handlingsplaner. Icke desto mindre föreslår kommissionen ofta andra deltagare för de nationella kontaktpunkterna.

Kommissionen har bland annat baserat rekryteringen av team för tekniskt stöd på plats på de specifika behoven i varje region, delvis för att täppa till identifierade kapacitetsluckor.

För närvarande får alla regioner tekniskt stöd på plats.

25

Ökad politisk genomslagskraft för initiativet förväntas öka partnerländernas politiska vilja att genomföra behovsbedömningar och upprätta nationella handlingsplaner.

Till följd av genomförandet av en övergripande policy om neddragningar av personal som påverkar antalet medarbetare som arbetar med initiativet var det under 2017 en oerhörd utmaning att tillgodose alla partnerländernas förfrågningar om hjälp med behovsbedömningar/nationella handlingsplaner.

JRC håller på att upprätta ett preliminärt tidsschema för 2018 och 2019 för att besvara de olika förfrågningarna från partnerländerna. JRC kommer att se till att metoden med behovsbedömningsformulär och nationella handlingsplaner tillämpas till fullo när partnerländerna får hjälp av kommissionen och att processen genomförs under dess ledning, men samtidigt förlita sig på stöd från experterna på tekniskt stöd på plats och/eller externa experter. Resurserna (i form av tillgången till experter och budgetmedel för resor och möten) för att genomföra behovsbedömningar och upprätta nationella handlingsplaner har ökat för åren 2018 och 2019.

26

Det faktum att partnerländerna nu står i kö för att få hjälp med behovsbedömningar och nationella handlingsplaner bör ses som ett tecken på att initiativet är framgångsrikt. Uppgifterna om nationella CBRN-behov är mycket ofta känsliga, och av den anledningen tog det ett tag innan partnerna var beredda att och vågade dela med sig av denna information till en extern aktör som EU. Denna tveksamhet tycks dock ha gått över, och har ersatts av en positiv konkurrens i fråga om att visa engagemang för initiativet och/eller visa upp att man har lyckats upprätta nationella handlingsplaner.

På så sätt är initiativet om kompetenscentrum till viss del ett offer för sin egen framgång, eftersom kommissionen nu måste öka sin kapacitet i fråga om att tillhandahålla tekniskt stöd i kvantitativa termer, trots att det uppenbart saknas resurser för detta.

37

Institutionernas erkännande av och politiska stöd till de nationella kontaktpunkterna är vanligen avhängiga av den vikt som tillmäts initiativet på den högsta politiska nivån. Att öka initiativets politiska genomslagskraft är ett mål för ett mer regelbundet engagemang från EU-delegationernas sida i främjandet av initiativet, bland annat genom diplomatiskt stöd till de nationella kontaktpunkterna som funktion. Ansvariga för det regionala samarbetet, där sådana finns, har också en viktig roll.

Vidare är de regionala sekretariatens synlighet viktig. Av detta skäl har GD Internationellt samarbete och utveckling beslutat att öka budgeten för de regionala sekretariatens verksamhet från och med 2018.

38

Den instruktion som utrikestjänsten skickade till cheferna för EU:s delegationer i partnerländerna den 26 januari 2018 har uttryckligen detta som mål. De ombeds bland annat att ta fram aktiviteter som syftar till att öka medvetenheten om initiativet, dess mål och resultat hos EU:s medlemsstater, berörda internationella organisationer och andra viktiga givare, vilket också skulle kunna resultera i att de nationella kontaktpunkterna/arbetsgrupperna successivt omvandlas till de enda kontaktpunkterna för alla CBRN-relaterade projekt och aktiviteter i respektive land.

För att öka de nationella kontaktpunkternas betydelse är det viktigt att GD Internationellt samarbete och utveckling och utrikestjänsten arbetar tillsammans för att förbättra samordningen och samarbetet mellan de nationella kontaktpunkterna själva, med de regionala sekretariaten och med EU-delegationerna. Utgångspunkten kan vara enkel logistisk samordning. EU-delegationerna bör uppmuntras att antingen anordna rundabordssamtal eller särskilda informella möten med cheferna för de regionala sekretariaten och vissa nationella kontaktpunkter i delegationerna, samt att även engagera EU-ländernas ambassader och de lokala myndigheterna. Kostnaderna kan hållas nere, särskilt med tanke på att de regionala sekretariatens medel för ökad synlighet och logistik har ökat, men effekten i termer av synlighet och auktoritet för de nationella kontaktpunkterna skulle vara betydande.

39

För att framhålla vikten av att utse ansvariga för det regionala samarbetet om initiativet sändes ett gemensamt meddelande från utrikestjänsten och GD Internationellt samarbete och utveckling den 21 februari 2018 till de EU-delegationer inom vilka ett sådant stöd anses nödvändigt.

40

Processen för att öka EU-delegationernas engagemang i initiativet inleddes av GD Internationellt samarbete och utveckling tillsammans med utrikestjänsten. Vissa framsteg har gjorts. Kontakterna med de regionala sekretariaten är regelbundna och fördjupade och projektledare och styrgrupper finns nu på plats. En del delegationer har tillhandahållit ett avgörande stöd när det gäller att få med viktiga partnerländer eller förstärka deras medverkan genom att ge initiativet större politisk uppmärksamhet.

Att få alla delegationerna i de 59 partnerländerna fullt engagerade är ett ganska ambitiöst mål på 3–4 års sikt, med tanke på den krympande budgeten, den ökande arbetsbelastningen och den tid som krävs för att genomföra detta projekt. Kommissionen och utrikestjänsten är emellertid övertygade om att detta mål är i sikte.

Utrikestjänstens generalsekretariat påskyndade denna process ytterligare genom officiella noter till delegationscheferna i partnerländerna (i januari 2018) samt utrikestjänstens biträdande generalsekreterare för politiska frågor och regionala chefer (i november 2017), i syfte att öka dels EU-delegationernas engagemang, dels det politiska genomslaget för initiativet.

Det arbete som de ansvariga för det regionala samarbetet i Dakar, Islamabad, Manila och Nairobi har lagt ned har resulterat i att delegationerna i de respektive regionerna är mycket mer välinformerade om kompetenscentrumens CBRN-aktiviteter. I Sydostasien har det blivit vanligt förekommande att företrädare för delegationen håller öppningsanföranden vid projektevenemang. De ansvariga för det regionala samarbetet har också gjort det möjligt att kontakta EU-ländernas diplomatiska representationer.

Initiativets politiska genomslag ökade när en paneldiskussion om CBRN med deltagande av nationella kontaktpunkter, det regionala sekretariatet, UNICRI och gemensamma forskningscentrumet genomfördes inom ramen för en workshop som EU och ARF anordnade om Raising awareness and promoting ARF cooperation on chemical, biological, radiological and nuclear(CBRN) risk mitigation i Filippinerna i september 2015.

Initiativet var en av de åtgärder som nämndes i handlingsplanen från Bandar Seri Begawan om ett utökat partnerskap mellan Asean och EU (2013–2017) och ingår i dess efterträdare, handlingsplanen för partnerskapet mellan Asean och EU (2018–2022). Det ingick också i Aseans och EU:s handlingsplan för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (2014–2017). Kompetenscentrumens CBRN-åtgärder har hela tiden redovisats enligt planerna.

41

GD Internationellt samarbete och utveckling är visserligen medvetet om att många projekt fokuserades mer på att utveckla partnerländernas kapacitet än på den regionala nivån, men det är också så att ingen regional strategi kan genomföras helt utan ordentlig nationell kapacitet.

Dessutom hade många av de genomförda projekten faktiskt regional räckvidd och ett regionalt synsätt – MediPIET som riktade sig till hela EU-grannskapet, P41 om kemiska anläggningar med hög risk och insatser för att minska riskerna i AAF-regionen och P48 om förbättrad regional hantering av utbrott i de partnerländer som tillhör CBRN-kompetenscentrumen i AAF-regionen.

42

Anordnandet av möten är en av de regionala sekretariatens aktiviteter som GD Internationellt samarbete och utveckling har beslutat att öka budgeten för från och med 2018.

Från och med 2016 inkluderar GD Internationellt samarbete och utveckling skrivbordsövningar och övningar på fältet i alla relevanta projekt.

Det förstärkta utbytet mellan de tjänstemän hos GD Internationellt samarbete och utveckling, GD Humanitärt bistånd och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar som arbetar med regionala program för katastrofhantering och utforskar möjligheterna till vissa gemensamma övningar och utbildningar, med början i de länder av gemensamt intresse där centrumen är etablerade (Algeriet, Marocko, Jordanien och Georgien), kommer att ha som mål att konsolidera initiativet och omvandla det till ett unikt och kraftfullt nätverk.

44

Kommissionen och utrikestjänsten instämmer till fullo i detta. Faktum är att de redan har börjat engagera berörda geografiska direktorat inom GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för att uppnå synergieffekter och utöka initiativets finansieringskällor.

Denna process underlättas av att det regionala nätverk som har skapats via kompetenscentrumen gör att andra EU-organ kan använda initiativet som en plattform för sina program och projekt.

Ett exempel på denna anpassningsförmåga är utkastet till åtgärdsdokument om klimatförändringar för 2018, där kompetenscentrumen ges en central roll och betraktas som en plattform för att göra partnerländerna medvetna om klimatförändringarnas säkerhetsaspekter via sina nationella arbetsgrupper och nationella kontaktpunkter. I dokumentet tilldelas också kompetenscentrumen större resurser för att lansera ett nytt projekt som riktar sig mot de risker som EU och dess grannländer utsätts för genom att sjukdomar och sjukdomsvektorer tar sig in till följd av klimatförändringarna.

Vidare genomförs förberedande diskussioner om en möjlig överföring av MediPIET (som för närvarande finansieras via kompetenscentrumprojekten 32 och 36) till GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar efter 2019 som en tillgång för EU:s grannskap. Om detta lyckas kan samma modell tillämpas på andra projekt, särskilt i EU:s grannskap.

46

Den instruktion som utrikestjänsten skickade till cheferna för EU:s delegationer i partnerländerna den 26 januari 2018 har uttryckligen detta som mål (se även svaret på punkt 38). Uppmaningen att utse en medarbetare inom delegationens politiska sektion som ska fungera som kontaktpunkt i ackrediteringslandet eller ackrediteringsländerna syftar också till att få EU-delegationerna att utföra detta uppdrag.

EU-delegationen i Sydostasien hjälper partnerländerna att använda sina (utkast till) nationella handlingsplaner för att utforska möjligheterna till finansiering från andra givare. Vid den workshop som EU och ARF anordnade på temat Raising awareness and promoting ARF cooperation on chemical, biological, radiological and nuclear (CBRN) risk mitigation i Filippinerna i september 2015 avsattes till exempel tid för matchningssessioner, där partnerländerna fick tillfälle att träffa potentiella givarländer och internationella organisationer (Världshälsoorganisationen (WHO), Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och Internationella atomenergiorganet).

48

Kommissionen instämmer i observationen. Det finns redan ett informationsutbyte mellan GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar/GD Humanitärt bistånd och civilskydd, men detta kan formaliseras.

När det gäller Georgien anslöt sig GD Humanitärt bistånd och civilskydd i januari 2018 till ett uppdrag som leddes av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, om det årliga handlingsprogrammet om säkerhet, rättsstatsprincipen och förebyggande och hantering av kriser. GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar fastställer också stödet till CBRN-åtgärder i 2018 års årliga handlingsprogram på basis av den georgiska regeringens behovsbedömning. EU kommer att åtgärda de strukturella svagheterna i den nationella CBRN-samordningen genom fortsatt engagemang.

Dessutom har GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och GD Internationellt samarbete och utveckling sedan i slutet av 2017 undersökt möjligheterna att överföra MediPIET-projektet till GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar 2020.

50

En av huvuduppgifterna för de ansvariga för det regionala samarbetet (medarbetare hos GD Internationellt samarbete och utveckling) är att övervaka initiativet i sina respektive regioner. Informationen från dem kombineras med uppgifter från den avtalsenliga övervakning som projektledaren hos GD Internationellt samarbete och utveckling svarar för. Information från andra intressenter beaktas och inhämtas genom de verktyg som revisionsrätten nämner.

Kommissionen håller med om att den övergripande loggramen (med resultat- och effektindikatorer) från projektnivå till initiativnivå behöver definieras bättre. Genom att använda en heltäckande och systematisk metod för riskbedömning och genom att använda behovsbedömningar och nationella handlingsplaner som verktyg för att mäta framstegen i partnerländerna kommer detta att kunna göras i en nära framtid.

Partnerländernas engagemang i övervakningen av projekten ökar. Många regionala sekretariat har under den senaste tiden beslutat att anordna regelbundna avstämningsmöten (2–4 gånger om året) hos sekretariaten med medverkan av alla projektledarna, vid sidan av de avstämningsmöten som avhålls med kommissionen varje halvår.

51

EU:s CBRN-portal är ett viktigt verktyg för samarbete om ett initiativ som är helt decentraliserat och pågår i åtta regioner runt om i världen. Portalen är till för samarbete och har utvecklats i takt med att initiativet har vuxit till nuvarande 60 länder. Den behöver nu anpassas, och dess struktur håller på att uppdateras.

Med tanke på it-teknikens snabba utveckling har beslut fattats om att parallellt arbeta med att utveckla den administrativa delen av en ny portal som bygger på ett annat programvaruprotokoll, vilket kommer att förbättra dess portabilitet och hållbarhet samt underlätta underhåll och uppgraderingar. Gemensamma forskningscentrumet (JRC) genomför för närvarande en genomförbarhetsstudie av denna. Detta inbegriper att effektivisera åtkomstnivåer och registrerade användares roller, omorganisera strukturen hos dokumentarkivsmodulen och aktivera ett diskussionsforum igen. JRC kommer att fortsätta att uppdatera portalen när projektrelaterade dokument och resultat blir tillgängliga, och lagra dem på lämpliga åtkomstnivåer.

Bästa metoder och riktlinjer för andra EU-projekt om CBRN-frågor (som antingen finansieras via CBRN-handlingsplanen eller säkerhetsforskningsprogrammet när detta är möjligt) kommer att göras tillgängliga på portalen.

52

Lägesrapporter (halvårsvisa) görs tillgängliga för de regionala sekretariaten och de nationella kontaktpunkterna. Tillgång till specifika projektresultat ges efter godkännande av partnerländerna (sekretessklausul för känslig landsspecifik information).

De dokument och resultat som rör kompetenscentrumprojekten lagras i portalen på lämpliga åtkomstnivåer och med lämpliga rättigheter för att ta del av/redigera uppgifter. För att dokumentarkivet ska bli mer användarvänligt planeras en omstrukturering av den modul som innehåller arkivet och en effektivisering av systemet för visnings- och redigeringsrättigheter.

53

Såsom framhålls som svar på punkt 51 bör och ska den systematiska insamlingen av information och alla berörda aktörers registerhållning förbättras. Detta är dock svårt att genomföra innan portalen är fullt operativ och tillförlitlig. Den har inte alltid varit det hittills, vilket har skapat förvirring och lett till att informationen såsom nämns har varit ofullständig.

54

Se svaren på punkterna 51 and 53.

56

Resultatinriktade övervakningsbesök (som GD Internationellt samarbete och utvecklings huvudkontor organiserar för alla enheter) genomförs inte för alla projekt, utan bara för ett begränsat urval av projekt vilkas budgetar överstiger en miljon euro, utifrån de prioriteringar som enhetscheferna gör årligen.

Detta innebär givetvis inte att kommissionen inte behöver se till att det finns en lämplig övervakning av projekten och ytterligare utvärderingsverktyg för att ha kontroll över resultaten. Det är därför som JRC har fått i uppdrag att genomföra regelbundna tekniska utvärderingar av alla kompetenscentrumprojekt.

57

Kommissionen är medveten om denna svaghet när det gäller mål och indikatorer, liksom om behovet av att skapa en tydlig koppling mellan dem. För att komma till rätta med denna brist arbetar GD Internationellt samarbete och utveckling och JRC redan med att utveckla indikatorerna på grundval av de ansträngningar som redan har gjorts i fråga om produkter med dubbla användningsområden på området för exportkontroll. Parallellt med detta kommer den större fokuseringen hos initiativet på att anordna regionala och underregionala skrivbordsövningar och övningar på fältet också att bidra, eftersom övningar kan fungera som indikatorer på projektens effekter.

58

En ytterligare ansträngning görs för att se till att portalen uppdateras regelbundet med de projektrelaterade dokument som JRC har tillgång till. Portalen används för att lagra de dokument som produceras inom ramen för utvärderingsprocessen.

I vissa fall har utvärderingen kompletterats med återkoppling från andra källor än den projektrelaterade dokumentationen.

Insamling av information i utvärderingssyfte görs systematiskt av projektens styrkommittéer och med hjälp av särskilda återkopplingsformulär (för utbildningskomponenterna). Sedan två år tillbaka medverkar också kvalificerade experter från medlemsstaterna och experter på tekniskt stöd på plats, och återkopplingen från dem används.

59

Till följd av genomförandet av en övergripande policy om neddragningar av personal som påverkar antalet medarbetare som arbetar med initiativet har JRC genom en överenskommelse med GD Internationellt samarbete och utveckling utsett och samordnat oberoende experter på forskning och innovation på CBRN-området med uppgift att utvärdera genomförandet av projekten i enlighet med den metod som GD Internationellt samarbete och utveckling har godkänt.

Standardiserade utvärderingsrapporter har utformats för varje projekt av de utsedda expertgrupperna, under övervakning av JRC:s arbetsgrupp. Dessutom arbetar JRC med att uppdatera utvärderingen av projekten och utfärda utvärderingsrapporter i tid för att vidta särskilda åtgärder som följer av eventuella rekommendationer, och förbättringar har redan åstadkommits.

60

Ett större engagemang från EU-delegationernas sida kommer förhoppningsvis även att göra de resultat som uppnås genom projekten inom ramen för initiativet mer hållbara.

Slutsatser och rekommendationer

62

Kommissionen håller inte med om att rekommendationen att koncentrera EU:s finansiering till de områden som är mest relevanta för EU:s säkerhet inte har genomförts.

Se svaret på punkt III samt punkterna 16, 17, 18 och 19.

65

Kommissionen kommer att integrera riskbedömningar i metoderna för behovsbedömning och nationella handlingsplaner, Detta bör öka partnerländernas medvetenhet om vikten av att genomföra riskbedömningar, presentera möjliga tillvägagångssätt och ge vägledning samt ge dem ett bättre stöd vid prioriteringen av åtgärder.

Rekommendation 1

Kommissionen och utrikestjänsten godtar rekommendationen.

  1. Utrikestjänsten och kommissionens tjänstemän kommer att undersöka möjligheterna att genomföra en sådan analys.

    Samverkan med GD Migration och inrikes frågor och dess rådgivande grupp om CBRN-frågor, där EU-medlemsstaternas nyligen utsedda CBRN-samordnare ingår, kommer att fortsätta och förstärkas där det är lämpligt och där synergieffekter kan uppnås (till exempel i fråga om kartläggning av befintliga utbildningsanläggningar och experter på CBRN-området och deltagande i gränsöverskridande skrivbordsövningar och övningar på fältet).
  2. Riskbedömningen kommer att införlivas med metoden för behovsbedömning och upprättande av nationella handlingsplaner. Detta bör öka partnerländernas medvetenhet om vikten av att genomföra riskbedömningar, presentera möjliga tillvägagångssätt och ge vägledning samt ge dem ett bättre stöd vid prioriteringen av åtgärder.
  3. Kommissionen (GD Internationellt samarbete och utveckling och JRC) har upprättat ett preliminärt tidsschema för 2018 och 2019 för att besvara de olika förfrågningarna från partnerländerna. JRC kommer att se till att metoden med behovsbedömningsformulär och nationella handlingsplaner tillämpas till fullo när partnerländerna får hjälp av Europeiska kommissionen och att processen genomförs under dess ledning, men samtidigt förlita sig på stöd från experterna på tekniskt stöd på plats och/eller externa experter, och lämpliga resurser för uppdraget kommer att avsättas.
Rekommendation 2

Kommissionen godtar denna rekommendation och har redan börjat genomföra regionala aktiviteter, däribland skrivbordsövningar och övningar på fältet på regional och underregional nivå.

De regionala rundabordsmötena uppvisar en ständigt ökande grad av egenansvar och initiativtagande i fråga om det regionala nätverksarbetet, samarbetet och organiserandet av aktiviteter samt kontakterna med internationella och regionala organisationer (Afrikanska unionen, Asean, ISTC, STCU, WHO, OPCW, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN:s säkerhetsråds kommitté för resolution 1540, konventionen om biologiska vapen och toxinvapen, BACAC osv.).

Möjligheterna att organisera gemensamma övningar och utbildningar med de pågående programmen för katastrofhantering inom GD Humanitärt bistånd och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar kommer att undersökas närmare.

Rekommendation 3

Kommissionen och utrikestjänsten godtar rekommendationen.

  1. Utrikestjänsten och kommissionen kommer att undersöka möjligheterna att utvidga ansvaret för CBRN-frågor till experterna på bekämpning av terrorism i de delegationer som har utsett sådana.
  2. CBRN ingår redan i en del av säkerhetsdialogerna. CBRN-frågor kan diskuteras mer regelbundet i framtiden.
Rekommendation 4

Kommissionen och utrikestjänsten godtar rekommendationen.

GD Internationellt samarbete och utveckling har redan inlett diskussioner med GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar och sina egna berörda geografiska direktorat, liksom med GD Humanitärt bistånd om katastrofhantering.

Rekommendation 5

Kommissionen godtar denna rekommendation.

JRC och GD Internationellt samarbete och utvecklings befintliga externa arbetsgrupp som stöder den resultatinriktade övervakningen hjälper GD Internationellt samarbete och utveckling att förbättra och effektivisera indikatorerna och anpassa det fleråriga vägledande programmet, de årliga handlingsprogrammen och de genomförda projekten till varandra.

Rekommendation 6

Kommissionen godtar denna rekommendation.

EU:s CBRN-portal är ett viktigt verktyg för samarbete om ett initiativ som är helt decentraliserat och pågår i åtta regioner runt om i världen. Portalen är till för samarbete och har utvecklats i takt med att initiativet har vuxit till nuvarande 60 länder. Den behöver nu anpassas, och dess struktur håller på att uppdateras.

Med tanke på it-teknikens snabba utveckling har beslut fattats om att parallellt arbeta med att utveckla den administrativa delen av en ny portal som bygger på ett annat programvaruprotokoll, vilket kommer att förbättra dess portabilitet och hållbarhet samt underlätta underhåll och uppgraderingar. JRC genomför för närvarande en genomförbarhetsstudie av denna.

  1. Den nuvarande portalens struktur håller på att uppdateras. Detta inbegriper att effektivisera åtkomstnivåer och registrerade användares roller, omorganisera strukturen hos dokumentarkivsmodulen och aktivera ett diskussionsforum igen. JRC kommer att fortsätta att uppdatera portalen när projektrelaterade dokument och resultat blir tillgängliga, och lagra dem på lämpliga åtkomstnivåer.
  2. Bästa metoder och riktlinjer för andra EU-projekt om CBRN-frågor (som antingen finansieras via CBRN-handlingsplanen eller säkerhetsforskningsprogrammet när detta är möjligt) kommer att göras tillgängliga på portalen.

Förkortningar och akronymer

AAF: Afrikanska atlantkusten

CA: Centralasien

CBRN: kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära

DG DEVCO: GD internationellt samarbete och utveckling

ECA: Öst- och Centralafrika

EU Intcen: EU:s underrättelse- och lägescentral

GCC: Gulfstaternas samarbetsråd

GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar: generaldirektorat för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

GD Humanitärt bistånd och civilskydd (Echo): generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo)

IcSP: instrument som bidrar till stabilitet och fred

JRC: gemensamma forskningscentrumet

MIE: Mellanöstern

NAS: Nordafrika och Sahel

nationell kontaktpunkt: nationell kontaktpunkt

SEA: Sydostasien

SEEE: Sydöst- och Östeuropa

Unicri: FN:s institut för interregional juridisk forskning

Utrikestjänsten: Europeiska utrikestjänsten

Slutnoter

1 Andra åtgärder är striktare kontrollsystem för export av produkter med dubbla användningsområden (CBRN-material som kan användas för både civila och militära ändamål) och omorientering för vetenskapsmän med kunskap om teknik med dubbla användningsområden.

2 COM(2017) 610 final, 18.10.2017, Handlingsplan för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska and nukleära säkerhetsrisker.

3 Till exempel FN:s säkerhetsråds resolution 1540, konventionen om kemiska vapen, konventionen om biologiska vapen och fördraget om förbud mot kärnvapen.

4 Pool Reinsurance Company. Terrorism threat and mitigation report (rapport om terroristhot och begränsningsåtgärder). Augusti–december 2016. Clingendael Strategic Monitor 2017.

5 Rådets slutsatser om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU. Dok. 15505/1/09 REV 1 av den 12 november 2009.
COM(2014) 247 final, Meddelande om en ny EU-strategi för att upptäcka och minska CBRN-E-risker.
KOM(2017) 610 slutlig.

6 Utkast till rådets slutsatser om den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020, 10.6.2015, rådets dokument 9798/15.
Rådets slutsatser om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2014 Kan EU:s initiativ om kompetenscentrum på ett ändamålsenligt sätt bidra till att minska kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker som härrör från länder utanför EU? 26.10.2015, rådets dokument 13279/15.
Gemensam förklaring från Europeiska rådets ordförande, Europeiska kommissionens ordförande och Natos generalsekreterare. EU:s och Natos gemensamma förklaring från 2016.
Rådets slutsatser om EU:s yttre åtgärder för terrorismbekämpning. Dokument 10384/17, 19.6.2017.

7 Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2013. Dokument P8_TA(2015)0119.
Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan. P8_TA(2015)0269.
Europaparlamentets resolution av den 23 november 2016 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. P8_TA(2016)0440.

8 SWD(2017) 278 final Comprehensive Assessment of EU Security Policy (omfattande bedömning av EU:s säkerhetspolitik), följedokument till: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet - Nionde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion.

9 Shared Vision, Common action: A Stronger Europe. A Global Strategy for the European Union’s Foreign and Security Policy (En delad vision, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa, en global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik), juni 2016.

10 Årligt åtgärdsprogram 2017 för artikel 5 i instrumentet som bidrar till stabilitet och fred: Åtgärdsdokument för begränsning av och beredskap mot risker i samband med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material eller agenser.

11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (EUT L 77, 15.3.2014, s. 1).

12 Tematiskt strategidokument 2014–2020 om instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (IcSP). Flerårigt vägledande program för 2014–2017 (bilaga).

13 Pilotprojekt och planering finansierades från det årliga åtgärdsprogrammet 2009 för riskminimering och beredskap i samband med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material eller agenser.

14 De regionala sekretariaten för Sydöst och Östeuropa samt Mellanöstern.

15 Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina.

16 Etiopien, Kuwait, Pakistan och Sierra Leone anslöt sig till initiativet 2017 och Mongoliet i mars 2018.

17 Kazakstan har uttryckt sitt intresse för att delta.

18 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, årsboken 2017.

19 Partnerländerna (den nationella arbetsgruppen) identifierar sitt lands specifika behov och diskuterar på regional nivå vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att hantera gemensamma CBRN-risker och hot.

20 SWD(2017) 278 final, del 1/2, s. 13.

21 Rådets slutsatser om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU. Dok. 15505/1/09 REV 1 av den 12 november 2009.

22 Förordning (EU) nr 230/2014.
Instrument som bidrar till stabilitet och fred (IcSP) – tematiskt strategidokument 2014–2020.

23 Enligt den första CBRN-handlingsplanen skulle EU:s medlemsstater genomföra 124 åtgärder som gällde förebyggande, upptäckt, beredskap och reaktion.

24 De nationella CBRN-arbetsgrupperna samordnar arbetet och utbyter information i sina länder med institutioner som t.ex. ministerier, organ och forsknings- och lärosäten som på olika nivåer arbetar för att minska CBRN-risker.

25 Till exempel kontaktpunkter för Interpol, Världshälsoorganisationen, FN:s säkerhetsråds 1540-kommitté, konventionen om biologiska vapen, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, Organisationen för förbud mot kemiska vapen, Internationella atomenergiorganet, programmet för förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer etc.

26 Det regionala sekretariat består av en sekretariatschef och en regional Unicri-koordinator.

27 En expert på plats arbetar med två regioner: Nordafrika och Sahel och Mellanöstern.

28 Världshälsoorganisationen, konventionen om biologiska vapen, konventionen om kemiska vapen, Interpol och Förenta nationernas säkerhetsråd.

29 EU-initiativet i fråga om CBRN-kompetenscentrum, Världshälsoorganisationens internationella hälsoreglemente, FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och konventionen om biologiska vapen.

30 Projekt till och med projekt 60 omfattades av vår revision. För den här beräkningen tog vi dock även hänsyn till alla projekt till och med projekt 66. Projekten för tekniskt stöd på plats ingår inte.

31 Förutom tekniskt stöd på plats och kontrakt om leverans av utrustning.

32 Transport av farligt gods samt livsmedelssäkerhet.

33 Vid skrivbordsövningar diskuterar deltagarna för att identifiera och föreslå responsåtgärder. Vid simuleringsövningar på fältet testas den operativa kapaciteten att reagera på en CBRN-incident.

34 Till exempel projekt 4, 9, 17, 21, 22, 23, 33, 34, 42, 44, 46 och 47.

35 Förenade Arabemiraten var värd för evenemanget, där Jordanien, Marocko, Qatar, Saudiarabien, Kuwait, Oman och Bahrain deltog.

36 Tjänsten som långtidsplacerad IcSP-tjänsteman för regionalt samarbete i Amman har överförts till GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar.

37 Till exempel terrorismbekämpning, skydd av kritisk infrastruktur och bekämpning av olaglig handel.

38 GD Internationellt samarbete och utveckling, utrikestjänsten, experten på plats, Unicri och ledningsgruppen.

39 För närmare 70 % av projekten.

40 Ett exempel: I slututvärderingen av projekt 6 rekommenderades att tid och finansiella resurser skulle förvaltas bättre, och det sades att om resurserna inte räcker bör detta identifieras i ett tidigt skede så att man får överblick över projektet. I efterhandsutvärderingen av projekt 22 rekommenderades att definitionen av aktörer vid katastrofinsatser skulle breddas och omfatta även sjukvårdsorgan.

Händelse Datum
Revisionsplanen antas / Revisionen inleds 25.4.2017
Den preliminära rapporten skickas till kommissionen (eller till ett annat revisionsobjekt) 2.3.2018
Den slutliga rapporten antas efter det kontradiktoriska förfarandet 24.4.2018
Revisionsrätten tog emot kommissionens och Europeiska utrikestjänstens officiella svar på alla språk 25.5.2018

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning III yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa.
Karel Pinxten var doyen i avdelningen och föredragande ledamot när granskningsrapporten antogs. Hans ämbetstid löpte ut den 30 april 2018. Bettina Jakobsen tog då över som föredragande ledamot och doyenne i avdelningen. Granskningsteamet bestod av Sabine Hiernaux-Fritsch (förstechef), Aurelia Petliza (uppgiftsansvarig) och Michiel Sweerts och Dirk Neumeister (revisorer). Hannah Critoph gav språkligt stöd.

Från vänster till höger: Dirk Neumeister, Aurelia Petliza, Bettina Jakobsen och Michiel Sweerts.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

PDF ISBN 978-92-872-5382-8 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/31027 QJ-AB-18-011-SV-N
HTML ISBN 978-92-872-4329-4 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/069442 QJ-AB-18-011-SV-Q

© Europeiska unionen, 2018

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.