Europeiska revisionsrätten
Vår verksamhet 2023

Europeiska revisionsrätten

Ordförandens inledning

Kära läsare,

Nu när vi har kommit halvvägs in i EU:s långtidsbudget 2021–2027 är det tydligt att de utmaningar som unionen har haft att hantera sedan budgeten antogs både är oförutsedda och saknar motstycke, vilket har satt hård press på EU:s kapacitet. Samtidigt som EU har börjat anpassa budgeten så att den är inriktad på de mest brådskande frågorna, som stödet till Ukraina, migrationen och de snabbt ökande räntorna kopplade till finansieringen av NextGenerationEU-initiativet, måste den också användas till att genomföra EU:s befintliga prioriteringar, till exempel forskning och innovation, investeringar i begränsningar av klimatförändringar och digital omställning.

I detta sammanhang måste vi på Europeiska revisionsrätten i likhet med övriga EU-institutioner vara uppmärksamma och lyhörda så att vi kan uppfylla vår roll som EU:s oberoende externa revisor. Under hela 2023 gjorde vi genomgående opartiska bedömningar av EU:s politik och program, vi utvärderade den ekonomiska förvaltningen av EU-medel i och utanför unionen och bedömde om unionens politik och initiativ gav valuta för pengarna.

Verksamhetsrapporten ger en fullständig översikt över revisionsrättens arbete och publikationer under 2023 och innehåller information om vår förvaltning, personal och våra revisionsstödsfunktioner.

Alla våra årsrapporter, där vi redovisar resultaten av våra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av EU:s budget, faciliteten för återhämtning och resiliens och Europeiska utvecklingsfonden, offentliggjordes inom de officiella tidsfristerna. I våra särskilda rapporter koncentrerar vi oss på specifika utgifts- eller politikområden. De omfattade en rad olika ämnen, till exempel EU:s industripolitik för batterier, klimatmål, jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och hur faciliteten för återhämtning och resiliens har presterat.

Vi avgav dessutom fyra yttranden efter att ha granskat kommissionens lagstiftningsförslag. I dem behandlade vi avgörande frågor som inrättandet av Ukrainafaciliteten och den ordning som gäller för att ställa unionens egna medel till förfogande.

Detta visar att vi ständigt ser till att prioritera frågor som direkt påverkar EU-medborgarnas välfärd.

När vi blickar framåt mot 2024 ser vi att EU:s budget sannolikt kommer att utvecklas ytterligare och växa för att kunna möta nya utmaningar. Med de kommande valen förväntar vi oss att det blir förändringar i Europaparlamentet och kommissionen och välkomnar de nya perspektiv och möjligheter som de kommer att medföra. I denna tid av förändringar håller revisionsrätten fast vid sitt åtagande i fråga om ansvarsskyldighet och öppenhet. Vi kommer att fortsätta förse EU-medborgarna, institutionella intressenter och partner, både på EU-nivå och i medlemsstaterna, med oberoende och objektiva rapporter om frågor som är viktiga för EU:s framtid.

Till dess kan du nu läsa vår utförliga översikt över det vi har gjort och åstadkommit under det gångna året och hålla dig informerad om det som komma skall.

2023 i korthet

Vår verksamhet

Strategin för 2021–2025

Vi använder fleråriga strategier för att styra vårt revisionsarbete, främja initiativ till organisatoriska förändringar för fortlöpande förbättringar och fortsätta att gå i bräschen för utvecklingen av revisionsarbetet i den offentliga sektorn.

2023: goda framsteg i
genomförandet av strategin

Vid utgången av 2023 hade vi avslutat det tredje året av vår strategi för 2021–2025. Våra strategiska mål för denna femårsperiod är att förbättra arrangemangen för ansvarsskyldighet, öppenhet och revision inom alla typer av EU-åtgärder, inrikta våra revisioner på de områden och teman där vi kan ge störst mervärde och tillhandahålla hög revisionssäkerhet i en utmanande och föränderlig miljö.

För att omsätta vår strategi i praktiken har vi kommit överens om genomförandeåtgärder för varje mål och syfte, tilldelat ansvarsområden och fastställt tidsfrister. Under 2023 fortsatte vi att göra goda framsteg i fråga om flera åtgärder, särskilt när det gällde att

• välja ut granskningsuppgifter som på ett bra sätt täcker in de strategiska områdena,
• genomföra flera revisioner med inriktning på olika aspekter av faciliteten för återhämtning och resiliens, däribland vårt andra revisionsuttalande om facilitetens kostnader i linje med vår strategi för NextGenerationEU-initiativet,
• utarbeta en handlingsplan för våra kontakter med andra institutionella intressenter,
• göra en halvtidsöversyn av framstegen i strategin för genomförandeåtgärder.

Revision av EU-åtgärdernas prestationer och korrekthet

Effektivitetsrevisioner,
finansiella revisioner och
regelefterlevnadsrevisioner

Genom våra revisioner får EU-medborgarna och beslutsfattarna oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid. Vi belyser vad som fungerar bra och vad som inte gör det och rekommenderar förändringar.

Vi utför alla våra revisioner i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder för den offentliga sektorn.

Arbetsprogram

Arbetsprogrammet för 2024+

I vårt arbetsprogram för 2024+, som offentliggjordes i december 2023, anger vi våra revisionsprioriteringar för de kommande åren och redogör närmare för de 73 särskilda rapporter och översikter som vi planerar att offentliggöra från 2024 och framåt. Arbetsprogrammet är tydligt anpassat till de prioriterade områden som fastställs i vår strategi för 2021–2025.

På området ”unionens ekonomiska konkurrenskraft” planerar vi att offentliggöra rapporter om bland annat artificiell intelligens, digital omställning, industripolitik för vätgas och chippindustrin.

Inom ”motståndskraft inför hot mot unionens säkerhet och respekten för de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten”, planerar vi att offentliggöra rapporter som tar upp insatser mot de bakomliggande orsakerna till migration i Afrika och militär rörlighet.

Inom ”klimatförändringar, miljö och naturresurser” planerar vi att offentliggöra rapporter om en rad olika ämnen, bland annat en tryggad gasförsörjning i unionen, klimatanpassning och ekologiskt jordbruk.

Inom ”finanspolitiken och unionens offentliga finanser” planerar vi att offentliggöra rapporter bland annat om skadlig skattekonkurrens, egna medel baserade på plastförpackningsavfall och Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Inom alla strategiska områden planerar vi även att titta på faciliteten för återhämtning och resiliens och bland annat granska medlemsstaternas kontrollsystem och facilitetens gröna och digitala pelare.

Revisionsarbete på fältet

Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Våra revisorer gör också många besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och andra EU-institutioner samt hos byråer och organ, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, EU-delegationer i länder utanför EU och internationella organisationer som hanterar EU-medel.

Vi besöker också mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos slutmottagarna.

Fler kontroller på plats

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Kontroller på plats är fortfarande centrala för vårt revisionsarbete. Inom EU samordnas de vanligtvis med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.

Under 2023 gjorde vi betydligt fler besök på plats jämfört med de föregående tre åren då covid‑19-relaterade rese- och folkhälsorestriktioner delvis fortfarande gällde. Totalt tillbringade vi 3 527 dagar i medlemsstaterna och utanför EU, jämfört med 2 039 dagar 2022, 857 dagar 2021, 1 190 dagar 2020 och 3 605 dagar 2019. Våra revisorer tillbringade också 1 370 dagar vid EU:s institutioner, byråer och organ samt olika internationella organisationer och privata revisionsfirmor. Motsvarande siffror för 2022, 2021, 2020 och 2019 var 945, 299, 627 respektive 2 504 dagar.

Som ett komplement till kontrollerna på plats fortsatte vi att använda oss av distansgranskning och samlade in bevis elektroniskt. Vi använde videokonferensverktyg och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, när vi kommunicerade med våra revisionsobjekt.

Våra rapporter

Våra granskningsrapporter, översikter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och rådet att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s medel till svars, särskilt i samband med det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

Särskilda rapporter och översikter

Under 2023 offentliggjorde vi 35 särskilda rapporter och översikter som tog upp många av de utmaningar som EU står inför inom de olika utgifts- och politikområdena. De handlade bland annat om energiunionen, klimatförändringar, utvecklingsbistånd, intermodala frakttransporter, EU:s industripolitik för batterier, jämlikhet för personer med funktionsnedsättning, EU:s banktillsyn, biodrivmedel och intressekonflikter i samband med EU:s jordbruks- och sammanhållningsutgifter, för att bara nämna några. Tre av rapporterna var kopplade till återhämtningsinitiativet NextGenerationEU: de handlade om kommissionens kontrollsystem för faciliteten för återhämtning och resiliens, skuldförvaltningen av NextGenerationEU vid kommissionen och ramen för prestationsövervakning av faciliteten för återhämtning och resiliens.

På de följande sidorna ges en inblick i vårt arbete och exempel på särskilda rapporter från 2023 inom olika politikområden.

Årsrapporter och särskilda årsrapporter

I årsrapporterna redovisas i huvudsak resultaten av vårt arbete med revisionsförklaringen om Europeiska unionens budget, faciliteten för återhämtning och resiliens och budgeten för Europeiska utvecklingsfonden (EUF), men de behandlar även prestationsaspekter och budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.

I de särskilda årsrapporterna redovisas vårt årliga revisionsarbete i fråga om EU:s byråer och andra unionsorgan, EU:s gemensamma företag och Europaskolorna.

Vi offentliggör även en rapport om ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) verksamhet, rådet eller kommissionen.

Årsrapporten om EU:s budget för budgetåret 2022

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de intäkts- och kostnadstransaktioner som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s och medlemsstaternas finansiella regler.

Dessutom gör vi särskilda bedömningar av större områden i EU:s budget utifrån (under)rubrikerna i den fleråriga budgetramen och faciliteten för återhämtning och resiliens. Vi analyserar också var och varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har genomförts.

Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

EU:s budget: uttalande utan
reservation om räkenskaperna
och intäkterna

För budgetåret 2022 gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter.

EU:s budget: uttalande med
avvikande mening om
kostnaderna

EU:s kostnader för 2022 uppgick till 196 miljarder euro, vilket motsvarar 1,3 % av EU‑27:s sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).

För budgetåret 2022 gjorde vi ett uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader.

Uppskattat fel på 4,2 %
(i budgetkostnaderna för 2022)

För budgetåret 2022 uppskattade vi att felnivån för budgetkostnaderna låg mellan 3,1 % och 5,3 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, har ökat jämfört med förra året, från 3,0 % till 4,2 %.

66 % av EU-budgetens
granskningspopulation innehöll
väsentliga fel

För budgetåret 2022 utgjorde högriskkostnader 66 % av vår granskningspopulation, vilket kan jämföras med 63 % året innan. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 6,0 %, vilket kan jämföras med 4,7 % för budgetåret 2021.

Rubriker i den fleråriga budgetramen som
oftast innehöll fel: Sammanhållning,
resiliens och värden och Inre marknaden,
innovation och digitalisering

Den underrubrik i den fleråriga budgetramen som oftast innehöll fel budgetåret 2022 var Sammanhållning, resiliens och värden som följdes av Inre marknaden, innovation och digitalisering.

Kostnader inom faciliteten för
återhämtning och resiliens:
uttalande med reservation

Under 2022 omfattade vårt arbete för andra gången faciliteten för återhämtning och resiliens där vi gjorde ett separat uttalande om kostnaderna för instrumentet. Detta speglar det faktum att faciliteten är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från de normala budgetutgifterna inom den fleråriga budgetramen. Vår granskningspopulation motsvarade ett totalbelopp på 53,7 miljarder euro och omfattade alla 13 bidragsutbetalningar.

För budgetåret 2022 gjorde vi ett uttalande med reservation om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens. De samlade revisionsbevisen från vårt arbete visar att elva av de 13 utbetalningarna (och tillhörande regleringar av förfinansiering) från faciliteten för återhämtning och resiliens påverkades av kvantitativa iakttagelser. Sex av dessa innehöll väsentliga fel. Vi identifierade också fall där delmålen eller målen hade utformats på ett bristfälligt sätt och problem med tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna hade lämnat i sina förvaltningsförklaringar.

Fall av misstänkt bedrägeri som
rapporterades till Olaf och Eppo

Som EU:s externa revisor har vi inte något mandat att utreda misstänkta bedrägerier. Våra revisioner syftar därför inte specifikt till att upptäcka bedrägerier. Men när våra revisorer upptäcker fall där vi misstänker att bedräglig verksamhet kan ha ägt rum är vi skyldiga att rapportera dessa fall till de behöriga myndigheterna.

Under 2023 rapporterade vi 19 fall av misstänkta bedrägerier som vi hade upptäckt under vårt revisionsarbete till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). 17 av dessa fall rapporterades också till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Under 2022 rapporterade vi 14 fall av misstänkta bedrägerier till Olaf varav sex också rapporterades till Eppo. I årsrapporten om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta bedrägerierna och om de efterföljande finansiella återkrav som Olaf rekommenderar i tillämpliga fall och/eller om sådana finns.

Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2022

EUF: uttalande utan reservation om
räkenskaperna och intäkterna,
uttalande med avvikande mening om
kostnaderna

Europeiska utvecklingsfonden (EUF), som lanserades 1959, var EU:s främsta instrument för att ge bistånd för utvecklingssamarbete till staterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) och till utomeuropeiska länder och territorier (ULT) fram till slutet av 2020. EUF finansieras av EU-medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) utanför EU:s allmänna budget. Den kommer att fortsätta genomföras och redovisas separat fram till dess att den avslutas.

När det gäller den fleråriga budgetramen för 2021–2027 finansieras biståndet för utvecklingssamarbete till AKS-länderna och ULT genom EU:s budget.

EUF:s kostnader 2022 uppgick till 2,4 miljarder euro.

För budgetåret 2022 gjorde vi liksom tidigare år ett uttalande utan reservation om EUF:s räkenskaper och om intäkterna men ett uttalande med avvikande mening om EUF:s kostnader. Den uppskattade felnivån i kostnaderna var 7,1 % (4,6 % för budgetåret 2021).

Särskilda årsrapporter om EU-byråer

EU-byråerna är separata juridiska enheter som inrättats för att utföra specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter som hjälper EU-institutionerna att utforma och genomföra sin politik. Det fanns sammanlagt 43 byråer 2022. Det är en byrå mindre än 2021, vilket beror på att genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (Chafea) har avvecklats.

Uttalande utan reservation om
de flesta EU-byråerna;
fyra uttalanden med reservation

Under budgetåret 2022 uppgick den totala budgeten för alla byråer som ingår i vårt mandat (exklusive Gemensamma resolutionsnämnden) till 4,5 miljarder euro, vilket motsvarar 3 % av EU:s allmänna budget för 2022. Motsvarande siffror för budgetåret 2021 var 4,1 miljarder euro och 2,5 %.

Sammantaget bekräftade vår revision av byråerna de positiva resultat som rapporterats föregående år. Vi gjorde uttalanden utan reservation om de 43 byråernas räkenskaper och om intäkterna. Vi godkände de betalningar som låg till grund för alla byråers räkenskaper, utom för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa). För dessa fyra byråer gjorde vi ett uttalande med reservation, främst med anledning av oriktigheter i upphandlingsförfarandena, avsaknad av delegerad befogenhet att ingå rättsliga åtaganden eller icke bidragsberättigande moms.

Särskild årsrapport om gemensamma företag för budgetåret 2022

Gemensamma företag är partnerskap mellan Europeiska kommissionen och näringslivet och – i vissa fall – även forskningsorganisationer, mellanstatliga organisationer och deltagande stater. Deras främsta uppgift är att främja omvandlingen av vetenskaplig kunskap till säljbara banbrytande innovationer inom ramen för en strategisk vision som delas av partnerna.

Under 2021 antog rådet nya förordningar om inrättande av elva gemensamma företag som ska genomföra åtgärder inom programmen Horisont Europa och ett digitalt Europa som är de fleråriga forsknings- och innovationsprogrammen för budgetperioden 2021–2027. De gemensamma företagen genomför specifika forsknings- och innovationsagendor på områdena transport, energi, hälsa, biobaserade industrier, viktig digital teknik, superdatorer, smarta nätverkssystem och cybersäkerhet.

Åtta av de elva gemensamma företagen var redan verksamma inom det tidigare programmet (Horisont 2020) och kommer att fortsätta sin verksamhet inom de nya programmen som nya juridiska enheter med nya namn och ändrade ansvarsområden. Utöver de redan verksamma gemensamma företagen har tre nya inrättats: det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, det gemensamma företaget för global hälsa, som fick ekonomiskt självbestämmande i oktober 2023, och Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet som kommer att få ekonomiskt självbestämmande 2024. Revisionsrätten kommer att granska de två gemensamma företag som fick ekonomiskt självbestämmande 2023.

Dessutom finns ett ytterligare gemensamt företag, Fusion for Energy, som finansieras av Euratom och dess medlemsstater. Det ansvarar för Europas bidrag till den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).

Gemensamma företag:
uttalande utan reservation om
alla gemensamma företag

För budgetåret 2022 gjorde vi uttalanden utan reservation om räkenskaperna, intäkterna och betalningarna för de åtta gemensamma företag som fortsatte att vara verksamma inom ramen för de nya forskningsprogrammen och för Fusion for Energy (F4E). Vi uttryckte dock viss oro över hur förvaltningen av många olika överlappande projekt skulle kunna påverka personalen och projektresultaten. Vi pekar på att flera gemensamma företag har fört över projekt från den föregående till den nuvarande budgetcykeln och uppmanar dem att avsluta sådana ”nedärvda” projekt så snart som möjligt.

I revisionsuttalandet om årsredovisningen 2022 för det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E) lämnade vi dock liksom tidigare år en upplysning av särskild betydelse. Detta var framför allt för att uppmärksamma att den nuvarande uppskattningen på 19 miljarder euro i EU-finansiering bygger på 2016 års delmål och kostnadsantaganden, och kommer att bli föremål för en omfattande revidering, som förväntas ske i slutet av 2024.

Särskilda årsrapporter om Europaskolorna och Gemensamma resolutionsnämndens ansvarsförbindelser

Vi offentliggjorde vår årliga rapport om granskningen av de 13 Europaskolornas konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2022. Granskningen visade inte på några väsentliga fel i räkenskaperna.

Vi rapporterar också varje år om Gemensamma resolutionsnämndens (SRB), rådets och kommissionens ansvarsförbindelser som uppstår när de utför sina uppgifter enligt förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. I vår rapport om budgetåret 2022 drar vi slutsatsen att det inte har framkommit några omständigheter som tyder på att Gemensamma resolutionsnämndens, kommissionens och rådets ansvarsförbindelser som uppstått när de har utfört sina uppgifter innehåller väsentliga felaktigheter.

Yttranden

Granskning av kommissionens
lagstiftningsförslag

Som EU:s oberoende externa revisor bidrar vi till att förbättra den ekonomiska förvaltningen genom att offentliggöra yttranden över kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. I de fall där lagstiftningsförslagen medför betydande finansiella effekter kräver unionsrätten att vi rådfrågas. Övriga institutioner kan också begära att vi yttrar oss i andra särskilda frågor. Alla våra yttranden överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

År 2023 offentliggjorde vi fyra sådana yttranden. De gällde bland annat kommissionens lagstiftningsförslag om inrättande av Ukrainafaciliteten, om åtgärder för att stärka solidariteten och kapaciteten i unionen att upptäcka, förbereda sig inför och hantera cybersäkerhetshot och cybersäkerhetsincidenter (EU:s cybersolidaritetsakt) och om den ordning som gäller för att ställa unionens egna medel till förfogande.

Revisionsrättens tidskrift Journal

Varje nummer av revisionsrättens tidskrift Journal innehåller artiklar på ett visst tema, för det mesta med ett revisionsperspektiv, skrivna av medarbetare i och utanför EU:s institutioner.

Under 2023 gav vi ut två nummer med rubrikerna Har EU:s energiomställning kommit i gång? och Migrationspolitiken och EU.

Konferenser och seminarier

Under 2023 anordnade vi också följande konferenser och seminarier som var öppna för intressenter:

• Seminarium om den kommande reformen av EU:s ram för ekonomisk styrning.
• Webbkonferens om framtiden för officiell statistik: oberoende och ansvarsskyldighet i stordataåldern.
• Konferensen och konstutställningen ”The Limits of our world”.
• Konferensen ”Social rättvisa och jämlikhet för alla?” Utmaningar, stöd och inkludering för hbtqi+-personer i EU och vid EU-institutionerna”.
• Konferens om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens – risker, utmaningar och möjligheter.
• ”Sammanhållningskonferensen 2023 – Utvärdering av EU:s sammanhållningspolitik – utmaningar och möjligheter”.
• Revisionsrättens och Olafs årliga workshop 2023.
• Revisionsrättens, Olafs och Eppos gemensamma workshop om bekämpning av bedrägerier i offentlig upphandling.

Revisionsrättens
seminarium 2023 om EU:s
strategiska utsikter och EU:s
öppna strategiska oberoende

En gång om året håller våra ledamöter, generalsekreteraren och direktörerna ett tvådagarsseminarium då de diskuterar viktiga frågor som rör revisionsrättens långsiktiga strategi, arbete och organisation.

Vid revisionsrättens seminarium, som hölls i Bryssel, diskuterade ledamöterna följande centrala frågor:

• EU:s strategiska utsikter och hur framtida EU-prioriteringar kan påverka revisionsrättens långsiktiga arbete.
• EU:s öppna strategiska oberoende med särskilt fokus på energiberoende.
• Arbetsprogrammet för 2024+.

Kontakter med andra institutioner

Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.

Europaparlamentet

Under 2023 fortsatte Europaparlamentet att regelbundet låta andra institutioner och organ delta fysiskt vid plenar- och utskottssammanträden. Revisionsrätten gjorde totalt 164 framträdanden, en ökning jämfört med 2022 då antalet var 134.

Europaparlamentets utskott och organ, särskilt budgetkontrollutskottet, bjuder regelbundet in revisionsrättens ledamöter och granskningsteam så att de kan presentera resultaten av vårt arbete vid sina sammanträden.

Våra ledamöter presenterade sammanlagt 13 särskilda rapporter och två översikter för budgetkontrollutskottet under 2023. De deltog också i 16 offentliga utfrågningar i budgetkontrollutskottet om beviljandet av ansvarsfrihet för 2022, inklusive presentationen av vår årsrapport för 2022 av revisionsrättens ordförande Tony Murphy.

Dessutom gjorde ledamöterna 27 presentationer av särskilda rapporter och översikter inför 16 andra parlamentsutskott, några vid gemensamma sammanträden med andra berörda utskott.

I februari 2023 bjöd utskottsordförandekonferensen in revisionsrättens ordförande till en diskussion om vårt arbetsprogram för 2023+ och samrådet om arbetsprogrammet för 2024+. I maj deltog revisionsrättens ordförande Tony Murphy i Europaparlamentets plenarsammanträde om beviljandet av ansvarsfrihet för 2021. I oktober träffade han Europaparlamentets talman Roberta Metsola och presenterade årsrapporten för 2022 vid Europaparlamentets plenarsammanträde. Ledamöterna i avdelning I träffade också samordnarna för jordbruksutskottet i juni för att diskutera fortsatt samarbete, och budgetkontrollutskottet besökte revisionsrätten i oktober för en diskussion med kollegiet.

Europeiska unionens råd

Under 2023 gjorde revisionsrättens sammanlagt 81 framträdanden, jämfört med 82 året innan.

I regel behandlar rådets förberedande organ alla våra särskilda rapporter kort efter det att de har offentliggjorts, men inte nödvändigtvis alla översikter och yttranden. Under 2023 presenterade vi 29 särskilda rapporter, en översikt och ett yttrande inför 22 olika rådskommittéer och arbetsgrupper.

Under 2023 deltog revisionsrättens företrädare också i 23 möten om beviljandet av ansvarsfrihet för EU:s budget för budgetåren 2021 och 2022.

Rådets ordförandeskap –
Sverige: januari–juni 2023
Spanien: juli–december 2023 

I november 2022 träffade revisionsrättens ordförande Tony Murphy och ledamot Eva Lindström, som har ansvar för kontakter med andra institutioner, Sveriges finansminister. I juni 2023 träffade revisionsrättens ordförande och ledamot Baudilio Tomé Muguruza den spanska regeringens vice talman, utrikesminister och finansminister för att diskutera rådsordförandeskapets prioriteringar. I november träffade revisionsrättens ordförande och ledamot Annemie Turtelboom centrala företrädare för den belgiska regeringen och det belgiska parlamentet inför landets rådsordförandeskap 2024. I november träffade revisionsrättens ordförande och ledamot Jan Gregor, som ansvarar för årsrapporten, även Belgiens finansminister innan årsrapporten för 2022 presenterades för Ekofinrådet. Under 2023 deltog revisionsrättens ledamöter och ledning dessutom i 15 möten med företrädare för ständiga representationer vid EU.

Nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar

Möten med
nationella eller regionala
parlament 

Under 2023 presenterade våra ledamöter och medarbetare sitt arbete vid 91 möten med nationella eller regionala parlament i 19 medlemsstater. Merparten av mötena hölls med utskott som arbetar med budgetfrågor, finansiella frågor och/eller revision samt EU-frågor.

Möten med
medlemsstaternas regeringar 

Revisionsrättens ledamöter och ledning presenterade vårt arbete vid 120 möten med medlemsstaternas regeringar och regeringsorgan i 25 medlemsstater under 2023. Merparten av mötena hölls med finansministrar/finansministerier.

Europeiska kommissionen

Revisionsrättens ledamöter och kommissionens ledamöter har regelbundna bilaterala kontakter om planerade och pågående gransknings- och översiktsuppgifter.

Sedan flera år tillbaka är det också en väl etablerad praxis att våra ledamöter har ett årligt möte med sina motparter i Europeiska kommissionen. Vid dessa möten ges tillfälle att utvärdera och reflektera över hur vi kan stärka vårt samarbete ytterligare.

Samarbete med andra högre revisionsorgan

Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen

Vårt samarbete med de högre revisionsorganen i de 27 medlemsstaterna äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen. Detta forum underlättar dialog och utbyte mellan EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten.

I slutet av 2023 avslutade vi EU:s nätverksrevision av frågor som rör covid‑19-pandemin. Som huvudsakliga outputs hade vi vid utgången av 2023 offentliggjort ett revisionskompendium om insatserna med anledning av covid‑19-pandemin (som omfattade EU:s högre revisionsorgans revisionsarbete 2020) och cirka 70 faktablad online som rörde covid-relaterat revisionsarbete under perioden 2020–2023.

Vi fortsatte också vårt samarbete kring granskningen av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och anordnade en workshop om detta för revisorer i våra lokaler i oktober 2023. Samarbetet omfattade bland annat en rad workshoppar och ledde till att sex preliminära revisionsbegrepp utarbetades om ett antal aspekter av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Vidare inledde vi EU:s nätverksrevision av frågor som rör energi. Företrädare för 19 högre revisionsorgan i EU deltog i uppstartsmötet i Haag i november.

Det årliga mötet 2023

I juni 2023 hölls kontaktkommitténs årliga möte mellan ordförandena för de högre revisionsorganen i EU:s medlemsstater i Lissabon. Diskussionerna kretsade främst kring energifrågor, särskilt hur EU:s högre revisionsorgan kan bidra till ett bättre och resilient genomförande av 2030 års mål. Vid mötet återkom man också till genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, som var huvudtemat för kontaktkommitténs möte 2022.

Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi stöder också de högre revisionsorganen i EU:s kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) och potentiella kandidatländer (Kosovo¹).

Under andra halvan av 2023 bistod vi i översynen av nätverkets samarbetsram, som antogs i december 2023.

¹ Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) om situationen gällande Kosovo (UNSCR 1244/1999) och med Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring.

Intosai

Under 2023 fortsatte vi att delta aktivt i den verksamhet som Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) bedriver. Som ordförande för kommittén för standarder för yrkesutövningen (PSC) anordnade vi två möten i styrkommittén som ledde till antagandet av dokument som ändrar nuvarande arbetsmetoder, rekryteringen till Forum for INTOSAI Professional Pronouncements (Intosais yrkesmässiga ståndpunkter) och kommitténs strategiska utvecklingsplan för 2023–2028. I den strategiska utvecklingsplanen för 2023–2028 ingår flera åtgärder som ska förtydliga och digitalisera Intosais ståndpunkter.

Vi deltog även i underkommittéerna för standarder för yrkesutövningen och i verksamheter och projekt i andra arbetsgrupper inom Intosai, till exempel om miljörevision, finansiell och ekonomisk stabilitet, utvärdering av offentlig politik och stordata.

Eurosai

Vi deltog också aktivt i den verksamhet som bedrivs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt i arbetsgrupperna för miljörevision och informationsteknik och i projekt på områdena framväxande problem, artificiell intelligens och revisionsmetoder.

Vår ledning

Ledamöter

Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av ledamöter, en från varje medlemsstat. Varje ledamot nomineras av sin nationella regering och utses sedan av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Vi har ingen roll i processen för att nominera eller utse våra ledamöter.

Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avger de en högtidlig försäkran om detta inför domstolen.

År 2023 utnämnde rådet en ny estnisk ledamot, Keit Pentus-Rosimannus (från den 1 januari), och en ny slovakisk ledamot, Katarína Kaszasová (från den 16 oktober). Rådet förnyade dessutom mandatet för den ungerska ledamoten, Ildikó Gáll-Pelcz, för ytterligare en sexårsperiod (från den 1 september).

Efter det att Iliana Ivanova hade utnämnts till ny bulgarisk ledamoten av kommissionen avgick hon som ledamot av revisionsrätten med verkan från den 19 september 2023.

Nomineringsförfarandet för att utse en ny portugisisk och en ny bulgarisk ledamot pågick fortfarande i slutet av 2023.

Kollegiet sammanträdde 24 gånger under 2023. Närvaron vid dessa sammanträden var 88 %. Ledamöterna deltog också i avdelnings- och kommittésammanträden (se även Revisionsavdelningar och kommittéer).

Ordföranden

Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och prestationsstyrning, kommunikation och mediekontakter, kontakter med andra institutioner, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden företräder också revisionsrätten i dess kontakter med omvärlden.

Våra ledamöter väljer en ordförande bland sig för en period av tre år som kan förnyas. Den valda personen intar då rollen som den främsta bland likar (primus inter pares), är ordförande vid kollegiets sammanträden och ser till att revisionsrättens beslut verkställs.

Tony Murphy valdes till ordförande i oktober 2022.

Revisionsavdelningar och kommittéer

Ledamöterna placeras i en av fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, översikterna och yttrandena antas. Revisionsavdelningarna fördelar uppgifterna bland sina ledamöter. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter inför sin avdelning och inför kollegiet. Revisionsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.

Ledamöterna i varje revisionsavdelning väljer en doyen för en tvåårsperiod som kan förnyas. Under 2023 var doyenerna i de fem revisionsavdelningarna Joëlle Elvinger, Annemie Turtelboom, Bettina Jakobsen, Mihails Kozlovs och Jan Gregor.

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten behandlar revisionsrättens riktlinjer, standarder och metoder för revision, revisionsstöd och revisionsutveckling samt kontroll av revisionskvaliteten. Den består av en ledamot från varje revisionsavdelning och har sedan den 28 september 2023 Baudilio Tomé Muguruza som ordförande.

Förvaltningskommittén och, i förekommande fall, kollegiet av ledamöter, som båda leds av revisionsrättens ordförande, fattar beslut i allmänna strategiska och administrativa frågor. Förvaltningskommittén består av ordföranden, doyenen i varje avdelning, ordföranden för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner (Eva Lindström).

Under 2023 höll avdelningarna 103 sammanträden, förvaltningskommittén 15 sammanträden och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten elva sammanträden. Närvaron vid dessa sammanträden var 92 %, 88 % respektive 88 %.

Det finns även andra kommittéer, till exempel etikkommittén (där George Marius Hyzler är ordförande sedan den 4 juli 2023), internrevisionskommittén (där Hannu Takkula är ordförande) och rådgivande panelen för framsynthet (där Helga Berger är ordförande).

Revisionsrättens högsta ledning inbegriper generalsekreteraren och direktörerna. Det finns totalt tio direktorat, varav fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.

Prestationsmätning

Vi använder ett antal kritiska prestationsindikatorer (KPI) för att informera ledningen om framstegen mot våra strategiska mål, stödja beslutsfattandet och informera intresserade institutioner om hur vi presterar. Vi uppdaterade de kritiska prestationsindikatorerna för att stödja vår strategi för 2021–2025. Följande uppsättning kritiska prestationsindikatorer ger en bred översikt över hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas:

• Antal offentliggjorda rapporter
• Närvaro i medierna.
• Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas (återkoppling från intressenter).
• Framträdanden inför andra EU-institutioner, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar samt vid internationella verksamheter.
• Genomförande av revisionsrättens rekommendationer.

35 rapporter offentliggjordes 2023

Vi offentliggjorde 35 särskilda rapporter 2023. varav 29 var särskilda rapporter och fem var översikter. Vi offentliggjorde fler rapporter 2023 än de två senaste åren (2022: 29 rapporter och 2021: 32 rapporter).

Närvaro i medierna

Medietäckningen fortsatte att öka

Under 2023 räknade vi till mer än 22 000 tidningsartiklar (som publicerades online) med anknytning till våra granskningsrapporter, andra publikationer eller revisionsrätten i allmänhet. Det bekräftar den uppåtgående trend i medietäckningen som vi har sett de senaste åren (2022: 20 000 och 2021: 18 000). Nästan 54 000 inlägg på sociala medier visar på en fortsatt organisk tillväxt om man bortser från antalet inlägg under 2022 som var extremt² (2022: 110 000, 2021: 49 000).

² År 2022 observerade vi en ström av identiska inlägg på sociala medier som genererades via tendentiösa nätverk (som också visade sig använda botar). De utlöstes främst av två särskilda rapporter, en om upphandlingen av covid-19-vaccin och den andra om den omfattande korruptionen i Ukraina.

Medietäckningen kan variera avsevärt beroende på vad rapporterna tar upp för ämne och hur komplexa de är. Externa faktorer, såsom en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende, kan också påverka mediernas intresse för våra publikationer. Under kriser, som pandemin eller Rysslands anfallskrig mot Ukraina, riktas dessutom mediernas uppmärksamhet särskilt mot frågor som handlar om dem.

Ökad interaktion med pressen

Sedan 2020 har vi informerat om våra publikationer virtuellt, vilket har gjort att vi har haft fler kontakter med journalister från nationella mediekanaler i EU:s medlemsstater.

Under 2023 offentliggjorde vi 45 pressmeddelanden på 24 EU-språk och även informationsmeddelanden, information till medierna och inspelade uttalanden (färdiga att använda) på vissa språk. Vi gav också ett antal intervjuer i stora mediekanaler i hela Europa i såväl radio, tv som tryckta medier. Vidare höll vi 21 presskonferenser online och ytterligare sex landsspecifika presskonferenser om årsrapporten. Sammanlagt lockade våra presskonferenser 590 journalister, varav de flesta representerade stora nationella mediekanaler i EU:s medlemsstater.

En och en halv miljon besök på
revisionsrättens webbplats

År 2023 lanserade vi revisionsrättens nya webbplats. Vi hade över en och en halv miljon besök på webbplatsen, med omkring 700 000 unika besökare, vilket är en ökning med mer än 14 % jämfört med 2022.

2023: antalet följare på sociala
medier fortsatte att öka

I slutet av 2023 hade våra tre huvudkonton på sociala medier (X (före detta Twitter), LinkedIn och Facebook) mer än 48 000 följare, vilket var en ökning från 45 000 år 2022 och 39 000 år 2021.

Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas

85 % av dem som besvarade våra
enkäter uppger att de har nytta av
våra rapporter i sitt arbete

Vi bedömer den sannolika effekten och nyttan av vårt arbete, så som de uppfattas av läsarna av våra rapporter vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre nationella revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter.

Sedan 2018 har vi genomfört anonymiserade elektroniska enkäter och bett våra läsare att bedöma kvaliteten på utvalda rapporter och lämna allmänna förslag om vårt arbete.

År 2023 uppgav 85 % av de cirka 1 060 svarande att de hade nytta av våra rapporter i sitt arbete och 78 % ansåg att rapporterna hade effekt. Dessa siffror påminner om fjolårets resultat (2022: 82 % respektive 78 %).

Våra framträdanden inför andra institutioner, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar samt internationella verksamheter

Samverkan med våra intressenter
slog nytt rekord

Totalt sett slog vår samverkan med europeiska och internationella intressenter ett nytt rekord 2023. Vi presenterade resultaten av vårt arbete vid 456 tillfällen för Europaparlamentets utskott, rådets förberedande organ och de nationella eller regionala parlamenten samt för medlemsstaternas regeringar (2022: 437, 2021: 419).

Vi deltog också i 221 internationella verksamheter, bland annat i den verksamhet som bedrivs av internationella organisationer för offentlig revision, särskilt Intosai och Eurosai, i bilaterala evenemang med andra högre revisionsorgan, konferenser, möten och i verksamheter som riktar sig till en bredare publik (2022: 178, 2021: 154).

Genomförandet av revisionsrättens rekommendationer

Nästan alla rekommendationer
som vi lämnade 2019 har
genomförts åtminstone i viss
utsträckning

Vi mäter genomförandet av våra rekommendationer baserat på den uppföljning som våra revisorer gör. Under 2023 analyserade vi de rekommendationer som hade riktats till kommissionen och andra institutioner i våra rapporter från 2019.

Analysen visade att av de rekommendationer som följdes upp hade 100 % av de 15 som vi lämnade i årsrapporten för 2019 och 85 % av de 208 som vi lämnade i våra särskilda rapporter 2019 genomförts antingen fullt ut eller i vissa eller i de flesta avseenden.

Vår personal

Fördelning av personalen

I slutet av 2023 hade vi 882 fasta och tillfälliga tjänster³ (873 år 2022). De nio ytterligare tjänsterna beviljades av budgetmyndigheten på tillfällig basis för revision av NextGenerationEU-initiativet. 559 tjänster fanns i revisionsavdelningarna, däribland 104 tjänster vid ledamöternas kanslier. I ordförandens avdelningar ingår ordföranden och hans kansli, ordförandens direktorat, rättstjänsten och tjänsten för internrevision.

³ Inbegripet tillfälligt vakanta tjänster.

Vid årets slut hade vi dessutom 86 kontraktsanställda och 26 utstationerade nationella experter som arbetade för oss (2022: 91 respektive 33).

Rekrytering

Vår rekryteringspolitik följer EU-institutionernas allmänna principer och anställningsvillkor, och vår personal har mycket skiftande utbildnings- och yrkesbakgrund.

Under 2023 rekryterade vi 95 nya medarbetare (2022: 107): 27 tjänstemän, 47 tillfälligt anställda, 17 kontraktsanställda och fyra utstationerade nationella experter. I en anda av solidaritet, ömsesidigt lärande och samarbete förlängdes utstationeringen för de fem ukrainska nationella experter som kom till revisionsrätten 2022 med ett år, från juli 2023 till juli 2024. Vi erbjöd också 64 praktikplatser (2022: 60) till personer med högskoleutbildning under en period på tre till fem månader. Av de 64 praktikanterna fick 62 ersättning av revisionsrätten och två av respektive medlemsstat.

Programmet Aspire för integrering (introduktion) som är avsett för revisorer har utformats för att revisionsrätten ska kunna rekrytera och välkomna nya revisorer till revisionsrätten och ge dem möjlighet att delta i riktad utbildningsverksamhet och få erfarenhet av efterlevnadsrevision, finansiell revision och effektivitetsrevision under de första tre åren.

Åldersprofil

Tre fjärdedelar (75 %) av den personal som var i aktiv tjänst i slutet av 2023 var mellan 40 och 59 år, vilket är detsamma som 2022.

73 % av våra chefer är 50 år eller äldre (2022: 72 %). Det betyder att många chefer kommer att behöva ersättas under de närmaste fem till tio åren.

Lika möjligheter

Totalt sett har vi en lika stor andel kvinnor som män i vår personalstyrka.

Vi har föresatt oss att erbjuda vår personal på alla nivåer inom organisationen lika karriärmöjligheter. Vi har en lika stor andel kvinnor och män bland våra anställda, och andelen kvinnliga direktörer och förstachefer har ökat de senaste åren från 33 % år 2019 till 38 % år 2023.

Andelen kvinnliga förstachefer som arbetade med revision vid revisionsrätten uppgick till 50 % (2022: 41,4 %), vilket ligger över målet på 40 % till 2027. I linje med revisionsrättens handlingsplan för mångfald och inkludering 2021–2025 offentliggjorde vi 2023 den andra årliga rapporten om mångfald och inkludering (för 2022).

På samma sätt fortsätter vi också att arbeta för en geografisk balans i ledningen.

Efter det att beslut nr 50-2022 om Europeiska revisionsrättens policy om att skapa en respektfull arbetsplats där trakasserier inte förekommer antogs i december 2022 vidtog vi flera åtgärder (t.ex. utsåg vi interna medlare och kontaktpersoner med tystnadsplikt, införde en obligatorisk utbildning för chefer och skapade en särskild webbsida på revisionsrättens intranät) för att genomföra beslutet.

Under 2023 genomfördes också för första gången en extern revision av den fysiska tillgängligheten i revisionsrättens byggnader. Den ledde till en studie med rekommendationer och potentiella åtgärder som ska göra revisionsrättens byggnader mer tillgängliga för alla, däribland personer med funktionsnedsättning. Vi kommer att börja genomföra de överenskomna åtgärderna 2024 genom att beställa en plan som ska förbättra skyltningen i revisionsrättens alla byggnader så att det blir lättare att hitta. Vi ska också samarbeta med övriga EU-institutioner för att hitta ett harmoniserat sätt att mäta de framsteg som görs och rapportera om rekryteringen av personer med funktionsnedsättning, såsom rekommenderades i särskild rapport 20/2023 med titeln Stöd till personer med funktionsnedsättning: de verkliga effekterna av EU:s åtgärder är begränsade.

Etik

Revisionsrättens etiska riktlinjer grundar sig på följande värderingar: oavhängighet, redbarhet, objektivitet, öppenhet och yrkesmässigt uppförande. Revisionsrätten ställer sig bakom Intosais etiska regler (Issai 130) och har tagit med dem i sina etiska riktlinjer som gäller för alla ledamöter och all personal.

Revisionsrätten slog på nytt fast sitt åtagande i fråga om öppenhet genom att se över sitt beslut om allmänhetens tillgång till handlingar. Syftet var att spegla utvecklingen av den europeisk rättspraxisen och förenkla förfarandet för att besvara förfrågningar om tillgång till handlingar och bekräftande förfrågningar. Det nya beslutet offentliggjordes i EU:s officiella tidning i september 2023.

Som ett led i en nyligen genomförd översyn av vår etiska ram uppdaterade vi de interna reglerna för rapportering av allvarliga oriktigheter (visselblåsning) för att göra dem tydligare och mer detaljerade och ge personalen mer information. För att understryka hur stor vikt vi fäster vid skyddet av visselblåsare fastställs en ny uppsättning regler i ett beslut från kollegiet.

Revisionsrättens etikkommitté behandlar relevanta etiska frågor, bland annat ledamöters externa verksamhet, för att upprätthålla revisionsrättens standarder. Kommittén består av tre ledamöter som utses av kollegiet, varav två ledamöter av revisionsrätten och en extern person, som väljs utifrån duglighet och yrkesmässiga kvalifikationer. Kommittén träffades fem gånger under 2023.

Revisionsstöd

Digitalisering av revisionsarbetet

Revisionsrätten fortsätter att effektivisera sina revisionsprocesser genom att förbättra integreringen av och kompatibiliteten mellan befintliga system. Vi har parallellt genomfört it-revision, avancerad datavetenskaplig analys och automatisering som en del av vår utvecklingsplan för ett bättre utnyttjande av teknik för revision. Vi har också fortsatt vår innovationsverksamhet för att identifiera ny teknik som kan användas på nya sätt som stöd i revisionsarbetet.

Digitala kontakter med
intressenter

Under 2023 använde vi revisionsrättens nya studio i stor omfattning till att anordna pressträffar online, möten med intressenter, hybridkonferenser och spela in ledamöters filmer om revisionsrättens produkter och revisionsrättens interna informations- och upplysningsfilmer.

Närmare bestämt kunde vi sända 23 presskonferenser, nio rapporter i videoformat, sex informationsfilmer om revisionsrättens arbete, fyra möten med intressenter, två tv-intervjuer, en videofilm om ett evenemang och en webbkonferens från studion. Vi har även producerat sex filmer om Luxemburgs attraktionskraft och tio interna filmer.

Digital integrering och
automatisering

Vi fortsatte arbetet med integreringen av informationssystem för revision för att de befintliga systemen skulle bli mer kompatibla med varandra och ge en mer användarvänlig upplevelse. Bland dem finns vårt huvudsakliga system för dokumentation av revisionsarbetet, Assyst, och revisionshanteringssystemet AMS. Ett nytt system för hantering av arbetsflödet för godkännande av nya dokument (PASS) har införts, och det håller på att integreras med EU Sign, som möjliggör kvalificerade elektroniska underskrifter. Verktyg som förenklar och påskyndar dokumentgranskning har också införts. Användningen av revisionsrättens datalager har utökats, i och med att fler rapporter erbjuder interaktiv visualisering och övervakning av uppgifter.

Avancerade dataanalystjänster
och it-revision

DATA-teamet (data och teknik för revision) som bildades 2021 fortsatte sitt arbete med att genomföra utvecklingsplanen för ett bättre utnyttjande av teknik till stöd för revisionsrättens revisionsmål.

DATA-teamet hade ett nära samarbete med granskningsteamen för att förstå deras specifika processer och särskilda behov. Eftersom behoven är komplexa varierade arbetet från kortare medverkan till fullskaligt deltagande i granskningsuppgifter, både för dataanalytiker och it-revisorer.

DATA-teamet drev, eller deltog i, flera projekt som inbegrep hela revisionsrätten:

• Ett pilotprojekt för att bedöma hur man använder Europeiska kommissionens upphandlingsplattform på ett ändamålsenligt sätt.
• Dataexperters medverkan i arbetsgruppen för NextGenerationEU.
• Utvecklingen av en prototyp av ett avancerat textutvinningsverktyg och semantiska sökfunktioner för revisionsrättens egen produktion.
• Stöd till revisorer i arbetet med att välja de bästa alternativen bland dem som finns i den ”datavetenskapliga infrastruktur” som inrättades 2022 för att möjliggöra databehandling och avancerad analys och visualisering.

Med tanke på att utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går allt snabbare, särskilt på området generativ AI, gjorde DATA-teamet en analys av de möjligheter och utmaningar som AI innebär för revisionsrätten och revisionsarbetet. För att följa upp det arbetet började DATA-teamet utarbeta ett förslag till strategi för hur AI kan användas i revisionsprocessen.

Innovation

En ny strategi för innovation har lanserats. Den bygger på en ny typ av korta innovationsprojekt och på ett innovationslabb som inrättats där man framför allt ska kunna testa ny teknik. Korta innovationsprojekt påbörjas vanligtvis av användare som vill testa ett nytt verktyg eller en ny teknik i praktiken. Då utser it-avdelningen en projektansvarig som följer med användaren och sköter tekniska aspekter och it-styrningsaspekter. De första korta innovationsprojekten gällde bland annat användning av drönare vid revisioner, tester av kommersiella revisionshanteringsverktyg som eventuellt kan ersätta Assyst och användning av generativ AI.

Parallellt har arbetet med att inrätta ett tvärvetenskapligt kompetenscentrum om artificiell intelligens påbörjats som stöd till revisionsrättens ovannämnda strategi för AI.

Revisionsrätten fortsatte att aktivt delta i gruppen för ny teknik i den interinstitutionella kommittén för digital omvandling, som framför allt var inriktad på arbetet med artificiell intelligens 2023.

Visuell kommunikation

Vår output blir mer tillgänglig

Det har blivit allt viktigare att använda tilltalande visuellt material och datavisualisering i kontakten med våra intressenter och för att nå ut till EU-medborgarna. Under 2023 fortsatte teamet för grafisk formgivning vid revisionsrättens kommunikationsavdelning att ge direkt stöd till granskningsteamen och förse dem med infografik och illustrationer som är anpassade till deras behov och i linje med revisionsrättens visuella identitet.

Genom att vi använder visuellt material i kommunikationen blir resultatet av vårt revisionsarbete synligare, lättare att förstå och därmed också mer tillgängligt för medborgare och intressenter. På så vis får vårt revisionsarbete ett större värde och därmed ökar också effekten av våra rapporter. Detta arbete stärks ytterligare i och med lanseringen i april 2023 av en ny webbplats med ett modernare utseende och bättre funktioner stärker detta arbete ytterligare.

Revisionsmetod

Aware

Vår interna digitala plattform Aware (Accessible Web-based Audit Resource) innehåller en beskrivning av våra revisionsmetoder och vår vägledning för revision. Den finns på vår webbplats. Den fungerar som en gemensam portal där allmänheten kan ta del av våra revisionsmetoder.

Fortbildning

Fortbildningsmålen för 2023
överträffades

År 2023 överträffade vi ännu en gång fortbildningsmålet på fem dagars utbildning av annat slag än språkutbildning för revisorer, såsom anges i Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer, och två dagars utbildning för övrig personal.

Våra revisorer deltog i genomsnitt i 6,7 utbildningsdagar i annat än språk (2022: 6,9 och 2021: 8,5), varav 4,5 dagar var utbildning med inriktning på kärnverksamheten (revision). Övrig personal deltog i genomsnitt i 3,0 utbildningsdagar (2022: 3,6 och 2021: 4,2). Liksom 2022 har båda indikatorerna minskat något jämfört med föregående år, och det kan förklaras av att man gradvis har återgått till klassrumsutbildning med fysisk närvaro, vilket ger en bättre inlärningssituation, men där kapaciteten per definition är lägre än vid undervisning online.

Skräddarsydd utbildning för
revisorer

Fortbildningsteamet strävar ständigt efter att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet för all personal men ägnar sig särskilt åt att anordna utbildning med inriktning på kärnverksamheten (revision). En av de viktigaste prioriteringarna är att bygga upp och öka kunskapen inom våra revisionsområden/EU:s politikområden i samarbete med revisionsavdelningarna. Under 2023 anordnade vi flera utbildningar inom olika politikområden för samtliga revisionsavdelningar om prioriterade frågor som fastställts i början av året.

Vi fortsatte också att utbilda vår personal i NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens. Bland annat gav vi vår viktigaste utbildning på två dagar om faciliteten för återhämtning och resiliens som genomfördes i samarbete med Europeiska institutet för offentlig förvaltning. Dessutom anordnade vi utbildningstillfällen om risker, utmaningar och möjligheter med faciliteten för återhämtning och resiliens och samtal om faciliteten för återhämtning och resiliens där externa experter framförde sina synpunkter på frågor kopplade till den.

I juni 2023 uppdaterade vi vårt utbildningsprogram om användningen av data och teknik vid revision. En pilotutbildning i introduktion till artificiell intelligens hölls i slutet av november och kommer att följas av fler utbildningstillfällen under 2024.

Ny kompetensram för revisorer

I februari 2023 inledde vi ett projekt för att fastställa en ny kompetensram för våra revisorer. I ramen beskrivs de kompetenser som är grundläggande för att revisionsrättens revisorer ska kunna fullgöra sina uppgifter vid finansiella revisioner, efterlevnadsrevisioner och effektivitetsrevisioner på ett tillfredsställande sätt. Ramen bygger på Intosais vägledning och de synpunkter vi har fått efter samråd med 15 högre revisionsorgan. Projektet befinner sig i slutskedet och förväntas bli klart under första halvan av 2024. Det kommer att ge en grund för bedömning av lärande- och utvecklingsbehov och strukturera revisionsrättens utbildningsutbud med koppling till kärnverksamheten utifrån nyckelkompetenser.

Översättning

Under 2023 översatte och granskade vi mer än 208 000 sidor (2022: 203 700), varav 12 900 sidor lades ut på frilans. Språkteamen använde både datorstödda verktyg och maskinöversättning för att effektivisera översättningsprocessen. Vi färdigställde 52 publikationer då vi tillämpade och kontrollerade revisionsrättens standarder i fråga om redaktionell och grafisk profil. Översättarna deltog också i revisionsverksamheten genom att ge språkligt stöd under granskningsbesök, vid online- eller hybridmöten och i samband med utarbetandet av rapporter för att se till att språket blev klart och tydligt. De deltog även i kommunikationsarbetet, gav språkråd och förbättrade kvaliteten på våra budskap genom att anpassa dem till målgruppen, till exempel genom kulturell anpassning.

Cybersäkerhet

Cybersäkerhet:
allt större hot

Revisionsrättens it-säkerhetsteam ansvarar för skyddet av våra it-tjänster. Det gör de med hjälp av stödet från den interinstitutionella incidenthanterings­organisationen för EU:s institutioner, organ och byråer (CERT-EU). Detta stöd visade sig vara särskilt värdefullt när vi blev tvungna att hantera den cyberincident som inträffade i juli 2023, Säkerheten för en av våra slussar kunde inte länge garanteras. När saken utreddes vidare upptäcktes dock inga dataintrång eller några andra komprometterade system.

Genomförandet av cybersäkerhetsplanen 2022–2024 fortsatte och många åtgärder har antingen redan slutförts eller pågår. En av de mest relevanta åtgärderna som genomfördes var att VPN-lösningen ersattes med fjärråtkomsttekniken Zero-Trust.

Nätfiske var fortsatt det dominerande cyberhotet. Revisionsrätten stärkte säkerhetslösningarna för e-post för att bättre kunna hantera skadliga e-postmeddelanden.

Flera nätfiskekampanjer genomfördes 2023, bland annat en kampanj på interinstitutionell nivå som leddes av revisionsrätten. Vi noterade att fler anställda vid revisionsrätten identifierade och rapporterade nätfiskemeddelanden och vi började också använda ett nytt verktyg som gjorde att vi kunde genomföra riktade nätfiskekampanjer.

En ökad medvetenhet om cybersäkerhet bland revisionsrättens anställda är fortsatt en av ISO-teamets huvudinriktningar. Utöver den traditionella kommunikationsformen, som utbildningstillfällen och nyhetsbrev, publicerade vi flera filmer i intervjuformat eftersom de visade sig vara ett effektivt och aktuellt kommunikationsmedel.

Revisionsrätten slutförde även integreringen i SECABC, ett system som Europeiska kommissionen är värd för, som ska underlätta utbytet av krypterade e-postmeddelanden mellan EU-institutioner, EU-organ och EU-byråer.

Andra åtgärder var bland annat att alternativet ”vidarebefordra inte” i Outlook aktiverades och att TikTok-applikationen förbjöds.

Slutligen har revisionsrätten varit aktiv i utarbetandet av den nya interinstitutionella cybersäkerhetsförordningen och tillämpar redan många av bestämmelserna i den.

Byggnader

En inkluderande, säker och
miljövänlig arbetsplats

Vi är övertygade om att en bra arbetsplats är nyckeln till framgång när det gäller att nå revisionsrättens strategiska mål. Den direkta inverkan på personalens välbefinnande bidrar till att göra revisionsrätten till en attraktiv arbetsplats.

Vår vision är att kunna erbjuda en hållbar arbetsplats som främjar samarbete och välbefinnande i en säker, inkluderande och miljövänlig arbetsmiljö för alla anställda.

Vi äger för närvarande tre byggnader i Kirchberg i Luxemburg (”K1”, ”K2” och ”K3”) som fungerar som en enda, integrerad teknisk enhet. Vi hyr också kontorslokaler till vår återställningscentral i Luxemburg.

Miljöledning

Som EU-institution har vi en skyldighet att tillämpa principerna för en sund miljöledning i all verksamhet. Vi har därför åtagit oss att kontinuerligt minska vår miljöpåverkan. Varje år övervakar och analyserar vi de växthusgasutsläpp som verksamheten genererar.

Revisionsrätten är stolt över sin certifiering från Emas (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Vi driver nu framgångsrikt ett miljöledningssystem i enlighet med Emas och uppfyller certifieringskraven för ISO 14001:2015 fullt ut.

Efter det att Emas-certifieringen förnyades och nu gäller fram till 2025 genomfördes den årliga externa Emas-granskningen i oktober 2023, med gott resultat. Inga avvikelser konstaterades och många användbara metoder identifierades.

Slutligen godkändes en ny handlingsplan för Emas för perioden 2023–2025.

Hantering av energikrisen

Revisionsrätten vidtog flera åtgärder för att hantera energikrisen med anledning av kommissionens och rådets plan ”Spara gas för en säker vinter”. Vi minskade förbrukningen med 21 % under perioden 2022–2023 jämfört med den genomsnittliga förbrukningen under de föregående fem åren.

Revisionsrätten fortsätter att följa den luxemburgska regeringens rekommendation om att begränsa temperaturen i offentliga myndigheters byggnader till 20 °C.

Efter energibesiktningen av revisionsrättens byggnader 2022 vidtog vi de åtgärder som krävs för att minska energiförbrukningen i byggnaderna. Till exempel genomförde vi flera åtgärder under sommaren 2023: vi höjde temperaturen i lokaler med luftkonditionering, vi stängde av ventilations- och nedkylningssystemen på vissa platser i byggnaderna och minskade belysningen i korridorer och trapphus i K1 och K2 till minimisäkerhetsnivån.

Färdplan för att minska utsläppen
fram till 2030

Under 2022 genomfördes en studie om möjligheterna att minska revisionsrättens växthusgasutsläpp. De potentiella utsläppsminskningarna bedömdes utifrån beräkningar av det årliga koldioxidavtrycket, och idéer samlades in under samrådet som revisionsrättens samtliga avdelningar och anställda deltog i våren 2022. De operativa teamen identifierade och utvärderade 37 idéer om hur utsläppen kan minska, vilket utmynnade i tre färdplaner. Utifrån detta utbyte av idéer antog vi ett nytt miljöprogram för 2023–2025.

Hållbarhetsredovisning

År 2023 offentliggjorde vi revisionsrättens andra hållbarhetsrapport, som avsåg år 2022. Hållbarhetsredovisning handlar om att utvärdera, mäta och rapportera om hur en organisation tar hand om och åtgärdar sin väsentliga påverkan på ekonomin, samhället och miljön. Hållbarhetsrapporten ger en överblick över effekterna av vår verksamhet. I rapporten beskriver vi också hur vi under revisionerna granskar huruvida EU-medlen stöder en hållbar tillväxt för alla i Europa och över hela världen. Rapporten innehåller också information om vilka effekter vår struktur och administrativa organisation har för att fullfölja detta uppdrag.

Vår hållbarhets­redovisning för 2023 bifogas denna rapport.

Inledning

01 I denna bilaga beskriver vi de insatser vi gör för att bli en hållbar institution. När vi valt innehåll har vi inspirerats av standarderna Global Reporting Initiative¹ och anpassat dem till vår kontext och vår särskilda funktion som offentlig institution. Här beskriver vi hur vi hanterar de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av vårt arbete, såväl internt som externt.

02 Det här är vår tredje hållbarhetsrapport. Den första rapporten för 2021 finns här och den andra för 2022 finns här. Läs gärna de två tidigare rapporterna som ett komplement till rapporten för 2023.

03 När denna rapport utarbetades var vissa uppgifter – framför allt om resursförbrukning – ännu inte tillgängliga, och då använde vi uppgifterna för 2022.

04 Mer information om Europeiska revisionsrättens verksamhet och granskningsrapporter finns på vår webbplats www.eca.europa.eu. Du kan även

• följa oss på X (före detta Twitter),
• gå in på våra sidor på LinkedIn och Facebook,
• se våra filmer på YouTube.

¹ Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell ideell organisation. GRI tar fram kostnadsfria riktlinjer för hållbarhetsredovisning för att företag och organisationer ska kunna redovisa sin prestation i fråga om ekonomi, miljö, sociala förhållanden och styrning. GRI:s ram för hållbarhetsredovisning hjälper företag att fastställa, samla in och redovisa informationen på ett tydligt och jämförbart sätt.

Ekonomiska standarder

Ekonomiskt utfall

05 De finansiella bestämmelser som styr revisionsrätten fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt². År 2023 uppgick revisionsrättens budget till 175,1 miljoner euro (162,1 miljoner euro 2022), med en genomförandegrad på 98 % (98,5 % år 2022 och 97 % år 2021). Vår budget utgör ungefär 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter (mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter).

06 Årsredovisningen upprättas av revisionsrättens räkenskapsförare och granskas varje år av en extern revisor. Den granskade årsredovisningen överlämnas tillsammans med den externa revisorns rapporter till Europeiska kommissionen, som underlag för konsolideringen, och till Europaparlamentet och rådet.

07 Vi ger en översikt över genomförandet av budgeten och förklarar olika händelser som har haft en betydande inverkan på vår verksamhet i den årliga rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen. Rapporten överlämnas till Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och rådet.

² Artiklarna 310–325.

FN:s mål för en hållbar utveckling i ett EU-sammanhang

08 I sin egenskap av högre revisionsorgan bidrar revisionsrätten genom sina revisioner på ett värdefullt sätt till Förenta nationernas 17 mål för en hållbar utveckling. I överensstämmelse med vårt uppdrag och våra prioriteringar övervakar vi genomförandet, spårar framsteg och identifierar förbättringar när det gäller samtliga hållbarhetsmål.

09 Vi har inte utfört några revisioner där vi särskilt tittar på genomförandet av hållbarhetsmålen, men i ett antal rapporter som vi har offentliggjort tar vi upp ämnen som är relevanta för ett eller flera hållbarhetsmål. År 2023 offentliggjorde vi 35 särskilda rapporter och översikter. I 89 % av dessa rapporter (62 % år 2022) behandlades ämnen som är relevanta för att FN:s hållbarhetsmål ska uppnås. I tabellen nedan ges en överblick över kopplingen mellan våra rapporter och hållbarhetsmålen. Regelbundet uppdaterad information om ämnet finns här.

Upphandlingsmetoder

10 Revisionsrättens alla upphandlingsmetoder följer budgetförordningen³, och vi använder de förfaranden för offentlig upphandling som fastställs där när vi förvärvar varor, tjänster och byggentreprenader. De allmänna villkoren för varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt är en offentlig handling som finns på vår webbplats. Där fastställs kontraktsförhållandet mellan revisionsrätten och dess varuleverantörer, tjänsteleverantörer och byggentreprenörer.

11 År 2023 köpte revisionsrätten varor och tjänster för sammanlagt 23 426 750,05 euro (5 512 853 euro 2022 och 15 215 515 euro 2021), varav inköp från lokala leverantörer uppgick till 21 453 665,05 euro (4 848 701 euro 2022 och 10 144 812 euro 2021). Procentandelen av de utgifter som gick till lokala leverantörer var 91,58 % (88 % år 2022 och 67 % år 2021).

12 För öppenhetens skull är våra metoder och förfaranden för upphandling offentliga. På vår webbplats finns en förteckning över revisionsrättens anbudsinfordringar, planerade kontrakt till låga och medelhöga värden, årliga förteckningar över kontrakt och de allmänna villkoren för Europeiska revisionsrättens varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt.

³ Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget.

Korruptionsbekämpning

13 När vi bedömer att det finns en risk för korruption i fråga om transaktioner måste vi skilja mellan externa och interna transaktioner. ”Externa transaktioner” avser transaktioner inom ramen för EU-budgeten som vi granskar som en del av revisionsarbetet.

14 Revisionsrätten är EU:s externa revisor och har inte själv något mandat att utreda misstänkta bedrägerier mot EU:s ekonomiska intressen. Det kan vara svårt att identifiera bedrägeri genom vanliga granskningsåtgärder, men i samband med vårt revisionsarbete upptäcker vi ett antal fall av misstänkt bedrägeri varje år. Dessa fall rapporteras till Olaf, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, genom etablerade samarbetsmekanismer och samarbetskanaler mellan de två organisationerna. Om det bedöms nödvändigt kan fallen samtidigt rapporteras till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

15 Inga fall av bedrägeri med koppling till interna transaktioner rapporterades 2023.

16 Under 2023 anordnade vi förebyggande utbildning i form av 24 kurser om strategier och förfaranden för bedrägeribekämpning (21 år 2022 och 15 år 2021) som omfattade totalt 175 timmar (156 timmar 2022 och 76 timmar 2021).

17 1 069 personer deltog i kurserna ⁴ (612 år 2022 och 1 011 år 2021) som var öppna för alla anställda vid revisionsrätten, även revisionsrättens ledamöter.

⁴ Siffran avser det totala antalet deltagare.

Sociala standarder

Anställning

18 Vi är beroende av personalens kvalifikationer och motivation om vi ska kunna uppnå målen i det årliga arbetsprogrammet. Att rekrytera rätt personer vid rätt tidpunkt är därför en huvudprioritering för revisionsrätten, och det är centralt att ha riktlinjer för personalens engagemang. I tabell 2 visas personalsituationen vid utgången av 2023, per nationalitet och typ av anställning:

Vid utgången av 2023 hade vi 969 anställda⁶ (954 år 2022), varav 67,4 % var tjänstemän (68,2 % år 2022). Personalen rekryteras från alla 27 EU-medlemsstater och Förenade kungariket. I avsnittet ”Rekrytering” i rapportens huvuddel finns mer information om rekryteringen 2023.

19 I avsnittet ”Lika möjligheter” i rapportens huvuddel finns statistik om fördelningen mellan kvinnor och män på revisionsrätten.

20 Den 1 januari 2022 antog revisionsrätten en modell för hybridarbete och införde flexiblare arbetstider som en viktig del av personalförvaltningen. Sedan dess har flexibel arbetstid varit det normala, vilket har gett personalen en bättre balans mellan arbete och privatliv samtidigt som verksamhetens behov tillgodoses. Detta arbetssätt bidrar också positivt till en jämn könsfördelning och en effektivare organisation.

21 Revisionsrätten deltar i ett högnivåinitiativ, lanserat av kommissionsledamoten Johannes Hahn, som ska göra Luxemburg attraktivare som arbetsplats. Syftet är att man ska komma överens om särskilda åtgärder som ska genomföras av alla Luxemburgbaserade EU-institutioner. Institutionerna enades om att inrätta fyra arbetsgrupper som ska arbeta med att ta fram tolv särskilda åtgärder. Revisionsrättens personaldirektör är ordförande för en arbetsgrupp, som består av två undergrupper: en som arbetar med gemensam interinstitutionell kommunikation och en annan som ska vårda förbindelserna med den akademiska världen i Europa – även kallat REA-nätverket – som leds av revisionsrätten.

⁵ Tabellen visar de anställda som arbetade på revisionsrätten den 31 december 2023 (857 fast anställda och tillfälligt anställda, 26 utstationerade nationella experter och 86 kontraktsanställda). I tabellen ingår inte revisionsrättens 25 ledamöter. Det finns fler fasta och tillfälliga tjänster (som anges på sidan 50 i rapportens huvuddel) än så (882 tjänster) eftersom antalet vakanta tjänster vid utgången av 2023 är medräknade.

⁶ Exklusive 25 ledamöter av revisionsrätten.

Lika möjligheter, mångfald och inkludering

22 Revisionsrätten är en arbetsgivare som tillämpar en politik för lika möjligheter, och vi har föresatt oss att erbjuda vår personal på alla nivåer inom organisationen lika karriärmöjligheter. Principen om lika möjligheter fastställs i artikel 1 i tjänsteföreskrifterna som förbjuder all diskriminering på olika grunder. I detta ingår fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsplatsen.

23 Under 2023 fortsatte revisionsrätten aktivt att införa sin policy för mångfald och inkludering som lanserades 2021. Bland annat har revisionsrätten publicerat uppdaterade riktlinjer för lika möjligheter för de anställda, flera inbjudningar att anmäla intresse i syfte att rekrytera medlare och kontaktpersoner med tystnadsplikt både internt och externt, och uppdaterade riktlinjer för återgång till arbetet efter en lång sjukskrivning. Sedan början av 2023 har vi även erbjudit personalen ”första hjälpen för psykisk hälsa”.

24 År 2023 blev revisionsrätten även medlem i det internationella nätverket International Dual Career Network (IDCN) Luxembourg, som är en internationell sammanslutning som arbetar för att stötta medföljandes karriärutveckling och välbefinnande. IDCN erbjuder en mängd olika tjänster. Genom nätverket kan man som medföljande få inblick i den lokala arbetsmarknaden men även hjälp med att skriva sitt cv och få tillträde till olika nätverksevenemang och lokala företagsnätverk genom andra IDCN-medlemmar. Alla medföljande till revisionsrättens anställda som är baserade i Luxemburg kan gå med i IDCN.

25 I år har revisionsrätten nominerats till Ombudsmannens pris för god förvaltning med anledning av vår temavecka om funktionsnedsättningar (i kategorin: utmärkt arbete för mångfald och inkludering). Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning är ett erkännande av EU-organs insatser som har en synlig och direkt positiv inverkan på människors liv i och utanför Europa. Syftet är att förmedla dessa exempel till en bredare publik och sprida god praxis inom institutionerna.

26 Inga fall av diskriminering rapporterades 2023.

Föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt

27 Alla anställda omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen.

28 Revisionsrättens anställda åtnjuter föreningsfrihet. Den styrs av ett ramavtal med de anställdas fackföreningar och undertecknades 2018. I avtalet regleras bland annat fackföreningarnas roll och funktioner och förlikningsförfaranden samt de anställdas strejkrätt. Den enda fackförening som hittills har skrivit under avtalet är Union Syndicale Luxembourg (USL).

29 De anställda företräds också av personalkommittén, som består av anställda i olika lönegrader och från olika tjänstegrupper. Personalkommittén får diskutera alla frågor som de anställda väcker med revisionsrättens ledning.

30 Bestämmelsen om en personalkommitté finns i artikel 9 i tjänsteföreskrifterna, som föreskriver att kommittén ska konsulteras i frågor på en rad områden, till exempel befordringar, certifiering och förtida pension. Personalkommittén finns också representerad i olika rådgivande kommittéer (fortbildning, it och information, hälsa och säkerhet och restaurangtjänster). Dessutom yttrar sig personalkommittén i vissa administrativa frågor, till exempel interna uttagningsprov, rekrytering, förnyelse av kontrakt, omklassificering och tjänsteresor.

31 År 2023 var revisionsrättens minimiingångslön för kontraktsanställda i tjänstegrupp FG I lönegrad 3, löneklass 3, vilket motsvarar en månadslön på 3 119,25 euro. Som jämförelse var minimimånadslönen i Luxemburg för en kvalificerad arbetstagare 3 085,11 euro 2023.

Fortbildning och utbildning

32 Sedan pandemin och efter det att en hybrid arbetsmiljö införts har revisionsrätten kombinerat utbildningar online med klassrumsförlagda kurser. År 2023 anordnade vi sammanlagt 544 utbildningar (663 år 2022) i många olika ämnen för sammanlagt 12 041 deltagare (16 014 det föregående året). I avsnittet ”Fortbildning” i rapportens huvuddel finns mer information om vår utbildningsverksamhet.

Miljöstandarder

Vår miljöpolicy

33 Revisionsrätten antog sin första miljöpolicy (Emas) 2014. Processen bygger på en treårscykel. Vid utgången av 2022 avslutades vår tredje Emas-cykel på ett framgångsrikt sätt då vår Emas-certifiering⁷ förnyades i ytterligare tre år.

34 Genom denna policy har revisionsrätten åtagit sig att

• vidta åtgärder för att förhindra föroreningar och minska koldioxidutsläppen,
• verka för en effektiv energianvändning och vidta åtgärder för att minska el- och vattenförbrukningen,
• se till att papper används effektivare för att minska förbrukningen,
• införa miljökriterier i sina förfaranden för offentlig upphandling,
• införa bästa praxis med avseende på avfallshantering,
• uppmuntra alla anställda att agera på ett hållbart sätt och bidra aktivt till att miljöpolicyns mål uppnås.

35 I mars 2023 fastställde vi därför nya och ambitiösa mål för perioden 2023–2025 och uppdaterade handlingsplanen.

⁷ Revisionsrätten uppfyller certifieringskraven enligt den internationellt överenskomna kvalitetsstandarden ISO 14001:2004 (Miljöledningssystem) och är officiellt ISO 14001-certifierad.

Sammanfattning av miljöresultaten

36 Vi övervakar regelbundet förbrukningen av allmännyttiga tjänster och är måna om att vidta olika åtgärder för att minska den. Till exempel har vi vidtagit flera åtgärder för att minska energiförbrukningen genom att modernisera ventilationssystem, fortlöpande ersätta traditionella glödlampor med LED-glödlampor som har lägre elförbrukning och minska tiden då ventilations- och nedkylningssystemen är på under sommarmånaderna.

37 Siffrorna för förbrukningen av allmännyttiga tjänster finns i regel tillgängliga det andra kvartalet av det nästkommande året och fanns således inte tillgängliga när denna rapport skrevs. Därför har vi analyserat trenderna vad gäller förbrukningen under 2022 jämfört med 2021.

38 De stora ökningarna i indikatorerna för vatten, avfallsgenerering och pappersförbrukning har att göra med att personalen återgick till att arbeta i revisionsrättens lokaler efter det att covid-restriktionerna hade hävts. När personalen gradvis kom tillbaka till kontoret ökade antalet lagade måltider i revisionsrättens matsal, liksom vattenförbrukningen och avfallet.

39 Som ett led i vår miljösatsning övervakar vi vårt koldioxidavtryck i syfte att minska det. Växthusgasutsläppen för 2022 uppgick till totalt 7 989 ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 25 % sedan 2014. Detta är en direkt effekt av våra tidigare handlingsplaner.

⁸ HTE: heltidsekvivalent.

⁹ Mätparametrarna är inte likvärdiga mellan 2014 och 2022.

Biologisk mångfald

40 Verksamhetens inverkan på den biologiska mångfalden är begränsad. Men vi övervakar och bedömer vår inverkan i fråga om allvarlighetsgrad, frekvens och kontrollnivå. Om ett problem blir betydande agerar vi för att mildra eventuella risker som är kopplade till det.

41 År 2023 genomförde vi en utvidgad analys av verksamhetens och lokalernas inverkan på den biologiska mångfalden. Rörligheten och användningen av byggnaderna har haft störst inverkan och beror främst på arbetsrelaterade resor (främst granskningsbesök på plats) och den dagliga pendlingen till kontoret, men också på vår användning av byggnaderna med avseende på energiförbrukning, användning av utrustning, it-resurser och it-utrustning och restaurangtjänster.

42 För att uppväga vår negativa inverkan strävar vi efter att uppnå en positiv inverkan på den biologiska mångfalden genom flera åtgärder och projekt som även om de kan verka anspråkslösa gör mycket för att öka personalens medvetenhet. Under 2023 vidtog vi till exempel följande åtgärder:

• Verksamheten i revisionsrättens ekologiska förening: Frivilliga i personalen tar hand om en gemensam trädgård på revisionsrättens område och har byggt upp ett fröbibliotek, vi ingick ett partnerskap med en lokal icke-statlig organisation natur&ëmwelt Fondation Hëllef fir d´Natur och planterade träd i en lokal skog (cirka 1 000 träd planterades som ett led i två olika åtgärder) och anordnade två ”Lagningskaféer” då frivilliga lagade trasiga hushållsapparater åt sina kolleger.
• Biodling: Flera bikolonier fortsatte att skötas med framgång på revisionsrättens område och vi producerade egen honung. Frivilliga sköter den verksamheten. Honungen som vi producerar används som gåvor i samband med besök eller liknande.
• För första gången har vi fastställt ett mätbart mål för biologisk mångfald i vår nya miljöhandlingsplan med målet att öka våra grönområden med 1 % senast vid utgången av 2025.
• Vi anordnade den första workshoppen om biologisk mångfald för personalen för att öka medvetenheten om vad förlusten av biologisk mångfald får för inverkan och ordnade ett guidat besök till vattentornet i Ban de Gasperich för att skapa förståelse för vattenförvaltningsfrågor.

Medvetandehöjande åtgärder

43 Vi fortsatte att anordna evenemang, föreläsningar och kunskapsutbyten för personalen och delade våra kunskaper och rapportresultat med övriga EU-institutioner:

• Vi deltog i EU:s interinstitutionella Emas-dagar, där vi presenterade vår hållbarhetsrapport för 2022, vår rapport om EU-byråernas svar på energikrisen och hållbarhetsredovisning samt initiativet ”Lagningskaféet”.
• År 2023 undertecknade vi en konvention med Luxemburgs transportministerium för att ta fram en rörlighetsplan med målet att få personalen att använda mjuk rörlighet i större utsträckning.
• Vi började övervaka avfallet närmare genom att använda specialiserad mjukvara och köpa elektroniska vågar.
• Vi skapade en rad utbildningsmoduler som ska öka miljömedvetenheten hos personalen, bland annat utbildning online för nyanställda i form av en ”klimatfresk” (en workshop om den grundläggande vetenskapen bakom klimatförändringarna) och en föreläsning om systemisk riskanalys.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: https://eca.europa.eu/sv/contact
Webbplats: https://eca.europa.eu
Twitter: @EUauditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024

PDF	ISBN 978-92-849-2002-0	ISSN 2362-9649	doi:10.2865/70923	QJ-AA-24-001-SV-N
HTML	ISBN 978-92-849-2008-2	ISSN 2362-9649	doi:10.2865/838088	QJ-AA-24-001-SV-Q
PRINT	ISBN 978-92-849-1984-0	ISSN 1684-0720	doi:10.2865/206811	QJ-AA-24-001-SV-C

Denna publikation finns på 24 språk och i följande format:

PDF

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2024

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i beslut nr 6-2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (om de nämns) anges:

* © Europeiska unionen, 2023 Källa: Europeiska revisionsrätten.

* (andra raden till höger): © Europeiska unionen, 2021 Källa: Europeiska kommissionen – fotograf: Christophe Licoppe. Arkitekter: André Polak, Lucien De Vestel och Jean Gilson.

*, *, * © Europeiska unionen, 2023 Källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen, 2023 Källa: Europaparlamentet/Alexis Haulot.

* © Europeiska unionen, 2023 Källa: Europeiska kommissionen/Christophe Licoppe.

Bilaga – Vår hållbarhets­redovisning för 2023:

Omslag: © Europeiska unionen, 2017 Källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

Tabell 1 – Ikonerna för målen för en hållbar utveckling: © Förenta nationerna. Med ensamrätt. Innehållet i denna publikation har inte godkänts av Förenta nationerna och återspeglar inte FN:s eller FN-tjänstemäns ståndpunkter. Ikonerna för språk som inte är officiella FN-språk har antingen laddats ner från Trello eller skapats av Europeiska revisionsrätten. Förenta nationerna tar inget ansvar för översättningen av texten i ikonerna för hållbarhetsmålen till språk som inte är officiella FN-språk.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

* (första raden till vänster): © stock.adobe.com/Rusland.

* (första raden till höger): © stock.adobe.com/kunakorn.

* (andra raden till vänster): © shutterstock.com/Artem Kontratiev.

* (tredje raden till vänster): © stock.adobe.com/katafree.

* (tredje raden till höger): © stock.adobe.com/ufly.

* (fjärde raden till vänster): © stock.adobe.com/Suheyp.

* (fjärde raden till höger): © stock.adobe.com/Семен Саливанчук.

* © stock.adobe.com/Antony Weerut.

* © stock.adobe.com/phonlamaiphoto.

* © stock.adobe.com/AungMyo.

* © depositphotos.com/XavierLejeune.

* (från vänster, omslagsfoton): © depositphotos.com/Andrey Popov/Kav777, © depositphotos.com/Salajean.

* © Tribunal de Contas de Portugal (Portygals högre revisionsorgan), 2023. Arkitekt: Diogo de Boitaca.

* © GLOBAL VIEW SPRL – fotograf: Simon Schmitt. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

Bilaga – Vår hållbarhets­redovisning för 2023:

*, * tabellen och diagrammen har tagits fram med hjälp av ikoner från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.