EU:s föranslutningsstöd till Turkiet: endast begränsade resultat hittills

Sammanfattning

I

EU:s planerade ekonomiska stöd till Turkiet 2007–2020 genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) uppgår till mer än 9 miljarder euro. Vårt mål var att bedöma utformningen och ändamålsenligheten i IPA-stödet till Turkiet, vars syfte är att anpassa kandidatlandet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten. Vi undersökte programplaneringsperioderna för IPA I (2007–2013) och IPA II (2014–2020) och fokuserade på de prioriterade sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser (dvs. utbildning, sysselsättning och socialpolitik). De anslagna budgetmedlen för dessa sektorer uppgick till 3,8 miljarder euro. På grund av förseningar i genomförandet av IPA II kunde vi bara undersöka genomförandet av IPA I, vilket gjordes genom femton IPA I-projekt vars värde uppgick till 112 miljoner euro av de 1,5 miljarder euro som kontrakterats inom IPA I för dessa sektorer.

II

Vi drog slutsatsen att kommissionen hade utformat målen för IPA-stödet väl, särskilt som den korrekt hade identifierat de nödvändiga förutsättningarna för att kunna göra framsteg mot en anslutning till EU och gjort konklusiva sektorsbaserade bedömningar. I praktiken hade dock de använda IPA-medlen inte i tillräcklig grad tillgodosett vissa grundläggande behov inom sektorerna rättsstaten och samhällsstyrning, där en rad viktiga reformer är försenade. På områden där det fanns en större politisk vilja, som tullar, sysselsättning och beskattning, bidrog IPA I-projekten till att anpassa Turkiet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten. Men hållbarheten i dessa resultat är hotad, beroende på svårigheter att använda de tillgängliga IPA-medlen och en tillbakagång i reformarbetet. Vi anser därför att IPA-stödets ändamålsenlighet var endast begränsad.

III

När det gäller IPA-stödets utformning konstaterade vi att kommissionen hade formulerat målen för IPA-stödet korrekt eftersom de var specifika och överensstämde med den rättsliga ramen. Mer konkret var IPA-målen inom sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser relevanta och baserade på behov som Turkiet hade identifierat för att kunna anpassa sig till EU:s regelverk och stärka sin administrativa kapacitet.

IV

I realiteten har dock de medel som använts för IPA I-målen nätt och jämnt tillgodosett vissa grundläggande behov när det gäller rättsväsendets oberoende och opartiskhet, kampen mot korruption på hög nivå och organiserad brottslighet, pressfrihet, förebyggande av intressekonflikter samt förstärkning av extern revision och det civila samhället. Enligt kommissionens egen analys har framstegen inom dessa sektorer varit otillfredsställande under flera år, eftersom det finns en brist på politisk vilja från de turkiska myndigheternas sida.

V

Kommissionen beslutade att genomföra IPA II med hjälp av den sektorsbaserade metoden, varigenom IPA-stödet skulle gå till sektorsomfattande reformer snarare än till fristående projekt. Innan kommissionen började tillämpa den nya metoden gjorde den en bedömning av hur pass redo sektorerna var för att kunna tillgodogöra sig medel från IPA II. Dessa sektorsbedömningar bildade underlag för en relevant och konklusiv analys för att identifiera var IPA II skulle kunna genomföras med hjälp av den sektorsbaserade metoden. Bedömningarna var dock inte alltid heltäckande, särskilt vad gäller tre av de fem kriterier som användes: Turkiets givarsamordning, budgetanalys per sektor och ram för resultatutvärdering.

VI

I tillägg till EU:s finansiering kan ett villkorande av IPA-stödet bidra till att främja reformarbetet. Trots att kommissionen i sina Turkietrapporter understrukit att framstegen var fortsatt otillfredsställande, konstaterade vi att den i mycket liten omfattning villkorade IPA-stödet för att främja reformer inom de prioriterade sektorer där framstegen var otillfredsställande. Framför allt använde kommissionen sällan sådana villkor som möjligheten att återcentralisera förvaltningen av IPA-projekt eller att vidta korrigerande åtgärder om projektvillkoren inte uppfylldes. Vidare återspeglades inte uttryckligen den möjlighet som fanns inom IPA I att ställa in finansieringen om demokratiska principer och rättsstatsprincipen inte respekteras i bestämmelserna för IPA II.

VII

När det gäller genomförandet av IPA levererade de granskade projekten i allmänhet avsedd output, vilket bidrog till att anpassa Turkiet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten, även om projekten ofta var försenade. Vi konstaterade att hållbarheten i dessa positiva resultat är hotad, främst på grund av bristen på politisk vilja, vilket förvärrats av de storskaliga uppsägningarna, avstängningarna av offentliga tjänstemän och restriktionerna mot det civila samhället.

VIII

Det fanns brister i övervakningen av projektens resultat, som att vissa projekt inte valdes ut av kommissionens ram för resultatorienterad övervakning, att indikatorer ibland var irrelevanta eller otillförlitliga eller att det saknades relevanta utgångsvärden för jämförelse.

IX

En annan källa till oro är de stora eftersläpningarna i programplanering och genomförande som gjorde att IPA försenades betydligt. Det ledde till att finansieringen minskade och att de turkiska myndigheterna hade kortare tid på sig att genomföra efterföljande budget och projekt inom IPA II, vilket bidrar till att projektupphandlingar och kontraktstilldelningar försenas ytterligare. Skälen till dessa förseningar var kända: bristande administrativ kapacitet vid vissa ministerier för att utarbeta projektförslag, övergången till den sektorsbaserade metoden och stor personalomsättning vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten som förvaltar merparten av IPA-medlen i Turkiet.

X

I rapporten presenteras fem mätbara rekommendationer för att förbättra utformningen och genomförandet av föranslutningsstödet till Turkiet. Resultaten från vår granskning bör också beaktas vid kommissionens halvtidsöversyn av IPA II och vid utformningen av framtida program för föranslutningsstöd till EU:s utvidgningsländer.

Inledning

01

Med sitt geografiska läge mellan Europa och Mellanöstern (figur 1) har Republiken Turkiet traditionellt spelat en ledande roll i internationella relationer. Landet är en viktig partner för EU när det gäller försvar, utrikespolitik och handel. I samband med flyktingkrisen har Turkiet blivit än viktigare för EU och vice versa (exempelvis genom dialogen om liberalisering av viseringsbestämmelserna och faciliteten för flyktingar i Turkiet värd 3 miljarder euro).

02

Turkiet har med sina över 80 miljoner invånare en av de största muslimska befolkningarna i världen, stora kurdiska och romska befolkningsgrupper och ett antal religiösa minoriteter (kristna och judar).

03

Sedan 1950-talet har Turkiet sakta men säkert rört sig i riktning mot EU, landet erkänner domsrätten för Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna och sedan 1999 är Turkiet kandidatland för medlemskap i EU¹. Sedan det allmänna valet 2002 har det ledande partiet varit partiet för rättvisa och utveckling, AKP², som regerat landet under ledning av premiärminister och, sedan 2014, republikens president Recep Tayyip Erdoğan.

04

Under denna tid har processen för EU:s anslutningsförhandlingar gått mycket långsamt och år 2017 hade förhandlingar inletts om endast 16 av 35 kapitel (endast ett kapitel hade avslutats). I bilaga II visas läget i Turkiets anslutningsprocess per kapitel.

05

Under anslutningsprocessens gång tillhandahåller EU föranslutningsstöd genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) som syftar till att stödja kandidatländerna i deras fortlöpande anpassning till EU:s normer och politik med sikte på medlemskap i EU, allmänt kallat anpassning till EU:s regelverk (se ruta 1).

06

Stödet inför anslutningen består i att Europeiska kommissionen i samarbete med de turkiska myndigheterna finansierar projekt inom ett brett spektrum av politikområden, som rättsstaten, samhällsstyrning, jordbruk, infrastruktur (t.ex. miljö och transport) och utveckling av mänskliga resurser genom utbildning, sysselsättning och socialpolitik. Med planerade IPA I-anslag (2007–2013) på 4,58 miljarder euro och IPA II-anslag (2014–2020) på 4,49 miljarder euro (se bilaga III) är Turkiet det största mottagarlandet av EU-stöd utanför EU. Kommissionen förvaltar IPA med bistånd av EU:s medlemsstater, i egenskap av medlemmar i IPA II-kommittén³.

07

Kommissionen bär det övergripande ansvaret för förvaltningen av IPA men har delegerat förvaltningen av den största delen av IPA till de turkiska myndigheterna enligt det som inom EU:s budgetförvaltning kallas ”indirekt förvaltning”. Genom denna form av budgetförvaltning har kommissionen delegerat budgetförvaltningen till de turkiska myndigheterna, under eget ansvar och enligt principen om sund ekonomisk förvaltning⁴. Denna decentraliserade metod för IPA-förvaltningen motsvarar den typ av delad förvaltning mellan kommissionen och EU:s medlemsstater som används för de flesta av EU:s fonder, som Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden.

08

I Turkiet innebär denna metod att de turkiska myndigheterna måste utföra planeringen, genomförandet, övervakningen och revisionen av IPA-medlen utifrån en kombinerad uppsättning EU-bestämmelser och nationella bestämmelser. Medan den nationella IPA-samordnaren ansvarar för samordningen mellan olika turkiska intressenter, är det finansministeriets centrala finansierings- och upphandlingsenhet som förvaltar 87,2 % av finansieringen inom IPA I och 84,2 % av finansieringen inom IPA II⁵ under överinseende av en nationell utanordnare.

09

Kommissionen genomförde IPA I med användning av den traditionella projektmetoden, där finansieringsbeslut fattas om enskilda projekt. Den sektorsbaserade metoden är kommissionen strategiska val för genomförandet av IPA II. Enligt denna metod baseras finansieringsbesluten på nationella sektorspolitiska mål. Syftet är att komplettera regeringens ansträngningar inom en viss sektor och därigenom öka synergierna och det nationella egenansvaret för den offentliga politiken och beslutsfattandet om resursfördelningen inom sektorn. IPA-finansieringen skulle därmed inriktas på uppnåendet av de nationella sektorspolitiska mål och resultat som är relevanta för anslutningen⁶. Den sektorsbaserade metoden tillämpas på enskilda sektorer, efter kommissionens bedömning.

10

Sedan 2013 har det skett en tillbakagång i Turkiets reformarbete. Särskilt efter militärkuppförsöket i juli 2016 har Turkiets införande av undantagstillstånd, omfattande uppsägningar, avskedanden och frihetsberövanden undergrävt Turkiets ställning gentemot EU. De repressiva åtgärderna efter kuppförsöket, som den turkiska regeringen försvarade som antiterroråtgärder, har påverkat det turkiska samhällets alla delar: rättsväsendet, polisen, gendarmeriet, militären, den offentliga förvaltningen, den akademiska världen, lärarkåren, advokatsamfundet, medierna och näringslivet⁷.

11

Den stora omfattningen av dessa åtgärder har påverkat Turkiets administrativa kapacitet och komplicerat och försenat anpassningen till EU:s regelverk. Ruta 2 visar tre exempel på sådana åtgärder inom de tre sektorer som ingick i vår granskning. I november 2016, i ett läge av allt bittrare politiska relationer mellan EU och Turkiet, uppmanade Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att inleda en tillfällig frysning av de pågående anslutningsförhandlingarna med Turkiet⁸.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

12

Vårt mål var att bedöma utformningen av och ändamålsenligheten i genomförandet av IPA i Turkiet, vars syfte var att anpassa kandidatlandet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten. Revisionen inriktades på att besvara följande fråga: ”Var EU:s föranslutningsstöd till Turkiet väl utformat och ändamålsenligt?” Denna fråga delades upp i två huvudfrågor:

1. Utformade kommissionen IPA i Turkiet på ett bra sätt?
2. Stödde IPA på ett ändamålsenligt sätt de prioriterade sektorerna i Turkiet?

13

Europeiska revisionsrättens senaste granskningsrapport om föranslutningsstödet till Turkiet offentliggjordes 2009¹². Sedan dess har IPA tillämpats under två på varandra följande programperioder och relationerna mellan EU och Turkiet har utvecklats avsevärt. Den här rapporten bör även beaktas vid kommissionens halvtidsöversyn av IPA II liksom för EU:s strategi i fråga om budgetanslag för föranslutningsstöd till Turkiet inom IPA II (2014–2020) och den kommande programperioden.

14

Vår granskning inriktades på tre prioriterade sektorer som definierades av rådet och gällde för båda programperioderna IPA I (2007–2013) och IPA II (2014–2020) tillsammans, vilket motsvarar totalt 3,8 miljarder euro i anslag¹³:

1. Rättsstaten, inklusive grundläggande rättigheter och rättsliga och inrikes frågor stod för totalt 1,2 miljarder euro.
2. Samhällsstyrning, inklusive stöd till civilsamhället, reform av den offentliga förvaltningen och förvaltning av de offentliga finanserna stod för totalt 1,6 miljarder euro.
3. Mänskliga resurser, inbegripet utbildning, sysselsättning och social delaktighet stod för totalt 1 miljard euro.

15

Inom IPA I hade 1,5 miljarder euro i EU-medel kontrakterats för dessa sektorer. Av dessa undersökte vi femton projekt värda totalt 112 miljoner euro (7,5 %)¹⁴, vilket utgjorde vårt urval. Vi valde ut dessa projekt för att få en balanserad täckning av olika politikområden och av de geografiska regioner som tog emot föranslutningsstöd inom sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser. Vi tittade på projektgenomförande liksom typerna av genomförandepartner (turkiska organisationer eller FN-organ).

16

En viktig del av vårt arbete var att bedöma vad EU-programmen och projekten hade uppnått i form av resultat¹⁵. Vi samlade in bevis genom skrivbordsundersökningar och intervjuer med olika avdelningar inom kommissionen, EU:s delegation i Ankara, turkiska myndigheter, internationella organisationer och organisationer i det civila samhället¹⁶. I granskningen ingick ett två veckor långt besök i Turkiet i mars 2017. Granskningen omfattade inte stöd som tillhandahållits genom ”faciliteten för flyktingar i Turkiet”¹⁷.

17

Alla hänvisningar till IPA i denna rapport avser både IPA I och IPA II, om inte annat anges. På grund av utbredda förseningar i programplaneringen och genomförandet kunde vi inte bedöma IPA II-projekten inom de utvalda sektorerna för denna revision, vilket motsvarar 2 miljarder euro i IPA II-anslag.

Iakttagelser

Kommissionen utformade målen för IPA väl, men fick svårt att stödja sektorövergripande reformer och använde endast i begränsad omfattning möjligheten att villkora stödet

18

I den här delen bedömde vi huruvida IPA i Turkiet hade utformats väl av kommissionen för att stödja de nödvändiga reformerna på vägen mot EU-anslutning. Vi bedömde i synnerhet om kommissionen

1. anpassade sina strategiska mål för Turkiet till de mål som anges i bestämmelserna om IPA och tillgodosåg Turkiets behov inom de granskade sektorerna,
2. på lämpligt sätt tillämpade den sektorsbaserade metoden för att fördela IPA II-finansieringen enligt relevanta, konklusiva och övergripande bedömningar av IPA-sektorerna,
3. fastställde och tillämpade relevanta villkor i syfte att främja nödvändiga reformer i Turkiet.

Kommissionen formulerade IPA-målen korrekt men i praktiken tillgodosågs inte vissa grundläggande behov i tillräcklig grad inom sektorerna rättsstaten och samhällsstyrning

19

Kommissionen fastställde specifika IPA-programmål i sina strategidokument, med inriktning på förstärkning av Turkiets förmåga att uppfylla skyldigheterna i samband med ett medlemskap samt stöd till politiska reformer och ekonomisk, social och territoriell utveckling¹⁸. Dessa strategiska IPA-mål fastställdes mer i detalj i kommissionens finansieringsöverenskommelser med de turkiska myndigheterna. Alla dessa mål överensstämde med IPA:s rättsliga grund och angivna rättsliga mål för att anpassa kandidatlandet till EU:s regelverk, inbegripet Köpenhamnskriterierna, och stärka den administrativa kapaciteten¹⁹.

20

IPA-målen för de tre prioriterade sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser var relevanta, eftersom de baserades på behov som Turkiet tydligt hade identifierat i sina nationella planer för anpassning till EU:s regelverk, fleråriga utvecklingsplaner och mer än 40 nationella strategier som utvecklats sedan 2007 för att stärka den administrativa kapaciteten.

21

Vi tittade på IPA I-finansiering som använts inom de tre prioriterade sektorerna och konstaterade att man inte i tillräcklig grad tagit itu med vissa grundläggande reformer inom sektorerna rättsstaten och samhällsstyrning som är nödvändiga för Turkiets anslutning²⁰ främst på grund av bristen på politisk vilja från de turkiska myndigheternas sida.

Grundläggande behov otillräckligt tillgodosedda inom sektorn rättsstaten

22

IPA-stödet till rättsstatssektorn var utformat för att närma ett brett spektrum av känsliga statliga organ, som ministerier, myndigheter, polis och rättsväsende, till EU:s regelverk, i första hand genom rådgivning och utbildning inom områden som identifierats i Turkiets nationella planer för anpassning till EU:s regelverk, fleråriga utvecklingsplaner och nationella strategier.

23

Men endast 4,4 % av de totala IPA I-belopp som kontrakterats inom rättsstatssektorn avsåg följande politikområden, där framstegen ständigt har påpekats vara otillfredsställande i kommissionens årliga rapporter om Turkiet sedan 2014²¹:

1. Rättsväsendets oberoende och opartiskhet²² (kontrakterat belopp 7,6 miljoner euro).
2. Bekämpning av korruption och organiserad brottslighet²³ (9,5 miljoner euro).
3. Pressfrihet²⁴ (2,7 miljoner euro, se ruta 3).

24

Ett ytterligare tecken på att kommissionen och de turkiska myndigheterna inte uppmärksammade dessa politikområden i tillräcklig grad är frånvaron av indikatorer för att mäta framsteg med att förebygga intressekonflikter²⁵ och bekämpa korruption på hög nivå²⁶.

Grundläggande behov otillräckligt tillgodosedda inom sektorn samhällsstyrning

25

Inom sektorn för samhällsstyrning stödde kommissionen mycket specifika behov i fråga om reformer av den offentliga förvaltningen och inom några delar av budgetcykeln, som uppbörd av skatter, intern revision och statistik. Stödet gavs i huvudsak i form av rådgivning och utbildning.

26

Men trots att extern revision och organisationer i det civila samhället har en mycket viktig roll i anslutningsprocessen, liksom i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, togs inte förstärkning av den externa revisionen upp inom IPA, och Turkiets förmåga att involvera det civila samhället uppmärksammades alltför lite²⁷. Trots att civilsamhällsorganisationerna i Turkiet hade mycket stora behov, vilket kommissionen var medveten om, var det anslagna beloppet lågt på grund av de turkiska myndigheternas begränsade kapacitet att utnyttja anslagen (se ruta 4).

Trots vissa brister gav kommissionens sektorsbaserade bedömningar relevant information för att identifiera var den sektorsbaserade metoden kunde genomföras

27

I den rättsliga grunden för IPA II ges ingen uttrycklig definition av den sektorsbaserade metoden (se punkt 9) och metoden är inte rättsligt bindande för stödmottagaren³⁰, men kommissionen tog med den i sin strategi för utvidgningen³¹. Hur pass redo landet är för att anta en sektorsbaserad metod avgörs genom sektorsbedömningar som utförs av kommissionen i partnerskap med de turkiska myndigheterna. Enligt kommissionen är den sektorsbaserade metoden en pågående process som behöver tillämpas genom hela programplaneringscykeln³². Bedömningen baseras på fem centrala bedömningskriterier:

1. Väldefinierade nationella sektorsstrategier.
2. Institutionella ramar, ledarskap och kapacitet för genomförande av sektorsstrategin.
3. Givarsamordning inbegripet på sektorsnivå³³.
4. Genomförande av politik baserat på sektoriell budgetanalys och realistiska sektorsanslag.
5. Ramar för resultatutvärdering för att övervaka resultat.

28

För de granskade sektorerna innebar sektorsbedömningarna att kommissionen 2016 drog slutsatsen att endast sektorn mänskliga resurser och undersektorerna rättsliga och inrikes frågor inom sektorn rättsstaten var redo att ta emot IPA II-finansiering genom den sektorsbaserade metoden³⁴. Även om sektorsbedömningarna gav en relevant och samstämmig sektorsanalys baserad på fem huvudkriterier, fann vi genom vår granskning följande brister:

1. För sektorn rättsstaten var kommissionens bedömning av inrikes frågor inte konklusiv när det gäller huruvida Turkiet faktiskt var redo för den sektorsbaserade metoden.
2. Kommissionens sektorsbedömningar beaktade inte på lämpligt sätt inverkan av vissa betydande brister i Turkiets offentliga förvaltning (se ruta 5) när det gällde tre av de fem centrala bedömningskriterierna (se punkt 27).

29

Dessutom konstaterade vi att kommissionens sektorsbaserade bedömningar ännu inte kunde beakta vilken inverkan de storskaliga uppsägningar och avstängningar som följde efter kuppförsöket i juli 2016 (se ruta 2) hade haft på Turkiets administrativa kapacitet.

Kommissionen använde sig i liten omfattning av villkorat IPA-stöd för att stödja reformprocessen inom prioriterade sektorer

30

Utöver finansiering och strategisk och politisk dialog är villkorlighet ett annat medel som kommissionen förfogar över för att stödja reformer inom prioriterade sektorer i Turkiet. Villkorlighet innebär att man fastställer och tillämpar vissa villkor innan kontrakt ingås eller stöd utbetalas. När det gäller IPA refererar kommissionen i sina på varandra följande utvidgningsstrategier återkommande till ”strikta villkor” men utan att definiera termen mer specifikt³⁹. Inom IPA kan villkorlighet användas på politisk nivå, särskilt genom riktmärken för inledande och avslutande i fråga om anslutningsförhandlingarna, såväl som på projektnivå.

31

Vi granskade IPA:s rättsliga ram för att avgöra vilka former av villkorlighet som kan tillämpas. Vi undersökte i vilken utsträckning kommissionen faktiskt använde dessa i Turkiet för att stödja reformprocessen inom de prioriterade sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser.

32

På politisk nivå har EU:s lagstiftare i egenskap av budgetmyndighet befogenhet att minska framtida stöd. Därutöver hade rådet inom ramen för IPA I möjlighet att, utan att behöva avbryta anslutningsförhandlingarna, tillfälligt upphäva IPA-stödet om de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen inte respekterades⁴⁰. Nyligen har Europaparlamentet efterlyst att allt föranslutningsstöd ska hållas inne om anslutningsförhandlingarna tillfälligt avbryts⁴¹. Vi konstaterade dock att EU:s lagstiftare inte uttryckligen hänvisade till en sådan möjlighet inom IPA II⁴².

33

Enligt IPA-förordningarna kan kommissionen använda sig av två huvudsakliga former av villkorlighet för att främja reformer:

1. I slutet av 2017 och 2020 (för IPA II) kan kommissionen besluta att inte tilldela någon resultatbaserad belöning till det IPA-stödmottagande landet för framsteg som gjorts mot en EU-anpassning, effektivt genomförande av föranslutningsstödet och uppnåendet av goda resultat⁴³.
2. Den kan också ”återcentralisera” förvaltningen av IPA-projekt, varigenom kommissionen i praktiken kan ta över förvaltningen från de nationella myndigheterna.

Vid tiden för revisionen hade kommissionen ännu inte vidtagit några åtgärder i fråga om den resultatbaserade belöningen, trots att man i rapporten om Turkiet (se punkt 23) hade understrukit att framstegen var fortsatt otillfredsställande. Kommissionen har dock därefter beslutat att ta över förvaltningen av 18 miljoner euro för projekt för civilsamhällsorganisationer, som enligt den ursprungliga planeringen skulle ha förvaltats av de turkiska myndigheterna⁴⁴.

34

På projektnivå kan kommissionen ange projektvillkor innan kontrakt ingås eller betalning sker, och om dessa villkor inte uppfylls kan den vidta korrigerande åtgärder, som att avbryta projektet eller minska dess omfattning och finansiering. Kommissionen har i realiteten fastställt projektvillkor i fyra av de femton granskade projekten. Samtliga fyra projekt gällde sektorn rättsstaten. Kommissionen fastställde inte villkor⁴⁵ för ett projekt i denna sektor⁴⁶ och inte heller för de fem projekten inom samhällsstyrning eller de fem projekten inom mänskliga resurser. Vi hittade tre projekt där kommissionen i sitt beslut inte angav projektvillkor som skulle vara uppfyllda innan kontrakt ingicks, vilket påverkade projektresultaten negativt (se ruta 6).

Trots förseningar i genomförandet levererade IPA-projekten avsedd output, men resultatens hållbarhet är hotad på grund av att den politiska viljan saknas

35

Från 2007 och framåt har IPA varit det enda EU-finansieringsinstrumentet som inrättats för att bistå Turkiet i landets anpassning till EU:s regelverk och stärka dess administrativa kapacitet. Vi bedömde hur ändamålsenligt IPA hade genomförts i de prioriterade sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser, och vi beaktade huruvida kommissionen och Turkiet hade

1. levererat avsedd projektoutput och övervakat resultaten,
2. levererat avsedd output utan förseningar eller hade vidtagit åtgärder för att minska förseningarna,
3. producerat hållbara resultat.

36

Vi bedömde femton IPA I-projekt, som alla förvaltades genom indirekt förvaltning och hade turkiska offentliga organisationer som sina slutliga stödmottagare⁴⁹. I vårt urval hade fjorton projekt genomförts i sådan omfattning att det var möjligt att bedöma de uppnådda resultaten⁵⁰.

IPA levererade i allmänhet avsedd output men ofta med förseningar

37

Vi baserade vårt arbete på en analys av övervakningsindikatorer, rapporter från uppdragstagare, rapporter från övervakningsbesök av EU-delegationen i Ankara och de turkiska myndigheterna, protokoll från styrkommittéer eller andra motsvarande projektförvaltningsorgan, resultatorienterade övervakningsrapporter⁵¹, besök på plats⁵² och intervjuer med kommissionen och projektens stödmottagare⁵³.

38

Generellt konstaterade vi att i tretton av de fjorton IPA I-projekten hade kommissionen och de turkiska myndigheterna levererat den output som enligt kontrakten hade planerats för projekten. Därmed stärkte dessa projekt landets administrativa kapacitet inom de relevanta sektorerna. Men åtta av de fjorton pågående projekten var försenade (se bilaga IV).

39

Kommissionen och de turkiska myndigheterna hade övervakat projektens output, men vår granskning av den tillgängliga övervakningsdokumentationen visade på följande brister i resultatövervakningen:

1. Ramen för resultatorienterad övervakning, som den tillämpades på Turkiet, omfattade varken kontrakt om tillhandahållande av utrustning eller kontrakt inom sektorn mänskliga resurser⁵⁴.
2. I sex av de femton granskade IPA I-projekten var resultatindikatorerna ibland vaga och inte tillförlitliga. Dessutom saknades ofta relevanta utgångsvärden för dessa indikatorer, vilket gjorde att resultaten inte kunde mätas mot den ursprungliga situationen⁵⁵. I ruta 7 ges ett exempel på ett sådant projekt.

IPA-projekt för mänskliga resurser

40

För att anpassa Turkiet till kapitel 19 – Socialpolitik och sysselsättning, gavs IPA-stöd till projekt för utbildning, sysselsättning och social inkludering. Projekten syftade till kapacitetsuppbyggnad, såsom i fallet med institutionen för social trygghet och kampen mot oregistrerat arbete (se projekt nr 13, ruta 6), eller till att tillgodose behoven för specifika målgrupper inom den turkiska befolkningen (se projekt nr 11, 12, 14 och 15). I fallet med de senare projekten gavs följande målgrupper tillfälle att använda läromedel (t.ex. läroplaner och it-utrustning) och att få rådgivning och utbildning:

1. Kvinnor som var beroende av oregistrerat arbete inom hasselnötsproduktionen i regionen Trabzon (projekt nr 11).
2. Unga företagare och småföretag i huvudstadsregionen Ankara (projekt nr 12 och 14).
3. Romska barn i hela landet (projekt nr 15, se ruta 7).

41

De fem granskade projekten levererade fullvärdiga resultat, men tre av dem var försenade med mer än två månader (projekt nr 11, 13 och 15⁵⁶). Även om dessa förseningar inte påverkade projektresultaten så var de ett symptom på den bristande administrativa kapaciteten inom det turkiska ministeriet för arbetsmarknadsfrågor och social trygghet när det gäller att genomföra IPA-projekt i tid (se punkt 46).

IPA-projekt för god samhällsstyrning

42

I den här sektorn finansierade IPA ett begränsat antal skräddarsydda projekt där de turkiska myndigheterna var villiga att använda IPA-medel för att anpassa Turkiet till EU:s regelverk⁵⁷ och stärka den administrativa kapaciteten. De granskade projekten syftade antingen till att stärka samarbetet mellan den offentliga sektorn och det civila samhället (se projekt nr 8, ruta 6) eller till att bygga upp kapacitet inom följande offentliga institutioner:

1. Den nationella utanordnaren, för övervakning av förvaltningen av IPA i Turkiet (projekt nr 6).
2. Skatteförvaltningen, för att bekämpa skatteflykt genom odeklarerade löner (projekt nr 7, som ännu inte hade genomförts vid tidpunkten för revisionen).
3. Inrikesministeriet, för att stärka den lokala planeringen (projekt nr 9).
4. Den turkiska tullförvaltningen (projekt nr 10, se ruta 8).

43

Projekt nr 6, 9 och 10 som genomfördes inom sektorn samhällsstyrning levererades i tid. Dessa projekt bidrog till god förvaltning av Turkiets offentliga finanser och reformer inom förvaltningen. Men när det gäller projekt nr 8 (se ruta 6) minskades förseningens inverkan enbart genom att kommissionen godkände en ändring av projektutformningen och en 18 månaders förlängning, vilket är ett symptom på att ministeriet för EU-frågor inte hade tillräcklig administrativ kapacitet för att genomföra IPA-projekt i tid (se punkt 46).

IPA-projekt för rättsstaten

44

För att anpassa Turkiet till EU:s regelverk⁵⁸ och stärka den administrativa kapaciteten på utvalda områden inom rättsstaten syftade de fem granskade projekten till att bygga upp kapaciteten inom följande områden:

1. Rättsliga frågor: Inrättande av ett nätverk av juridiska talespersoner (projekt nr 2, se ruta 9) och tillhandahållande av expertis och utbildning till personer som arbetar inom det straffrättsliga området (projekt nr 4).
2. Inrikes frågor: Minröjning och utökad gränsövervakningskapacitet vid Turkiets östra gränser (projekt nr 1), inrättande av ett nätverk av kommittéer för civil kontroll (projekt nr 3) och tillhandahållande av it-utrustning, expertis och utbildning för att bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering (projekt nr 5).

45

Fyra av de fem granskade projekten levererades enligt plan, men projekt nr 1 levererades inte som avsett och uppnådde inte sina förväntade resultat (se ruta 10). Dessutom var fyra projekt rörande rättsstaten försenade med mer än två månader (projekt nr 1, 2, 3 och 5)⁵⁹. I ett fall påverkade förseningen allvarligt projektresultaten (projekt nr 1) och visade att de turkiska myndigheterna var otillräckligt förberedda för att genomföra projektet. I ett annat fall (projekt nr 5) minskades förseningens inverkan genom att kommissionen godkände fem månaders förlängning. Generellt var dessa förseningar ett symptom på att inrikesministeriet och justitieministeriet inte hade tillräcklig administrativ kapacitet för att genomföra IPA-projekt i tid (se punkt 46).

IPA:s programplanering försenades betydligt

46

Utöver förseningarna i projektgenomförandet inom IPA I var förseningarna i programplaneringen av IPA I också betydande och skadliga eftersom de innebar att den återstående finansieringen minskade och att det återstod kortare tid för att genomföra efterföljande budget och projekt inom IPA II.

47

År 2017 skulle exempelvis de turkiska myndigheterna fortfarande kontraktstilldela mer än 93 % av 2014 års IPA-finansieringsavtal (se tabell 1), vilket innebär en betydande eftersläpning i genomförandet. Eftersläpningen kunde noteras redan på grundval av storleken på de tillbakadragna anslagen från de två tidigare finansieringsöverenskommelserna, som uppgick till mer än 110 miljoner euro⁶⁰.

Tabell 1

Tillbakadragna anslag och medel som fortfarande ska kontrakteras i procent av de årliga IPA-medlen, per programplaneringsår

Finansierings-överenskommelse	EU-finansiering (euro)	Belopp som dragits tillbaka (euro)	% som dragits tillbaka	% som ska kontrakteras
2012	225,749,161	56,437,290	25 %	Har löpt ut
2013	236,750,014	53,979,003	23 %	Har löpt ut
2014	366,040,000	Ännu inte fastställt	e.t.	93 %
2015	255,100,000	Ännu inte fastställt	e.t.	92 %
2016	477,890,000	Ännu inte fastställt	e.t.	100 %

Källa: Kommissionen, september 2017.

48

Skälen bakom denna eftersläpning kvarstår sedan tidigare och är därmed väl kända för kommissionen och de turkiska myndigheterna⁶¹. År 2017 är de tre viktigaste skälen följande:

1. Enligt både den centrala finansierings- och upphandlingsenheten och EU-delegationen: bristande administrativ kapacitet vid vissa ministerier i samband med utarbetandet av projektförslag, särskilt öppna anbudsförfaranden, vilket orsakade stora förseningar.
2. Turkiets svårigheter att säkra en smidig övergång från IPA I till IPA II, särskilt i samband med övergången till en sektorsbaserad metod och hantering av mer krävande ansvarsområden för huvudinstitutens verksamhetsstrukturer som visas i bilaga VI, så att Turkiet måste förvalta allt fler och allt mer komplexa projekt.
3. Stor personalomsättning vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten. Som framgår av figur 2 har den årliga personalomsättningen vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten ofta legat över 20 %.

49

De permanenta personalproblemen vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten är en avgörande flaskhals för det framtida genomförandet av IPA: Personalomsättningen är hög och det faktum att man ofta nyrekryterar innebär att en betydande del av arbetstiden måste ägnas åt att vägleda och utbilda ny personal.

50

Medan den nationella IPA-samordnaren samordnar och övervakar alla IPA-program i syfte att underlätta genomförandet, är det den nationella utanordnaren som ackrediterar, övervakar och kontrollerar den centrala finansierings- och upphandlingsenheten, såväl som IPA:s verksamhetsstrukturer i Turkiet⁶². Trots att de uppenbart hade befogenhet att agera tog varken den nationella IPA-samordnaren eller den nationella utanordnaren i tid på sig ansvaret för problemen med de utbredda förseningarna i programplaneringen. Därför kvarstod personalproblemen. Dessa svårigheter att på ett ändamålsenligt sätt få bukt med den centrala finansierings- och upphandlingsenhetens stora personalomsättning kommer att bidra till ytterligare förseningar när det gäller upphandling av projekt och kontraktstilldelning.

51

Det var först under andra halvåret 2016 som finansministeriet började utföra detaljerade analyser av arbetsbelastningen, rekrytera personal och införa strategier för att behålla personal inom var och en av IPA:s verksamhetsstrukturer, i syfte att minska eftersläpningarna⁶³. Det är därför för tidigt att bedöma resultaten av dessa åtgärder.

Projektens hållbarhet hotas av bristen på politisk vilja

52

För att IPA ska uppfylla målen att stärka Turkiets administrativa kapacitet och anpassa landet till EU:s regelverk, krävs att IPA-projektens positiva bidrag som beskrivs i punkterna 40–44 (t.ex. kapacitetsuppbyggnad och spridning av god praxis från EU) förblir hållbara över tid. Så är till exempel fallet när rättsliga eller administrativa reformer införs och upprätthålls, uppförandekoder, vägledningar och handböcker fortsätter att användas och personal som utbildats stannar kvar i aktiv tjänst inom det område de utbildats för.

53

Vi bedömde hållbarheten i vårt urval av femton projekt genom en grundlig genomgång av projektdokumentation, besök på plats och intervjuer med projektens berörda parter. Bland de fjorton projekt i urvalet som hade genomförts, fann vi att kommissionen och de turkiska myndigheterna i sex fall hade lyckats omvandla projektens output till sannolikt hållbara resultat: ett projekt inom rättsstaten, tre inom samhällsstyrning och två inom mänskliga resurser⁶⁴.

54

I ruta 11 ges ett exempel på ett granskat projekt inom samhällsstyrning och förklaras varför det anses hållbart.

55

Men för åtta av de återstående tretton genomförda projekten konstaterade vi att det inte var säkert eller ens sannolikt att projektens output skulle bli hållbar⁶⁵. Skälen till detta sammanfattas i tabell 2.

Tabell 2

Genomförda IPA I-projekt i Turkiet: Skäl till att hållbarheten är hotad

Projekt nr	Bristande politisk vilja	Hög personalomsättning	Otillräcklig administrativ kapacitet	Ingen eller otillräcklig villkorlighet
1	✗	✗	✗	−
2	✗	✗	−	−
3	✗	✗	✗	−
4	✗	✗	−	✗
8	✗	−	✗	✗
11	−	−	✗	−
13	✗	−	−	✗
15	✗	✗	−	−

Källa: Europeiska revisionsrätten, september 2017.

56

Vi konstaterade att det främsta skälet till att hållbarheten var hotad i dessa åtta projekt inom IPA I var avsaknaden av politisk vilja. Situationen har förvärrats i samband med tillbakagången i Turkiets utveckling (med storskaliga uppsägningar och avstängningar av offentliga tjänstemän och restriktioner mot det civila samhället). Ett exempel på ett sådant projekt visas i ruta 12 och bild 3.

57

Dessutom innebär det faktum att den återstående finansieringen har minskat och att det återstår kortare tid för Turkiets ministerier att genomföra IPA-projekt (se punkterna 46 och 47) att de har mindre möjlighet att ingå ytterligare kontrakt som rör samma projekt eller möta behov som ännu inte tillgodosetts av IPA eller Turkiet. Det innebär att förseningarna i Turkiets programplanering också direkt påverkar IPA-projektens övergripande hållbarhet.

Slutsatser och rekommendationer

58

Vi drog slutsatsen att kommissionen hade utformat målen för IPA-stödet väl, särskilt som den korrekt hade identifierat de nödvändiga förutsättningarna för att kunna göra framsteg mot en anslutning till EU och gjort konklusiva sektorsbaserade bedömningar. I praktiken har dock de använda IPA-medlen inte i tillräcklig grad tillgodosett vissa grundläggande behov inom sektorerna rättsstaten och samhällsstyrning, där en rad viktiga reformer har försenats. På områden där det fanns en större politisk vilja, som tullar, sysselsättning och beskattning, bidrog IPA I-projekten till att anpassa Turkiet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten. Men hållbarheten i dessa resultat är hotad, beroende på svårigheter att använda de tillgängliga IPA-medlen och en tillbakagång i reformarbetet. Vi anser därför att IPA-stödets ändamålsenlighet var endast begränsad.

59

När det gäller IPA-stödets utformning konstaterade vi att kommissionen hade formulerat målen för IPA-stödet korrekt eftersom de var specifika och överensstämde med den rättsliga ramen. Mer konkret var IPA-målen inom sektorerna rättsstaten, samhällsstyrning och mänskliga resurser relevanta och baserade på behov som Turkiet hade identifierat för att kunna anpassa sig till EU:s regelverk och stärka sin administrativa kapacitet (punkterna 19–20).

60

I realiteten har dock de medel som använts för IPA I-målen nätt och jämnt tillgodosett vissa grundläggande behov när det gäller rättsväsendets oberoende och opartiskhet, kampen mot korruption på hög nivå och organiserad brottslighet, pressfrihet, förebyggande av intressekonflikter samt förstärkning av extern revision och det civila samhället. Enligt kommissionens egen analys har framstegen inom dessa sektorer varit otillfredsställande under flera år, eftersom det finns en brist på politisk vilja från de turkiska myndigheternas sida (punkterna 21–26).

Rekommendation 1 – Rikta IPA-medlen bättre enligt de fastställda målen

Från och med 2018 års IPA-program bör kommissionen rikta IPA-medlen bättre på områden där de reformer som krävs för trovärdiga framsteg mot en EU-anslutning har blivit försenade, särskilt vad gäller rättsväsendets oberoende och opartiskhet, kamp mot utbredd korruption på hög nivå och organiserad brottslighet, stärkt pressfrihet, förebyggande av intressekonflikter samt förstärkning av extern revision och det civila samhället.

Måldatum för genomförande: Från och med 2018 års IPA-program.

61

Kommissionen beslutade att genomföra IPA II med hjälp av den sektorsbaserade metoden, varigenom IPA-stödet skulle gå till sektorsomfattande reformer snarare än till fristående projekt. Innan kommissionen började tillämpa den nya metoden gjorde den en bedömning av hur pass redo sektorerna var för att kunna tillgodogöra sig medel från IPA II. Dessa sektorsbedömningar bildade underlag för en relevant och konklusiv analys för att identifiera var IPA II skulle kunna genomföras med hjälp av den sektorsbaserade metoden. Bedömningarna var dock inte alltid heltäckande, särskilt vad gäller tre av de fem kriterier som användes: Turkiets givarsamordning, budgetanalys per sektor och ram för resultatutvärdering (punkterna 27–29).

Rekommendation 2 – Förbättra de sektorsbaserade bedömningarna

I nästa uppdatering av sina sektorsbaserade bedömningar bör kommissionen på ett övergripande sätt täcka in alla viktiga aspekter av Turkiets givarsamordning, budgetanalys per sektor och, framför allt, ram för resultatutvärdering.

Måldatum för genomförande: 31 mars 2019.

62

I tillägg till EU:s finansiering kan ett villkorande av IPA-stödet bidra till att främja reformarbetet. Trots att kommissionen i sina Turkietrapporter understrukit att framstegen var fortsatt otillfredsställande, konstaterade vi att den i mycket liten omfattning villkorade IPA-stödet för att främja reformer inom de prioriterade sektorer där framstegen var otillfredsställande. Framför allt använde kommissionen sällan sådana villkor som möjligheten att återcentralisera förvaltningen av IPA-projekt eller att vidta korrigerande åtgärder om projektvillkoren inte uppfylldes. Vidare återspeglades inte uttryckligen den möjlighet som fanns inom IPA I att ställa in finansieringen om demokratiska principer och rättsstatsprincipen inte respekteras i bestämmelserna för IPA II (punkterna 30–34).

63

När det gäller genomförandet av IPA levererade de granskade projekten i allmänhet avsedd output, vilket bidrog till att anpassa Turkiet till EU:s regelverk och stärka den administrativa kapaciteten, även om projekten ofta var försenade. Vi konstaterade att hållbarheten i dessa positiva resultat är hotad, främst på grund av bristen på politisk vilja, vilket förvärrats av de storskaliga uppsägningarna, avstängningarna av offentliga tjänstemän och restriktionerna mot det civila samhället (punkterna 35–38, 40–45 och 52–57).

Rekommendation 3 – Öka användningen av villkorlighet

Mot bakgrund av den inverkan som tillbakagången redan har på projektens hållbarhet i Turkiet, bör kommissionen öka användningen av villkorlighet på politisk nivå och på projektnivå på följande sätt:

1. Lämna förslag till IPA II-kommittén om att anpassa de totala IPA II-anslagen för år N, inbegripet att omfördela eller minska IPA II-finansieringen för att motverka de fall där det skett en tillbakagång inom sektorerna rättsstaten och samhällsstyrning enligt kommissionens årliga rapport om Turkiet för år N-1.
2. Besluta, i slutet av 2017 och 2020, huruvida någon resultatbaserad belöning ska tilldelas Turkiet. Detta beslut bör på ett korrekt sätt återspegla de framsteg som gjorts mot en utvidgning, det effektiva genomförandet av IPA och uppnåendet av goda resultat.
3. Successivt öka användningen av direkt förvaltning för att tillgodose grundläggande behov där det finns en brist på politisk vilja, särskilt när det gäller att bekämpa korruption på hög nivå och organiserad brottslighet, förstärka pressfriheten, förebygga intressekonflikter och stärka det civila samhället.
4. För nya projekt och när så är tillämpligt, fastställa villkor i form av minimikrav för att stödja leverans i tid av förväntad output och hållbarhet. Om dessa villkor inte uppfylls bör det leda till korrigerande åtgärder (t.ex. att betalningar hålls inne eller att projekt avbryts).

Måldatum för genomförande: a) från den 31 december 2018 och framåt; b) 31 december 2018 och 31 december 2020; c) och d) 31 december 2018.

64

Det fanns brister i övervakningen av projektens resultat, som att vissa projekt inte valdes ut av kommissionens ram för resultatorienterad övervakning, att indikatorer ibland var irrelevanta eller otillförlitliga eller att det saknades relevanta utgångsvärden för jämförelse (punkt 39).

Rekommendation 4 – Förbättra övervakningen av projektresultat

Kommissionen bör utvidga omfattningen av sina resultatorienterade övervakningsrapporter om EU-finansierade insatser i Turkiet och förbättra relevansen och tillförlitligheten i sina projektindikatorer genom att inbegripa tillgång till utgångsdata, där så är tillämpligt.

Måldatum för genomförande: Från och med 2018.

65

En annan källa till oro är de stora eftersläpningarna i programplanering och genomförande som gjorde att IPA försenades betydligt. Det ledde till att finansieringen minskade och att de turkiska myndigheterna hade kortare tid på sig att genomföra efterföljande budget och projekt inom IPA II, vilket bidrar till att projektupphandlingar och kontraktstilldelningar försenas ytterligare. Skälen till dessa förseningar var kända: bristande administrativ kapacitet vid vissa ministerier för att utarbeta projektförslag, övergången till den sektorsbaserade metoden och stor personalomsättning vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten som förvaltar merparten av IPA-medlen i Turkiet (punkterna 46–51).

Rekommendation 5 – Minska eftersläpningarna genom att selektivt tillämpa indirekt förvaltning

Inom IPA II bör kommissionen tillämpa indirekt förvaltning selektivt, och ta hänsyn till storleken på de berörda beloppen, komplexiteten i de projekt som ska utarbetas och upphandlas av de turkiska myndigheterna samt kapaciteten vid den centrala finansierings- och upphandlingsenheten.

Måldatum för genomförande: Successivt, med början omedelbart.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning III, med ledamoten Karel Pinxten som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 6 februari 2018.

Akronymer och förkortningar

IPA: instrument för stöd inför anslutningen

UNDP: FN:s utvecklingsprogram

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning III som är specialiserad på yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa, där ledamoten Karel Pinxten är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Bettina Jakobsen med stöd av Katja Mattfolk (kanslichef), Kim Storup (attaché), Alejandro Ballester Gallardo (förstechef), Dennis Wernerus (uppgiftsansvarig) och Nicola Berloco, Cyril Messein och Alexandre Tan (revisorer). Fiona Urquhart gav språkligt stöd.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

PDF	ISBN 978-92-872-9559-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/25211	QJ-AB-18-006-SV-N
HTML	ISBN 978-92-872-9584-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/23781	QJ-AB-18-006-SV-Q

© Europeiska unionen, 2018

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (http://europa.eu).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (http://op.europa.eu/eubookshop). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.