EU:s rymdprogram Galileo och Copernicus: tjänsterna är på plats men användningen av dem behöver främjas ytterligare

Sammanfattning

Det globala satellitnavigeringssystemet Galileo och jordobservationsprogrammet Copernicus är flaggskepp inom EU:s rymdpolitik. De möjliggör en mer exakt navigering och tidsbestämning och ger värdefulla data om jorden samt bidrar till övervakningen av miljö, mark och hav. Programmen medför betydande och långsiktiga kostnader för EU:s budget som fram till slutet av 2020 uppgick till cirka 18 miljarder euro.

I sin rymdstrategi för Europa från 2016 åtog sig kommissionen att bättre utnyttja potentialen hos EU:s rymdprogram genom att uppnå största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi. Den inrättade och finansierade särskilda åtgärder för att främja användningen av tjänster, data och tillämpningar på rymdområdet och åtog sig att se till att EU-lagstiftningen stöder användningen av rymdtjänster när detta är motiverat och fördelaktigt.

Vi bedömde de åtgärder som kommissionen vidtagit sedan 2014 för att främja användningen av tjänster från EU:s rymdprogram Galileo och Copernicus i syfte att uppnå de förväntade ekonomiska och samhälleliga vinsterna. Vi undersökte om kommissionen hade a) utarbetat en heltäckande och framåtblickande strategi för att främja användningen av tjänster som omfattar alla berörda aktörer, b) inrättat tillförlitliga system för att bedöma fördelarna med dessa tjänster och övervaka att programmens strategiska mål uppnås, c) finansierat åtgärder som på ett ändamålsenligt sätt bidrog till en mätbar användning av tjänster och d) vidtagit lämpliga åtgärder för att skapa ett regelverk som stöder användningen av rymdtjänster.

Syftet med revisionen var att bedöma ändamålsenligheten i de åtgärder som kommissionen vidtagit för att främja användningen av rymdtjänster. Vi räknar med att våra granskningsresultat och rekommendationer kommer att ge ett mervärde genom att de hjälper kommissionen att på ett ändamålsenligt sätt främja användningen av EU:s rymdtjänster i den nya fleråriga budgetramen 2021–2027 och att bättre övervaka att programmens mål uppnås.

Vår övergripande slutsats är att EU:s rymdprogram Galileo och Copernicus tillhandahåller värdefulla tjänster och data som kommissionen har främjat på olika sätt, men den har inte gjort tillräckligt för att utnyttja programmens fulla potential och dra nytta av de betydande investeringar som gjorts för att uppnå de förväntade vinsterna.

Galileos tjänster bidrar redan till en mer exakt navigering, och data från Copernicus används på ett bra sätt för att övervaka vissa av EU:s politikområden, men kommissionen har ännu ingen övergripande strategi för att främja användningen av EU:s rymdprogram som omfattar alla berörda aktörer och enheter på EU- och medlemsstatsnivå. Dessutom är kommissionens tillvägagångssätt för att stödja användningen endast delvis kopplade till specifika, mätbara, godkända, realistiska och tidsbundna strategiska mål som tydligt förklarar vad som ska uppnås.

Kommissionen har inte tagit itu med tjänstemarknadernas fragmenterade karaktär i sin egen strategi och har endast erhållit lite information om medlemsstaternas mycket olikartade strategier och tillvägagångssätt när det gäller hur tjänsterna används av myndigheter och hur användning av tjänsterna stöds.

Det finns ingen allmänt erkänd statistisk begreppsram i EU för att uppskatta fördelarna med rymdtjänster, och kommissionens uppskattningar är bristfälliga i fråga om metod och täckning. Detta gör det svårt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta fördelarna med programmen. De kritiska prestationsindikatorer som används ger endast grundläggande information och mäter inte hur väl programmens huvudsakliga mål uppnås.

Syftet med kommissionens åtgärder var att stödja utvecklingen av ny teknik inom navigation, underlätta tillgången till och användningen av Copernicusdata samt öka medvetenheten om programmen och användningen på marknaden. Men flera av de centrala åtgärdernas mål och effekter var inte tydliga, och möjligheten till synergier utnyttjas ännu inte. Dessutom är vissa viktiga funktioner i Galileo inte tillgängliga ännu, vilket kan hindra programmet från att vinna marknadsandelar för dessa tjänster.

Kommissionen har infört förordningar om trafiksäkerhet och räddningstjänster för att främja användningen av Galileo, men det vidtas fortfarande få åtgärder inom andra områden eller marknadssegment. Det har ännu inte heller gjorts någon heltäckande analys för att fastställa var i EU-lagstiftningen som användningen av Copernicus skulle kunna främjas bättre. Kommissionen och medlemsstaterna har inte heller någon systematisk överblick över rättsliga eller administrativa hinder som kan hindra användningen av rymdtjänster.

För att bättre utnyttja potentialen i EU:s rymdprogram bör kommissionen

1. utarbeta en övergripande strategi för att stödja användningen av EU:s rymdtjänster,
2. utveckla en begreppsram för att uppskatta fördelarna med EU:s rymdprogram och förbättra prestationsmätningen,
3. säkerställa att Galileo är fullt redo och att åtgärder riktas bättre mot användning av EU:s rymdtjänster,
4. utnyttja regelverket bättre för att stödja användningen av EU:s rymdtjänster.

Inledning

EU:s rymdprogram

Under 1990-talet började Europeiska unionen engagera sig i utvecklingen av rymdprogram. Det ursprungliga skälet till detta initiativ var att tillhandahålla satellitbaserat radionavigeringsstöd till de transeuropeiska transportnäten. Dessutom fanns det ett behov av ett globalt satellitbaserat jordobservationssystem som kunde ge information om miljön för att förstå och begränsa effekterna av klimatförändringar och för att garantera civil säkerhet.

EU har för närvarande tre flaggskeppsprogram på rymdområdet:

• Galileo är ett civilt globalt system för satellitnavigering (GNSS). Programmet inleddes 1999 och syftar till att tillhandahålla mycket exakta navigerings- och tidssignaler oberoende av andra befintliga system. I dagsläget finns det 26 satelliter i omloppsbana. Sedan 2016 tillhandahåller Galileo sina första tjänster: en öppen signal för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym, till exempel fordonsnavigering eller mobiltelefonitjänster, en ”offentlig reglerad tjänst” (PRS) för användare med myndighetstillstånd på säkerhets- och försvarsområdet och en sök- och räddningstjänst som gör det möjligt att snabbare lokalisera och rädda människor i nödsituationer. Fler tjänster ska enligt planerna tillgängliggöras under de kommande åren. En andra generation av Galileo med nya funktioner håller redan på att tas fram, och de första satelliterna ska enligt planerna skjutas upp från och med 2024.
• Egnos, det europeiska systemet för navigering genom geostationär överlappning, tillhandahåller sedan 2009 navigeringstjänster för luftfart, sjöfart och landbaserade användare genom att öka precisionen hos data från det amerikanska satellitnavigeringssystemet GPS. Egnos består av tre geostationära satelliter och 40 markstationer¹.
• Copernicus syftar till att tillhandahålla korrekt och tillförlitlig jordobservationsinformation inom områdena miljö, jordbruk, klimat, säkerhet, havsövervakning och annan EU-politik. Det är världens största program i sitt slag och EU:s bidrag till det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss)². Copernicus togs i drift genom uppskjutningen av programmets första satellit 2014. Copernicus har för närvarande åtta satelliter (”Sentineller”) i omloppsbana, och ytterligare Sentineller kommer att skjutas upp i framtiden.

Installationen och driften av EU:s satellitsystem medför betydande och långsiktiga kostnader för EU:s budget. Från det att programmen inleddes till slutet av 2020 uppgick EU:s totala utgifter för dem till mer än 18 miljarder euro. Galileo och Egnos finansieras helt genom EU-budgeten³. Copernicusprogrammet finansieras till ungefär två tredjedelar genom EU:s budget. Resterande kostnader finansieras av Europeiska rymdorganisationen (ESA) och andra tredje parter.

Driften av satellitsystemen och installationen av nya satelliter kommer också att medföra betydande kostnader för EU:s budget i framtiden. Det nya samlade rymdprogram som inleds 2021 och som omfattar de befintliga flaggskeppsprogrammen kommer att kräva en budget på mer än 14 miljarder euro för att finansiera driften av Galileo, Egnos och Copernicus och deras fortsatta utveckling fram till 2027⁴.

Värdekedjan för EU:s rymdprogram

Alla tre flaggskeppsprogrammen motiveras i första hand av EU:s behov av oberoende tillgång till rymdtjänster som tillhandahåller navigeringsinformation, tidsbestämning och jordobservationsdata. De tjänster som programmen tillhandahåller bör också främja tillväxten av marknader för GNSS-tillämpningar och GNSS-tjänster och jordobservationsbaserade tillämpningar och tjänster inom och utanför EU:s inre marknad. Detta borde också leda till nya marknadsmöjligheter och stödja Europa 2020-strategin och dess mål om smart och hållbar tillväxt för alla⁵.

I värdekedjan för rymdverksamhet görs vanligtvis åtskillnad mellan

• dels det tidigare ledet, som omfattar verksamhet som leder till utveckling av rymdinfrastruktur, tillverkning av satelliter och markstationer och installation i rymden och drift av dem,
• dels det senare ledet, som omfattar förvärv och lagring av rymddata, utveckling av produkter eller tjänster som använder signaler eller satellitbildsdata (användare i mellanled) och slutanvändare som använder tjänster för navigering och tidsbestämning eller jordobservationstillämpningar i sitt arbete eller i vardagen⁶.

Figur 1 visar denna värdekedja för EU:s rymdprogram.

Källa: Revisionsrätten.

Kommissionens rymdstrategi för Europa från 2016

För att skapa en långsiktig vision för en europeisk rymdpolitik⁷ antog kommissionen 2016 en rymdstrategi för Europa. Med tanke på de betydande investeringar som gjorts i rymdinfrastrukturen och de betydande driftskostnader som investeringarna medfört var ett av de fyra strategiska målen i strategin att bättre utnyttja potentialen hos EU:s rymdprogram genom att uppnå största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi. Med utgångspunkt i den befintliga ramen för EU:s rymdprogram åtog sig kommissionen i sin strategi att uppmuntra användningen av tjänster, data och tillämpningar på rymdområdet inom ramen för EU:s politik när detta kan leda till effektiva lösningar⁸. Kommissionen åtog sig också att se till att EU-lagstiftningen stöder införlivandet av rymdtjänster när detta är motiverat och fördelaktigt, i linje med kompletterande åtgärder på nationell och regional nivå. Europaparlamentet stödde dessa åtaganden i två resolutioner⁹.

Särskild EU-finansiering för att stödja användning tillgängliggjordes inom rymdprogrammen eller som en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020¹⁰. För perioden 2014–2020 anslog kommissionen, Europeiska byrån för GNSS (GSA) och Copernicus anförtrodda enheter totalt cirka 565 miljoner euro. I figur 2 illustreras hur beloppet fördelades per enhet och program.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från kommissionen (belopp för vilka åtaganden hade gjorts fram till den 30 juni 2020).

Förvaltning av EU:s rymdprogram

Kommissionen, ESA och diverse andra enheter inom och utanför EU delar förvaltningen av EU:s rymdprogram i samarbete med medlemsstaterna.

Kommissionens roll

Kommissionen har det övergripande ansvaret för EU:s rymdprogram. Den övervakar genomförandet av dem och utarbetar de årliga arbetsprogrammen för Galileo och Copernicus. Den förvaltar också direkt några av åtgärderna till stöd för användandet av Galileo- och Copernicustjänster.

Kommissionen är ordförande i en kommitté för båda programmen som ska säkerställa deras samordning och som består av företrädare för medlemsstaterna och delegater från de enheter som är direkt involverade i programmen. När det gäller Copernicus har kommittén hjälp av en särskild arbetsgrupp (”användarforumet”) med att identifiera användarkrav, kontrollera att tjänsterna är förenliga med kraven och samordna användare inom den offentliga sektorn.

Europeiska rymdorganisationens roll

ESA är en mellanstatlig organisation som inrättades 1975 och som har omfattande sakkunskap på rymdområdet¹¹. ESA är inte ett EU-organ men spelar en viktig roll i EU:s program, eftersom det tillhandahåller sakkunskap om den tekniska samordningen av programmen och utformningen, utvecklingen, upphandlingen och driften av satellitsystem¹². Samtidigt har ESA egna program som stöder utvecklingen av teknik för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning som använder signaler från GNSS och som främjar användningen av jordobservation i forsknings- eller affärstillämpningar.

Europeiska byrån för GNSS roll

GSA är en EU-byrå som ansvarar för att övervaka infrastrukturen, säkerställa tillhandahållandet av tjänsterna samt övervaka och utveckla marknaderna för Galileo och Egnos. Den förvaltade också programmet ”Fundamental Elements” som stödde utvecklingen av marknadsfärdiga chippsatser, antenner och mottagare som används för Galileo och Egnos samt projekt inom ramen för EU:s Horisont 2020-program för dessa två system. Inom ramen för det nya rymdprogrammet kommer en ny EU-byrå (Europeiska unionens rymdprogrambyrå, EUSPA) att ersätta och efterträda GSA. Den kommer bland annat att ansvara för att främja användningen av Galileo-, Egnos- och Copernicustjänster.

Copernicus anförtrodda enheter och deras tjänster

Copernicusprogrammet består av följande tre komponenter vars förvaltning har anförtrotts olika enheter inom och utanför EU (se figur 3):

• Teknisk samordning, drift av Sentinelsatelliterna och bidragande satellituppdrag från ESA, medlemsstaterna eller andra internationella partner (”rymdkomponenten”) och tillgängliggörande av rådata. Denna förvaltning delas mellan ESA och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat), en annan organisation utanför EU. Eumetsat kommer också att genomföra de framtida Sentineluppdragen 4, 5 och 6.
• Tillhandahållande av Copernicustjänster (”tjänstekomponenten”).
• Insamling av stöddata från markbaserade eller vatten- eller flygburna övervakningssystem (”fältdatakomponenten”), som antingen medlemsstaterna ansvarar för eller som kommer från frivilliga bidragsgivare.

Källa: Europeiska kommissionen.

Copernicustjänsterna är dataprodukter eller tillämpningar som används för landmiljö-, havsmiljö-, atmosfär- och klimatförändringsövervakning, katastrofinsatser och säkerhet. De är en kombination av rådata från Sentinellerna, data från andra satelliter och stöddata. Det finns mer än 500 sådana produkter och de ökar ständigt i antal (se exempel i ruta 1). De som använder rådatan och produkterna är främst experter som kombinerar dem med andra data. De använder dem för forskning eller omvandlar dem till tillämpningar för slutanvändare, såsom offentliga myndigheter, företag eller konsumenter. Copernicusdata och Copernicustjänster finansieras av programmet men tillhandahålls kostnadsfritt och ska som regel inte påverka utbudet av kommersiella tjänster.

Ruta 1

Exempel på Copernicusprodukter

Corine Land Cover (CLC)

CLC tillhandahåller alla medlemsstater enhetlig information om marktäckning och markanvändning. CLC-data används till exempel för att utveckla tillämpningar eller analyser till stöd för stadsplanering eller fysisk planering, eller för geospatiala produkter som navigeringsprogramvara.

Analys av och prognos för vågrörelser i Medelhavet

Produkten analyserar och ger prognoser om vågrörelser i Medelhavet. Uppgifterna används till exempel i tillämpningar till stöd för hamnmyndigheter, sök- och räddningsinsatser eller kommersiella fartygsoperatörer.

Källa: Copernicus landmiljöövervakningstjänst och Copernicus havsmiljöövervakningstjänst.

Medlemsstaternas roll

Medlemsstaterna spelar en viktig roll för användningen av EU:s rymdtjänster. De arbetar i partnerskap med EU och andra enheter men kan anta egna rymdstrategier eller rymdprogram och vidta egna åtgärder för att stödja användningen av tjänster som tillhandahålls genom EU:s rymdprogram. De har ingen skyldighet att samordna dessa strategier eller program med kommissionen. Galileos PRS (se punkt 02) tillgodoser direkt de nationella myndigheternas behov. Tillsammans med EU eller andra internationella institutioner och organ är de huvudsakliga Copernicusanvändarna europeiska, nationella, regionala eller lokala myndigheter som har till uppgift att definiera, genomföra eller övervaka en offentlig tjänst eller politik¹³.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

Syftet med revisionen var att bedöma ändamålsenligheten i de åtgärder som kommissionen vidtagit för att främja användningen av tjänster från EU:s rymdprogram i syfte att uppnå de förväntade ekonomiska och samhälleliga fördelarna med dessa tjänster.

Vi undersökte framför allt om kommissionen

1. hade tagit fram en heltäckande och framåtblickande strategi för att främja användningen av tjänster som tillhandahålls genom EU:s rymdprogram som omfattar alla berörda aktörer,
2. hade inrättat tillförlitliga system för att bedöma fördelarna med EU:s rymdprogram och övervaka att strategiska mål uppnås,
3. hade vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att öka användningen av rymdtjänster,
4. hade vidtagit lämpliga åtgärder för att skapa ett regelverk som stöder användningen av tjänster från Copernicus och Galileo.

Resultatet av och rekommendationerna i denna revision kommer att ge ett mervärde genom att de hjälper kommissionen att på ett mer ändamålsenligt sätt främja användningen av rymdtjänster från rymdprogrammen Galileo och Copernicus i den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027 och att bättre övervaka programmens måluppfyllelse.

I detta avseende granskade vi kommissionens, GSA:s och Copernicus anförtrodda enheters strategier och åtgärder för att stödja användningen av tjänster som tillhandahålls av rymdprogrammen Galileo och Copernicus.

Vi granskade ett urval av 30 åtgärder som finansierats sedan 2014. Urvalet omfattade centrala åtgärder som kommissionen och de andra enheterna vidtagit i syfte att avsevärt öka användningen av EU:s rymdtjänster samt projektrelaterade bidrag inom ramen för EU:s Horisont 2020-program. Vi tog dessutom hjälp av externa experter för att bedöma projektens kvalitet och få allmänt tekniskt stöd.

Vi hade också möten med företrädare för de enheter som ansvarar för samordningen och genomförandet av den nationella rymdpolitiken i Tjeckien, Tyskland, Frankrike och Italien. Dessa medlemsstater valde vi ut bland de länder som hade antagit egna strategier eller planer för att stödja användningen av rymdtjänster från EU:s rymdprogram. Vi träffade även företrädare för olika intresseorganisationer som företräder europeiska industrier i senare led¹⁴.

Revisionen omfattade inte Egnos, på grund av systemets mycket specifika inriktning och begränsade ekonomiska betydelse, och inte heller åtgärder som rör användningen av Galileos PRS, som omfattas av särskilda bestämmelser och åtgärder.

Iakttagelser

En heltäckande EU-strategi som omfattar användningen av rymdtjänster behöver utarbetas

Några av målen för användningen av EU:s rymdtjänster var inte tillräckligt definierade

Såsom nämns ovan (se punkt 05) är EU:s båda rymdprogram nära knutna till målet att främja tillväxten på marknader för GNSS-tillämpningar och jordobservationsbaserade tillämpningar och tjänster och därmed stödja de allmänna politiska målen om en smart och hållbar tillväxt för alla. Men eftersom den rättsliga ram som styr programmen endast anger dessa mål i väldigt allmänna ordalag undersökte vi om kommissionen hade tagit fram en heltäckande och framåtblickande strategi för att främja användningen av tjänster som omfattade alla relevanta aktörer och fastställt realistiska mål och resultat.

I rymdstrategin från 2016 (se punkt 07) beskrivs i mycket allmänna ordalag målen och åtgärderna för att stödja användningen av Galileo- och Copernicustjänster: Kommissionen strävade efter att uppnå största möjliga vinster genom EU:s rymdprogram, koppla samman rymdsektorn bättre med andra politik- och ekonomiområden på EU-nivå och i medlemsstaterna och optimera de fördelar som rymdsektorn kan innebära för samhället och för EU:s ekonomi i stort¹⁵. Kommissionen nämnde också några allmänna åtgärder som ska vidtas för att uppnå detta mål, såsom att använda Galileo på särskilda marknader, anordna informationskampanjer och inrätta stödnätverk av Copernicusanvändare samt förbättra tillgången till Copernicusdata¹⁶.

Kommissionen angav inte i strategin vilka vinster som skulle uppnås och fastställde inga tydliga mål eller prioriteringar för att förklara vad som var realistiskt att förvänta sig av ”största möjliga” vinster. Den fastställde inte heller någon tidsram inom vilken vinsterna skulle förverkligas eller lämpliga indikatorer som skulle göra det möjligt för den att övervaka om vinsterna uppnåddes. Detta gjorde att det från början var svårt att bedöma om de vidtagna åtgärderna uppfyllde de strategiska målen och ledde till de önskade resultaten.

Kommissionens strategi för att främja användningen av Galileo och Copernicus stöds endast delvis med mätbara mål

Kommissionen utarbetar för båda rymdprogrammen årliga arbetsprogram som inbegriper genomförandeplaner med noggranna beskrivningar av åtgärder och tillhörande budgetar¹⁷. Syftet med det årliga arbetsprogrammet är att möjliggöra finansiering av åtgärder och övervakning av programrelaterad verksamhet som bedrivs av kommissionen, GSA och Copernicus anförtrodda enheter.

När det gäller Galileo har kommissionen ännu inte utarbetat någon övergripande strategi för att stödja användningen. Dessutom anges i det årliga arbetsprogrammet allmänna mål, som att ”öka medvetenheten” eller ”förbättra marknadsspridningen och standarderna”, och definieras de viktigaste åtgärderna och milstolparna, men många åtgärder saknar mätbara mål och de uppnådda resultaten är varken tydliga eller tidsbundna. I arbetsprogrammet för 2018 ville kommissionen till exempel ”främja spridningen av Galileo- och Egnostjänster på marknader utanför EU genom särskilda tillämpningsprojekt och medvetandehöjande åtgärder” eller se till att ”Galileo och Egnos på lämpligt sätt tas upp i policydokument och införlivas i forsknings- och utvecklingsverksamheten för självkörande fordon”. Det framgår dock inte helt av det årliga arbetsprogrammet vilka exakta resultat som förväntades för marknadsspridningen och när kommissionen förväntade sig att uppnå dem.

GSA antog en marknadsutvecklingsstrategi och fastställde i sina fleråriga programplaneringsdokument, som en del av sin prestationsram som ett EU-organ, specifika, mätbara, godkända, realistiska och tidsbundna strategiska mål. Den fastställde också tydliga mål och resultat för sin verksamhet. På grund av GSA:s roll i Galileoprogrammet var strategin inriktad på utvecklingen av marknader för GNSS-tjänster i Europa, som bara är en del av den potentiella marknaden.

När det gäller Copernicus har kommissionen ännu inte utarbetat någon övergripande strategi för att stödja användningen. För att komplettera den verksamhet som bedrivs av Copernicus anförtrodda enheter upprättade dock kommissionen, på grundval av en analys av brister och interventionsbehov¹⁸, 2016 en åtgärdsram för att sprida Copernicustjänster till användare. Ramen syftade till att I) öka medvetenheten, II) underlätta tillgången till Copernicusdata och Copernicustjänster, III) stödja aktörer i senare led och IV) utnyttja de åtgärder som kommissionen vidtar tillsammans med medlemsstaterna och de enheter som anförtrotts uppgifter. I ramen fastställdes också en rad centrala åtgärder för att stödja spridningen¹⁹. De flesta av dessa åtgärder blev en del av Copernicus årliga arbetsprogram. När det gällde många av åtgärderna definierades dock endast i vaga termer vilken output som förväntades, till exempel ”ökad medvetenhet” eller ”förbättrad synlighet”. Kommissionen utarbetade inte några ytterligare programplaneringsdokument som förklarade vad den ville uppnå genom att ”samverka med nationella, regionala eller lokala aktörer” eller ”främja Copernicus sektorsövergripande dimension” (se tabell 1).

År 2019 inrättade kommissionen InnovFin Space Equity Pilot (ISEP) inom ramen för EU:s gemensamma egetkapitalinstrument för att uppmuntra investeringar i kapitalfonder vars strategier är inriktade på rymdteknik i tidigare och senare led, kommersialisering och marknadsspridning. Rymdrelaterade projekt kan också vara berättigade stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som när revisionen avslutades dock endast stödde projekt i tidigare led inom rymdindustrin eller inom EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosmeprogrammet)²⁰ samt, inom ramen för nationella strategier för smart specialisering, från Europeiska regionala utvecklingsfonden²¹. Men eftersom dessa instrument inte utformades specifikt för att stödja användarspridning övervakas de inte för detta syfte och det är därför inte känt hur mycket de bidrar till användningen av EU:s rymdtjänster.

Kommissionen använder Copernicusdata på ett bra sätt i övervakningen av politiken men har ännu inte utarbetat en övergripande strategi för att öka användningen av dem ytterligare

Under 2015 genomförde kommissionen en kartläggning för att identifiera hur Copernicusdata skulle kunna användas inom kommissionen, till exempel för att övervaka politik eller främja användningen av jordobservation i EU:s lagstiftningstexter.

I en intern utvärdering som genomfördes av kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) 2019 konstaterades att många av kommissionens avdelningar visserligen insåg fördelarna med global övervakning och använde data för analyser men att de inte utnyttjade data och information från Copernicus och jordobservationer fullt ut²². Men utvärderingen, som inte inbegrep EU-byråer eller andra EU-organ, har hittills inte följts upp med en mer ingående analys av brister, och kommissionen har ännu inte utvecklat någon strategi för att ytterligare öka användningen av Copernicusdata och andra jordobservationsdata inom kommissionen och andra EU-institutioner eller EU-organ som täcker alla relevanta politikområden.

De anförtrodda enheternas roll när det gäller att stödja användningen av Copernicustjänster var inte tydligt definierad och deras tillvägagångssätt varierade

Enligt förordning (EU) nr 377/2014 ska Copernicus anförtrodda enheter trygga upptagning av tjänster i den offentliga sektorn. Mellan 2014 och 2020 hade dessa enheter en sammanlagd budget på omkring 43 miljoner euro för att stödja användning (se figur 4).

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från kommissionen (belopp för vilka åtaganden hade gjorts fram till den 30 juni 2020).

Vi konstaterade att de anförtrodda enheternas uppgifter när det gäller att stödja användning inte var tydligt definierade i delegeringsavtalen mellan kommissionen och enheterna. De tillgängliga budgetmedlen för främjande åtgärder varierade stort, liksom enheternas strategier för att främja Copernicustjänster och Copernicusprodukter. Till exempel antog den enhet som ansvarar för Copernicus havsmiljöövervakningstjänst (CMEMS), Mercator Océan International, en strategi för användarspridning där den försökte utvidga sin tjänst till nya användargrupper. Den hade också en särskild budget för att stödja identifieringen av demonstrationsfall (dvs. enskilda små projekt i tillämpningar i senare led) som främjade CMEMS.

Däremot hade Europeiska miljöbyrån, som ansvarar för den alleuropeiska komponenten av Copernicus landmiljöövervakningstjänst (CLMS), ingen strategi för användarspridning och endast en mycket begränsad budget för att främja dessa tjänster, trots att denna komponent är mycket viktig för användningen²³. Byrån hade inte heller tillräcklig information om vilka användarna av tjänsterna var och vad de gjorde med uppgifterna.

Samordningen av medlemsstaternas strategier för att stödja användning är begränsad

Medlemsstaterna och ESA är nära samarbetspartner i EU:s rymdprogram men de är inte skyldiga att samordna sina egna rymdstrategier eller rymdåtgärder med kommissionen eller GSA. GSA har ett väldigt nära samarbete med ESA, som har inrättat ett program för att stödja utvecklingen av teknik för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning, men fram till 2019 hade GSA endast erhållit lite information om medlemsstaternas strategier och åtgärder för att stödja användningen av Galileotjänster.

Under 2019 analyserade GSA tillgänglig information om medlemsstaternas nationella rymdprogram och konstaterade att 18 medlemsstater hade en nationell rymdstrategi²⁴. Fyra medlemsstater hade antagit särskilda nationella program för att stödja användningen av Galileo- och Egnostjänster men hade inte samordnat sina program med GSA²⁵. GSA och medlemsstaterna har ännu inte kommit överens om några gemensamma färdplaner för att fokusera insatserna på de segment som är i störst behov av EU-stöd eller för att mobilisera nationella insatser.

Medlemsstaterna spelar en viktig roll för Copernicus, eftersom nationella, regionala och lokala myndigheter är programmets huvudsakliga användare. I sin analys från 2016²⁶ konstaterade kommissionen betydande skillnader i medlemsstaternas utvecklingsstadier. Kommissionen har visserligen vidtagit ett antal åtgärder, men de ingick inte i någon övergripande strategi för att särskilt tillgodose de olika behoven när den utformar sina åtgärder för att stödja användning. Detta återspeglas också i resultatet av kommissionens konsekvensbedömning från 2018, där det angavs att Copernicus inte i tillräcklig grad lyckades locka potentiella användare utanför de traditionella användargrupperna för rymdtjänster och fastställdes att rymddata behövde integreras bättre inom andra politikområden och ekonomiska sektorer²⁷.

Utöver ett mycket begränsat antal större aktörer består de europeiska leverantörer av tillämpningar som använder jordobservationsdata av många specialiserade mikroföretag samt små och medelstora företag²⁸. På efterfrågesidan stod den offentliga sektorn 2016 för mer än hälften av den europeiska marknaden i senare led för jordobservation. Efterfrågan är dock mycket fragmenterad och många nationella, regionala eller lokala myndigheter är potentiella användare av rymdtjänster. Detta skulle kunna utgöra ett hinder för en kostnadseffektiv användning av rymdtjänster bland offentliga myndigheter och medlemsstater.

I de fyra medlemsstater som ingick i urvalet fann vi stora skillnader i hur myndigheterna hade integrerat EU:s rymdprogram i den nationella politiken och främjat användning (se ruta 2).

Dessa nationella initiativ gav hopp om ökad användning av rymdtillämpningar, men de är fortfarande begränsade till de berörda medlemsstaterna och var inte specifikt inriktade mot EU-marknaden. Vi konstaterade att kommissionen inte hade någon uppdaterad helhetsbild över situationen när det gällde sådana nationella initiativ och att den inte hade tagit hänsyn till dem i sin egen strategi.

EU:s rymdprogram ger fördelar, men informationen om fördelarnas omfattning är begränsad

Det finns ingen etablerad begreppsram för att bedöma fördelarna med rymdtjänster

Tillhandahållandet av rymdtjänster är förenat med ett antal fördelar för ekonomin och samhället. Fördelarna härrör från sektorerna i såväl tidigare som senare led (se figur 5):

Källa: Revisionsrätten.

Det finns ingen etablerad begreppsram för att uppskatta fördelarna på området rymdinfrastruktur och inte heller något strukturerat system för att sammanställa statistiska uppgifter om fördelarna med rymdtjänster. Och det finns varken en officiell definition av rymdekonomins värdekedja eller en överenskommen definition av ”verksamhet i senare led”.

År 2012 offentliggjorde Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) en handbok om hur man mäter rymdekonomin som innehåller förslag till metoder och källor samt en uppsättning indikatorer³¹. Kommissionen använde visserligen en del information från handboken men ansåg inte att den var lämplig för att mäta EU:s rymdekonomi utan följde en egen strategi för att fastställa de socioekonomiska fördelarna med Copernicus och Galileo som liknade de strategier som andra europeiska rymdaktörer använder. Utan en etablerad begreppsram är det svårt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta fördelarna med rymdtjänster och jämföra dem med andra ekonomiska sektorer eller utarbeta en kostnads-nyttoanalys av rymdprogrammen.

Kommissionens metod för att fastställa fördelarna med rymdtjänster har brister

Kommissionen uppgav 2018 att de tjänster som tillhandahålls genom EU:s rymdprogram skulle ge effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i EU som så småningom kommer att uppväga de betydande offentliga investeringar som gjorts i EU:s rymdprogram³². Till stöd för sitt uttalande hänvisade kommissionen till flera studier där man uppskattade fördelarna med EU:s rymdprogram. Sådana uppskattningar är också viktiga när man bedömer effekterna av nya rymdprogram. Uppskattningen av programmens fördelar bör därför baseras på sunda och, i tillämpliga fall, enhetliga metoder och realistiska uppgifter. Vi undersökte om kommissionen tillämpade en sund metod som var konsekvent för de två programmen och om man i studierna använde tillförlitliga uppgiftskällor.

Rymdprogrammens ekonomiska fördelar kan uttryckas genom bruttoförädlingsvärdet för de företag som är verksamma inom rymdsektorns tidigare och senare led. Bruttoförädlingsvärdet motsvarar det värde som skapas i produktionssektorn och kan mätas som summan av alla inkomster från varu- och tjänsteproduktion, plus skatter på produktion och import minus subventioner. Men kommissionens metod för att beräkna de inkomster som genereras av både Copernicus och Galileo var inte förenlig med den begreppsram som fastställs i förordning nr 549/2013 för att beräkna bruttonationalprodukten (BNP) i EU³³ och resulterade därför i ett felaktigt mätresultat för denna typ av fördelar.

Metoden för att beräkna fördelarna med Galileo skiljde sig från den som användes för Copernicus. Icke-monetära fördelar, såsom bidraget till att begränsa klimatförändringarna eller antalet liv som kan räddas tack vare GNSS, mättes i monetära värden, vilket resulterade i olika bedömningar av samma fördelar. Exempel på brister i beräkningen av fördelarna med EU:s rymdprogram ges i ruta 3. Följaktligen kan de ekonomiska effekterna på tillväxt och sysselsättning underskattas, medan de faktiska totala fördelarna med programmen kan överskattas.

Kommissionen saknar information och relevanta kritiska prestationsindikatorer för att övervaka användandet

Enligt de båda förordningarna (EU) nr 1285/2013 för Galileo och Egnos och (EG) nr 377/2014 för Copernicus samt den nya förordningen om inrättande av unionens rymdprogram ska kommissionen regelbundet övervaka prestationen. I förordningarna fastställs också grundläggande prestationsindikatorer³⁴. Utöver tekniska aspekter, såsom tillgången till tjänster eller data, måste kommissionen regelbundet övervaka tjänsternas inverkan på de olika ekonomiska sektorerna och bedöma om EU:s industrier faktiskt ökar sin marknadsandel på den globala marknaden i senare led för satellitnavigering och jordobservation. Därför måste relevanta indikatorer fastställas som kan ligga till grund för utvärderingen av programmens effekter.

När det gäller Galileo tillhandahåller GSA vanligtvis användbara och på det hela taget enhetliga kritiska prestationsindikatorer som visar vilka framsteg som gjorts. Med tiden hade dock antalet ökat till 97 output- och resultatindikatorer, vilket gjorde det komplicerat att övervaka dem. Vissa indikatorer presenteras inte i ett meningsfullt sammanhang, vilket gör dem svåra att tolka. Indikatorn som visar antalet företag som saluför produkter och använder Galileo visar till exempel årliga förändringar men inte hur stor andel av den berörda marknaden som dessa företag representerar. Dessutom finns det inga indikatorer avseende kostnaderna för och fördelarna med GSA:s ansträngningar för att utveckla vissa marknader och inte andra på grund av deras strategiska och ekonomiska betydelse. När vi avslutade denna revision höll GSA redan på att utarbeta en ny, enklare uppsättning indikatorer.

När det gäller användningen av Copernicustjänster övervakar kommissionen viktiga parametrar, såsom det ökande antalet Copernicusanvändare som är registrerade hos ESA eller de andra anförtrodda enheterna, datavolymer som laddas ner eller antalet utbildningar eller marknadsföringsevenemang som anordnas. Men uppgifterna om antalet användare är ofullständiga, eftersom användarna även kan registrera sig hos nationella datadistributionsplattformar eller andra tredje parter. Dessutom är det svårt för ESA och de andra anförtrodda enheterna att samla in information om vem som faktiskt använder Copernicusdata och för vilka ändamål. Kommissionen fastställde inte tydliga användningsrelaterade kritiska prestationsindikatorer för Copernicus anförtrodda enheter, och enheternas rapportering var inte enhetlig. Det var också svårt att dra några slutsatser om det faktiska användandet av tjänster utifrån antalet anordnade utbildningstillfällen eller marknadsföringsevenemang.

Enligt förordning (EU) nr 377/2014 skulle kommissionen övervaka användningen av Copernicusdata och Copernicusinformation med hjälp av särskilda resultatindikatorer. Detta inbegrep huvudsakliga användare, såsom nationella, regionala eller lokala myndigheter, marknadsspridning, expansion av befintliga marknader, skapande av nya marknader och konkurrenskraft för de europeiska operatörerna i senare led³⁵. Copernicus många olika möjliga tillämpningar gör det dock svårt för kommissionen att samla in lämpliga aggregerade data till stöd för dessa indikatorer. År 2019 offentliggjorde kommissionen en marknadsrapport som visade att omkring 72 % av jordobservationsföretagen i Europa redan använde Copernicusdata eller Copernicustjänster 2017, jämfört med 66 % 2016³⁶, men det fanns mycket lite information om i vilken utsträckning de huvudsakliga användarna använde Copernicus eller i vilken utsträckning tjänsterna hade bidragit till att stärka konkurrenskraften för europeiska operatörer i senare led.

Stora framsteg har gjorts när det gäller att möjliggöra användning av Galileotjänster, men det saknas fortfarande viktiga funktioner för att man ska kunna dra full nytta av dem

Galileo är det tredje globala systemet för satellitnavigering (GNSS) som tillhandahåller navigerings- och tidsbestämningstjänster, efter GPS och ryska Glonass. När Galileo började tillhandahålla sina första tjänster 2016 var det redan åtta år försenat jämfört med den ursprungliga planeringen³⁷. GPS hade då ett betydande övertag som det första globala öppna GNSS och används av de flesta mottagarenheter. Galileotjänsterna har visat högre precision än de andra GNSS-tjänsterna, men efter en allvarlig incident 2019 som ledde till att tjänsterna inte gick att nå under sex dagar måste de berörda parterna (GSA, kommissionen och ESA) arbeta konsekvent med att öka Galileos stabilitet, robusthet och motståndskraft. Dessutom kan andra leverantörer snart nå upp till en liknande precisionsnivå. En ny generation GPS-satelliter med förbättrad precision håller för närvarande på att installeras i rymden och förväntas vara i drift under de kommande åren.

Med anledning av detta var GSA tvunget att identifiera de marknadssegment som var mest relevanta för Galileotjänster och utforma åtgärder för att utveckla dessa marknader. Vi undersökte om GSA hade gjort en ändamålsenlig marknadsundersökning och om dess åtgärder vidtogs enligt tydligt fastställda behov, var inriktade på att stödja användning och hade en mätbar effekt på användningen av Galileotjänster.

Galileotjänsternas fortsatta framgång beror framför allt på tillgången till viktiga funktioner

Vi konstaterade att GSA på ett ändamålsenligt sätt hade identifierat de för närvarande viktigaste marknadssegmenten för GNSS-tjänster, såsom smarttelefoner, fordonstillverkare eller tillverkare av mätutrustning, och deras behov.

GSA upprättade nära kontakter med tillverkare av tillämpningar i hela världen och främjade tillgången till Galileokompatibla chips och mottagare på marknaden. En stor framgång var att ledande leverantörer, som står för mer än 95 % av marknaden för GNSS-chippsatser, år 2020 tillverkade Galileokompatibla chips och moduler och att Galileokompatibla mottagare finns tillgängliga inom många marknadssegment och vanligtvis är kompatibla med andra GNSS. Detta bidrar till en förbättrad precision generellt sett när det gäller navigering men innebär inte att utrustning eller mottagare prioriterar Galileo för signalmottagning. GPS har fortfarande stor marknadsspridning och det kommer att ta tid innan de flesta användarna anpassar sig till Galileokompatibel teknik inom de olika marknadssegmenten.

Högprecisionstjänsten (HAS) och en autentiseringstjänst för navigeringsmeddelanden (OSNMA) är viktiga funktioner (”differentieringsfaktorer”) i Galileo. OSNMA består av en digital signatur för navigeringssignalerna för att garantera deras äkthet. En kommersiell autentiseringstjänst (CAS), som tillhandahåller en krypterad Galileosignal, bör finnas för att skydda mot signalåterspelningsattacker. Andra GNSS tillhandahåller inga sådana tjänster och de är därför ett unikt försäljningsargument för Galileo. CAS är också den enda Galileotjänst som kommissionen har planerat att tillhandahålla mot en avgift och som därmed kan generera intäkter till EU:s budget.

Planen var att Galileo skulle vara i full drift senast 2020, men programmet har ännu inte nått det stadiet. Utvecklingen av både HAS och OSNMA har lett till ytterligare förseningar. Tester är planerade till 2021 för att göra det möjligt för industrierna att validera kompatibla mottagare, men det kan dröja till 2024 innan tjänsterna finns tillgängliga. CAS håller fortfarande på att utformas och det är oklart när den kommer att vara i drift. Detta hindrar visserligen inte utvecklingen av potentiella marknader, men det kan göra det svårare för Galileo att vinna marknadsandelar för dessa tjänster och dra nytta av de olika investeringar som gjorts innan andra GNSS tillhandahåller liknande tjänster.

Åtgärder som ska stödja utveckling och användning av Galileotjänster är av god kvalitet men risker kvarstår när det gäller att använda dem på ett ändamålsenligt sätt

Sedan 2014 har GSA ådragit sig kostnader på omkring 22 miljoner euro för att utveckla marknader och stödja användningen av Galileo- och Egnostjänster. Fram till mitten av 2020 hade GSA dessutom beviljat bidrag på 141 miljoner euro till 79 projekt inom ramen för Horisont 2020-programmet och finansierat stöd på omkring 41 miljoner euro till 14 projekt inom ramen för det egna programmet ”Fundamental Elements”.

Vi noterade att det kan dröja mer än fyra år från det att ansökningsomgången för ett projekt offentliggörs till dess att projektet har avslutats. På de snabbt föränderliga teknikmarknaderna ser vi en allmän risk för att projektresultaten är inaktuella när de väl blir tillgängliga.

Som en del av vårt urval (se punkt 21) granskade vi åtta åtgärder som GSA hade stött inom Horisont 2020-programmet och programmet ”Fundamental Elements” eller som en del av sin marknadsutveckling och som hade slutförts vid tidpunkten för revisionen. Vi konstaterade att åtgärderna i allmänhet var inriktade på ett tydligt fastställt tekniskt behov eller en lovande marknad, höll lämplig teknisk kvalitet och uppnådde målen i fråga om output och tidsplan. Vissa marknader håller dock fortfarande på att utvecklas och projektens bidrag till användningen kan endast bedömas på längre sikt. I andra fall kan användningen vara beroende av att de potentiella köparna av innovativa lösningar har den finansiering som krävs (se ruta 4).

Kommissionens åtgärder för att stödja användningen av Copernicusdata var fragmenterade och synergier utnyttjades inte

Flera av kommissionens centrala åtgärder hade oklara mål, var fragmenterade och saknade finansiering

Sedan 2014 har kommissionen bidragit direkt med cirka 30 miljoner euro till användningen av Copernicus. Utöver detta fanns cirka 83 miljoner euro tillgängliga för att främja nya sätt att få tillgång till Copernicusdata. För att stödja användningen av Copernicus inom ramen för Horisont 2020-programmet beviljades bidrag på 194 miljoner euro till 79 projekt med särskilt fokus på marknadsspridning och utveckling av Copernicustjänster. Som en del av vårt urval granskade vi sex centrala åtgärder som fick direkt stöd av kommissionen (se punkt 30) och åtta projekt som finansierades inom ramen för Horisont 2020-programmet. Åtgärderna och projekten syftade till att stödja användning och hade slutförts vid tidpunkten för vår revision.

För att öka medvetenheten om Copernicus har kommissionen inrättat Copernicusakademin och Copernicus Relay-nätverket. Syftet med Copernicusakademin är att stödja användningen bland universitet och forskningscentrum genom att tillhandahålla kursmaterial och särskild information för offentliga forskningsorganisationer. Syftet med Copernicus Relay-nätverket är att få en bättre förståelse för användarnas behov, öka medvetenheten på nationell, regional och lokal nivå och sprida bästa praxis.

Vi konstaterade att kommissionen sedan 2017 hade haft ett framgångsrikt samarbete med över 160 medlemmar från den akademiska världen i alla 27 medlemsstater och i vissa tredjeländer och mer än 90 partner i Copernicus Relay-nätverket, däribland nationella myndigheter, statliga organ, innovationskluster, företag verksamma inom rymdsektorn samt universitet och ideella organisationer. Under 2019 anordnade Copernicus Relay-nätverket omkring 200 evenemang för att öka medvetenheten. Partnerna får dock ingen direkt finansiering och det finns ingen information om huruvida de bidrar till en strukturerad användarspridning som ger långsiktiga effekter på nationell, regional eller lokal nivå.

I enlighet med sin rymdstrategi för Europa från 2016 stödde kommissionen även nystartade företag. För detta syfte anordnade kommissionen tävlingar och bidrog ekonomiskt till utmärkelser till stöd för innovativa idéer (”hackaton” eller ”Masters”) samt upprättade accelerator- och inkubationsprogram. Copernicus acceleratorprogram finansierade varje år coachning av erfarna mentorer till omkring 40 innovativa företag, medan Copernicus inkubationsprogram gav stöd till omkring 20 innovativa företag som använde Copernicus i form av ett bidrag på 50 000 euro utöver det stöd de redan fått från andra inkubationsinitiativ, till exempel ESA:s egna företagsinkubatorer. Antalet nystartade företag som fick stöd var dock litet, och kommissionen har inte förtydligat sina mål med att stödja dessa program. Det gjordes ingen ytterligare övervakning av de framsteg som de nystartade företagen gjorde efter det att accelerations- eller inkubationstiden hade löpt ut. Därför går det ännu inte att bedöma om de två initiativen bidrog på ett ändamålsenligt och effektivt sätt till att stödja nystartade företag.

En annan viktig åtgärd var Caroline Herschel-ramavtalet om partnerskap som syftade till ett närmare samarbete med berörda medlemsstater. Ramavtalet innebär att offentliga enheter, såsom rymdorganisationer eller forskningsinstitut, i 22 medlemsstater lägger fram förslag till projekt för kommissionen och beviljar bidrag till åtgärder inom ramen för tre särskilda mål (”nivåer”) där upp till 85 % av kostnaderna finansieras genom EU:s budget (se tabell 2).

Ramavtalet om partnerskap gör att kommissionen kan stödja användningen direkt tillsammans med nationella partner och på så sätt öka nyttan av sina åtgärder. Genomförandet av ramavtalet var dock fragmenterat med många mindre och isolerade åtgärder, såsom workshoppar, utbildningstillfällen eller projekt på de olika nivåerna. Det rådde fortfarande stor oklarhet kring den förväntade totala effekten och förhållandet till nationella strategier för att stödja användning. Programmet omfattade till exempel åtgärder som syftade till att utarbeta en katalog över bästa praxis som skulle fungera som inspirationskälla för potentiella nya Copernicusanvändare inom den offentliga sektorn eller användas till att öka medvetenheten om hur Copernicustjänsterna kan stödja offentliga förvaltningar. Eftersom användningen av jordobservationsdata är komplex och kräver expertis, måste de åtgärder som stöds genom ramavtalet om partnerskap kompletteras med åtgärder såsom att anställa experter i de nationella förvaltningarna, vilket inte garanteras.

Kommissionen budgeterade 6 miljoner euro i bidrag till programmets första år, 2018. Vid tidpunkten för vår revision var dock många projekt försenade, främst på grund av att bidragsöverenskommelser eller avtal hade undertecknats sent eller att arrangemangen för förfinansiering hade blivit försenade. För de åtgärder som inleddes inom det årliga arbetsprogrammet för 2019 erhölls den planerade EU-finansieringen på 8 miljoner euro först efter en betydande försening. Särskilda bidragsöverenskommelser kunde därför inte undertecknas förrän i september 2020, och då rådde fortfarande osäkerhet kring finansieringen av åtgärderna i arbetsprogrammet för 2020.

Projekt som finansieras inom ramen för Horisont 2020-programmet är i allmänhet av god kvalitet men deras inverkan på användningen av Copernicus kan inte bedömas

Horisont 2020-programmet var en viktig pelare i kommissionens insatser för att stödja användningen av Copernicus. Riktade åtgärder ingick i den del av programmet som avsåg rymden, men sökande som använde jordobservationsdata var också stödberättigade inom icke rymdrelaterade delar av arbetsprogrammen för Horisont 2020³⁸.

Vi granskade ansökningsomgångarna för användning av Copernicus i arbetsprogrammen 2014–2015 respektive 2016–2017 för Horisont 2020 och undersökte åtta avslutade projekt för att se om de hade bidragit till en betydande användning av Copernicustjänster.

De projekt som vi granskade var tekniskt rimliga och uppfyllde de flesta av målen i arbetsprogrammen. När det gällde tre av sex projekt som var särskilt inriktade på marknadsspridning var det dock oklart om stödmottagarna hade lyckats utveckla tjänster som kunde generera en betydande omsättning för deltagarna eller leda till en betydligt bredare användning av Copernicus. Vi noterade också att den förväntade effekten i vissa ansökningsomgångar var väldigt ambitiös eftersom det var osannolikt att målet skulle uppnås med så få utvalda projekt (se ruta 5).

Kommissionen underlättar tillgången till Copernicusdata men potentiella synergier utnyttjas inte

För att få en ändamålsenlig användning av tjänster behövs det tillräcklig tillgång till Copernicusdata. Vi undersökte om kommissionen hade en kostnadseffektiv och synergifrämjande strategi för att ge sådan tillgång till Copernicusdata och Copernicustjänster.

ESA och Eumetsat har inrättat datanav där användarna kan ladda ner rådata från Sentinellerna. Som en del av infrastrukturen finansierade och drev 13 EU-medlemsstater nationella spegelwebbplatser för Copernicusdata, så kallade samverkansbaserade marksegment (CollGS)³⁹, varav vissa erbjöd sina användare ytterligare tjänster. De anförtrodda enheterna inom Copernicus tjänstekomponent tillgängliggjorde Copernicusprodukterna via sina egna lösningar för dataåtkomst.

Eftersom det var en utmaning att på traditionellt sätt ladda ner den mängd data och information som Copernicusprogrammet genererade inrättades 2016 en arbetsgrupp bestående av företrädare för kommissionen, ESA, Eumetsat, medlemsstaterna och de deltagande länderna i Copernicus. Arbetsgruppen föreslog att man skulle införa lösningar för att förbättra tillgången till Copernicusdata och Copernicusprodukter⁴⁰. Som en del av detta initiativ har kommissionen finansierat inrättandet av data- och informationsåtkomsttjänster (DIAS). Man har dock inte lyckats ta fram något integrerat marksegment, och Copernicusdata tillhandahålls fortfarande via en rad plattformar som drivs av ESA, Copernicus anförtrodda enheter, medlemsstaterna och privata aktörer.

DIAS är innovativa digitala molnbaserade plattformar i EU som gör det möjligt för användare att utnyttja stora volymer av Copernicusdata och andra rymddata utan att behöva överföra och lagra dem i sina egna datornätverk. Syftet var att stärka konkurrensen mellan dessa plattformar och gentemot befintliga tjänster och kombinera plattformarna med ytterligare kommersiella tjänster för att göra dem ekonomiskt hållbara och oberoende av offentlig finansiering på lång sikt.

När DIAS-plattformarna upprättades var det osäkert hur många potentiella användare som skulle vara villiga att betala för tjänster och därmed säkerställa plattformarnas ekonomiska hållbarhet. Till slut beslutade kommissionen att stödja fem sådana plattformar fram till 2021. Antalet plattformar gjorde det dock svårare att locka tillräckligt många användare för att uppnå en kritisk massa, dra nytta av nätverkseffekter och därmed konkurrera effektivt med operatörer utanför EU som tillhandahåller liknande tjänster. Ända sedan DIAS-plattformarna togs i drift i mitten av 2018 har deras tjänster använts mycket lite i förhållande till det totala antalet aktiva Copernicusanvändare, och endast ett fåtal användare betalar för närvarande för vissa av tjänsterna. Kommissionen främjade inte heller i tillräcklig grad användningen av tjänster inom ramen för andra särskilda instrument som stöder användning, såsom Horisont 2020, genom att uppmuntra stödmottagarna att använda detta nya verktyg för sin databehandling.

Kommissionen har ännu ingen strategi för att på ett kostnadseffektivt sätt integrera ytterligare tillgång till Copernicusdata och databehandling: Endast ett av de 13 samverkansbaserade marksegmenten (CollGS) har genomförts med hjälp av DIAS-infrastruktur och på så sätt visat intresse för harmonisering. Kommissionen har ännu inte heller klargjort hur tillgången till och behandlingen av Copernicusdata och andra rymddata ska integreras i dess initiativ om det europeiska öppna forskningsmolnet⁴¹. Syftet med detta initiativ är att ta itu med fragmenteringen av datainfrastrukturer i EU i allmänhet genom att utveckla anläggningar för lagring, delning och vidareutnyttjande av vetenskapliga data och korsbefruktning mellan olika dataset, bland annat jordobservationsdata.

Lagstiftningsåtgärder kan underlätta spridningen av EU:s rymdtjänster men brister kvarstår

I sin rymdstrategi för Europa från 2016 åtog sig kommissionen också att vidta åtgärder i form av lagstiftning (när det är motiverat och fördelaktigt), att öka användningen av Galileo på särskilda marknader eller områden och att på längre sikt främja användningen av rymdlösningar med hjälp av standardiseringsåtgärder.

Vi bedömde om kommissionen på ett ändamålsenligt sätt hade identifierat sådana möjligheter till lagstiftnings- eller standardiseringsåtgärder för att stödja användningen av rymdtjänster och om den hade agerat utifrån dem. Eftersom användningen av rymdtjänster också kan hindras av gällande rättsliga bestämmelser (t.ex. regler för offentliga förvaltningar som förbjuder användning av rymddata eller rymdtjänster) undersökte vi även om kommissionen och de utvalda medlemsstaterna hade vidtagit åtgärder för att identifiera och undanröja sådana hinder.

Lagstiftningsåtgärder underlättade användningen av Galileokompatibla enheter men ytterligare åtgärder krävs

Tjänster för satellitnavigering och tidsbestämning omfattas av ett stort antal tekniska standarder och föreskrifter. Det kan röra sig om EU-regler, nationella regler eller standarder som fastställs i internationella avtal eller av standardiseringsorganisationer. Sådana åtgärder kan bidra till användningen av rymdtjänster eftersom de gör det möjligt för tillverkare av utrustning att standardisera sina produkter och säkerställa driftskompatibilitet mellan olika system. Eftersom satellitnavigeringssystem använder radiofrekvenser behövs det också standarder för att skydda signaler mot störningar.

Kommissionen har redan infört lagstiftning för att underlätta spridningen av Galileotjänster på området trafiksäkerhet och räddningstjänster⁴². Dessa initiativ har bidragit på ett ändamålsenligt sätt till att utrusta nya bilar och mobiltelefoner med Galileokompatibla chippsatser som gör att räddningspersonal snabbare kan komma fram till en olycksplats. År 2020 uppdaterades dessutom en viktig internationell standard som angav GPS som den lämpligaste navigeringssignalen för enheter. Med uppdateringen blev det möjligt för tillverkare av enheter att välja det GNSS de föredrog, vilket sannolikt kommer att bidra till en mer utbredd användning av Galileotjänster.

I en studie från 2017 identifierade kommissionen brister och framtida standardiseringsbehov för att stödja Galileos och Egnos spridning på marknaden och lade fram förslag till färdplaner för olika marknadssegment⁴³. Den utarbetade också en europeisk plan för radionavigering som innehåller en förteckning över befintliga och framväxande radionavigeringssystem och ger en översikt över den EU-lagstiftning som berör radionavigering⁴⁴. Efter samråd med medlemsstaterna fastställde kommissionen följande tre prioriterade områden där lagstiftning eller standardisering skulle kunna vara till nytta⁴⁵:

• Intelligent transport och rörlighet: bemannad luftfart, obemannade och autonoma luftfartyg, intelligenta vägtransportsystem, sjötransporter och järnvägstransporter.
• Intelligent sammankoppling: platsbaserade tjänster (t.ex. i smarttelefoner), uppkopplade enheter, så kallade sakernas internet, och interaktion med offentliga förvaltningar.
• Intelligent infrastruktur: tidsbestämnings- och synkroniseringstjänster i kritisk infrastruktur, såsom energi, telekommunikation eller transport.

När denna revision avslutades hade måttliga framsteg gjorts: En kartläggning av kommissionens och GSA:s verksamhet när det gäller framtagande av Galileokompatibla standarder i senare led ingick i Galileos arbetsprogram för 2020, och studier och projekt inom tillämpningar för flygtrafik, vägtransporter och sjöfart pågår. Men för att dessa ska vara ändamålsenliga krävs det kompletterande lagstiftningsåtgärder inom dessa sektorer. Inom viktiga tillämpningsområden för GNSS måste internationella organ enas om standarder, vilket kan vara komplext och tidskrävande. Till exempel saknas fortfarande helt eller delvis sektorspecifik reglering på viktiga områden som vägtransporter och logistik, självkörande bilar eller drönare. Kommissionen håller för närvarande på att undersöka dessa utmaningar, men det finns ingen tidsplan för att utfärda lämpliga regler eller standarder för varje politikområde eller marknadssegment och därigenom ytterligare underlätta användningen av Galileo.

Vi noterade också få framsteg när det gäller intelligent sammankoppling och anslutning av offentliga förvaltningar (utöver PRS): Det finns ännu inga standarder för att stärka Galileos ställning i relevanta tillämpningar för sakernas internet eller artificiell intelligens. När det gäller att koppla medborgarna till den offentliga förvaltningen har kommissionens åtgärder begränsats till jordbrukare som använder satellitnavigering, vilket ingick som en del i ett projekt med digitala plattformar.

Kommissionen främjar inte i tillräckligt hög grad användningen av jordobservation i sina förordningar

En av slutsatserna i kommissionens kartläggning från 2015 (se punkt 32) var att EU-lagstiftning skulle kunna bidra till ett mer effektivt genomförande av EU:s politik och minska den administrativa bördan. Ett viktigt steg framåt var antagandet av en rättslig grund som uppmuntrar medlemsstaterna att använda jordobservation för att övervaka genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken⁴⁶. Vi noterade dock endast små framsteg inom andra sektorer där lagstiftning skulle kunna bidra till att bättre främja användningen av Copernicusdata och andra jordobservationsdata. Hittills har endast ett fåtal av EU:s rättsliga bestämmelser, såsom förordning (EU) 2018/841 om övervakning av markanvändning och skogsbruk för att uppnå EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen, innehållit krav på att Copernicus och Galileo ska nyttjas på bästa sätt för att samla in data⁴⁷. Dessutom har kommissionen inte gjort någon heltäckande analys av på vilka områden EU-lagstiftningen bättre skulle kunna främja användningen av jordobservationsdata.

Lite har gjorts för att identifiera rättsliga eller administrativa hinder för användningen av rymdtjänster

Utöver tekniska standarder som skulle kunna hindra att potentialen i EU:s rymdprogram utnyttjas fullt ut (se punkt 81) kan det också finnas rättsliga eller administrativa hinder mot användningen av jordobservations- och navigeringstjänster, till exempel inom brottsbekämpning eller om upphandlingsreglerna inte tillåter användning av sådana tjänster. Dessutom kan användningen av ny teknik som bygger på Sentineldata kräva betydande ändringar av administrativa förfaranden och it-system⁴⁸.

Vi konstaterade att kommissionen inte hade någon systematisk överblick över hur medlemsstaternas förvaltningar använde rymddata eller om det fanns några rättsliga hinder för att använda dem. I Italien hade de nationella myndigheterna inrättat en högnivågrupp för att identifiera eventuella nationella och europeiska rättsliga hinder som kan påverka användningen av produkter och tjänster som tillhandahålls av Copernicus och Galileo, men resultatet av detta arbete fanns ännu inte tillgängligt. I Tjeckien, Tyskland och Frankrike hade de nationella myndigheterna ännu inte genomfört någon sådan analys.

Slutsatser och rekommendationer

Vår övergripande slutsats är att EU:s rymdprogram Galileo och Copernicus tillhandahåller värdefulla tjänster och data som kommissionen har främjat på olika sätt, men kommissionen har inte gjort tillräckligt för att programmens potential ska utnyttjas fullt ut. Mer arbete krävs för att dra nytta av de betydande investeringar som gjorts för att uppnå de förväntade samhälleliga och ekonomiska fördelarna och därmed stärka EU:s inre marknad.

I sin rymdstrategi för Europa från 2016 strävade kommissionen efter att uppnå största möjliga vinster för ekonomin och samhället genom de europeiska rymdprogrammen, men den fastställde inga tydliga mål och prioriteringar för att förklara vad som var realistiskt att förvänta sig med ”största möjliga” och ingen tidsram för när målen skulle uppnås (punkterna 24–26).

Det finns ännu ingen övergripande strategi för att främja användningen av EU:s rymdprogram, och kommissionens tillvägagångssätt är endast delvis kopplade till specifika, mätbara, godkända, realistiska och tidsbundna strategiska mål som tydligt förklarar vad som ska uppnås (punkterna 27–31).

Internt använder kommissionen Copernicusdata på ett bra sätt i övervakningen av politiken. Den utnyttjar dock inte uppgifternas potential fullt ut och har ännu inte utarbetat någon strategi för att ytterligare öka användningen av dem inom kommissionen eller andra EU-institutioner eller EU-organ (punkterna 32 och 33).

Kommissionen har inte tydligt definierat vilken roll Copernicus anförtrodda enheter ska ha när det gäller att stödja användningen. Därför hade inte alla enheter en särskild strategi, och deras tillvägagångssätt för att stödja användningen varierade (punkterna 34 och 36).

Kommissionen och GSA erhöll endast lite information om medlemsstaternas strategier och tillvägagångssätt för att stödja användningen. De utvalda medlemsstaternas strategier varierade, men trots lovande initiativ för att skapa bättre förbindelser mellan rymdsektorn och aktörer utanför rymdsektorn gjordes inga heltäckande analyser av var Copernicustjänsterna skulle kunna öka effektiviteten och ändamålsenligheten hos offentliga förvaltningar. Dessutom har kommissionen ännu inte tagit itu med den fragmenterade strukturen på marknaderna för rymdtjänster i sin egen strategi (punkterna 37–42).

För att stödja ytterligare användning av EU:s rymdtjänster på ett mer ändamålsenligt sätt bör kommissionen

1. utarbeta en övergripande strategi för att stödja användningen av Galileo- och Copernicustjänster som omfattar alla berörda aktörer och enheter på de olika nivåerna, klargöra aktörernas och enheternas roller och fastställa realistiska och mätbara mål som ska uppnås,
2. tillsammans med medlemsstaterna identifiera var EU:s rymdtjänster skulle kunna öka de offentliga förvaltningarnas effektivitet och ändamålsenlighet i syfte att ta itu med den fragmenterade marknadsstrukturen.

Tidsram: 2023.

Tillhandahållandet av rymdtjänster är förenat med ett antal fördelar för ekonomin och samhället, men det finns ingen allmänt erkänd statistisk begreppsram för att uppskatta dessa fördelar. Detta gör det svårt att på ett tillförlitligt sätt kvantifiera fördelarna och sätta dem i relation till kostnaderna för rymdprogrammen (punkterna 43–45).

Kommissionens beräkningar av fördelar har brister när det gäller metod och täckning. Det gick inte att jämföra bedömningen av fördelarna i de båda programmen, och vissa fördelar kan vara över- eller underskattade (punkterna 46–48).

Kommissionen måste regelbundet övervaka de resultat som uppnås i samband med genomförandet av programmen med hjälp av relevanta kritiska prestationsindikatorer. När det gäller Galileo har GSA ett övergripande enhetligt system av output- och resultatindikatorer, men det stora antalet indikatorer gör systemet komplext och det är ibland svårt att tolka indikatorerna. När det gäller Copernicus ger indikatorerna endast mycket grundläggande information om användningen av tjänster och ingen information om hur väl programmets viktigaste mål uppnås (punkterna 49–52).

För att uppskatta de ekonomiska och samhälleliga fördelarna med rymdtjänster på ett mer tillförlitligt och konsekvent sätt och mer ändamålsenligt övervaka att de viktigaste målen uppnås bör kommissionen

1. utveckla en begreppsram för att uppskatta de ekonomiska och samhälleliga fördelarna med EU:s rymdprogram som inbegriper andra aktörer, såsom OECD, ESA och medlemsstaterna, och harmonisera bedömningen av fördelarna med EU:s rymdprogram med hjälp av sunda metoder och tillförlitliga uppgifter,
2. övervaka att de mål som fastställs i rymdprogrammen uppnås med hjälp av en uppsättning lämpliga prestationsindikatorer.

Tidsram: 2024.

Det har gjorts goda framsteg när det gäller att möjliggöra Galileokompatibla mottagare och användning av Galileo inom många relevanta marknadssegment, men tillgången till viktiga funktioner i Galileo är kraftigt försenad, vilket kan hindra programmet från att vinna marknadsandelar för dessa tjänster (punkterna 55–58).

De åtgärder som vidtagits för att stödja användningen av Galileotjänster var av lämplig teknisk kvalitet och uppnådde målen i fråga om output och tidsplan. Men för många av projekten som vi granskade är det fortfarande oklart om utvecklingen av innovativa produkter kommer att leda till en betydande marknadsspridning. Detta kan endast bedömas på längre sikt (punkterna 59–61).

Kommissionens centrala åtgärder för Copernicus syftade till att öka medvetenheten om programmet, stödja nystartade företag och samarbeta närmare med medlemsstaterna för att öka användningen. Men målen med och effekterna av flera av åtgärderna var inte tydligt definierade, deras bidrag till en strukturerad användarspridning var oklart och vissa av dem saknade finansiering (punkterna 62–68).

När det gäller Copernicusrelaterade åtgärder inom ramen för Horisont 2020-programmet stödde kommissionen i allmänhet projekt av god kvalitet, men det var inte sannolikt att de skulle få avsedd effekt eftersom de var så få. Det var oklart hur mycket vissa av projekten bidrog till användningen (punkterna 69–71).

Kommissionen underlättade tillgången till Copernicusdata och molnbaserade tjänster, men för närvarande tillhandahålls data via ett antal kanaler. Potentiella synergier utnyttjas ännu inte och kommissionen har inte klargjort hur Copernicus ska integreras i initiativet om det europeiska öppna forskningsmolnet (punkterna 72–77).

För att bättre stödja användning och ge effektiv tillgång till rymddata och rymdprodukter bör kommissionen

1. vidta de tekniska och rättsliga åtgärder som krävs för att Galileos differentieringsfaktorer ska vara fullt redo,
2. tydligt definiera målen med och den förväntade effekten av centrala åtgärder och eftersträva komplementaritet med medlemsstaternas åtgärder,
3. i samarbete med medlemsstaterna och andra relevanta aktörer utarbeta en långsiktig ram för ett mer hållbart och integrerat sätt att få tillgång till Copernicusdata och Copernicusprodukter samt sträva efter att integrera Copernicus i EU:s molnbaserade infrastruktur.

Tidsram: 2024.

Kommissionen har med sina förordningar inom området trafiksäkerhet och räddningstjänster bidragit till Galileokompatibla enheter, vilket är lovande för en mer utbredd användning av Galileotjänster. Men andra åtgärder inom prioriterade områden håller fortfarande på att förberedas, och det finns ännu ingen tidsplan som visar när man kan förvänta sig reglering eller standarder för varje politikområde eller marknadssegment (punkterna 80–84).

När det gäller jordobservation har kommissionen inte i tillräcklig grad främjat användningen av Copernicusdata i EU-lagstiftningen, och den har ännu inte gjort någon heltäckande analys av var i EU-lagstiftningen som användningen av dem skulle kunna främjas bättre (punkt 85).

Rättsliga eller administrativa hinder kan hindra användningen av rymdtjänster. Kommissionen och de utvalda medlemsstaterna hade dock ingen systematisk överblick över sådana hinder och hur de skulle kunna undanröjas (punkterna 86 och 87).

För att uppmuntra och underlätta ytterligare användning av tjänster inom ramen för EU:s rymdprogram bör kommissionen

1. göra en analys av var EU:s lagstiftning eller standarder skulle kunna främja bästa utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusprodukter,
2. tillsammans med medlemsstaterna identifiera rättsliga och administrativa hinder mot användningen av EU:s rymdtjänster och stödja medlemsstaterna för att undanröja sådana hinder,
3. fastställa tidsplaner för varje relevant marknadssegment där reglering eller standardisering kan underlätta användningen av Galileo och övervaka dem noga.

Tidsram: 2024.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Alex Brenninkmeijer som ordförande, i Luxemburg den 23 mars 2021.

För revisionsrätten

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

Bilagor

Bilaga I – Budgeten för EU:s rymdprogram

Bilaga II – Centrala åtgärder i rymdstrategin för Europa från 2016

Bilaga III – Lagstiftningsåtgärder som underlättar spridningen av Galileotjänster

Akronymer och förkortningar

C3S: Copernicus tjänst för övervakning av klimatförändringar.

CAMS: Copernicus atmosfärövervakningstjänst.

CEMS: Copernicus katastrofinsatstjänst.

CLMS: Copernicus landmiljöövervakningstjänst.

CMEMS: Copernicus havsmiljöövervakningstjänst.

CollGS: samverkansbaserat marksegment.

Corine: EU:s program för samordning av information om miljön.

Cosmeprogrammet: EU:s program för små och medelstora företag.

DIAS: tjänster för tillgång till data och information.

ECMWF: Europacentret för medellånga väderprognoser.

Egnos: europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning.

EIB: Europeiska investeringsbanken.

EIF: Europeiska investeringsfonden.

ESA: Europeiska rymdorganisationen.

Eumetsat: Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.

EUSPA: Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

GIS: geografiskt informationssystem.

GNSS: globalt system för satellitnavigering.

GSA: Europeiska byrån för GNSS.

JRC: gemensamma forskningscentrumet.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

PRS: offentlig reglerad tjänst.

Ordlista

Copernicus: EU:s jordobservations- och jordövervakningsprogram, som samlar in och behandlar data från satelliter och jordbaserade sensorer för att tillhandahålla miljö- och säkerhetsinformation.

europeiskt system för navigering genom geostationär överlappning (Egnos): ett satellitbaserat system som förstärker signaler från GPS och anpassar dem till säkerhetskritiska tillämpningar såsom luftfart.

Galileo: det europeiska globala satellitnavigeringssystemet.

huvudsakliga Copernicusanvändare: enligt definitionen i Copernicusförordningen en EU-institution eller ett EU-organ, eller en europeisk, nationell, regional eller lokal myndighet som har till uppgift att definiera, genomföra eller övervaka en offentlig tjänst eller politik.

marksegment: alla markbaserade komponenter i ett rymdfarkostsystem som används för att kontrollera rymdfarkosten och överföra data.

Sentineller: satelliter som tillhandahåller jordobservationsdata inom ramen för Copernicusprogrammet.

Europeiska byrån för GNSS svar

Sammanfattning

Europeiska byrån för GNSS (GSA) har i hög grad bidragit till användningen av Galileo genom att bygga upp en gedigen kunskap om marknaden och användarna, genom att utforma och genomföra färdplaner för användning tillsammans med användargrupper och genom att främja utvecklingen av användarteknik och användartillämpningar. Galileo hade nästan två miljarder användare i slutet av 2020. GSA håller med om att Galileos verksamhet avseende användningen på marknaden och användare bör fortsätta att säkerställa att Galileo används även fortsättningsvis, för att slutföra användningen på marknader med långsammare cykler och för differentieringsfaktorer. GSA kommer att omvandlas till Europeiska unionens rymdprogrambyrå och dess roll kommer att breddas när det gäller att utveckla marknaden för Copernicus och främja synergier med Galileo.

Europeiska byrån för GNSS medger att det inte finns någon allmän begreppsmässig och statistisk ram för att uppskatta vinsterna med rymdtjänster i EU. Därför utvecklade GSA en metod inom ramen för GNSS. GSA erkänner att en sådan metod har brister kopplade till tillgången till statistiska uppgifter på nationell nivå, men anser att den fortfarande är välgrundad. Inrättandet av Europeiska unionens rymdprogrambyrå kommer att främja en närmare metodologisk anpassning av marknadsövervakningsverksamheten och uppskattningen av vinsterna för samtliga rymdprogramkomponenter.

Iakttagelse 29

GSA välkomnar revisionsrättens iakttagelse om marknadsutvecklingsstrategin som faktiskt bidrog till den nuvarande betydande användningen av Galileo.

GSA bekräftar inriktningen på Europa, i enlighet med sitt mandat, men vill understryka att man inom ramen för många av GSA:s verksamheter beaktade en internationell dimension. GSA arbetade tillsammans med intressenter från hela världen, t.ex. chippsatstillverkare, biltillverkare och flygbolag, oavsett om de befann sig i eller utanför Europa.

Iakttagelse 37

Det är viktigt att notera att medlemsstaterna inte har någon skyldighet att samordna sina nationella strategier med GSA.

Iakttagelse 44

GSA är medveten om att det inte finns någon allmän begreppsmässig och statistisk ram för att uppskatta vinsterna med rymdtjänster i EU. Därför utvecklade GSA, i nära samarbete med Europeiska kommissionen, en metod inom ramen för GNSS.

Iakttagelse 47

När det gäller Galileo har metoden för att beräkna bruttoförädlingsvärdet uppdaterats efter diskussioner med revisionsrätten. Enligt GSA är den nu mer i linje med den begreppsram som används för att beräkna bruttonationalprodukten (BNP) i EU. Före diskussionerna med revisionsrätten utarbetade GSA en särskild metod för att beräkna denna typ av fördelar i ett försök att lösa problemet med att det inte finns någon nationell kategori för GNSS i senare led.

Iakttagelse 48

När det gäller Galileo värderade GSA samhällsnyttan i pengar, såsom utsläppsminskningen, den tid som förare sparade i trafikstockningar tack vare navigationssystem eller antalet räddade liv, i enlighet med Europeiska kommissionens bestämmelser om konsekvensbedömning och alltid med hjälp av den mest tillförlitliga källan för monetarisering. Följaktligen menar GSA att uppskattningen av fördelarna, trots vissa brister, fortfarande är välgrundad och omfattande och att den tar fram uppskattningar som är i linje med dem från liknande GNSS-system.

Iakttagelse 56

GSA betonar att mottagare och utrustning vanligtvis prioriterar signaler för navigering utifrån satelliters optimala geometri.

Slutsats 90

GSA antog en marknadsutvecklingsstrategi för Galileo enligt punkt 29 i revisionsrättens rapport.

Slutsats 93

Se GSA:s svar på punkt 37.

Slutsats 94

Se GSA:s svar på punkt 44.

Slutsats 95

Se GSA:s svar på punkt 48.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller utgifterna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Alex Brenninkmeijer är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Mihails Kozlovs med stöd av Edite Dzalbe (kanslichef), Laura Graudiņa (attaché), John Sweeney (förstechef), Sven Kölling (uppgiftsansvarig) och Agnieszka Plebanowicz, Maria‑Isabel Quintela och Aleksandar Latinov (revisorer).

Slutnoter

¹ Reglerna för både Egnos och Galileo fastställs i förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen, EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.

² Copernicusprogrammet inrättades genom förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014, EUT L 122, 24.4.2014, s. 44, och bygger på EU:s tidigare jordövervakningsinitiativ GMES, som inrättades genom förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).

³ För närmare uppgifter, se bilaga I.

⁴ Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU, COM(2018) 447 final, 6.6.2018.

⁵ Se artikel 2 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 4.1 i förordning (EU) nr 377/2014.

⁶ Se t.ex. OECD (2007), The Space Economy at a Glance 2007, OECD Publishing.

⁷ Artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUT C 326, 26.10.2012, s. 47.

⁸ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En rymdstrategi för Europa, COM(2016) 705 final, 26.10.2016.

⁹ Europaparlamentets resolutioner av den 8 juni 2016 om utveckling av rymdmarknaden (2016/2731 (RSP)) och av den 12 september 2017 om en rymdstrategi för Europa (2016/2325 (INI)).

¹⁰ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 104.

¹¹ Medlemsstater i ESA är Belgien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Finland och Sverige samt tredjeländerna Norge, Schweiz och Förenade kungariket. Lettland och Slovenien är associerade medlemmar.

¹² Artikel 15 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 10 i förordning (EU) nr 377/2014.

¹³ Artikel 3.9 i förordning (EU) nr 377/2014.

¹⁴ Europeiska sammanslutningen för fjärranalysföretag (EARSC), Galileo Services och nätverket av europeiska regioner som använder rymdteknik.

¹⁵ Se COM(2016) 705 final, s. 3.

¹⁶ Se bilaga II för en förteckning över de centrala åtgärder som planerades i rymdstrategin från 2016.

¹⁷ Artikel 27 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 12.2 i förordning (EU) nr 377/2014.

¹⁸ Copernicus User Uptake – Engaging with public authorities, the private sector and civil society.

¹⁹ Fostering the Uptake of Copernicus and Space Applications, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (2016), uppdaterad i juli 2017.

²⁰ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 33.

²¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).

²² Copernicus and Earth Observation in Support of EU policies – Part I: Copernicus Uptake in the European Commission, 2020.

²³ Copernicus marknadsrapport, 2019, s. 32.

²⁴ Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Irland, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Ungern, Malta, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Finland och Sverige.

²⁵ Belgien, Irland, Österrike och Finland.

²⁶ Se fotnot 18.

²⁷ Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU, SWD(2018) 327 final, 6.6.2018, s. 11.

²⁸ Den europeiska sammanslutningen för fjärranalysföretag (EARSC), branschundersökning 2020.

²⁹ Plan d’applications satellitaires (2018).

³⁰ Den strategiska planen ”Rymdekonomi” (2016).

³¹ OECD (2012): OECD Handbook on Measuring the Space Economy, OECD Publishing.

³² Konsekvensbedömningen som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU, SWD(2018) 327 final, 6.6.2018, s. 7.

³³ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen, EUT L 174, 26.6.2013, s. 1.

³⁴ Artiklarna 12 och 34 i förordning (EU) nr 1285/2013 och artikel 4.3 i förordning (EU) nr 377/2014. Artikel 101 i den framtida förordningen om inrättande av unionens rymdprogram (se fotnot 4).

³⁵ Artikel 4.3 c och d i förordning (EU) nr 377/2014.

³⁶ Copernicus marknadsrapporter, 2016 och 2019, s. 8.

³⁷ Se även särskild rapport 07/2009: Förvaltningen av Galileoprogrammets utvecklings- och valideringsfas.

³⁸ Se kapitel 5 iii i de halvårsvisa arbetsprogrammen för Horisont 2020.

³⁹ Belgien, Tjeckien, Tyskland, Estland, Irland, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Österrike, Portugal, Rumänien och Finland. Även Spanien, Ungern och Polen höll på att utveckla eller planerar att upprätta nationella plattformar.

⁴⁰ Operational Implementation Plan – Proposed approach to implement the roadmap and annexes of the Integrated Ground Segment and Big Data Governance Task Force, 15.6.2016.

⁴¹ Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa, COM(2016) 178 final, 19.4.2016.

⁴² Se bilaga III.

⁴³ Overview of EGNSS downstream standardisation and assessment of gaps and future needs, 1.2.2018.

⁴⁴ European Radio Navigation Plan, 9.3.2018.

⁴⁵ Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, EGNSS downstream standards development, SWD(2019) 454, 20.12.2019.

⁴⁶ Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/746 av den 18 maj 2018 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 vad gäller ändring av samlade ansökningar och stödanspråk och kontroller, EUT L 125, 22.5.2018, s. 1.

⁴⁷ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU, EUT L 156, 19.6.2018, s. 1.

⁴⁸ Särskild rapport 04/2020: Användning av nya bildtekniker för övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken: framstegen har varit kontinuerliga generellt sett men långsammare när det gäller klimat- och miljöövervakning.

⁴⁹ Kucera, J., Janssens-Maenhout, G., Brink, A., Greidanus, H., Roggeri, P., Strobl, P., Tartaglia, G., Belward A., M. Dowell, Copernicus and Earth observation in support of EU policies - Part I: Copernicus uptake in the European Commission, EUR 30030 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2020, ISBN 978-92-76-14559-2, doi: 10.2760/024084, JRC118879.

⁵⁰ Copernicus Workshop: Fostering synergies in Copernicus user uptake activities at European and national level, 19 juni 2019.

⁵¹ https://www.nist.gov/news-events/news/2019/10/economic-benefits-global-positioning-system-us-private-sector-study

⁵² COM(2020) 66 final, 19.2.2020.

Tidslinje

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021

Upphovsrätt

© Europeiska unionen 2021.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Figur 5: Ikoner gjorda av Pixel perfect från https://flaticon.com.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.