Eruf-stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft: brister i utformningen minskar finansieringens ändamålsenlighet

Sammanfattning

I Små och medelstora företag (SMF) är en hörnsten i EU:s ekonomi, och EU:s politik syftar till att öka deras konkurrenskraft. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) bidrar till detta mål. Att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft var det näst största tematiska målet inom Eruf för programperioden 2014–2020 med en budget på cirka 40,3 miljarder euro.

II Vi undersökte om Eruf hade bidragit till att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft under perioden 2014–2020. För det ändamålet bedömde vi hur Eruf-program, ansökningsomgångar och urvalsförfaranden hade tillgodosett små och medelstora företags behov och säkerställt att de stödmottagande små och medelstora företagen ökat sin konkurrenskraft. Vi valde ut Eruf-program för tematiskt mål 3 ”Att öka konkurrenskraften hos SMF” i Tyskland, Italien, Polen och Portugal. Totalt bestod vårt urval av 24 projekt.

III Under perioden 2014–2020 var medlemsstaterna inte skyldiga att anpassa åtgärderna för små och medelstora företags konkurrenskraft i Eruf-programmen till nationella/regionala strategier.

IV Vid utgången av 2019 hade Eruf planerat att ge direkt stöd till 0,8 miljoner av totalt nästan 25 miljoner små och medelstora företag i EU (3,3 %). Vår revision visade att medlemsstaterna använde olika finansieringsstrategier genom sina nationella eller regionala Eruf-program. Flera medlemsstater siktade på att finansiera ett stort antal små och medelstora företag i stället för att rikta in sig på de centrala faktorer som begränsar dessa företags konkurrenskraft. Detta ledde i sin tur ofta till småskaliga projekt som inte uppnådde den kritiska finansieringsmassa som krävs för att åstadkomma en verklig förändring av de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

V För de fyra medlemsstater som omfattas av denna revision drar vi på det hela taget slutsatsen att Eruf-stödet 2014–2020 stimulerade de små och medelstora företagens investeringsvilja. Stödets ändamålsenlighet när det gällde att öka företagens konkurrenskraft begränsades dock av brister i den finansieringsstrategi som de förvaltande myndigheterna i medlemsstaterna tillämpade. Vi fann särskilt följande:

• I de flesta Eruf-program lyckades man genom ansökningsomgångarna inte undanröja alla relevanta hinder för konkurrenskraften som stödmottagande små och medelstora företag stöter på. I stället medfinansierade de bara särskilda produktiva investeringar, såsom inköp av nya maskiner. I många fall ledde därför inte Eruf-projekten till påvisbara förbättringar av företagens konkurrenssituation när det gällde deras verksamhet och marknadsställning, internationalisering, ekonomiska situation eller innovationsförmåga.
• Erufs projektfinansiering skedde främst genom icke-konkurrensutsatta ansökningsomgångar och urvalsförfaranden, där alla ansökningar som uppfyllde minimiurvalskriterierna fick finansiering.
• Eruf-finansieringen skedde i form av bidrag och inte genom finansieringsinstrument, det vill säga genom återbetalningspliktiga former av stöd, såsom lån, garantier eller eget kapital. Inget av de granskade små och medelstora företagen anförde dock svårigheter att få tillgång till finansiering som en nyckelfaktor som begränsade konkurrenskraften. Om återbetalningspliktiga stödformer hade använts, skulle fonden ha kunnat stödja fler företag.

VI Vissa stödmottagande små och medelstora företag i vårt urval lyckades förbättra sin konkurrenskraft tack vare det Eruf-finansierade projektet, men de flesta gjorde det inte. Flera skulle ha gjort samma investering även utan EU-finansiering. I vissa fall hade Eruf-finansieringen en negativ påverkan på de ekonomiska utsikterna för små och medelstora företag som inte var stödmottagare och som konkurrerade på samma marknader som de stödmottagande företagen. Detta minskade EU-stödets samlade effekt.

VII Vi presenterar våra iakttagelser samtidigt som nästa generations Eruf-program för perioden 2021–2027 inleds, och vi rekommenderar att kommissionen uppmanar medlemsstaterna och stöder dem i arbetet med att

• se över utformningen av ansökningsomgångarna inom Eruf,
• se över Erufs urvalsförfaranden för beviljande av bidrag,
• prioritera användningen av återbetalningspliktigt stöd för små och medelstora företags konkurrenskraft.

Detta bör hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att bättre utnyttja Eruf-medel för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft under programperioden 2021–2027.

Inledning

Små och medelstora företag i EU

01 År 2018 fanns det nästan 25 miljoner företag i EU‑28. Nästan alla (99,8 %) klassificerades som små och medelstora företag, och 92,9 % hade färre än tio anställda. Små och medelstora företag är verksamma inom nästan alla ekonomiska sektorer och i mycket olika lokala och nationella miljöer. De kan vara innovativa uppstartsföretag eller traditionella företag. De kan också ha olika ägarstrukturer (se ruta 1).

02 Små och medelstora företag är en viktig källa till sysselsättning och ekonomisk tillväxt, eftersom de sysselsätter 63 % av EU:s arbetskraft och genererar 52 % av förädlingsvärdet i EU (se tabell 1). År 2018 varierade siffrorna mellan medlemsstaterna, där Italien hade det största antalet små och medelstora företag (3,7 miljoner) och Malta det minsta (31 700).

EU:s politik för små och medelstora företag är inriktad på konkurrenskraft

03 I enlighet med subsidiaritetsprincipen¹ delar medlemsstaterna och kommissionen ansvaret för stöd till små och medelstora företag. Denna EU-politik grundar sig på artikel 173 i EUF-fördraget², som syftar till att stärka de små och medelstora företagens konkurrensförmåga genom initiativ för att förbättra företagsklimatet och öka produktiviteten i en industriell bas med potential att konkurrera globalt samtidigt som skapandet av arbetstillfällen och resurseffektivitet säkerställs. Medlemsstaterna har det primära ansvaret för genomförandet av den SMF-relaterade politiken. Kommissionen stöder små och medelstora företag genom lagstiftningsinitiativ, EU-finansiering, informationskampanjer och utbyte av god praxis.

04 Den viktigaste strategiska ramen för EU:s politik för att stödja små och medelstora företag under perioden 2014–2020 är småföretagsakten för Europa³, som syftar till att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag. Ramen utvidgades genom

• initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag⁴ 2016,
• strategin för små och medelstora företag⁵ 2020, med ökat fokus på att hjälpa små och medelstora företag med den gröna och digitala omställningen.

05 Slutligen beaktas även små och medelstora företag i politik av mer övergripande slag, till exempel EU:s industripolitik⁶, Europa 2020-strategin⁷ och, mer nyligen, den europeiska gröna given⁸.

Små och medelstora företag förlorar konkurrenskraft jämfört med stora företag

06 Kommissionen beskriver ett företags konkurrenskraft som förmågan att vinna en fördel på marknaden genom att minska kostnaderna, öka produktiviteten, förbättra, differentiera och förnya kvaliteten på produkter/tjänster samt förbättra marknadsföringen och varumärkesarbetet⁹.

07 Den viktigaste indikatorn för att mäta ett företags konkurrenskraft är dess produktivitet. Andra sätt att bedöma konkurrenskraften är följande¹⁰:

• Tidigare eller nuvarande konkurrenskraft kan mätas genom företagens lönsamhet, marknadsandel inklusive export, överlevnad och tillväxt.
• Andra indikatorer återspeglar marknadernas dynamiska karaktär och mäter potentialen för framtida konkurrenskraft, främst vad beträffar företagets kapacitet inom forskning, utveckling och innovation.

08 För EU som helhet visar Eurostats statistik¹¹ att konkurrenskraften hos små och medelstora företag (dvs. företag med färre än 250 anställda) minskade betydligt från 2011 till 2018 jämfört med stora företag. Tre nyckelindikatorer illustrerar denna trend:

• Ökningen av omsättningen var åtta gånger mindre för små och medelstora företag än för stora företag, vilket ledde till att de små och medelstora företagen förlorade en betydande marknadsandel (se figur 1).

• Nästan alla nya arbetstillfällen skapades av stora företag, vilket innebar att de små och medelstora företagens andel av den totala sysselsättningen minskade från 67 % till 63 % (se figur 2).

• Förädlingsvärdet, som speglar intäkterna från verksamheten, ökade med 11 % i stora företag men stagnerade för små och medelstora företag. Detta ledde till att små och medelstora företag stod för 52 % av förädlingsvärdet 2018 jämfört med 58 % 2011 (se figur 3).

09 Dessutom var det få europeiska små och medelstora företag som bedrev internationell affärsverksamhet 2018: 2,7 % exporterade till länder utanför EU och 4,9 % exporterade till andra medlemsstater. Som jämförelse kan nämnas att 59 % av de stora företagen exporterade till länder utanför EU och 58 % till andra medlemsstater¹².

EU-finansiering för små och medelstora företag

Eruf är en av EU:s största finansieringskällor för små och medelstora företag och har ett särskilt tematiskt mål om konkurrenskraft

10 De europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), är bland de största EU-program som ger små och medelstora företag ekonomiskt stöd. Under perioden 2014–2020 anslog de Eruf-finansierade programmen 54,4 miljarder euro till SMF-relaterade åtgärder genom särskilda prioriteringar som kallas ”tematiska mål” (TO).

11 De flesta av Erufs tematiska mål för 2014–2020 kan bidra direkt eller indirekt till att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Tematiskt mål 3, ”Att öka konkurrenskraften hos SMF”, är det näst största tematiska målet mätt i anslagna Eruf-medel, som i juni 2021 uppgick till 40,3 miljarder euro av totalt 201,5 miljarder euro från EU-budgeten (se figur 4).

12 I bilaga I sammanfattas de olika typerna av finansieringsåtgärder för små och medelstora företag inom Eruf per insatskod vad avser flera tematiska mål. Tematiskt mål 3 stöder i första hand utvecklingen av små och medelstora företags konkurrenskraft genom att ta itu med följande investeringsprioriteringar:

• Främjande av entreprenörskap.
• Utveckling av nya affärsmodeller, särskilt när det gäller internationalisering.
• Stöd till avancerad kapacitet för produkt- och tjänsteutveckling.
• Stöd till små och medelstora företags kapacitet att satsa på tillväxt på regionala, nationella och internationella marknader och ägna sig åt innovationsprocesser.

13 Totalt tre fjärdedelar av Eruf-stödet (75 %) till små och medelstora företag är direktstöd.

14 EIB-gruppen och följande EU-program tillhandahöll också finansiering: Cosme (små och medelstora företags konkurrenskraft)¹³, Horisont 2020 (forskning och innovation)¹⁴ och Kreativa Europa (kultur)¹⁵.

Ytterligare EU-medel frigjordes för små och medelstora företag med anledning av covid-19-pandemin

15 År 2020 antog EU CRII/CRII+-förordningarna¹⁶ så att de återstående medlen för 2014–2020 skulle kunna användas mer flexibelt för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Genom initiativen infördes också flexibla arrangemang som gjorde det lättare för medlemsstaterna att använda EU-medel. De mest relevanta förändringarna i detta sammanhang var, i oktober 2021, följande:

• Ökningen av Eruf-medel till allmänna produktiva investeringar med ytterligare 5,8 miljarder euro, det vill säga 38 % mer än de planerade beloppen 2019.
• Överföringen av 1,6 miljarder euro (cirka 5 %) av Eruf-medlen till de mer utvecklade regionerna¹⁷.
• Inriktningen på att stödja rörelsekapital och hjälpa små och medelstora företag som hamnat i svårigheter.

16 I december 2020 antog rådet och Europaparlamentet kommissionens förslag till initiativet NextGenerationEU¹⁸, som införlivar faciliteten React-EU. Syftet med denna facilitet är att överbrygga ett potentiellt finansieringsunderskott under 2021 och 2022 i avvaktan på antagandet av programmen för 2021–2027. I oktober 2021 anslogs 6,6 miljarder euro i Eruf-medel (eller 19 % av den totala React-EU-budgeten¹⁹) till små och medelstora företags konkurrenskraft och deras affärsutveckling. Vi utför för närvarande en revision av kommissionens omedelbara insatser mot covid-19-pandemin genom CRII, CRII+ och React-EU²⁰.

17 För programperioden 2021–2027 kommer EU att fortsätta att finansiera åtgärder för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft:

• Eruf²¹ kommer att stödja små och medelstora företags konkurrenskraft inom samma politiska mål som forskning, utveckling och innovation, IKT och kompetensutveckling.
• React-EU hade i oktober 2021 anslagit ytterligare 6,6 miljarder euro till Eruf-finansiering för perioden 2014–2020 till företag i 2020 års priser.
• Horisont Europa öronmärkte 7,1 miljarder euro till innovation i små och medelstora företag²², och InvestEU kommer att finansiera företagsinvesteringar för små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag.
• Faciliteten för återhämtning och resiliens²³ kommer också att ge stöd till små och medelstora företag. Dessa medel måste anslås fram till 2023 och användas senast 2026.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

18 Vi granskade Erufs roll när det gällde att bidra till att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft under programperioden 2014–2020. Vi bedömde framför allt om

• medlemsstaternas förvaltande myndigheter använde liknande tillvägagångssätt när de utformade åtgärderna för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft inom ramen för sina nationella och regionala Eruf-program vad gällde att rikta in sig på medel inom tematiskt mål 3 och uppnå det övergripande målet i fråga om andel små och medelstora företag som skulle nås,
• Eruf-stödet hade bidragit till att öka deras konkurrenskraft,
• Eruf-programmets finansieringsstrategi i de fyra medlemsstaterna tillgodosåg de små och medelstora företagens behov,
• man genom Eruf-programmen hade anordnat ansökningsomgångar och urvalsförfaranden och betalat ut medel på ett sätt som maximerade Eruf-utgifternas effekter på små och medelstora företags konkurrenskraft.

19 Vår revision fokuserade på perioden 2014–2020 fram till slutet av 2019:

• Vi valde ut Eruf-program inom tematiskt mål 3 ”Att öka konkurrenskraften hos SMF” i Tyskland, Italien, Polen och Portugal. Dessa fyra medlemsstater hade planerat att använda de största beloppen i absoluta tal för tematiskt mål 3 (se figur 5). I varje medlemsstat granskade vi två regionala operativa program för 2014–2020. För dessa åtta program bedömde vi 16 ansökningsomgångar och urvalsförfaranden som motsvarade tematiskt mål 3. Vi granskade också ett nationellt eller tematiskt operativt program för varje medlemsstat för att bedöma samordningen och komplementariteten med de regionala operativa programmen, med undantag för Tyskland som inte har något nationellt program.
• För varje regionalt operativt program granskade vi tre projekt, vilket innebar att vi fick ett totalt urval bestående av 24 projekt (se bilaga II). Av dessa stödde 22 investeringar i små och medelstora företag direkt, medan två stödde enheter som gav stöd till små och medelstora företag.
• Projekten valdes ut för att ge belysande exempel på hur ansökningsomgångarna fungerade.

Vår analys omfattar inte de krisordningar som inrättades i kölvattnet av covid-19-pandemin (se punkterna 15 och 16) men inbegriper en granskning av de ändrade programmen. Vi uteslöt också ansökningsomgångar och stödmottagare på områdena turism och finansiella intermediärer samt när det gällde åtgärder där finansieringsinstrument användes eftersom vi har behandlat dessa frågor i tidigare revisioner²⁴.

20 Vad beträffar de 22 projekt där Eruf hade gett direkt ekonomiskt stöd till små och medelstora företag undersökte vi hur företagens övergripande konkurrenskraft hade utvecklats efter projektens slutförande. Vi bedömde särskilt deras verksamhet och marknadsställning, internationalisering²⁵, ekonomiska situation och innovationsförmåga. Där så var möjligt använde vi också databaser för att jämföra de stödmottagande små och medelstora företagens resultat med liknande företag (med liknande omsättning och antal anställda och som konkurrerade på samma lokala och regionala marknader) (se punkt 36).

21 Vi granskade dokument från kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) och generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag).

22 Vi granskade också relevanta dokument som tillhandahållits av de förvaltande myndigheterna, stödmottagande små och medelstora företag och tredje parter i de fyra medlemsstaterna, analyserade rapporter och bedömde uppgifter om de EU-finansierade projekten.

23 Vi intervjuade och skickade frågeformulär till myndigheterna i de utvalda medlemsstaterna och till alla 24 stödmottagare i vårt urval och samrådde med relevanta universitet och forskningscentrum för små och medelstora företag, näringslivsorganisationer och andra enheter på regional och nationell nivå samt EU-nivå.

24 På grund av de gällande hälso- och hygienrestriktionerna var alla intervjuer virtuella, även de som hölls med de stödmottagande små och medelstora företagen, och det var inte möjligt att utföra kontroller på plats. Vi kunde därför inte göra en fullständig bedömning av de medfinansierade investeringarnas faktiska förekomst. Vi kunde inte heller kontrollera att den övervakningsinformation som de nationella myndigheter som genomför Eruf-programmen rapporterade till kommissionen var korrekt.

25 Med tanke på de små och medelstora företagens betydelse för EU:s ekonomi och på de berörda Eruf-stödbeloppen kan vår rapport tjäna som ett värdefullt underlag och hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att bättre utnyttja Eruf-medel för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft under perioden 2021–2027.

Iakttagelser

Medlemsstaternas användning av Eruf för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft var inte tillräckligt riktad

26 Vi granskade hur medlemsstaterna hade utformat sina Eruf-program och sina finansieringsstrategier för att stödja åtgärder som syftade till att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Vi undersökte särskilt om medlemsstaternas finansieringsstrategier var inriktade på områden med störst tillväxtpotential, hur stor andel små och medelstora företag som man planerade att nå under programperioden 2014–2020 och vilken finansiering som varje stödmottagande litet eller medelstort företag i genomsnitt kunde förvänta sig att få.

Eftersom programmen inte behövde inriktas på områden med störst tillväxtpotential riskerar Eruf-stödet att inte uppnå kritisk massa

27 För programperioden 2014–2020 krävde inte Eruf-förordningen att medlemsstaterna skulle fastställa strategier för hur deras små och medelstora företags konkurrenskraft bäst skulle stödjas inom ramen för tematiskt mål 3. Detta kan jämföras med Eruf-finansieringen inom det tematiska målet ”Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation” (TO1), där medlemsstaterna var tvungna att ta fram strategier för smart specialisering (RIS3) som grund för att identifiera områden med störst potential för konkurrensfördelar och utforma sina program i enlighet med dem.

28 När det gäller tematiskt mål 3 bad kommissionen endast medlemsstaterna att visa att deras Eruf-åtgärder överensstämde med småföretagsaktens strategiska ram²⁶ som syftar till att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanade medlemsstaterna att prioritera områden som identifierats i deras RIS3 vid tilldelningen av medel till små och medelstora företags konkurrenskraft. Eftersom det inte fanns något rättsligt krav på att anpassa Eruf-åtgärderna till nationella/regionala strategier för små och medelstora företags konkurrenskraft hade kommissionen dock endast begränsade möjligheter att se till att Eruf-finansieringen riktades in på områden med störst tillväxtpotential.

29 När det gäller programperioden 2021–2027 finns det nödvändiga villkor för finansiering av små och medelstora företag inom de specifika målen 1.1 (forskning, utveckling och innovation) och 1.4 (kompetensutveckling), men det finns inget nödvändigt villkor när Eruf-program anslår medel till det specifika målet 1.3 (små och medelstora företags konkurrenskraft²⁷).

30 För programperioden 2014–2020 använde medlemsstaterna olika tillvägagångssätt när det gällde att tilldela Eruf-stöd för små och medelstora företags konkurrenskraft inom ramen för tematiskt mål 3. Luxemburg och Nederländerna tilldelade inga Eruf-medel till små och medelstora företags konkurrenskraft, medan andra tilldelade en betydande del av sin Eruf-finansiering. Polen, Italien och Portugal tilldelade de största beloppen i absoluta tal, medan Portugal, Förenade kungariket och Sverige tilldelade störst andel av sina Eruf-medel (se figur 5).

31 Eruf-stödet 2014–2020 syftade till att nå 3,3 % av alla små och medelstora företag i EU senast 2023 och 6,1 % efter programrevideringen 2020 (se punkt 33). I slutet av 2019 hade Eruf gett direkt stöd till 0,5 miljoner av de nästan 25 miljoner små och medelstora företagen i EU (1,9 %).

32 Medlemsstaterna följde också olika tillvägagångssätt i sina Eruf-program när det gällde antalet små och medelstora företag som fick finansiering inom tematiskt mål 3 (se figur 6). I Irland förväntades till exempel mer än 67 000 små och medelstora företag få finansiering under 2019 (eller mer än 25 % av alla små och medelstora företag). I absoluta tal hade Frankrike riktat insatser till flest företag (nästan 160 000 små och medelstora företag). Som jämförelse planerade andra medlemsstater att stödja endast några hundra företag, till exempel Österrike (435 små och medelstora företag finansierades)²⁸.

33 Eruf-programmen tillhandahöll varje stödmottagande litet eller medelstort företag i genomsnitt cirka 42 000 euro. Vår analys visar dock att skillnaderna var stora mellan medlemsstaterna när det gällde det faktiska finansieringsbelopp som varje stödmottagande litet eller medelstort företag fick: det varierade mellan omkring 392 000 euro per projekt i Österrike till under 1 000 euro i Irland. Totalt sett tilldelade sex EU-medlemsstater i genomsnitt under 30 000 euro per projekt 2019 (Irland, Frankrike, Danmark, Sverige, Spanien och Förenade kungariket). Projekt med så låga finansieringsbelopp riskerar att inte uppnå den kritiska massa som krävs för att åstadkomma en verklig förändring av de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

34 Under 2019 var genomförandet av Eruf-programmen långt framskridet, och mer än hälften av de avsedda små och medelstora företagen fick redan stöd (se bilaga III). Covid-19-utbrottet ledde till en ändring av programmen för att stödja små och medelstora företag under pandemin (se även punkterna 15 och 16). Därför reviderades målen uppåt, och antalet små och medelstora företag som skulle få stöd fördubblades nästan (från omkring 800 000 företag 2019 till 1,5 miljoner företag 2020). Detta berodde framför allt på Italien, som avsåg att stödja sex gånger fler små och medelstora företag, vilket motsvarade en ökning med mer än en halv miljon företag som skulle få stöd. Ytterligare fem medlemsstater mer än fördubblade också sina mål. Vid tidpunkten för revisionen kunde vi ännu inte bedöma om de reviderade målen är realistiska och om dessa medlemsstater har kapacitet att ge ändamålsenligt stöd till så många fler små och medelstora företag.

Eruf-stödet förbättrade inte i någon större utsträckning konkurrenskraften för de små och medelstora företag som fick stöd

35 Vi granskade ett urval av 22 projekt som hade fått direkt ekonomiskt stöd från Eruf till små och medelstora företag för att se hur företagens aktuella och potentiella konkurrenskraft hade utvecklats efter slutförandet av projekten. Vi bedömde de små och medelstora företagens

• verksamhet och marknadsställning (försäljningstillväxt, marknadsandel, kostnader, lönsamhet och arbetsproduktivitet),
• internationalisering (exportintensitet, exportandel och närvaro på nya utländska marknader),
• ekonomiska situation (finansiell autonomi och balanslikviditet),
• innovationsförmåga (produkt- eller tjänsteinnovation och forsknings- och utvecklingsverksamhet).

Vi bedömde också om Eruf-stödet var inriktat på konkurrenskraftsfaktorer på ett övergripande sätt för att rusta små och medelstora företag för framtiden.

36 Där så var möjligt jämförde vi de stödmottagande små och medelstora företagens ekonomiska och finansiella resultat med branschriktmärken och med resultaten för liknande företag (i fråga om omsättning och antal anställda) som konkurrerade på samma regionala eller nationella marknad. För denna analys använde vi europeisk och nationell statistik och kommersiella databaser (se bilaga IV för närmare uppgifter om indikatorer).

Vissa granskade små och medelstora företag drog nytta av Eruf-stödet, men merparten gjorde inte det

37 Eruf-stödet stimulerade investeringar i de stödmottagande små och medelstora företagen i vårt urval: stödmottagarna använde det för att öka sin produktionskapacitet genom att köpa ny utrustning (14 av de 22 projekten) eller bygga ut produktionsanläggningar (sex av de 22 projekten).

38 De flesta granskade små och medelstora företagen noterade mindre, gradvisa ökningar av konkurrenskraften, men alla konkurrensfaktorer förbättrades inte, till exempel inte export- och FoU-kapaciteten. Ruta 2 visar hur Eruf-projekt bidrog till konkurrenskraften hos två stödmottagande små och medelstora företag. Båda projekten gjorde det möjligt för de små och medelstora företagen att stanna kvar på marknaden genom gradvisa förbättringar trots intensiv konkurrens.

39 Vår samlade bedömning är att de flesta granskade projekt i bästa fall resulterade i gradvisa förbättringar av specifika produkter, tjänster eller processer inom de stödmottagande små och medelstora företagen. Även om stödet från Eruf kan ha förbättrat vissa aspekter gjorde det inte någon märkbar skillnad för de små och medelstora företagens övergripande konkurrenskraft. Detta väcker tvivel om Eruf-stödets nytta (se punkterna 40–46).

Lönsamheten ökade i nästan hälften av de stödmottagande små och medelstora företagen

40 Eruf-finansieringen bidrog till ökad försäljning i 14 av de 22 små och medelstora företagen i urvalet, medan tio uppvisade ökad lönsamhet. När det gällde de övriga tre kriterier som vi använde för att bedöma företagens verksamhet och marknadsställning var förbättringarna mindre. En fjärdedel ökade sin marknadsandel, medan omkring en tredjedel minskade sina kostnader och/eller ökade arbetsproduktiviteten (se figur 7). Merparten av de stödmottagande små och medelstora företag som vi intervjuade uppgav att effekterna av externa faktorer (nya produkter och varumärken som släpps ut på marknaden, nya marknadstrender och interna omorganisationer) i allmänhet uppvägde projektens effekter.

Lite drygt en tredjedel av de analyserade små och medelstora företagen ökade sin exportverksamhet

41 Alla små och medelstora företag är inte exportorienterade. Innan Eruf-projektet inleddes sålde 17 av de 22 små och medelstora företagen i urvalet sina produkter främst på den lokala, regionala eller nationella marknaden. Hälften exporterade mindre än 10 % av sin försäljning eller exporterade inte alls.

42 Vår analys visade att nio av de 22 stödmottagande små och medelstora företagen ökade sin internationella exponering efter Eruf-stödet. Av dessa lyckades sju öka sin exportintensitet, fem ökade andelen internationell försäljning och fyra lyckades komma in på nya utländska marknader (se figur 8).

43 När företag försökte expandera eller diversifiera verksamheten genom särskilda initiativ för att nå nya internationella marknader ledde det inte alltid till ökad export. Initiativen bestod vanligen av projekt där små och medelstora företag deltog i handelsmässor. De kompletterades dock inte av en strategi för internationalisering eller etablering på exportmarknader, en djupanalys av målmarknader eller personalutbildning i internationell handel.

Mindre än en tredjedel av de stödmottagande små och medelstora företagen förbättrade sin ekonomiska situation

44 Vår analys visade också att åtta av de 22 små och medelstora företagen i vårt urval förbättrade sina finansiella indikatorer. De förbättrade sin förmåga att uppfylla långsiktiga åtaganden (finansiell autonomi), och sex av dem förbättrade också sin förmåga att betala kortfristiga skulder (balanslikviditet). De övriga små och medelstora företagens ekonomiska situation uppvisade antingen inga betydande förändringar eller så försämrades den efter projektet (se figur 9).

Nästan alla projekt eftersträvade produkt-/tjänsteinnovation, men få utnyttjade forskning, utveckling och innovation fullt ut

45 Av de 22 projekten investerade 21 i innovation, främst i sina produkter eller tjänster, men också i sina processer. I de flesta projekt genomfördes inkrementell innovation genom förvärv av ny utrustning som gjorde det möjligt för de små och medelstora företagen att utveckla de specifika tekniska egenskaperna hos sina befintliga produkter. I nio fall ansåg vi att Eruf-projektet hade potential att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft (se figur 10). I sex av de nio fallen tog de små och medelstora företagen fram produkter som ännu inte fanns på den marknad där de var verksamma (varav ett med ett registrerat patent för att skydda sina immateriella rättigheter).

46 Tre Eruf-projekt hade också en positiv inverkan på de stödmottagande små och medelstora företagens långsiktiga FoU-kapacitet (se figur 10). De återstående 19 projekten behandlade inte denna nyckelfaktor, vilket begränsade de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Vi noterade också att de allra flesta små och medelstora företagen i vårt urval inte samarbetade med andra enheter kring forskning, utveckling och innovation (se punkt 62).

Eruf-stödet har lett till ”undanträngningseffekter” i ett antal fall

47 EU:s regler för statligt stöd syftar till att begränsa snedvridningar av konkurrensen och eventuella negativa effekter av offentliga ingripanden²⁹. Eruf-stöd för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft är en fördel som ett antal utvalda företag beviljas av de offentliga myndigheterna med hjälp av statliga medel. Stöd från Eruf kan dock undantas från reglerna för statligt stöd om de behöriga myndigheterna anser att det inte snedvrider konkurrensen³⁰.

48 Vi identifierade fem fall där Eruf-stödet kan ha haft en negativ påverkan på de ekonomiska utsikterna för icke stödmottagande små och medelstora företag som konkurrerade på samma marknader, och följaktligen den övergripande konkurrenskraften för små och medelstora företag (se två särskilda fall i ruta 3). Detta kallas ”undanträngningseffekt”, och risken är särskilt hög när stödet riktas till små och medelstora företag som huvudsakligen är verksamma på lokala och/eller regionala marknader.

Stöd till fristående projekt begränsar Erufs potentiella effekter

49 Vi bedömde om finansieringsstrategin för Eruf-programmen i de fyra granskade medlemsstaterna tillgodosåg de små och medelstora företagens behov och om den hade bidragit till att öka deras konkurrenskraft.

Merparten av Eruf-stödet går till fristående projekt och gör inte något åt de nyckelfaktorer som begränsar de små och medelstora företagens konkurrenskraft

50 För programperioden 2014–2020 och flera tematiska mål tillsammans öronmärktes totalt 40,6 miljarder euro (75 % av den totala Eruf-finansieringen) för stöd till små och medelstora företag genom fristående projekt som riktade sig till enskilda små och medelstora företag (se bilaga I). Vår analys av ett urval bestående av elva Eruf-program, 24 projekt som fick stöd från Eruf inom ramen för tematiskt mål 3 och de 16 tillhörande ansökningsomgångarna (se även punkt 63) visar att dessa projekt endast gav upphov till begränsade spridningseffekter. Det innebär att den nytta som enskilda granskade små och medelstora företag fick av Eruf-stödet inte utsträcktes till dem som inte fick något direkt ekonomiskt stöd.

51 Vi bad också de små och medelstora företagen i vårt urval att identifiera de huvudfaktorer som hindrar dem från att öka sin konkurrenskraft (se figur 11). De flesta företagen i vårt urval svarade att det fanns flera hinder. De som oftast nämndes var svårigheter att hitta kvalificerad arbetskraft, rättsliga hinder och administrativa bördor. Dessa resultat återspeglar resultaten från andra nyligen genomförda studier från kommissionen, ECB och EIB³¹.

52 För alla åtta granskade regionala Eruf-program konstaterade vi dock att projekten vanligtvis var inriktade på en specifik konkurrensfaktor utan att tillgodose företagens behov i vidare bemärkelse. Detta riskerar att begränsa Eruf-stödets ändamålsenlighet.

53 Merparten av projekten i vårt urval var inriktade på förvärv av nya produktionsmaskiner eller mer tekniskt avancerad utrustning. Detta gjorde det möjligt för stödmottagarna att öka produktionskapaciteten och tillverka produkter av högre kvalitet och med mer avancerade funktioner. Alla projekt tog dock inte tillräcklig hänsyn till väsentliga behov för att säkerställa projektens ändamålsenlighet, och i vissa fall slutade det med att små och medelstora företag investerade betydande resurser utan att förbättra sin övergripande konkurrenskraft (se exempel i ruta 4).

54 Vår analys visade också att inget av de granskade projekten behandlade frågan om tillgång till kvalificerad arbetskraft (som enligt de små och medelstora företagen i vårt urval var den huvudfaktor som begränsade deras konkurrenskraft). Till exempel kombinerade inga projekt stöd för investeringar med utveckling av den tillgängliga kompetensen i företaget. Även om de sistnämnda verksamheterna vanligtvis stöds av ESF, konstaterade vi att endast två ansökningsomgångar gjorde det möjligt att kombinera Eruf- och ESF-stöd i ett projekt.

55 Vi undersökte också om de förvaltande myndigheterna var proaktiva och tog reda på hur man bäst kunde identifiera och tillgodose små och medelstora företags behov för att öka deras konkurrenskraft. Vår analys tyder på att de flesta granskade ansökningsomgångarna hade kunnat anta en mer övergripande strategi för att undanröja flera av hindren för små och medelstora företags konkurrenskraft samtidigt. I de flesta ansökningsomgångar krävdes till exempel att de små och medelstora företagen skulle inkludera en affärsplan i projektansökan och där ange sina specifika behov och utmaningar.

56 Vi konstaterade dock att de flesta förvaltande myndigheter inte använde dessa affärsplaner för att föreslå ett paket med ekonomiskt stöd och andra former av stöd. I stället använde de framför allt planerna till att bedöma den föreslagna investeringens relevans.

57 I de flesta ansökningsomgångarna gick det inte att samtidigt lämna in projektförslag som gällde olika delar av de små och medelstora företagens konkurrenskraft (t.ex. forskning, utveckling och innovation, produktiv innovation, kvalifikationer och internationalisering). Endast tre av de 14 granskade ansökningsomgångarna syftade till att försöka hantera olika faktorer (se exempel i ruta 5). Detta innebar att små och medelstora företag var tvungna att delta i olika separata ansökningsomgångar om de ville försöka komma till rätta med olika faktorer som begränsade deras konkurrenskraft.

58 De förvaltande myndigheterna försökte inte heller utforma ansökningsomgångar som kombinerade ekonomiskt stöd och andra former av stöd, med ett enda undantag (se ruta 6).

Begränsat fokus på de små och medelstora företagens innovations- och forskningskapacitet

Oambitiösa mål för Eruf-finansiering av för företaget eller för marknaden nya produkter

59 År 2020 fastställdes målen att Eruf senast 2023 skulle stödja 23 153 företag att introducera för företagen nya produkter³² och 8 209 företag att introducera för marknaden nya produkter³³. Detta innebär att endast omkring 2 % av de stödmottagande små och medelstora företagen kommer att få Eruf-finansiering för perioden 2014–2020.

60 De flesta av de ansökningsomgångar som vi granskade hjälpte små och medelstora företag att utveckla produkter, tjänster eller processer som var innovativa för företaget (se punkt 45). De uppmuntrade dock inte företagen på ett ändamålsenligt sätt att introducera för marknaden nya produkter, utveckla FoU eller samarbeta med enheter utanför företagsvärlden. Ruta 7 illustrerar ett av de få exemplen i vårt urval med starkt fokus på forskning, utveckling och innovation.

En tredjedel av de granskade stödmottagande små och medelstora företagen samarbetade med forskningsinstitut

61 Samarbete med forskningsinstitut har potential att åtgärda en av de största bristerna när det gäller små och medelstora företags konkurrenskraft, nämligen den otillräckliga överföringen av resultat från forskning, utveckling och innovation till företagsprodukter eller företagstjänster. Vi konstaterade att sex av de 22 små och medelstora företagen i vårt urval uppgav att de hittills redan hade samarbetat med forskningsinstitut eller deltagit i kollektiva projekt för forskning, utveckling och innovation (se exempel i ruta 8).

Projekt som stöder flera små och medelstora företag tillhör undantagen, men många små och medelstora företag drar nytta av rådgivningstjänster

62 Kollektiva projekt, som försöker tillgodose flera små och medelstora företags gemensamma behov och möjligheter, har potential att göra det möjligt för företagen att dela risker, minska sin riskaversion, dela kostnader och snabbare uppnå sina mål. Vår analys visade dock att endast ett fåtal projekt i vårt urval genomfördes av grupper av företag eller andra enheter (t.ex. näringslivsorganisationer eller teknikcentrum). I ruta 9 ges exempel på ett sådant kollektivt projekt med positiva spridningseffekter till ett stort antal andra små och medelstora företag.

63 De små och medelstora företag som vi intervjuade lyfte fram behovet av kollektiva åtgärder för att främja eller skydda lokal produktion, men de upplevde att företagsnätverk endast gav ett litet mervärde. Inget företag ansåg att tillgång till sådana nätverk utgjorde en konkurrensfördel.

64 Jämfört med stora företag är de små och medelstora företagens interna ledningsstrukturer mindre omfattande och mindre välutvecklade. Ett viktigt behov för små och medelstora företag är därför tillgång till högkvalitativa rådgivnings-, coachnings- och nätverksmöjligheter³⁴ (se exempel i ruta 10).

65 År 2019 tillhandahöll Eruf annat stöd än ekonomiskt stöd (rådgivning, riktlinjer och konsulttjänster) till 44 % av de företag som fick stöd (382 000 av 861 600 företag). År 2020 minskade denna andel till 27 % (omkring 400 000 av 1,5 miljoner små och stora företag) på grund av omfördelningar och den därav följande ökningen av antalet små och medelstora företag som fick Eruf-stöd³⁵.

Erufs urvalsförfaranden är inte tillräckligt konkurrensutsatta, och merparten av stödet ges genom bidrag och inte genom återbetalningspliktigt stöd

66 De förvaltande myndigheter som genomför Eruf-program i medlemsstaterna ansvarar för att välja ut insatser³⁶. När de gör det ska de säkerställa att verksamheterna bidrar till att de specifika målen och resultaten för den relevanta prioriteringen uppnås. Valet av ansökningsomgång (konkurrensutsatt eller icke-konkurrensutsatt) ska ske med hänsyn till det specifika målet och förväntade resultat av stödet. Framför allt kräver förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–2027 att de urvalskriterier som används ska maximera mervärdet av ESI-fondernas bidrag.

67 Vi undersökte hur man i Eruf-programmen hade organiserat sina urvalsförfaranden och om EU-finansiering endast gick till de lämpligaste projektförslagen. Vi tittade också på i vilken utsträckning programmen använde sig av olika former av finansiering av Eruf-projekt för små och medelstora företags konkurrenskraft, inklusive finansieringsinstrument (dvs. återbetalningspliktigt stöd som lån, garantier eller eget kapital) och bidrag, samt huruvida de övervägde vilken typ av finansiering de stödmottagande små och medelstora företagen behövde.

Urvalsförfarandena inom de flesta Eruf-program är inte utformade så att de beviljar finansiering till de mest konkurrenskraftiga projektförslagen

68 Vår analys visade att merparten av de granskade ansökningsomgångarna inte säkerställde konkurrens mellan de sökande, eftersom de allra flesta ansökningarna endast behövde uppfylla minimiurvalskrav (se ruta 11). I de flesta ansökningsomgångarna valdes alla projekt ut som uppnådde en minimipoäng, oberoende av andra projekts poäng. Vi har lyft fram bristen på konkurrens mellan projektansökningar under urvalsförfarandena i en tidigare rapport³⁷.

69 Valet av tidpunkt för ansökningsomgångar är en annan faktor som kan förhindra att de mest lovande projekten väljs ut:

• Tidsbegränsade ansökningsomgångar uppmuntrar företag att ansöka när medel finns tillgängliga snarare än när medel behövs. Detta är särskilt viktigt när det gäller att stödja innovation, eftersom tidsbegränsade ansökningsomgångar kan vara olämpliga för att tillgodose företags behov av regelbunden innovation och synkronisering med marknadstrender³⁸. De flesta av de granskade ansökningsomgångarna var tidsbegränsade.
• Öppna ansökningsomgångar, som löper kontinuerligt, med fortlöpande projekturval och finansiering, säkerställer inte konkurrens mellan ansökningarna. Så länge medel finns tillgängliga får alla projekt som uppnår minimiurvalspoängen finansiering, vilket gör snabbhet till en viktigare faktor än kvalitet.

Öppna ansökningsomgångar med mellanliggande tidsfrister har potential att komma till rätta med dessa nackdelar och samtidigt säkerställa konkurrens mellan ansökningar och finansiering av de projekt som får högst poäng.

Eruf stöder små och medelstora företags konkurrenskraft framför allt genom bidrag, trots att finansieringsinstrument och återbetalningspliktigt stöd skulle kunna vara ändamålsenligare

70 Under många år har kommissionen avrått medlemsstaternas förvaltande myndigheter från att bara bevilja bidrag till små och medelstora företag, eftersom det finns tecken på att EU-stödet är lika ändamålsenligt (eller nästan lika ändamålsenligt) när bidraget minskas eller ersätts med finansieringsinstrument (dvs. återbetalningspliktigt stöd som lån eller garantier)³⁹.

71 För programperioden 2014–2020 förblev dock bidrag den i särklass mest använda formen av direkt ekonomiskt stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft. Totalt sett stod de för 66 % av den totala Eruf-finansiering som anslogs till små och medelstora företags konkurrenskraft (se figur 12).

72 Vår analys visade att 18 av de 22 stödmottagande små och medelstora företagen i vårt urval uteslutande fick bidrag. I detta sammanhang identifierade vi en innovativ strategi i Portugal som kombinerade bidrag och återbetalningspliktigt stöd för att uppmuntra de stödmottagande små och medelstora företagen att överträffa projektmålen, förutsatt att dessa är tillräckligt ambitiösa (se ruta 12).

73 Inget av de tillfrågade små och medelstora företagen uppgav att tillgång till kapital utgjorde ett potentiellt hinder för konkurrenskraften (se figur 11). De fick dock bidrag för att köpa nya, potentiellt kostnadssänkande maskiner, trots att noll- eller lågräntelån kunde ha täckt hela eller åtminstone en del av investeringen. Detta skulle ha gjort det möjligt att utnyttja tillgängliga Eruf-medel bättre och stödja betydligt fler små och medelstora företag.

De flesta stödmottagande små och medelstora företagen skulle ha gjort liknande investeringar utan Eruf eller annan offentlig finansiering

74 Vår analys visade också att 19 av de 22 små och medelstora företagen skulle ha gjort samma eller liknande investeringar även utan Eruf eller någon annan offentlig finansiering (se punkt 50). Två företag uppgav att de skulle ha investerat på exakt samma sätt, medan 17 sade att de skulle ha investerat senare eller minskat investeringens omfattning.

75 Endast tre av de stödmottagande företagen uppgav att de inte skulle ha gjort investeringen utan offentligt stöd. Detta bekräftar risken för att dödviktseffekter förekommer i denna typ av Eruf-stödordningar, vilket vi har konstaterat i tidigare rapporter⁴⁰. Dödviktseffekter kan endast förhindras om finansieringen inriktas på projekt som den privata enheten annars inte skulle genomföra, eftersom kostnaderna skulle överstiga den ekonomiska nyttan.

Slutsatser och rekommendationer

76 För programperioden 2014–2020 krävde inte Eruf-förordningen att medlemsstaterna skulle anpassa åtgärderna för små och medelstora företags konkurrenskraft i Eruf-programmen till nationella/regionala strategier. Kommissionen hade därför endast begränsade möjligheter att se till att Eruf-finansieringen var inriktad på områden med störst tillväxtpotential (se punkterna 26–29).

77 Vid utgången av 2019, det sista året före covid-19-pandemins utbrott, hade Eruf som mål att tillhandahålla direkt stöd till 0,8 miljoner av totalt nästan 25 miljoner små och medelstora företag i EU (3,3 %). Vi konstaterade att medlemsstaternas strategier varierade och att vissa riktade Eruf-stöd till några hundra företag medan andra fördelade finansieringen bredare. I Irland, till exempel, förväntades Eruf ge finansiering till mer än 67 000 små och medelstora företag (eller mer än 25 % av alla små och medelstora företag i landet), medan det österrikiska Eruf-programmet endast gav stöd till 435 företag. Det finansieringsbelopp som varje litet eller medelstort företag får varierar följaktligen kraftigt mellan medlemsstaterna. När Eruf-programmen sprider den tillgängliga finansieringen till alltför många små och medelstora företag finns det en stor potentiell risk för att Eruf-stödet inte uppnår den kritiska massa som krävs för att åstadkomma en verklig förändring av företagens konkurrenskraft (se punkterna 30–33).

78 Som en reaktion på covid-19-pandemin gjorde många medlemsstater omfördelningar i sina Eruf-program 2020 inom ramen för initiativen CRII/CRII+ och React-EU. Omfördelningarna ledde till ytterligare finansiering för små och medelstora företag och till en betydande ökning av antalet berörda företag. Detta är särskilt fallet i Italien där Eruf-stödet nu riktar sig till mer än 630 000 små och medelstora företag (dvs. mer än en halv miljon fler företag) (se punkt 34).

79 I de fyra granskade medlemsstaterna stimulerade Eruf-stödet 2014–2020 till små och medelstora företags konkurrenskraft dessa företags vilja att investera. Stödets ändamålsenlighet när det gällde att öka företagens konkurrenskraft begränsades dock av följande brister i den finansieringsstrategi som de förvaltande myndigheterna i medlemsstaterna tillämpade (se punkterna 35–48):

• De flesta ansökningsomgångar undanröjde inte alla relevanta hinder för konkurrenskraften som de stödmottagande små och medelstora företagen stötte på utan medfinansierade endast särskilda produktiva investeringar (såsom inköp av nya maskiner). I många granskade fall ledde Eruf-projekt inte till påvisbara förbättringar av de små och medelstora företagens konkurrenssituation när det gällde deras verksamhet och marknadsställning, internationalisering, ekonomiska situation eller innovationsförmåga.
• Ansökningsomgångarna finansierade sällan investeringar i andra mervärdesskapande processer för att öka de små och medelstora företagens konkurrenskraft på lång sikt (t.ex. deras kapacitet inom forskning, utveckling och innovation eller deras etablering på nya marknader). Få projekt erbjöd små och medelstora företag skräddarsydda rådgivningstjänster för att övervinna specifika hinder för konkurrenskraften.
• Projekten stödde huvudsakligen enskilda små och medelstora företag snarare än grupper av företag, vilket begränsade andelen små och medelstora företag som Eruf nådde ut till.
• Projektfinansieringen skedde främst genom icke-konkurrensutsatta ansökningsomgångar och urvalsförfaranden, där alla ansökningar som uppfyllde minimiurvalskriterierna fick finansiering.
• Finansieringen skedde i form av bidrag och inte genom återbetalningspliktiga former av stöd (såsom lån eller garantier). Inget av de granskade små och medelstora företagen nämnde dock svårigheter att få tillgång till finansiering som ett särskilt hinder för att öka konkurrenskraften. Användning av återbetalningspliktiga stödformer skulle ha gjort det möjligt för fonden att stödja fler företag

80 Vi konstaterade också att flera stödmottagande små och medelstora företag skulle ha gjort samma investeringar även utan EU-finansiering. I vissa fall hade Eruf-stödet en negativ påverkan på de ekonomiska utsikterna för icke stödmottagande små och medelstora företag som konkurrerade på samma regionala eller nationella marknader som stödmottagande små och medelstora företag. Detta minskade EU-stödets totala nettoeffekt (se punkterna 49–75).

Rekommendation 1 – Se över utformningen av ansökningsomgångar inom Eruf

Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna och stödja dem i arbetet med att utforma ansökningsomgångar som främjar inlämning av förslag som med större sannolikhet är ändamålsenliga när det gäller att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. I praktiken skulle detta innebära att man utlyser ansökningsomgångar som syftar till att

1. åtgärda flera faktorer som begränsar konkurrenskraften inom ett projekt; det kan till exempel handla om att kombinera forskning och innovation med investeringar, stöd till utbildning och kapacitetsuppbyggnad, utformning av en strategi för exportmarknaden och så vidare,
2. stärka samarbetet mellan små och medelstora företag och andra organ (t.ex. andra små och medelstora företag, näringslivsorganisationer och universitet/forskningsorganisationer),
3. stödja små och medelstora företags deltagande i rådgivningstjänster och rådgivningsnätverk (t.ex. Enterprise Europe Network, klusterorganisationer, centrum för företagsamhet och innovation, European Business and Innovation Centre Network osv.).

Tidsram: Före utgången av 2023.

Rekommendation 2 – Se över Erufs urvalsförfaranden för beviljande av bidrag

Kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna och stödja dem i arbetet med att se över Erufs urvalsförfaranden, särskilt när det gäller bidragsfinansiering, i syfte att välja ut projekt

1. genom en icke-konkurrensutsatt process endast när det är vederbörligen motiverat,
2. på grundval av ambitiösa urvalskriterier och tröskelvärden för att uppnå bästa möjliga förhållande mellan stödbelopp, genomförda verksamheter och måluppfyllelse.

Tidsram: Före utgången av 2023.

Rekommendation 3 – Prioritera användning av återbetalningspliktigt stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft

Kommissionen bör uppmana medlemsstaterna och stödja dem i arbetet med att se till att

1. finansieringsinstrument, det vill säga återbetalningspliktigt stöd, såsom lån, garantier eller eget kapital, prioriteras för stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft,
2. bidrag endast används i de fall där det finns ett tydligt behov (t.ex. för att åtgärda marknadsmisslyckanden) eller där det krävs för att uppnå specifika politiska mål (t.ex. bättre standarder för en cirkulär, grön och rättvisare ekonomi); när så är möjligt bör bidrag ges tillsammans med finansieringsinstrument.

Tidsram: Före utgången av 2023.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning II, med ledamoten Iliana Ivanova som ordförande, i Luxemburg den 6 april 2022.

Bilagor

Bilaga I – Perioden 2014–2020: Eruf-finansiering till små och medelstora företag per insatskod (i miljoner euro)

Bilaga II – Lista över utvalda projekt

Bilaga III – Eruf-finansiering för TO3 och planerat/faktiskt antal små och medelstora företag som ska nås fram till 2023 per medlemsstat (fram till och med slutet av 2019), förändringar som gjordes 2020 med anledning av covid-19-pandemin

Bilaga IV – Indikatorer som används för att bedöma en förändring i små och medelstora företags konkurrenskraft

Akronymer och förkortningar

Eruf: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

ESF: Europeiska socialfonden.

ESI-fonder: europeiska struktur- och investeringsfonder.

FoU: forskning och utveckling.

NGEU: NextGenerationEU

OP: operativt program.

RD&I: forskning, utveckling och innovation.

RIS3: strategi för smart specialisering.

RRF: faciliteten för återhämtning och resiliens.

SBA: ”Small Business Act” för Europa.

SMF: små och medelstora företag.

TO: tematiskt mål.

TO1: att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation.

TO3: att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag.

Ordförklaringar

dödviktseffekt: en situation där en EU-finansierad verksamhet skulle ha bedrivits även utan offentligt stöd.

Europeiska regionala utvecklingsfonden: en EU-fond som ska stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att finansiera investeringar som minskar obalanser mellan regioner.

europeiska struktur- och investeringsfonder: de fem viktigaste EU-fonderna som tillsammans stöder den ekonomiska utvecklingen i EU, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

faciliteten för återhämtning och resiliens: EU:s finansiella stödmekanism för att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och stimulera återhämtning, samtidigt som en grön och digital omvandling främjas.

flerårig budgetram: EU:s utgiftsplan som fastställer prioriteringar (baserade på politiska mål) och tak, under sex huvudrubriker, för i regel sju år; i den anges strukturen för de årliga EU-budgetarna och ett tak för varje utgiftskategori; den nuvarande fleråriga budgetramen omfattar perioden 2021–2027, den föregående perioden 2014–2020.

företag: en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet.

förvaltande myndighet: den nationella, regionala eller lokala (offentliga eller privata) myndighet som utsetts av en medlemsstat att förvalta ett EU-finansierat program.

konkurrenskraft: med avseende på ett företag en fördel som uppnås genom lägre kostnader, ökad produktivitet, förbättring, differentiering och innovation av produkter och tjänster samt bättre marknadsföring och varumärkesarbete.

nödvändigt villkor: en förutsättning som måste föreligga för att de specifika målen ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

operativt program: den grundläggande ramen för genomförande av EU-finansierade sammanhållningsprojekt under en fastställd period som återspeglar de prioriteringar och mål som fastställs i partnerskapsöverenskommelser mellan kommissionen och enskilda medlemsstater.

programperiod: den period inom vilken ett EU-utgiftsprogram planeras och genomförs.

strategi för smart specialisering: nationell eller regional strategi som fastställer prioriteringar för att skapa konkurrensfördelar genom att utveckla och matcha styrkor inom forskning och innovation med företagens behov och skapa konvergens i fråga om innovationsresultat.

tematiskt mål: det avsedda övergripande resultatet av en investeringsprioritering, uppdelat i specifika mål för genomförandet.

undanträngningseffekt: förbättring av ett litet eller medelstort företags resultat till följd av offentligt stöd på konkurrenternas bekostnad.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61108

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61108

Vi som arbetat med revisionen

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning II investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering, där ledamoten Iliana Ivanova är ordförande. Revisionsarbetet leddes av revisionsrättens ledamot Pietro Russo med stöd av Chiara Cipriani (kanslichef), Benjamin Jakob (attaché), Niels-Erik Brokopp (förstachef), Enrico Grassi (uppgiftsansvarig) och Angel Ramallo Ros, Angelika Zych och Sara Pimentel (revisorer).

Från vänster: Sara Pimentel, Enrico Grassi, Pietro Russo, Angela Ramallo Ros, Benjamin Jakob och Niels-Erik Brokopp.

Slutnoter

¹ Artikel 5 i EU-fördraget.

² Artikel 173 i EUF-fördraget (”Unionen och medlemsstaterna ska säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrensförmåga”).

³ Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa, KOM(2008) 394 slutlig, 25.6.2008, och översynen av den, KOM(2011) 78 slutlig, 23.2.2011.

⁴ Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, COM(2016) 733 final.

⁵ En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU, COM(2020) 103 final.

⁶ En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum, KOM(2010) 614 slutlig, 28.10.2010, och en uppdaterad version En ny industristrategi för EU, COM(2020) 102 final, 10.3.2020, och Uppdatering av industristrategin 2020:.en starkare inre marknad för EU:s återhämtning, COM(2021) 350 final, 5.5.2021.

⁷ Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020, 3.3.2010.

⁸ Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final, 11.12.2019.

⁹ Kommissionen, Draft thematic guidance fiche for desk officers – Competitiveness of small and medium-sized enterprises (SME), version 2, 13.3.2014.

¹⁰ Se till exempel kommissionens rapport Background documents for the European Semester – Measuring Competitiveness, ref. Ares(2018)1159686, 1.3.2018.

¹¹ Statistik från Eurostat finns endast tillgänglig för företag av olika storlek baserat på antalet anställda.

¹² På grundval av uppgifter från Eurostat om handelsverksamhet som klassificerar företag efter storleksklass.

¹³ Förordning (EU) nr 1287/2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).

¹⁴ Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

¹⁵ Förordning (EU) nr 1295/2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (EUT L 347, 20.12.2013, s. 221).

¹⁶ Förordning (EU) 2020/460 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013, 30.3.2020 (investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset – CRII), och förordning (EU) 2020/558 om ändring av förordningarna (EU) nr 1301/2013 och (EU) nr 1303/2013 vad gäller särskilda åtgärder för att tillhandahålla extraordinär flexibilitet vid användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att hantera covid-19-utbrottet, 23.4.2020 (investeringsinitiativ mot effekter av coronaviruset plus – CRII+).

¹⁷ Kommissionens ”Coronavirus dashboard: EU cohesion Policy response to the crisis”.

¹⁸ Meddelande från kommissionen EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation, COM(2020) 456 final, 27.5.2020.

¹⁹ ”Open Data Portal, REACT-EU dashboard”.

²⁰ Revisionsrätten,Arbetsprogram för 2022+, december 2021.

²¹ Förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 (EUT L 231, 30.6.2016, s. 60).

²² Förordning (EU) 2021/695 om inrättande av Horisont Europa av den 28 april 2021. 70 % av Europeiska innovationsrådets budget.

²³ Förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens²³ av den 12 februari 2021 (EUT L 57, 18.2.2013, s. 17): ”Smart och hållbar tillväxt för alla, inbegripet ekonomisk sammanhållning, sysselsättning, produktivitet, konkurrenskraft, forskning, utveckling och innovation, och en välfungerande inre marknad med starka små och medelstora företag”.

²⁴ Särskild rapport 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013 och särskild rapport 27/2021 EU:s stöd för turism: det behövs en ny strategisk inriktning och en bättre finansieringsstrategi.

²⁵ Se även särskild rapport 7/2022 Instrument för internationalisering av små och medelstora företag: stödåtgärderna är många men inte helt sammanhängande eller samordnade.

²⁶ Förhandsvillkor 3.1 ”Att särskilda åtgärder har vidtagits för att stödja främjandet av entreprenörskap med beaktande av småföretagsakten”.

²⁷ Artikel 15 och tillhörande bilaga IV om tematiska nödvändiga villkor i förordning (EU) 2021/1060 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

²⁸ Gemensam Eruf-indikator ”Antal företag som får stöd” (CO01). Uppgifter från ESI-fondernas portal för öppna data.

²⁹ Kapitel 1 i avdelning VII i EUF-fördraget och rådets förordning (EG) nr 994/98 om gruppundantagsförordningarna för statligt stöd av den 7 maj 1998.

³⁰ Se reglerna om stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om stöd av mindre betydelse – EUT L 352, 24.12.2013, s. 1) och den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden – EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

³¹ Europeiska kommissionen, Flash Eurobarometer 486, SMEs, start-ups, scale-ups and entrepreneurship, september 2020, Europeiska centralbanken, Survey on the access to finance of enterprises (SAFE), juni 2021, och Europeiska investeringsbanken, Regional Cohesion in Europe 2020–2021 – Insights from the EIB Investment Survey, september 2021.

³² Mål som fastställdes 2020 för 2023 avseende den gemensamma utfallsindikatorn CO29 ”Forskning och innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för företaget nya produkter” med koppling till tematiskt mål 3.

³³ Mål som fastställdes 2020 för 2023 avseende den gemensamma utfallsindikatorn CO28 ”Forskning och innovation: Antal företag som får stöd för att introducera för marknaden nya produkter” med koppling till tematiskt mål 3.

³⁴ Kommissionens efterhandsutvärdering av de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013Support to SMEs – Increasing Research and Innovation in SMEs and SME Development, februari 2016.

³⁵ ESI-fondernas plattform för öppna data. Mål som fastställdes 2020 för 2023 avseende den gemensamma utfallsindikatorn CO04”Antal företag som får annat stöd än ekonomiskt stöd (rådgivning)” med koppling till tematiskt mål 3.

³⁶ Artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 347, 20.12.2021, s. 320).

³⁷ Särskild rapport 21/2018 Urvalet och övervakningen av Eruf- och ESF-projekt under perioden 2014–2020 inriktas fortfarande främst på utfall.

³⁸ Europeiska kommissionen, Regional policy for smart growth of SMEs, Guide for Managing Authorities and bodies in charge of the development and implementation of Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation, 2013.

³⁹ Europeiska kommissionen, What are counterfactual impact evaluations teaching us about enterprise and innovation support?, 2012, GD Regional- och stadspolitik.

⁴⁰ Särskild rapport 04/2011 Revisionen av garantiinstrumentet för små och medelstora företag, årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2013 (EUT C 398, 12.11.2014, s. 1) och särskild rapport 08/2018 EU-stöd till produktiva investeringar i företag – större fokus på varaktiga resultat krävs.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-7963-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/685600	QJ-AB-22-010-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-7972-7	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/488369	QJ-AB-22-010-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.