Vår verksamhet
2022
Europeiska revisionsrättens
årliga verksamhetsrapport

Europeiska revisionsrätten

Ordförandens inledning

Kära läsare,

Europeiska unionen och dess medlemsstater behövde även under 2022 hantera konsekvenserna av covid‑19‑pandemin och de snabba klimatförändringarna. Samtidigt ställdes de inför ännu en kris i form av den massiva energi-, säkerhets- och migrationskris som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Alla dessa händelser påverkar i hög grad EU:s medborgare, ekonomi och globala förbindelser.

I samband med dessa utmaningar tillhandahåller EU ekonomiskt stöd i en aldrig tidigare skådad omfattning. Under perioden 2021–2027 kommer unionen att kunna använda 1,8 biljoner euro, varav 0,8 biljoner euro kommer från återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU.

Som externa revisorer gör vi opartiska bedömningar av EU:s politik och program och av kvaliteten på den ekonomiska förvaltningen av EU-medel i och utanför EU. Vi kontrollerar om EU:s utgifter följer reglerna och om unionens åtgärder och program ger valuta för pengarna. Vår strategi för 2021–2025 styr oss i arbetet med att granska EU:s finanser de närmaste åren och genomföra nödvändiga förändringar av vår organisation för att använda våra resurser på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Denna verksamhetsrapport ger en översikt över vårt arbete och våra publikationer under 2022, som var det andra året då vi genomförde vår nya strategi. Den innehåller även information om revisionsrättens förvaltning, personal, revisionsstöd och finanser.

Under 2022 offentliggjorde vi alla våra årliga rapporter inom de officiella tidsfristerna och därutöver 29 särskilda rapporter och översikter. Slutligen avgav vi åtta yttranden som bland annat rörde nya finansiella regler för unionens allmänna budget, finansieringen av planen REPowerEU, en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod och inrättandet av en social klimatfond.

Vi uttrycker fortsatt vår solidaritet med Ukraina och fördömer med kraft Rysslands invasion av landet. EU måste fortsätta att visa solidaritet och enighet. Som EU:s oberoende externa revisor kommer vi att göra allt vi kan för att fortsätta uppfylla vår roll.

EU-medborgarna, och våra institutionella intressenter och partner på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, kan räkna med att vi kommer att förse dem med oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid där vi belyser vad som fungerar bra, påpekar vad som inte gör det och rekommenderar förändringar.

Vi hoppas att du har nytta av informationen i årets verksamhetsrapport.

2022 i korthet

Vår verksamhet

Strategin för 2021–2025

Under många år har vi använt fleråriga strategier för att styra vårt revisionsarbete, främja initiativ till organisatoriska förändringar för kontinuerliga förbättringar och fortsätta att gå i bräschen för utvecklingen av revisionsarbetet i den offentliga sektorn.

2022: goda framsteg i
genomförandet av strategin

Vid utgången av 2022 hade vi slutfört det andra året med vår strategi för 2021–2025. Våra strategiska mål för denna femårsperiod är att förbättra arrangemangen för ansvarsskyldighet, öppenhet och revision inom alla typer av EU-åtgärder, inrikta våra revisioner på de områden och teman där vi kan ge störst mervärde och tillhandahålla hög revisionssäkerhet i en utmanande och föränderlig miljö.

För att omsätta vår strategi i praktiken har vi kommit överens om genomförandeåtgärder för varje mål och syfte, tilldelat ansvarsområden och fastställt tidsfrister. Under 2022 fortsatte vi att göra goda framsteg i fråga om flera åtgärder, särskilt när det gällde att

• välja ut granskningsuppgifter som på ett bra sätt täcker in de strategiska områdena,
• inleda ett antal revisioner av faciliteten för återhämtning och resiliens, däribland vårt första revisionsuttalande om facilitetens kostnader i linje med vår strategi för initiativet NextGenerationEU,
• uppgradera vår ram för kunskapshantering,
• utarbeta strategiska revisionsmetoder med avseende på bedrägerier och rättsstatsprincipen,
• genomföra en produktivitetsanalys av utvalda uppgifter för att identifiera områden där det finns utrymme för förbättringar,
• utarbeta en handlingsplan för vårt samarbete med andra revisionsorgan.

Revision av prestationen och korrektheten i EU:s åtgärder

Effektivitetsrevisioner, finansiella revisioner och
regelefterlevnadsrevisioner

Genom våra revisioner får EU-medborgarna och beslutsfattarna oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid. Vi belyser vad som fungerar bra och vad som inte gör det och rekommenderar förändringar.

Vi utför alla våra revisioner i enlighet med internationellt vedertagna revisionsstandarder för den offentliga sektorn.

Arbetsprogram

Vårt arbetsprogram
för 2023+

I vårt arbetsprogram för 2023+, som offentliggjordes i november 2022, anger vi våra revisionsprioriteringar för de kommande åren och redogör närmare för de 82 särskilda rapporter och översikter som vi planerar att offentliggöra 2023 och framåt. Arbetsprogrammet är tydligt anpassat till de prioriterade områden som fastställs i vår strategi för 2021–2025.

På området ”klimatförändringar, miljö och naturresurser” planerar vi att genomföra 21 revisioner på en rad olika teman, bland annat energitrygghet, föroreningar, klimatåtgärder och hållbar livsmedelsproduktion.

Inom ”motståndskraft inför hot mot unionens säkerhet och respekten för de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten”, har vi 14 granskningsuppgifter som bland annat rör jämlikhet för personer med funktionsnedsättning, rättsstatens principer, militär rörlighet och bistånd till flyktingar.

På området ”unionens ekonomiska konkurrenskraft” planerar vi att offentliggöra tolv rapporter om bland annat digitalisering av skolor, vätgastransporter och artificiell intelligens.

Inom ”finanspolitiken och unionens offentliga finanser” planerar vi sju granskningar av bland annat EU:s banktillsyn, utländska direktinvesteringar och återkrav av EU-medel.

Återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU, som tillför upp till 0,8 biljoner euro som ska användas på kort tid, står också högt på vår dagordning. Vi planerar att offentliggöra tolv gransknings­rapporter om NextGenerationEU som främst kommer att handla om faciliteten för återhämtning och resiliens.

Vi utarbetar vårt arbetsprogram från ett oberoende, men inte isolerat, perspektiv. Vi vänder oss till våra institutionella intressenter, särskilt Europaparlamentet. Parlamentsutskotten lämnade 131 revisionsförslag till vårt arbetsprogram för 2023+. Nästan två tredjedelar av dessa förslag har helt eller delvis tagits med i pågående eller framtida arbete eller har behandlats i våra senaste rapporter. Vi fick också åtta ytterligare uppslag till revisioner från nio medlemsstaters ständiga representationer. Vårt samarbete sträcker sig även utanför EU:s institutioner. Under 2022 mottog vi också 29 revisionsförslag från sex nationella parlament om aktuella utmaningar som EU och dess medlemsstater står inför.

Revisionsarbete på fältet

Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Våra revisorer gör också ett stort antal besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och andra EU-institutioner samt hos byråer och organ, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, EU-delegationer i länder utanför EU och internationella organisationer som hanterar EU-medel.

Vi besöker också mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos slutmottagarna. Efter att covid‑19‑restriktionerna lättade 2022 ökade vi våra kontroller på plats avsevärt, men vi utförde fortfarande en del av dessa kontroller virtuellt. Framöver kommer vi att sträva efter att framgångsrikt tillämpa erfarenheterna från pandemiåren och öka mervärdet av och effektiviteten i våra besök på plats genom att kombinera dem med arbetsuppgifter som utförs virtuellt.

Kontroller på plats

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Våra kontroller på plats inom EU samordnas vanligtvis med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.

Under 2022 ökade vi våra besök på plats jämfört med de föregående två åren då covid‑19‑relaterade rese- och folkhälsorestriktioner fortfarande gällde. Totalt tillbringade vi 2 039 dagar i medlemsstaterna och utanför EU, jämfört med 857 dagar 2021, 1 190 dagar 2020 och 3 605 dagar 2019. Våra revisorer tillbringade dessutom 945 dagar vid EU:s institutioner, decentraliserade byråer och organ runtom i EU, gemensamma företag, internationella organisationer som Förenta nationerna (FN) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt privata revisionsföretag. Motsvarande siffror för 2021, 2020 och 2019 var 299, 627 respektive 2 504 dagar.

Samtidigt använde vi oss i ökad utsträckning av distansgranskning och elektronisk insamling av bevis. Vi använde videokonferensverktyg och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, för att kommunicera med våra revisionsobjekt.

Våra rapporter

Våra granskningsrapporter, översikter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och rådet att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt i samband med det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.

Särskilda rapporter och översikter

Under 2022 offentliggjorde vi 29 särskilda rapporter och översikter som behandlade många av de utmaningar som EU står inför inom sina olika utgifts- och politikområden. De handlade bland annat om klimatåtgärder, energieffektivitet, 5G-nät, cybersäkerhet, bedrägerier inom den gemensamma jordbrukspolitiken och rättsstatsprincipen, för att bara nämna några. Tre av rapporterna rörde covid‑19‑pandemin: en handlade om fri rörlighet i EU under pandemin, en annan om EU-institutionernas motståndskraft och en tredje om vaccinupphandling. Vi slutförde också vår första särskilda rapport om återhämtningsinitiativet NextGenerationEU och kommissionens bedömning av nationella planer för återhämtning och resiliens.

På de följande sidorna ges en inblick i vårt arbete och exempel på särskilda rapporter från 2022 inom olika politikområden.

¹ Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) om situationen gällande Kosovo (UNSCR 1244/1999) och med Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring.

Årsrapporter och särskilda årsrapporter

I årsrapporterna redovisas i huvudsak resultaten av vårt arbete med revisionsförklaringen om Europeiska unionens budget, faciliteten för återhämtning och resiliens och budgeten för Europeiska utvecklingsfonden (EUF), men de behandlar även prestationsaspekter och budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.

I de särskilda årsrapporterna redovisas vårt årliga revisionsarbete när det gäller EU:s byråer och andra unionsorgan, gemensamma företag och Europaskolorna.

Vi offentliggör även en rapport om ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) verksamhet.

Årsrapport om EU:s budget för budgetåret 2021

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de intäkts- och kostnadstransaktioner som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s och medlemsstaternas finansiella regler.

Dessutom gör vi särskilda bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån (under)rubrikerna i den fleråriga budgetramen och faciliteten för återhämtning och resiliens. Vi analyserar också var och varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har genomförts.

Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

EU:s budget: uttalande utan reservation
om räkenskaperna och intäkterna

För budgetåret 2021 gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter.

EU:s budget: uttalande med avvikande mening
om kostnaderna

EU:s kostnader för 2021 uppgick till 181,5 miljarder euro, vilket motsvarar 1,3 % av EU‑27:s sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).

För budgetåret 2021 gjorde vi ett uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader.

Uppskattat fel på 3,0 %
(i budgetkostnaderna för 2021)

För budgetåret 2021 uppskattade vi att felnivån för budgetkostnaderna låg mellan 2,2 % och 3,8 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, har ökat jämfört med förra året, från 2,7 % till 3,0 %.

Anm.: Vi använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felnivån. Vi bedömer att felprocenten i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den övre och undre felgränsen.

Även detta år innehöll över 50 % av
EU-budgetens gransknings­population
väsentliga fel

För budgetåret 2021 utgjorde högriskkostnader 63,2 % av vår granskningspopulation, vilket kan jämföras med 59 % året innan. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 4,7 %, vilket kan jämföras med 4,0 % för budgetåret 2020.

Rubriker i den fleråriga budgetramen som
oftast innehöll fel: Inre marknaden,
innovation och digitalisering och
Sammanhållning, resiliens och värden

Den underrubrik i den fleråriga budgetramen som oftast innehöll fel budgetåret 2021 var Inre marknaden, innovation och digitalisering som följdes av Sammanhållning, resiliens och värden.

Faciliteten för återhämtning och resiliens:
första revisionsuttalandet om kostnaderna

Under 2021 omfattade vårt arbete för första gången faciliteten för återhämtning och resiliens där vi gjorde ett separat uttalande om kostnaderna för detta instrument. Detta speglar det faktum att faciliteten är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från de normala utgifterna inom den fleråriga budgetramen. Vår granskningspopulation omfattade den enda utbetalning som gjordes 2021, en betalning till Spanien som uppgick till 11,5 miljarder euro. Spaniens betalningsansökan innefattade 52 delmål som landet ansåg hade uppnåtts.

Vi gjorde ett uttalande utan reservation om kostnaderna för faciliteten för återhämtning och resiliens. Vi grundade vår bedömning på villkoret för utbetalning, det vill säga att delmålen och målen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Vi granskade därför om kommissionen hade samlat in tillräckliga och ändamålsenliga bevis till stöd för sin bedömning av detta villkor. Efterlevnad av andra EU-regler och nationella regler ingår inte i denna bedömning. De samlade revisionsbevis som vi inhämtade visade att ett av de 52 delmål som var kopplade till den första utbetalningen till Spanien inte hade uppnåtts. Kommissionen hade ännu inte fastställt någon metod för att kvantifiera effekterna av att ett delmål eller mål inte har uppnåtts. Vår uppfattning är att felet inte är väsentligt.

Fall av misstänkt bedrägeri
som rapporterades till Olaf och Eppo

Som EU:s externa revisor har vi inte något mandat att utreda misstänkta bedrägerier. Våra revisioner syftar därför inte specifikt till att upptäcka bedrägerier. När våra revisorer upptäcker fall där vi misstänker att bedräglig verksamhet kan ha ägt rum rapporterar vi dessa fall till de behöriga myndigheterna.

Under 2022 rapporterade vi 14 fall av misstänkta bedrägerier som vi hade upptäckt under vårt revisionsarbete till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Sex av dessa fall rapporterades också till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). 2021 rapporterade vi 15 fall av misstänkta bedrägerier till Olaf varav två också rapporterades till Eppo. I vår årsrapport om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta bedrägerifallen och om de efterföljande finansiella återkrav som Olaf rekommenderar.

Årlig prestationsrapport

Årlig rapport om
prestation: sista året av
vårt pilotprojekt

Vi delade upp vår årsrapport i två separata delar som ett pilotprojekt, vilket nu har avslutats i och med årsrapporten för budgetåret 2021. Den andra delen av årsrapporten handlade om utgiftsprogrammen inom ramen för EU:s budget och deras prestation.

Huvudtemat i prestationsrapporten för 2021 är integreringen av fem övergripande politiska prioriteringar i EU:s budget:

1. Bekämpning av klimatförändringar.
2. Bevarande av biologisk mångfald.
3. Jämställdhet.
4. FN:s mål för hållbar utveckling.
5. Den digitala omställningen.

Vi undersökte huruvida kommissionen hade införlivat de övergripande politiska prioriteringarna i EU-budgeten, spårat utgifter och rapporterat korrekt om resultaten.

Vi undersökte också om kommissionen tillämpade en lämplig prestationsram för att mäta EU-budgetens stöd till de övergripande prioriteringarna i de elva programmen i urvalet.

Vi följde även upp de revisionsrekommendationer som vi hade lämnat i särskilda rapporter som offentliggjorts 2018.

Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2021

EUF: uttalande utan reservation om
räkenskaperna och intäkterna,
uttalande med avvikande mening om
kostnaderna

Europeiska utvecklingsfonden (EUF), som lanserades 1959, var EU:s främsta instrument för att ge bistånd för utvecklingssamarbete till staterna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet (AKS) och till utomeuropeiska länder och territorier (ULT) fram till slutet av 2020. EUF finansieras av EU-medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) utanför EU:s allmänna budget. Den kommer att fortsätta att genomföras separat och vara föremål för separat redovisning fram till dess att den avslutas.

När det gäller den fleråriga budgetramen för 2021–2027 finansieras biståndet för utvecklingssamarbete till AKS-länderna och ULT genom EU:s budget.

EUF:s kostnader 2021 uppgick till 3,4 miljarder euro.

För budgetåret 2021 gjorde vi liksom tidigare år ett uttalande utan reservation om EUF:s räkenskaper liksom om intäkterna men ett uttalande med avvikande mening om EUF:s kostnader. Den uppskattade felnivån i kostnaderna var 4,6 % (3,8 % för budgetåret 2020).

Särskilda årsrapporter om EU-byråer

EU-byråerna är separata juridiska enheter som inrättas för att utföra specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter som hjälper EU-institutionerna att utforma och genomföra sin politik. Det finns sammanlagt 44 byråer.

Uttalande utan reservation om
alla EU-byråer utom en
för budgetåret 2021

Under budgetåret 2021 uppgick den totala budgeten för alla byråer som ingår i vårt mandat (exklusive Gemensamma resolutionsnämnden) till 4,1 miljarder euro, vilket motsvarar 2,5 % av EU:s allmänna budget för 2021. Motsvarande siffror för budgetåret 2020 var 3,7 miljarder euro respektive 2,2 %.

Sammantaget bekräftade vår revision av byråerna de positiva resultat som rapporterats föregående år. Vi gjorde uttalanden utan reservation om de 44 byråernas räkenskaper och om intäkterna. Vi godkände de betalningar som låg till grund för alla byråers räkenskaper, utom för byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA). För eu-LISA gjorde vi ett uttalande med reservation främst med anledning av oriktigheter i upphandlingsförfaranden.

Särskild årsrapport om gemensamma företag för budgetåret 2021

Gemensamma företag är EU:s offentlig-privata partnerskap mellan Europeiska kommissionen och näringslivet och i vissa fall även forskningsorganisationer, mellanstatliga organisationer eller deltagande medlemsstater. Deras främsta uppgift är att främja omvandlingen av vetenskaplig kunskap till marknadsfärdiga banbrytande innovationer inom ramen för en strategisk vision som delas av partnerna från näringslivet och forskningen.

Under 2021 antog rådet nya förordningar om inrättande av elva gemensamma företag som ska genomföra åtgärder inom Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa som är de fleråriga forsknings- och innovationsprogrammen för budgetperioden 2021–2027. De gemensamma företagen genomför specifika forsknings- och innovationsagendor på områdena transport, energi, hälsa, biobaserade industrier, viktig digital teknik, superdatorer och smarta nätverkssystem.

Åtta av de elva gemensamma företagen var redan verksamma inom det tidigare programmet (Horisont 2020) och kommer att fortsätta sin verksamhet inom de nya programmen som nya juridiska enheter med nya namn och utökade, eller något ändrade, ansvarsområden. Utöver de redan verksamma gemensamma företagen har tre nya inrättats: det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, det gemensamma företaget för global hälsa, EDCTP3, och Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet. Revisionsrätten kommer att granska de tre nya gemensamma företagen för första gången efter det att de har fått ekonomiskt självbestämmande, vilket förväntas ske 2023.

Dessutom finns ett ytterligare gemensamt företag, Fusion for Energy, som finansieras av Euratom och ansvarar för Europas bidrag till den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).

Uttalande utan reservation om alla
gemensamma företag
för budgetåret 2021

För budgetåret 2021 gjorde vi uttalanden utan reservation om räkenskaperna, intäkterna och betalningarna för samtliga gemensamma företag.

I revisionsuttalandet om årsredovisningen 2021 för det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E) lämnade vi dock liksom tidigare år en upplysning av särskild betydelse, framför allt för att uppmärksamma risken för ytterligare kostnadsökningar och förseningar i genomförandet av Iterprojektet.

Särskilda årsrapporter om Europaskolorna och Gemensamma resolutionsnämndens ansvarsförbindelser

Vi offentliggjorde vår årliga rapport om granskningen av de 13 Europaskolornas konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2021. Granskningen visade inte på några väsentliga fel i räkenskaperna, men vi kunde ändå inte bekräfta att skolornas ekonomiska förvaltning fullt ut följde deras budgetförordning och tjänsteföreskrifterna.

Vi rapporterar också årligen om Gemensamma resolutionsnämndens (SRB), rådets och kommissionens ansvarsförbindelser som uppstår till följd av att de utför sina uppgifter enligt förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. I vår rapport om budgetåret 2021 drar vi slutsatsen att det inte har framkommit några omständigheter som tyder på att Gemensamma resolutionsnämndens, kommissionens och rådets ansvarsförbindelser som uppstått till följd av att de utför sina uppgifter innehåller väsentliga felaktigheter.

Våra årsrapporter inleder
Europaparlamentets förfarande för
beviljande av ansvarsfrihet

Offentliggörandet av våra årsrapporter är också startskottet för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, då Europaparlamentet beslutar, på rekommendation av rådet, om kommissionen och andra organ har förvaltat EU:s budget på ett tillfredsställande sätt. Om så är fallet beviljas de ansvarsfrihet.

I oktober 2022 började vi presentera våra årsrapporter för 2021 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och rådets budgetkommitté. Därefter presenterade vi dem också för Europaparlamentet vid dess plenarsammanträde och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor).

Under 2022 presenterade vi dessutom våra årsrapporter för de nationella eller regionala parlamenten och regeringarna i 21 medlemsstater.

Yttranden

Granskning av kommissionens
lagstiftningsförslag

Som EU:s oberoende externa revisor bidrar vi till att förbättra den ekonomiska förvaltningen genom att offentliggöra yttranden över kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. I de fall där lagstiftningsförslagen medför betydande finansiella effekter kräver unionsrätten att vi rådfrågas. Övriga institutioner kan också begära att vi yttrar oss i andra särskilda frågor. Alla våra yttranden överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

År 2022 offentliggjorde vi åtta sådana yttranden. Dessa gällde främst kommissionens lagstiftningsförslag om ändring av de finansiella reglerna för unionens allmänna budget, men också om införandet av nya regler om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, medlemsstaternas möjlighet att använda sina nationella planer för återhämtning och resiliens till att finansiera planen REPowerEU, införandet av en diversifierad finansieringsstrategi som en allmän lånemetod samt en social klimatfond.

Revisionsrättens tidskrift Journal

Varje nummer av revisionsrättens tidskrift Journal innehåller artiklar på ett visst tema, för det mesta med ett revisionsperspektiv, skrivna av medarbetare i och utanför EU:s institutioner.

Under 2022 gav vi ut två nummer (på engelska) som tog upp ämnena sammanhållningspolitiken och NextGenerationEU: samverkan eller krock? och EU:s facilitet för återhämtning och resiliens: ett språng mot ett resilient Europa?.

Konferenser och webbinarier

Under 2022 anordnade vi också (eller var medarrangörer till) ett antal konferenser och webbinarier som var öppna för intressenter.

Nedan ges två exempel.

Revisionsrättens webbinarium om
ett paradigmskifte för EU Revisionsrättens seminarium om
insatser mot penningtvätt

Digitalisering av revisionsarbetet

Revisionsrätten fortsätter att effektivisera sina revisionsprocesser genom att förbättra integreringen av och driftskompatibiliteten mellan befintliga system. Parallellt har vi infört automatisering, it-revision och avancerad dataanalysverksamhet som en del av vår utvecklingsplan för bättre utnyttjande av teknik för revision. Vi har också fortsatt vår innovationsverksamhet som syftar till att identifiera ny teknik som kan användas på nya sätt för att stödja revisionsarbetet.

Möten och evenemang i hybridform

Pandemin bidrog till att undanröja både tekniska och psykologiska hinder för människor och organisationer att arbeta och mötas på distans, och samtidigt förbättrades deras digitala kompetensnivå. Revisionsrätten var inget undantag. Distansmöten eller hybridmöten används nu regelbundet vid arbetsmöten, särskilt med externa berörda parter såsom revisionsobjekt och andra EU-organ och internationella organ. Därmed har man kunnat dra ner på antalet tjänsteresor till den miniminivå som krävs för att uppnå institutionens mål.

Vi har utrustat våra mötesrum med avancerade videokonferenslösningar och tillhandahåller bärbar utrustning, vilket möjliggör gruppmöten var som helst i revisionsrättens byggnader.

Slutligen har vi omvandlat ett sammanträdesrum till en virtuell tv-studio med möjlighet till högkvalitativ inspelning och sändning av streamade presskonferenser, hybridkonferenser med tolkning eller andra informations- eller utbildningsevenemang samt stödjande kommunikationsverksamhet för institutionen.

Digital integrering och
automatisering

Den lösning som infördes för några år sedan för att kunna utbyta dokument och uppgifter med revisionsobjekten på ett säkert sätt, ECAFiles, har integrerats med vårt huvudsakliga revisionshanteringssystem, Assyst, och med det system som hanterar godkännandeprocessen, Clear. Det förenklar och förbättrar kommunikationen med revisionsobjekten under hela revisionen.

I de fall vi inte kunde få programmatisk åtkomst till revisionsobjektens databaser lanserade vi tjänsten för robotstyrd processautomation 2021. Det gav oss ett alternativ till att manuellt ladda ner, spara och kontrollera dokument från databaserna, förutsatt att dokumenten görs tillgängliga i det format som krävs.

Avancerade
dataanalystjänster

Det nya team som inrättades 2021 för data och teknik för revision (D.A.T.A.) fortsatte sitt arbete med att genomföra utvecklingsplanen för bättre utnyttjande av teknik till stöd för revisionsrättens revisionsmål.

D.A.T.A.-teamet samarbetade nära med granskningsteamen för att förstå deras specifika processer och behov. Eftersom behoven är komplexa varierade arbetet från kortare rådgivningsinsatser till fullskaligt deltagande i granskningsuppgifter.

D.A.T.A.-teamet drev, eller deltog i, flera projekt för revisionsrätten som helhet: de tillhandahöll dataexpertis till arbetsgruppen för NextGenerationEU, skapade en datavetenskapsgemenskap för revisorer samt gjorde bedömningar och genomförbarhetsstudier av en ny semantisk sökmotor för revisionsrättens egen produktion.

Vi inrättade också en ”datavetenskaplig infrastruktur” för att möjliggöra databehandling och avancerad analys och visualisering främst av ostrukturerade datamängder och stordata.

Samtidigt lanserade vår it-avdelning en datalagertjänst i oktober 2022 där användare kan bearbeta och analysera strukturerade data med olika grad av självständighet, allt från att ta fram förutbestämda rapporter för standardanvändare till att bearbeta data och skapa specifika rapporter och visualiseringar för expertanvändare.

Innovation

Samarbetet med EU:s medlemsstaters högre revisionsorgan om teknik och innovation för revision inom ramen för nätverket och plattformen TiNA fortsatte. Elva TiNA-evenemang anordnades online på olika teman, från granskning av cybersäkerhet och säker dataöverföring till användning av specifika verktyg för dataanalys och processutvinning.

Revisionsrätten fortsatte att delta aktivt i gruppen för ny teknik inom den interinstitutionella kommittén för digital omvandling, som arbetar med att införa teknik som artificiell intelligens, förstärkt verklighet eller blockkedjeteknik inom EU-institutionerna. Ett förslag till ett gemensamt projekt för att utnyttja distribuerad databasteknik för att ytterligare säkra utbyten med revisionsobjekt har inletts.

Kontakter med andra institutioner

Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.

Europaparlamentet

Under 2022 återgick Europaparlamentet gradvis till att låta andra institutioner och organ regelbundet delta fysiskt vid plenar- och utskottssammanträden. Till följd av detta minskade revisionsrättens totala antal framträdanden, som till största delen var fysiska under 2022, något till 134, jämfört med 147 under 2021 då allt deltagande skedde på distans.

Europaparlamentets utskott och organ, särskilt budgetkontrollutskottet, bjuder regelbundet in revisionsrättens ledamöter och granskningsteam för att presentera resultaten av vårt arbete vid sina sammanträden.

Totalt sett presenterade våra ledamöter 16 särskilda rapporter och en översikt för budgetkontrollutskottet under 2022. De deltog också i 16 offentliga utfrågningar i budgetkontrollutskottet om ansvarsfrihet för 2021, inklusive presentationen av vår årsrapport för 2021 av revisionsrättens ordförande Tony Murphy.

Dessutom gjorde ledamöterna 27 presentationer av särskilda rapporter och översikter inför 14 andra parlamentsutskott, främst vid gemensamma sammanträden med andra berörda utskott.

I mars 2022 bjöd utskottsordförandekonferensen in revisionsrättens ordförande till en diskussion om vårt arbetsprogram för 2022+ och samrådet om arbetsprogrammet för 2023+. Revisionsrättens före detta ordförande Klaus‑Heiner Lehne deltog i Europaparlamentets plenarsammanträde om beviljandet av ansvarsfrihet för 2020 i maj. I oktober träffade revisionsrättens ordförande Tony Murphy Europaparlamentets talman Roberta Metsola och presenterade årsrapporten för 2021 vid Europaparlamentets plenarsammanträde. Ledamöterna i avdelning II träffade också samordnarna för utskottet för regional utveckling i juni för att diskutera fortsatt samarbete, och budgetkontrollutskottet besökte revisionsrätten i november för en diskussion med kollegiet.

Europeiska unionens råd

Revisionsrättens totala antal framträdanden ökade avsevärt mellan 2021 och 2022 – från 68 till 82.

Som regel behandlar rådets förberedande organ alla våra särskilda rapporter kort efter offentliggörandet men inte nödvändigtvis alla översikter och yttranden. Under 2022 presenterade vi 26 särskilda rapporter och tre yttranden inför 19 olika rådskommittéer och arbetsgrupper.

Under 2022 deltog revisionsrättens företrädare också vid 29 möten om ansvarsfrihet för EU:s budget för budgetåren 2020 och 2021. Dessutom bjöd rådets budgetkommitté in revisionsrättens ledning för att presentera vårt arbetsprogram för 2023+ och budgetförslaget för 2023.

Rådets ordförandeskap –
Frankrike: januari–juni 2022,
Tjeckien: juli–december 2022

I och med att covid‑19‑restriktionerna lättade kunde revisionsrättens företrädare återigen delta fysiskt i de flesta mötena i Europeiska unionens råd. Viss samverkan sker dock fortfarande på distans. Det nya arbetssättet gjorde också att vi kunde ha fler kontakter med rådet, såsom riktade tekniska genomgångar av vissa rapporter för de ständiga representationerna vid EU.

I juli 2022 träffade revisionsrättens tidigare ordförande Klaus‑Heiner Lehne den tjeckiska premiärministern och EU- och finansministrarna för att diskutera rådsordförandeskapets prioriteringar. Revisionsrättens ledamöter Iliana Ivanova och Jan Gregor deltog i ett informellt möte med ministrarna med ansvar för sammanhållningspolitiken i september. Revisionsrättens ordförande Tony Murphy träffade Sveriges statsminister och finansminister i november. I december 2022 träffade revisionsrättens ordförande Tony Murphy tillsammans med ledamoten Jan Gregor Tjeckiens finansminister i dennes egenskap av Ekofinrådets ordförande innan årsrapporten för 2021 presenterades för EU:s finansministrar. Under 2022 deltog dessutom revisionsrättens ledamöter och ledning i 14 möten med företrädare för ständiga representationer vid EU.

Nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar

Möten med
nationella eller regionala parlament

Under 2022 presenterade våra ledamöter och medarbetare vårt arbete vid 88 möten med nationella eller regionala parlament i 20 medlemsstater.

Möten med
medlemsstaternas regeringar

Revisionsrättens ledamöter och ledning presenterade vårt arbete vid 133 möten med medlemsstaternas regeringar och regeringsorgan i 22 medlemsstater under 2022.

Europeiska kommissionen

Åsiktsutbyte med våra revisionsobjekt
på högsta nivå

Revisionsrättens ledamöter och kommissionens ledamöter har regelbundna bilaterala kontakter om planerade och pågående granskningsuppgifter.

Sedan flera år tillbaka är det också en väl etablerad praxis att våra ledamöter har ett årligt möte med sina motparter i Europeiska kommissionen. Vid dessa möten ges tillfälle att utvärdera och reflektera över hur vi kan stärka vårt samarbete ytterligare.

Samarbete med andra högre revisionsorgan

Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen

Vårt samarbete med de högre revisionsorganen i de 27 medlemsstaterna äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen. Detta forum underlättar dialog och utbyte mellan EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten.

Under 2022 fortsatte samarbetet i EU:s nätverk för revision av frågor som rör covid‑19‑pandemin, och en mängd faktablad om de högre revisionsorganens insatser på detta område under 2020 och 2021 offentliggjordes på kontaktkommitténs webbplats. Vi fortsatte också vårt samarbete kring granskningen av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och de nationella planerna för återhämtning och resiliens. När det gäller återhämtningsplanerna sammanträdde revisionsansvariga och revisorer från 22 högre revisionsorgan i EU regelbundet och diskuterade sina slutförda, pågående och planerade revisioner med anknytning till NextGenerationEU.

Det årliga mötet 2022

I maj 2022 stod vi värd för kontaktkommitténs årliga möte. Det var det första fysiska mötet mellan ordförandena för de högre revisionsorganen i EU:s medlemsstater sedan 2019, efter att ett onlineevenemang på hög nivå hade hållits i november 2021. Det som främst diskuterades vid mötet var de strategiska uppgifterna och utmaningarna för EU:s högre revisionsorgan i arbetet med att bedöma mervärdet av faciliteten för återhämtning och resiliens på nationell nivå och EU-nivå.

Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi stöder också de högre revisionsorganen i EU:s kandidatländer (Albanien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) och potentiella kandidatländer (Bosnien och Hercegovina och Kosovo²).

Under 2022 hjälpte vi Sigma (Support for Improvement in Governance and Management), ett gemensamt initiativ av OECD och Europeiska unionen, att anordna ett möte för nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU i Paris.

² Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) om situationen gällande Kosovo (UNSCR 1244/1999) och med Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring.

Intosai

Under 2022 fortsatte vi att delta aktivt i den verksamhet som Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) bedriver. Som vice ordförande för kommittén för standarder för yrkesutövningen (PSC) bidrog vi med synpunkter till Intosais arbetsgrupp för strategisk planering och samarbetade aktivt med ordförandena för de övriga målen. Vi stod också värd för det 21:a mötet i PSC:s styrkommitté i september, där rapporten om moderniseringen av ramarna för standarder, som leddes av revisionsrätten, antogs.

I november 2022 deltog vi i den XXIV:e Intosaikongressen (Incosai) i Rio de Janeiro. Kongressen äger rum vart tredje år. Den är Intosais högsta organ, där organisationens viktigaste administrativa beslut fattas. Vid kongressen antogs Intosais strategiska plan för 2023–2028, och revisionsrätten tog över rollen som ordförande för PSC från Brasiliens högre revisionsorgan. I denna roll har revisionsrätten nu status som ledamot i Intosais styrelse.

Vi deltog även i underkommittéerna för standarder för yrkesutövningen och andra av Intosais arbetsgruppers verksamheter och projekt, särskilt om miljörevision, stordata, modernisering och reformering av finansiell lagstiftning samt utvärdering av offentlig politik och offentliga program. Dessutom har vi lett projektet för att uppdatera ISSAI 140 om kvalitetsledning för högre revisionsorgan och samarbetat med Intosais utvecklingsinitiativ (IDI) för att ta fram riktlinjer för genomförandet av den nya standarden.

Eurosai

Vi medverkade också aktivt i den verksamhet som bedrevs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt i arbetsgrupperna för miljörevision, informationsteknik och revision av medel som avsätts vid katastrofer, samt nätverket för etik.

Under 2022 fortsatte vi arbetet i projektgruppen ”Förberedelser för framtida risker och klimatkrisen: dags för revisionen att inta ett långsiktigt perspektiv?” (under gemensam ledning med Förenade kungarikets högre revisionsorgan) på temat framåtblickande och framväxande problem. Dessutom bidrog vi aktivt till projektgruppen för revision av insatserna med anledning av covid‑19‑pandemin.

Vår ledning

Ledamöter

Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av ledamöter, en från varje medlemsstat. Varje ledamot nomineras av sin nationella regering och utses sedan av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Vi har ingen roll i processen för att nominera eller utse våra ledamöter.

Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avger de en högtidlig försäkran om detta inför domstolen.

2022 utnämnde rådet en ny slovensk ledamot, Jorg Kristijan Petrovič (från den 7 maj), en ny nederländsk ledamot, Stef Blok (från den 1 september), en ny maltesisk ledamot, George Marius Hyzler (från den 1 oktober), en ny cypriotisk ledamot, Lefteris Christoforou (från den 2 november) och en ny litauisk ledamot, Laima Liucija Andrikienė (från den 16 november). Rådet förnyade också mandaten för den tjeckiska ledamoten Jan Gregor, den lettiska ledamoten Mihails Kozlovs och den polska ledamoten Marek Opioła, för ytterligare en sexårsperiod (från den 7 maj).

Vår nederländska ledamot Alex Brenninkmeijer avled tyvärr den 14 april 2022.

Nomineringsförfarandet för att utse en ny portugisisk ledamot pågick fortfarande i slutet av 2022.

Kollegiet sammanträdde 25 gånger under 2022. Närvaron vid dessa sammanträden var 93 %. Ledamöterna deltog också i avdelnings- och kommittésammanträden (se även Revisionsavdelningar och kommittéer).

Revisionsrättens seminarium 2022:
om hur vi blir effektivare och
använder våra resurser på bästa sätt
i det framtida revisionsarbetet

En gång om året håller våra ledamöter, generalsekreteraren och direktörerna ett tvådagarsseminarium för att diskutera viktiga frågor som rör revisionsrättens långsiktiga strategi, arbete och organisation.

Under revisionsrättens seminarium 2022 diskuterade ledamöterna följande centrala frågor:

• Hur vi kan uppnå ytterligare effektivitets- och produktivitetsvinster vid utarbetandet av våra särskilda rapporter.
• Frågor om den praktiska tillämpningen av revisionsrättens uppförandekod.
• Arbetsprogrammet för 2023+.

Ordförande

Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och prestationsstyrning, kommunikation och mediekontakter, kontakter med andra institutioner, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden företräder också revisionsrätten i dess kontakter med omvärlden.

Våra ledamöter väljer en ordförande bland sig för en period av tre år som kan förnyas. Den valda personen intar då rollen som den främste bland likar (primus inter pares), är ordförande vid kollegiets sammanträden och ser till att revisionsrättens beslut verkställs.

Den 1 oktober 2022 blev Tony Murphy revisionsrättens ordförande när han efterträdde Klaus‑Heiner Lehne.

Revisionsavdelningar och kommittéer

Ledamöterna placeras i en av fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, översikterna och yttrandena antas. Revisionsavdelningarna fördelar uppgifterna bland sina ledamöter. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter inför sin avdelning och inför kollegiet. Revisionsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.

Ledamöterna i varje revisionsavdelning väljer en doyen för en tvåårsperiod som kan förnyas. Den 11 oktober 2022 var doyenerna i de fem revisionsavdelningarna Joëlle Elvinger, Annemie Turtelboom, Bettina Jakobsen, Mihails Kozlovs och Jan Gregor.

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten behandlar revisionsrättens riktlinjer, standarder och metoder för revision, revisionsstöd och revisionsutveckling samt kontroll av revisionskvaliteten. Den består av en ledamot från varje revisionsavdelning och har sedan den 2 november 2022 Iliana Ivanova som ordförande.

Förvaltningskommittén och, i förekommande fall, kollegiet av ledamöter, som båda leds av revisionsrättens ordförande, fattar beslut i allmänna strategiska och administrativa frågor. Förvaltningskommittén består av ordföranden, doyenen i varje avdelning, ordföranden för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner (från den 10 oktober 2022 Eva Lindström).

Under 2022 höll avdelningarna 113 sammanträden, förvaltningskommittén 15 sammanträden och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten tio sammanträden. Närvaron vid dessa sammanträden var 95 %, 94 % respektive 89 %.

Det finns även andra kommittéer, till exempel etikkommittén (där Joëlle Elvinger är ordförande), internrevisionskommittén (där Hannu Takkula är ordförande) och rådgivande panelen för framsynthet (där Helga Berger är ordförande).

Revisionsrättens högsta ledning inbegriper generalsekreteraren och direktörerna. Det finns totalt tio direktorat, varav fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.

Prestationsmätning

Vi använder ett antal kritiska prestationsindikatorer (KPI) för att informera ledningen om framstegen mot våra strategiska mål, stödja beslutsfattandet och informera intresserade institutioner om hur vi presterar. Vi uppdaterade de kritiska prestationsindikatorerna för att stödja vår strategi för 2021–2025. Följande uppsättning kritiska prestationsindikatorer ger en bred översikt över hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas:

• Antal offentliggjorda rapporter (jämfört med antalet planerade).
• Närvaro i medierna.
• Effekter av vårt arbete och hur det uppfattas (återkoppling från intressenter).
• Våra framträdanden inför andra institutioner, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar samt internationella verksamheter.
• Genomförande av revisionsrättens rekommendationer.

29 rapporter offentliggjordes 2022

Vi offentliggjorde 29 rapporter jämfört med 32 under 2021, varav 28 var särskilda rapporter och en var en översikt.

Närvaro i medierna

2022: betydligt större
mediatäckning

År 2022 registrerade vi omkring 130 000 onlineartiklar och inlägg på sociala medier med anknytning till våra granskningsrapporter, andra publikationer eller revisionsrätten i allmänhet. Det innebär att mediatäckningen har ökat betydligt jämfört med föregående år (2021: 67 000; 2020: 32 000).

Mediatäckningen kan variera avsevärt beroende på rapporternas ämne och komplexitet. Externa faktorer, såsom en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende, kan också påverka mediernas intresse för våra publikationer. Under kriser, såsom covid‑19‑pandemin eller Rysslands anfallskrig mot Ukraina, är mediernas uppmärksamhet dessutom särskilt inriktad på material som rör de kriserna.

Interaktion med pressen

Sedan nedstängningen med anledning av covid‑19‑pandemin har vi informerat om våra publikationer virtuellt, vilket har gjort det möjligt för oss att öka kontakterna med journalister.

Under 2022 offentliggjorde vi 41 pressmeddelanden på 24 EU-språk samt informationsmeddelanden, information till medierna och inspelade uttalanden (färdiga att använda) på vissa språk. Vi gav också ett antal intervjuer i stora mediekanaler i hela Europa som omfattade radio, tv och press. Dessutom höll vi 14 presskonferenser online och ytterligare nio landsspecifika presskonferenser om årsrapporten. Sammanlagt lockade våra presskonferenser 350 journalister, varav de flesta representerade stora nationella mediekanaler i EU:s medlemsstater.

En miljon besök på
revisionsrättens webbplats

Under 2022 hade vi över en och en halv miljon besök på vår webbplats, med omkring 600 000 unika besökare.

2022: antalet följare
på sociala medier
fortsatte att öka

I slutet av 2022 hade våra tre konton på sociala medier (Twitter, LinkedIn och Facebook) mer än 45 000 följare, vilket var en ökning jämfört med 2021 då antalet följare var 39 000.

Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas

82 % av dem som besvarade våra
enkäter uppger att de har nytta
av våra rapporter i sitt arbete

Vi bedömer den sannolika effekten och nyttan av vårt arbete, såsom de uppfattas av läsarna av våra rapporter vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre nationella revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter.

Sedan 2018 har vi genomfört anonymiserade elektroniska enkäter och bett våra läsare att ge kvalitativ återkoppling på utvalda rapporter och lämna allmänna förslag om vårt arbete.

År 2022 uppgav 82 % av de cirka 450 svarande att de hade nytta av våra rapporter i sitt arbete och 78 % ansåg att rapporterna hade en effekt. Dessa siffror påminner om fjolårets resultat (2021: 83 % respektive 79 %).

Våra framträdanden inför andra institutioner, nationella eller regionala parlament och medlemsstaternas regeringar samt internationella verksamheter

Omfattande samverkan
med våra intressenter

Överlag under 2022 samverkade vi återigen i omfattande grad med europeiska och internationella intressenter. Vi presenterade resultaten av vårt arbete vid totalt 437 tillfällen i Europaparlamentets utskott, rådets förberedande organ och de nationella eller regionala parlamenten samt inför medlemsstaternas regeringar (2021 var siffran 419).

Dessutom deltog vi i 178 internationella verksamheter. Dessa omfattade verksamhet som bedrivs av internationella organisationer för offentlig revision, särskilt Intosai och Eurosai, samt bilaterala evenemang med andra högre revisionsorgan, konferenser, möten och verksamhet som riktar sig till en bredare publik (2021 var antalet 154).

Genomförandet av revisionsrättens rekommendationer

Nästan alla rekommendationer
som vi lämnade 2018
har genomförts

Vi mäter genomförandet av våra rekommendationer baserat på den uppföljning som våra revisorer gör. Under 2022 analyserade vi de rekommendationer som hade riktats till kommissionen och andra institutioner i våra rapporter från 2018.

Analysen visade att av de rekommendationer som följdes upp hade 100 % av de 14 som vi lämnade i årsrapporten för 2018 och 85 % av de 325 som vi lämnade i våra särskilda rapporter 2018 genomförts antingen fullt ut eller i vissa eller i de flesta avseenden.

Revisionsstöd

Revisionsmetod

Aware

Vår interna digitala plattform Aware (Accessible Web-based Audit Resource) innehåller en beskrivning av våra revisionsmetoder och vägledning. Förra året gjorde vi den tillgänglig på vår webbplats. Den fungerar som en gemensam portal där allmänheten kan ta del av våra revisionsmetoder.

Fortbildning

Fortbildningsmålen för 2022
överträffades

2022 överträffade vi ännu en gång fortbildningsmålet på fem dagars utbildning av annat slag än språkutbildning för revisorer, såsom anges i Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer, och två dagars utbildning för övrig personal.

Våra revisorer deltog i genomsnitt i 6,9 utbildningsdagar i annat än språk (2021: 8,5 och 2020: 5,4), varav 5,0 dagar var utbildning med inriktning på kärnverksamheten (revision). Övrig personal deltog i genomsnitt i 3,6 utbildningsdagar (2021: 4,2 och 2020: 3,1). Att båda indikatorerna har minskat från föregående år kan förklaras av att man gradvis återgått till klassrumsutbildning med fysisk närvaro, vilket ger en bättre inlärningssituation, men kapaciteten är per definition lägre än vid undervisning online.

Skräddarsydd utbildning för revisorer

Vi fortsatte vår strävan att tillhandahålla ett rikt utbildningsutbud, men ägnade särskild uppmärksamhet åt utbildning med inriktning på kärnverksamheten (revision). Detta tog sig uttryck i ett antal nya kurser och nya initiativ, såsom de som beskrivs nedan:

• Utbildning inom olika politikområden: En av de viktigaste prioriteringarna under 2022 var att bygga upp och öka kunskapen inom våra revisionsområden/EU:s politikområden i samarbete med våra revisionsavdelningar. Vi anordnade 12 sessioner inom ramen för detta initiativ.
• Ett nytt område som fick stor uppmärksamhet var NextGenerationEU och i synnerhet faciliteten för återhämtning och resiliens. Vårt viktigaste initiativ var en tvådagarsutbildning om faciliteten för återhämtning och resiliens som vi genomförde i samarbete med Europeiska institutet för offentlig förvaltning. Vi anordnade sex omgångar av denna onlinekurs som skulle hjälpa deltagarna att förstå detaljerna och egenheterna i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens och genomförandet av medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens.
• Nya utbildningsprogram för uppgiftsansvariga och om användningen av data och teknik vid revision: Vi slutförde kompetensramen för uppgiftsansvariga, som låg till grund för utarbetandet av ett särskilt utbildningsprogram med fokus på de tre områden där uppgiftsansvariga bör ha nyckelkompetens: projektledning, effektiv kommunikation och ledarskap. I samarbete med revisionsrättens datateam började vi vidareutbilda våra revisorskollegor i hur de kan använda data och teknik.

Utbildning och medvetandehöjande
åtgärder för den nya hybridmiljön

Vi organiserade utbildning för personal och chefer om hur man navigerar i den nya hybridmiljön sedan det nya beslutet om hybridarbete trädde i kraft i april 2022. Programmet ”Tillbaka på kontoret” pågick från juni till oktober och omfattade olika aktiviteter såsom kurser, presentationer, workshoppar och en fototävling. En obligatorisk kurs för chefer anordnades i november 2022.

Vi fortsatte vårt utbildningsprogram för karriärrådgivare, mentorer, interna stödpersoner och kontaktpersoner med tystnadsplikt och lanserade ett nytt coachningsprogram för att stärka personalens resiliens.

Översättning

Under 2022 översatte och granskade vi över 203 000 sidor (2021: 227 003), varav 21 133 sidor hade lagts ut på frilans. Våra översättare deltog också i våra revisionsaktiviteter och gav språkligt stöd under granskningsbesök, vid online- eller hybridmöten och i samband med utarbetandet av rapporter. Dessutom deltog de i kommunikationsarbetet, gav språkråd och förbättrade kvaliteten på våra budskap genom att skräddarsy dem för målgruppen, till exempel genom kulturell anpassning.

För första gången översatte vi löpande alla revisionsrättens produkter till iriska och offentliggjorde dem i takt med övriga språk.

Cybersäkerhet

2022: ett viktigt år
när det gäller cybersäkerhet

Covid‑19‑krisen medförde en exponentiell ökning av it-brottslighet och statsunderstödda cyberangrepp. Revisionsrättens it-säkerhetsteam har fått jobba mer än någonsin med att hålla våra it-tjänster säkra. Detta hade inte kunnat uppnås utan det värdefulla stödet från den interinstitutionella incidenthanteringsorganisationen för EU:s institutioner, organ och byråer (CERT-EU).

Genomförandet av cybersäkerhetsplanen 2022–2024 inleddes med ett antal relevanta åtgärder som redan slutförts eller pågår. Med sponsring från CERT-EU har vi också tagit fram en färdplan på väg mot en säkerhetsmodell med nolltillit, som är en av de principer som cybersäkerhetsplanen vilar på. Det första systemet som implementerar detta nya paradigm är den nya fjärråtkomstplattformen som kommer att ersätta den nuvarande VPN-lösningen under första kvartalet 2023.

Flera nätfiskekampanjer genomfördes 2022, bland annat en kampanj på interinstitutionell nivå. Kampanjerna lönade sig: vi noterade en ökning av antalet anställda vid revisionsrätten som identifierade och rapporterade nätfiskemeddelandena.

CERT-EU anordnade en särskild session för revisionsrättens högsta ledning för att informera dem om det aktuella hotlandskapet och de strategiska prioriteringar som måste göras.

Under året godkände generalsekreteraren en ny policy för loggning och granskning av revisionsrättens it-system. Den nya policyn är avsedd att stärka användarnas säkerhet och ge insyn i användningen av systemrevision och loggdata samtidigt som säkerheten i våra system upprätthålls.

Slutligen har revisionsrätten varit aktiv i utarbetandet av de nya interinstitutionella cybersäkerhetsreglerna. Reglerna håller på att godkännas, men revisionsrätten tillämpar redan många av bestämmelserna däri.

Byggnader

En inkluderande, säker och
miljövänlig
arbetsplats

Vi är övertygade om att en bra arbetsplats är nyckeln till att uppnå revisionsrättens strategiska mål. Dess direkta inverkan på personalens välbefinnande bidrar till att göra revisionsrätten till en attraktiv arbetsplats.

Vår vision är att erbjuda en hållbar arbetsplats som främjar samarbete och välbefinnande i en inkluderande, säker och miljövänlig arbetsmiljö för alla anställda.

Vi äger för närvarande tre byggnader (”K1”, ”K2” och ”K3”) som fungerar som en enda, integrerad teknisk enhet. Vi hyr också kontorsutrymme för vår återställningscentral i Luxemburg.

K1

K1-byggnaden invigdes 1988 och rymmer kontor för upp till 310 anställda och sammanträdeslokaler.

K1 moderniserades 2008 för att uppfylla nationella arbetsmiljö- och miljökrav. Så långt det var möjligt anpassades tekniken i K1 för att bli kompatibel med den som används i K2 och K3.

K2

K2-byggnaden invigdes 2003. Den har kontor för upp till 241 anställda, sammanträdesrum, ett konferensrum med tolkbås, videokonferensrum, en kafeteria och ett antal pentryn.

K2-byggnaden har renoverats för att optimera planlösningen för kontorsutrymmena och uppgradera vissa tekniska installationer för att göra dem mer miljöeffektiva.

K3

K3-byggnaden invigdes 2012. På bottenplanet finns matsalen, kafeterian och utbildningslokaler. I byggnaden finns även kontor för 503 anställda, sammanträdesrum och en it-sal. K3-byggnaden har fått betyget ”mycket bra” enligt BREEAM, den världsledande metoden för att bedöma och certifiera byggnaders hållbarhet.

Miljöledning

Som EU-institution har vi en skyldighet att tillämpa principerna om sund miljöförvaltning i all vår verksamhet. Vi har därför föresatt oss att kontinuerligt minska vår miljöpåverkan. Varje år övervakar och analyserar vi de växthusgasutsläpp som vår verksamhet genererar.

Revisionsrätten är stolt över sin certifiering från Emas (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Vi driver nu framgångsrikt ett miljöledningssystem i enlighet med Emas och uppfyller certifieringskraven för ISO 14001:2015 fullt ut.

Den externa Emas-granskningen ägde rum i oktober 2022. Resultaten var lyckade, inga avvikelser konstaterades och många goda metoder identifierades. Därmed godkändes vår Emas-certifiering för perioden 2023–2025.

Hantering av energikrisen

Revisionsrätten kommer att vidta ytterligare åtgärder för att uppnå den minskning av gasförbrukningen med 15 % som föreslogs i juli förra året i kommissionens och rådets plan ”Spara gas för en trygg vinter”. Revisionsrätten kommer också att beakta den luxemburgska regeringens senaste rekommendation om att begränsa temperaturen i offentliga myndigheters byggnader till 20 °C.

Under 2022 gjordes en energibesiktning av revisionsrättens byggnader som resulterade i förslag på olika energibesparingsåtgärder, och en ambitiös plan för att minska energiförbrukningen håller nu på att genomföras.

Färdplan för att minska utsläppen
fram till 2030

Under 2022 har vi inlett ett projekt för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Det bygger på tre viktiga bidragande faktorer:

• Minskad miljöpåverkan från våra byggnader.
• Miljöanpassad mobilitet, med beaktande av behovet av att utföra revisionsbesök på plats, eftersom detta är en grundläggande förutsättning för vårt revisionsarbete.
• Främjande av personalens medvetenhet och engagemang.

Hållbarhetsredovisning

Revisionsrättens första hållbarhetsrapport, som avsåg år 2021, antogs av revisionsrätten i september 2022. Det grundläggande målet med företagens sociala ansvar är att organisationers verksamhet ska ha en positiv inverkan på samhället, miljön och ekonomin. Det är de tre grundpelare som företagens sociala ansvar, eller hållbarheten, vilar på. Hållbarhet handlar därför om en verksamhets etiska aspekter och huruvida organisationen i fråga fungerar på ett sätt som är hållbart på lång sikt.

Hållbarhet handlar inte bara om miljöanpassning. Det handlar också om ekonomiska konsekvenser, etik och styrning samt respekt för lagar och bestämmelser och, framför allt, människor. På revisionsrätten anser vi att vår personal är vår mest värdefulla tillgång, och vi genomför en rad initiativ och åtgärder för att personalen ska trivas och må bra.

Rapporten ger en översikt över de ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna av vår verksamhet som går ut på att granska huruvida EU-medlen stöder hållbar tillväxt för alla i Europa och över hela världen. Den ger också information om effekterna av vår struktur och de sätt på vilka vi arbetar administrativt för att fullfölja detta uppdrag.

Revisionsrättens hållbarhetsrapport kommer att bli en årligt återkommande rapport från revisionsrätten som offentliggörs på vår webbplats.

Vår ansvarsskyldighet

Finansiell information

Revisionsrätten finansieras genom EU-budgeten under rubriken administrativa utgifter.

År 2022 uppgick vår budget till cirka 162,1 miljoner euro.

Vår budget utgör ungefär 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter (mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter).

Genomförandet av budgeten för 2022

BUDGETÅRET 2022	Slutliga anslag	Åtaganden	Utnyttjande i % (åtagande/ anslag)	Betalningar
Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen	(tusen euro)
10 – Ledamöter av institutionen	11 590	11 084	96 %	10 630
12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda	120 203	118 984	99 %	118 984
14 – Övrig personal och externa tjänster	9 089	9 055	99 %	8 783
162 – Tjänsteresor	1 647	1 647	100 %	1 227
161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen	2 752	2 564	93 %	2 156
Delsumma avdelning 1	145 281	143 334	99 %	141 780
Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter
20 – Fastigheter	4 908	4 9053	99 %	2 274
210 – Databehandling och telekommunikationer	8 879	8 879	100 %	5 617
212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa	847	783	92 %	534
23 – Löpande administrativa utgifter	540	478	89 %	378
25 – Sammanträden och konferenser	381	185	48 %	138
27 – Information och offentliggörande	1 305	1 145	88 %	834
Delsumma avdelning 2	16 860	16 375	97 %	9 775
Revisionsrätten totalt	162 141	159 709	99 %	151 555

³ Inbegripet överföringar genom beslut.

Budgeten för 2023

Budgeten för 2023 innebär en ökning med 7,97 % jämfört med 2022.

BUDGETÅRET 2022	2023	2022
Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen	(tusen euro)
10 – Ledamöter av institutionen	11 777	11 715
12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda	131 876	120 838
14 – Övrig personal och externa tjänster	9 779	8 444
162 – Tjänsteresor	2 453	2 452
161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen	2 601	2 732
Delsumma avdelning 1	158 486	146 181
Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter
20 – Fastigheter	4 274	3 778
210 – Databehandling och telekommunikationer	8 452	8 228
212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa	894	944
23 – Löpande administrativa utgifter	588	574
25 – Sammanträden och konferenser	580	675
27 – Information och offentliggörande	1 786	1 761
Delsumma avdelning 2	16 574	15 960
Revisionsrätten totalt	175 060	162 141

Anm.: De redovisade siffrorna avser den ursprungliga budgeten.

Intern och extern revision

Intern revision

Vår tjänst för internrevision tillhandahåller oberoende, objektiva bestyrkande- och konsult-/rådgivningstjänster som är utformade för att ge mervärde och förbättra revisionsrättens verksamhet. Tjänsten för internrevision hjälper revisionsrätten att fullgöra sin strategi och nå sina mål genom att på ett systematiskt och disciplinerat sätt utvärdera och förbättra effektiviteten i revisionsrättens styrning, riskhantering och intern kontroll. Internrevisionstjänsten rapporterar till internrevisionskommittén som består av tre ledamöter av revisionsrätten och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.

Under 2022 fortsatte internrevisionstjänsten att granska revisionsrättens riskhanteringspolicy och utfärdade rapporter för två uppgifter, nämligen it-styrning och rekryteringsprocessen. Internrevisionstjänsten slutförde också huvuddelen av revisionsarbetet när det gällde två andra uppgifter, nämligen revisionsrättens fastighetspolitik och K2-renoveringen samt processerna för utvärdering och befordringar, om vilka rapporter kommer att läggas fram under 2023.

Generellt sett upptäckte internrevisionstjänsten i sitt arbete inga brister som genom sin karaktär eller omfattning ifrågasatte den övergripande tillförlitligheten i de internkontrollsystem som den delegerade utanordnaren har infört för att säkerställa att våra finansiella transaktioner 2022 är lagliga och korrekta.

Extern revision

Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Detta är viktigt eftersom det visar att vi tillämpar samma principer för öppenhet och ansvarsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten.

Vår externa revisor – ACG Auditing & Consulting Group S.r.l. – offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2021 den 5 maj 2022.

Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2021

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023

PDF	ISBN 978-92-847-9801-8	ISSN 2362-9649	doi:10.2865/518808	QJ-AA-23-001-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-9837-7	ISSN 2362-9649	doi:10.2865/202627	QJ-AA-23-001-SV-Q
PRINT	ISBN 978-92-847-9836-0	ISSN 1684-0720	doi:10.2865/00510	QJ-AA-23-001-SV-C

Denna publikation finns på 24 språk och i följande format:

PDF

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2023

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i beslut nr 6-2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (om de nämns) anges:

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

* © Europeiska unionen 2022, källa: Europaparlamentet / Alexis Haulot.

* © GLOBAL VIEW SPRL – fotograf: Simon Schmitt. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

* (överst till vänster): © depositphotos.com/ mrdoomits.

* (överst till höger): © depositphotos.com/ Xavier Lejeune.

* (mellerst till vänster): © depositphotos.com/ adriaticphoto.

* (mellerst i mitten): © depositphotos.com/ halfpoint.

* (mellerst till höger): © depositphotos.com/ fran11.

* (nederst): © stock.adobe.com/ denizbayram.

* © stock.adobe.com/ Weyo.

* © shutterstock.com/ jamesteohart.

* © Getty Images / Tonkovic.

* © stock.adobe.com/ Negro Elkha.

* © depositphotos.com/ Tashatuvango.

* © depositphotos.com.

* © shutterstock.com/ Billy Miaron.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.