Europeiska revisionsrätten 2018 Verksamhetsrapport

Europeiska revisionsrätten

Kollegiet av ledamöter av Europeiska revisionsrätten den 1 maj 2018.

Inledning av ordföranden

Kära läsare,

vår strategi för 2018–2020 syftar till att stärka medborgarnas förtroende för EU genom oberoende revision. Vi fokuserar alltmer på att bedöma resultatet av EU:s åtgärder, kommunicera våra budskap tydligt till våra målgrupper och öka värdet av vårt arbete för intressenterna.

Denna verksamhetsrapport ger en översikt över vårt arbete 2018, ett år då vi offentliggjorde rekordmånga särskilda rapporter, analyser och yttranden. Den innehåller även information om revisionsrättens personal, förvaltning och finanser.

Våra rapporter innehåller opartiska bedömningar av EU:s politik och program och av kvaliteten på den ekonomiska förvaltningen av EU-medel i och utanför EU. Vi kontrollerar om EU:s utgifter följer reglerna och om åtgärder och program ger valuta för pengarna.

Vi ser fram emot att arbeta med det tillträdande Europaparlamentet och den tillträdande kommissionen för att ytterligare förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och se till att EU levererar.

Om vi blickar framåt visar denna rapport vår beslutsamhet att fortsätta att anpassa vår organisation för att ”framtidssäkra” den och gå i spetsen för utvecklingen när det gäller revision inom den offentliga sektorn.

Klaus-Heiner LEHNE
ordförande

2018 i korthet

Vår verksamhet

Strategin

År 2018 är det första året i vår nuvarande strategi som omfattar perioden fram till och med 2020. Under dessa tre år försöker vi uppnå följande strategiska mål:

• Öka revisionsförklaringens mervärde mot bakgrund av dagens ekonomiska förvaltning av EU.
• Öka fokus på resultataspekterna av EU:s åtgärder.
• Nå ut med tydliga budskap till våra målgrupper.

Vi har även beslutat att bättre anpassa vår organisation till våra produkter.

För att omsätta vår strategi i praktiken har vi upprättat en handlingsplan för dessa mål som gör att vi kan fortsätta att gå i spetsen för utvecklingen när det gäller revision inom den offentliga sektorn. Handlingsplanen höll på att genomföras i slutet av 2018. Samtidigt har vi redan beställt en oberoende sakkunnigbedömning (peer review) av genomförandet av vår strategi som ska vara klar i slutet av 2019 – se kapitlet Vår redovisningsskyldighet för mer information.

I fokus – att förmedla våra produkter

Kommunikation är nyckeln till att uppnå det strategiska målet om att nå ut med tydliga budskap till våra målgrupper: EU:s och medlemsstaternas politiska myndigheter med ansvar för att granska eller förvalta EU:s politik och program, våra revisorskolleger vid olika högre offentliga revisionsorgan, företag och branschorganisationer, universitet och sist men inte minst allmänheten – vår viktigaste intressent.

Under 2018 upplevde vi en kraftig ökning av mediernas intresse för vårt arbete. Mediebevakningen var särskilt stor av våra särskilda rapporter som också alltmer diskuterades i både nationella och EU-specialiserade medier – se kapitlet Närvaro i medierna för mer information.

Nya och förbättrade kommunikationsprodukter

Förhandsbeskrivningar av revisioner

Under det andra halvåret 2017 startade vi ett pilotprojekt för att informera allmänheten om en kommande eller nyligen påbörjad granskningsuppgit.

År 2018 offentliggjorde vi tolv förhandsbeskrivningar av revisioner (tidigare kallade bakgrundsdokument) som är en källa till information för dem som är intresserade av den politik eller de program som granskas. Informationen bygger på det förberedande arbete som utförs innan en beslutad granskningsuppgift inleds.

Förhandsbeskrivningar av revisioner bidrog till en stabil och balanserad produktion av publikationer under hela året: år 2018 är det första året någonsin som revisionsrätten offentliggjorde minst en publikation varje månad. Vi kommer att fortsätta att offentliggöra dessa kommunikationsprodukter 2019.

Revisionsrättens tidskrift Journal

I våra granskningsrapporter presenterar vi våra granskningsresultat och rekommendationer till förbättringar av EU:s ekonomiska förvaltning, medan Journal fokuserar på hur vi utför vårt arbete och på de människor som producerar rapporter på olika områden.

Vi gjorde nyligen om Journal och konsoliderade urvalet av ämnen i den. Varje nummer har nu ett övergripande tema.

År 2018 hade Journal specialteman om bland annat EU:s föranslutningsstöd, finansiering och granskning av parlamentet och EU:s finansiella och ekonomiska styrning samt om revisionsrättens särskilda rapporter, arbetsprogram, internationella samarbete och åtgärder för framsynthet för att ”framtidssäkra” vår institution.

Nedladdningar

Revisionsarbetet

Vi utför olika typer av revisioner på EU-budgetens olika områden:

• Effektivitetsrevisioner av ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program – dessa revisioner är inriktade på specifika förvaltningsteman eller budgetområden. Vi väljer ut och utformar dessa granskningsuppgifter med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna och politiskt intresse och allmänintresse.
• Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande monetära transaktionernas laglighet och korrekthet, framför allt för revisionsförklaringen, samt bedömningar av om systemen inom specifika budgetområden överensstämmer med reglerna. Vi använder slumpmässigt urval så att varje använd euro har lika stor chans att väljas ut för granskning.

Våra revisioner fokuserar på teman som speglar de problem som EU står inför, såsom hållbar och miljövänlig användning av naturresurser, tillväxt och inkludering, utmaningar som följer av migration och den globala utvecklingen, den inre marknaden och bankunionen och säkerställande av ett EU som det går att utkräva ansvar av och som är effektivt.

Våra rapporter bygger på de bevis vi samlar in när vi utför vårt revisionsarbete och innehåller tydliga slutsatser om i vilken mån EU har uppfyllt sina politiska mål och om läget när det gäller budgeträkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen. Det gör att vi kan ge konkreta och kostnadseffektiva rekommendationer.

Vi utför våra revisioner i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder för den offentliga sektorn. I vårt revisionsarbete vidtar vi följande åtgärder:

Arbetsplanering

Ledamöterna fastställer vårt arbetsprogram varje år.

I januari 2018 presenterade ordförande Klaus-Heiner Lehne 2018 års arbetsprogram för Europaparlamentets utskottsordförandekonferens och uppmanade alla Europaparlamentets utskott att föreslå potentiella granskningsteman till arbetsprogrammet för 2019 som ett led i vårt årliga samråd med intressenter.

I oktober 2018 offentliggjorde vi arbetsprogrammet för 2019, det första inom ramen för den nya strategin, där vi angav våra granskningsprioriteringar och redogjorde för de 36 rapporter och analysbaserade produkter som vi avser att offentliggöra under året. Detta pensum bygger åtminstone delvis på 29 av de 69 förslag (42 %) som parlamentet lämnade (2017: (32 %).

I våra revisioner kommer vi att fortsätta att behandla nyckelfrågor, såsom hållbar användning av naturresurser, tillväxt och inkludering, migration, säkerhet och global utveckling, den inre marknaden och EU:s ansvarsskyldighet och effektivitet, för att ta reda på om EU infriar sina löften.

Fältarbete

Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg.

Våra revisorer gör också ett stort antal besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och övriga EU-institutioner, byråer och organ, EU-delegationer, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna och internationella organisationer som hanterar EU-medel.

Vi kontrollerar även mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos de slutmottagare som tar emot pengarna.

Hur ofta enskilda medlemsstater och mottagarländer besöks och hur mycket granskningsarbete som utförs beror på vilken typ av revision som genomförs. Under 2018 ägnade våra revisorer 3 761 dagar (2017: 3 670 dagar) åt revision på plats – både i medlemsstaterna och utanför EU.

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Inom EU görs kontrollerna på plats ofta i samarbete med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.

Dessutom tillbringade revisorerna 2 723 dagar (2017: 2 300 dagar) vid EU:s institutioner i Bryssel och Luxemburg, liksom vid decentraliserade byråer och organ runtom i EU, internationella organisationer som FN eller OECD samt privata revisionsföretag. Vi använder oss alltmer av videokonferenser och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, för att inhämta och validera revisionsbevis.

Revisionsbesöksdagar i medlemsstaterna och länder utanför EU 2018

Anm.: Totalsumman motsvarar inte nödvändigtvis summan av de enskilda posterna på grund av avrundningar.

Kamp mot bedrägerier riktade mot EU:s budget

Vi samarbetar nära med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i kampen mot bedrägerier riktade mot EU:s budget. Vi meddelar Olaf alla misstänkta fall av oegentligheter, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen som vi upptäcker under revisionsarbetet. Dessa fall följs sedan upp av Olaf som beslutar om en eventuell utredning och vid behov samarbetar med myndigheter i medlemsstaterna.

Våra revisioner syftar inte till att vi specifikt ska leta efter oegentligheter, men vi upptäcker ändå ett antal fall där vi misstänker att oriktig eller bedräglig verksamhet kan ha ägt rum. Under 2018 meddelade vi Olaf nio sådana fall av misstänkta oegentligheter (2017: 13 fall) som vi hade upptäckt under revisionsarbetet.

I våra årsrapporter om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta fall av bedrägeri som överlämnas till Olaf och om de återkrav som Olaf rekommenderar.

Publikationer

Våra granskningsrapporter, analyser och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och Europeiska unionens råd att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, i första hand Europeiska kommissionen men även övriga EU-institutioner och EU-organ, särskilt under det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna spelar också en viktig roll inom områden med delad förvaltning, såsom jordbruk och sammanhållning, till vilka huvuddelen av EU:s budget går.

Antal särskilda rapporter och analysbaserade publikationer (2015–2018)

I vår portfölj med publikationer ingår följande:

Särskilda rapporter och årsrapporter:

• Särskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- eller förvaltningsteman.
• Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av Europeiska unionens budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
• Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag, som offentliggörs separat.

Yttranden och analysbaserade publikationer:

• Yttranden över nya eller uppdaterade lagar med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, som antingen är obligatoriska enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), begärs av en annan institution eller som vi avger på eget initiativ.
• Briefingdokument som beskriver och analyserar politikområden eller förvaltningsfrågor, med fokus på specifika ämnen.
• Översiktliga analyser som liknar briefingdokument men som fokuserar på komplexa och storskaliga politikområden eller förvaltningsfrågor, ofta med ett övergripande perspektiv.
• Snabbanalyser, som fastställer fakta om mycket specifika frågor eller problem och vid behov innehåller en analys som underlättar förståelsen av fakta.

Slutligen presenterar vi bakgrundsinformation om kommande eller pågående granskningsuppgifter i förhandsbeskrivningar av revisioner – läs mer om dem i kapitlet I fokus – att förmedla våra produkter.

Alla våra publikationer finns på vår webbplats (eca.europa.eu) och listas i slutet av denna rapport.

Särskilda rapporter

I enlighet med vår strategi för 2018–2020 har vi ökat vårt fokus på att bedöma resultatet av EU:s åtgärder för att se till att EU-medborgarna får valuta för sina pengar. Vi offentliggjorde 35 särskilda rapporter 2018 (2017: 28 särskilda rapporter) inom EU:s olika utgiftsområden som behandlade de utmaningar EU står inför, bland annat när det gäller luftföroreningar, höghastighetståg, faciliteten för flyktingar i Turkiet, banktillsyn och finansiering av icke-statliga organisationer.

I de särskilda rapporterna granskar vi om målen för de utvalda EU-åtgärderna och EU-programmen har uppfyllts, om resultaten har uppnåtts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och om EU-finansieringen har tillfört ett mervärde, det vill säga om den har lett till att mer har uppnåtts än vad som vore möjligt med enbart nationella åtgärder. Vi ger också rekommendationer och pekar på sätt att spara pengar, arbeta bättre, undvika slöseri eller uppnå de förväntade politiska målen kostnadseffektivare. Här vill vi lyfta fram två av våra särskilda rapporter 2018: den om höghastighetståg i EU och den om faciliteten för flyktingar i Turkiet.

Vi strävar efter att producera de särskilda rapporterna inom en tidsperiod på 13 månader i enlighet med EU:s budgetförordning.

Särskild rapport i fokus

Höghastighetstrafik på järnväg gagnar passagerarna på många sätt. Det är ett bekvämt, säkert, flexibelt och miljömässigt hållbart transportsätt. Bättre förbindelser mellan regionerna i EU gör dem dessutom konkurrenskraftigare och bidrar till den europeiska integrationen genom att människor förs närmare varandra.

Vi anlade ett passagerarperspektiv på revisionen och analyserade olika avgångar, restider och priser för affärs- och privatresenärer. Vi granskade även om de EU-medfinansierade investeringarna i höghastighetsbanor var kostnadseffektiva och ändamålsenliga samt väl utformade och planerade.

Revisorerna besökte	Granskad period: 2000–2017
	10 höghastighets-banor	4 gränsöver-skridande förbindelser
	30 projekt	Mer än 5 000 bankilometer

Vi drog slutsatsen att det europeiska järnvägsnätet för höghastighetståg fortfarande är ett oändamålsenligt lapptäcke av bristfälligt sammanlänkade nationella banor. Det finns ingen realistisk långsiktig plan för att koppla samman de olika delarna av EU:s befintliga nät, och att bygga höghastighetsbanor som korsar nationella gränser är inte något som nationella regeringar prioriterar, och Europeiska kommissionen har inte befogenhet att tvinga dem att göra det. I en sådan situation är mervärdet av EU:s medfinansiering av banor för höghastighetstrafik lågt. Men det finns också goda nyheter: antalet passagerare som reser med höghastighetståg i Europa ökar stadigt, från grovt räknat 15 miljarder personkilometer 1990 till över 124 miljarder personkilometer 2016.

Vi presenterade rapporten för Europaparlamentets transportutskott och budgetkontrollutskott liksom för Europeiska unionens råd. Båda institutionerna välkomnade rapporten och ställde sig bakom slutsatserna i den. Vi presenterade den även för ett antal nationella myndigheter och högre revisionsorgan samt för forskare, branschaktörer och pressen.

Rapporten fick stor uppmärksamhet i pressen runtom i EU, särskilt i Spanien och Tyskland och i EU-specialiserade och finansiella medier, samt rönte stort intresse i sociala medier.

Särskild rapport i fokus

Turkiet har det högsta antalet flyktingar i världen: nästan 4 miljoner. Av dessa är runt 3,5 miljoner syrier, av vilka de flesta bor utanför flyktingläger. Faciliteten för flyktingar i Turkiet ger både humanitärt och icke-humanitärt bistånd till flyktingarna och deras värdsamhälle, med en finansiering på totalt 6 miljarder euro från EU och medlemsstaterna. Enligt den politiska överenskommelsen ska Turkiet också stoppa den irreguljära migrationen från Turkiet till EU.

Revisorerna besökte	Granskad period: januari 2016 till mars 2018
	Tio humanitära projekt avseende grundläggande behov, skydd, hälso- och sjukvård och utbildning	33 % av det kontrakterade beloppet för humanitärt bistånd (458 miljoner euro)	Genomförandepartner, t.ex. FN-organ och internationella icke-statliga organisationer

Vi konstaterade att man genom faciliteten kunde sätta in insatser i flyktingkrisen snabbt. De humanitära projekten hjälpte flyktingar med deras grundläggande behov men gav inte alltid förväntad valuta för pengarna och uppnådde inte heller alltid facilitetens mål om en ändamålsenlig samordning av stödet. Alla de humanitära projekt som granskades gav värdefull hjälp till flyktingarna. Till exempel gav projektet för det sociala nödskyddsnätet kontantstöd till 1,3 miljoner flyktingar. Hälften av dem hade dock ännu inte uppnått förväntade utfall, det vill säga en bestående positiv effekt som kan upprätthållas utan ytterligare ekonomiskt stöd, och nio av tio projekt behövde förlängas.

De svåra förutsättningarna för arbetet var den främsta orsaken till att vissa projekt som drevs av internationella icke-statliga organisationer inte blev genomförda i tid. Kommissionen hade vidtagit lämpliga åtgärder för övervakning av projekten, men de turkiska myndigheternas vägran att lämna ut uppgifter om bidragsmottagare i de två kontantstödsprojekten i vårt urval – som var värda totalt 1,1 miljarder euro – innebar att varken kommissionen eller våra revisorer kunde följa bidragsmottagarna från registrering till utbetalning.

Vi presenterade rapporten vid ett gemensamt möte med Europaparlamentets utskott för utveckling, utrikesutskott och budgetkontrollutskott liksom senare också för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Den presenterades även för rådets arbetsgrupp för utvidgningen och de länder som förhandlar om anslutning samt för pressen.

Rapporten rönte stort intresse i medierna, särskilt i Tyskland men även i Danmark, Österrike och Beneluxländerna och länderna i Medelhavsområdet samt i EU-specialiserade medier.

Årsrapporter

Årsrapport om EU:s budget för 2017

Varje år granskar vi inkomsterna och utgifterna i EU-budgeten och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna på EU-nivå och medlemsstatsnivå följer de finansiella reglerna. Desutom gör vi särskilda bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån rubrikerna i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och tillhandahåller information om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt om resultataspekter. Vi analyserar också varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har genomförts.

Vad beträffar vår senaste årsrapport om EU:s budget, som gällde budgetåret 2017, valde våra revisorer ut och granskade cirka 700 betalningar till stödmottagare inom alla utgiftsområden värda totalt omkring 100 miljarder euro. Det betyder att vi bedömde cirka 700 olika fall där EU:s pengar hade använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsstaterna eller till mottagare i länder utanför EU.

Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Liksom tidigare år gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter. För andra året i rad kunde vi dessutom göra ett uttalande med reservation (till skillnad mot tidigare års uttalanden med avvikande mening) om EU:s kostnader.

En betydande del av de granskade kostnaderna 2017 innehöll inga väsentliga fel. Den uppskattade felnivån i betalningar som gjordes 2017 var dessutom 2,4 %, vilket är en minskning från 3,1 % 2016 och 3,8 % 2015.

Uppskattade felnivåer inom EU:s viktigaste utgiftsområden (2015–2017)

Offentliggörandet av årsrapporten markerar också starten på parlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet, då EU:s medlagstiftare och budgetmyndighet beslutar, på rekommendation av rådet, om kommissionen och andra organ har förvaltat EU:s budget på ett tillfredsställande sätt och i så fall beviljar dem ”ansvarsfrihet”.

Vi presenterade årsrapporten för parlamentets budgetkontrollutskott den 4 oktober, samma dag som den offentliggjordes, och därefter också vid parlamentets plenarsammanträde och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor) och 14 medlemsstaters parlament och nationella myndigheter.

Revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne och ledamoten Lazaros S. Lazarou presenterar årsrapporten vid Europaparlamentets plenarsammanträde i november 2018 i Strasbourg.

I enlighet med vår strategi för 2018–2020 har vi tagit de första stegen för att ändra vår revisionsmetod för revisionsförklaringen. När det gäller sammanhållningsutgifter bedömde vi kontroll- och garantiramen för 2014–2020 och tillförlitligheten i den information om korrekthet som kommissionen tillhandahåller. Detta var ett första steg mot att eventuellt organisera revisionsförklaringen som ett bestyrkandeuppdrag.

Det övergripande syftet med det ändrade tillvägagångssättet och övergången till ett bestyrkandeuppdrag är att ta större hänsyn till de olika lagren av internkontroller vid Europeiska kommissionen och medlemsstaternas myndigheter när det gäller förvaltningen av EU:s utgifter. Den nya metoden hjälper oss att klargöra var brister kvarstår, både vid Europeiska kommissionen och i medlemsstaterna, så att vi kan hjälpa till att främja ansvarsskyldighet och ytterligare förbättra förvaltningen av EU:s finanser. Vi kommer endast att tillämpa detta tillvägagångssätt när de nödvändiga villkoren för det är uppfyllda enligt de internationella revisionsstandarderna.

Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) tillhandahåller EU-bistånd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och utomeuropeiska länder och territorier. EUF finansieras av EU-medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken utanför ramen för EU:s allmänna budget.

Nyckelinformation om vårt revisionsuttalande om EUF presenteras nedan.

Särskilda årsrapporter

Byråer och andra organ

EU:s byråer är spridda över hela EU och har omkring 11 000 anställda. Den totala budgeten 2017 för alla byråer, utom Gemensamma resolutionsnämnden (SRB), uppgick till 3,5 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 2,7 % av hela EU-budgeten. SRB:s budget för 2017 uppgick till 6,6 miljarder euro och finansierades genom bidrag från kreditinstitut.

Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
i London som ska flytta till Amsterdam.

År 2018 beslutade vi att presentera resultaten av vår finansiella revision av EU-byråerna i ett mer användarvänligt format. Samtidigt som vi liksom tidigare avgav en individuell revisionsförklaring för varje byrå, offentliggjorde vi en enda årsrapport om alla byråer samt ett sammanfattande dokument med titeln Revisionen av EU:s byråer i korthet. Liksom varje år offentliggjorde vi dessutom våra årsrapporter om Europaskolorna och om SRB:s, kommissionens och rådets eventualförpliktelser.

Byråernas placering i medlemsstaterna

* Efter Förenade kungarikets beslut att lämna EU beslutade rådet att EMA och EBA skulle flyttas till Amsterdam respektive Paris 2019.

Gemensamma företag

Gemensamma företag är EU:s offentlig-privata partnerskap med näringslivet, forskningsgrupper och medlemsstaterna. De gemensamma företagen spelar en viktig roll i genomförandet av specifika aspekter av EU:s forskningspolitik. Europeiska kommissionen är den offentliga medlemmen i de gemensamma företagen och företräder EU. Bland de privata medlemmarna finns olika partner från näringslivs- och forskningsgrupperingar. Ett av de gemensamma företagens viktigaste mål är att mobilisera bidrag från privata näringslivs- och forskningsmedlemmar, däri ligger deras mervärde.

Yttranden

Vi bidrar också till att förbättra den finansiella styrningen av EU genom att offentliggöra yttranden över kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. När förslagen medför betydande finansiella effekter krävs enligt unionsrätten att vi yttrar oss. Yttrandena används huvudsakligen av de lagstiftande myndigheterna – Europaparlamentet och rådet – i deras arbete. Andra institutioner kan också begära att vi yttrar oss i särskilda frågor och vi kan även avge yttranden på eget initiativ.

Under 2018 offentliggjorde vi tio yttranden över olika områden av EU:s styrning, vilket är rekord. Yttrandena gällde främst kommissionens lagstiftningsförslag till den nya fleråriga budgetramen, såsom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), men även effektiviteten i Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings (Olaf) utredningar och dess samarbete med den framtida europeiska åklagarmyndigheten, koppling av EU-stöd till respekt för rättsstatens principer och skydd för visselblåsare.

I fokus: yttrandet över GJP-reformen

När Europeiska kommissionen offentliggjorde sitt lagstiftningsförslag till ny GJP efter 2020 betonade den att miljö- och klimatmål skulle vara högt prioriterade.

I vårt yttrande över GJP-reformen konstaterade vi emellertid att många av de politiska alternativ som föreslogs var lika dem som finns i den nuvarande GJP. Framför allt skulle den största delen av budgeten fortsätta att utgöras av direktstöd till lantbrukare, baserat på det antal hektar mark som de äger eller använder. Vi konstaterade också att detta instrument var varken det effektivaste sättet att stödja livskraftiga inkomster eller lämpat att åtgärda många miljörelaterade problem. Vi ansåg dessutom att kommissionens uppskattning av GJP:s bidrag till EU:s klimatförändringsmål föreföll orealistisk och rekommenderade miljövänligare, strikt resultatbaserade planer med förstärkt ansvarsskyldighet för nästa GJP.

På samma sätt som när det gäller våra rapporter presenterade vi yttrandet för Europaparlamentets utskott, särskilt jordbruksutskottet och budgetkontrollutskottet, rådet, branschaktörer på miljö- och jordbruksområdena samt pressen.

Analysbaserade publikationer: översiktliga analyser, briefingdokument och snabbanalyser

Översiktliga analyser

År 2018 offentliggjorde vi två översiktliga analyser. I den första, som handlade om tillämpning av EU-lagstiftningen i praktiken, argumenterade vi för en förstärkning av kommissionens övervakning av medlemsstaternas tillämpning av EU:s lagstiftning. Den andra gällde rörlighet och transport, som vi konstaterade är en hörnsten i den europeiska integrationen. Vi uttryckte dock oro över att investeringarna släpade efter, med hänsyn till att minskade investeringar i transportinfrastruktur hämmar moderniseringen av EU:s transportnät.

Briefingdokument

Under 2018 offentliggjorde vi sex briefingdokument: fem om kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram och ett om integration av migranter i EU. Våra synpunkter när det gällde den fleråriga budgetramen handlade särskilt om den föreslagna processen för att fastställa EU:s utgiftsprioriteringar, EU-budgetens flexibilitet, prestationsinriktningen och administrativ förenkling samt arrangemangen för ansvarsskyldighet och revision.

Vi välkomnade kommissionens ansträngningar för att modernisera EU:s budget till perioden efter 2020, men vi uppmärksammade även flera potentiella risker, identifierade ett antal brister och föreslog särskilda förbättringar. Vi hävdade att parlamentarisk kontroll bör baseras på solida arrangemang för ansvarsskyldighet och att revisionsrätten, som allmän regel, bör utses till extern revisor för alla organ som upprättas av EU.

Snabbanalyser

Under 2018 offentliggjorde vi en snabbanalys om sammanhållning, där vi noterade att ersättningen av mervärdesskatt (moms) innehåller många fel och inte alltid innebär att EU-medel används på bästa sätt. Vi ansåg att offentliga organ inte längre borde få ersättning för moms i samband med EU-medfinansierade sammanhållningsutgifter under perioden efter 2020.

Viktiga händelser och evenemang

Under 2018 anordnade och deltog vi i ett antal evenemang för att sprida våra synpunkter på hur ansvarsskyldighet och öppenhet ska främjas och på hur EU:s ekonomiska förvaltning ska förbättras.

Konferens om finansieringsinstrument

I januari 2018 anordnade vi tillsammans med Litauens finansministerium en gemensam högnivåkonferens om användningen av finansieringsinstrument i Litauen. Konferensen erbjöd högnivåexperter från EU:s och Litauens institutioner, yrkesverksamma och andra offentliga och privata intressenter en plattform för utbyte av åsikter och idéer.

Symposium om offentlig finansiering av parlament

I mars 2018 anordnade vi i våra lokaler ett två dagar långt internationellt symposium om offentlig finansiering av parlament i Europa i syfte att diskutera deras autonomi och studera budgetsystemen i europeiska stater.

Det globala diskussionsforumet för riksrevisorer Global Audit Leadership Forum (GALF)

I april 2018 var vi värd för det femte GALF-mötet, där ordförande för och delegater från omkring 20 högre revisionsorgan från hela världen träffades. Diskussionerna fokuserade på utförande av och begränsningar för effektivitetsrevisioner i en politisk kontext och utmaningar och möjligheter att sprida granskningsresultat i en digital värld.

Vid det femte GALF-mötet samlades ordförandena för över 20 internationella högre revisionsorgan på revisionsrätten i april 2018.

Europadagen – öppethusdagar i EU

I maj 2018 deltog vi i Europadagsevenemangen i Bryssel, Strasbourg och Luxemburg. Våra revisorer informerade dem som besökte våra informationsmontrar om vår roll och vårt arbete och gav en förstahandsredogörelse av hur vi utför våra revisioner. Vi kommer även i fortsättningen att anordna öppethusdagar och delta i offentliga evenemang för att nå ut till medborgarna.

Symposium om god offentlig förvaltning

I september 2018 deltog vi i ett symposium om FN:s mål för hållbar utveckling och offentlig styrning kallat Good Public Administration and Benefits for Citizens – The Role of Parliamentary Control Bodies, som anordnades av Österrikes högre revisionsorgan, Intosais sekretariat och Österrikes ombudsman.

Konferens om tillämpning av EU-lagstiftning

I september 2018 var vi värd för en konferens om tillämpningen av EU-lagstiftning, där diskussionen kretsade kring behovet av öppenhet, ansvarsskyldighet och revison, med anledning av vår översiktliga analys om tillämpning av EU-lagstiftningen i praktiken. Evenemanget ägde rum på Regionkommittén i Bryssel.

Konferens om e-handel och beskattning

I oktober 2018 var vi värd för en konferens om e-handel och beskattningsutmaningar i den digitala tidsåldern. Talarna och paneldeltagarna diskuterade riskerna med den nuvarande beskattningsmodellen för moms på e-handel och föreslog alternativa modeller där modern teknik som blockkedjeteknik används.

Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) konferens

I november 2018 deltog vi i Eiopas åttonde årliga konferens i Frankfurt. Konferensen samlade över 400 deltagare från sektorn för finansiella tjänster, akademiska institutioner, konsumentorganisationer, medier, internationella organisationer, EU-organ och nationella myndigheter. Vi presenterade vårt arbete med granskningen av tillsynen över och den finansiella stabiliteten i den europeiska försäkringssektorn, vilket var ämnet för vår särskilda rapport om Eiopa från 2018.

COP24

I december 2018 deltog vi i FN:s klimatkonferens (COP24) i Katowice. Vi presenterade vårt arbete med granskningen av luftkvaliteten och dess effekt på klimatförändringarna och vice versa samt diskuterade de utmaningar som ökenspridning och markförstöring i EU innebär – båda ämnena behandlades i särskilda rapporter som vi offentliggjorde 2018.

Revisionsrättens ledamot Janusz Wojciechowski presenterar vår särskilda rapport om luftkvaliteten i december 2018 i Katowice.

Tillbaka till skolan

Under året deltog vår personal i programmet ”Tillbaka till skolan” som EU:s instituioner genomför. Sjutton av våra anställda besökte sina gamla gymnasieskolor i sju medlemsstater och informerade eleverna där om EU, den roll som vår institution spelar och möjligheterna att studera i EU och arbeta vid EU:s institutioner.

Kontakter med intressenter vid andra institutioner

Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och nationella parlament, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.

Europaparlamentet

Revisionsrättens ledamöter och granskningsteam bjuds regelbundet in av parlamentets budgetkontrollutskott och andra parlamentsutskott och parlamentsorgan för att presentera våra resultat och rekommendationer. Under 2018 presenterade vi 33 särskilda rapporter, fyra yttranden och sex analysbaserade publikationer för parlamentet. Totalt deltog vi i 74 möten med budgetkontrollutskottet (2017: 60) och 38 möten med 13 andra av parlamentets utskott och arbetsorgan samt med en parlamentarisk grupp.

Det gemensamma årliga mötet mellan revisionsrätten och Europaparlamentets budgetkontrollutskott ägde rum i februari 2018. I april 2018 deltog ordförande Klaus-Heiner Lehne i parlamentets plenardebatt om beviljandet av ansvarsfrihet för 2016. I oktober 2018 presenterade han vår årsrapport för 2017 för budgetkontrollutskottet och vid parlamentets plenarsammanträde.

Rådet

Under 2018 deltog vi i 21 möten med budgetkommittén som är vår främsta diskussionspartner vid rådet. Dessutom gjorde vi 44 presentationer för andra relevanta förberedande rådsorgan (2017: 27). Totalt presenterade vi 37 särskilda rapporter, fyra yttranden och tre analysbaserade publikationer för rådet under året (2017: 27).

I januari 2018 – under det bulgariska rådsordförandeskapet – träffade ordförande Klaus-Heiner Lehne Bulgariens vice finansminister för att diskutera granskningsresultat i ljuset av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2016.

I mars 2018 presenterade ordförande Klaus-Heiner Lehne och Neven Mates, den ledamot av revisionsrätten som ansvarade för den särskilda rapporten om förfarandet vid makroekonomiska obalanser, rapporten för EU:s finansministrar i Ekofinrådet. Detta var första gången som en särskild rapport presenterades för EU:s finansministrar i Ekofinrådet.

Ordförande Klaus-Heiner Lehne presenterade också vår årsrapport för 2017 vid Ekofinmötet i november under det österrikiska rådsordförandeskapet. Före mötet träffade han Österrikes finansminister, i dennes egenskap av ordförande för Ekofinrådet, och Rumäniens minister för offentliga finanser – Rumänien var ordförande i rådet i början av 2019 – för att diskutera vår årsrapport för 2017 och det därmed sammanhängande förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet och för att informera dem om annat relevant arbete av revisionsrätten.

Medlemsstaternas regeringar och parlament

Under året besökte ordförande Klaus-Heiner Lehne en rad EU-medlemsstater – Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Irland och Rumänien – där han träffade högt uppsatta regeringsföreträdare. Besöken kombinerades ibland med deltagande i ett officiellt statligt evenemang eller i en högnivåkonferens.

Våra ledamöter presenterade dessutom årsrapporten för 2017 för de nationella parlamenten och/eller nationella myndigheter i 14 medlemsstater. Vi tog även tillfället i akt och presenterade vissa särskilda rapporter för berörda parlamentsutskott i nationella parlament. Ibland besöker också delegationer av företrädare för nationella parlament vår institution, och vi fortsätter att undersöka hur samarbetet med nationella parlament kan förbättras ytterligare.

Revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne
och ledamot George Pufan möter Rumäniens president
Klaus Iohannis i oktober 2018 i Bukarest.

Samarbete med högre revisionsorgan

Högre revisionsorgan i EU:s medlemsstater

Vårt samarbete äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för ordförandena för EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten. I oktober 2018 deltog vi aktivt i kontaktkommitténs årliga möte som Kroatiens högre revisionsorgan var värd och ordförande för. Diskussionerna handlade framför allt om kontakterna med medborgare och om att öppna upp de högre revisionsorganen.

Revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne talar inför ordförandena för EU:s högre revisionsorgan vid kontaktkommitténs årliga möte som hölls i Dubrovnik i Kroatien i oktober 2018.

Tillsammans med ordförandena för EU:s 28 högre revisionsorgan uppmanade vi i november 2018 nationella regeringar och parlament liksom även Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen att åtgärda brister i arrangemangen för ansvarsskyldighet och revision inom banktillsynen i EU.

Vi bidrog dessutom till och deltog i verksamheten i flera av kontaktkommitténs arbetsgrupper, till exempel arbetsgruppen för aktiviteter när det gäller mervärdesskatt, nätverket för finanspolitisk revision, nätverket för revision av Europa 2020-strategin och arbetsgruppen för bankunionen samt andra verksamheter när det gäller finansiell rapportering inom den offentliga sektorn och revision av offentlig upphandling.

Vi samordnade även produktionen av kontaktkommitténs första revisionskompendium (Ungdomsarbetslöshet och unga människors integration på arbetsmarknaden), som byggde på granskningsrapporter från de högre revisionsorganen i 14 EU-medlemsstater mellan 2013 och 2017. Kompendiet är en ny typ av publikation som ska förbättra kommunikationen av relevanta revisionsbudskap till kontaktkommittéintressenter och en bredare publik.

Intosai/Eurosai

Under 2018 fortsatte vi att engagera oss aktivt i och bidra till Internationella organisationen för högre revisionsorgans (Intosai) verksamhet, framför allt som vice ordförande i kommittén för standarder för yrkesutövningen (sedan december 2016) och som medlem av dess underkommittéer för finansiell revision och redovisning, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision. Vi deltog även aktivt i andra av Intosais arbetsgrupper, särskilt Intosais underkommitté för sakkunnigbedömningar (peer review), arbetsgruppen för miljörevision, arbetsgruppen för finansiell modernisering och lagstiftningsreform och specialgruppen för Intosais professionalisering av revisorer/revisorsyrket.

Vi deltog också aktivt i den verksamhet som bedrevs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt i arbetsgruppen för miljörevision, arbetsgruppen för informationsteknik, specialgruppen för revision och etik samt i flera workshoppar och seminarier.

Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi stöder också de högre revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo¹, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet), framför allt genom ett nätverk som liknar kontaktkommittén och genom vårt stöd till verksamhet som samordnas av OECD. Under 2018 deltog sju revisorer från de högre revisionsorganen i nätverket i vårt praktikprogram. Vi bidrog även aktivt till möten och aktiviteter inom nätverket, där ämnen som finansiell revision och it-revision behandlades.

¹ Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Vår förvaltning

Kollegiet av ledamöter

Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avlägger de en ed om detta inför domstolen.

Kollegiet består av en ledamot från varje medlemsstat. Revisionsrättens ledamöter nomineras av sin nationella regering och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Revisionsrätten har ingen roll i processen för att nominera eller utse ledamöter.

Under 2018 utsåg rådet följande fyra nya ledamöter:

• Eva Lindström (Sverige), Tony Murphy (Irland) och Hannu Takkula (Finland) från den 1 mars 2018 och Annemie Turtelboom (Belgien) från den 1 maj 2018.

Rådet förnyade också mandatperioden för följande fem sittande ledamöter:

• Pietro Russo (Italien), Baudilio Tomé Muguruza (Spanien), Bettina Jakobsen (Danmark) och João Figueiredo (Portugal), till den 29 februari 2024, och Iliana Ivanova (Bulgarien) till den 31 december 2024.

Kollegiet med revisionsrättens ledamöter sammanträdde 18 gånger 2018 (2017: 21 gånger).

Kollegiet med revisionsrättens ledamöter sammanträder den 28 februari 2019 i Luxemburg.

Ordförande

Ledamöterna väljer bland sig en ordförande för en tid av tre år som kan förnyas. Hans eller hennes uppgift är att vara primus inter pares – den främste bland likar. Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och resultatförvaltning, kommunikation och mediekontakter, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden representerar också institutionen i dess yttre förbindelser. Klaus-Heiner Lehne valdes till ordförande i september 2016.

Revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne talar vid det årliga mötet mellan kollegiet med revisionsrättens ledamöter och kommissionskollegiet i februari 2018 i Luxemburg.

Ordförande och ledamöter

Revisionsavdelningar och kommittéer

Ledamöterna placeras i en av våra fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, analyserna och yttrandena utarbetas och antas. Varje avdelning har ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet. Avdelningarna leds av en doyen eller en doyenne som ledamöterna av respektive avdelning utser bland sig. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter och biträds av ett kansli. Granskningsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.

I december 2018 var följande ledamöter doyen eller doyenne i de fem revisionsavdelningarna: Nikolaos Milionis, Iliana Ivanova, Bettina Jakobsen, Neven Mates och Lazaros S. Lazarou. Danièle Lamarque var ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, Oscar Herics för etikkommittén och Samo Jereb för revisionskommittén, medan Rimantas Šadžius var ledamot med ansvar för kontakter med andra institutioner.

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter, som båda leds av revisionsrättens ordförande.

Revisionsrätten har tio direktorat: fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.

Generalsekreterare och direktörer

Resultatmätning

Sedan 2008 har vi tillämpat centrala resultatindikatorer för att informera ledningen om framstegen mot våra mål, stödja beslutsfattandet och informera intressenterna om våra resultat. I samband med att vi fastställde revisionsrättens strategi för 2018‑2020 uppdaterade vi också våra centrala resultatindikatorer för perioden. År 2018 är följaktligen det första år som vi kan rapportera om dessa indikatorer.

Dessa fem centrala resultatindikatorer ger en bred bild av hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas.

• Central resultatindikator 1 – Genomförande av våra rekommendationer
• Central resultatindikator 2 – Feedback på vårt arbete från intressenter
• Central resultatindikator 3 – Våra framträdanden i Europaparlamentet, rådet och nationella parlament
• Central resultatindikator 4 – Antal offentliggjorda särskilda rapporter (och liknande produkter)
• Central resultatindikator 5 – Vår närvaro i medierna

Antal offentliggjorda särskilda rapporter och liknande produkter

Vi övervakar antalet rapporter som offentliggörs under året och tidpunkten för offentliggörandet. Det ger en fingervisning om hur korrekt vår planering är.

År 2018 offentliggjorde vi 44 rapporter (35 särskilda rapporter, sex briefingdokument, två översiktliga analyser och en snabbanalys), jämfört med de 47 rapporter som vi hade planerat för året. Vi offentliggjorde tio yttranden utöver de utvalda revisioner som vi hade planerat i vårt arbetsprogram.

Särskilda rapporter och liknande produkter

Framträdanden i Europaparlamentet, rådet och nationella parlament

Merparten av våra granskningsrapporter presenteras för berörda utskott i Europaparlamentet och för Europeiska unionens råd. De flesta ledamöter av revisionsrätten presenterar också vår årsrapport för parlamentet i sin hemmedlemsstat.

Under 2018 framträdde företrädare för revisionsrätten 133 gånger i Europaparlamentet (2017: 91 gånger), 65 gånger i rådet (2017: 47 gånger) och 50 gånger i nationella parlament (2017: 19 gånger). Det är en betydande ökning jämfört med 2017.

Revisionsrättens framträdanden 2018 i Europaparlamentet, rådet och nationella parlament

Närvaro i medierna

Under 2018 ökade vi kontakterna med pressen och imtressenter utanför EU-institutionerna liksom även vår aktivitet på sociala medier. Vi

• offentliggjorde 76 pressmeddelanden på 23 EU-språk (2017: 57),
• höll 20 presskonferenser i Bryssel (2017: 16), inbegripet sektors- och landsspecifika presskonferenser om årsrapporten.

Vi anordnade även fältbesök för journalister baserade i Bryssel och medlemsstaterna och flera informationsmöten om utvalda rapporter för branschaktörer, icke statliga organisationer och tankesmedjor.

Besök av journalister från medlemsstaterna i november 2018 i Luxemburg.

Vi övervakar mediebevakningen av vårt arbete och vår institution, som kan variera kraftigt beroende på rapporternas ämne och komplexitet. Samtidigt måste vi också vara medvetna om att externa faktorer kan ha stor påverkan på medieintresset för våra publikationer. Om till exempel datumet för offentliggörande av vår rapport sammanfaller med en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende kan det allmänna intresset för ämnet öka kraftigt.

Totalt sett har mediebevakningen, sociala medier inkluderade, nästan tredubblats från omkring 15 500 artiklar online och omnämnanden i sociala medier 2017 till mer än 44 000 år 2018. Under 2018 visades inlägg på sociala medier från revisionsrättens officiella konton om våra publikationer cirka 11 miljoner gånger, vilket är nästan 18 gånger mer än 2017.

Vad beträffar kommunikation och mediebevakning är särskilda rapporter nu vår klart främsta produkt: Av de 15 publikationer som låg i topp 2018 var 12 särskilda rapporter.

Antalet artiklar online om våra särskilda rapporter uppgick till över 11 000 år 2018, vilket är mer än dubbelt så många som 2017. Detta kan jämföras med 1 500 artiklar online 2013, när vi började övervaka mediebevakningen.

Samtidigt ökade också den genomsnittliga mediebevakningen av varje särskild rapport med 60 % jämfört med 2017. Mediebevakningen ökade alltså inte bara till följd av det större antalet rapporter utan också på grund av ett ökat intresse för våra publikationer.

Mediebevakning: årsrapporter, särskilda rapporter och revisionsrätten i allmänhet

De rapporter där mediebevakningen var störst 2018 var de särskilda rapporterna om det europeiska järnvägsnätet för höghastighetståg, om effektiviteten i ECB:s krishantering av banker och om faciliteten för flyktingar i Turkiet.

Vi har fem konton på sociala medier:

* Antal gånger som våra inlägg har visats.

Under året har vi sett en exponentiell ökning av vår exponering och vårt engagemang på sociala medier – särskilt på Facebook, Twitter och LinkedIn – som har blivit en oumbärlig del av vårt kommunikationsarbete och gör att vi kan kommunicera direkt med medborgarna. Vi har ökat antalet följare och antalet gånger våra inlägg har visats (dvs. våra ”exponeringar”).

Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas

Vi bedömer effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas utifrån intressenternas bedömning och uppföljningen av våra rekommendationer för att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning.

I början av 2018 började vi be intressenter (från Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter) att ge feedback om nyttan med våra rapporter och deras sannolika effekt. Vi gör detta med ett utvalt antal särskilda rapporter och analyser, liksom med årsrapporten, genom anonymiserade elektroniska enkäter som skickas till alla dem som tidigare har fått en kopia av de aktuella rapporterna. I enkäten kan intressenterna även ge kvalitativ feedback på rapporter och lämna allmänna förslag om revisionsrättens arbete.

Totalt ansåg 87 % av de svarande att våra rapporter är till nytta i deras arbete och 78 % ansåg att de har en effekt.

Uppföljning av våra rekommendationer

År 2018 började vi basera denna indikator på en uppföljning som våra revisorer gör, i stället för på Europeiska kommissionens skriftliga uttalande. Under 2018 analyserade vi rekommendationerna i årsrapporten för 2014 och de särskilda rapporterna från samma år.

Analysen visar att 74 % av de rekommendationer som vi lämnade i årsrapporten för 2014 och 94 % av rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2014 hade genomförts antingen fullt ut, i de flesta avseenden eller i vissa avseenden.

Genomförande av revisionsrättens rekommendationer per år då de lämnades

Vår redovisningsskyldighet

Finansiell information

Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget under administrativa utgifter.

År 2018 uppgick vår budget till cirka 146 miljoner euro. Det motsvarar mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter eller omkring 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter. Vi utnyttjade 96 % av budgeten för 2018.

Genomförandet av budgeten för 2018

Budgeten för 2019

Budgeten för 2019 innebär en ökning med 0,6 % jämfört med 2018.

Intern och extern revision

Intern revision

Vår internrevisionstjänst ger oss råd om riskhantering. Den tillhandahåller oberoende, objektiva bestyrkande- och konsulttjänster som ger ett mervärde till och förbättrar vår institutions verksamhet. Internrevisionstjänsten rapporterar till revisionskommitén som består av tre ledamöter och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.

År 2018 granskade internrevisionstjänsten vår institutions it-säkerhetssystem och byggnadsarbetet avseende säkerhetsarrangemangen runt byggnaderna. Den granskade även genomförandet av vår riskhanteringspolicy och de årliga förklaringarna från utanordnarna. Dessutom granskade den genomförandet av sina tidigare rekommendationer för att försäkra sig om att de överenskomna handlingsplanerna hade genomförts.

År 2018 visade internrevisionstjänstens granskningar inte på några brister som genom sin karaktär eller omfattning allvarligt ifrågasatte den övergripande tillförlitligheten i de internkontrollsystem som utanordnaren har infört för att säkerställa att revisionsrättens finansiella transaktionerna är lagliga och korrekta.

Vi rapporterar till Europaparlamentet och rådet varje år om resultaten av den interna revisionsverksamheten.

Extern revision

Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Det är viktigt att vi tillämpar samma principer för insyn och redovisningsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten. Vår externa revisor – PricewaterhouseCoopers Sàrl — offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2017 den 17 maj 2018.

Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2017

Beviljande av ansvarsfrihet

Liksom alla andra EU-institutioner är revisionsrätten föremål för ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet. I april 2018 beviljade Europaparlamentet vår generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av vår budget för budgetåret 2016. Som varje år har vi noggrant analyserat alla frågor som togs upp under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet med avseende på vårt revisions- och förvaltningsansvar, vidtagit lämpliga åtgärder och rapporterat utförligt om våra uppföljningsåtgärder till Europaparlamentet.

Den 26 mars 2019 beviljade Europaparlamentet vår generalsekreterare ansvarsfrihet för 2017. Det betyder att våra räkenskaper för 2017 avslutades och godkändes.

Sakkunnigbedömningar (peer review)

En sakkunnigbedömning är en oberoende och transparent bedömning av ett visst högre revisionsorgans kapacitet och förmåga som utförs av andra högre revisionsorgan. Alla högre revisionsorgan som deltar i sakkunnigbedömningen fortsätter att respektera de övriga högre revisionsorganens oberoende medan sakkunnigbedömningen genomförs.

År 2018 bad vi de högre revisionsorganen i Estland (som ledde bedömningen), Danmark, Nederländerna och Förenta staterna att bedöma om vi är på väg att uppnå våra strategiska mål halvvägs genom perioden 2018–2020 och om de åtgärder som vi hittills har vidtagit för att genomföra strategin sannolikt kommer att få de önskade effekterna. Rapporten från sakkunnigbedömningen ska offentliggöras 2019.

Samtidigt inledde vi förberedelserna inför sakkunnigbedömningen av Litauens högre revisionsorgan i samarbete med de högre revisionsorganen i Polen och Förenade kungariket. Huvudsyftet med denna sakkunnigbedömning är att bedöma huruvida den revisionsmetod som Litauens högre revisionsorgan tillämpar följer internationella standarder.

Under året beställde vi också en extern och oberoende bedömning av vår etiska ram. Granskningen genomförs av Polens och Kroatiens högre revisionsorgan. Deras rapport förväntas bli klar 2019.

Förklaring av den delegerade utanordnaren

Jag, Europeiska revisionsrättens generalsekreterare, intygar härmed i min egenskap av delegerad utanordnare att

• uppgifterna i denna rapport är fullständiga och korrekta,
• jag har uppnått rimlig säkerhet om att
• de resurser som tilldelats de verksamheter som beskrivs i denna rapport har använts för avsedda ändamål och i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
• de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier när det gäller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna och garanterar att påståenden eller misstankar om oegentligheter behandlas på ett lämpligt sätt,
• nyttan med kontrollerna står i proportion till kostnaderna.

Denna säkerhet grundar sig på min bedömning och på den information som jag förfogar över, till exempel de vidaredelegerade utanordnarnas rapporter och förklaringar och internrevisorns och den externa revisorns rapporter för tidigare budgetår.

Jag intygar att jag inte känner till någonting som inte har nämnts i rapporten och som skulle kunna skada institutionens intressen.

Luxemburg den 28 mars 2019

Eduardo Ruiz García
generalsekreterare