VÅR VERKSAMHET 2019
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS
ÅRLIGA VERKSAMHETSRAPPORT

Europeiska revisionsrättens ledamöter, januari 2020.

Europeiska revisionsrätten

Inledning av ordföranden

Kära läsare,

2019 var ett år med många förändringar för unionen. Det var val till Europaparlamentet och den nya kommissionen tillträdde. Strategiska prioriteringar omdefinierades och viktiga politiska strategiska paket, som den ”europeiska gröna given” och EU:s digitala framtid (början av 2020), lanserades. Mot slutet av året blev det också klart att vi nu är en union bestående av 27 medlemsstater.

Samtidigt står EU vid ett viktigt vägskäl när det gäller finanserna. Vi är i slutfasen av förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, vars resultat kommer att avgöra EU:s finansieringskapacitet de kommande sju åren. Nu måste samtliga EU-institutioner bygga vidare på tidigare arbete för att ytterligare förbättra unionens ekonomiska förvaltning och se till att EU levererar.

Som externa revisorer gör vi opartiska bedömningar av EU:s politik och program och av kvaliteten på den ekonomiska förvaltningen av EU-medel i och utanför EU. Vi kontrollerar om EU:s utgifter följer reglerna och om åtgärder och program ger valuta för pengarna.

Denna verksamhetsrapport ger en översikt över vårt arbete 2019, ett år då vi offentliggjorde en mängd högaktuella särskilda rapporter, översikter och yttranden. Den innehåller även information om revisionsrättens personal, förvaltning och finanser. Vi hoppas att du kan ha nytta av informationen.

Denna årliga verksamhetsrapport offentliggörs i en tid då vi står inför helt nya utmaningar för folkhälsan i EU och dess medlemsstater till följd av covid-19-pandemin. Vår institution reagerade snabbt på situationen i enlighet med den luxemburgska regeringens anvisningar för hälsa och säkerhet.

Jag vill tacka alla kollegor för deras goda arbete och beredvillighet att anpassa sig på ett flexibelt sätt till den rådande situationen. Nu måste vi stå eniga och göra allt vi kan för att fortsätta uppfylla vår roll som EU:s externa revisor i dessa svåra tider.

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

Vår verksamhet

Strategin

För att fortsätta ligga i framkant av utvecklingen när det gäller revision inom den offentliga sektorn använder vi fleråriga strategier i syfte att fastställa långsiktiga riktlinjer för vårt revisionsarbete och driva initiativ till organisatoriska förändringar för att fortsätta förbättras.

Vid utgången av 2019 hade vi slutfört det andra året av den nuvarande strategin för 2018–2020. Våra strategiska mål för denna treårsperiod är att öka revisionsförklaringens mervärde, fokusera mer på prestationsaspekterna av EU:s åtgärder och se till att vi når ut med tydliga budskap till våra målgrupper. För att omsätta vår strategi i praktiken har vi upprättat en handlingsplan för dessa mål.

De senaste två åren har vi gjort stora framsteg i genomförandet av våra strategiska mål. Vi har inlett ett antal initiativ och projekt inom alla målområden, och i vissa fall till och med gått utöver det som fastställts i handlingsplanen, särskilt

• ett användbart pilotprojekt om en bestyrkandemetod för vår revisionsförklaring,
• en betydande ökning av antalet effektivitetsrevisioner och översikter, liksom ett bredare spektrum av teman som omfattar både EU:s utgifter och dess lagstiftningsåtgärder,
• åtgärder för att nå ut bättre till Europaparlamentet och öka synligheten i traditionella och sociala medier.

Under året genomförde en grupp bestående av fyra högre revisionsorgan (Estland, Nederländerna, Danmark och Förenta staterna) en sakkunnigbedömning (peer review) av vår strategi. Rapporten från sakkunnigbedömningen offentliggjordes i mars 2020, precis i rätt tid för att ge oss värdefull input till nästa strategi för 2021 och framåt.

Revision av prestationen och korrektheten i EU:s åtgärder

I våra effektivitetsrevisioner granskas ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. De fokuserar på teman som speglar de problem som EU står inför, såsom hållbar och miljövänlig användning av naturresurser, tillväxt och inkludering, utmaningar som följer av migration och den globala utvecklingen, den inre marknaden och bankunionen och säkerställande av ett EU som det går att utkräva ansvar av och som är effektivt. Syftet med effektivitetsrevisionerna är att hjälpa EU att uppnå sina politiska mål bättre.

Våra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner innehåller vår revisionsförklaring om årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Vi kan också utföra utvalda regelefterlevnadsrevisioner för att granska budgeträkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen eller för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen för att uppbära och använda EU-medel uppfyller gällande EU-regler och nationella regler.

Vi utför alla våra revisioner i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder för den offentliga sektorn.  

Arbetsprogram

Under 2019 fortsatte vi att införliva strategisk framsynthet i vårt revisionsarbete för att på ett bättre sätt kunna ta oss an EU:s framtida utmaningar med hjälp av en framtidsinriktad strategi.

Därför inrättade vi en rådgivande panel för strategi och framsynthet. Panelen består av fem ledamöter och har för närvarande bland annat till uppgift att övervaka utarbetandet av strategin för perioden efter 2020.

I vårt arbetsprogram, som offentliggjordes i oktober 2019, anges våra revisionsprioriteringar för de kommande åren och redogörs för de 41 rapporter och översikter som vi avser att offentliggöra under 2020.

Genom de granskningar som vi har planerat att genomföra under 2020 och därefter kommer EU:s medborgare och beslutsfattare fortsatt att få oberoende rapporter om frågor som är viktiga för unionens framtid.

Vi utarbetar vårt arbetsprogram ur ett oberoende, men inte isolerat, perspektiv. Därför är det oerhört viktigt för oss att arbeta tillsammans med våra institutionella intressenter, i synnerhet Europaparlamentet. I början av 2019 bad vi som vanligt alla parlamentets utskott att föreslå potentiella granskningsteman till vårt arbetsprogram.

Revisionsarbete på fältet

Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Våra revisorer gör också ett stort antal besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och andra EU-institutioner samt hos byråer och organ, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, EU-delegationer i tredjeländer och internationella organisationer som hanterar EU-medel.

Vi kontrollerar även mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos de slutmottagare som tar emot pengarna.

Vi strävar efter att slutföra de utvalda revisionerna inom 13 månader i enlighet med målet i EU:s budgetförordning.

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Inom EU samordnas kontrollerna på plats vanligtvis med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.

Hur ofta enskilda medlemsstater och mottagarländer besöks och hur mycket granskningsarbete som utförs beror på vilken typ av revision som genomförs. Under 2019 ägnade våra revisorer 3 605 dagar (2018: 3 671 dagar) åt revision på plats – både i medlemsstaterna och utanför EU.

Dessutom tillbringade revisorerna 2 504 dagar (2018: 2 723 dagar) vid EU:s institutioner i Bryssel och Luxemburg, liksom vid decentraliserade byråer och organ runtom i EU, internationella organisationer som FN eller OECD samt privata revisionsföretag.

Vi använder oss alltmer av videokonferenser och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, för att kommunicera med våra granskningsobjekt.

Granskningsrapporter, översikter och yttranden

Våra granskningsrapporter, översikter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och rådet att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, i första hand Europeiska kommissionen men även övriga EU-institutioner och EU-organ,

Särskilda rapporter och översikter

I enlighet med vår strategi för 2018–2020 har vi de senaste åren ökat vårt fokus på att bedöma prestationen i EU:s åtgärder.

Under 2019 offentliggjorde vi 36 särskilda rapporter och översikter om många av de utmaningar som EU står inför inom olika utgiftsområden, såsom livsmedelssäkerhet, förnybara energikällor, e-handel, gränskontroller, finanspolitisk styrning och utvalda EU-institutioners etiska ramar, för att nämna några.

I våra särskilda rapporter granskar vi om målen för de utvalda EU-åtgärderna och EU-programmen har uppfyllts, om resultaten har uppnåtts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och om EU-åtgärden har tillfört ett mervärde, det vill säga om den har lett till att mer har uppnåtts än vad som vore möjligt med enbart nationella åtgärder. Vi ger också rekommendationer och pekar på sätt att spara pengar, arbeta bättre, undvika slöseri eller uppnå de förväntade politiska målen på ett ändamålsenligare sätt.

Syftet med våra översikter är att ge en bakgrundsbeskrivning och en analys, ofta med ett övergripande perspektiv och baserat på tidigare revisionsarbete eller allmänt tillgängliga uppgifter. Vi kan även använda dem för att presentera vår analys av områden eller frågor som vi ännu inte har granskat eller för att lägga fram fakta om specifika ämnen eller problem. Till skillnad från vid våra revisioner behandlar vi inte bedömningsfrågor och avger inte heller en förklaring i översikterna.

På följande sidor ges en inblick i vårt arbete och exempel på rapporter från 2019 inom olika politikområden.  

Hållbar användning av naturresurser

Översikt nr 01/2019: EU:s svar på ”dieselgate”-skandalen

År 2015 upptäcktes avvikelser mellan fordonsutsläpp i laboratorier och i trafiken för dieseldrivna förbränningsmotorer. Undersökningar avslöjade att man använde fuskprogram, så kallade defeat devices, som producerade lägre utsläpp vid officiella tester än vid normal körning. Typgodkännandemyndigheterna i vissa medlemsstater reagerade på utsläppsskandalen genom att göra omprovningar av dieseldrivna passagerarfordon. Dessa tester visade att avgasutsläppen i trafiken för nästan alla lätta Euro 5- och Euro 6-dieselfordon betydligt överskred de tillämpliga gränsvärdena för kväveoxider, ibland med en faktor över 10.

Vi undersökte de åtgärder som EU och medlemsstaterna vidtagit som svar på ”dieselgate”-skandalen. Vi tittade även på de ändringar som gjorts i systemet för mätning av fordonsutsläpp efter september 2015.

Vi konstaterade att många lagändringar i EU:s system för typgodkännande och kontroll av fordonsutsläpp hade påskyndats. Kommissionen har nu befogenhet att granska de nationella typgodkännandemyndigheternas arbete och kan testa fordon och återkalla typgodkännanden tillfälligt eller slutgiltigt. Dessutom kan berörda tredje parter nu utföra utsläppstester. Utöver detta har Europeiska kommissionen inlett överträdelseförfaranden mot vissa medlemsstater. Vi noterade också att intresset för att införa bestämmelser som minskar biltrafiken och därigenom förbättrar luftkvaliteten hade ökat i flera medlemsstater, och att man i flera europeiska städer hade upprättat miljözoner där biltrafik är begränsad eller förbjuden.

Detta arbete gjordes i form av en översikt eftersom lagändringarna inte kommer att ha några mätbara effekter inom den närmaste framtiden. I våra översikter lämnar vi inga rekommendationer.

Investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering

Särskild rapport 08/2019: Vind- och solkraft för elproduktion: kraftfulla åtgärder måste vidtas om EU:s mål ska uppnås

Elektricitet kan framställas antingen från icke-förnybara källor, som fossila bränslen, från icke-förnybart avfall och kärnämnen i konventionella reaktorer eller från förnybara källor, som vatten-, vind- och solkraft, biomassa m.m. Förnybara källor används även till att framställa energi som används till fjärrvärme och fjärrkyla samt drivmedel.

I dagsläget kommer 79 % av alla EU:s växthusgasutsläpp från framställning av energi från fossila bränslen. En ökad andel förnybar el kan hjälpa EU att uppnå sitt mål att minska utsläppen av växthusgaser. Det är medlemsstaterna som bestämmer hur deras energiresurser ska utnyttjas på bästa sätt och hur de ska organisera sin energiförsörjning. EU kan stödja medlemsstaternas insatser genom ytterligare finansiering till investeringar i projekt för förnybar energi.

Vi bedömde EU:s och medlemsstaternas framsteg mot EU:s övergripande mål för andelen förnybar energi om 20 % till 2020 och 32 % till 2030. Vi besökte Tyskland, Grekland, Spanien och Polen för att undersöka om det finansiella stödet till elproduktion från vind- och solkraft hade varit ändamålsenligt.

Vi konstaterade att andelen förnybar energi i energimixen ökade stort från 2005 och därefter, men att ökningen mattades av efter 2014. Andelen förnybara energikällor i elproduktionen i EU hade fördubblats från cirka 15 % (2005) till nästan 31 % (2017). Ökningen kom till största delen från vind- och solkraft. Men cirka hälften av medlemsstaterna kommer att ha svårt att uppnå målen.

Vi rekommenderade kommissionen att uppmana medlemsstaterna att stödja ytterligare utbyggnad genom att anordna auktioner för att tilldela ytterligare kapacitet för produktion av förnybar energi, främja medborgardeltagande, förenkla de administrativa förfarandena samt åtgärda brister i nätet. Vi rekommenderade även att kommissionen skulle se över de rättsliga kraven för medlemsstaterna för att förbättra aktualiteten i statistiken.

Yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa

Särskild rapport 24/2019: Asyl, omplacering och återvändande när det gäller migranter: dags att intensifiera åtgärderna för att få bukt med skillnaderna mellan mål och resultat

Under 2015 upplevde EU en rekordstor migration och en efterföljande ökning av antalet asylansökningar. De senaste åren har migrationen återgått till nivåerna före krisen. Vi intervjuade personal vid Europeiska kommissionen, Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (allmänt kallad Frontex). Vi besökte nationella myndigheter och internationella och icke-statliga organisationer som genomförde EU-finansierade projekt samt undersökte 20 EU-stödåtgärder i Grekland och Italien. Båda medlemsstaterna drabbades särskilt hårt av migrationsströmmarna.

Vi bedömde om det EU-finansierade stödet hade uppfyllt sitt syfte och om asyl- och återvändandeförfarandena var ändamålsenliga och snabba. Vi bedömde även om de tillfälliga omplaceringsmekanismerna för nödsituationer hade uppnått sina målvärden och mål.

Vi konstaterade att antalet registreringar och fingeravtryckstagningar vid mottagningscentrumen (hotspots) hade ökat betydligt. Trots det flyttade fortfarande en stor andel migranter till och sökte asyl i andra EU-medlemsstater utan att deras fingeravtryck fanns lagrade i Eurodac-databasen. Dessutom påverkades fortfarande asylförfarandena i båda medlemsstaterna av långa handläggningstider och flaskhalsar. En stor andel av kandidaterna som ansökte omplacerades faktiskt (80 % i Grekland och 89 % i Italien). Men trots detta hade kommissionen inte övervakat omplaceringsprocessen i de länder som tagit emot migranter sedan februari 2018. Precis som i övriga EU var antalet återvändanden från Grekland och Italien lågt.

Vi rekommenderade att nästa kommission borde vidta lämpliga åtgärder för att stärka förvaltningen av katastrofbistånd. Vidare borde kommissionen dra lärdom av tidigare erfarenheter när den utarbetar framtida mekanismer för frivillig omplacering. Slutligen borde Easos stöd till asylförfaranden förbättras och Frontex återvändandestöd anpassas.

Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi

Särskild rapport 10/2019: EU-omfattande stresstest för banker: stora mängder information om banker har tagits fram men det behövs mer samordning och mer fokus på risker

Det EU-omfattande stresstestet är en bedömning av den inverkan en allmän chock skulle kunna ha på stora europeiska bankers finansiella ställning och bärkraftighet. Europeiska bankmyndigheten (EBA) har i uppdrag att inleda och samordna EU-omfattande stresstest i samarbete med Europeiska systemrisknämnden (ESRB). Stresstest i EU har genomförts sedan 2011 och de har alla utförts i enlighet med nedifrån och upp-strategin, vilket innebär att bankerna tar fram de resultat som uppnås med ett chockscenario, på grundval av en metod som godkänts av EBA.

Vi bedömde genomförandet av de stresstester av banker inom hela unionen som utförs enligt det mandat som EBA har tilldelats.

Vi konstaterade att EBA inte specificerade vare sig vilka risker eller vilken allvarlighetsgrad som den ansåg relevant för stresstestförfarandet i början av processen. ESRB, som utarbetade stresscenariot, inhämtade i sin tur betydande input från ECB och nationella centralbanker och myndigheter. Till följd av detta saknade EBA kontroll över viktiga steg i förfarandet. I Förenta staterna, använder tillsynsmyndigheter en uppifrån och ned-strategi, vilket innebär att de har mycket större kontroll över bankernas resultat. I EU är EBA:s roll tvärtom begränsad till att inleda, tillhandahålla en metod för och i stora drag samordna stresstestverksamheten. EBA:s stresstest bedömde systemets och bankernas sårbarhet för en ekonomisk nedgång snarare än för en allvarlig finansiell chock för systemet. Även om EBA hade som mål att uppnå en bred täckning var det vissa riskfyllda banker som uteslöts från stresstestet. EBA:s nedifrån och upp-strategi ledde till att bankernas resultat blev begränsat tillförlitliga och jämförbara.

Vi rekommenderade att EBA måste stärka kontrollen över stresstestprocessen och utveckla en uppifrån och ned-strategi för att komplettera det nuvarande nedifrån och upp-förfarandet. Vidare borde man, för att säkerställa att stresstesten är ändamålsenliga i fråga om att bedöma motståndskraft mot ogynnsam marknadsutveckling, vid framtida tester ta vederbörlig hänsyn till risker som uppstår inom EU:s finansiella system, säkerställa en lägsta stressnivå och tydligt redogöra för bankernas motståndskraft. Slutligen borde urvalet av banker för stresstestning inte enbart grundas på storlek utan även på risk.

EU:s finansiering och förvaltning

Särskild rapport 14/2019: ”Kom med synpunkter!”: kommissionens offentliga samråd engagerar medborgarna, men insatserna för att nå ut är otillräckliga

”Bättre lagstiftning” är ett sätt att arbeta för att säkerställa att politiska beslut utarbetas på ett öppet och tydligt sätt, baserat på bästa tillgängliga rön och ett omfattande deltagande från medborgarna och andra berörda parter, såsom det civila samhällets organisationer och representativa sammanslutningar. Kommissionen ska samråda med medborgare och representativa sammanslutningar på alla unionens åtgärdsområden. I riktlinjerna för bättre lagstiftning finns en definition av samråd med berörda parter, där även medborgare ses som ”berörda parter”. Genom samråd med berörda parter – i synnerhet offentliga samråd – samlar kommissionen in information och synpunkter från medborgare och andra berörda parter när den utarbetar ett politiskt initiativ eller utvärderar befintliga insatser. Kommissionen genomför i genomsnitt fler än 100 offentliga samråd per år.

Vi bedömde huruvida kommissionens offentliga samråd var ändamålsenliga när det gällde att nå ut till medborgare och berörda parter och dra nytta av deras synpunkter. Vi undersökte utformningen av kommissionens ram, hur kommissionen utarbetade och genomförde ett urval av offentliga samråd samt hur den informerade om och använde sig av samrådsarbetet. Vi granskade ett urval bestående av 26 av kommissionens offentliga samråd som fem generaldirektorat genomfört mellan 2016 och 2018 och genomförde en enkät för att ta reda på hur nöjda deltagarna i offentliga samråd faktiskt var.

Vi konstaterade att kommissionens ram för offentliga samråd höll en hög standard. Dessutom var både resultatet av kommissionens offentliga samråd i vårt urval och deltagarnas uppfattning om dessa överlag tillfredsställande. Vi fann svagheter när det gällde insatser för att nå ut och ge återkoppling. Exempel på detta var att det ibland användes få kommunikationskanaler, att det saknades tydliga kriterier som förklarade varför en enkät inte fanns tillgänglig på alla officiella EU-språk och att vissa enkäter var långa och krångliga.

Vi rekommenderade att det borde gå ut mer och bättre riktad information om samrådsaktiviteterna så att de blir mer synliga och så att fler kan delta. Vi rekommenderade också kommissionen att förbättra sin rapportering när det gäller uppföljningen av de offentliga samråden. Slutligen fanns det utrymme att öka medborgarnas engagemang för initiativ till lagstiftningsförslag genom det europeiska medborgarinitiativet.

Förhandsbeskrivningar av revisioner

Våra förhandsbeskrivningar innehåller information om pågående (effektivitets)revisioner. De bygger på förberedande arbete som utförts innan en revision inleds och är avsedda som en informationskälla för dem som är intresserade av den politik och/eller de program som granskas. År 2019 offentliggjorde vi 18 förhandsbeskrivningar av revisioner (2018: tolv).

Årsrapporter och särskilda årsrapporter

I årsrapporterna redovisas i första hand resultaten av vår revisionsförklaring om Europeiska unionens budget och budgeten för Europeiska utvecklingsfonden (EUF).

I de särskilda årsrapporterna redovisas vårt årliga arbete med finansiella revisioner av EU:s byråer, decentraliserade organ, gemensamma företag och Europaskolorna.

Vi offentliggör även en rapport om ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) verksamhet.

Årsrapport om EU:s budget för 2018

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s och medlemsstaternas finansiella regler.

Dessutom gör vi särskilda bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån (under)rubrikerna i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Vi analyserar också var och varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har omsatts i praktiken. Slutligen tillhandahåller vi information om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt om prestationsaspekter.

Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

År 2018 uppgick EU:s kostnader till 156,7 miljarder euro, vilket motsvarar 2,2 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1 % av EU:s bruttonationalinkomst.

Våra revisorer granskade ett urval av 728 betalningar till stödmottagare inom alla utgiftsområden av en total granskningspopulation på cirka 120 miljarder euro. Det betyder att vi bedömde olika fall där EU:s pengar hade använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsstaterna och mottagare i länder utanför EU.

För budgetåret 2018 gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter. För tredje året i rad kunde vi dessutom göra ett uttalande med reservation om EU:s kostnader.

Liksom tidigare år konstaterade vi att felen i EU:s kostnader inte var av avgörande betydelse och att betalningarna var lagliga och korrekta, med undantag för högriskkostnader (främst utgifter för kostnadsersättningar som omfattas av komplexa regler).

Med en felnivå på 2,6 % upprätthöll kommissionen och medlemsstaterna totalt sett de framsteg som konstaterats de två senaste åren (budgetåret 2017: 2,4 % och budgetåret 2016: 3,1 %). Detta ser vi som ett positivt tecken.

Den (under)rubrik i den fleråriga budgetramen som oftast innehöll fel under budgetåret 2018 var Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning följd av Naturresurser och Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.

Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är EU:s främsta instrument för att tillhandahålla bistånd för utvecklingssamarbete. EUF syftar till att utrota fattigdom och främja en hållbar utveckling i och en integrering av länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet och de utomeuropeiska länderna och territorierna i världsekonomin. EUF finansieras av EU-medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) utanför EU:s allmänna budget.

För budgetåret 2018 gjorde vi, liksom tidigare år, ett uttalande utan reservation om EUF:s räkenskaper och intäkter och ett uttalande med reservation om EUF:s kostnader.

Särskilda årsrapporter om EU:s byråer och gemensamma företag

EU-byråerna är separata juridiska enheter som inrättas för att utföra specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter som hjälper EU-institutionerna att utforma och genomföra sin politik. Det finns sammanlagt 43 byråer.

Gemensamma företag är EU:s offentlig-privata partnerskap med näringslivet, forskningsgrupper och medlemsstaterna. De gemensamma företagen spelar en viktig roll i genomförandet av specifika aspekter av EU:s forskningspolitik. Europeiska kommissionen är den offentliga medlemmen i de gemensamma företagen och företräder EU. Det finns sammanlagt åtta gemensamma företag.

Anm.: Förenade kungariket utträdde ur Europeiska unionen den 31 januari 2020.

För budgetåret 2018 uppgick den totala budgeten för samtliga byråer (utom SRB) till 4,2 miljarder euro (en ökning med 20 % jämfört med budgeten på 3,5 miljarder euro 2017), vilket motsvarar 2,9 % av EU:s allmänna budget för 2018 (2017: 2,7 %).

Sammantaget för budgetåret 2018 bekräftade våra finansiella revisioner av byråerna de positiva resultat som rapporterats de föregående åren. Vi gjorde uttalanden utan reservation om byråernas räkenskaper, om intäkterna och om de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna för samtliga byråer utom Easo, där vi gjorde ett uttalande med reservation om betalningarna.

Dessutom gjorde vi uttalanden utan reservation om räkenskaperna, intäkterna och betalningarna för samtliga gemensamma företag.

Offentliggörandet av våra årsrapporter är också startskottet för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, då Europaparlamentet beslutar, på rekommendation av rådet, om kommissionen och andra organ har förvaltat EU:s budget på ett tillfredsställande sätt. Om så är fallet beviljas de ansvarsfrihet.

I oktober 2019 presenterade vi våra årsrapporter om EU:s allmänna budget och EUF för parlamentets budgetkontrollutskott och därefter också vid parlamentets plenarsammanträde och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor) och 21 medlemsstaters parlament och nationella myndigheter.  

Vi är skyldiga att årligen rapportera om Gemensamma resolutionsnämndens, rådets och kommissionens ansvarsförbindelser som uppstår till följd av att de genomför sina bankresolutionsuppgifter. I vår rapport för 2018 drog vi slutsatsen att SRB:s redovisning hade förbättrats men att rapporteringen av ansvarsförbindelserna från nationell nivå måste bli bättre.

Vi utarbetar också en årlig rapport om Europaskolornas årsredovisning. Vår granskning av årsredovisningarna för 2018 visade en väsentlig felnivå för en av de 13 Europaskolorna.

Digitalisering handlar om att utnyttja teknikens möjligheter för att få fram mer och bättre information till processen för ansvarsskyldighet. Den digitala omvandlingen är också väldigt viktig för vårt granskningsarbete och vår organisation.

Vi har inrättat en digitaliseringskommitté bestående av fem ledamöter som ska leda denna omvandlingsprocess de kommande åren.

Som första stora initiativ inom revision startade vi 2019 ett pilotprojekt i syfte att automatisera den finansiella revisionen av genomförandeorganen. Under pilotprojektet kommer vi att använda traditionella och digitala verktyg samtidigt.

Yttranden

Ett sätt för oss att bidra till att förbättra kommissionens strategi för bättre lagstiftning är att offentliggöra yttranden över kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. I de fall där lagstiftningsförslagen medför betydande finansiella effekter krävs enligt unionsrätten att vi yttrar oss. Övriga institutioner kan också begära att vi yttrar oss i andra särskilda frågor. Alla våra yttranden överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

Under 2019 offentliggjorde vi tre yttranden: över förslaget gällande Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, över förslaget till budgetförordning för Gemensamma resolutionsnämnden (SRB) och över förslaget till budgetförordning för Gemenskapens växtsortsmyndighet.

I början av 2019 offentliggjorde vi också en sammanfattning av Europeiska revisionsrättens synpunkter på den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Denna rapport handlade särskilt om den föreslagna processen för att fastställa EU:s utgiftsprioriteringar, EU-budgetens flexibilitet, prestationsinriktningen och administrativ förenkling samt arrangemangen för ansvarsskyldighet och revision.

Den byggde framför allt på flera yttranden som vi hade avgett över kommissionens förslag under 2018 men också på våra senaste briefingdokument och andra rapporter om EU:s finanser liksom på vår samlade erfarenhet.

Vi hade ett ganska jämnt flöde av publikationer under årets gång med en topp i oktober då vi offentliggör våra årsrapporter.

Övergripande frågor

Kamp mot bedrägerier riktade mot EU:s ekonomiska intressen

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) är den främsta aktören i kampen mot bedrägerier riktade mot EU:s ekonomiska intressen.

Ville Itälä, Olafs generaldirektör,
Klaus-Heiner Lehne, revisionsrättens ordförande,
och Eduardo Ruiz García,
revisionsrättens generalsekreterare.

Under 2019 undertecknade vi även ett administrativt avtal som fastställer de operativa bestämmelserna för vårt samarbete med Olaf, vilket inbegriper samordnade utbildningsaktiviteter, workshoppar och personalutbyte.

Vi är EU:s externa revisor. Våra revisioner syftar inte specifikt till att upptäcka oegentligheter. Ändå upptäcker våra revisorer med jämna mellanrum ett antal fall där vi misstänker att bedräglig verksamhet kan ha ägt rum

Under 2019 rapporterade vi tio fall av misstänkt bedrägeri till Olaf (2018: nio fall). Åtta av fallen upptäcktes under vårt revisionsarbete och två genom angivelser från tredje parter. I vår årsrapport om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta bedrägerifallen och om de efterföljande finansiella återkrav som Olaf rekommenderar.

Under 2019 offentliggjorde vi även följande två särskilda rapporter som är nära kopplade till kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: Särskild rapport 01/2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: mer behöver göras och särskild rapport 06/2019 Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning.

Slutligen ägnade vi ett specialnummer av revisionsrättens tidskrift Journal åt bedrägeri- och korruptionsbekämpning och skydd av EU:s ekonomiska intressen.

Fokus på hållbarhet

Hållbarhetsfrågor har varit framträdande granskningsteman de senaste åren då vi i huvudsak har behandlat miljö- och klimatfrågor.

År 2019 lades en snabbanalys av hållbarhetsredovisning till vårt arbete om hållbarhet. I denna gavs en översikt över hur EU:s institutioner offentliggör hållbarhetsinformation och hur de bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling.

Vi stod också värd för en konferens – revisionsrättens forum om hållbarhetsredovisning – för att öka medvetenheten om ämnet och samla viktiga intressenter.

Granskningsteam: Snabbanalysen
Hållbarhetsredovisning: en beskrivning av läget vid
EU:s institutioner och byråer

Kontakter med andra institutioner

Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet och medlemsstaternas nationella parlament, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.

Våra granskningsrapporter presenteras för berörda parlamentsutskott och rådsarbetsgrupper. Utöver detta presenterar vi våra årsrapporter, men även våra särskilda rapporter och översikter, för nationella parlament.

Presentationerna av våra rapporter för dessa institutionella intressenter fortsatte att öka under 2019, främst tack vare en tydlig ökning av presentationerna för nationella parlament. Samtidigt gjordes färre presentationer för Europaparlamentet, vilket delvis berodde på parlamentets uppehåll från mitten av april till september 2019.

2019 var ett år av förändringar i ledningen i flera EU-institutioner. Vår ordförande träffade Europaparlamentets talman och ordförandena för Europeiska kommissionen och Europeiska rådet efter att de hade tillträtt sina poster.

Revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne med Europaparlamentets talman David Sassoli, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel.

Europaparlamentet

Våra ledamöter och granskningsteam bjuds regelbundet in till Europaparlamentets utskott och organ, särskilt till budgetkontrollutskottet.

Efter valet genomförde vi en upplysningskampanj för att informera parlamentsledamöterna om vårt arbete som EU:s externa revisor. Vi anordnade också ett antal workshoppar för Europaparlamentets personal.

I oktober 2019 lanserade vi en publikationsportal som gör det lättare för såväl parlamentsledamöter som allmänheten att ta del av våra rapporter.

Europeiska unionens råd

Under 2019 presenterade våra granskningsteam 26 särskilda rapporter för 22 av rådets arbetsgrupper och två kommittéer (2018: 40 rapporter för 27 arbetsgrupper).

Vi presenterade dessutom två översikter, varav en för budgetkommittén vid rådets informella möte i Rumänien och en annan för arbetsgruppen för Agenda 2030.

Utöver detta deltog vi i diskussioner med kommittén för finansiella tjänster angående samförståndsavtalet med Europeiska centralbanken och med budgetkommittén om vårt förslag till budget för 2020. I december 2019 presenterade vi också vårt arbetsprogram för 2020.

I oktober 2019 besökte Eurogruppens ordförande oss för att diskutera den nuvarande situationen för och den framtida reformen av Ekonomiska och monetära unionen samt våra möjligheter att bidra till EU:s finansiella och ekonomiska styrning. Dessutom kom ordföranden för Eurogruppens arbetsgrupp för att träffa våra ledamöter i maj 2019.

Medlemsstaternas regeringar och nationella parlament

Våra ledamöter besöker regelbundet nationella parlament och regeringar. Under 2019 gjorde vi 90 presentationer i 21 medlemsstater (2018: 50 presentationer i 14 medlemsstater). Detta är det största antalet presentationer hittills.

Europeiska kommissionen

Sedan flera år är det en väletablerad praxis att våra ledamöter har ett årligt möte med sina motparter vid kommissionen. Vid dessa möten ges tillfälle att utvärdera och reflektera över hur vi kan stärka vårt samarbete ytterligare.

Revisionsrättens ledamöter och kommissionskollegiet, juni 2019.

Europeiska centralbanken

Andrea Enria, ordförande för Europeiska
centralbankens tillsynsnämnd, Alex Brenninkmeijer,
ledamot av revisionsrätten, och
Klaus-Heiner Lehne, revisionsrättens ordförande,
oktober 2019.

Samarbete med högre revisionsorgan

Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen

Vårt samarbete äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för ordförandena för EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten. Med hjälp av detta nätverk av högre revisionsorgan inom Europeiska unionen kan vi främja arbetet med oberoende extern revision i EU och medlemsstaterna.

I juni 2019 deltog vi i det årsmöte som Polens högre revisionsorgan var värd och ordförande för. Diskussionerna handlade huvudsakligen om de utmaningar och möjligheter som ”Digitala Europa” innebär för de högre revisionsorganen i EU.

Vid mötet tog vi över ordförandeskapet för kontaktkommittén, vilket vi gör var tredje år.

Kontaktkommitténs möte i Warszawa, juni 2019.  

För kontaktkommitténs räkning offentliggjorde vi i december 2019 ett andra revisionskompendium, denna gång om hur revisorer i hela Europeiska unionen granskar folkhälsa.

Intosai

Under 2019 fortsatte vi att engagera oss aktivt i Internationella organisationen för högre revisionsorgans (Intosai) arbete, framför allt som vice ordförande i kommittén för standarder för yrkesutövningen (sedan december 2016) och som medlem av dess underkommittéer för finansiell revision och redovisning, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision.

Vi deltog även i andra av Intosais arbetsgruppers verksamheter och projekt, särskilt miljörevision, stordata, finansiell modernisering och lagstiftningsreform samt utvärdering av offentlig politik och offentliga program. Dessutom deltar vi i specialgruppen för Intosais professionalisering av revisorer/revisorsyrket (TFIAP), Intosais utvecklingsinitiativ (IDI) och underkommittén för finansiell revision och redovisnings (FAAS) revisionsprojekt Issai 200.

Vi närvarade också vid den XXIII:e Intosaikongressen (Incosai) i Moskva i september 2019. Vid kongressen fördes ingående diskussioner om två viktiga frågor, nämligen informationsteknik för utveckling av offentlig förvaltning samt de högre revisionsorganens bidrag till nationella prioriteringar och mål.

Eurosai

Vi medverkade också aktivt i det arbete som bedrevs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt arbetsgrupperna för miljörevision, informationsteknik och revision av medel som avsätts vid katastrofer samt specialgruppen för revison och etik.

Vidare deltog vi i flera workshoppar och seminarier och bidrog till offentliggörandet av en gemensam rapport om luftkvalitet tillsammans med 14 andra högre revisionsorgan i EU.

I oktober 2019 anordnade vi det 17:e årsmötet för Eurosais arbetsgrupp för miljörevision och en gemensam konferens om biologisk mångfald.

Slutligen deltog vi i den tredje gemensamma konferensen med Eurosai och Asosai om framväxande problem och nödsituationer, som hölls i mars 2019 i Israel, och i det första gemensamma seminariet med Eurosai och Afrosai, som anordnades av Portugals högre revisionsorgan i november 2019 i Lissabon.

Årsmötet för Intosais arbetsgrupp för miljörevision, oktober 2019.

Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi stöder också de högre revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo^*, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet), framför allt genom ett nätverk som liknar kontaktkommittén och genom vårt stöd till verksamhet som samordnas av OECD.

Under 2019 deltog tio revisorer från de högre revisionsorganen i nätverket i vårt praktikprogram.

Vi bidrog även aktivt till nätverkets möten och aktiviteter, där ämnen som rapporteringsmetoder för ökad effekt och digital revision behandlades.

Sakkunnigbedömningar (peer review) av andra högre revisionsorgan i EU

En sakkunnigbedömning är en extern och oberoende granskning av en eller flera delar av ett högre revisionsorgans organisation och/eller verksamhet som utförs av ett team av professionella kollegor från ett annat eller flera andra högre revisionsorgan. Det är inte en revision utan en bedömning där kollegor frivilligt ger råd.

Möte med sakkunniga i Vilnius, juni 2019.

^* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Vår förvaltning

Ledamöterna

Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av ledamöter, en från varje medlemsstat. Varje ledamot nomineras av sin nationella regering och utses sedan av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Vi har ingen roll i processen för att nominera eller utse våra ledamöter.

Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avger de en högtidlig försäkran om detta inför domstolen.

Kollegiet med revisionsrättens ledamöter sammanträder den 18 juli 2019 i Luxemburg.

Under 2019 utsåg rådet följande fyra nya ledamöter: Viorel Ștefan (från Rumänien) från den 1 juli 2019, Ivana Maletić (från Kroatien) från den 15 juli 2019 och Joëlle Elvinger (från Luxemburg) och François-Roger Cazala (från Frankrike) från den 1 januari 2020. Rådet förnyade också mandatperioden för följande tre sittande ledamöter: Alex Brenninkmeijer (från Nederländerna), Nikolaos Milionis (från Grekland) och Klaus-Heiner Lehne (från Tyskland).

Phil Wynn Owen (från Förenade kungariket) var ledamot fram till den 31 januari 2020.

I mars 2020 hade en ny ledamot från Polen ännu inte nominerats eller utsetts som efterträdare till Janusz Wojciechowski, som utsågs till ledamot av Europeiska kommissionen i december 2019.

Under 2019 sammanträdde kollegiet med revisionsrättens ledamöter 21 gånger (2018: 18 gånger). 

Ordförande

Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och prestationsstyrning, kommunikation och mediakontakter, kontakter med andra institutioner, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden representerar också institutionen i dess yttre förbindelser.

Ledamöterna väljer en ordförande bland sig för en period av tre år som kan förnyas. Hans eller hennes uppgift är att vara primus inter pares – den främste bland likar.

Klaus-Heiner Lehne valdes till ordförande i september 2016 och blev omvald i september 2019.

Ordförande och ledamöter

Anm.: i mars 2020.  

Revisionsavdelningar och kommittéer

Ledamöterna placeras i en av våra fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, översikterna och yttrandena utarbetas och antas.

Avdelningarna leds av en doyen eller en doyenne som ledamöterna av respektive avdelning utser bland sig. I december 2019 var följande ledamöter doyen eller doyenne i de fem revisionsavdelningarna: Nikolaos Milionis, Iliana Ivanova, Bettina Jakobsen, Alex Brenninkmeijer och Lazaros S. Lazarou. Danièle Lamarque var ledamot med ansvar för kontroll av revisionskvaliteten fram till december 2019 då hennes mandat löpte ut. Hon var ordförande för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten.

Avdelningarna fördelar uppgifterna bland sina ledamöter. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter inför avdelningen och revisionsrätten. De biträds av ett kansli. Granskningsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.

Några ledamöter har tagit på sig andra uppdrag utöver sina roller i revisionsavdelningarna: Oscar Herics var ordförande för etikkommittén, Samo Jereb för revisionskommittén, Eva Lindström för digitaliseringskommittén och João Figueiredo för rådgivande panelen för strategi och framsynthet. Rimantas Šadžius var ledamot med ansvar för kontakter med andra institutioner.

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter, som båda leds av revisionsrättens ordförande. 

Revisionsrättens högsta ledning består av generalsekreteraren och direktörerna. Det finns sammanlagt tio direktorat, varav fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.

Revisionsrättens högsta ledning

Anm.: i mars 2020.

Prestationsmätning

Vi tillämpar ett antal kritiska prestationsindikatorer (KPI) för att informera ledningen om framstegen mot våra strategiska mål, stödja beslutsfattandet och informera de institutionella intressenterna om vår prestation. De kritiska prestationsindikatorerna ger en bred bild av hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas.

Vi övervakar antalet rapporter som offentliggörs under året och tidpunkten för offentliggörandet. Det ger en fingervisning om hur korrekt vår planering är.

Vi offentliggjorde 36 rapporter 2019: 25 särskilda rapporter och elva översikter. Det motsvarar antalet publikationer som vi hade planerat i vårt arbetsprogram.

Antal offentliggjorda särskilda rapporter och översikter

Vi offentliggjorde också sex årsrapporter, tre yttranden, 18 förhands-beskrivningar av revisioner och fyra andra publikationer. Sammanlagt färdigställde vi 67 publikationer under året.

Närvaro i medierna

Vi övervakar mediebevakningen av vårt arbete och vår institution, som kan variera kraftigt beroende på rapporternas ämne och komplexitet. Samtidigt finns det externa faktorer som kan ha stor påverkan på medieintresset för våra publikationer. En sådan faktor kan vara om datumet för offentliggörande av en rapport sammanfaller med en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende, vilket kan innebära att det allmänna intresset för ämnet ökar kraftigt.

Sammanlagt registrerades under 2019 50 000 gratisartiklar online och inlägg på sociala medier.

Att vi såg en ökning av antalet inlägg på sociala medier under 2019 berodde också på att vi använde dessa kommunikationskanaler i högre utsträckning under året. 

Under 2019 ökade vi kontakterna med press och media. Detta gjorde vi genom att

• offentliggöra 61 pressmeddelanden på 23 EU-språk (2018: 76) och ett antal informationsmeddelanden och information till medierna på vissa språk,
• hålla 25 presskonferenser (2018: 20), inbegripet sektors- och landsspecifika presskonferenser om årsrapporten. Presskonferenserna äger vanligtvis rum i Bryssel.

Vi anordnade även fältbesök för journalister baserade i Bryssel och medlemsstaterna, och flera informationsmöten om utvalda rapporter för branschaktörer, icke statliga organisationer och tankesmedjor.

Besök av journalister från medlemsstaterna i november 2019 i Luxemburg.

Under 2019 hade vi för första gången över en miljon besök på vår webbplats. Sammanlagt hade vi omkring 511 000 enskilda besökare.

Under året noterade vi en ökning av vår exponering och vårt engagemang på sociala medier – särskilt på Facebook, Twitter och LinkedIn – som har blivit en oumbärlig del av vårt kommunikationsarbete och gör att vi kan kommunicera direkt med medborgarna.

I slutet av 2019 hade dessa tre konton på sociala medier cirka 29 500 följare (2018: cirka 22 500).

Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas

Vi bedömer den sannolika effekten och nyttan av vårt arbete så som de uppfattas av våra intressenter från Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter.

Sedan 2018 ber vi våra intressenter ge feedback på ett urval särskilda rapporter och översikter, liksom på årsrapporten, genom anonymiserade elektroniska enkäter. I enkäterna kan intressenterna även ge kvalitativ feedback på rapporter och lämna allmänna förslag om revisionsrättens arbete.

År 2019 ansåg 88 % av de svarande att våra rapporter var till nytta i deras arbete och 81 % ansåg att de hade en effekt. Detta liknar fjolårets resultat.

Uppföljning av våra rekommendationer

Vi mäter genomförandet av våra rekommendationer utifrån den uppföljning som våra revisorer gör. Under 2019 analyserade vi rekommendationerna i årsrapporten för 2015 och de särskilda rapporterna från samma år.

Analysen visade att 96 % av de rekommendationer som vi lämnade i årsrapporten för 2015 och 94 % av rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2015 hade genomförts antingen fullt ut, i de flesta avseenden eller (åtminstone) i vissa avseenden.

Vår ansvarsskyldighet

Finansiell information

Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget under rubriken administrativa utgifter.

Vår budget för 2019 uppgick till nästan 147 miljoner euro och vi utnyttjade 98 % av budgeten under året.

Vår budget motsvarar mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter eller omkring 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter.

Genomförandet av budgeten för 2019

Budgeten för 2020

Budgeten för 2020 innebär en ökning med 4,3 % jämfört med 2019.

Intern och extern revision

Intern revision

Vår internrevisionstjänst ger oss råd om riskhantering. Den tillhandahåller oberoende, objektiva säkringstjänster och konsulttjänster som ger ett mervärde till och förbättrar vår institutions verksamhet. Internrevisionstjänsten rapporterar till revisionskommittén som består av tre ledamöter och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.

Under 2019, genomförde internrevisionstjänsten följande tre utvalda uppgifter: ”Risker och utmaningar för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten”, ”resekostnader för ledamöter och högt uppsatta tjänstemän, representationsutgifter för ledamöter och användning av revisionsrättens bilpark” och ”revisionsrättens fortbildningsverksamhet”.

Internrevisionstjänsten granskade även vår riskhanteringspolicy och tre årliga förklaringar från vidaredelegerade utanordnare. Dessutom granskade den genomförandet av sina tidigare rekommendationer för att försäkra sig om att de överenskomna handlingsplanerna hade genomförts samt gav råd om revisionsrättens nya ram för internkontroll.

Vår internrevisor upptäckte inga brister som genom sin karaktär eller omfattning allvarligt ifrågasatte den övergripande tillförlitligheten i de internkontrollsystem som den delegerade utanordnaren har infört för att säkerställa att våra finansiella transaktioner 2019 är lagliga och korrekta.

Extern revision

Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Detta är viktigt eftersom det visar att vi tillämpar samma principer för öppenhet och ansvarsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten.

Vår externa revisor – PricewaterhouseCoopers Sàrl – offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2018 den 4 april 2019.

Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2018

Liksom alla andra EU-institutioner är revisionsrätten föremål för ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

I mars 2019 beviljade Europaparlamentet vår generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av vår budget för budgetåret 2017. Det betyder att våra räkenskaper för 2017 avslutades och godkändes.

Liksom varje år analyserade vi noggrant alla frågor som togs upp under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet med avseende på vårt revisions- och förvaltningsansvar. Vi vidtog också lämpliga åtgärder och rapporterade utförligt till Europaparlamentet om våra uppföljningsåtgärder.

Slutligen genomförde de högre revisionsorganen i Polen och Kroatien under 2019 en extern bedömning av vår etiska ram. Rapporten slutfördes i januari 2020.

Förklaring av den delegerade utanordnaren

I enlighet med artikel 74.9 i budgetförordningen:
Förklaring av den delegerade utanordnaren

Jag, Europeiska revisionsrättens generalsekreterare, intygar härmed i min egenskap av delegerad utanordnare att

• uppgifterna i denna rapport, liksom övriga interna uppgifter om fullgörandet av mina skyldigheter, vilka inbegriper information om finansiella frågor och förvaltning, inklusive kontrollresultat, är sanna och korrekta,
• jag har uppnått rimlig säkerhet om att
  • de resurser som tilldelats de verksamheter som beskrivs i denna rapport har använts för avsedda ändamål och i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
  • de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier när det gäller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna och garanterar att påståenden eller misstankar om oegentligheter behandlas på ett lämpligt sätt,
  • nyttan med kontrollerna står i proportion till kostnaderna.

Denna säkerhet grundar sig på min bedömning och på den information som jag förfogar över, till exempel de vidaredelegerade utanordnarnas rapporter och förklaringar, internrevisorns rapporter och den externa revisorns rapporter för tidigare budgetår.

Jag intygar att jag inte känner till någonting som inte har nämnts i rapporten och som skulle kunna skada institutionens intressen.

Luxemburg den 26 mars 2020

Eduardo Ruiz García
generalsekreterare

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen 2020.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande regleras av Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (om de nämns) anges:

s. 2: © Europeiska unionen 2020, källa: Revisionsrätten.
s. 6, 32, 33, 38 (nederst), 41, 42, 43, 50, 58, 60, 63 och 64: © Europeiska unionen 2019, källa: Revisionsrätten.
s. 15, första raden till höger: © Europeiska unionen 2010/Carlos Juan.
s. 15, andra raden i mitten: © Europeiska unionen 2013, källa: Europaparlamentet/Bauweraerts Didier.
s. 17: © Europeiska unionen 2013, källa: Europaparlamentet/Jennifer Jacquemart.
s. 19: © Europeiska unionen 2015/Angelos Tzortzinis.
s. 21: © Europeiska unionen 2016, källa: Europaparlamentet/Fred Marvaux.
s. 26, till vänster: © Europeiska unionen 2019/Anouk Delafortrie.
s. 26, till höger: © Europeiska unionen 2019/Lisa Hastert.
s. 28: © Europeiska unionen 2019, källa: Europaparlamentet/Benoit Bourgeois.
s. 35, till vänster: © Europeiska unionen 2019, källa: Europaparlamentet (20191022_EP-093734A_DLL_007).
s. 35, mitten: © Europeiska unionen 2019, källa: Europeiska kommissionen.
s. 35, till höger: © Europeiska unionen 2019, källa: Europeiska rådet.
s. 38, överst: © Europeiska unionen 2019, källa, Europeiska kommissionen, audiovisuella tjänsten/Etienne Ansotte.
s. 62: © Europeiska unionen 2019, källa: Revisionsrätten. Arkitekter som ritat byggnaderna: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

s. 7 och 8: Ikoner gjorda av Pixel perfect från https://flaticon.com.

s. 12, från vänster:
© Innehåller modifierade data från Copernicus Sentinel (2018), behandlade av GeoVille,
© Shutterstock/Andrey_Popov,
© Shutterstock/G-Stock Studio.

s. 13, från vänster:
© Shutterstock/Antonio Guillem,
© Shutterstock/Gorodenkoff,
© Shutterstock/igorstevanovic.

s. 15, första raden till vänster: © Shutterstock/Billion Photos.
s. 15, första raden i mitten: © Shutterstock/Gorodenkoff.
s. 15, andra raden till vänster: © Shutterstock/LMWH.
s. 15, andra raden till höger: © Shutterstock/Photolines.

s. 15, sista raden, från vänster:
© Shutterstock/Syda Productions,
© Shutterstock/Jenson,
© Med tillstånd från Eurocontrol.

s. 18: © Shutterstock/Bannafarsai_Stock.
s. 20: © Shutterstock/pisaphotography.
s. 26, mitten: © MCI Benelux, 2019.
s. 39: © NIK (Najwyższa Izba Kontroli), Warszawa, 2019.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.