SOM EU-MEDBORGARE HAR VI TILLGÅNG TILL VISSA GRUNDLÄGGANDE SAKER SOM VI OFTA TAR FÖR GIVNA: EN VÄRLDSDEL MED FRED, ATT VARA EN DEL AV VÄRLDENS STÖRSTA EKONOMI OCH FRIHETEN ATT BO, STUDERA, ARBETA I ELLER RESA TILL ANDRA EU-LÄNDER. VI HAR OCKSÅ ANDRA, MINDRE UPPENBARA FÖRDELAR – VARDAGLIGA SAKER SOM GÖR STOR SKILLNAD. I DET HÄR KAPITLET FÅR DU LÄSA OM NÅGRA KONKRETA EXEMPEL PÅ VAD EU GÖR FÖR MEDBORGARNA.
Allt EU gör grundar sig i fördrag som innehåller regler om hur EU fungerar. EU-länderna har frivilligt och på ett demokratiskt sätt kommit överens om fördragen.
EU agerar på de områden som EU-länderna har gett tillstånd till och där det är vettigt att agera tillsammans, till exempel i klimatfrågor eller EU:s handel med omvärlden.
I det här kapitlet kan du läsa om vad EU redan har åstadkommit. I ”Vad står på EU:s dagordning?” finns information om vad som görs för att fortsätta arbetet. Här är bara några exempel på de framsteg som EU har uppnått så här långt.
Det har tillfälligt blivit svårare att resa på grund av covid-19-pandemin. Under normala omständigheter är det dock mycket enklare att resa i Europa i dag än vad det brukade vara. Det beror på att de flesta EU-länder, och några länder som inte är med i EU, har avskaffat gränskontrollerna mellan varandra. Gränskontrollerna har avskaffats tack vare Schengenavtalet, som är uppkallat efter den by i Luxemburg där det undertecknades av de europeiska länderna 1985.
Som EU-medborgare kan du resa fritt utan pass mellan de 27 “Schengenländerna”: 23 EU-länder (Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) plus Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Bulgarien, Cypern, Irland och Rumänien ingår för närvarande inte i Schengenområdet. När du reser till eller hem från länder utanför Schengenområdet behöver du visa upp ett giltigt pass eller id-kort.
Förhindra en katastrof
Anasthassios från Grekland hade precis flyttat till Lissabon för att plugga när en brand bröt ut i hans lägenhet. Han kände inte till det portugisiska nödnumret, men kom ihåg att han kunde använda 112 i Portugal, precis som i sitt hemland Grekland och var som helst i EU. Så han ringde 112 och kom direkt till Lissabons räddningstjänst, som omedelbart skickade en brandbil.
Ingår ditt land i Schengenområdet? Har du eller någon i din familj nyligen rest till ett annat EU‑land? Var ni tvungna att gå igenom passkontroller? Under 2022 bodde omkring 1,5 miljoner personer i ett Schengenland och arbetade i ett annat. 3,5 miljoner människor reser mellan Schengenländerna varje dag. Vad tror du att Schengen betyder för dem och för ekonomin i de områdena?
Diskutera i smågrupper med dina klasskamrater.
Alla som reser inom EU har:
Du kan kontrollera dina EU-passagerarrättigheter var och när som helst. Ladda bara ner appen: europa.eu/!qd88HJ
När du som EU-medborgare reser utanför EU kan du få hjälp från ett annat EU-lands konsulat eller ambassad om ditt hemland inte är representerat.
Om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka när du besöker ett annat EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz, har du som EU-medborgare rätt att få offentlig vård på samma villkor och till samma kostnad som invånarna i det landet. Beställ det europeiska sjukförsäkringskortet (europa.eu/!md76Mg) från Försäkringskassan eller Folkpensionsanstalten innan du reser utomlands.
EU och EU-länderna är en ledande givare av humanitärt bistånd, och stöder människor i nöd runt om i världen. Under de senaste åren har EU agerat vid flera kriser, som i Ukraina, Jemen, Syrien och Demokratiska republiken Kongo. EU ger och samordnar också stöd till människor i områden som drabbas av katastrofer, både i och utanför Europa, via unionens civilskyddsmekanism. Vilket land som helst kan be om hjälp. Under 2022 aktiverades mekanismen 106 gånger. Det skedde till exempel i samband med kriget i Ukraina, skogsbränder i Europa, covid-19 i Europa och andra delar av världen, och vid översvämningar i Pakistan.
Läs mer om rescEU: europa.eu/!qW3B3c och EU:s civilskyddsmekanism: europa.eu/!YTRBmG
Eurosedlar och euromynt infördes i 12 EU‑länder 2002, och hittills har sammanlagt 20 länder ersatt sin nationella valuta med euron. Omkring 347 miljoner människor i EU använder euron varje dag.
Det finns många fördelar med att använda en gemensam valuta på en inre marknad där människor från olika länder bedriver handel tillsammans. Det blir enklare för konsumenter att jämföra priserna hemma, utomlands och på nätet. Företag kan beräkna priser och ta betalt i en enda valuta och löper ingen risk att drabbas av förändringar i valutakurserna. Det innebär att priserna håller sig stabila.
Lär dig mer om euron: europa.eu/!Jt83PM
Alla euromynt har en Europakarta som motiv på den enda sidan. På den andra sidan har varje land sitt eget motiv. Känner du igen symbolen på detta tvåeuromynt? Kan du gissa vilket land det kommer ifrån?
Tabellen nedan innehåller alla 27 EU-länder. Kryssa för de 20 länder som använder euron som valuta.
Tack vare EU kan alla utnyttja rätten till fri rörlighet mellan EU-länder.
Den fria rörligheten gäller inte bara resor och semestrar. Den innebär även att du kan
Här kan du läsa mer: europa.eu/!HFVbvq
På Eures-webbplatsen kan du hitta tusentals lediga jobb i EU, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Arbetsgivare får också hjälp med att hitta personal från andra EU-länder (europa.eu/!Uvh9Nj).
Europass är en lättanvänd mall för ditt CV och har också andra verktyg som du kan använda för att berätta om din kompetens för arbetsgivare i hela EU (www.europa.eu/europass/sv).
Många ungdomar har inte vissa färdigheter eller kvalifikationer som arbetsgivarna behöver. Tack vare ungdomsgarantin kan EU hjälpa ungdomar att få ny och användbar kompetens, antingen genom praktik eller genom personlig yrkesvägledning.
Tala med din nationella kontaktpunkt för att få mer information och anmäla dig: europa.eu/!3dfm9K
Sedan 2013 har över 24 miljoner ungdomar som registrerade sig i ungdomsgarantisystem fått erbjudande om anställning, fortsatt utbildning, lärlingsplats eller praktikplats.
Sedan den europeiska alliansen för lärlingsutbildning inrättades 2013 har den tillhandahållit fler än 1 miljon lärlingsplatser.
Läs mer: europa.eu/!bGYrTw
Barn och unga under 18 år kan också få stöd genom den europeiska barngarantin, som ska motverka social utestängning och fattigdom genom utbildning, hälso- och sjukvård, bra mat och bostäder.
Läs mer i ”Vad står på EU:s dagordning?”.
Du kanske redan har hört talas om programmet Erasmus+. Det är ett EU-initiativ för ungdomar som vill studera utomlands under en period. Erasmus+ är öppet för ungdomar, elever, studenter, lärlingar, lärare och skolpersonal samt volontärer från hela världen. Både universitetsstudenter och studenter som går yrkesutbildningar kan få ekonomiskt och praktiskt stöd från Erasmus+ för sin vistelse i 33 länder i Europa och andra delar av världen. Tack vare det gemensamma europeiska poängsystemet kan studiepoäng från ett utländskt universitet tillgodoräknas dina studier hemma.
Skolor kan samarbeta med andra skolor eller organisationer i andra EU-länder. Be din lärare eller rektor att kolla upp vilka möjligheter som Erasmus+ erbjuder.
Du kan också göra praktik utomlands. Varje år väljer många unga européer att genomföra en del av sin praktik i ett annat EU-land. Programmet Erasmus+ samarbetar med företag och institutioner som erbjuder projekt för ungdomar.
Läs mer om möjligheterna med Erasmus+: erasmus-plus.ec.europa.eu/sv. Du kan också titta på ett videoklipp med några ungdomar som deltagit i ungdomsutbyten genom Erasmus+ och höra om deras erfarenheter: audiovisual.ec.europa.eu/en/video/I-112392
Det finns också en särskild Erasmusapp: erasmusapp.eu
Sedan det första Erasmusprogrammet startade 1987 har över 10 miljoner ungdomar gynnats av dess möjligheter. Under perioden 2021–2027 beräknas 10 miljoner fler delta i det nya Erasmus+. Budgeten är 28 miljarder euro, mer än dubbelt så mycket som den summa som tidigare anslogs för programmet.
Vill du kunna bidra på ett meningsfullt sätt och visa solidaritet i ditt samhälle? Då kan du gå med i Europeiska solidaritetskåren. Där kan du som är mellan 18 och 30 år delta i många olika slags verksamheter, antingen som volontär eller som praktikant. Det kan även vara ett första steg in på arbetsmarknaden för många unga.
Är du intresserad? Läs mer om Europeiska solidaritetskåren här: europa.eu/youth/solidarity_sv
Läs mer om andra volontärmöjligheter i EU här: europa.eu/learning-corner/work-and-study_sv
Tack vare EU:s initiativ DiscoverEU kan du få chansen att upptäcka Europa med ett tågluffarkort. Om du är 18 år och medborgare i ett EU-land kan du ansöka om tågluffarkortet och upptäcka Europa under upp till en månad.
Fler än 200 000 ungdomar har fått ett DiscoverEU-resekort.
Läs mer om DiscoverEU: europa.eu/youth/discovereu_sv
Europeiska ungdomsportalen är din informationskälla där du får reda på allt du behöver veta för att njuta av livet som ung i Europa. Här kan du läsa om EU-finansierade program som Erasmus+ och få nyheter och information om volontärarbete, jobb, utbildning, resor, miljöfrågor, sport och kultur.
Gå till ungdomsportalen: europa.eu/youth/home_sv
Kan du tänka dig att arbeta som volontär utomlands eller att studera en tid på ett universitet i ett annat EU-land? Arbeta två och två, och skriv en lista med fyra argument för och fyra emot. Vilka argument vinner, för eller mot? Jämför dina resultat med dina klasskamraters och diskutera.
Tack vare EU:s inre marknad är det inte bara människor som kan röra sig fritt inom EU:s gränser, utan också varor, tjänster och kapital. Personer, varor, tjänster och kapital kallas ibland de fyra ”pelarna” i den fria rörligheten i EU. Kom ihåg att ”kapital” inte bara betyder pengar. Det omfattar också investeringar och lån. Det gör det enklare för företag i EU att bedriva verksamhet i mer än ett land och att konkurrera på världsmarknaden. Oavsett storlek har företagen i EU tillgång till de nationella marknaderna i samtliga EU-länder och till omkring 447 miljoner potentiella kunder. Varför är detta viktigt? Ökad konkurrens leder till lägre priser och ett större utbud av produkter och tjänster för slutkonsumenten – och det är du!
På webbplatsen Ditt Europa får du praktisk hjälp och råd om att bo, arbeta och resa i andra EU-länder: europa.eu/youreurope/#sv
Sätt ett ja eller nej i rutan för den frihet (fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) som passar in på texten.
Exempel | Fri rörlighet för personer | Fri rörlighet för varor | Fri rörlighet för tjänster | Fri rörlighet för kapital |
---|---|---|---|---|
1. Jag kan köpa en begagnad bil utomlands och ta med den hem utan att betala någon tullavgift. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
2. Jag kan åka vart jag vill i EU. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
3. Jag kan studera i ett annat EU-land. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
4. Mina föräldrar kan anlita en kakelläggare från ett annat EU-land för att renovera badrummet. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
5. Mina föräldrar kan enkelt skicka pengar utan extra avgifter till mig i det land där jag studerar. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
6. Jag kan arbeta i ett annat EU-land. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
7. Jag kan köpa varor från ett annat EU-land på nätet utan att betala tullavgifter. | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ | JA/NEJ |
Människor i EU har tillgång till säkra livsmedel och varor av hög kvalitet. EU:s regler för livsmedelssäkerhet hör till världens strängaste. Genom obligatoriska kontroller av hela kedjan från gården till butiken garanteras att växter och djur är friska, att livsmedel och djurfoder är säkra och att produkterna har en korrekt märkning.
EU har även infört stränga säkerhetskrav för många olika produkter, till exempel leksaker och elektronikvaror. Tillverkarna måste uppfylla dessa krav för att få sälja sina produkter i EU. Om man upptäcker felaktiga eller farliga produkter på marknaden kan EU-ländernas myndigheter använda EU:s system för snabbt informationsutbyte för att enkelt slå larm, utbyta den senaste informationen och se till att konsumenterna inte skadas.
EU-lagstiftningen innehåller stränga regler om märkning av livsmedel, drycker, kosmetika och elektronikvaror. En del märkningar hjälper till att skydda dig som konsument, medan andra innehåller information om vissa egenskaper hos produkten. Det finns till exempel märkningar som anger om en produkt är ekologisk eller energieffektiv. Produkter utan märkning får inte säljas på EU:s marknad.
Känner du igen dessa märkningar? Var kan man hitta dem? Vad betyder de?
CE-märkning, EU:s miljömärke, EU:s ekomärke, EU:s energimärke, EU:s skyddade geografiska beteckningar
Lär dig mer om energi med våra korta videofilmer: europa.eu/learning-corner/eu-energy-policy_sv
När du handlar i EU skyddas du av många olika lagar. Du har till exempel minst två års reklamationsrätt på bl.a. elektronikprodukter som du har köpt i ett EU-land. Det betyder att om din mobiltelefon går sönder efter ett år har du rätt att få den reparerad eller ersatt utan kostnad, oavsett var i EU du köpte den.
Allt fler av oss handlar på nätet, och konsumenter i EU har nu ett bättre skydd tack vare EU-lagar som
Vi är många som använder smarttelefoner och surfplattor. Som EU-medborgare kan du
Tack vare EU-reglerna kan du använda din telefon utan extra kostnader när du reser i EU. Du behöver inte heller missa din favoritmusik eller tv-serie och kan strömma samma innehåll som du abonnerar på hemma var du än befinner dig i EU.
Alla som surfar på nätet vet hur lätt det är att stöta på olämpligt, vilseledande eller till och med extremistiskt innehåll på internet.
För att vi ska vara säkra har EU en uppförandekod mot olaglig hatpropaganda på nätet som innebär att anmälningar om att ta bort rasistiskt eller främlingsfientligt innehåll behandlas snabbt. I uppförandekoden om desinformation har sociala nätverk och reklambranschen kommit överens om ett antal åtaganden som rör allt från insyn till falska konton. Facebook, Microsoft, Twitter, Youtube och andra plattformar på nätet granskar nu 90 % av flaggat innehåll inom 24 timmar. EU:s strategi för ett bättre internet för barn har fungerat som riktmärke för att skydda yngre barn på nätet och ge dem mer inflytande.
Titta på kartan för att hitta resurser i ditt land: betterinternetforkids.eu/sic
Skyddet av dina personuppgifter och din integritet på nätet är också en mycket viktig prioritering. EU anser att detta ingår i dina grundläggande rättigheter. Därför har EU antagit en lag – den allmänna dataskyddsförordningen – som innehåller regler för insamling och behandling av personuppgifter om människor som bor i EU.
Oroar du dig för falska nyheter? Med den här verktygslådan och med din lärares hjälp kan du lära dig hur du upptäcker och bekämpar desinformation och diskutera viktiga frågor kring hotet från dålig information. Det handlar om så viktiga saker som folkhälsofrågor, demokrati och de kulturella och rättsliga normer som ligger till grund för våra samhällen.
Alla som bor i EU omfattas av ett antal garanterade grundläggande rättigheter. Respekten för de mänskliga rättigheterna och människovärdet stadgas i fördragen och befästs av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta innebär att varje form av diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ras, etnisk bakgrund, nationalitet, språk, religion, ålder eller funktionsnedsättning är förbjuden.
EU arbetar hand i hand med medlemsländerna för att främja respekten för andra, förstärka icke-diskrimineringslagar och upprätthålla de mänskliga rättigheterna – i EU och hela världen. Människorättsliga överväganden ingår även i EU:s internationella handelsavtal med andra länder.
Arbetet börjar dock på hemmaplan. EU agerar på bred front mot de vanligaste formerna av diskriminering. Ett exempel är åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Där har EU till exempel infört lagar (den europeiska rättsakten om tillgänglighet trädde i kraft 2019) och startat initiativ som främjar tillgängliga städer (EU:s Access City-pris).
Trots dessa konkreta åtgärder fortsätter människor att drabbas av diskriminerande behandling, trakasserier och övergrepp i Europa och världen. För att bekämpa de olika formerna av hat och diskriminering har EU lanserat en plan för att öka jämlikheten.
Läs mer i ”Vad står på EU:s dagordning?”.
EU arbetar hårt för att göra samhället rättvisare även socialt. En viktig del av det är att säkerställa en balans mellan arbetsliv och privatliv. Sedan augusti 2022 måste alla EU-länder följa EU:s regler för att förbättra föräldrars och anhörigvårdares arbetsliv. Syftet med reglerna är att bidra till en mer jämlik uppdelning av föräldraledigheten, införa ledighet för vård av anhörig och få in fler kvinnor på arbetsmarknaden. Reglerna utökar också rätten till flexibla arbetsformer till att omfatta alla arbetstagare.
Läs mer: https://europa.eu/!4dC76W
EU har alltid varit en föregångare i kampen mot klimatförändringarna. EU leder internationella överenskommelser om att minska utsläppen av växthusgaser och sänka de globala temperaturerna i linje med Parisavtalet. EU har dessutom några av världens strängaste miljönormer. Dessa normer skyddar våra naturliga livsmiljöer, den biologiska mångfalden, dricksvattnet, badvattnet och luftkvaliteten. EU:s nätverk Natura 2000 består av naturskyddsområden där människor kan bedriva hållbar verksamhet i samspel med känsliga och utsatta arter och livsmiljöer.
Regler som förbjuder tio vanliga plastprodukter för engångsbruk som skräpar ner Europas stränder – från bomullspinnar till ballongpinnar och sugrör – började gälla i juli 2021.
Kampen mot klimatförändringarna är dock mer brådskande och aktuell än någonsin. Vi behöver nu satsa ännu mer på att skydda människor, se till att det finns mat och vatten och ta itu med andra konsekvenser av extrema temperaturförändringar. EU har därför lagt fram den europeiska gröna given, ett omfattande paket med klimatåtgärder, och har satt upp som mål att bli världens första klimatneutrala region senast 2050.
Läs mer i ”Vad står på EU:s dagordning?”.
Länderna och regionerna i EU är inte bara olika stora – de är också olika rika. EU har finansierat tusentals projekt under åren. Dessa projekt har gynnat både de enskilda EU-länderna och EU som helhet, eftersom nya jobb skapas, ekonomin växer och invånarnas livskvalitet ökar.
Folk är inte alltid medvetna om att EU finansierar, eller har finansierat, projekt i det område där de själva bor. Tack vare EU-stödda projekt har man emellertid kunnat skapa miljontals nya jobb, utveckla strategiska transportnät, uppgradera energiinfrastrukturen, bygga ut bredbandsnäten, investera i forskning och innovation och skydda kulturarvet och värdefulla naturområden.
På följande webbplatser finns några exempel på EU-finansierade projekt i ditt land. Du kommer att märka att EU finns mycket närmare ditt hem än du trodde: kohesio.ec.europa.eu/sv/
Tack vare EU-finansiering kan du koppla upp dig på internet gratis i bibliotek, parker, museer och på andra offentliga platser i Europa där du ser den här skylten.
Programmet Kreativa Europa främjar Europas kulturella mångfald. Det europeiska kulturarvsmärket, de europeiska kulturhuvudstäderna och de europeiska kulturarvsdagarna uppmuntrar fler människor att upptäcka de gemensamma kulturella rötterna i Europa.
Läs mer om kultur och kreativitet i EU: ec.europa.eu/culture
Vetenskap har kraften att omvandla våra liv. Därför investerar EU miljarder euro i forskning och innovation för att bekämpa klimatförändringarna, öka tillväxten och antalet arbetstillfällen och ta itu med de andra utmaningar som vi står inför. EU:s viktigaste finansieringsprogram på det här området kallas Horisont Europa. Under Horisont Europas föregående finansieringsperiod bidrog programmet till att påskynda utvecklingen av vaccin, investera i projekt för att skydda den biologiska mångfalden och använde Galileo-satelliten för att ge oss mer exakta GPS-system och kartor. Horisont Europa är alltså mycket viktigt för EU:s framtid, och har fått en budget därefter: 95,5 miljarder euro för perioden 2021–2027. Fokus kommer att ligga på gröna tekniker, artificiell intelligens och mycket mer.
Läs mer om Horisont Europa: europa.eu/!Xf47NRP
Läs mer om EU:s budget i ”Vad står på EU:s dagordning?”.
EU:s budget för 2021–2027 och återhämtningspaketet efter covid-19, NextGenerationEU, uppgår tillsammans till 2 018 miljarder euro. Av detta går 4 % till administration
Nedan ser du tio exempel på vad EU gör för dig i din vardag. Välj ut de tre exempel som är viktigast för dig, jämför dina svar med klasskamraternas och förklara varför du valt som du gjort.
Du kan resa, studera, arbeta och bo i vilket EU-land som helst. Fri rörlighet för personer har blivit möjlig tack vare EU:s inre marknad.
EU har tagit bort hinder för frihandel mellan medlemsländerna. Det innebär att du kan producera, sälja och köpa varor var du vill i EU. Det ger också konsumenterna tillgång till ett större utbud av varor till lägre priser.
Genom Schengenavtalet har gränskontrollerna mellan de flesta EU-länderna avskaffats. Nu kan du resa över de flesta gränser inom EU utan att visa ditt pass.
När du reser i ett annat EU-land kan det hända att du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Med det europeiska sjukförsäkringskortet har du rätt till all medicinsk behandling som inte kan vänta tills du kommer hem. Du får statlig sjukvård utomlands och betalar samma avgifter som landets egna invånare.
Flygresor har blivit mycket billigare. EU har avskaffat nationella monopol och möjliggjort konkurrens i flygbranschen. Fler städer har fått en egen flygplats och det finns fler direktflyg mellan dem. Dessutom har passagerarnas rättigheter stärkts.
På senare år har det blivit mycket billigare att använda mobiltelefoner och smarta enheter utomlands. Tack vare EU:s regler har kostnaderna gått ner betydligt (med över 90 % sedan 2007) på grund av pristak. Roamingavgifterna avskaffades i juni 2017, vilket innebär att du betalar samma pris som hemma när du använder din telefon utomlands.
Som EU-medborgare äger du dina personuppgifter. Organisationer eller företag får inte behandla dina personuppgifter utan ditt samtycke, och du har rätt att få veta vilka uppgifter de har om dig.
Du är skyddad av EU-lagstiftning när du beställer eller köper varor från ett annat ställe än en butik. Om du t.ex. tecknar en prenumeration eller ett avtal på gatan eller köper något på nätet har du rätt att ångra dig. Du kan annullera din beställning eller skicka tillbaka en köpt vara inom 14 dagar.
Som konsument kanske du vill köpa miljövänliga produkter. EU:s energimärkning hjälper dig att välja rätt. Många produkter, bland annat glödlampor, tvättmaskiner, kylskåp och tv-apparater, är märkta med EU:s energimärkning. Det gör det enklare att hitta de mest energieffektiva produkterna, som klassificeras som ”A”.
EU har rent bad- och dricksvatten. Miljöföroreningar stoppas inte av gränserna. EU har därför infört obligatoriska, EU-omfattande gränsvärden för luft- och vattenföroreningar. EU-länderna måste hålla sig till dessa gränsvärden.