Rimlig anpassning på arbetsplatsen Riktlinjer och god praxis

Denna publikation finns på 24 språk och i följande format:
PDF
PDF

Inledning:
Vad är syftet med dessa riktlinjer?

Sedan 2000 har skälig anpassning varit en skyldighet för arbetsgivare enligt EU-lagstiftningen1
Ändå är varken konceptet eller praxisen välkända i hela EU och människor vet inte alltid var man hittar information och stöd

Dessa riktlinjer innehåller information, praktiska exempel och hänvisningar för att hjälpa arbetsgivare att uppfylla detta krav. De har utarbetats med hjälp av medlemmarna i plattformen för frågor som rör funktionsnedsättning2 och arbetsmarknadens parter, som inte bara har kommit med förslag utan även gett exempel på god praxis. Riktlinjerna skulle kunna fungera som en värdefull resurs för att anpassa arbetsplatsers praxis för att bättre stödja arbetskraften i allmänhet och för att skapa en mer inkluderande och anpassningsbar arbetsmiljö för alla anställda, oavsett deras förmågor.

Oavsett om du är arbetsgivare eller företagsägare, chef eller teamledare, personalspecialist eller bara medarbetare bör de praktiska insikter och exempel på god praxis som finns i denna broschyr inspirera dig att rekrytera, anställa och bibehålla personer med funktionsnedsättning med hjälp av anpassningsåtgärder eller justeringar som gynnar både anställda och arbetsgivare3. Med kunskap om de praktiska förutsättningarna för skälig anpassning och bakgrunden till den kommer du att få bättre förutsättningar att ta till vara förmågan hos och bidragen från personal med funktionsnedsättning, vilket berikar arbetsplatsen och gynnar din organisation.

Riktlinjerna är främst avsedda för arbetsgivare, men de är också mycket relevanta för en rad olika berörda parter, såsom arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, offentliga myndigheter, jämställdhetsorgan4, det civila samhället och personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna kan användas

  • av arbetsgivarorganisationer för att främja en inkluderande kultur bland medlemsorganisationerna och främja en gemensam filosofi om anpassningsåtgärder och lika möjligheter,
  • av fackföreningar och det civila samhället för att förespråka mer inkluderande arbetsmetoder, öka medvetenheten om och förståelsen för det avgörande behovet av skälig anpassning,
  • av offentliga myndigheter för att utforma politik, förbättra regelverk och underbygga strategier för att främja inkludering på arbetsplatsen, och slutligen,
  • av personer med funktionsnedsättning för att bättre förstå sina rättigheter och de anpassningsåtgärder de kan förvänta sig på arbetsplatsen och för att ändamålsenligt förespråka sina behov.

1 Rättsliga skyldigheter samt rättslig policy och bakgrund1

”Var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke. Varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat.”

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

1.1 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning2

Alla EU-medlemsstater har undertecknat och ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att de enligt internationell rätt är skyldiga att skydda rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i enlighet med denna konvention. Europeiska unionen är också själv part i konventionen.

Konventionen utgör ett paradigmskifte i attityder och synsätt avseende personer med funktionsnedsättning – från att betrakta personer med funktionsnedsättning som ”objekt” för välgörenhet, medicinsk behandling och socialt skydd mot att förstå att personer med funktionsnedsättning är ”subjekt” med rättigheter, som kan fatta beslut och vara aktiva samhällsmedlemmar. Arbetsgivare måste vidta skälig anpassning för att en person med funktionsnedsättning ska kunna utföra arbetsrelaterade uppgifter. En omotiverad underlåtenhet att vidta skälig anpassning kan betraktas som en förbjuden form av diskriminering av personer med funktionsnedsättning enligt nationell eller europeisk lagstiftning om icke-diskriminering samt enligt konventionen.

Artikel 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning3, om arbete och sysselsättning, är särskilt relevant, tillsammans med allmän kommentar nr 8 (2022)4 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, om rätten för personer med funktionsnedsättning till arbete och sysselsättning. I artikel 27 förbjuds diskriminering på grund av funktionsnedsättning i alla frågor som rör alla anställningsformer, inbegripet rekrytering, anställning, fortsatt anställning, befordran och säkra och hälsosamma arbetsvillkor. I allmän kommentar nr 8 klargörs regeringarnas skyldigheter enligt artikel 27 och det betonas att rätten till arbete är en grundläggande mänsklig rättighet som är avgörande för att andra mänskliga rättigheter ska kunna uppfyllas. Det är en oskiljaktig och inneboende del av människovärdet, eftersom det bekräftar en individs värde och dess möjlighet att bidra till samhället.

Stater som är parter i konventionen erkänner rätten för personer med funktionsnedsättning att arbeta på lika villkor som andra. Detta inbegriper rätten till möjligheten att tjäna sitt uppehälle genom fritt valt eller accepterat arbete på en arbetsmarknad och i en arbetsmiljö som är öppen, inkluderande och tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Artikel 27 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

1.2 Direktivet om likabehandling i arbetslivet5

I Europeiska unionen är arbetsgivarna skyldiga att göra vidta kälig anpassning för arbetstagare med funktionsnedsättning. Rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) innehåller de mest relevanta bestämmelserna i EU-lagstiftningen om personer med funktionsnedsättning och skälig anpassning.

”För att garantera principen om likabehandling för personer med funktionshinder skall rimliga anpassningsåtgärder vidtas. Detta innebär att arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som behövs i det konkreta fallet för att göra det möjligt för en person med funktionshinder att få tillträde till, delta i eller göra karriär i arbetslivet, eller att genomgå utbildning, såvida sådana åtgärder inte medför en oproportionerlig börda för arbetsgivaren. Om denna börda i tillräcklig grad kompenseras genom åtgärder som redan ingår i den berörda medlemsstatens politik för personer med funktionshinder bör den inte anses oproportionerlig.”

Artikel 5 i direktivet om likabehandling i arbetslivet

1.3 Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

Som en del av sin politik för personer med funktionsnedsättning strävar EU efter att hjälpa medlemsstaterna att främja sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–20306 utgör en ram för denna politik som syftar till att förbättra livet för personer med funktionsnedsättning.

Ett av de sju flaggskeppsinitiativen i strategin är arbetsmarknadspaketet för personer med funktionsnedsättning7, en uppsättning riktlinjer, metoder och lärandemöjligheter som är avsedda för arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, offentliga myndigheter och det civila samhället, i syfte att förbättra resultaten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Dessa riktlinjer ingår i paketet.

I december 2022 uppmanade Europeiska unionens råd medlemsstaterna att genomföra de relevanta riktlinjerna, stödja yrkesutbildning för personer med funktionsnedsättning, underlätta övergången till arbetsmarknaden och fastställa nationella mål för anställning av personer med funktionsnedsättning och deltagande i vuxenutbildning8.

Princip 17 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter9 avser specifikt inkludering av personer med funktionsnedsättning. Principen lyder:

”Personer med funktionsnedsättning har rätt till inkomststöd som säkerställer ett värdigt liv, tjänster som hjälper dem att delta på arbetsmarknaden och i samhället samt en arbetsmiljö som anpassad till deras behov.”

Det senaste direktivet om företagens hållbarhetsrapportering inför nya rapporteringskrav för företag som är verksamma i EU. I synnerhet införs ett krav på att rapportera om företagets mångfaldspolicy (som omfattar funktionsnedsättning) som tillämpas på dess förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan10.

1.4 Nationell politik och lagstiftning

Alla 27 EU-medlemsstater har nationell och regional lagstiftning som införlivar och genomför direktivet om likabehandling i arbetslivet, vilket även innebär att arbetsgivarna är skyldiga att vidta skälig anpassning i alla dessa länder. Vissa länder har dock endast breda definitioner av vad som räknas som en rimlig anpassningsåtgärd och av vad som kan anses vara en oproportionerlig börda.

Bidrag, subventioner och logistiskt stöd finns tillgängliga i de flesta länder för att täcka kostnaderna för skälig anpassning, liksom stöd för planering och genomförande.

Skattelättnader finns tillgängliga för arbetsgivare som anställer arbetstagare med funktionsnedsättning på den öppna arbetsmarknaden i elva EU-länder, och tretton erbjuder sänkta socialförsäkrings- eller sjukförsäkringsbetalningar från arbetsgivare. De flesta länder erbjuder lönesubventioner för att uppmuntra anställning av personer med funktionsnedsättning, och utnyttjandet har ökat. European Disability Forum har kartlagt de EU-länder där kostnaderna för skälig anpassning stöds11 (se nedan).

De flesta länder har genomfört initiativ för att öka medvetenheten och ger information, råd och stöd för anställning av personer med funktionsnedsättning. I vissa länder finns det system för att underlätta kontakten mellan arbetssökande med funktionsnedsättning och potentiella arbetsgivare och belöningar för arbetsgivare som uppvisar god praxis. Ibland finns det nationell lagstiftning som kräver att organisationer utser en ansvarig för frågor som rör funktionsnedsättning eller någon som ansvarar för att stödja anställda med funktionsnedsättning.

Om du vill veta mer om situationen för personer med funktionsnedsättning i EU hittar du rapporter om jämlikhet för personer med funktionsnedsättning i enskilda EU-länder på Europeiska kommissionens webbplats (se rapporter från EDE, europeisk expertis inom funktionsnedsättning)12. Rapporterna belyser de omständigheter som personer med funktionsnedsättning ställs inför, både på och utanför arbetsmarknaden i de olika länderna. Detta kan hjälpa dig att justera dina strategier för att rekrytera och bibehålla personer med funktionsnedsättning. Sådana proaktiva insatser från din sida – att betrakta sysselsättning i ett bredare sammanhang i livet för personer med funktionsnedsättning – kommer att bidra till att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad som upprätthåller principerna om lika möjligheter, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social inkludering (alla aspekter av den europeiska pelaren för sociala rättigheter).

EU Member states that provide support for reasonable accomodation in the form of grant, tax subsidies or direct provision of equipment, ect.


EU state members that provide it (24)
1 Ireland
2 Portugal
3 Netherlands
4 Belgium
5 Luxembourg
6 France
7 Spain
8 Denmark
9 Germany
10 Italy
11 Malta
12 Sweden
13 Finland
14 Estonia
15 Lithuania
16 Poland
17 Czechia
18 Austria
19 Slovenia
20 Croatia
21 Slovakia
22 Hungary
23 Romania
24 Bulgaria

EU state members that provide it to a limited extent (2)
25 Latvia
26 Greece

EU state members that do not provide (1)
27 Cyprus

1.5 Nationell politik och lagstiftning

Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har till uppgift att bedöma om EU-rätten tolkas och tillämpas korrekt i alla EU-länder. Detta är av avgörande betydelse för direktivet om likabehandling i arbetslivet, särskilt för skyldigheten att göra skälig anpassning, för att säkerställa att nationella domstolar i hela EU inte tillämpar reglerna på olika sätt.

I sin banbrytande dom HK/Danmark ansåg EU-domstolen att skälig anpassning, med hänvisning till artikel 2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har en bred definition som hänvisar till avlägsnande av de olika hinder som hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och ändamålsenligt i yrkeslivet på lika villkor som andra. Begreppet rimlig anpassningsåtgärd omfattar inte bara materiella, utan även organisatoriska åtgärder, vilket kan inbegripa en ändring av arbetets hastighet eller rytm. En förkortning av arbetstiden skulle därför kunna utgöra en rimlig anpassningsåtgärd om färre timmar skulle göra det möjligt för en arbetstagare att fortsätta arbeta13.

Mer nyligen klargjorde EU-domstolen i sin dom i målet Ca Na Negreta att direktivet om likabehandling i arbetslivet skyddar arbetstagaren från automatisk uppsägning när en funktionsnedsättning inträffar under anställningsförhållandet på ett sätt som gör att personen permanent inte kan utföra de uppgifter som anges i anställningsavtalet. Arbetsgivaren är skyldig att göra eller upprätthålla skälig anpassning så att arbetstagaren kan stanna kvar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan avskeda arbetstagaren endast om denne kan visa att en sådan anpassningsåtgärd skulle innebära en oproportionerlig börda14.

Att vara en inkluderande arbetsgivare gynnar alla

ETT:

EFTERLEVNAD AV RÄTTSLIGA OCH ETISKA SKYLDIGHETER

Utöver EU:s direktiv om likabehandling i arbetslivet har många länder rättsliga krav på lika anställningsmöjligheter för och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning15.

Genom att aktivt rekrytera och anställa personer med funktionsnedsättning säkerställer arbetsgivarna att dessa skyldigheter efterlevs och visar sitt engagemang för socialt ansvar, mänskliga rättigheter och etiska affärsmetoder.

TVÅ:

INKLUDERING OCH MÅNGFALD

Att anställa personer med funktionsnedsättning visar på ett engagemang för en inkluderande och mångsidig arbetsplatskultur och sänder ett starkt budskap om att organisationen värdesätter mångfald och avser att skapa lika möjligheter. Arbetsplatser som främjar delaktighet bland medarbetarna kan locka till sig de bästa tillgängliga talangerna.

TRE:

TILLGÅNG TILL EN MÅNGSIDIG TALANGRESERV

Att anställa personer med funktionsnedsättning öppnar upp för tillgång till en mängd olika färdigheter, förmågor och perspektiv, särskilt i samband med brist på arbetskraft. Deras erfarenhet kan medföra nya idéer och kreativa strategier för att övervinna utmaningar.

FYRA:

MER DELAKTIGHET OCH LOJALITET BLAND MEDARBETARNA

Medarbetare med funktionsnedsättning uppvisar en hög grad av engagemang och lojalitet. Medarbetare som arbetar på en inkluderande arbetsplats känner sig uppskattade och erkända. Detta bidrar i sin tur till att öka medarbetarnas delaktighet och produktivitet, minska personalomsättningen och främja positiva relationer mellan personalen inom organisationen.

FEM:

UTÖKA KUNDBASEN OCH RÄCKVIDDEN PÅ MARKNADEN

Att anställa personer med funktionsnedsättning kan hjälpa organisationer att bättre förstå och tillgodose behoven hos en varierad kundbas. Detta kan leda till nya affärsmöjligheter, förbättrad kundnöjdhet och utökad räckvidd på marknaden. Det är mer sannolikt att kunder stöder företag som prioriterar mångfald och inkludering, vilket bidrar till en positiv varumärkesprofil och ett positivt anseende.

SEX:

FRÄMJA EN POSITIV ORGANISATIONSKULTUR

Genom att anställa personer med funktionsnedsättning främjar organisationer en positiv och inkluderande organisationskultur som upprätthåller principen om jämlikhet mellan alla anställda samt en känsla av gemenskap, lagarbete och moral hos de anställda. Denna positiva kultur lockar till sig och hjälper till att bibehålla topptalanger, vilket leder till en mer engagerad och produktiv arbetskraft.

2 Skälig anpassning: vad innebär det?

2.1 Grunderna

Syftet med skälig anpassning är att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till, delta i eller befordras i anställning, så att anställda med funktionsnedsättning kan uppnå samma arbetsresultat och ha lika möjligheter som arbetstagare utan funktionsnedsättning, genom att göra saker och ting lite annorlunda.

Med andra är en rimlig anpassningsåtgärd förändring av en arbetsroll eller arbetsmiljö som krävs för att en anställd med funktionsnedsättning ska kunna utföra sitt arbete.

Rätten till skälig anpassning gäller all arbetsrelaterad verksamhet som omfattas av EU-lagstiftningen, vilket är allt från ansökningsprocess till uppsägning. Det omfattar även befordran, arbetsvillkor, utbildning och eventuella lönetillägg för personalen.

När inträder skyldigheten?

Som arbetsgivare inträder din skyldighet att göra skälig anpassning från den tidpunkt då en person med funktionsnedsättning måste ha tillgång till platser eller situationer som för närvarande är otillgängliga på grund av hinder som till exempel kan hindra dem från att delta i en anställningsintervju eller läsa en platsannons.

Anställda som inte har stött på några större hinder tidigare kan utveckla en funktionsnedsättning efter till exempel en olycka eller sjukdom. Dessa anställda kan behöva justeringar på arbetsplatsen som inte behövdes tidigare.

Du måste vidta proaktiva åtgärder för att identifiera och avlägsna eventuella hinder i din policy eller praxis, eller i den fysiska arbetsmiljön, för att ge personer med funktionsnedsättning lika tillgång och möjligheter. En strategi som bygger på universella åtgärder för flexibelt arbete för alla anställda kan vara en bra början. Det kan bidra till att inte bara personer med funktionsnedsättning stannar kvar, utan även andra anställda, till exempel äldre arbetstagare.

Kom ihåg att skälig anpassning måste göras under alla sysselsättningsfaser, nämligen rekrytering, bibehållande och karriärutveckling.

I dessa riktlinjer förklaras hur arbetsgivaren kan säkerställa att de åtgärder som vidtas för personer med funktionsnedsättning är tillräckliga, ändamålsenliga och praktiska och att de är anpassade till de särskilda behoven hos varje anställd.

Följande praktiska åtgärder kan hjälpa dig att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna i artikel 5 i direktivet om likabehandling i arbetslivet:

  • Inkluderande rekryteringsprocess
    Säkerställa att anställningsprocessen är inkluderande och tillgänglig för kandidater med funktionsnedsättning, bland annat genom kommunikationsstöd.
  • Inkluderande karriärutveckling och utbildning
    Säkerställa att du gör skäliga anpassningar inte bara för att utföra ett visst arbete, utan att personer med funktionsnedsättning kan dra nytta av karriärutveckling och utbildning.
  • Införa tekniska hjälpmedel
    Anpassning till tonvikten på lika tillgång i direktivet om likabehandling i arbetslivet genom att införa tekniska hjälpmedel såsom skärmläsare eller programvara för röstigenkänning för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att utföra sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt.
  • Säkerställa digital tillgänglighet
    Med tanke på att det för en del är svårt att använda it-system, it-plattformar och it-programvara av standardtyp bör dessa verktyg utvärderas och anpassas för att säkerställa att de är inkluderande och tillgängliga för alla.
  • Främja tillgänglig kommunikation
    Inrättande av tillgängliga kommunikationskanaler såsom textremsor under möten, hörselhjälpmedel eller tillhandahållande av teckenspråkstolkar för teckenspråksanvändare, för att främja en inkluderande dialog på arbetsplatsen i enlighet med direktivet om likabehandling i arbetslivet.
  • Säkerställa fysisk tillgänglighet
    Säkerställa att arbetsplatser är fysiskt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta omfattar ramper, hissar, tillgängliga toaletter och annan anpassning av anläggningar och utrustning.
  • Främja flexibla arbetsformer
    Skapa en miljö där flexibla arbetsformer gör det möjligt för arbetstagare med funktionsnedsättning att arbeta och ta hand om sin hälsa. Dessa anpassningsåtgärder bör främja lika möjligheter och ge arbetstagare med funktionsnedsättning möjlighet att visa sin förmåga och ändamålsenligt utföra sina uppgifter på arbetsplatsen.
  • Öka medvetenheten om stigma
    Öka medvetenheten om stigmatisering och fördomar som rör funktionsnedsättning och vidta åtgärder för att bekämpa dem på arbetsplatsen.
  • Samarbeta med organisationer i det civila samhället
    Samarbeta nära med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem för att dra nytta av deras kunskap, expertis och resurser.
  • Främja stödjande nätverk
    Skapa mentorprogram eller grupper för ömsesidigt stöd för att underlätta social och yrkesmässig inkludering av arbetstagare med funktionsnedsättning och införliva direktivet om likabehandling i arbetslivet genom att främja rättvis tillgång för alla.

Dessa åtgärder bör inte innebära en orimlig börda för organisationen, med beaktande av dess storlek och ekonomiska kapacitet och de olika kostnader som du kan ådra dig – både ekonomiska och icke-ekonomiska. Det kan vara värt att undersöka alternativ för att erhålla offentlig finansiering eller andra typer av stöd för att hjälpa till att genomföra de åtgärder som krävs. Mer information finns i avsnittet ”Ekonomiskt stöd” i dessa riktlinjer.

2.2 Fem metoder för skälig anpassning

Det finns kompletterande metoder för att göra skäliga anpassningar på arbetsplatsen på kort tid. Mer information om specifika länder finns i EDE:s rapporter Striving for an inclusive labour market.16

Det finns kompletterande metoder för att göra skäliga anpassningar på arbetsplatsen på kort tid. Mer information om specifika länder finns i EDE:s rapporter Striving for an inclusive labour market17, eller i diskussionsunderlaget från Equinet, där särskild nationell rättspraxis anges, inbegripet bilagan om enskilda fall rörande personer med funktionsnedsättning18.

Metod 1

Tillhandahålla tekniska hjälpmedel

Du kan stödja medarbetare som möter hinder i sitt arbete genom att förse dem med tekniska hjälpmedel, till exempel ett datorprogram som kan användas för att förstora text, tillsammans med en speciell stor skärm, eller hörselhjälpmedel som kan kopplas till telefoner. Det är värt att kontrollera – till exempel med lokala myndigheter – om det finns finansiering för att täcka kostnaderna för olika hjälpmedel och it-lösningar.

Skälig anpassning går utöver att göra arbetsplatsen tillgänglig – till exempel att ge tillgång till skrivbord, toaletter och utgångar. Att se till att en person med funktionsnedsättning kan komma åt till exempel sin arbetsstation eller matsalen kan kräva vissa justeringar (till exempel att man ändrar dörröppningar, flyttar personer till andra rum, flyttar eller byter ut möbler eller tillhandahåller ramper), men du måste också se till att lämpliga justeringar görs så att medarbetare med funktionsnedsättning är korrekt utrustade för att utföra de uppgifter de är anställda för.

Metod 2

Personlig assistans

Personlig assistans kan vara till hjälp för personer med funktionsnedsättning för att hjälpa dem att förstå, organisera och utföra uppgifter. Personlig assistans kan till exempel innebära att bli åtföljd på arbetet eller att genomföra en individuell bedömning för att anpassa en rekryteringsprocess, en utbildning eller uppgifter. Individuella bedömningar inriktas på styrkor och behov hos den enskilda medarbetare som står inför hinder. Arbetsgivaren kan sedan bedöma de områden där arbetstagaren har störst potential. Många webbplatser ger arbetsgivare, arbetsförmedlingar och enskilda personer tillgång till personliga assistenter.

Metod 3

Justera arbetsytan
(inbegripet distansarbete)

Anställningsstöd för anställda med funktionsnedsättning inkluderar justering av arbetsytan. Detta kan avse en rad olika åtgärder, från anpassning av möbler, utrustning och faciliteter på kontoren eller mer allmänt i lokalerna, genomförande av arkitektoniska ändringar som underlättar inkludering och tillgänglighet, till tillhandahållande av en tyst plats, individuell arbetsyta eller distansarbete. Både offentliga och privata arbetsgivare kan erbjuda möjlighet till distansarbete som en form av rimlig anpassningsåtgärd. Till följd av detta kan till exempel rullstolsanvändare med allvarlig fysisk funktionsnedsättning eller personer med synskada få tillgång till sitt arbete genom en kombination av skäliga anpassningsåtgärder. Specialiserad it-utrustning och/eller ett skrivbord kan till exempel behöva installeras i personens hem snarare än på ett kontor, särskilt om kollektivtrafiken inte kan användas. It-utrustning måste vara tillgänglig och innehålla tillgängliga kommunikationskanaler (t.ex. röstigenkänning under virtuella möten).

Det är dock viktigt att inte tvinga på någon distansarbete utan att erbjuda det som ett alternativ. Att arbeta hemifrån kan påverka individens möjlighet att få erkännande för sitt arbete och bli befordrad. Det kan öka ensamhet och isolering och även generera extra kostnader (t.ex. energikostnader) för medarbetaren. Det är därför lämpligt att göra en riskbedömning i förväg (inbegripet psykosociala risker).

Metod 4

Flexibla arbetstider

Anpassning av arbetsdagen innefattar inga särskilda verktyg eller fysiska anpassningar, och det krävs inte heller några offentliga subventioner. Det enda kravet här är att ändra arbetstiden. Arbetstagare med funktionsnedsättning kan behöva ta en längre lunchrast än de flesta av sina kollegor, eller så vill de kanske börja arbeta tidigare eller stanna kvar senare för att dra nytta av tider då arbetsplatsen är tystare, vilket minskar den sensoriska överbelastningen.

Institutionalisering av flexibla arbetsformer är avgörande för att främja en inkluderande kultur. Denna metod bör inte vara beroende av enskilda chefers skönsmässiga bedömning, utan bör ingå i organisatoriska riktlinjer som säkerställer en strukturerad strategi för skälig anpassning. På så sätt påverkas inte anställningstryggheten och den finansiella stabiliteten för personer med funktionsnedsättning, samtidigt som deras unika behov erkänns och tillgodoses.


Metod 5

Flexibel fördelning av arbetsuppgifter

Att ordna om arbetsuppgifter på en arbetsplats (”skapande av individanpassade arbetstillfällen”) kan utgöra en del av en strategi för sysselsättning med stöd och göra det möjligt för människor att börja arbeta, trots de hinder de kan ställas inför. Dessa arrangemang kan påbörjas under en inledande anställningsperiod, med individuella bedömningar. Skälig anpassning genom individanpassade arbetstillfällen innebär att man växlar jobbroller eller specialiserade uppgifter mellan jobbroller för att få ut så mycket som möjligt av de individuella färdigheterna hos en person med funktionsnedsättning, så att de kan utföra de uppgifter som de är bäst kvalificerade för eller som de klarar av bäst. Till exempel kan personer med intellektuell funktionsnedsättning som inte kan hantera betalningar fortfarande arbeta i en butik eller på en marknad med att hjälpa kunder och förse dem med varor.

Förutom att göra organisatoriska anpassningsåtgärder är det viktigt att chefer och medarbetare har en välkomnande inställning till kollegor med funktionsnedsättning. Därför måste medarbetarna förstå att särskilda arrangemang görs för att underlätta arbetet för personer med funktionsnedsättning, inte för att ge dem extra privilegier. När personer med funktionsnedsättning känner sig avslappnade och socialt inkluderade på arbetsplatsen, utöver bara logistiska arrangemang, kommer de sannolikt att utföra sina uppgifter mer ändamålsenligt och känna sig som en integrerad del av teamet.

2.3 Vad räknas inte som en rimlig anpassningsåtgärd?

Vissa metoder eller ändringar kan av misstag antas vara skäliga anpassningar, men de uppfyller inte nödvändigtvis kraven i direktivet om likabehandling i arbetslivet eller FN-konventionen. Skälig anpassning skiljer sig från tillgänglighet. I den allmänna kommentaren om tillgänglighet till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anges att tillgänglighet avser grupper, medan skälig anpassning avser enskilda personer.19

Det klargörs också att tillgänglighet är en förutsättning, medan skälig anpassning är något som kommer i efterhand, som ett sätt att övervinna kvarstående hinder och bemöta enskilda behov20. Tillgänglighet kan under vissa omständigheter också vara en del av skälig anpassning. När tillgänglighet redan har uppnåtts är det dessutom mycket enklare och billigare att vidta skälig anpassning när det gäller teknisk utrustning.

(i) Minimala justeringar med liten inverkan

Att göra mindre förändringar på arbetsplatsen kanske inte är tillräckligt för att uppfylla kraven på rimlig anpassningsåtgärd. Enbart justeringar som att tillhandahålla en större teckenstorlek på en datorskärm eller att tilldela en mentor som ska hjälpa en anställd med en funktionsnedsättning kanske inte på ett tillfredsställande sätt tar itu med alla hinder som en anställd ställs inför när han eller hon utför sitt arbete eller när han eller hon avancerar i sin karriär – även om de är användbara. Du bör skräddarsy de skäliga anpassningsåtgärderna så att de uppfyller dina anställdas särskilda behov, så att de kan delta fullt ut på arbetsplatsen.

(ii) Justeringar som inte uppfyller det behov som uttrycks

När en arbetsgivare tillhandahåller en tjänst som inte uppfyller de behov som uttrycks av personen med funktionsnedsättning räknas detta inte som en rimlig anpassningsåtgärd enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enbart justeringar som att tillhandahålla textremsor på möten för döva medarbetare – i stället för tolkning till det nationella teckenspråket som begärts – tar inte på ett tillfredsställande sätt itu med de utmaningar som en döv medarbetare ställs inför när den utför sitt arbete.

(iii) Tillfälliga lösningar

Du kanske undrar om tillfälliga eller kortsiktiga lösningar kan betraktas som skälig anpassning, till exempel om du låter en anställd med nedsatt rörlighet arbeta hemifrån under en kort period eller beviljar intermittent ledighet. Även om tillfälliga åtgärder kan vara lämpliga i vissa situationer är de kanske inte tillräckliga för att tillgodose medarbetarens långsiktiga behov, så du kommer med största sannolikhet att behöva utforska mer permanenta anpassningsåtgärder. Med andra ord bör skäliga anpassningsåtgärder och förfaranden för dessa ingå i arbetsplatsförfarandena.

(iv) Segregation eller utestängande åtgärder

Arbetsgivare kan tycka att segregation av anställda med funktionsnedsättning är en form av rimlig anpassningsåtgärd – till exempel att ge anställda med funktionsnedsättning separata arbetsytor eller begränsa deras interaktion med kollegor. Detta kan ibland vara till hjälp, till exempel i situationer där en anställd tycker att det är betydligt lättare att koncentrera sig och arbeta när han eller hon är ensam. Men man måste vara försiktig när man utformar sådana lösningar. Anställda med funktionsnedsättning behöver interagera med sina kollegor. Att anpassa arbetsmiljön så att det inte går och i allmänhet till nackdel för individuella preferenser och förmågor hos anställda med funktionsnedsättning är inte någon rimlig anpassningsåtgärd. Det skulle vidmakthålla stigmatisering, hindra möjligheter till karriärutveckling för arbetstagare med funktionsnedsättning och undergräva deras inkludering på arbetsplatsen. Det skulle med andra ord vara segregation. Skälig anpassning syftar till att underlätta lika deltagande och inkludering, snarare än att isolera enskilda personer på grund av deras funktionsnedsättning.

(v) Inte tillåta användning av proteser och ortoser

Proteser och ortoser är medicinska produkter för personligt bruk som korrigerar, förstärker eller ersätter en kroppsdel eller funktion. Exempel är hörapparater eller implantat, konstgjorda armar eller ben, rullstolar och glasögon. Ibland beslutar en offentlig förvaltning att vissa av dessa hjälpmedel (främst hörapparater eller hörselimplantat) inte kan användas vid offentliga uttagningsprov om inte en person med funktionsnedsättning har ansökt om ”skäliga anpassningar”. Detta bortser från att dessa hjälpmedel (såsom glasögon, implantat och rullstolar) inte utgör tillgänglighetsåtgärder eller skäliga anpassningar, utan är oskiljaktiga från och inneboende för personen. Arbetsgivare bör vara medvetna om detta och överväga att tillåta att sådana anordningar används under rekryteringsprocesser.

3 Inga hinder för talang: anta en modern strategi för funktionsnedsättningar

I hela Europa har vår inställning till funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning utvecklats med tiden. Att införa en inkluderande strategi, som fokuserar på enskilda personer och hjälper dem att övervinna sina hinder, i stället för att koncentrera sig på deras funktionsnedsättningar, är avgörande för att tillhandahålla ändamålsenliga justeringar på arbetsplatsen för att hjälpa alla anställda att blomstra i en ömsesidigt stödjande, produktiv miljö.

Fokusera på talanger, meriter, kompetens och färdigheter för personer med funktionsnedsättning, precis som du skulle göra med anställda utan funktionsnedsättning.

Om en funktionsnedsättning påverkar personen i arbetet kan du fråga personen vilka strategier han eller hon använder i vardagen utanför arbetet för att hantera de hinder han eller hon möter. Det kan vara möjligt att använda vissa av dessa strategier på arbetsplatsen.

Du bör utforma anpassningsåtgärder på ett personcentrerat sätt, med beaktande av de särskilda behoven, utmaningarna och styrkorna hos personer med olika funktionsnedsättningar. En öppen och respektfull dialog med dina anställda kan hjälpa dig att fastställa och förstå deras unika behov.

Samarbeta med fackföreningarna på din arbetsplats för att överväga skäliga anpassningsåtgärder genom kollektivförhandlingar.

Skälig anpassning handlar om mer än att bara följa lagen. När det gäller sysselsättning bör den idealiska strategin för funktionsnedsättning vara

  • personcentrerad,
  • holistisk,
  • biopsykosocial,

och omfatta

  • välbefinnande,
  • egenmakt,
  • tillgänglighet,
  • erkännande av olika slags funktionsnedsättningar.

Vad innebär en biopsykosocial strategi?

I den biopsykosociala strategin erkänns att funktionsnedsättning rör mer än bara biologiska faktorer – en sjukdom eller en funktionsnedsättning, psykisk eller fysisk, som påverkar den berörda personen. Den omfattar snarare en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer och sätter individen i centrum för de skäliga anpassningsåtgärderna, med tanke på deras unika behov, preferenser och styrkor.

Den biopsykosociala modellen erkänner att funktionsnedsättningar är flerdimensionella. Även om den tar hänsyn till en persons funktionsnedsättningar och kroniska sjukdomar, tar den också hänsyn till de psykologiska aspekter (kognitiva och känslomässiga faktorer) och sociala aspekter (som har att göra med sociala hinder, attityder och inkludering) som alla formar den personens erfarenhet av funktionsnedsättning.

Den personcentrerade aspekten av denna strategi är inriktad på individens unika behov, preferenser och styrkor, eftersom varje person med funktionsnedsättning har sina egna individuella förmågor, samtidigt som han eller hon står inför särskilda utmaningar. Det finns ingen strategi som passar alla. Genom meningsfulla samtal med dina anställda kommer du att kunna förstå deras specifika omständigheter och skräddarsy dina anpassningsåtgärder därefter. Denna individanpassade strategi främjar en känsla av egenansvar, värdighet och respekt, vilket leder till större tillfredsställelse och ändamålsenlighet i anpassningsprocessen.

3.1 Beakta ett stort antal funktionsnedsättningar

Genom att beakta de olika typer av funktionsnedsättning som beskrivs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och anta en heltäckande och personcentrerad strategi för anpassningsåtgärder kan du skapa inkluderande arbetsmiljöer som ger lika möjligheter för personal med fysiska, sensoriska, intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar, och även för en åldrande arbetskraft.

Fysiska funktionsnedsättningar

Det finns ett stort antal tillstånd som kan påverka en persons rörlighet, fingerfärdighet eller fysiska funktion. Exempel är ryggmärgsskador, muskeldystrofi och förlust av armar och ben.

Du bör säkerställa fysisk tillgänglighet på arbetsplatsen, inbegripet ramper, ledstänger, breda korridorer, markerade gångar, hissar och tillgängliga toaletter. Skälig anpassning kan omfatta justerbara skrivbord eller arbetsstationer, hjälpmedel, modifierad utrustning och tillgängliga parkeringsplatser.

Sensoriska funktionsnedsättningar

Synnedsättningar kan variera från partiell syn till fullständig blindhet, medan hörselnedsättningar kan variera från partiell hörselnedsättning till dövhet. Bland personer med hörselnedsättning kan vissa kommunicera på talat språk och vissa på teckenspråk.

Du kan tillhandahålla justerbara skrivbord och stolar, skärmläsare, material på punktskrift, röstigenkänning, textremsor, teckenspråkstolkar för dem som kommunicerar på teckenspråk eller hörselhjälpmedel för dem som kommunicerar på talat språk. Tillgängliga dokument eller alternativa format kan krävas för att möjliggöra kommunikation. Håll möten i tillgängliga utrymmen och tillhandahåll mötesmaterial i tillgängliga format, t.ex. punktskrift eller elektroniska versioner som kan läsas av skärmläsare.

Intellektuella funktionsnedsättningar

Dessa omfattar begränsningar i kognitiva funktioner och anpassningsförmåga. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva ytterligare stöd när det gäller att förstå och utföra arbetsuppgifter.

Du bör tillhandahålla tydliga instruktioner, förenklat material och utbildning. Anpassningsåtgärderna kan omfatta modifierade arbetsprocesser, uppdelning av komplexa uppgifter, mer tid för att utföra uppgifter, visuella hjälpmedel och stöd från jobbcoacher eller mentorer.

Psykosociala funktionsnedsättningar

Vissa psykiska hälsotillstånd kan påverka en persons känslomässiga välbefinnande och dagliga funktion – inbegripet depression, ångeststörningar, bipolär sjukdom och posttraumatiskt stressyndrom.

Du bör skapa en stöttande och stigmafri arbetsmiljö, ha flexibilitet i schemaläggningen och främja utbildning och medvetenhet om psykisk hälsa. Skälig anpassning kan innefatta modifierade arbetstider, rådgivning, justeringar av arbetsplatsen för att minska stress eller en avsedd tyst plats.

Tillgänglighet är en av de viktigaste aspekterna när det gäller att säkerställa skälig anpassning. Detta omfattar både fysisk och digital tillgänglighet, tillgänglighet för produkter och tjänster21 samt kommunikation. Genom att säkerställa tillgänglighet visar arbetsgivarna sitt engagemang för att skapa inkluderande arbetsplatser.

Genom att beakta de olika typer av funktionsnedsättning som beskrivs i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och anta en heltäckande och personcentrerad strategi för anpassningsåtgärder kan arbetsgivare skapa inkluderande arbetsmiljöer som ger lika möjligheter för personal med fysiska, sensoriska, intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar.

3.2 Stödja en åldrande arbetskraft

Genom att utöka principerna för skälig anpassning för att ta hänsyn till behoven hos en åldrande arbetskraft kan du vidareutveckla en inkluderande arbetsmiljö. Om du utnyttjar möjligheter att förbättra ergonomin och tillåta flexibla arbetstider, alternativ för gradvis pensionering och fortbildning, kan detta gynna äldre anställda samtidigt som du gör arbetsplatsen mer anpassningsbar och motståndskraftig för alla. Denna generationsövergripande strategi är anpassad till de bredare målen för social hållbarhet och säkerställer att arbetsplatsen är en mångsidig, inkluderande och produktiv plats.

Det antas vanligtvis, men ofta felaktigt, att äldre personers funktionsnedsättning helt enkelt är ett resultat av åldrandeprocessen, och det är avgörande att ifrågasätta detta. Du bör vara noga med att skilja mellan åldersrelaterade förändringar och särskilda funktionsnedsättningar som kan kräva särskilt stöd och särskilda anpassningsåtgärder. Om funktionsnedsättningar hos äldre inte identifieras korrekt kan hindren för tillgänglighet ibland gå obemärkta, vilket kan hindra äldre personer med funktionsnedsättning från att få full tillgång till anställningsmöjligheter.

Som arbetsgivare kan du skapa stödjande miljöer genom flexibel schemaläggning, alternativ för distansarbete, ergonomiskt utformade arbetsytor och kontinuerlig fortbildning som är anpassad till äldre personers behov, särskilt personer med funktionsnedsättning. Genom att göra detta berikar du inte bara din organisationskultur utan stärker även din konkurrensfördel på marknaden på de sätt som anges nedan.

  • Erfarenhet och expertis
    Äldre personer har samlat på sig många års erfarenhet och har ett rikt kunskapsregister. Deras insikter, som vässats under årtionden, kan visa sig ovärderliga när det gäller beslutsfattande, problemlösning, mentorskap för yngre anställda och kundrelationer.
  • Mångfald och innovation
    En mångsidig arbetskraft, som omfattar en rad olika åldrar, främjar en mängd olika perspektiv, vilket är avgörande för innovation. Olika livserfarenheter och synpunkter kan berika kollektivt tänkande och underlätta kreativa lösningar.
  • Kostnadseffektivitet
    Genom att erbjuda flexibla scheman eller alternativ för distansarbete kan företag bibehålla den ovärderliga expertisen hos äldre arbetstagare till potentiellt minskade kostnader jämfört med en traditionell struktur med arbete på kontoret.
  • Arbetsgivarens varumärke
    Att bli erkänd som en åldersvänlig arbetsgivare kan förbättra din varumärkesprofil. Det visar ett engagemang för inkludering och socialt ansvar som kan locka till sig en bredare talangreserv och väcka anklang hos konsumenterna.
  • Regelefterlevnad och riskreducering
    Att följa policyer för inkludering och skälig anpassning visar att de rättsliga normerna följs och förhindrar risker kopplade till förlust av äldre personal eller expertis.

3.3 Anställa personal med funktionsnedsättning med hjälp av skälig anpassning: fördelar du kan förvänta dig

Stötta och värdesätta personalen

Att främja skälig anpassning som en rättighet kan bidra till att skapa en mer inkluderande, mångsidig och stöttande arbetsplats och en kultur av rättvisa och lika möjligheter. Detta sänder ett tydligt budskap om att personal med funktionsnedsättning värdesätts och stöttas, och att de som stöter på hinder kan känna sig bekväma med att vara sig själva på arbetet. Detta kan till och med öka antalet jobbansökningar om fler personer med funktionsnedsättning känner sig uppmuntrade att ansöka.

Rätt stöd leder till att personalen stannar kvar

Anställda som får lämpliga anpassningsåtgärder är mer benägna att känna sig stöttade och uppskattade och ha egenmakt att göra sitt bästa. Detta kan i sin tur förbättra tillfredsställelsen i arbetet och lojaliteten och göra att fler stannar kvar inom organisationen.

Ökad effektivitet och produktivitet

När de anställda får de anpassningsåtgärder de behöver för att övervinna hinder med anknytning till funktionsnedsättningar kan de utföra sina arbetsuppgifter effektivare och ändamålsenligare. Optimerade arbetsförhållanden gör det möjligt för dem att fullt ut utnyttja sina färdigheter och förmågor och förbättra produktiviteten och prestationerna.

European Disability Forum ägnade sin sjunde europeiska rapport om mänskliga rättigheter åt rätten för personer med funktionsnedsättning att arbeta. I rapporten nämns resultat från flera andra rapporter om produktiviteten hos personer med funktionsnedsättning. En studie bland personalchefer visade till exempel att 72 % av de anställda med funktionsnedsättning som garanteras skälig anpassning värderas som genomsnittliga, över genomsnittet eller utmärkta när det gäller prestation22.

Ekonomiska fördelar för inkluderande företag

En studie från Världsekonomiskt forum visade att mer inkluderande företag under den fyraårsperiod som analyserades uppnådde intäkter som var 28 % högre än för mindre inkluderande företag, dubbelt så hög nettoinkomst och 30 % högre vinstmarginaler23.

Förbättrat anseende för organisationen

Främjandet av skälig anpassning som en rättighet visar en organisations engagemang för mångfald, inkludering och efterlevnad av rättsliga skyldigheter. Detta engagemang stärker organisationens anseende både internt och externt, bidrar till att locka till sig topptalanger och upprätthåller positiva förbindelser med kunder och berörda parter, samtidigt som arbetsgivaren intar en ståndpunkt som socialt ansvarsfull och inkluderande.

Positiv arbetsplatskultur och en hållbar arbetskraft

En positiv arbetsplatskultur bidrar till att bryta ned stigmatisering och fördomar kopplade till funktionsnedsättning och uppmuntrar till respekt och förståelse. Justeringar kan också göras till förmån för en åldrande arbetskraft, med beaktande av särskilda hinder till följd av funktionsnedsättningar, samtidigt som dessa skiljer sig från åldersrelaterade förändringar bland äldre arbetstagare. Denna inkluderande kultur gynnar all personal och bidrar till att skapa en miljö där mångfalden firas, och alla känner sig uppskattade och stöttade.

3.4 Öka medvetenheten

Arbetsgivarna erkänner och förstår i allt högre grad de potentiella fördelarna med skälig anpassning och främjar det aktivt som standardpraxis.

Det finns flera sätt att öka medvetenheten inom din organisation eller ditt företag om vikten av och fördelarna med skälig anpassning.

• Utbildning och workshoppar

Utbildningstillfällen och workshoppar om medvetenhet om funktionsnedsättningar och skälig anpassning (som till exempel leds av organisationens personalavdelning) kan utbilda chefer och andra anställda om vilka rättigheter anställda med funktionsnedsättning har, fördelarna med anpassning och bästa praxis för att genomföra anpassningsåtgärder i praktiken. I interaktiva workshoppar kan deltagarna undersöka de utmaningar och möjligheter de står inför och diskutera olika fallstudier och scenarier.

Kommunikationskampanjer

Kampanjer för att öka medvetenheten kan användas för att belysa vikten av skälig anpassning och uppmuntra en inkluderande kultur. Du kan använda interna nyhetsbrev, intranätssidor och digitala skyltar för att dela information, framgångsberättelser och vittnesmål från anställda som har dragit nytta av anpassningar, inte bara för att öka medvetenheten utan för att utmana missuppfattningar och främja positiva attityder till skälig anpassning.

Ledarskap, engagemang och förkämpar

Ledare, verkställande direktörer och chefer bör hjälpa till att verka för skälig anpassning. Om du har en ledande roll och visar ditt engagemang sätter detta tonen uppifrån och uppmuntrar ett bredare antagande och en bredare acceptans inom organisationen.

Samarbete med organisationer för personer med funktionsnedsättning

Partnerskap med externa organisationer för personer med funktionsnedsättning, intressegrupper eller experter kan tillföra ytterligare sakkunskap och vägledning. Deras insikter och resurser kan förbättra din organisations förståelse för skälig anpassning och för erfarenheterna hos anställda med funktionsnedsättning, vilket leder till nya idéer och strategier.

Utvärdering och kontinuerlig förbättring

Du bör samla in återkoppling från anställda, personalansvariga och chefer för att identifiera områden som kan förbättras, hantera utmaningar och fira framgångar. Kontinuerlig övervakning och utvärdering kan hjälpa din organisation att förfina sin strategi, öka personalens medvetenhet och maximera fördelarna med skälig anpassning.

”Välja att berätta” - modellen

”Välja att berätta”-modellen erkänner individernas rätt att besluta om de ska berätta om sin funktionsnedsättning eller inte. Det gör det möjligt för människor att föra samtal om skälig anpassning när de är redo och villiga att göra det.

Detta innebär att en person med funktionsnedsättning kan ha kontroll över sin personliga information.

Denna strategi respekterar individuellt självbestämmande och gör det möjligt för människor att berätta om sin funktionsnedsättning och diskutera sina anpassningsåtgärder (kanske med en flexibel anpassningsprocess) i sin egen takt.

Respekten för detta individuella val främjar integritet och konfidentialitet och säkerställer att känsliga personuppgifter endast delas med relevanta personer, såsom personalansvariga eller arbetsledare, vilket bidrar till att upprätthålla ett säkert utrymme för öppna och ärliga samtal.

Genom att skapa en miljö där enskilda personer inte tvingas avslöja sina funktionsnedsättningar kan denna modell minska stigmatiseringen och risken för diskriminerande behandling, så att personal som möter hinder kan få sitt arbete bedömt baserat på sin förmåga, sina färdigheter och sina prestationer – inte sin funktionsnedsättning.

3.5 Införa skäliga anpassningar

Du kan uppnå en hållbar lösning för personal med funktionsnedsättning genom en välorganiserad process för att införa skäliga anpassningar. De anpassningsåtgärder som genomförs måste vara ändamålsenliga, effektiva och skräddarsydda för individen. De lösningar som tillhandahålls måste vara hållbara över tid. Du kan behöva göra noggranna bedömningar för anställda med funktionsnedsättning, ta hänsyn till expertråd när sådana finns tillgängliga, och du bör involvera dina anställda i beslutsprocessen. Ditt mål bör vara att identifiera anpassningsåtgärder som tillgodoser de omedelbara behoven hos de anställda som annars skulle stöta på hinder i sitt arbete, samtidigt som du även beaktar långsiktig hållbarhet.

Processen för att införa skäliga anpassningar styrs av rättsliga skyldigheter och antidiskrimineringslagar. Om du är osäker på de exakta kraven bör du rådfråga din lokala myndighet eller arbetsgivarorganisation, som kan hjälpa dig att identifiera respektive lagstiftning. Att följa lagen skyddar rättigheterna för arbetstagare med funktionsnedsättning och minskar risken för rättstvister eller påståenden om diskriminering, samtidigt som en rättvis arbetsmiljö skapas och upprätthålls..

Kollektiva förhandlingar och social dialog mellan arbetsgivare och fackföreningar spelar en viktig roll vid förhandlingar om och genomförande av skäliga anpassningar på arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning. Genom dessa samarbetsdiskussioner blir fackföreningar kraftfulla förespråkare för arbetstagare med funktionsnedsättning och använder sin kollektiva styrka för att påverka och säkra nödvändiga justeringar. Genom att ta itu med särskilda behov och främja en inkluderande atmosfär stärker denna dialog engagemanget för lika möjligheter, vilket gör arbetsplatsen tillgänglig och stödjande för alla.

3.6 Inkluderande metoder under sysselsättningsfaserna

Att anställa personer med funktionsnedsättning är en resa som börjar med rekryteringsfasen, omfattar bibehållande och inbegriper att underlätta en smidig karriärutveckling. I detta avsnitt beskrivs åtgärder som arbetsgivare kan vidta under varje sysselsättningsfas för att främja en inkluderande arbetsmiljö.

I. Rekrytering

Att anställa en mångsidig arbetskraft börjar med en inkluderande rekryteringsprocess. Som arbetsgivare står du i förgrunden, och rekryteringsbyråer och offentliga myndigheter har en stödjande funktion.

Samarbete

  • Samarbeta med specialiserade rekryteringsbyråer som har sakkunskap om att anställa personer med funktionsnedsättning.
  • Kontakta offentliga myndigheter för vägledning och stöd för att säkerställa att du uppfyller de rättsliga kraven.

Tillgänglighet

  • Se till att platsannonser är tillgängliga och inkluderande och tillhandahåll alternativa format eller formuleringar vid behov.
  • I platsannonsen bör de sökande ombes att ange om de har ett särskilt behov eller behöver en anpassningsåtgärd för att kunna närvara vid intervjun.
  • Gör intervjuprocessen inkluderande och tillgänglig, och erbjud skäliga anpassningar såsom teckenspråkstolkar eller tillgängliga platser, hörselhjälpmedel och röstigenkänning.

Medvetenhet och utbildning

Genomför informationsprogram och utbildningstillfällen för att undanröja myter och främja en välkomnande atmosfär för kandidater med funktionsnedsättning. Mer information om att anordna utbildningsprogram finns i avsnittet ”Underlätta kommunikation om skälig anpassning”.

II. Bibehållande

Bibehållande är avgörande för att skapa en gynnsam arbetsmiljö. Det handlar inte bara om att ha kvar personalen på lönelistan utan också om att säkerställa deras välbefinnande och produktivitet.

Skälig anpassning

  • Erbjud skälig anpassning utan alltför stor fördröjning.
  • Skapa inkluderande och tillgängliga arbetsplatser och tillhandahåll tekniska hjälpmedel.
  • Tillhandahåll personlig assistans.
  • Erbjud flexibla arbetstider och alternativ för distansarbete (om så krävs av anställda med funktionsnedsättning).
  • Anpassa arbetsuppgifterna till personer med funktionsnedsättning.
  • Ordna tillgängliga transporter.
  • Använd tillgängliga kommunikationsverktyg.
  • Erbjud ett program för återgång till arbetet för anställda som måste lämna arbetsplatsen för att återhämta sig från en olycka, sjukdom eller något annat tillstånd som kan påverka deras förmåga att utföra sina uppgifter.
  • Genomför regelbundna avstämningar för att förstå och tillgodose eventuella pågående behov.

Stödnätverk

Främja grupper för ömsesidigt stöd, till exempel en resursgrupp för arbetstagare med funktionsnedsättning och mentorprogram för att hjälpa till med social och yrkesmässig inkludering för anställda med funktionsnedsättning.

Kontinuerligt lärande och kontinuerlig utveckling

Tillhandahåll möjligheter till kompetensutveckling och utbildning och säkerställ ändamålsenliga och tillgängliga platser och lärandematerial.

III. Karriärutveckling

Att främja en kultur av tillväxt och möjligheter för alla anställda är avgörande för en rättvis arbetsplats.

Utvecklingssamtal

  • Se till att utvecklingssamtalen är rättvisa och opartiska och bygger på individens förmåga och prestationer.
  • Uppmuntra en öppen dialog för att förstå ambitionerna och karriärmålen hos anställda med funktionsnedsättning.

Möjligheter till befordran

Främja en öppen process för befordringar som säkerställer att alla anställda, oavsett funktionsnedsättning, har möjlighet att bli befordrade. Om en person har de kvalifikationer och den erfarenhet som krävs för jobbet och kan konkurrera om att bli befordrad bör eventuella behov av skälig anpassning beaktas.

Kapacitetsuppbyggnad

Erbjud ledarskapsutbildning och mentorprogram för att förbereda anställda med funktionsnedsättning för högre befattningar.

Samarbete med externa partner

Samarbeta med intressegrupper för personer med funktionsnedsättning och tjänster för yrkesinriktad rehabilitering för att få vägledning om att underlätta karriärutveckling.

Att erbjuda skälig anpassning och inkludering under alla sysselsättningsfaser är inte bara ett rättsligt krav, det bidrar också avsevärt till en harmonisk och produktiv arbetsmiljö. Arbetsgivare är, i samarbete med externa partner, viktiga drivkrafter för att främja en kultur av tillgänglighet, lika möjligheter och utveckling för alla anställda, och utgör en stark grund för ett progressivt och socialt ansvarsfullt företag.

Rekrytering, bibehållande och karriärutveckling är en del av samma kontinuerliga process för att främja en inkluderande arbetsmiljö. I detta avsnitt illustrerade vi hur sammanlänkade dessa sysselsättningsfaser är. Dessa riktlinjer ger en omfattande sammanställning av åtgärder för att säkerställa en stödjande och inkluderande arbetsmiljö under hela arbetslivscykeln.

3.7 Underlätta kommunikation om skälig anpassning

Det finns flera strategier för att säkerställa ändamålsenlig kommunikation när personal begär och får skälig anpassning.

Tydliga, inkluderande och tillgängliga kommunikationskanaler

Anställda med funktionsnedsättning måste kunna använda kommunikationskanaler som ger dem enkel tillgång till information om processen för anpassningsåtgärder. Du kan till exempel skapa en särskild e-postadress, kanske tillsammans med en hjälptelefon eller webbsida, där personalen kan lämna in förfrågningar om skälig anpassning och begära förtydliganden om de behöver diskutera sina individuella behov. Du bör göra relevant information tillgänglig på ett lättbegripligt språk och i flera format för att maximera tillgängligheten.

Transparenta policyer och förfaranden för skälig anpassning

Du kan ge en anställd i uppdrag att övervaka mångfald och inkludering. I samarbete med personal med funktionsnedsättning kan de utarbeta ett policydokument eller vägledningsmaterial om skälig anpassning. Det är viktigt att involvera personer med funktionsnedsättning i utarbetandet av sådan vägledning, vilket skulle överensstämma med principerna om inkludering och strategin ”inget om oss utan oss”, som används av många organisationer för personer med funktionsnedsättning och är kopplat till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Riktlinjer och förfaranden bör tydligt beskriva processen för anpassningsåtgärder, och relevanta dokument bör göras tillgängliga för alla anställda, även de med funktionsnedsättning, så att de får en tydlig förståelse för de steg som krävs. De personer eller avdelningar som de behöver kontakta bör anges tydligt. Policyer och vägledning bör framhäva sekretessen och försäkra personalen om att varje förfrågan om anpassningsåtgärder kommer att behandlas privat och med finkänslighet.

Extern medling

Om det är svårt att nå en överenskommelse mellan en enskild person och en arbetsgivare kan du begära hjälp från en opartisk extern medlare. Detta kan hjälpa dig att förhandla fram ett avtal och komma fram till ett ömsesidigt godtagbart beslut om vilka justeringar som ska göras.

Utbildning för alla

Organisationer rekommenderas att tillhandahålla utbildningsprogram för att öka medvetenheten om och förståelsen för processen för skälig anpassning. Anställda med funktionsnedsättning bör vid behov själva få utbildning för att säkerställa att de förstår hur de kan navigera i processen på ett ändamålsenligt sätt. Det är viktigt att se till att personal med funktionsnedsättning förstår sina rättigheter. Organisationer bör vara medvetna om att funktionsnedsättning enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är ett koncept som utvecklas till följd av interaktion mellan personer med funktionsnedsättning och hinder relaterade till attityder och miljö. Alla funktionsnedsättningar syns inte. Konventionens förändrade inställning till funktionsnedsättning, från ett medicinskt och välgörenhetsbaserat synsätt till ett synsätt som bygger på mänskliga rättigheter, måste återspeglas i organisationens process för skälig anpassning.

Personalansvariga och alla andra som är inblandade i att samordna skäliga anpassningsåtgärder kommer också att behöva utbildning, inbegripet utbildning om relevanta lagar och bästa praxis, och om finkänslig hantering av förfrågningar. Utbildning bör också tillhandahållas för teamledare och chefer, som bör bidra till att upprätthålla en stödjande och inkluderande miljö inom sin avdelning eller organisation – en plats där anställda med funktionsnedsättning får de anpassningsåtgärder de behöver för att övervinna hinder och göra sitt jobb så bra som möjligt på ett sätt som förstås och stöds av kollegorna.

Vem kan utbilda?

  • Interna experter.
    Om din organisation har en avdelning för mångfald och inkludering eller experter på rättigheter för personer med funktionsnedsättning och skäliga anpassningar vore de idealiska för att genomföra utbildningen.
  • Externa konsulter.
    Personer som är specialiserade på mångfald på arbetsplatsen, inkludering och efterlevnad av lagar om funktionsnedsättning kan anlitas för att genomföra utbildning.
  • Myndigheter.
    Vissa länder har statliga organisationer som ägnar sig åt mångfald och inkludering på arbetsplatsen. De tillhandahåller ofta utbildningsresurser eller till och med direkta utbildningstjänster.
  • Ideella organisationer och intressegrupper.
    Organisationer som fokuserar på rättigheter för personer med funktionsnedsättning och inkludering tillhandahåller ofta utbildningstjänster, eller kan rekommendera expertutbildare.

Hur bör utbildningen organiseras?

  • Behovsbedömning.
    Före utbildningen bör man bedöma vilken typ av utbildning som behövs – om det gäller allmän medvetenhet eller regelefterlevnad, eller specialiserad utbildning för personalansvariga och ledning.
  • Utveckla kursplan.
    Utveckla en kursplan på grundval av behovsbedömningen. Den kan omfatta presentationer, workshoppar, fallstudier och interaktiva sessioner.
  • Utbildningsformat.
    Bestäm om utbildningen ska ske på plats, online eller i hybridformat. Oavsett format: se till att utbildningen är inkluderande och tillgänglig.
  • Tidsplanering.
    Planera när utbildningstillfällena ska hållas. Ordna dem på tider då de flesta kan närvara.
  • Involvera personer med funktionsnedsättning.
    Involvera om möjligt personer med funktionsnedsättning i planeringen och genomförandet av utbildningen för att säkerställa att den verkligen är inkluderande.
  • Återkoppling och utvärdering.
    När utbildningen har genomförts samlar du in återkoppling från deltagarna för att bedöma dess ändamålsenlighet och områden som kan förbättras.
  • Kontinuerlig utbildning.
    Överväg att göra utbildningen till en pågående process, med regelbundna uppdateringar för att ta hänsyn till eventuella ändringar i lagstiftningen eller interna policyer.
  • Dokumentation.
    För register över vilka som deltagit i utbildningstillfällen, när de genomfördes och vilket material som använts. Detta kan vara viktigt för efterlevnaden av lagstiftningen och för efterföljande interna utvärderingar.

Genom att vara metodisk i planeringen och tillhandahållandet av utbildning kan du se till att den tjänar sitt syfte på ett ändamålsenligt sätt för att främja en mer inkluderande miljö.

Individuell kommunikation och individuellt samråd

När en anställd med funktionsnedsättning begär skälig anpassning bör en öppen och respektfull dialog föras med personen. Han eller hon bör ges möjlighet att uttrycka sina särskilda behov och farhågor i en konfidentiell och förstående miljö. Om detaljer om medarbetarens anpassningsåtgärder behöver utarbetas bör han eller hon spela en aktiv roll i beslutsfattandet och problemlösningen i förhållande till de hinder han eller hon står inför. Med andra ord bör personens röst höras och dess perspektiv beaktas. Denna strategi främjar en känsla av egenansvar och inkludering i processen. Behandla förfrågan så snabbt som möjligt.

Det är så du, som arbetsgivare, kan samarbeta med arbetstagaren i en öppen dialog och med personens aktiva deltagande i inrättandet av den rimliga anpassningsåtgärden.

1. Första uttryck för behov

Medarbetaren upplyser om sitt behov av skälig anpassning utan att nödvändigtvis upplysa om funktionsnedsättningens specifika karaktär – om inte han eller hon känner sig bekväm med att göra det.

Arbetsgivaren tar emot förfrågan och uttrycker en vilja att diskutera möjliga lösningar. Den inledande diskussionen bör äga rum utan dröjsmål.

2. Sätta tonen

Sekretess. Bekräfta att diskussionen är konfidentiell och endast kommer att delas med dem som behöver veta.

Respektfull atmosfär. Skapa en välkomnande atmosfär som underlättar för medarbetaren att diskutera sina behov öppet.

3. Behov och utmaningar

Medarbetaren beskriver de särskilda utmaningar som funktionsnedsättningen medför på arbetsplatsen.

Arbetsgivaren ställer öppna frågor för att förstå dessa utmaningar bättre, utan att göra antaganden.

4. Föreslagna anpassningsåtgärder

Medarbetaren föreslår skäliga anpassningar som kan hantera dessa utmaningar.

Arbetsgivaren svarar med ytterligare förslag eller justeringar som bygger på organisationens operativa kapacitet.

5. Rättslig ram

Arbetsgivaren beskriver medarbetarens lagstadgade rättigheter och arbetsgivarens skyldigheter enligt relevanta lagar och riktlinjer.

Medarbetaren bekräftar att de förstår och ställer frågor om det behövs ett förtydligande.

6. Kostnader och logistik

Arbetsgivaren diskuterar eventuella farhågor om kostnaden för eller genomförbarheten av de föreslagna anpassningsåtgärderna.

Medarbetaren föreslår alternativ eller delar med sig av insikter om hur liknande anpassningsåtgärder har varit ändamålsenliga på annat håll.

7. Tidsplan för genomförande

Arbetsgivaren tillhandahåller en rimlig tidsram inom vilken anpassningsåtgärden ska genomföras.

Medarbetaren bekräftar tidsplanen eller förhandlar vid behov.

8. Uppföljning och översyn

Båda parter kommer överens om hur de ska bedöma hur ändamålsenlig anpassningsåtgärden är och när de ska träffas för att se över hur den fungerar.

9. Dokumentation

Arbetsgivaren sammanfattar de viktigaste punkterna i diskussionen, de överenskomna anpassningsåtgärderna och tidsplanen skriftligen, och delar detta med medarbetaren.

Medarbetaren granskar dokumentet för att se att det är korrekt och godkänner det. Detta bör ske utan dröjsmål.

3.8 Ge vägledning

Vägledning och råd bör ges för att uppfylla behoven hos anställda med funktionsnedsättning, chefer, personal med ansvar för att handlägga förfrågningar om anpassningsåtgärder och teamledare eller kollegor som välkomnar anställda med funktionsnedsättning till sin avdelning eller sitt team.

För medarbetaren med funktionsnedsättning

Om du stöter på hinder på jobbet bör du få utbildningsresurser och utbildningsmaterial om dina rättigheter, de olika skäliga anpassningar som du har tillgång till och all annan support och vägledning som kan erbjudas. Du kan hänvisas till stödnätverk för funktionsnedsättning, specialisttjänster eller andra resurser.

Kanaler bör inrättas där du kan uttrycka dina behov, din oro och din återkoppling, med uppföljning för att säkerställa att anpassningsåtgärderna är ändamålsenliga. Vid behov bör anpassningsåtgärderna justeras med tiden.

För anställda med ansvar för handläggning av förfrågningar om anpassningsåtgärder

Du bör få omfattande utbildning om medvetenhet om funktionsnedsättning, skälig anpassning, rättsliga skyldigheter och bästa praxis för handläggning av förfrågningar.

Vägledning bör också utarbetas om ändamålsenlig kommunikation med anställda som har begärt anpassningsåtgärder, som omfattar aktivt lyssnande, upprätthållande av sekretess och god förståelse för konceptet, empati och respekt.

Tydliga förfaranden och riktlinjer bör utarbetas för handläggning av förfrågningar om anpassningsåtgärder (som omfattar uppgifter såsom tidsfrister och dokumentationskrav). Du bör erbjudas fortlöpande stöd och resurser, inbegripet tillgång till expertrådgivning och medlare, samt relevanta utbildnings- och utvecklingsmöjligheter.

För teamledare och team som tar emot anställda med funktionsnedsättning

Du bör få fortlöpande utbildning och vägledning om medvetenhet om funktionsnedsättningar samt om hur man främjar en inkluderande arbetsmiljö och hanterar mångsidiga team. Du bör föra en öppen dialog med arbetstagare med funktionsnedsättning i syfte att uppnå maximal förståelse och maximalt samarbete.

3.9 Hitta mindre kostsamma anpassningsåtgärder: hitta en balans

Det är viktigt att balansera behovet av anpassningsåtgärder för att tillgodose varje individs särskilda behov med vad som är praktiskt och kostnadsmässigt genomförbart. Syftet bör vara att hitta de enklaste anpassningsåtgärderna till rimlig kostnad som på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser medarbetarens behov och individuella omständigheter.

Genom att tillämpa en individanpassad strategi för att hantera de unika behoven och omständigheterna för varje medarbetare med funktionsnedsättning kan du tillhandahålla skräddarsydda lösningar som på ett ändamålsenligt sätt hanterar hinder och främjar lika möjligheter.

En studie utförd av Job Accommodation Network i Förenta staterna visade att 60 % av anpassningsåtgärderna på arbetsplatsen kan göras utan kostnad, medan den genomsnittliga kostnaden är 500 US-dollar (491 euro) per anställd24. Anpassningsåtgärder bidrar till att bibehålla anställda, förbättra närvaron och produktiviteten och spara in på försäkringskostnader25.

Maximera ändamålsenligheten, bibehållandet och produktiviteten

Det främsta målet med skälig anpassning är att göra det möjligt för anställda med funktionsnedsättning att utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Kostnader och genomförbarhet kommer helt klart att vara viktiga överväganden, men anpassningsåtgärdernas ändamålsenlighet när det gäller att tillgodose medarbetarens behov bör ha företräde. Ju bättre anpassningsåtgärderna skräddarsys efter de specifika, individuella behoven hos anställda med funktionsnedsättning, desto positivare är effekten på bibehållandet och produktiviteten.

3.10 Övervakning och översyn

Processen för övervakning och översyn av skäliga anpassningar är nödvändig för att säkerställa att de är ändamålsenliga och för att hantera eventuella ändringar eller justeringar som kan behövas.

Du bör bedöma den pågående ändamålsenligheten hos den lösning som har tillhandahållits. Detta kan omfatta regelbundna avstämningsmöten, granskningar av arbetsprestationer, insamling av återkoppling från arbetsledare eller kollegor eller att lyssna på medarbetarens egna synpunkter på huruvida och hur anpassningsåtgärden har underlättat personens arbete. Genom att bedöma hur ändamålsenlig anpassningsåtgärden är kan du kanske identifiera områden som kan förbättras eller utforska alternativa lösningar om den lösning som har tillhandahållits inte uppfyller medarbetarens behov på ett tillfredsställande sätt.

Behoven hos medarbetare med funktionsnedsättning kan utvecklas med tiden, så det är viktigt att du gör de ändringar eller justeringar som krävs. Det kan vara nödvändigt att justera anpassningsåtgärden mot bakgrund av ny information eller förändringar i medarbetarens situation, t.ex. en förändring av hans eller hennes tillstånd eller nya arbetsuppgifter. Du bör delta i öppen och transparent kommunikation med medarbetaren för att avgöra om några alternativa anpassningsåtgärder eller ändringar av deras befintliga arrangemang är nödvändiga för att säkerställa fortsatt ändamålsenlighet.

Under hela denna övervaknings- och översynsprocess är det viktigt att du dokumenterar och registrerar allt korrekt. Detta inbegriper dokumentation av detaljer om anpassningsåtgärden, eventuella ändringar som gjorts, medarbetarens återkoppling och resultaten av övervakningsprocessen. Dokumentation hjälper till att spåra historiken om de anpassningsåtgärder som tillhandahålls, underlättar framtida referenser och säkerställer efterlevnad av rättsliga krav.

När det gäller skälig anpassning är det bäst att ha kontinuerlig förbättring i åtanke. Som ledare eller chef bör du lära dig av varje erfarenhet av anpassningsåtgärder, identifiera bästa praxis och vid behov genomföra ändringar. Regelbundna översyner eller utvärderingar av anpassningsåtgärdernas ändamålsenlighet kan visa sig vara mycket användbara för att informera framtida beslutsfattande.

4 Information och stöd

Anpassningsåtgärder för personal med funktionsnedsättning medför visserligen ofta förändringar och kostnader, men det finns både ekonomiskt och praktiskt stöd att tillgå.

I många EU-länder finns ekonomiskt stöd att tillgå för att täcka vissa eller alla kostnader för skäliga anpassningar. Detta kan ske i form av bidrag eller subventioner, ibland tillsammans med logistiskt stöd för att hjälpa till att identifiera lämpliga anpassningsåtgärder och ansöka om bidrag eller subventioner. Storleken på det ekonomiska stödet varierar avsevärt över hela Europa, liksom de typer av anpassningsåtgärder som kan finansieras, men systemen finansierar vanligtvis anpassning av en arbetsstation som används av en person med funktionsnedsättning. I vissa fall kan man också få hjälp med att betala för jobbcoacher eller resekostnader.

För att man ska kunna få stöd måste yrkeshjälpmedel eller tekniska hjälpmedel vara kopplade till en funktionsnedsättning och användas för den specifika arbetsverksamheten eller andra relevanta uppgifter. Tekniska arbetshjälpmedel, både programvara och maskinvara, kan betraktas som en särskild form av anpassningsåtgärd. Dessa gör det ibland möjligt för anställda med funktionsnedsättning att utföra uppgifter som de annars inte skulle kunna utföra.

Offentlig finansiering kan täcka kostnaderna för att utbilda en person i att använda arbetshjälpen. Det beviljade beloppet fastställs från fall till fall och beror på olika kriterier såsom graden av funktionsnedsättning, de totala kostnaderna för åtgärderna och storleken på de kostnader med koppling till funktionsnedsättning som arbetsgivaren annars skulle ha ådragit sig.

Du kan få finansiering särskilt för att täcka kostnaderna för att skapa nya arbetsplatser för personer med allvarliga funktionsnedsättningar, kanske efter en anställningsperiod i en skyddad verkstad. Under sådana omständigheter måste de tjänster som får stöd reserveras för dessa personer på lång sikt.

Bidrag eller subventioner för att göra skäliga anpassningar finns tillgängliga under vissa omständigheter i de flesta EU-länder, även om beloppen varierar, och ansökningsprocesserna är ibland administrativt betungande. Observera att subventioner kan behöva återbetalas delvis om arbetsgivaren säger upp avtalet inom en viss tid.

I vissa EU-länder kan arbetsgivare få logistiskt stöd till hjälp för att planera och genomföra skälig anpassning, eventuellt utöver ekonomiskt stöd. Detta stöd tillhandahålls ofta av den offentliga sektorn, antingen av allmänna organ eller myndigheter, såsom arbetsförmedlingen, även om det i vissa länder finns specialorganisationer som ger arbetsgivare stöd för att anställa personer med funktionsnedsättning.

Ett urval av organisationer och stödkällor på EU-nivå förtecknas under ”Ekonomiskt stöd” i slutet av dessa riktlinjer.

4.1 Var kan du söka stöd?

  • De officiella webbplatserna för nationella, regionala eller lokala myndigheter med ansvar för sysselsättning, arbetsmarknad, sociala frågor eller rättigheter för personer med funktionsnedsättning ger ofta information om bidrag, subventioner och stödprogram som kan vara tillgängliga för att hjälpa arbetsgivare att göra skäliga anpassningar.
  • Vissa organisationer, sammanslutningar och icke-statliga organisationer för personer med funktionsnedsättning och sysselsättning är specialiserade på att stödja arbetsgivare och personer med funktionsnedsättning. De tillhandahåller ofta resurser, vägledning och information om tillgängligt ekonomiskt och logistiskt stöd för skälig anpassning. Exempel på detta är European Disability Forum26 och European Blind Union27. Det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan tillhandahåller en översyn över den senaste rättspraxisen i ett antal europeiska länder28.
  • Europeiska kommissionen och dess olika direktorat ger information om finansieringsmöjligheter, program och resurser för arbetsgivare för skälig anpassning, och olika EU-webbsidor lyfter ofta fram initiativ om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, sysselsättning och social inkludering.
  • Internationella arbetsorganisationens serie om att främja rättvisa syftar till att hjälpa arbetsgivare av alla storlekar och inom alla ekonomiska sektorer att göra skälig anpassning i alla faser av sysselsättningscykeln29.
  • Företagsstödcentraler, handelskammare, bransch- eller sektorsorganisationer samt näringslivsorganisationer utfärdar ofta vägledning och resurser för arbetsgivare, inbegripet information om ekonomiskt stöd, bidrag och logistisk hjälp.
  • Lokala arbetsförmedlingar eller jobbcenter kan också ha information om bidrag, subventioner eller stödprogram för arbetsgivare.

4.2 Partnerskap

I ett partnerskap kan enskilda arbetsgivare och externa organ samarbeta för att identifiera och genomföra en lämplig rimlig anpassningsåtgärd för en enskild anställd. Utöver partnerskap med arbetsförmedlingar och andra rekryteringsorganisationer, center för yrkesinriktad rehabilitering eller organisationer i det civila samhället kan arbetsgivare också arbeta med företagsläkare, företagshälsovårdsgrupper eller fackföreningar.

Partnerskap för att hjälpa arbetsgivare att göra skälig anpassning finns i någon form i de flesta EU-länder, ofta genom rådgivning eller stöd för att identifiera lämpliga anpassningsåtgärder. Även om de ibland kan bildas med offentliga organ såsom de arbetsförmedlingar som ansvarar för att få ut personer med funktionsnedsättning i arbetslivet, är även icke-statliga organisationer och arbetsgivarorganisationer ofta involverade.

Det finns många exempel på partnerskap i hela Europa som erbjuder stöd, t.ex. ekonomiskt stöd, rådgivning (individuell rådgivning om lämpliga anpassningsåtgärder, riktlinjer för arbetsgivare, råd om utformning av arbetsplatser anpassade för personer med funktionsnedsättning), stödnätverk (för företag, ett nätverk av arbetsgivare med erfarenhet av att anställa personal med nedsatt arbetsförmåga), en arbetssamordnare för att identifiera rekryteringsmöjligheter och uppgifter som lämpar sig för personer med partiell arbetsförmåga och databaser (registrering av anpassningsåtgärder i en databas och medlingstjänster för att nå en överenskommelse om arbetsvillkor). Experter på arbetshälsa samarbetar ibland också med arbetsgivare.

 

Europeiska fackliga samorganisationen (EFS) spelar en viktig roll för att underlätta skälig anpassning för personer med funktionsnedsättning, som en del av dess arbete med rättigheter inom sysselsättning och arbete i hela Europa. Som en ledande organisation som företräder arbetstagare och fackföreningar i EU förespråkar EFS anställdas rättigheter och intressen, däribland för personer med funktionsnedsättning, och arbetar för att se till att arbetsplatspolicyer, kollektivavtal och arbetslagstiftning främjar inkluderande praxis och skälig anpassning. EFS samarbetar aktivt med arbetsgivare, beslutsfattare och relevanta berörda parter för att öka medvetenheten om behoven hos arbetstagare med funktionsnedsättning och för att främja integrering av åtgärder som inkluderar personer med funktionsnedsättning.

I vissa länder, t.ex. Spanien, har fackföreningar och arbetsgivarorganisationer undertecknat ramavtal, nationella och provinsiella kollektivavtal och avtal på företags- eller organisationsnivå om åtgärder såsom anpassningar och omlokalisering där så är lämpligt.

4.3 God praxis

The 'Illustrative Examples' section of the Guide- lines presents best practices for ensuring reasonable accommodation (RA) by employers. Below is an overview of potential measures that can be implemented. For more detailed information, please refer to the 'Illustrative Examples' section.

Tekniska åtgärder

  • Utrustning för anpassning av en arbetsstation (t.ex. videoförstorare, ergonomisk stol), t.ex.: s. X
  • Programvara för personer med synnedsättning
  • Kommunikationsutrustning för personer med sensorisk funktionsnedsättning
  • Användning av enkla symboler för personer med intellektuell funktionsnedsättning
  • Användning av kontrastfärger i arbetsmiljön för att hjälpa personal med synnedsättning att hitta dit de ska
  • Användning av tillgängliga videokonferensplattformar (med röstigenkänning)
  • Användning av visuella larm för personer med hörselnedsättning (t.ex. för att signalera ett nödläge, en dörrklocka, ett telefonsamtal, arbetsdagens början och slut)

Organisatoriska åtgärder

  • Justering av arbetsyta, lokaler och utrustning
  • Fysiska/arkitektoniska ändringar för att underlätta tillträde till arbetsplatsen
  • Tillhandahålla tysta platser eller individuell arbetsyta för att underlätta koncentration
  • Möjlighet till distansarbete
  • Mänskligt bistånd, t.ex. teckenspråkstolk, avkodare av ”cued speech”, handledare eller arbete i par
  • Justering av arbetstid, t.ex. deltidsarbete eller arbetstid som skiljer sig från resten av teamet – dvs. individanpassad arbetstid för vilken ett gemensamt schema inte gäller
  • Mer frekventa raster under arbetsdagen (t.ex. för arbetstagare med diabetes)
  • Kommunikation på ett förenklat språk för personer med intellektuell funktionsnedsättning
  • Sittande (för en arbetsstation där arbetet normalt sker stående)
  • Översättning av arbetsinstruktioner till teckenspråk eller ett språk som är lätt att läsa och förstå
  • Tilldelning till en tjänst som ligger geografiskt nära hemmet för arbetstagaren med funktionsnedsättning
  • Anpassning av ett fordon för att göra det möjligt för en person med funktionsnedsättning att resa till och från arbetet om kollektivtrafiken inte är tillgänglig
  • Val av sammanträdesplatser, med beaktande av tillgänglighet och kommunikation
  • Omstrukturering av team eller uppgiftsfördelning inom ett team (omfördelning av uppgifterna)
  • Ökad medvetenhet om funktionsnedsättningar

God praxis vid genomförandet

  • Fastställande av funktionella begränsningar för arbetsbeskrivningen och det stöd som krävs
  • Genomförande av skälig anpassning med beaktande av behoven och önskemålen hos medarbetaren med funktionsnedsättning i största möjliga utsträckning
  • Övervakning av anpassningens ändamålsenlighet och eventuella nödvändiga justeringar
  • Samråd med experter, t.ex. konsulter för inkludering av personer med funktionsnedsättning, personalansvariga och juridiska specialister på arbetsrätt och rättigheter för personer med funktionsnedsättning

4.4 Ytterligare informationskällor

Flera europeiska stater har sina egna publikationer och annan information till arbetsgivarna om skälig anpassning. De kan tas fram av statliga ministerier, jämlikhetsorgan eller arbetsförmedlingar, eller ibland av enheter som är specialiserade på anställning av personer med funktionsnedsättning inom den offentliga sektorn. Arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och icke-statliga organisationer (inbegripet organisationer för personer med funktionsnedsättning) har också en roll att spela i många länder.

Andra källor är initiativ för inkludering av personer med funktionsnedsättning, akademiska tidskrifter, juridiskt material (t.ex. sammanfattningar av rättspraxis), verktygslådor för funktionsnedsättning för arbetsgivare (ofta utvecklade av offentliga organ eller ideella organisationer eller genom initiativ som är specifika för funktionsnedsättningar), webbinarier och onlineutbildning samt vägledning från branschspecifika organisationer.

Under rubriken ”Ekonomiskt stöd” nedan finns en omfattande förteckning över organ som kan konsulteras på EU-nivå.

EKONOMISKT STÖD

Medel på nationell, regional och lokal nivå är de huvudsakliga källorna till ekonomiskt stöd till arbetsgivare för att tillhandahålla skälig anpassning på arbetsplatsen. Mer information finns i EDE:s landsrapporter med titeln Striving for an inclusive labour market.30

Några källor till EU-finansiering

Som ett komplement kan EU-medel användas för att införa skälig anpassning och främja tillgänglighet och inkludering på arbetsplatsen.

 

  • Horisont Europa31

Horisont Europa, EU:s forsknings- och innovationsprogram, erbjuder finansieringsmöjligheter för projekt med anknytning till funktionsnedsättning och tillgänglighet. Organisationer kan ansöka om finansiering inom ramen för särskilda ansökningsomgångar eller ämnen som fokuserar på inkluderande teknik, hjälpmedel eller inkluderande arbetsplatsutformning. Programmet främjar utvecklingen av innovativa lösningar och innovativ teknik som underlättar skälig anpassning på arbetsplatsen.

Organisationer kan identifiera relevanta ansökningsomgångar eller finansieringsmöjligheter som offentliggörs av Europeiska kommissionen eller olika EU-organ. I dessa ansökningsomgångar fastställs vanligtvis särskilda mål, kriterier för bidragsberättigande och finansieringsprioriteringar som rör tillgänglighet och skälig anpassning. Organisationer bör noggrant se över riktlinjerna, utarbeta ett projektförslag och lämna in det inom de fastställda tidsfristerna.

Ansökningsprocessen beror på det specifika finansieringsprogrammet eller initiativet. Organisationer är vanligtvis skyldiga att lämna in ett projektförslag som beskriver målen, verksamheterna, de förväntade resultaten och budgeten för deras skälig anpassning. Kriterierna för stödberättigande kan omfatta projektets anpassning till EU:s prioriteringar, dess potentiella inverkan, partnerskapskrav och ekonomisk hållbarhet. Organisationer kan behöva visa sin kapacitet, sakkunskap och erfarenhet av att genomföra liknande projekt.

Att säkra EU-finansiering för initiativ till skälig anpassning medför flera fördelar. För det första får man ekonomiska resurser för att stödja genomförandet av projekt som främjar tillgänglighet och inkludering på arbetsplatsen. Man får också möjligheter till nätverkande, samarbete och kunskapsutbyte med andra organisationer och experter som arbetar inom samma område. Dessutom ökar mottagandet av EU-finansiering synligheten och trovärdigheten för organisationens arbete och kan leda till ökat erkännande på nationell och internationell nivå.

Genom att förstå ansökningsprocessen, kriterierna för stödberättigande och de potentiella fördelarna med att säkra EU-finansiering kan organisationer utnyttja resurser som ESI-fonder, Horisont Europa och EaSI för att främja tillgänglighet, inkludering och lika möjligheter på arbetsplatsen för anställda med funktionsnedsättning.

Organisationer som ger information och råd

  • European Disability Forum (EDF)
    Den största paraplyorganisationen som företräder personer med funktionsnedsättning i Europa och som förespråkar rättigheter för alla personer med olika slags funktionsnedsättningar. https://www.edf-feph.org/
  • AGE Platform Europe (AGE)
    Främjar ett samhälle för människor i alla åldrar där alla har lika möjligheter att vara inkluderade och delta i alla skeden av livet. https://www.age-platform.eu/
  • European Union of Supported Employment (EUSE)
    Icke-statlig organisation som underlättar utvecklingen av sysselsättning med stöd för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få tillgång till sysselsättning av god kvalitet med fortlöpande stöd. https://euse.org/about-euse/
  • Inclusion Europe
    En organisation som fokuserar på rättigheter och inkludering för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. https://www.inclusion-europe.eu/
  • European Network on Independent Living (ENIL)
    Förespråkar rättigheten för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och vara delaktiga i samhället. https://enil.eu/
  • Mental Health Europe (MHE)
    Arbetar för att främja rättigheter och välbefinnande för personer med psykisk ohälsa. https://www.mhe-sme.org/
  • European Blind Union (EBU)
    Företräder blindas och synskadades intressen i Europa. https://www.euroblind.org/
  • Europeiska unionen för döva (EUD)
    Främjar döva människors rättigheter och erkännandet av teckenspråk i Europa. https://www.eud.eu/
  • European Dyslexia Association (EDA)
    Förespråkar rättigheter och behov för personer med dyslexi i hela Europa. https://eda-info.eu/
  • Autism-Europe
    En internationell sammanslutning som fokuserar på att främja rättigheter och inkludering för personer med autismspektrumstörningar. https://www.autismeurope.org/
  • Europeiska organisationen för leverantörer av tjänster till personer med funktionsnedsättning (EASPD)
    Företräder tjänsteleverantörer som arbetar med personer med funktionsnedsättning, inbegripet fysiska, intellektuella och sensoriska funktionsnedsättningar. https://www.easpd.eu/
  • European Down Syndrome Association (EDSA)
    Förespråkar rättigheter och välbefinnande för personer med Downs syndrom. https://www.edsa.eu/
  • Förbundet för familjeorganisationer, Coface
    Förespråkar rättigheter och inkludering för personer med funktionsnedsättning och deras familjer i Europa. www.coface-eu.org
  • European Federation of Parents of Hearing Impaired Children (FEPEDA)
    Främjar lika rättigheter för döva och hörselskadade barn och ungdomar och deras familjer. https://fepeda.eu/
  • European Multiple Sclerosis Platform (EMSP)
    Arbetar för att förbättra livskvaliteten för personer med multipel skleros (MS) i Europa. https://emsp.org/
  • European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH)
    Företräder hörselskadade människors intressen i hela Europa. https://www.efhoh.org/
  • European Federation of Neurological Associations (EFNA)
    Fokus ligger på att främja och stödja individer med neurologiska störningar, bland annat epilepsi, Parkinsons sjukdom och multipel skleros. https://www.efna.net/
  • Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar
    Inrättades för att maximera effektiviteten hos de offentliga arbetsförmedlingarna. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1100&langId=sv.

Förteckningen är inte uttömmande. Det finns många andra organisationer och sammanslutningar på nationell, regional och lokal nivå som förespråkar rättigheter för personer med funktionsnedsättning i hela Europa. Mer information finns i EDE:s landsrapporter med titeln Striving for an inclusive labour market.32

EXEMPEL

De metoder för skälig anpassning som illustreras i exemplen visar vilka åtgärder arbetsgivare kan vidta för att uppfylla den rättsliga skyldigheten (2000/78/EG)33 att vidta skälig anpassning och säkerställa anställning av personer med funktionsnedsättning. Genom att dessa metoder tillämpas kan skälig anpassning genomföras på kort tid.

Observera att den förteckning över metoder som presenteras inte är uttömmande.

Metod 1

metod 1

Tillhandahålla tekniska hjälpmedel

Arbetsgivare kan få hjälp och stöd med att anställa människor som möter hinder i sitt arbete genom att ge dem tekniska hjälpmedel. Det är därför användbart att ta reda på om det finns tillgång till olika hjälpmedel och it-lösningar.

1.1 Projektledare i läkemedelsindustrin inom autismspektrumet

metod 1
Land Österrike
Arbetsgivare Ett ledande företag inom läkemedelsindustrin
Hinder för medarbetaren Autismspektrum, kräver en fokuserad miljö för repetitiva uppgifter som kräver hög koncentration och noggrannhet.
Rimlig anpassningsåtgärd Ett tyst kontorsutrymme som gör det möjligt för medarbetaren att arbeta utan yttre störningar.
Mål Att underlätta projektledarens ansvar för att strukturera och administrera tekniska anläggningar genom att anpassa sig till hennes unika styrkor.
Fördel för arbetsgivaren Att underlätta medarbetarens naturliga lämplighet för uppgifter som kräver minutiöst fokus och minutiös precision leder till arbetsresultat av högre kvalitet. Den smärre anpassningen att tillhandahålla ett tyst kontor ger betydande avkastning i form av väsentligt och högkvalitativt arbete. Det visar också på arbetsgivarens engagemang för en inkluderande arbetsmiljö, vilket lockar till sig en mångsidig talangreserv och eventuellt leder till innovationer som härrör från denna mångfald.
Kostnad Minimal, med tanke på att åtgärden innebär att det finns ett tyst kontorsutrymme.

1.2 Säljare med synnedsättning på butiksgolvet

metod 1
Land Österrike
Arbetsgivare Stormarknadskedja
Hinder för medarbetaren Synnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Mobiltelefon utrustad med en uppläsningsapp och en skanningsapp.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att utföra uppgifter som att fylla på produkter på hyllorna och utbilda nyanställda.
Fördel för arbetsgivaren Genom att göra en liten teknisk investering säkerställer stormarknaden inte bara att uppgifterna slutförs på ett effektivt sätt, utan utnyttjar också medarbetarens djupgående kunskap om var produkterna finns för att utbilda ny personal. Detta ökar produktiviteten och skapar en lärandemiljö för alla anställda. Butiken får också rykte om sig att vara en inkluderande arbetsplats, vilket kan locka till sig en varierad kundbas och skilja ut den från konkurrenterna.
Kostnad Minimal, eftersom det är en mindre teknisk investering.

1.3 Samordnare på callcenter med synnedsättning

metod 1
Land Österrike
Arbetsgivare Ledande tjänsteleverantör på den österrikiska marknaden för bostadsfastigheter
Hinder för medarbetaren Synnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Specialiserade avläsningshjälpmedel och en specifik datorskärm.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att samordna samtal ändamålsenligt och hantera kundfrågor effektivt.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivaren får en hängiven, effektiv callcentersamordnare som kan hantera komplexa kundinteraktioner utan problem, tack vare de tekniska hjälpmedlen. Dessa justeringar säkrar inte bara en kompetent, lojal arbetskraft utan bidrar också till en högre nivå av kundnöjdhet och till att personal stannar kvar. Genom att främja en inkluderande arbetsmiljö stärker företaget dessutom sitt anseende som en socialt ansvarsfull organisation, vilket gör det mer attraktivt för potentiella kunder och anställda.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på inköp av specialutrustning.

1.4 Redovisnings- och it-ansvarig med synnedsättning

metod 1
Land Österrike
Arbetsgivare Ideell organisation inom sektorn för rättvis handel
Hinder för medarbetaren Synnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Elektroniskt förstoringsglas, skärmläsare, bildskärmsläsare för tryckt material och speciallampor.
Mål Att underlätta övergången från tjänster ute på fältet till en specialiserad roll inom redovisning och it efter mammaledighet.
Fördel för arbetsgivaren Med en relativt blygsam investering i tekniska hjälpmedel bibehåller organisationen en kvalificerad och mångsidig medarbetare som kan hantera både redovisnings- och it-ansvar. Detta säkerställer inte bara att viktiga roller fylls av en erfaren och engagerad individ, utan sänder också ett starkt budskap om organisationens engagemang för inkludering. Medarbetarens kompetens, i kombination med den skräddarsydda arbetsytan, förbättrar produktiviteten och arbetskvaliteten, vilket i slutändan gynnar organisationens uppdrag och resultat.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på investeringen i tekniska hjälpmedel.

1.5 Blinda och synskadade skådespelare

metod 1
Land Kroatien
Arbetsgivare Etablerad kroatisk teater för blinda, känd för att locka till sig nationella topptalanger inom regi, pjäsförfattarskap och scenografi.
Hinder för medarbetaren Synnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Anpassade utrymmen, scenografier, manus och registilar samt tillägg av en seende guide för skådespelare.
Mål Att underlätta för blinda och synskadade skådespelare att agera på scenen och samtidigt ge dem möjlighet att förstå och navigera scenutrymmet.
Fördel för arbetsgivaren Teatern utmärker sig inte bara för sin talang utan också för sina innovativa och anpassningsbara metoder, vilket har gett den ett rykte om kreativitet och inkludering som tänjer på gränserna. Anpassningsåtgärderna gör det möjligt att anställa en underrepresenterad pool av mycket begåvade, engagerade skådespelare, vilket berikar teaterns produktioner och diversifierar dess talangbas. Att anställa skådespelare med olika förmågor öppnar nya visioner för berättande, vilket kan locka en bredare och mer engagerad publik.
Kostnad Måttlig, med tanke på det anpassade utrymmet och den justerade arbetsmetoden.

1.6 Anställda med synnedsättning inom banksektorn

metod 1
Land Cypern
Arbetsgivare Bank med cirka 500 anställda
Hinder för medarbetaren Synnedsättningar, inbegripet blindhet och partiell synnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Anpassade tekniska hjälpmedel, t.ex. skärmläsare, förstoringsglas och särskilda skrivbordsanordningar.
Mål Att anpassa de enskilda arbetsstationerna till behoven hos de tre anställda med synnedsättning och se till att de kan utföra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt.
Fördel för arbetsgivaren Utöver att uppfylla krav på socialt ansvar och lagstadgade krav får banken en varierad arbetskraft som erbjuder ett unikt perspektiv och potentiellt lockar till sig en bredare kundbas. Att tillhandahålla tekniska hjälpmedel signalerar också en inkluderande kultur som stärker arbetsgivarens varumärke och potentiellt lockar till sig topptalanger över hela linjen. Banken gynnas också av engagemanget och kompetensen hos dessa anställda, som delvis är starkt motiverade tack vare arbetsgivarens vilja att tillgodose deras behov.
Kostnad Måttlig, investeringar i skräddarsydda tekniska hjälpmedel.

1.7 Grafisk formgivare med utmaningar avseende tidsplanering

metod 1
Land Danmark
Arbetsgivare Designbyrå
Hinder för medarbetaren Utmaningar med tidsplanering på grund av efterdyningar av stress och svår depression.
Rimlig anpassningsåtgärd En app som hjälper den grafiska formgivaren att hantera och fördela tid för uppgifter och underuppgifter ändamålsenligt.
Mål Att göra det möjligt för den grafiska formgivaren att fokusera på sitt arbete genom att ge honom de verktyg han behöver för att planera sin tid bättre.
Fördel för arbetsgivaren Genom att erbjuda en enkel men ändamålsenlig anpassningsåtgärd bibehåller arbetsgivaren en begåvad grafisk formgivare som nu är mer produktiv och fokuserad. Denna investering ökar inte bara medarbetarens produktion utan signalerar också till alla anställda att företaget är engagerat i deras välbefinnande och framgång, vilket kan öka den övergripande moralen och produktiviteten på arbetsplatsen.
Kostnad Minimal, eftersom anpassningsåtgärden omfattar en programvara som stöder tidsplanering.

1.8 Rullstolsanvändare i en progressiv karriär

metod 1
Land Danmark
Arbetsgivare Företag
Hinder för medarbetaren Rullstolsanvändare med en progressiv sjukdom
Rimlig anpassningsåtgärd Inledningsvis inrättades ett hemmakontor för medarbetaren, utrustat med särskild utrustning. Planer gjordes för att installera rullstolslyftar och automatiska åtkomstdörrar samt för att göra ändringar på arbetsplatsen och göra toalettutrymmen tillgängliga för rullstol. Flera berörda parter deltog, däribland nyckelpersoner och konsulter för funktionsnedsättning.
Mål Att anställa en högkompetent medarbetare som kan bidra avsevärt till företagets mål men som kräver en miljö som är tillgänglig med rullstol.
Fördel för arbetsgivaren Att utnyttja sakkunskapen hos en högutbildad medarbetare förbättrar produktiviteten och ger teamet ett unikt perspektiv. Företagets åtagande att vidta omfattande anpassningsåtgärder förbättrar också dess rykte som en inkluderande och anpassningsbar arbetsgivare, vilket kan vara en konkurrensfördel både i fråga om förvärv av talanger och kundrelationer.
Kostnad Måttlig, men med långsiktig avkastning på investeringar med tanke på den talang som bibehålls inom företaget.

1.9 Medarbetare med begränsad rörlighet på ett möbelföretag

metod 1
Land Estland
Arbetsgivare Medelstort möbeltillverkningsföretag med omkring 45 anställda
Hinder för medarbetaren Begränsad rörlighet och begränsade handrörelser, oförmåga att utföra fysiskt arbete som innebär förflyttningar över långa avstånd eller att händerna lyfts över axelhöjd.
Rimlig anpassningsåtgärd Arbetsgivaren justerade arbetsytan för att minimera behovet av att förflytta sig långa sträckor och ansökte om teknisk hjälp från Estlands arbetslöshetskassa. Den tillhandahöll ett pneumatiskt lyftverktyg och kompenserade kostnaden för en vakuumlyftare.
Mål Att anpassa arbetsmiljön och tillhandahålla nödvändiga verktyg så att medarbetaren kan arbeta bekvämt och ändamålsenligt, trots sin begränsade rörlighet.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivaren får en engagerad och kompetent medlem av arbetskraften, vilket berikar mångfalden på arbetsplatsen och eventuellt berättigar till incitament från statliga medel för att anställa personer med funktionsnedsättning.
Kostnad Minimal, eftersom finansieringen kom från Estlands arbetslöshetskassa.

1.10 Mångfald bland medarbetarna på ett företag som tillverkar lampor

metod 1
Land Finland
Arbetsgivare Företag som tillverkar lampor, med 20 anställda, lett av en person med en funktionsnedsättning
Hinder för medarbetaren Olika, bland annat funktionsnedsättning, ålder, flyktingstatus och invandrarstatus. Omkring 30 % av arbetskraften omfattar utsatta grupper.
Rimlig anpassningsåtgärd Arbetsgivaren erbjuder nödvändig belysning och synförbättrande utrustning för anställda med synnedsättning omedelbart vid start.
Mål Att skapa en inkluderande arbetsplatsmiljö där alla, oavsett bakgrund eller hälsotillstånd, har möjlighet att arbeta.
Fördel för arbetsgivaren Främjar mångfald och inkludering, vilket ger företaget en rad perspektiv och erfarenheter. Kan också förbättra företagets anseende som en rättvis arbetsgivare.
Kostnad Måttlig, självfinansierad av arbetsgivaren, som valt att inte ansöka om offentligt ekonomiskt stöd på grund av byråkratiska hinder.

1.11 Arbetsplatsanpassningar – genomförande av nödvändiga justeringar

metod 1
Land Frankrike
Arbetsgivare Groupe Bonduelle
Hinder för medarbetaren Funktionsnedsättning som kräver arbetsplatsjusteringar
Rimlig anpassningsåtgärd Ändringar av arbetsplatser för anställda med erkänd funktionsnedsättning för att hantera hindren och göra så många arbetsplatser som möjligt tillgängliga. Ändringar kan omfatta ergonomiska justeringar av arbetsstationer, specialutrustning, transporthjälpmedel, tillgänglighetsförbättringar, utbildning, kommunikationsverktyg för olika funktionsnedsättningar och särskilda anpassningar av programvara/maskinvara för olika funktionsnedsättningar.
Mål Att göra arbetsstationer tillgängliga genom att genomföra nödvändiga justeringar som rekommenderas av företagsläkaren och andra berörda aktörer, inbegripet fackföreningar.
Fördel för arbetsgivaren Underlättar inkludering av och tillgänglighet för medarbetare med funktionsnedsättning.
Kostnad Kostnaderna täcks av Handipol-fonden och Agefiph enligt särskilda villkor, med begränsningar för det högsta fakturabeloppet. Kommissionen ska rådfrågas om budgeten överstiger 5 000 euro per person och år.

1.12 Datasupporttekniker med hyperakusi

metod 1
Land Frankrike
Arbetsgivare Företag som tillhandahåller datasupporttjänster
Hinder för medarbetaren Hyperakusi, ett hörseltillstånd som gör individen överkänslig mot vardagliga ljud, vilket orsakar obehag och påverkar arbetsprestationen.
Rimlig anpassningsåtgärd Samråd med en företagsläkare för en ergonomisk bedömning före anställning, inköp av binaurala hörlurar för att isolera från buller utifrån, installation av ett skärmfilter för att minska hård belysning, anpassning av en specialstol för ökad bekvämlighet samt utbyggnad av tangentbord och mus för kollegor runt omkring honom för att minska bullret.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att fokusera på sina uppgifter utan att störas av vardagliga kontorsljud, vilket förbättrar hans produktivitet och välbefinnande.
Fördel för arbetsgivaren Arbetstagarens prestation och produktivitet förbättras och förbättrad arbetsplatskultur då kollegorna visade solidaritet och förståelse. Arbetsgivarens strategi var holistisk, med medicinsk och ergonomisk expertis från rekryteringsfasen, och visade sig vara vinnande för både arbetsgivaren och arbetstagaren.
Kostnad Måttlig, eftersom kostnaderna för ergonomisk utrustning och konsultation övertogs av arbetsgivaren, men resulterade i ökad produktivitet, vilket gjorde detta till en värdefull investering.

1.13 Revisor med vänstersidig hemiplegi

metod 1
Land Frankrike
Arbetsgivare Företag
Hinder för medarbetaren Vänstersidig hemiplegi, vilket påverkar rörligheten och finmotoriken på vänster sida av kroppen.
Rimlig anpassningsåtgärd Inledande möte med en ergonom och berörda parter för att definiera de mål och verktyg som ska användas, observationer vid arbetsstationen för att belysa de svårigheter som medarbetaren ställs inför, såsom rummets layout, möblernas placering och stolens bristande stöd, inlämning av aktivitetsrapport med föreslagna organisatoriska och materialrelaterade lösningar samt tillhandahållande av flera skrivbordsalternativ som medarbetaren kunde välja mellan, vilket gav medarbetaren möjlighet att delta i beslutsfattandet.
Mål Att anpassa arbetsytan på ett sätt som kompenserar för medarbetarens funktionsnedsättning, vilket gör att han kan fortsätta sitt arbete som revisor på ett ändamålsenligt sätt.
Fördel för arbetsgivaren Kvalificerad arbetskraft stannar kvar utan behov av nyanställning eller omskolning och ökad moral bland arbetskraften, vilket visar arbetsgivarens engagemang för inkludering och arbetstagarnas välbefinnande.
Kostnad Måttlig, inbegripet kostnaden för ergonomisk bedömning, möbler och andra tillbehör som arbetsgivaren täcker.

1.14 Sjuksköterska med hörselnedsättning på en barncanceravdelning

metod 1
Land Tyskland
Arbetsgivare Ett vårdföretag med cirka 3 400 anställda och flera sjukhus knutna till sig
Hinder för medarbetaren Hörselnedsättning, särskilt begränsad hörsel i vissa situationer vid buller eller akustiska störningar, eller vid telefonanvändning.
Rimlig anpassningsåtgärd Förstärkt signalutrustning på avdelningen, inbegripet visuella varningar på centrala bildskärmar på sjuksköterskestationen och i korridorer. Ett radiosignalsystem installerades för att sända signaler från infusionssystem till en mottagare som sjuksköterskan bär. En ny trådlös telefon installerades också, utrustad med volymkontroll, en vibrationsinställning, blinkande ljusindikatorer och Bluetooth-anslutning för koppling till sjuksköterskans hörapparater.
Mål Att göra det möjligt för en utbildad sjuksköterska att ändamålsenligt utföra sina uppgifter på en barncanceravdelning trots sin hörselnedsättning.
Fördel för arbetsgivaren Genom att dessa specialiserade anpassningsåtgärder genomförs säkerställs att en högkompetent och specialiserad sjuksköterska stannar kvar i en anpassad hälso- och sjukvårdsmiljö. Det exemplifierar också organisationens engagemang för en inkluderande arbetskraft, vilket kan förbättra moralen, locka till sig toppbegåvningar och stärka företagets anseende inom hälso- och sjukvårdsbranschen.
Kostnad Måttlig, men ger ett betydande långsiktigt värde genom att medarbetarna stannar kvar, patientvården förbättras och anseendet byggs upp.

1.15 Statligt anställd som använder rullstol

metod 1
Land Italien
Arbetsgivare Regeringskansliet
Hinder för medarbetaren Fysisk funktionsnedsättning som gör det svårt för medarbetaren att komma åt sin bilparkering eftersom han använder rullstol.
Rimlig anpassningsåtgärd På egen begäran fick medarbetaren omedelbart tillstånd att använda en tillgänglig parkeringsplats som är lättare att navigera med rullstol.
Mål Att göra det lättare för medarbetaren att ta sig till och från jobbet utan att behöva kämpa med att använda en mindre tillgänglig parkeringsplats. Medarbetaren kommer till jobbet i tid och på gott humör, redo att bidra produktivt.
Fördel för arbetsgivaren Minimal kostnad och ansträngning för att justera tilldelningen av parkeringsplatser. Medarbetarens förfrågan behandlades snabbt, vilket gjorde hans dagliga pendling till jobbet enklare och mindre stressig. Arbetsgivaren var flexibel och vidtog snabba åtgärder för att tillgodose medarbetarens särskilda behov. Det visar också att även små åtgärder kan bidra till en mer inkluderande arbetsmiljö som gynnar både anställda och arbetsgivare.
Kostnad Minimal, eftersom det bara gällde omfördelning av en parkeringsplats.

1.16 skälig anpassning för en arbetstagare med rörelsenedsättning

metod 1
Land Italien
Arbetsgivare ASL (lokal hälsomyndighet)
Hinder för medarbetaren Arbetsplatssvårigheter på grund av rörelsenedsättningar som förvärras av en hjärtsjukdom.
Rimlig anpassningsåtgärd Omlokalisering av arbetsplatsen till ett fullt tillgängligt kontor och justeringar av arbetstiden för att ta hänsyn till försvårad funktionsnedsättning.
Mål Att underlätta en inkluderande och stödjande arbetsmiljö för medarbetarens nya omständigheter.
Fördel för arbetsgivaren Arbetstagarnas prestation och moral förbättras och de stannar kvar tack vare en mer anpassad arbetsplats, vilket främjar lojalitet och tillfredsställelse. Förbättrat stöd för anställda med funktionsnedsättning, vilket skapar en arbetsplats som värdesätter inkludering och uppfyller särskilda individuella behov.
Kostnad Minimal eller måttlig, eventuellt inklusive kostnaden för ändringar eller justeringar av kontoret, men vägs upp av att personalen blir nöjdare och mer produktiv.

1.17 Nyanställd med fysisk funktionsnedsättning

metod 1
Land Luxemburg
Arbetsgivare Högre utbildningsanstalt i Luxemburg med cirka 300 lärare och 7 000 studenter
Hinder för medarbetaren Fysisk funktionsnedsättning som kräver särskilda justeringar av sittplats och skrivbord.
Rimlig anpassningsåtgärd Samarbete med lokala företagshälsovårdstjänster för att identifiera medarbetarens behov och tillhandahållande av en specialstol och ett justerbart skrivbord på grundval av rekommendationer.
Mål Att skapa en bekväm och funktionell arbetsyta som gör att medarbetaren kan utföra sitt arbete ändamålsenligt.
Fördel för arbetsgivaren Samråd med experter säkerställer att anpassningsåtgärden är både lämplig och ändamålsenlig, vilket förbättrar medarbetarnas prestation och tillfredsställelse. Det främjar en inkluderande kultur som kan förbättra institutionens anseende och locka till sig en bredare talangreserv.
Kostnad Måttlig, med inköp av specialmöbler och samråd med företagshälsovården.

1.18 Långvarigt anställd med IBM

metod 1
Land Nederländerna
Arbetsgivare Ett företag där medarbetaren har arbetat i 35 år
Hinder för medarbetaren IBM, en sällsynt muskelsjukdom som allvarligt har påverkat medarbetarens rörlighet och muskelstyrka.
Rimlig anpassningsåtgärd Anpassning av medarbetarens roll från rörmokare till en annan befattning som han kan hantera fysiskt. Inköp av specialstolar, särskilt en trippelstol och en sadelstol, för att minimera påfrestningen på benen vid arbete på aluminiumavdelningen. Medarbetaren uppskattar anpassningsåtgärderna och förmågan att fortsätta att bidra till företaget. Även om hans arbete har förändrats, tycker han fortfarande att hans förändrade roll har ett värde och är meningsfull.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att fortsätta arbeta trots sitt hälsotillstånd och bevara hans värde för företaget och hans personliga tillfredsställelse genom att kunna arbeta.
Fördel för arbetsgivaren Bibehåller en erfaren och hängiven anställd och bevarar institutionell kunskap. Visar ett engagemang för arbetstagarnas välbefinnande och inkludering. Delvis ekonomiskt stöd från UWV (arbetstagarnas försäkringsorganisation) för anpassningsåtgärden, vilket minskar kostnadsbördan.
Kostnad Måttlig, främst kostnaden för specialstolar. Detta subventioneras dock av UWV, vilket minskar de ekonomiska konsekvenserna för arbetsgivaren.

1.19 Säljare med nedsatt syn inom telefonförsäljning

metod 1
Land Polen
Arbetsgivare Ett välkänt telefonförsäljningsföretag
Hinder för medarbetaren Säljaren har nedsatt syn, vilket kan påverka hans förmåga att fullt ut utnyttja vanlig kontorsteknik.
Rimlig anpassningsåtgärd Anpassad dator som bättre passar medarbetarens visuella begränsningar, ett förstoringsglas och en talsyntes har installerats på medarbetarens arbetsstation på begäran.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att ändamålsenligt leda ett telefonförsäljningsteam, och samtidigt främja en inkluderande arbetsplats där alla, oavsett funktionsnedsättning, kan bidra med sin fulla potential. Dessa anpassningsåtgärder hjälper honom att hantera tillfälliga svårigheter på grund av sin funktionsnedsättning samtidigt som han presterar på topp i sitt jobb.
Fördel för arbetsgivaren En högkompetent och empatisk teamledare som kan relatera till underordnade med funktionsnedsättning stannar kvar på arbetsplatsen. Gör inkludering till standard och förbättrar därmed arbetsgivarens varumärke och kan locka till sig en bredare talangreserv. Bidrar till en allmänt positiv arbetskultur. Arbetsgivarens åtagande att göra skälig anpassning tjänar två syften: det gör det möjligt för medarbetaren att arbeta effektivt trots sin nedsatta syn och förbättrar även teamets övergripande ändamålsenlighet.
Kostnad Måttlig, med tanke på inköp av specialiserad maskinvara och programvara för datorn.

1.20 Lagerchef med nedsatt hörsel

metod 1
Land Portugal
Arbetsgivare Glassfabrik
Hinder för medarbetaren Kandidaten har nedsatt hörsel, vilket gör det svårt att hantera beställningar per telefon, som är företagets vanliga förfarande.
Rimlig anpassningsåtgärd Telefonbeställningssystemet ersattes med en dator för att ta emot beställningar via e-post på lagret. Övergången från ett telefonbaserat till ett e-postbaserat beställningssystem är en enkel men ändamålsenlig lösning som inte bara gynnar medarbetaren utan även kan effektivisera företagets beställningsprocess.
Mål Att underlätta kandidatens roll som lagerchef så att han ändamålsenligt kan hantera inventering, fullfölja beställningar och samordna med butiker utan att auditiv kommunikation krävs. Kandidaten kan utföra sina ledningsuppgifter utan kommunikationsbarriärer, vilket gör honom mer produktiv och effektiv i sitt arbete. Hans hörselnedsättning begränsar inte längre hans förmåga att hantera lagret ändamålsenligt.
Fördel för arbetsgivaren Rationaliserar beställningsprocessen, vilket kan göra den effektivare och minska risken för bristande kommunikation som kan uppstå via telefon. Sänder ett starkt budskap om företagets engagemang för mångfald och inkludering, vilket stärker dess anseende. Utökar talangreserven genom att visa att företaget är villigt att anpassa sina förfaranden för att ta emot kvalificerade kandidater med funktionsnedsättning.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på den inledande installationen av en dator och möjlig programvara för att hantera e-postbeställningar.

1.21 Anställd med flera funktionsnedsättningar inom administrationen på ett sjukhus

metod 1
Land Sverige
Arbetsgivare Sjukhus inom den offentliga sektorn
Hinder för medarbetaren Flera funktionsnedsättningar, såsom muskeldystrofi, synförlust och känslighet för kognitiv överbelastning.
Rimlig anpassningsåtgärd Särskilt datorprogram och skärm för synförlust, rymligt kontor i närheten av toaletter och särskild rullstolsparkering, eget kontor för att undvika kognitiv överbelastning, vilstol på kontoret, extra långa lunchraster samt möten varannan vecka med chefen för att se över schemat och planera i förväg.
Mål Att underlätta medarbetarens roll i administrativa uppgifter genom att tillgodose hennes många behov och se till att hennes arbetsplats stöder henne i alla aspekter: fysiskt, visuellt och kognitivt.
Fördel för arbetsgivaren En värdefull medarbetare med specialkunskaper inom administrativa uppgifter stannar kvar på arbetsplatsen. Sätter standarden för omfattande skälig anpassning som stärker sjukhusets anseende som en inkluderande arbetsgivare. Främjar arbetstagarnas välbefinnande och tillfredsställelse i arbetet, vilket sannolikt förbättrar den totala produktiviteten. Sjukhuset i Sverige sätter en hög standard för hur arbetsgivare kan sträcka sig bortom minimala justeringar för att verkligen främja en inkluderande arbetsmiljö.
Kostnad Måttlig till stor, med tanke på inköp av specialutrustning, ändringar av kontoret och schemaläggningsjusteringar.

1.22 Avtal om yrkesmässig integration på ENEDIS, bibehållande av arbetstillfällen och karriärutveckling för personer med funktionsnedsättning under perioden 2021–2023

metod 1
Land Frankrike
Arbetsgivare ENEDIS
Hinder för medarbetaren Vissa funktionsnedsättningar kräver anpassningar av arbetsstationer eller verktyg för att medarbetaren ska kunna behålla eller återgå till arbetet. Ändringar rekommenderas av företagsläkaren, genomförs i samråd med fackföreningarna och slutförs så snart som möjligt innan medarbetaren börjar arbeta.
Rimlig anpassningsåtgärd Den överenskommelse som ingåtts mellan fackföreningarna och arbetsgivaren gäller tjänster och utrustning med anknytning till justeringar av arbetsstationer, inbegripet sådana som är specifika för distansarbete, enligt företagsläkarens rekommendationer. För distansarbete görs anpassningar för att underlätta medarbetarens arbete i hemmet, och om möjligt replikeras fysiska justeringar av arbetsstationen.
Mål Att säkerställa en tillförlitlig ram inom företaget så att anställda med funktionsnedsättning har tillgång till nödvändiga justeringar och anpassningsåtgärder på arbetsplatsen eller när de arbetar på distans.
Fördel för arbetsgivaren Genom att underlätta nödvändiga justeringar och anpassningsåtgärder stöder arbetsgivaren inkludering och fortsatt anställning av personer med funktionsnedsättning.
Kostnad Företaget hade avsatt en ”budget för funktionsnedsättning” för att tillhandahålla tjänster och utrustning med anknytning till justeringar av arbetsstationer och anpassningar för distansarbete, inbegripet fysisk anpassning av arbetsstationer i hemmet och kompensationsutrustning.

metod 2

metod 2

personlig assistans

Människor som har problem med minnet eller koncentrationen kan fortfarande utnyttja sina kunskaper genom att använda personliga assistans. Många webbplatser ger arbetsgivare, arbetsförmedlingar och enskilda personer tillgång till personliga assistenter. Handicap og Job i Danmark är ett bra exempel. Från sådana källor kan arbetsgivare få information om personlig assistans och hjälp, lönesubventioner för nyutexaminerade och mentorstöd. Individuella bedömningar fokuserar på styrkorna och behoven hos den enskilda arbetstagare som ställs inför hinder, och arbetsgivaren kan sedan överväga var arbetstagaren har störst potential.

2.1 Biträdande forskare på Antwerp Management School

metod 2
Land Belgien
Arbetsgivare Antwerp Management School (AMS)
Hinder för medarbetaren Intellektuell funktionsnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd Tillgänglig rekryteringsprocess, skälig anpassning som är skräddarsydda för individens behov samt deltagande och utbildning av kollegor för att stödja den nyanställda och inrättande av ett mentorsystem. Personen fick sin första avlönade anställning och kände sig meningsfullt inkluderad på arbetsplatsen.
Mål Att göra det möjligt för en person med intellektuell funktionsnedsättning att arbeta som biträdande forskare och utföra meningsfulla forskningsuppgifter samtidigt som han ingår i ett team.
Fördel för arbetsgivaren Visade på värdet av en mångsidig och inkluderande arbetsmiljö. Inrättade ett framgångsrikt mentorsystem som kommer att tillämpas på framtida nyanställda, vilket förbättrar onboarding av alla nya kollegor. Åtgärderna förbättrade teamdynamiken genom att främja en inkluderande miljö. Initiativet fick en starkare effekt: mentorsystemet är så framgångsrikt att det nu kommer att tillämpas på alla nyanställda.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på anpassningen av rekryteringsprocessen, vissa skälig anpassning för arbetsyta eller verktyg och inrättandet av ett mentorsystem.

2.2 Sjukpensionär på en bilverkstad

metod 2
Land Danmark
Arbetsgivare Lokal bilverkstad
Hinder för medarbetaren Medarbetaren har en inlärningssvårighet och kräver ytterligare stöd för att han ska förstå och kunna påbörja uppgifter.
Rimlig anpassningsåtgärd Lönesubventioner för att anställa medarbetaren 20 timmar per vecka och en personlig assistent i 10 timmar per vecka för att vägleda och stödja honom i hans uppgifter.
Mål Att ge sjukpensionären möjlighet att arbeta i en miljö han gillar och är skicklig på, vilket bidrar till verkstaden. Den personliga assistenten hjälper medarbetaren att anpassa sig till sina arbetsuppgifter och gör det möjligt för honom att fullgöra sin roll.
Fördel för arbetsgivaren Att anställa sjukpensionären ger mångfald i arbetsstyrkan och kan kvalificera arbetsgivaren för statliga lönesubventioner, vilket fungerar som ett ekonomiskt incitament. Att anställa en person med funktionsnedsättning kan också förbättra verkstadens profil inom socialt ansvar och locka fler kunder som värdesätter företag som är inkluderande.
Kostnad Minimal till måttlig, eftersom kostnaden för att anställa en personlig assistent under 10 timmar i veckan delvis uppvägs av lönesubventioner från regeringen för att anställa sjukpensionären.

2.3 Sekreterare med minnesproblem

metod 2
Land Danmark
Arbetsgivare Företag
Hinder för medarbetaren Sekreteraren har minnesproblem på grund av en hjärnskada, vilket gör det svårt för henne att planera och strukturera sin arbetsdag.
Rimlig anpassningsåtgärd En timmes personlig assistans varje morgon, där en kollega hjälper sekreteraren att organisera dagens uppgifter.
Mål Att ge sekreteraren det stöd hon behöver för att kunna utföra sina sekreteraruppgifter på ett ändamålsenligt sätt och därigenom säkerställa hennes yrkesmässiga utveckling och tillfredsställelse i arbetet. Detta bidrar också till att hon förblir engagerad och produktiv hela dagen.
Fördel för arbetsgivaren Bibehåller en uppskattad medarbetare vars roll är avgörande för att kontorsverksamheten ska fungera smidigt. Att använda subventionen för fem timmar i veckan bidrar till att täcka kostnaderna, och tillgången till en assistent gynnar inte bara sekreteraren utan effektiviserar också kontorsplaneringen, vilket förbättrar den totala produktiviteten.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på att kostnaden uppvägs av en subvention för fem timmar i veckan, som tillhandahålls för att stödja anställning av personer med funktionsnedsättning.

2.4 Dataingenjör med autism

metod 2
Land Portugal
Arbetsgivare Ett multinationellt företag inom energisektorn
Hinder för medarbetaren Dataingenjören har autism, vilket kan påverka hans förmåga att uppfylla vissa akademiska krav, delta i gruppredovisningar, skriftliga tester och intervjuer och integrera sömlöst i ett team.
Rimlig anpassningsåtgärd Flexibilitet i kravet på akademisk examen: ursprungligen behövdes en masterexamen, men kandidatens examen godtogs. Anpassad rekryteringsprocess: redovisningen och de skriftliga testerna genomfördes individuellt för att tillgodose sökandens behov. Integreringsfas: företaget valde ett arbetsområde och ett team som bäst passar medarbetarens profil och höll möten med framtida chefer för att öka medvetenheten och ge råd om dagliga rutiner.
Mål Att göra det möjligt för kandidaten att delta fullt ut i rekryteringsprocessen och att på ett meningsfullt sätt bidra till arbetskraften samtidigt som hans unika utmaningar och styrkor på grund av hans tillstånd respekteras.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivaren får en kvalificerad dataingenjör med specialkunskaper. Att främja en inkluderande miljö visar att företaget tar socialt ansvar och kan locka till sig en bredare talangreserv. Framtida chefer uppmärksammas på mångfalden inom sina team, vilket ökar deras ledarskapskompetens och främjar en mer inkluderande arbetsmiljö.
Kostnad Minimal, med tanke på kostnaden för att anpassa rekryteringsprocessen, inbegripet den tid som ägnades åt individanpassade tester och redovisningar, samt den tid som cheferna ägnar åt möten för att öka medvetenheten.

2.5 Anpassning av rekryteringsprocessen och jobbcoachning för anställda med autism

metod 2
Land Danmark
Arbetsgivare Olika företag och organisationer
Hinder för medarbetaren Varje person med autism är unik och behöver skräddarsytt stöd för att få tillgång till anställning, till exempel för att säkerställa att kommunikationen är tillgänglig och för att tillgodose eventuella sensoriska behov på arbetsplatsen.
Rimlig anpassningsåtgärd Jobbcoachföretaget erbjuder stöd till arbetsgivare för att säkerställa en tillgänglig rekryteringsprocess för kandidater med autism, ge stöd till onboarding och regelbunden rådgivning på jobbet för anställda med autism och chefer.
Mål Jobbcoachföretaget hjälper till att matcha färdigheter och egenskaper hos personer med autism med roller som passar deras unika arbetssätt, samtidigt som de utnyttjar personernas särskilda styrkor. De hjälper dem att hitta arbetsgivare som kommer att göra det bästa av deras förmågor samtidigt som de på lämpligt sätt tillgodoser deras utmaningar.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivare får stöd för att bygga team med olika förmågor.
Kostnad Måttlig

metod 3

metod 3

Metod 3: justera arbetsytan
(inbegripet distansarbete)

Anställningsstöd för anställda med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom omfattar justering av arbetsytan, inbegripet distansarbete. Arbetsgivare i både den offentliga och den privata sektorn kan inte bara justera möblerna, utrustningen och lokalerna, utan även erbjuda möjlighet till distansarbete. Till följd av detta kan rullstolsanvändare med till exempel en allvarlig fysisk funktionsnedsättning eller personer med synnedsättning också arbeta på distans vid behov.

3.1 Domare med rullstol

metod 3
Land Belgien
Arbetsgivare Domstolssystemet i den offentliga sektorn
Hinder för medarbetaren Fysisk funktionsnedsättning efter en skidolycka som resulterade i tetraplegi, vilket innebär utmaningar när det gäller att ta sig in i och arbeta i en traditionell rättssal.
Rimlig anpassningsåtgärd En arbetsstation har anpassats i domarens hem, där han kan arbeta på distans tre eller fyra dagar i veckan. Andra anpassningsåtgärder inkluderar flexibla arbetstider och ekonomiskt stöd för ändringar av arbetsytan.
Mål Att göra det möjligt för domaren att återuppta sina uppgifter och ändamålsenligt bidra till rättsväsendet samtidigt som han har samma möjligheter som sina kollegor utan funktionsnedsättning.
Fördel för arbetsgivaren Bibehåller en erfaren domare och upprätthåller därmed rättsväsendets kvalitet. Visar på ett engagemang för inkludering och mångfald, vilket kan locka till sig flera olika talanger i framtiden. Lägger ribban för skälig anpassning inom den offentliga sektorn.
Kostnad Måttlig, med tanke på kostnaden för att anpassa arbetsstationen i hemmet.

3.2 Dataoperatör med synnedsättning

metod 3
Land Rumänien
Arbetsgivare It-företag
Hinder för medarbetaren Medarbetaren har en synnedsättning som gör det svårt att använda standarddatorutrustning och påverkar hans förmåga att pendla på grund av otillgänglig kollektivtrafik.
Rimlig anpassningsåtgärd Arbetsgivaren täckte kostnaderna för specialutrustning som medarbetaren beställde online. Han får flexiblare tidsfrister för att hantera flera projekt och får till största delen arbeta hemifrån. Kollegor ger ytterligare stöd för uppgifter som hans hjälpprogram inte kan hantera.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att fungera ändamålsenligt som dataoperatör och bidra till företagets projekt samtidigt som hans synnedsättning beaktas.
Fördel för arbetsgivaren Anställer och bibehåller en begåvad datoroperatör som kan bidra med värdefulla färdigheter till teamet. Förbättrar företagets anseende när det gäller inkludering, vilket kan locka till sig en mer mångsidig talangreserv. Anpassningsåtgärderna skapar också en stödjande och samarbetsinriktad arbetsmiljö.
Kostnad Måttlig, med tanke på inköp av specialiserad datorutrustning och programvaruanpassningar.

metod 4

metod 4

flexibel arbetstid

En arbetsdag som är anpassad till de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning kan göra det möjligt för dem att spela sin roll på arbetsmarknaden. Detta är en lösning som i sig inte innebär några särskilda verktyg eller fysiska anpassningar, och det krävs inte heller några offentliga subventioner. Det enda kravet här är att arbetsgivaren skapar utrymme för arbetstagare med funktionsnedsättning som kan behöva fungera annorlunda än de flesta andra arbetstagare.

4.1 It-ansvarig med ett barn med flera funktionsnedsättningar

metod 4
Land Kroatien
Arbetsgivare Stort telekommunikationsbolag
Hinder för medarbetaren Medarbetaren är mamma till ett barn med flera funktionsnedsättningar och förespråkar aktivt barnets rättigheter. Detta kräver ett flexibelt arbetsschema och en stödjande teammiljö.
Rimlig anpassningsåtgärd Företaget tillåter flexibla arbetstider och uppmuntrar till samarbete av god kvalitet inom teamet. Företagskulturen främjar kollegialitet, vilket är avgörande för att arbetstagaren ska kunna balansera sitt yrkesansvar med sin roll som sitt barns förkämpe och mamma.
Mål Att göra det möjligt för mamman att ha kvar sitt högkvalitativa yrkesarbete och samtidigt ta hand om sitt barn med funktionsnedsättning.
Fördel för arbetsgivaren Bibehåller en högutbildad it-ansvarig med 20 års erfarenhet inom företaget. Dessutom förbättrar det arbetsgivarens rykte om att vara inkluderande och stödjande och bidrog till att den valdes till en av årets arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning 2020.
Kostnad Minimal till måttlig, främst när det gäller ledningsinsatser för att säkerställa en flexibel och stödjande arbetsmiljö.

4.2 It-specialist med psykisk ohälsa

metod 4
Land Danmark
Arbetsgivare Litet affärsnav för nystartade it-företag
Hinder för medarbetaren Psykisk ohälsa genom en form av schizofreni, som innebär att medarbetaren måste ha ett annat arbetsschema och behöver träffa en psykolog under arbetstid.
Rimlig anpassningsåtgärd Arbetsgivaren låter medarbetaren arbeta huvudsakligen nattetid när hon är som mest produktiv. De tillgodoser också hennes behov av att träffa en psykolog en gång i veckan under arbetstid.
Mål Att göra det möjligt för medarbetaren att arbeta effektivt efter sina individuella behov och samtidigt bidra till navets mål att hjälpa nystartade it-företag.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivaren får en hängiven it-specialist vars unika arbetstid kan vara en tillgång vid projekt som kräver tillsyn dygnet runt. Dessutom utgör den inkluderande strategin ett positivt exempel för andra företag i navet och främjar en kultur av mångfald och acceptans.
Kostnad Minimal, omfattar främst flexibilitet hos ledningen för att tillgodose medarbetarens arbetstider och behov av att träffa en psykolog.

metod 5

metod 5

flexibla uppgiftsformer

Skapande av individanpassade arbetstillfällen är en del av strategin för sysselsättning med stöd, och det kan hjälpa människor som möter särskilda hinder att arbeta och delta. Dessa arrangemang kan påbörjas under en inledande anställningsperiod, med individuella bedömningar. skälig anpassning genom individanpassade arbetstillfällen gör det möjligt att byta ut specialiserade jobbroller eller element för att få ut så mycket som möjligt av de individuella färdigheterna hos en person med funktionsnedsättning, så att de kan utföra de uppgifter som de är bäst kvalificerade för eller är mest framgångsrika inom.

5.1 Inkluderande lärlingsutbildning inom maskinteknik

metod 5
Land Österrike
Arbetsgivare Globalt verksamt företag inom maskinteknik
Hinder för medarbetaren Unga elever med funktionsnedsättning kan ha svårt att genomföra den vanliga treåriga yrkesutbildningen inom maskinteknik.
Rimlig anpassningsåtgärd Tillsammans med en icke-statlig organisation erbjuder företaget ett skräddarsytt, tvåårigt yrkesutbildningsprogram som gör det möjligt för lärlingar att fokusera på specifika delar av maskinteknikområdet som överensstämmer med deras individuella styrkor och förmågor. Programmet tillämpar metoder såsom jobbanalys för att analysera de lämpligaste uppgifterna för varje elev.
Mål Att erbjuda en inkluderande utbildning som ger unga elever med funktionsnedsättning en erkänd yrkesutbildningsexamen inom maskinteknik. Slutmålet är att förbereda dem för inträde på den allmänna arbetsmarknaden och eventuellt för framtida sysselsättning på själva företaget.
Fördel för arbetsgivaren Genom att erbjuda detta inkluderande program bidrar företaget till socialt ansvar och kan identifiera nya talanger, vilket minskar andelen som hoppar av lärlingsprogram. Det inkluderande yrkesutbildningsprogrammet stärker företagets anseende och öppnar dörrar för en mer diversifierad arbetskraft.
Kostnad Måttlig, omfattar partnerskapet med den icke-statliga organisationen, anpassning av lärlingsprogrammet och värdskap för programmet i företagets lokaler.

5.2 Biodlare med synnedsättning

metod 5
Land Kroatien
Arbetsgivare Familjeägd biodling
Hinder för medarbetaren Biodlaren har en synnedsättning som gör uppgifter som kräver att man ser svårare, t.ex. hantera utrustning, inköp och kvalitetskontroll.
Rimlig anpassningsåtgärd Användning av en dator som är anpassad till hans förmåga, tillsammans med skräddarsydda verktyg och hjälpmedel som utformats av biodlaren själv. Han har genomgått utbildning genom föreläsningar rörande yrket och mentorskap från en erfaren biodlare.
Mål Att hantera alla aspekter av biodlingsverksamheten, från inköp och försäljning till marknadsföring, produktdesign och kvalitetskontroll, samtidigt som verktyg och metoder anpassas till hans unika behov.
Fördel för arbetsgivaren Som chef för sin egen familjeägda gård har biodlaren lyckats förvandla en hobby till ett yrke. De anpassade verktygen och utbildningen gör det inte bara möjligt för honom att utföra uppgifter på ett effektivt sätt utan har också lett till flera priser för produktkvalitet.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på den anpassade datorn och utvecklingen av anpassade verktyg.

5.3 Anställda på ett hotell

metod 5
Land Litauen
Arbetsgivare Hotell i Vilnius
Hinder för medarbetaren Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha begränsningar som hindrar dem från att ändamålsenligt utföra alla aspekter av traditionella roller på hotell.
Rimlig anpassningsåtgärd Skapande av individanpassade arbetstillfällen som innebär att man anpassar jobbrollerna baserat på individuella bedömningar för att belysa de unika färdigheterna hos personerna med funktionsnedsättning.
Mål Att skräddarsy jobbrollerna så att personer med funktionsnedsättning kan maximera sin produktivitet och tillfredsställelse i arbetet och därigenom främja mångfald och inkludering på arbetsplatsen.
Fördel för arbetsgivaren Använder de unika färdigheterna och kompetenserna hos anställda med funktionsnedsättning, vilket kan fylla luckor i roller eller uppgifter som andra anställda kanske inte utför lika bra. Ökar mångfalden på arbetsplatsen och understryker arbetsgivarens engagemang för socialt ansvar.
Kostnad Minimal till måttlig, med tanke på att de inledande kostnaderna i samband med individuella bedömningar och individanpassade arbetstillfällen uppvägs av fördelarna med att specialiserade roller besätts på ett mer ändamålsenligt sätt.

Exempel på systemåtgärder

Utöver de värdefulla lärdomar som kan dras av specifika exempel på skälig anpassning finns det en rad systemstrategier som kan antas på nationell nivå. Dessa strategier kan initieras av offentliga institutioner, fackföreningar och den privata sektorn. Genom att dessa systemåtgärder genomförs integreras underlättandet av skälig anpassning sömlöst i alla faser av sysselsättningsprocessen: rekrytering, bibehållande och karriärutveckling. Detta främjar inte bara en inkluderande och mångsidig arbetsplats utan ökar också arbetskraftens övergripande produktivitet och moral. Arbetsgivarna spelar en avgörande roll i denna omvandling, och genom att ta till sig dessa metoder kan de visa vägen för att skapa en rättvisare och tillgängligare arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning.

1 KLAPjob: flexibla jobb för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Land Danmark
Arbetsgivare Olika kommuner, företag och organisationer genom KLAPjob-initiativet
Hinder för medarbetaren Personer med intellektuell funktionsnedsättning och andra kognitiva svårigheter står inför utmaningar i traditionella anställningsmiljöer.
Rimlig anpassningsåtgärd KLAPjob erbjuder flexibla, skräddarsydda anställningar med subventionerade löner och hjälper till att matcha kandidater utifrån deras färdigheter och preferenser.
Mål Att göra det möjligt för personer med intellektuella och andra kognitiva funktionsnedsättningar att hitta meningsfull sysselsättning som passar deras förmågor och därigenom öka deras sociala delaktighet och oberoende.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivare kan få en subvention som sänker den timlön de betalar, samtidigt som de diversifierar sin arbetskraft och uppfyller målen för socialt ansvar.
Kostnad Minimal, med tanke på att arbetsgivarna får en sänkning av timlönen på 3 euro, vilket kan kompensera kostnaderna för eventuella anpassningsåtgärder som behövs.

2 Instruktionsfilmer

Land Danmark
Arbetsgivare Social- og Boligstyrelsen
Hinder för medarbetaren Ett stort antal funktionsnedsättningar
Rimlig anpassningsåtgärd En serie med tio filmer som ger exempel på god praxis för skälig anpassning för personer med funktionsnedsättning i olika anställningsmiljöer. En serie med tio filmer som illustrerar bästa praxis för skälig anpassning, i syfte att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få eller bibehålla anställning.
Mål Att öka medvetenheten om utmaningarna och de anpassningsåtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna få eller bibehålla en anställning. Filmerna syftar till att utbilda både arbetsgivare och arbetstagare.
Fördel för arbetsgivaren Genom att tillhandahålla dessa utbildningsresurser stärker Social- og Boligstyrelsen sin roll som kunskapsplattform och uppmuntrar till bättre arbetsplatspraxis. Detta kan i sin tur leda till högre sysselsättningsgrad för personer med funktionsnedsättning, vilket gynnar arbetsmarknaden och samhället i stort.
Kostnad Måttlig, med tanke på plattformens profil.

3 Pass för skälig anpassning

Land Irland
Arbetsgivare Alla: privat och offentlig sektor
Hinder för medarbetaren Begära och få tillgång till en rimlig anpassningsåtgärd.
Rimlig anpassningsåtgärd Överenskommen och genomförd rimlig anpassningsåtgärd.
Mål Att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att begära och få en individuell och personlig rimlig anpassningsåtgärd på ett smidigt sätt. Den här tillämpningen av skälig anpassning eliminerar felaktig information om processen för dessa.
Fördel för arbetsgivaren Den främsta arbetsgivarorganisationen och den främsta fackföreningen har kommit överens om detta pass. Det ger både arbetsgivare och arbetstagare tillförsikt kring processen för skälig anpassning.
Kostnad Ingen

4 Främja sysselsättning för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Land Malta
Arbetsgivare Alla
Hinder för medarbetaren Fördomar vid rekrytering av personer med intellektuell funktionsnedsättning
Rimlig anpassningsåtgärd En serie med 17 filmer – meritförteckningar som visar förmågan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Mål Att informera om att personer med intellektuell funktionsnedsättning är värdefulla anställda när de väl får stöd. Videorna innehåller kommentarer från deltagarnas arbetsgivare, jobbcoacher, kollegor, terapeuter, socialarbetare och andra personer som arbetar med dem. De visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning ofta också tillför andra värdefulla färdigheter och förmågor till arbetsplatsen, såsom beslutsamhet, punktlighet, kreativitet, lagarbete och en önskan att lära sig.
Fördel för arbetsgivaren Dessa meritförteckningar i videoformat används som en del av ett onlineresurspaket som finns på University of Maltas YouTube-kanal och visar deras potential, vilket skapar en resurs för arbetsgivare och olika yrkesverksamma att uppskatta förmågan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning samt för akademiker och studenter att använda för undervisning, lärande och forskning.
Kostnad Måttlig

5 Bidrag till arbetsgivare för skälig anpassning

Land Storbritannien
Arbetsgivare REISS
Hinder för medarbetaren Person med hörselnedsättning med svårigheter att förstå kollegorna vid teammöten och personalevenemang.
Rimlig anpassningsåtgärd Access to Work är ett sysselsättningsprogram som stöder arbetsgivare, arbetstagare och egenföretagare genom individanpassade bidrag.
Mål Att stödja personen med hörselnedsättning som behöver kommunikationsstöd under viktiga personalevenemang och teammöten. Detta möjliggör inkludering av anställda och meningsfullt deltagande.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivaren kan säkerställa fullständig inkludering av personalen genom Access to Work-bidrag, utan att behöva täcka kostnaderna för röstigenkänning. Arbetsgivaren kan med tillförsikt hjälpa medarbetaren att stanna kvar på arbetsplatsen.
Kostnad Bidraget täcker kostnader för professionellt kommunikationsstöd (röstigenkänning). Det finns också olika procentandelar för kostnadsdelningen avseende hörselhjälpmedel mellan programmet och arbetsgivarna. Högsta bidragsbelopp är 59 200 £ (68 000 EUR) per anställd och år.

6 Tillhandahållande av professionella och ackrediterade nationella teckenspråkstolkar för döva arbetstagare så att de kan fullgöra sina politiska mandat

Land Varierar
Arbetsgivare Europeiska unionen, nationella parlament och/eller politiska grupper
Hinder för medarbetaren Information och kommunikation tillhandahålls på de nationella språken, vilket innebär att döva personer inte fullt ut kan bidra till sin arbetsmiljö på grund av den språkliga skillnaden i kombination med bristen på tillgänglig information på det nationella teckenspråket.
Rimlig anpassningsåtgärd Europaparlamentet/de politiska partierna/de nationella regeringarna säkerställde tillhandahållande av professionella och ackrediterade nationella teckenspråkstolkar för döva personer med ett politiskt mandat. Syftet var att avlägsna alla kommunikationsbarriärer som hindrar dem från att fullt ut bidra till sin arbetsplats och utföra sitt arbete på lika villkor som sina hörande motparter.
Mål Att öka döva människors möjligheter att på ett meningsfullt sätt inneha ett politiskt mandat som ett sätt att försörja sig och därigenom förbättra lika möjligheter för alla på alla samhällsområden.
Fördel för arbetsgivaren Arbetsgivare kan främja mångfald och inkludering på arbetsplatsen och bidra till att minska marginaliseringen av personer med funktionsnedsättning samt göra dem till ekonomiska bidragsgivare snarare än bördor för samhället.
Kostnad Varierar, men bör omfattas av offentlig finansiering, i linje med de principer om tillgänglighet, jämlikhet och icke-diskriminering som anges i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artiklarna 5, 9 och 27).

7 Det nationella observatoriets experimentella projekt om villkoren för personer med funktionsnedsättning i syfte att tillhandahålla en teknisk enhet som tar hand om enskilda arbetstagare med funktionsnedsättning

Land Italien
Arbetsgivare Avtalet kan eventuellt tillämpas på alla arbetsgivare som är stora företag
Hinder för medarbetaren Brist på specialiserat stöd för arbetstagare med funktionsnedsättning inom företag.
Rimlig anpassningsåtgärd Inrättande av tekniska enheter inom stora företag som hanterar individuella problem som arbetstagare med funktionsnedsättning ställs inför.
Mål Att skapa skräddarsydda projekt genom kollektiva förhandlingar om arbetsvillkor för anställda med funktionsnedsättning, som leds av personer med sådan kompetens (ansvarig för frågor som rör funktionsnedsättning osv.).
Fördel för arbetsgivaren Förbättrade anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionsnedsättning, vilket främjar en mer inkluderande arbetsmiljö och tillgodoser individuella behov.
Kostnad Varierar beroende på företagets storlek och resurser, men vanligen en investering i att främja en inkluderande arbetsplats.

8 Sju timmars arbetsdag för personer med funktionsnedsättning

Land Polen
Arbetsgivare Bestämmelse som gäller alla arbetstagare
Hinder för medarbetaren Åtta timmars arbetsdag innebär en fysisk och psykisk belastning.
Rimlig anpassningsåtgärd Den polska fackföreningen ”Solidariet” kämpade framgångsrikt för att sju timmars arbetsdag skulle återinföras som standardanställning för personer med en officiellt erkänd funktionsnedsättning. Det förslag som fackföreningen ingav till författningsdomstolen omprövades som giltigt, vilket innebar att lagen ändrades.
Mål Att minska arbetsbördan för anställda med funktionsnedsättning.
Fördel för arbetsgivaren Genomför en inkluderande kultur.
Kostnad Kostnaden för en arbetstimme per dag.

9 Kollektivavtal vid ministeriet för ekologisk omställning och territoriell sammanhållning

Land Frankrike
Arbetsgivare Ministeriet för ekologisk omställning och territoriell sammanhållning
Hinder för medarbetaren Vissa funktionsnedsättningar kan kräva särskilda anpassningsåtgärder av olika slag, däribland mänskliga, tekniska eller organisatoriska åtgärder för att hantera de svårigheter som anställda ställs inför på grund av sin funktionsnedsättning. Utrustning för anställda är avgörande för att ändamålsenligt kompensera för dessa utmaningar och göra det möjligt för anställda med funktionsnedsättning att utföra sina uppgifter som alla andra anställda i arbetsstyrkan.
Rimlig anpassningsåtgärd skälig anpassning enligt företagsläkarens rekommendationer, i samråd med rådgivaren för förebyggande arbete. Företagsläkaren utbildar ledningen om medarbetarens särskilda behov och varför anpassningsåtgärden är rimlig. Om det inte finns någon företagsläkare kan en legitimerad läkare eller den behandlande läkaren rådfrågas.
Mål Att genomföra kända åtgärder och stödsystem för nödvändiga anpassningsåtgärder och nödvändigt stöd, inbegripet användning av resurser som tillhandahålls av FIPHFP (fonden för inkludering av personer med funktionsnedsättning i offentlig tjänst).
Fördel för arbetsgivaren Förbättrad inkludering och tillgänglighet, vilket säkerställer att anställda med funktionsnedsättning kan utföra sina uppgifter ändamålsenligt inom arbetskraften.
Kostnad Genomförandekostnader täcks av FIPHFP för stöd och utbildning som krävs.

Slutnoter

1 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling, [2000] EUT L 303/16, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32000L0078.

2 Register över kommissionens expertgrupper och liknande organ (europa.eu).

3 Världsekonomiskt forum (WEF) (2019), What Companies Gain by Including People with Disabilities, 23 april, https://www.weforum.org/ agenda/2019/04/what-companies-gain-including-persons-disabilities-inclusion.

4 Jämställdhetsorgan – Europeiska kommissionen (europa.eu).

 

1 Se även i) EDE:s sammanfattande rapport – Waddington, L. (2023), Striving for an inclusive labour market in Europe: Positive actions and reasonable accommodation to facilitate hiring and employment of persons with disabilities involving employers and employer initiatives, ii) EDE:s statistiska rapport – Grammenos, S. (2023), The employment of persons with disabilities – Statistics, Data 2020 och iii) EDE:s webbplats (europeisk expertis inom funktionsnedsättning): https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1532&langId=sv.

2 Se https://www.un.org/development/desa/disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities-2.html, särskilt artiklarna 2 och 5.

3 CRPD/C/GC/8: .

4 CRPD/C/GC/8: .

5 Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling, [2000] EUT L 303/16, https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32000L0078.

6 Mer information finns på https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_21_810.

7 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1597&langId=sv.

8 Se https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-14495-2022-INIT/sv/pdf.

9 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1226&langId=sv.

10 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering.

11 Mer information finns här: European Human Rights Report Issue 7 – 2023, The Right to Work: The employment situation of persons with disabilities in Europe, European Human Rights Report Issue 7, 2023 (edf-feph.org), s. 49.

12 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1540&langId=sv.

13 Dom av den 11 april 2013, HK/Danmark, förenade målen C-335/11 och C-337/11, EU:C:2013:222.

14 Dom av den 18 januari 2024, Ca Na Negreta, mål C-631/22, ECLI:EU:C:2024:53.

15 Mer information finns här: EDE:s sammanfattande rapport – Waddington, L. (2023), Striving for an inclusive labour market in Europe: Positive actions and reasonable accommodation to facilitate hiring and employment of persons with disabilities involving employers and employer initiatives.

16 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1540&langId=sv.

17 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1540&langId=sv.

18 Se Reasonable-Accommodation-Disability-Discussion-Paper.pdf (equineteurope.org), sidorna 23–26 och bilagan, https://urldefense.com/v3/__https:/equineteurope.org/wp-content/uploads/2021/03/Annex-_Reasonable-Accomodation.pdf__;!!DOxrgLBm!HUfzVgkJ6dC-UBcYKNd8PNF2sRuplVhh8vAyQhiRmIwcCm2JuRJ11F5lcV5YR1W7kP6NG3trjk4bc3wvVcIUdj9YbztZBFNIwuVF$.

19 FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2014), allmän kommentar nr 2 om tillgänglighet, https://www.ohchr.org/en/documents/general-comments-and-recommendations/general-comment-no-2-article-9-accessibility-0.

20 Mer information om genomförandet av konceptet i likabehandlingslagstiftningen finns här: Equinets diskussionsunderlag från 2021, Reasonable accommodation for persons with disabilities: exploring challenges concerning its practical implementation, och Europeiska kommissionens nätverk av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering 2016.

21 Se https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1202&langId=sv.

22 Mer information finns i European Human Rights Report Issue 7 – 2023, The Right to Work: The employment situation of persons with disabilities in Europe, European Human Rights Report Issue 7, 2023 (edf-feph.org), s. 69.

23 Mer information finns i European Human Rights Report Issue 7 – 2023, The Right to Work: The employment situation of persons with disabilities in Europe, European Human Rights Report Issue 7, 2023 (edf-feph.org), s. 69.

24 Mer information finns här: European Human Rights Report Issue 7 – 2023, The Right to Work: The employment situation of persons with disabilities in Europe, European Human Rights Report Issue 7, 2023 (edf-feph.org), s. 77.

25 Mer information finns här: European Human Rights Report Issue 7 – 2023, The Right to Work: The employment situation of persons with disabilities in Europe, European Human Rights Report Issue 7, 2023 (edf-feph.org), s. 77.

26 Se Promoting diversity and inclusion through workplace adjustments: .

27 Se EBU guidance on reasonable accommodation for visually impaired employees and applicants_Sept2023.pdf (euroblind.org).

28 Se Annex-_Reasonable-Accomodation.pdf (equineteurope.org).

29 Se https://www.ilo.org/global/topics/equality-and-discrimination/WCMS_536630/lang--en/index.htm.

30 Se EDE:s webbplats: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1532&langId=sv.

31 Mer information om Horisont Europa finns på https://research-and-innovation.ec.europa.eu/funding/funding-opportunities/funding-programmes-and-open-calls/horizon-europe_sv.

32 Se EDE:s webbplats: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1532&langId=sv.

33 Se https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32000L0078.

RÄTTSLIGT MEDDELANDE

Manuskriptet färdigställdes i oktober 2023.

Detta dokument har utarbetats för Europeiska kommissionen, men det återspeglar endast författarnas åsikter. Kommissionen tar inte ansvar för några konsekvenser som härrör från användning av detta dokument. Mer information om EU finns på (https://www.europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023.

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras av kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).Om inget annat anges är det tillåtet att vidareutnyttja denna handling inom ramen för licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC-BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella ändringar.

© Europeiska unionen, 2023

Print ISBN 978-92-68-19136-1 doi:10.2767/989 KE-02-24-601-SV-C
PDF ISBN 978-92-68-19129-3 doi:10.2767/041 KE-02-24-601-SV-N
HTML ISBN 978-92-68-19105-7 doi:10.2767/161422 KE-02-24-601-SV-Q

KONTAKTA EU

Besök

Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv

Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

EU-INFORMATION

På nätet

På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer

Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar

Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data

Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.