Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2019

Ordförandens inledning

Vår årsrapport för budgetåret 2019, den näst sista under perioden 2014–2020, har färdigställts i en utmanande tid för EU och dess medlemsstater. Sedan covid-19-pandemin bröt ut har vi i vår egenskap av Europeiska unionens externa revisor gjort allt som står i vår makt för att vi ska kunna fortsätta utföra ändamålsenlig offentlig revision i EU.

Liksom tidigare år konstaterar vi att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Vi avger ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens räkenskaper för 2019. Intäkterna 2019 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel.

För 2019 uppskattar vi den övergripande felprocenten i de granskade kostnaderna till 2,7 % (2018: 2,6 %).

Viss positiv utveckling har skett på viktiga utgiftsområden. På de områden där vi gör en särskild bedömning ligger felnivån under väsentlighetsgränsen för Administration, medan den enligt vår uppskattning (1,9 %) och andra tillgängliga bevis ligger nära väsentlighetsgränsen för Naturresurser. Det bör noteras att felnivån för direktstöd, som utgör 70 % av kostnaderna för Naturresurser, låg betydligt under väsentlighetsgränsen. Samtidigt fortsätter de resterande kostnaderna för Naturresurser, Sammanhållning och Konkurrenskraft att innehålla väsentliga fel.

Under flera år har vi i vår granskning av EU:s intäkter och kostnader skilt mellan budgetområden där vi anser att riskerna avseende laglighet och korrekthet är stora respektive små. De senaste tre åren har vi gjort ett uttalande med reservation om kostnaderna. Enligt internationella revisionsstandarder har vi kunnat göra det eftersom vi ansett att felen inte har varit av avgörande betydelse och att de i huvudsak har varit begränsade till högriskkostnader.

På grund av hur EU-budgeten är sammansatt och utvecklas med tiden har andelen högriskkostnader i den granskade populationen ökat från 61 miljarder euro 2018 till 66,9 miljarder euro. För 2019 utgör de en betydande del, cirka 53 %, av vår granskningspopulation. Samtidigt fortsätter väsentliga fel att förekomma i högriskutgifter: vi uppskattar felnivån i denna kostnadstyp till 4,9 % (2018: 4,5 %). Därför gör vi ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna.

I juli 2020 nådde Europeiska rådet en politisk överenskommelse om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det tillfälliga återhämtningsinstrumentet Next Generation EU. Överenskommelsen innebär ett historiskt skifte när det gäller EU:s finanser. EU kommer att satsa betydligt mer pengar än under den föregående sjuårsperioden för att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-krisen: de första åren kommer EU:s betalningar praktiskt taget att fördubblas. I dessa kristider är det av största betydelse att EU:s utgifter ger resultat snabbt och således visar på mervärdet av europeiskt samarbete och europeisk solidaritet.

En sund och ändamålsenlig förvaltning av EU:s finanser kommer därför att bli ännu viktigare. Med detta följer ett ökat ansvar för både kommissionen och medlemsstaterna men också för Europeiska revisionsrätten. De närmaste åren kommer vi att fortsätta spela en aktiv och synlig roll och verka för ansvarsskyldighet och insyn i alla former av EU-finanser och titta på både EU-budgeten och det ekonomiska stöd som ges via Next Generation EU.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• Generellt uppgick den uppskattade felnivån i kostnaderna som belastar 2019 års EU-budget till 2,7 % (2018: 2,6 %). Högriskkostnader (främst ersättningsbaserade), som ofta omfattas av komplexa regler, innehöll väsentliga fel: felnivån låg på 4,9 % (2018: 4,5 %). År 2019 ökade denna kostnadstyps andel till 53,1 %, vilket till stor del berodde på en ökning inom Sammanhållning, och utgjorde därmed en betydande del av vår granskningspopulation. Till skillnad från de tre föregående åren är felet därför av avgörande betydelse, vilket utgör grunden för ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna.
• Brister i efterhandskontroller påverkar Europeiska kommissionens information om korrekthet. Detta återspeglas i kommissionens uppskattningar av ”risken vid betalning”, som är lägre än våra uppskattningar av felnivåerna för Sammanhållning och Konkurrenskraft. När det gäller Naturresurser överensstämmer kommissionens uppskattning av risken vid betalning med vår uppskattning.
• Under 2019 skedde en betydande ökning av betalningsansökningarna för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) inom Sammanhållning. Samtidigt, under det sjätte året av den fleråriga budgetramen 2014–2020, har medlemsstaternas utnyttjande av ESI-fonderna fortsatt att vara långsammare än planerat. Detta har bidragit till en ökning av de utestående åtagandena för ESI-fonderna.
• Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till EU:s byrå för bedrägeribekämpning (Olaf). Det förekom nio sådana fall bland de 747 transaktioner som vi granskade för vår revisionsförklaring 2019.

De fullständiga årsrapporterna för 2019 om EU-budgeten och om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Vår revision

EU-budgeten 2019 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU-budget inom ramen för den långtidsbudget som man kommit överens om för en period på flera år (den fleråriga budgetramen). Den nuvarande perioden löper från 2014 till 2020.

Kommissionen har det yttersta ansvaret för att budgeten används korrekt. År 2019 uppgick utgifterna till totalt 159,1 miljarder euro, vilket motsvarar 2,1 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1,0 % av EU:s bruttonationalinkomst.

Varifrån kommer pengarna?

Totalt uppgick intäkterna till 163,9 miljarder euro 2019. EU-budgeten finansieras på olika sätt. Den största delen (105,5 miljarder euro) betalas av medlemsstaterna i förhållande till deras bruttonationalinkomst (BNI). Andra källor är tullavgifter (21,4 miljarder euro), bidrag baserade på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (17,1 miljarder euro) och, till exempel, bidrag och återbetalningar inom ramen för olika EU-avtal och EU-program (12,6 miljarder euro).

Vad används pengarna till?

EU-budgeten används på en lång rad områden, till exempel

• främjande av den ekonomiska utvecklingen i strukturellt svagare regioner,
• främjande av innovation och forskning,
• transportinfrastrukturprojekt,
• utbildning för arbetslösa,
• jordbruk och främjande av biologisk mångfald,
• kampen mot klimatförändringar,
• gränsförvaltning,
• stöd till grannländer och utvecklingsländer.

Ungefär två tredjedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning, där medlemsstaterna fördelar medel, väljer ut projekt och förvaltar EU:s kostnader (t.ex. när det gäller Sammanhållning och Naturresurser).

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de underliggande intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas regler.

Detta arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Vi granskar kostnaderna i det skede då slutmottagarna av EU-medel har genomfört verksamhet eller haft kostnader och kommissionen har godkänt kostnaderna. I praktiken betyder det att vår population av transaktioner omfattar mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Vi granskade inte betalningar av förfinansiering, såvida de inte hade reglerats 2019.

Vår granskningspopulation för 2019 uppgick till 126,1 miljarder euro. I figur 1 presenteras betalningarna 2019 per rubrik i den fleråriga budgetramen och den population som omfattades av vår granskning.

I år stod Naturresurser för den största delen av vår totala granskningspopulation (47 %), följt av Sammanhållning (23 %) och Konkurrenskraft (13 %).

Mer information om vår revisionsmetod och hur vi kommer fram till vårt uttalande om kostnader finns i avsnittet Bakgrundsinformation.

Våra iakttagelser

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2019 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet, såsom vi har gjort varje år sedan 2007.

Intäkterna 2019 var lagliga och korrekta

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel. Vi granskade även utvalda intäktsrelaterade system och bedömde att de generellt sett var ändamålsenliga, med undantag av nyckelinternkontroller av traditionella egna medel vid kommissionen och i några medlemsstater som enligt vår bedömning var delvis ändamålsenliga. Vi konstaterade även betydande brister i medlemsstaternas kontroller för att minska tullgapet. Dessa brister kräver åtgärder från EU:s sida.

Vårt uppskattade fel för 2019 har ökat

För kostnaderna som helhet uppskattar vi att felnivån ligger mellan 1,8 % och 3,6 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, är 2,7 % (se figur 2). Detta är en ökning jämfört med de två föregående åren (2017: 2,4 %, 2018: 2,6 %).

Mer än hälften av vår granskningspopulation innehåller väsentliga fel

För 2019 konstaterade vi återigen att det sätt på vilket utgifterna betalades ut påverkar risken för fel. Vi skiljer i detta sammanhang mellan högriskbetalningar, som främst är baserade på kostnadsersättningar, och lågriskbetalningar, som främst är baserade på stödrättigheter (se rutan nedan).

De vanligaste fel som vi konstaterade i kostnaderna med hög risk var följande:

• Icke stödberättigande projekt och överträdelser av inremarknadsregler (särskilt bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling) inom Sammanhållning.
• Icke stödberättigade stödmottagare eller icke stödberättigande verksamheter eller kostnader inom områdena landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske, som utgör omkring 30 % av betalningarna inom Naturresurser.
• Icke stödberättigande kostnader för forskning, där program utgör omkring 55 % av betalningarna inom Konkurrenskraft.
• Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling, oriktiga förfaranden för tilldelning av bidrag, avsaknad av styrkande handlingar och icke stödberättigande kostnader inom Europa i världen.

År 2019 ökade högriskkostnaderna jämfört med de tre föregående åren och utgjorde merparten, 53 %, av vår granskningspopulation Ökningen beror till stor del på att vår granskningspopulation för Sammanhållning ökade med 4,8 miljarder euro. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader är 4,9 % (2018: 4,5 %).

Den uppskattade mest sannolika felprocenten för lågriskkostnader (som stod för de resterande 47 % av vår granskningspopulation och som framför allt innefattade stödrättighetsbaserade betalningar) låg under vår väsentlighetsgräns på 2 % (se figur 3).

I figur 4 jämförs de uppskattade felnivåerna för de olika utgiftsområdena mellan 2015 och 2019. Mer information om resultat finns i avsnittet En närmare titt på intäkts- och utgiftsområden och i respektive kapitel i årsrapporten för 2019.

Jämförelse mellan kommissionens och vår uppskattning av felnivån

Varje generaldirektorat vid kommissionen utarbetar en årlig verksamhetsrapport. Rapporten innehåller en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. För detta ändamål uppskattar alla generaldirektorat felnivåerna i sina kostnader.

För de rubriker i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning jämförde vi kommissionens uppskattningar med våra egna uppskattade felnivåer.

Jämförelsen visar att kommissionens siffror ligger under våra uppskattningar för Konkurrenskraft och Sammanhållning. Detta återspeglar de brister som vi konstaterade i efterhandsrevisioner, som är en mycket viktig del av kontrollsystemet. Vi rapporterar mer ingående om dessa brister i de delar som behandlar de olika rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

Kommissionens övergripande uppskattning av risken vid betalning för 2019 är 2,0 %. Detta är i den nedre delen av intervallet för våra egna feluppskattningar (mellan 1,8 % och 3,6 %).

Vi rapporterade nio misstänkta fall av oegentligheter till Olaf

En bedragare är en person som förfalskar en handling eller döljer information för att få en finansiell eller annan ekonomisk fördel. Vår uppskattning av felnivån i EU-budgeten är därför varken ett mått på oegentligheter eller på ineffektivitet eller slöseri. Det är snarare en uppskattning av hur mycket pengar som inte har använts i enlighet med tillämpliga regler och förordningar och som därför inte borde ha betalats ut.

Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som upptäcks under granskningsarbetet till Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning, Olaf, som beslutar om den ska utreda och följa upp dem, eventuellt i samarbete med nationella rättsliga myndigheter. Bland de 747 transaktioner som vi granskade för revisionsförklaringen 2019 fann vi nio fall av misstänkta oegentligheter som vi överlämnade till Olaf samma år, vilket är ungefär samma antal som vi rapporterat tidigare år. I fem av dessa fall har Olaf inlett en utredning. I fyra fall beslutade Olaf att inte inleda en utredning.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 i vår årsrapport för 2019. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 2019

Den tillgängliga budgeten har genomförts nästan helt

I förordningen om den fleråriga budgetramen har det fastställts maximibelopp för vart och ett av budgetramens sju år (”tak i budgetramen”). Separata tak fastställs för EU:s nya ekonomiska förpliktelser (åtagandebemyndiganden) och för betalningar som kan göras från EU-budgeten (betalningsbemyndiganden).

Åtagandebemyndigandena utnyttjades nästan helt 2019: 165,2 miljarder euro av den slutliga budgeten på 166,2 miljarder euro (99,4 %). Såsom artikel 3.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen tillåter överskred dessa anslag och användningen av dem taket i den fleråriga budgetramen (164,1 miljarder euro) något. Detta berodde huvudsakligen på användningen av särskilda instrument (såsom reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond, flexibilitetsmekanismen, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, marginalen fr oförutsedda utgifter, den särskilda flexibiliteten för att minska ungdomsarbetslösheten och stärka forskningen samt den samlade marginalen för åtaganden).

År 2019 fanns 166,7 miljarder euro tillgängliga i betalningsbemyndiganden, enligt taket i den fleråriga budgetramen, och 148,5 miljarder euro enligt budgetmyndighetens slutliga budget. Det utbetalade beloppet uppgick till 146,2 miljarder euro, vilket är 19 miljarder euro mindre än det anslagna beloppet.

De utestående åtagandena fortsätter att öka

De utestående åtagandena har fortsatt att öka och uppgick till 298,0 miljarder euro vid utgången av 2019 (se figur 6). År 2019 motsvarade de 2,7 år av åtagandebemyndiganden, en ökning från 2,3 år 2012, som är motsvarande år i den förra fleråriga budgetramen. De två huvudorsakerna till de utestående åtagandenas historiskt höga nivå är att åtagandebemyndigandena systematiskt överstiger betalningsbemyndigandena och att betalningsbehov skjuts upp till nästa fleråriga budgetram, främst på grund av förseningarna i genomförandet av ESI-fonderna.

ESI-fonderna har utnyttjats långsammare än under den föregående fleråriga budgetramen

I slutet av 2019 var den ackumulerade utnyttjandegraden för ESI-fonderna lägre än under den förra fleråriga budgetramen: endast 40 % av ESI-fondernas totala anslag (465 miljarder euro) i den nuvarande fleråriga budgetramen hade betalats ut, jämfört med 46 % i slutet av 2012, som är motsvarande år i den förra fleråriga budgetramen. Endast nio medlemsstater hade högre utnyttjandegrader under den innevarande budgetramen än under den föregående (se figur 7).

Mindre än en femtedel av EU:s stöd via finansieringsinstrument med delad förvaltning hade nått slutmottagarna

Finansieringsinstrument med delad förvaltning är en typ av verktyg för att tillhandahålla ekonomiskt stöd (lån, garantier och kapitalinvesteringar) från EU-budgeten. Totalt har 16,9 miljarder euro anslagits till sådana instrument från ESI-fonderna i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (se figur 8). I början av 2019 hade 7,0 miljarder euro betalats ut till finansieringsinstrumenten med delad förvaltning. Av detta belopp hade 2,8 miljarder euro nått slutmottagare i form av lån, garantier och kapitalinvesteringar. I början av den nuvarande fleråriga budgetramens sjätte år hade därmed endast cirka 17 % av den totala ESI-finansiering som det gjorts åtaganden för genom finansieringsinstrument med delad förvaltning nått slutmottagarna.

De största riskerna för EU-budgeten de kommande åren

Betalningsbemyndigandena är eventuellt inte tillräckliga för att täcka tidigareläggningen av covid-19-relaterade utgifter 2020

I maj 2020 antog Europaparlamentet och rådet ändringar av EU:s budget för 2020 och godkände ett antal åtgärder som ger ytterligare likviditet och extraordinär flexibilitet för utgifter inom ramen för ESI-fonderna för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

En av dessa åtgärder handlar om att tidigarelägga 14,6 miljarder euro i betalningsbemyndiganden 2020 och 2021 för covid-19-relaterade åtgärder, varav 8,5 miljarder euro kommer att göras tillgängliga 2020. Med beaktande av ESI-fondernas totala tillgängliga belopp som kan användas för åtaganden och betalningar av covid-19-relaterade utgifter 2020 finns det en risk för att betalningsbemyndigandena 2020 inte är tillräckliga för att täcka alla behov.

I den totala risk som rapporteras av kommissionen utelämnas Efsis garantifond

Kommissionen rapporterar årligen om de risker som bärs av EU-budgeten i samband med lån som täcks direkt av EU-budgeten och finansiella transaktioner som täcks av en garanti. Den 31 december 2019 rapporterade kommissionen att

• den totala kombinerade risken för dessa typer av transaktioner uppskattades till 72,7 miljarder euro, vilket omfattar både kapital och ränta,
• den årliga risken (dvs. det högsta belopp som EU skulle behöva betala under ett budgetår om alla dessa transaktioner hade fallerat) uppgick till 4,5 miljarder euro.

Beloppet för den totala risk som rapporterats av kommissionen omfattar inte Efsi-relaterade transaktioner. Den 31 december 2019 uppgick EU-budgetens exponering för eventuella framtida betalningar enligt Efsi-garantin till 22 miljarder euro i undertecknade transaktioner, varav 17,7 miljarder euro hade betalats ut. Om detta utbetalade belopp läggs till kommissionens totala risk leder det till en betydande ökning av den totala risken till 90,5 miljarder euro (31 december 2018: 90,3 miljarder euro) (se figur 9).

Framtida EU-budgetars exponering behöver bedömas på nytt

I artikel 210.3 i budgetförordningen anges att ansvarsförbindelser som har sitt upphov i budgetgarantier eller ekonomiskt stöd och som bärs av EU-budgeten ska anses ligga på en hållbar nivå om deras prognostiserade fleråriga utveckling ligger inom de gränser som anges i förordningen om fastställande av den fleråriga budgetramen och taket för årliga betalningsbemyndiganden. Så är det inte för närvarande. För att mildra den förväntade ekonomiska nedgången till följd av covid-19-krisen kan det dock finnas ett behov av betydligt fler lån och garantier från EU-budgeten under kommande år. Det finns också en ökad risk för att mottagarna inte kan återbetala dessa lån eller att garantier tas i anspråk.

Vårt granskningsmandat omfattar endast en del av EIB:s transaktioner

EIB-gruppen – Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) – bidrar till EU:s mål med hjälp av en kombination av transaktioner som finansieras eller backas upp av medel från EU-budgeten och EIB-gruppens egna medel. EIB-gruppens roll när det gäller att stödja EU:s politik har utökats betydligt under de senaste fleråriga budgetramarna i takt med att användningen av finansieringsinstrument har ökat.

För närvarande granskar vi EIB-gruppens transaktioner baserat på ett trepartsavtal mellan kommissionen, EIB och revisionsrätten. Avtalet ska tillämpas på lånetransaktioner inom ramen för det mandat som Europeiska unionen har gett banken och de transaktioner som banken hanterar och som ingår i och garanteras av Europeiska unionens allmänna budget. Detta avtal löper ut 2020, och ett nytt är under förhandling.

Men en stor del av EIB:s transaktioner – de som inte finansieras eller backas upp av EU:s budget – faller i nuläget utanför vårt granskningsmandat och omfattas därför inte heller av trepartsavtalet. Med tanke på att dessa transaktioner på ett betydande sätt bidrar till uppfyllelsen av EU:s mål och att EIB har fått en allt större roll i genomförandet av EU:s budget anser vi att det vore värdefullt med en oberoende extern granskning av transaktionernas korrekthet och prestation.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• noga övervakar betalningsbehov och vidtar åtgärder, inom sitt institutionella ansvarsområde, för att säkerställa att betalningsbemyndiganden finns tillgängliga med tanke på de extraordinära behov som uppstår till följd av covid-19-krisen,
• tar med alla risker i samband med låne- och garantitransaktioner i sin rapportering om EU-budgetens exponering, inbegripet de risker som genereras av Efsis garantifond.
• gör en ny bedömning av huruvida de befintliga mekanismerna för att minska EU-budgetens riskexponering är tillräckliga och lämpliga mot bakgrund av covid-19-krisen.

Vi rekommenderar också att Europaparlamentet och rådet uppmanar EIB att låta revisionsrätten granska all dess finansieringsverksamhet, även den som inte omfattas av ett specifikt EU-mandat.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i vår årsrapport för 2019.

En närmare titt på intäkts- och utgiftsområden

Intäkter

163,9 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Bidrag från medlemsstaterna baserade på deras bruttonationalinkomst (BNI) stod för 64 % av EU:s totala intäkter 2019, medan intäkter från mervärdesskatt (moms) stod för 11 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 13 % av EU:s intäkter. Resterande 12 % kom från andra källor (t.ex. bidrag och återbetalningar inom ramen för EU-överenskommelser och EU-program, dröjsmålsränta och böter samt andra intäkter).

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
163,9 miljarder euro	Nej – innehöll inte väsentliga fel 2019 eller 2018

Förebyggande och korrigerande åtgärder

Generellt sett var de intäktsrelaterade system som vi granskade ändamålsenliga, medan de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde vid kommissionen och i några medlemsstater var delvis ändamålsenliga. Vi konstaterade även betydande brister i medlemsstaternas kontroller för att minska tullgapet som kräver åtgärder från EU:s sida.

Liksom tidigare år konstaterade vi ett antal brister i medlemsstaternas förvaltning av fastställda tullar som ännu inte uppburits. Bristerna handlade särskilt om att det förekom förseningar i underrättelser om tullskuld och att uppbörden av skulderna verkställdes sent. Vi kunde också återigen konstatera att kommissionen tog för lång tid på sig att åtgärda brister som den upptäckte i medlemsstaterna när det gällde momsbaserade egna medel och traditionella egna medel.

Vi konstaterade dessutom två stora brister i medlemsstaternas kontroller för att minska ”tullgapet”, det vill säga undandragna belopp som inte fångats upp i medlemsstaternas redovisningssystem för traditionella egna medel. Den ena handlar om en brist på EU-harmonisering av sättet att utföra tullkontroller för att minska risken för undervärderad import i hela tullunionen. Den andra handlar om medlemsstater som inte kan identifiera de ekonomiska aktörerna med högst risk på EU-nivå för revisioner efter frigörande.

För fjärde året i rad har kommissionen i sin årliga verksamhetsrapport gjort en reservation avseende korrektheten hos värdet på de traditionella egna medel som uppburits. Reservationen tar hänsyn till de fall som upptäckts i Förenade kungariket där vissa importörer har undervärderat textilvaror och skor från Kina. Eftersom Förenade kungariket vägrade att täcka de beräknade förlusterna på 2,1 miljarder euro hänsköt kommissionen ärendet till domstolen i mars 2019. Det rättsliga förfarandet pågår.

Kommissionen avslutade sin fleråriga cykel för kontroll av medlemsstaternas BNI i april 2020 och gjorde ett antal reservationer om hur medlemsstaterna hade sammanställt BNI-uppgifter.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ger medlemsstaterna regelbundet stöd i urvalet av högriskimportörer för revisioner efter frigörande, särskilt genom att samla in och analysera relevanta importuppgifter på EU-nivå och dela med sig av analysresultaten till medlemsstaterna,
• inrättar mer robusta övervaknings- och uppföljningsförfaranden, inbegripet fastställande av tidsfrister, för att åtgärda brister avseende traditionella egna medel som upptäcks i medlemsstaterna.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår granskning av EU:s intäkter finns i kapitel 3 i vår årsrapport för 2019.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Totala kostnader: 21,7 miljarder euro

Vår revision

Utgiftsprogram på detta politikområde spelar en viktig roll för att stimulera tillväxt och skapa sysselsättning i EU samt för att främja ett samhälle för alla. Horisont 2020-programmet för forskning och innovation (och dess föregångare sjunde ramprogrammet) och Erasmus+-programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott står för merparten av utgifterna. Andra program tillhandahåller finansiering för rymdprogrammet Galileo (EU:s globala system för satellitnavigering), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och den internationella termonukleära reaktorn (Iter).

För 2019 granskades kostnader på 16,7 miljarder euro inom detta område (se figur 1). Merparten av dessa kostnader förvaltades direkt av kommissionen. Kommissionen betalar ut förskott till offentliga eller privata stödmottagare efter undertecknandet av en bidragsöverenskommelse eller ett finansieringsbeslut och ersätter, i takt med att de medfinansierade projekten framskrider, delar av de kostnader som stödmottagarna redovisar och drar av de förskott som har betalats.

Program för forskning och innovation stod för nästan hälften (46 %) av de kostnader vi granskade för 2019.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
16,7 miljarder euro	Ja	4,0 % (2018: 2 %)

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Konkurrenskraft är väsentlig.

51 av de 130 transaktioner som vi granskade innehöll fel 2019.

De flesta fel gällde icke stödberättigande kostnader, till exempel för högt redovisade personalkostnader eller ersättning av resekostnader som antingen inte hade någon koppling till det granskade EU-projektet eller inte hade uppkommit. Vi fann även fall där diskriminerande urvalskriterier hade fastställts i meddelanden om upphandling eller anbudsdokument.

Förebyggande och korrigerande åtgärder

Kommissionen hade tillämpat korrigerande åtgärder som minskade vår uppskattade felnivå för detta kapitel med 0,65 procentenheter.

Men tillräckligt med information fanns för att förhindra eller upptäcka och korrigera åtta andra fall där vi konstaterade och kvantifierade fel. Om denna information hade använts till att korrigera felen, skulle vår uppskattade felnivå ha varit 1,1 procentenheter lägre.

Horisont 2020

Reglerna för redovisning av personalkostnader inom Horisont 2020 är komplexa trots ansträngningar för att åstadkomma förenklingar. Framför allt är beräkningen av personalkostnader fortfarande en stor källa till fel, och beräkningsmetoden har i vissa avseenden blivit mer komplex än i tidigare forskningsprogram. I nästan alla de forskningstransaktioner som innehöll fel hade timkostnaden (eller månadskostnaden) beräknats fel.

Vi har tidigare rapporterat om förbättringarna i utformningen av programmet och kommissionens kontrollstrategi för Horisont 2020. Förenkling har gjort livet lättare för deltagarna och bidragit till att minska risken för fel, till exempel genom att ett allmänt schablonbelopp för indirekta kostnader fastställs.

En strategi för att stärka den europeiska forskningen är att öka den privata sektorns deltagande, särskilt nystartade företags och små och medelstora företags deltagande. Vi konstaterade dock att det var mer sannolikt att projekt som genomfördes av dessa typer av stödmottagare innehöll fel, vilket tyder på att bättre information och ytterligare vägledning behövs.

Bedömning av andra revisorers arbete

Som en del av arbetet granskade vi revisioner som utförts av både kommissionen och externa revisorer som arbetar för dess räkning. I vissa av de granskade akterna konstaterade vi brister i dokumentationen av det utförda revisionsarbetet, i konsekvensen vid urval och i rapporteringen samt i kvaliteten på granskningsåtgärderna. De senaste två åren har vi inte kunnat förlita oss på slutsatserna från 17 av de 40 granskade revisionerna.

Kommissionens rapportering om korrektheten i kostnaderna för Konkurrenskraft

Förra året rapporterade vi ett problem som gällde kommissionens metod för att beräkna en representativ felprocent för Horisont 2020. Därefter har kommissionen gjort om sina uppskattningar av felprocenten. Det har fått till följd att den felprocent som rapporterades för Horisont 2020 år 2019 var 0,34 procentenheter högre än den skulle ha varit om den tidigare metoden hade använts.

Vi välkomnar visserligen denna snabba korrigerande åtgärd, men den tar inte hänsyn till de kvarstående problemen med kommissionens efterhandsrevisioner och innebär att kommissionens felprocent för Horisont 2020 fortfarande är underskattad.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• genomför mer riktade kontroller av små och medelstora företags ersättningsanspråk och intensifierar sin informationskampanj och vägledning när det gäller finansieringsreglerna för Horisont 2020, med särskilt fokus på små och medelstora företagare,
• genomför en kampanj för att påminna alla stödmottagare inom Horisont 2020 om reglerna för att beräkna och redovisa personalkostnader,
• ytterligare förenklar reglerna för personalkostnader inom nästa generation av forskningsprogram (Horisont Europa),
• vad beträffar Horisont 2020
  • åtgärdar brister i dokumentationen av det utförda revisionsarbetet, i konsekvensen vid urval och i granskningsåtgärdernas kvalitet,
  • vidtar lämpliga åtgärder som säkerställer att revisorerna har full kännedom om vilka regler som gäller och kontrollerar kvaliteten på deras arbete.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning finns i kapitel 4 i vår årsrapport för 2019.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Totala kostnader: 53,8 miljarder euro

Vår revision

Kostnaderna under denna underrubrik syftar till att stärka konkurrenskraften och minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner. Finansieringen sker genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och andra stödordningar, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).

Förvaltningen av merparten av kostnaderna delas mellan kommissionen och medlemsstaterna. EU medfinansierar fleråriga operativa program som i sin tur finansierar projekt. Inom kommissionen ansvarar GD Regional- och stadspolitik för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering ansvarar för ESF.

Vi granskade kostnader på 28,4 miljarder euro (23,6 miljarder euro 2018) på detta område för årsrapporten för 2019 (se figur 1). I enlighet med vår metod innehöll detta belopp också kostnader på 26,7 miljarder euro från tidigare år som kommissionen godkände eller reglerade 2019. Betalningar gjorda 2019 på 52 miljarder euro som gällde kostnader som kommissionen ännu inte hade godkänt ingick inte i vår granskningspopulation.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
28,4 miljarder euro	Ja	4,4 % (2018: 5,0 %)

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är väsentlig.

År 2019 granskade vi 236 transaktioner, varav 220 redan hade kontrollerats av revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna innan kostnaderna redovisades som stödberättigande för kommissionen. I 29 av transaktionerna konstaterade vi fel som inte hade upptäckts vid dessa kontroller. Efter att ha adderat dessa till de 64 fel som revisionsmyndigheterna tidigare hade upptäckt och med beaktande av de finansiella korrigeringar som programmyndigheterna senare hade gjort (på totalt 334 miljoner euro för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 tillsammans), uppskattar vi den kvarstående felnivån till 4,4 %.

Icke stödberättigande projekt och överträdelser av inremarknadsregler (t.ex. bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling och statligt stöd) bidrog mest till vår uppskattade felnivå, följt av icke stödberättigande kostnader. De upptäckta felens antal och inverkan visar att det finns en hög inneboende risk för fel inom området och att de förvaltande myndigheternas kontroller fortfarande ofta inte är ändamålsenliga för att förebygga eller upptäcka oriktigheter i de kostnader som stödmottagarna redovisar.

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

Revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna har en mycket viktig roll i kontroll- och garantiramen inom Sammanhållning, särskilt för att kontrollera att procentsatserna för kvarstående fel ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.

I år bedömde vi det arbete som 18 av de 116 revisionsmyndigheterna hade utfört när det gällde 20 garantipaket för perioden 2014–2020 och fyra avslutandepaket för perioden 2007–2013. I samtliga fall hade revisionsmyndigheterna rapporterat procentsatser för kvarstående fel under 2 %. Men fel som inte hade upptäckts av revisionsmyndigheterna påverkade de rapporterade procentsatserna för kvarstående fel och innebar att de i själva verket låg över 2 % för nio av de 20 garantipaketen för perioden 2014–2020. Kommissionen kom fram till liknande resultat för åtta av dessa paket.

De senaste tre åren som vi har granskat revisionsmyndigheternas arbete konstaterade vi att de för omkring hälften av de granskade garantipaketen (sett till både antalet paket och kostnader) hade rapporterat felaktiga procentsatser för kvarstående fel under 2 %. Det krävs fortfarande betydande förbättringar innan vi kan förlita oss på deras arbete och de kvarstående felprocentsatser som de rapporterar. Kommissionens och revisionsmyndigheternas gemensamma ansträngningar som resulterat i anvisningar om god praxis för dokumentationen av revisionsmyndigheternas arbete är ett första steg mot en förbättring.

GD Regional- och stadspolitiks och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings rapportering om sammanhållningskostnadernas korrekthet

De årliga verksamhetsrapporterna är de viktigaste redskapen som kommissionens generaldirektorat har för att rapportera huruvida de har uppnått rimlig säkerhet om att medlemsstaternas kontrollförfaranden säkerställer att kostnader är lagliga och korrekta.

Kommissionens generaldirektorat gör i den årliga verksamhetsrapporten en reservation för ett operativt program om brister i den berörda medlemsstatens förvaltnings- och kontrollsystem leder till en väsentlig risk för EU:s budget. För det ändamålet ska de beakta all information som är tillgänglig när bedömningen görs, inklusive felprocentsatser som rapporterats av revisionsmyndigheterna. Vi konstaterade dock att dessa felprocentsatser till största delen var preliminära för kostnader i årsredovisningen som kommissionen ännu inte hade godkänt. Reservationerna täcker därför eventuellt inte alla väsentliga risker.

Kommissionens generaldirektorat anger också en felprocent i de årliga verksamhetsrapporterna som en kritisk prestationsindikator (KPI) för korrekthet. År 2019 rapporterade GD Regional- och stadspolitik en KPI som låg över väsentlighetsgränsen på 2 % och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering en som låg under. I vår årsrapport för 2018 drog vi slutsatsen att KPI:n av olika skäl borde betraktas som ett minimivärde och att kommissionen kan komma att utföra ytterligare arbete under efterföljande år innan den blir slutgiltig. Kommissionen bekräftade att denna situation också gäller för 2019.

Kommissionen använde dessa felprocentsatser i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2019 för att lämna information om korrekthet på det sammanhållningspolitiska området. Den rapporterade en samlad risk vid betalning på mellan 2,2 % och 3,1 %, vilket bekräftar en väsentlig felnivå på detta område. På grund av bristerna i revisionsmyndigheternas arbete och de problem som vi identifierat när det gäller de procentsatser för kvarstående fel som rapporterats i de två generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter anser vi dock att de aggregerade procentsatserna i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten är underskattade, och vi kan för närvarande inte förlita oss på dem.

Våra rekommendationer

Vi har uppmärksammat att två av våra rekommendationer från förra året gäller problem som vi konstaterade igen, och de har därför inte upprepats. Därutöver identifierade vi nya problem och rekommenderar att kommissionen

• förtydligar vad som avses med insatser som ”fysiskt har avslutats” och/eller ”fullt ut genomförts”; det skulle underlätta medlemsstaternas kontroll av att insatser överensstämmer med artikel 65.6 i förordningen om gemensamma bestämmelser och göra att icke stödberättigande insatser upptäcks; det ska klargöras att detta villkor endast gäller arbete eller verksamhet som krävs för att insatsens output ska uppnås, och inte finansiella eller administrativa aspekter,
• analyserar de största källorna till oupptäckta fel och tillsammans med revisionsmyndigheterna vidtar de åtgärder som behövs för att förbättra tillförlitligheten i rapporterade procentsatser för kvarstående fel.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning finns i kapitel 5 i vår årsrapport för 2019.

Naturresurser

Totala kostnader: 59,5 miljarder euro

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö- och klimatåtgärder.

Den gemensamma jordbrukspolitiken står för 98 % av kostnaderna inom Naturresurser. EU-lagstiftningens tre allmänna mål för GJP är

• hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet,
• hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten,
• balanserad territoriell utveckling i landsbygdsområden.

GJP-kostnaderna inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) kan delas in i två huvudkategorier:

• Direktstöd till jordbrukare, som finansieras fullt ut av EU:s budget.
• Marknadsåtgärder inom jordbruket, som också finansieras fullt ut av EU:s budget, med undantag för vissa åtgärder som medfinansieras av medlemsstaterna, till exempel säljfrämjande åtgärder och programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan.

GJP stöder också strategier och projekt för landsbygdsutveckling genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Sedan starten av perioden 2014–2020 ingår Ejflu i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser.

För 2019 granskades kostnader på 59,4 miljarder euro inom detta område (se figur 1).

Kommissionen delar förvaltningen av GJP med medlemsstaterna.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
59,4 miljarder euro	Nära väsentlighetsgränsen	1,9 % (2018: 2,4 %)

Generellt konstaterar vi att felnivån inom Naturresurser ligger nära väsentlighetsgränsen.

Liksom tidigare år var felnivån inte väsentlig för direktstöd, som i huvudsak baseras på den jordbruksareal som deklarerats av jordbrukare, som utgör 70 % av kostnaderna för Naturresurser. För de återstående områdena (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik) tyder våra resultat på en väsentlig felnivå.

Direktstöd till jordbrukare: 70 % av kostnaderna

Det viktigaste förvaltningsverktyget för direktstöd är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som inbegriper systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). IACS har, framför allt med hjälp av LPIS, bidragit till att minska felnivån i direktstödet.

Vi kontrollerade 95 utbetalningar av direktstöd och konstaterade att 81 inte innehöll fel, medan de återstående transaktionerna innehöll mindre fel.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik: 30 % av kostnaderna

Vi konstaterade att 30 av de 156 transaktioner som granskades på detta område innehöll fel. De vanligaste källorna till fel var icke stödberättigade stödmottagare och icke stödberättigande aktiviteter, projekt eller kostnader (se exempel).

GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om GJP-kostnadernas korrekthet

Chefen för vart och ett av de utbetalande organen lämnar en årlig förvaltningsförklaring om ändamålsenligheten hos sina kontrollsystem till GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, tillsammans med en rapport om sina administrativa kontroller och kontroller på plats (”kontrollstatistiken”). För att ge ytterligare säkerhet har de attesterande organen sedan 2015 varit skyldiga att varje år och för varje utbetalande organ avge ett utlåtande om lagligheten och korrektheten i de kostnader som medlemsstaterna har begärt ersättning för.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling använder de utbetalande organens kontrollstatistik och gör justeringar baserat på resultaten av de attesterande organens revisioner och på sina egna kontroller av de utbetalande organens system och kostnader i syfte att beräkna en siffra för ”risken vid betalning”. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade risken vid betalning till omkring 1,9 % för GJP-kostnaderna som helhet 2019. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade också en risk vid betalning på omkring 1,6 % för direktstöd, 2,7 % för landsbygdsutveckling och 2,8 % för marknadsåtgärder.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling anser att de attesterande organen förbättrade sitt arbete betydligt 2019 men noterar också vissa begränsningar i tillförlitligheten hos de attesterande organens resultat, på grund av brister i hur vissa av dem gör urval och utför sina kontroller.

Vi anser att den utökade roll som de attesterande organen fick 2015 och som innebär att de ska uttala sig om GJP-kostnadernas korrekthet var en positiv utveckling. När vi upprepade kontrollerna av transaktioner som redan hade kontrollerats av attesterande organ identifierade vi dock områden där det behövs ytterligare förbättringar av det slag som kommissionen angett.

Strategier och förfaranden för bedrägeribekämpning inom GJP

Bedrägeri är en handling eller underlåtenhet som begåtts uppsåtligen för att vilseleda och som resulterar i felaktiga utbetalningar. Vår revisionsmetod syftar till att kontrollera huruvida de granskade transaktionerna innehåller väsentliga oriktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på oavsiktliga fel. Varje år identifierar vi misstänkta fall av oegentligheter i GJP-kostnaderna vid vår transaktionsgranskning.

Både kommissionen och medlemsstaterna ansvarar för hanteringen av bedrägerifrågor när det gäller GJP-kostnaderna. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tillhandahåller utbildning och vägledning om bedrägeririsker för medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollorgan. Dessutom utreder kommissionens byrå för bedrägeribekämpning (Olaf) misstänkta fall av oegentligheter i samarbete med nationella utredningsorgan.

I februari 2019 inledde GD Jordbruk och landsbygdsutveckling ett pilotprojekt för att uppmuntra medlemsstaterna att använda Arachne, ett it-verktyg som kan hjälpa utbetalande organ att identifiera projekt, stödmottagare och entreprenörer där det föreligger risk för bedrägerier, intressekonflikter och oriktigheter för ytterligare bedömning. Ett liknande tillvägagångssätt finns redan när det gäller sammanhållningskostnaderna.

Vi konstaterade följande:

• Senast GD Jordbruk och landsbygdsutveckling hade uppdaterat sin analys av bedrägeririsken var 2016.
• Varken Olaf eller GD Jordbruk och landsbygdsutveckling bedömde medlemsstaternas åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier i samband med GJP-kostnaderna.
• I mars 2020 deltog tolv utbetalande organ i nio medlemsstater i Arachne-pilotprojektet.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• oftare uppdaterar sin analys av bedrägeririskerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken,
• analyserar medlemsstaternas bedrägeriförebyggande åtgärder,
• sprider bästa praxis när det gäller användningen av Arachne för att ytterligare uppmuntra de utbetalande organen att använda verktyget.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Naturresurser finns i kapitel 6 i vår årsrapport för 2019.

Säkerhet och medborgarskap

Totala kostnader: 3,3 miljarder euro

Vår revision

Inom detta utgiftsområde ingår olika politikområden vars gemensamma mål är att stärka EU-medborgarskapet och bidra till att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

Förvaltningen av genomförandet av Säkerhet och medborgarskap delas i hög grad mellan medlemsstaterna och kommissionens GD Migration och inrikes frågor. De viktigaste fonderna under denna rubrik är följande:

• Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), vars syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor.
• Fonden för inre säkerhet, som finansierar samarbete för att förebygga och bekämpa brottslighet inom EU och förvaltningen av EU:s yttre gränser.

År 2019 stod de två fonderna för knappt hälften (45 %) av EU:s kostnader på detta område.

Kostnaderna för 14 decentraliserade byråer som arbetar med att genomföra viktiga EU-prioriteringar inom områdena migration och säkerhet, rättsligt samarbete och hälsofrågor står för ytterligare 29 %. Vi rapporterar separat om EU:s byråer i våra särskilda årsrapporter och i en årlig sammanfattning kallad Årsrapport om EU:s byråer för budgetåret 2019.

År 2019 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,0 miljarder euro (se figur 1).

Våra iakttagelser

För 2019 granskade vi utvalda system som gällde de viktigaste politikområdena inom detta utgiftsområde, inbegripet arbete som nationella revisionsmyndigheter utfört avseende Amif och Fonden för inre säkerhet, och undersökte ett litet antal transaktioner.

Alla granskade revisionsmyndigheter hade tagit fram och tillämpat detaljerade förfaranden av tillräcklig kvalitet för att kunna rapportera i enlighet med reglerna. I en del fall, till exempel när det gällde minsta täckning vid delurval, konstaterade kommissionen att revisionsmyndigheternas arbete var otillräckligt. Vi identifierade ytterligare brister i deras arbete, även om de inte var väsentliga.

Vad beträffar kommissionens vägledning till dessa revisionsmyndigheter noterade vi att metoden för användning av icke-statistiska urval behöver klargöras ytterligare. Vi konstaterade också att vissa revisionsmyndigheter skilde sig åt i hur de definierade ”mellanliggande betalning”. Detta påverkade jämförbarheten i deras revisionsresultat.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

Generellt bekräftade informationen om de underliggande transaktionernas korrekthet i GD Migration och inrikes frågors och GD Rättsliga frågor och konsumentfrågors årliga verksamhetsrapporter våra iakttagelser och slutsatser.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• utfärdar riktlinjer till medlemsstaternas revisionsmyndigheter om urval och beräkning av felprocenten,
• instruerar dem att dokumentera sitt arbete ordentligt.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Säkerhet och medborgarskap finns i kapitel 7 i vår årsrapport för 2019.

Europa i världen

Totala kostnader: 10,1 miljarder euro

Vår revision

I detta utgiftsområde ingår kostnader för utrikespolitik, främjande av EU:s värderingar utomlands, stöd till EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden).

Kostnaderna för Europa i världen genomförs

• direkt av ett antal av kommissionens generaldirektorat, främst GD Internationellt samarbete och utveckling och GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar, antingen från huvudkontoret i Bryssel eller via EU:s delegationer i mer än 150 mottagarländer,
• indirekt av stödmottagande länder eller internationella organisationer med hjälp av en mängd olika samarbetsinstrument och genomförandemetoder.

År 2019 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 8,2 miljarder euro (se figur 1).

Våra iakttagelser

År 2019 fann vi elva fel med en ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Vi fann även elva andra fall där rättsliga och finansiella bestämmelser inte hade efterlevts.

I transaktioner avseende budgetstöd och projekt som genomförts av internationella organisationer enligt den hypotetiska strategin (där en del av de kostnader som inte berättigar till EU-finansiering kan finansieras av andra givare inom ramen för en gemensamt medfinansierad åtgärd) förekom fel i mindre utsträckning. För 2019 upptäckte vi inga fel inom dessa områden.

GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2019 lät GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar en extern entreprenör genomföra den femte undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel för att uppskatta omfattningen av de fel som undgått alla de förvaltningskontroller som ska förhindra eller upptäcka och korrigera fel inom hela dess ansvarsområde.

För tredje året i rad gjordes uppskattningen i studien att den totala procentsatsen för kvarstående fel låg under kommissionens egen väsentlighetsgräns på 2 %.

Kommissionens undersökning av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision. Vi fortsätter att ha betänkligheter kring tillförlitligheten i studiens resultat.

När det gäller omkring hälften av transaktionerna i urvalet bygger undersökningen dessutom helt eller delvis på tidigare kontrollarbete. Entreprenören gör inga eller begränsade kontroller av dessa transaktioner utan förlitar sig på tidigare gjort arbete. Syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel är att identifiera fel som inte upptäckts vid tidigare kontroller. Genom att tidigare kontrollarbete används i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel mäts inte sådana fel fullt ut.

Vi har tidigare rapporterat i våra årsrapporter för 2017 och 2018 om begränsningar i metoden för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel. Det ledde till att vi för revisionsförklaringarna 2018 och 2019 gjorde ytterligare kontroller på områden där vi hade funnit sådana begränsningar. Vi valde slumpvis ut sex transaktioner från tidigare undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel – ett genomsnitt på två transaktioner per besökt EU-delegation. Tre av dem innehöll fel.

Vi hade tidigare rekommenderat kommissionen att öka viktningen av bidrag med direkt förvaltning i urvalet för uppskattning av procentsatsen för kvarstående fel, med anledning av deras relativt höga risk för fel. Som svar införde GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar ytterligare en felprocent för bidrag med direkt förvaltning (”felprocenten för bidrag”). För denna procentsats tillämpades dock en lägre konfidensnivå (80 %) än för procentsatsen för kvarstående fel totalt (95 %). Det ledde till en mindre exakt uppskattning av felet för bidrag med direkt förvaltning, trots den högre risk som direkt förvaltning är förknippad med.

Granskning av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport

Vid vår granskning av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport för 2019 fann vi ingen information som skulle kunna motsäga våra granskningsresultat. GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar tog dock inte upp begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, som bildar ett viktigt underlag för generaldirektörens revisionsförklaring.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• upplyser om begränsningarna hos undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel i GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport för 2020 och i framtida årliga verksamhetsrapporter,
• höjer den konfidensnivå som GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar använder i sin metod för att beräkna felprocenten för bidrag till samma nivå som tillämpas på resten av populationen i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, så att den högre risk som direkt förvaltning är förknippad med återspeglas mer exakt,
• identifierar återkommande feltyper, som moms och tidsregistrering, och stärker kontrollerna av dessa fel.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europa i världen finns i kapitel 8 i vår årsrapport för 2019.

Administration

Totala kostnader: 10,4 miljarder euro

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och organ: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten.

År 2019 uppgick institutionernas och organens kostnader för administration till totalt 10,4 miljarder euro (se figur 1). I beloppet ingick kostnader för personal (cirka 60 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och it.

En extern revisor granskar vår egen årsredovisning. Varje år offentliggörs revisionsuttalandet och granskningsrapporten i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
10,4 miljarder euro	Nej – innehöll inte väsentliga fel 2019 eller 2018

För 2019 granskade vi utvalda övervaknings- och kontrollsystem vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska datatillsynsmannen. Vi granskade också 45 transaktioner.

Liksom tidigare år uppskattar vi att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen.

Vi fann inga specifika problem när det gällde rådet, domstolen, Europeiska utrikestjänsten, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen eller revisionsrätten. Vad beträffar kommissionen konstaterade vi färre fel än tidigare år när det gäller personalkostnader och byrån för löneadministration och individuella ersättningars (PMO) förvaltning av familjetillägg. När det gäller Europaparlamentet upptäckte vi fel i en betalning till ett politiskt parti. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har ännu inte tagit fram riktlinjer för känsliga befattningar i linje med sina normer för intern kontroll. Den har inte fastställt en definition av känsliga tjänster eller befattningar och inte heller gjort en riskanalys i syfte att införa begränsningskontroller och, i slutändan, en intern rörlighetspolicy. Vi konstaterade även att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén inte har gjort någon samlad riskbedömning sedan 2014.

Färre EU-tjänstemän och fler kontraktsanställda

Vi analyserade också hur personalsituationen vid EU:s institutioner och organ hade förändrats mellan 2012 och 2018. Vi konstaterade att de hade minskat antalet tjänster för tjänstemän (fast och tillfällig personal) med 1 409 (3 %) och samtidigt gradvis ökat antalet kontraktsanställda från 8 709 till 11 962. Under denna period ökade de kontraktsanställdas andel i prognoserna för den totala personalstyrkan från 17 % till 22 %.

Antalet ytterligare kontraktsanställda som anställts under året skiljer sig betydligt åt mellan institutionerna. Delvis speglar detta hur nya uppgifter, som följer av snabbt förändrade prioriteringar och svar på särskilda eller akuta situationer såsom migrationskrisen, har ökat arbetsbördan på specifika områden.

Mellan 2012 och 2018 ökade de totala lönekostnaderna med 15 %, från 4 116 miljoner euro till 4 724 miljoner euro. Lönekostnaderna ökade med 12 % för fast och tillfälligt anställda och med 59 % för kontraktsanställda. De viktigaste orsakerna var ökningen av den totala personalstyrkan, den årliga indexeringen av lönerna, befordringar av personal och löneklassuppflyttningar inom lönegrader. När det gäller kontraktsanställda ökade även andelen anställda i de högre lönegraderna III och IV.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderade följande:

• Europeiska ekonomiska och sociala kommittén bör införa riktlinjer för hantering av känsliga befattningar baserade på en samlad riskbedömning som utmynnar i identifiering av begränsningskontroller som är anpassade till kommitténs storlek och karaktären på dess verksamhet.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Administration finns i kapitel 9 i vår årsrapport för 2019.

Europeiska utvecklingsfonden

Totala kostnader: 3,8 miljarder euro

Vår revision

EUF inrättades 1959 och är det främsta instrumentet för Europeiska unionens bistånd för utvecklingssamarbete till staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och till utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Det partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 för en period på 20 år (nedan kallat Cotonouavtalet) utgör den nuvarande ramen för EU:s förbindelser med AVS-länderna och utomeuropeiska länder och territorier. Det främsta målet med Cotonouavtalet är att minska och på sikt utrota fattigdomen.

För 2019 uppgick det totala värdet av de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,4 miljarder euro. Kostnaderna gäller åttonde, nionde, tionde och elfte EUF.

EUF förvaltas av kommissionen, utanför ramen för EU:s allmänna budget, och GD Internationellt samarbete och utveckling är huvudansvarigt generaldirektorat.

Våra iakttagelser

Räkenskaperna för 2019 ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna.

Vi drar också slutsatsen att EUF:s intäkter inte innehöll väsentliga fel.

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
3,4 miljarder euro	Ja	3,5 % (2018: 5,2 %)

För revisionen av transaktionernas korrekthet granskade vi ett urval av 126 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Urvalet omfattade 17 transaktioner avseende förvaltningsfonden Bêkou och förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, 89 transaktioner som hade bemyndigats av 19 EU-delegationer och 20 betalningar som hade godkänts av kommissionens huvudkontor.

Eftersom delar av vår granskade population omfattades av GD Internationellt samarbete och utvecklings undersökning från 2019 av procentsatsen för kvarstående fel tog vi med ytterligare 14 transaktioner i vårt urval på vilka vi, efter justering, tillämpade resultatet av undersökningen. Urvalets totala storlek var därmed 140 transaktioner, vilket överensstämmer med vår säkerhetsmodell. När vi upptäckte fel i transaktionerna analyserade vi de berörda systemen för att identifiera brister.

Liksom tidigare år begick kommissionen och dess genomförandepartner fler fel i transaktioner som gällde programkostnadsförslag, bidrag, överenskommelser om medverkan med internationella organisationer och delegeringsöverenskommelser med EU-medlemsstaternas samarbetsorgan än i andra former av stöd (t.ex. de som omfattar byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt). Av de 65 transaktioner av denna typ som vi granskade innehöll 25 (38 %) kvantifierbara fel, och dessa stod för 71,7 % av den uppskattade felnivån. På två områden innehöll de granskade transaktionerna inga fel. Det handlade om budgetstöd (sju granskade transaktioner) och transaktioner där den så kallade hypotetiska strategin hade tillämpats i projekt med flera givare som genomförts av internationella organisationer (13 granskade transaktioner).

Förebyggande och korrigerande åtgärder

När det gällde nio fel som hade en ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget (och sex andra fel) hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan den godkände kostnaderna. Om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån ha varit 1,4 procentenheter lägre. Vi hittade fyra andra transaktioner med fel som borde ha upptäckts av de externa revisorerna och tillsynsmännen. Dessa fall bidrar med 0,4 procentenheter till den uppskattade felnivån.

GD Internationellt samarbete och utvecklings undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2019 lät GD Internationellt samarbete och utveckling en extern entreprenör genomföra den åttonde undersökningen av den kvarstående felprocenten för att uppskatta omfattningen av de fel som undgått alla förvaltningskontroller som ska förhindra eller upptäcka och korrigera fel inom hela dess ansvarsområde. I 2019 års undersökning av den kvarstående felprocenten ökade GD Internationellt samarbete och utveckling urvalsstorleken från 240 till 480 transaktioner. Det gjorde att den kunde presentera separata felprocentsatser för kostnader som finansierats från EU:s allmänna budget och för utgifter som finansierats av EUF, utöver den övergripande felprocenten för de båda tillsammans. För fjärde året i rad gjordes uppskattningen i studien att den totala procentsatsen för kvarstående fel låg under kommissionens egen väsentlighetsgräns på 2 %.

Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision utan bygger på GD Internationellt samarbete och utvecklings metod för att uppskatta den kvarstående felprocenten och vägledningen för detta. Liksom tidigare år identifierade vi begränsningar som bidrog till att procentsatsen för kvarstående fel underskattades. Även i undersökningarna från de tre föregående åren fanns det brister och rapporterades en procentsats för kvarstående fel under väsentlighetsgränsen.

För mer än hälften av transaktionerna (58 %) bygger undersökningen dessutom helt eller delvis på tidigare kontrollarbete. Entreprenören gör inga eller begränsade kontroller av dessa transaktioner utan förlitar sig på tidigare arbete som utförts inom GD Internationellt samarbete och utvecklings kontrollram. Att förlita sig alltför mycket på tidigare kontrollarbete strider mot syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, som är att identifiera de fel som har undgått just dessa kontroller.

Prestationsaspekter

Vår revision gjorde att vi inte bara kunde granska transaktionernas korrekthet utan också göra iakttagelser om prestationsaspekter på de utvalda transaktionerna. Vi utförde kontroller, baserade på ett antal revisionsfrågor, av projekt som antingen hade slutförts eller var nära att slutföras och gjorde enskilda iakttagelser om projekt i de fall det var relevant för vår övergripande revision.

Under våra kontroller på plats såg vi projekt där finansieringen hade använts ändamålsenligt och bidragit till att projektmålen uppnåddes. Men vi konstaterade även fall där åtgärdens effektivitet och ändamålsenlighet hade äventyrats, eftersom de upphandlade varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna inte användes som planerat eller projektets hållbarhet inte hade säkerställts.

Granskning av GD Internationellt samarbete och utvecklings årliga verksamhetsrapport

Vi anser att avsaknaden av reservationer i GD Internationellt samarbete och utvecklings årliga verksamhetsrapport för 2019 inte är motiverad och att den delvis beror på begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

För första gången tillämpade kommissionen dessutom en regel som säger att en reservation inte behövs om det enskilda utgiftsområde som den skulle omfatta står för mindre än 5 % av de totala betalningarna och har en ekonomisk inverkan på mindre än 5 miljoner euro. Därför görs inte längre reservationer på vissa områden som tidigare år, trots att riskerna kvarstår.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ytterligare förbättrar den metod och vägledning som används i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel för att åtgärda de problem som vi har identifierat i rapporten i syfte att göra den felprocent som rapporteras i undersökningen tillförlitligare,
• utfärdar reservationer för alla områden som konstateras ha en hög risknivå, oavsett deras andel av de totala kostnaderna och ekonomiska inverkan.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten för 2019 om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s administration och ekonomiska förvaltning, verka för ansvarsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Som anges i vår strategi för 2018–2020 har vi föresatt oss att bedöma möjligheterna att använda information om laglighet och korrekthet som granskningsobjekt lämnar, vilket innebär att vi i framtiden avser att basera vårt revisionsuttalande på kommissionens (förvaltnings)förklaring där så är möjligt. Vi har dock stött på svårigheter, till exempel när det gäller tillgången till tillförlitlig information i rätt tid, vilket för närvarande hindrar framsteg.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi bedömer om centrala redovisningsrutiner fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de intäkts- och betalningstransaktioner som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera att transaktioner är lagliga.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Transaktionerna i urvalen granskas i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade bygg- och anläggningsarbeten eller tjänster), så att vi får bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen enligt reglerna inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för den totala EU-budgeten och för varje område där vi gör en särskild bedömning.
• Vi använder en väsentlighetsgräns på 2 % i vårt uttalande. Vi tar också hänsyn till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Om vi anser att felnivån är väsentlig i de granskade transaktionerna måste vi bestämma om felet är ”av avgörande betydelse”. Vi kan anse att det är av avgörande betydelse av olika skäl, till exempel när vi hittar det i en betydande del av den granskade populationen. Om så är fallet utgör det grund för ett uttalande med avvikande mening. Sedan 2016 identifierar vi lågrisk- och högriskområden i EU-budgeten. När högriskkostnader som innehåller väsentliga fel utgör en betydande del av den granskade populationen anser vi att felet är av avgörande betydelse och gör då ett uttalande med avvikande mening.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: http://www.eca.europa.eu.
Mer information om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 Revisionsmetod i kapitel 1 i vår årsrapport för 2019.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

PDF	ISBN 978-92-847-5289-8	doi:10.2865/411219	QJ-02-20-696-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-5264-5	doi:10.2865/46347	QJ-02-20-696-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen 2020.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (där uppgifterna nämns) anges:

S. *: © Europeiska unionen, 2020, Europeiska revisionsrätten.

S. *: © Europeiska unionen, 2013, Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (K1-byggnaden, 1988) och Jim Clemes (K2-byggnaden, 2004, och K3-byggnaden, 2013).

S. *: © Europeiska unionen, 2018, Europaparlamentet/Mathieu Cugnot.

S. * (till vänster): © Europeiska unionen, 2015/Angelos Tzortzinis.

S. * (till höger): © Europeiska unionen, 2011/Philippe Terasse.

S. *: © Europeiska unionen, 2020/Etienne Ansotte.

S. *: © Europeiska unionen, 2019, Europeiska revisionsrätten.

S. *: © Europeiska unionen, 2020, Europeiska revisionsrätten.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

S. *: © Shutterstock/Rawpixel.com.

S. *: © Shutterstock/Nopphon_1987.

S. * (överst till vänster): © Shutterstock/Pressmaster.

S. * (överst till höger): © Shutterstock/geniusksy.

S. * (nederst): © Shutterstock/MONOPOLY919.

S. * (till vänster): © Shutterstock/Jaggat Rashidi.

S. * (till höger): © Shutterstock/Pagina.

S. * (till vänster): © Shutterstock/MMCez.

S. * (till höger): © Shutterstock/Ekaterina Kondratova.

S. * (till vänster): © Shutterstock/stockphoto mania.

S. * (till höger): © Shutterstock/Riccardo Mayer.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.