Vår verksamhet 2021
Europeiska revisionsrättens årliga verksamhetsrapport
Europeiska revisionsrätten
Vilka vi är
- Vi är Europeiska unionens externa revisor.
- Vår institution inrättades genom Brysselfördraget 1975 och inledde sitt arbete i oktober 1977.
- Vi blev en fullvärdig EU-institution genom Maastrichtfördraget 1993.
- Vi har vårt säte i Luxemburg.
- Revisionsrättens kollegium består av 27 ledamöter, en från varje EU-medlemsstat, som utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.
- Vi har cirka 900 anställda från alla länder i EU.
Vad vi gör
- Vi kontrollerar att EU har tillförlitliga räkenskaper och tillämpar de finansiella reglerna korrekt samt att EU:s politik och program uppnår de uppställda målen och ger valuta för pengarna.
- Vi bidrar till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och främja ansvarsskyldighet och öppenhet.
- Vi varnar för risker, gör revisionsuttalanden, lyfter fram brister och goda exempel samt erbjuder EU:s beslutsfattare och lagstiftare vägledning.
- Vi presenterar våra iakttagelser och rekommendationer för Europaparlamentet, rådet, nationella regeringar och parlament samt allmänheten.
Ordförandens inledning
Kära läsare,
under 2021 fortsatte covid-19-pandemin att vara en tung börda för Europeiska unionen och dess medlemsstater.
I dessa svåra tider tillhandahåller EU ekonomiskt stöd i en aldrig tidigare skådad omfattning. Utöver de traditionella budgetmedel som godkändes som en del av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 inledde EU initiativet NextGenerationEU, som är ett återhämtningspaket med kompletterande medel som baseras på skuldförbindelser.
Mot denna bakgrund antog vi i januari en ny strategi för 2021–2025 med fokus på tre strategiska mål. De kommer att vägleda oss när vi granskar EU:s finanser de närmaste åren, genomför nödvändiga förändringar av vår organisation och använder våra resurser ändamålsenligt och effektivt.
Denna verksamhetsrapport ger en översikt över vårt arbete under 2021, som var det första året då vi genomförde vår nya strategi. Den innehåller även information om revisionsrättens förvaltning, personal, revisionsstöd och finanser.
Trots den pågående pandemin har vi upprätthållit driftskontinuiteten under hela året och fortlöpande anpassat oss till förändrade arbetsvillkor.
Under 2021 offentliggjorde vi alla våra årsrapporter inom de officiella tidsfristerna. Vi offentliggjorde också 32 särskilda rapporter och översikter utan alltför stora förseningar.
EU-medborgarna, och våra institutionella intressenter och partner på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, kan fortsatt räkna med att vi kommer att förse dem med oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid där vi belyser vad som fungerar bra, påpekar vad som inte gör det och rekommenderar förändringar.
Vi står i solidaritet med Ukraina. Vi har i kraftfulla ordalag fördömt Rysslands invasion av Ukraina och organiserat humanitär hjälp till offren för den ryska aggressionen. Detta är mörka tider för Europa. Nu mer än någonsin måste EU visa enighet.
Vi hoppas att du har nytta av informationen i årets verksamhetsrapport.
Klaus-Heiner Lehne
ordförande
2021 i korthet
Vår verksamhet
Arbete under covid-19
Under 2021 fortsatte vi att arbeta i enlighet med de covid-19-relaterade rese- och folkhälsorestriktionerna. Vår förmåga att utföra revisioner på plats var fortfarande kraftigt begränsad. Vi fortsatte att förändra vårt arbetssätt och anpassa oss till den nya situationen.
Vår personal lyckades fortlöpande anpassa sig till förändrade arbetsvillkor och lärde sig snabbt nya verktyg. Det stod klart att vi vid behov snabbt kunde ändra våra arbetsmetoder och samtidigt fortsätta att tillhandahålla en ändamålsenlig offentlig revision i EU.
Vi lyckades leverera granskningsrapporter, yttranden och översikter i tid. Vi kom fram till meningsfulla slutsatser och lämnade relevanta rekommendationer, ibland efter att ha arbetat helt virtuellt. I framtiden kommer vi att sträva efter att framgångsrikt tillämpa erfarenheterna från de senaste två åren och öka mervärdet av och effektiviteten i våra besök på plats genom att kombinera dem med virtuellt arbete.
Vår nya strategi för 2021–2025
Under många år har vi använt fleråriga strategier för att lägga upp en långsiktig plan för vårt revisionsarbete, främja initiativ till organisatoriska förändringar för kontinuerliga förbättringar och fortsätta att gå i spetsen för utvecklingen av revision i den offentliga sektorn.
Vid utgången av 2021 hade vi slutfört det första året med vår nya strategi för 2021–2025. Våra strategiska mål för denna femårsperiod är att förbättra arrangemangen för ansvarsskyldighet, öppenhet och revision inom alla typer av EU-åtgärder, inrikta våra revisioner på de områden och teman där vi kan ge störst mervärde och tillhandahålla hög revisionssäkerhet i en utmanande och föränderlig miljö.
För att omsätta vår strategi i praktiken har vi kommit överens om genomförandeåtgärder för varje mål, tilldelat ansvarsområden och fastställt tidsfrister. År 2021 gjorde vi goda framsteg i fråga om flera åtgärder, särskilt när det gällde att
- se över vår årsrapport och vår metod för den revision inför revisionsförklaringen som ligger till grund för den,
- utarbeta en strategisk revisionsmetod för initiativet NextGenerationEU, inbegripet faciliteten för återhämtning och resiliens,
- utarbeta en handlingsplan mot bedrägerier,
- se över vårt system för arbetsplanering,
- fastställa relevanta prestationsindikatorer för att övervaka genomförandet av vår strategi,
- formulera en ny kommunikationsstrategi.
Revision av prestationen och korrektheten i EU:s åtgärder
Genom våra revisioner får EU-medborgarna och beslutsfattarna oberoende och objektiva rapporter om viktiga frågor för EU:s framtid som belyser vad som fungerar bra och vad som inte gör det.
I våra effektivitetsrevisioner granskas ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. De fokuserar på teman som speglar de problem som EU står inför, såsom
- hållbar och miljövänlig användning av naturresurser,
- tillväxt och inkludering,
- utmaningar som följer av migration och den globala utvecklingen,
- den inre marknaden och bankunionen,
- säkerställande av ett EU som det går att utkräva ansvar av och som är effektivt.
Syftet med effektivitetsrevisionerna är att hjälpa EU att uppnå sina politiska mål bättre.
Våra finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfondens (EUF) budget innehåller vår revisionsförklaring om årsredovisningens tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.
Vi kan också utföra utvalda regelefterlevnadsrevisioner för att granska EU:s budgeträkenskaper och ekonomiska förvaltning eller för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen för att uppbära och använda EU-medel uppfyller gällande EU-regler och nationella regler.
Slutligen är vi den externa revisorn för ett antal EU-byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag samt Europaskolorna.
Vi utför alla våra revisioner i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder för den offentliga sektorn.
Arbetsprogram
I vårt arbetsprogram för 2022+, som offentliggjordes i december 2021, anger vi våra revisionsprioriteringar för de kommande åren och redogör närmare för de 79 särskilda rapporter och översikter som vi planerar att offentliggöra 2022 och framåt.
Mer än två tredjedelar av de nya granskningsuppgifterna 2022 är tydligt anpassade till riktlinjerna i vår strategi för 2021–2025, särskilt till de områden och teman där vi kan tillföra mest mervärde. Våra fyra strategiska områden är: unionens ekonomiska konkurrenskraft, motståndskraften inför hot mot unionens säkerhet och respekten för de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten, klimatförändringar, miljö och naturresurser samt finanspolitik och offentliga finanser i unionen. Dessutom planerar vi att offentliggöra 16 rapporter om frågor som rör EU:s insatser med anledning av covid-19, såsom upphandling av vacciner, och en rad revisioner av faciliteten för återhämtning och resiliens (initiativet NextGenerationEU).
Vi utarbetar vårt arbetsprogram från ett oberoende, men inte isolerat, perspektiv. Vi vänder oss till våra institutionella intressenter, särskilt Europaparlamentet. Sedan 2015, då vi först tog initiativ till denna dialog, har antalet förslag från parlamentets utskott ökat stadigt: från 37 förslag 2015 till totalt 164 förslag till revisioner till arbetsprogrammet för 2022+. Nästan två tredjedelar av dessa förslag har helt eller delvis tagits med i pågående eller framtida arbete, och vissa har behandlats i våra senaste rapporter. För första gången fick vi dessutom också åtta förslag till revisioner från tio medlemsstaters ständiga representationer.
Revisionsarbete på fältet
Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Under normala förhållanden gör våra revisorer också ett stort antal besök hos Europeiska kommissionen – vårt huvudsakliga revisionsobjekt – och andra EU-institutioner samt hos byråer och organ, nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna, EU-delegationer i länder utanför EU och internationella organisationer som hanterar EU-medel.
I regel besöker vi också mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna följer vi verifieringskedjan och inhämtar direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos slutmottagarna. Under 2021 genomförde vi merparten av dessa kontroller virtuellt.
Vi strävar efter att slutföra de utvalda revisionerna inom 13 månader i enlighet med målet i EU:s budgetförordning.
Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Våra kontroller på plats inom EU samordnas vanligtvis med det högre revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.
Under större delen av 2021 begränsade reserestriktioner och folkhälsoåtgärder (gränsstängningar, karantänsregler, testkrav osv.) våra möjligheter att utföra granskningsarbete på fältet.
Jämfört med åren före covid-19 ägnade våra revisorer därför betydligt färre dagar åt granskning på plats. Totalt tillbringade de 857 dagar i medlemsstaterna och utanför EU, jämfört med 1 190 dagar 2020 och 3 605 dagar 2019. De tillbringade dessutom 299 dagar vid EU:s institutioner, decentraliserade byråer och organ runtom i EU, gemensamma företag, internationella organisationer som FN och OECD samt privata revisionsföretag. Motsvarande siffror för 2020 och 2019 var 627 respektive 2 504 dagar.
Samtidigt kompenserade vi för de begränsade kontrollerna på plats genom ökad användning av distansrevision och elektronisk insamling av bevis. Vi använde videokonferensverktyg och annan informationsteknik, till exempel säkert utbyte av uppgifter och dokument, för att kommunicera med våra granskningsobjekt.
Våra rapporter
Våra granskningsrapporter, översikter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De hjälper Europaparlamentet och rådet att övervaka och granska hur EU:s politiska mål uppnås och ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt i samband med det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
Särskilda rapporter och översikter
Under 2021 offentliggjorde vi 32 särskilda rapporter och översikter som behandlade många av de utmaningar som EU står inför inom sina olika utgiftsområden och politikområden. De handlade bland annat om klimatåtgärder, miljö, digitalisering, migration, kapitalmarknadsunionen och rättsstatsprincipen, för att bara nämna några. Två av rapporterna var covid-19-relaterade, den ena gällde EU:s folkhälsoinsatser och den andra flygpassagerares rättigheter. Vi började också granska återhämtningsinitiativet NextGenerationEU, särskilt faciliteten för återhämtning och resiliens.
I våra särskilda rapporter granskar vi om målen för de utvalda EU-åtgärderna och EU-programmen har uppfyllts, om resultaten har uppnåtts på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och om EU-åtgärderna har tillfört ett mervärde, det vill säga om de har lett till att mer har uppnåtts än vad som vore möjligt med enbart nationella åtgärder. I dessa rapporter ger vi också rekommendationer och pekar på sätt att spara pengar, arbeta bättre, undvika slöseri eller uppnå de förväntade politiska målen på ett ändamålsenligare sätt.
Syftet med våra översikter är att ge en bakgrundsbeskrivning och en analys, ofta med ett övergripande perspektiv och baserat på tidigare revisionsarbete eller andra allmänt tillgängliga uppgifter. Vi kan även använda dem för att presentera vår analys av områden eller frågor som vi ännu inte har granskat eller för att fastställa fakta om specifika ämnen eller problem. Till skillnad från revisioner behandlar de inte bedömningsfrågor och innehåller inte heller ett revisionsuttalande.
På följande sidor ges en inblick i vårt arbete och exempel på särskilda rapporter från 2021 inom olika politikområden.
Hållbar användning av naturresurser
Särskild rapport 16/2021 Den gemensamma jordbrukspolitiken och klimatet – hälften av EU:s klimatutgifter, men jordbrukets utsläpp minskar inte
Livsmedelsproduktionen står för 26 % av de globala växthusgasutsläppen. Jordbruket, särskilt djuruppfödningssektorn, står för merparten av dessa utsläpp. Sedan 2013 är klimatåtgärder ett av de främsta målen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Kommissionen avsatte över 100 miljarder euro – mer än en fjärdedel av den totala GJP-budgeten – för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna under perioden 2014–2020.
Vi bedömde om GJP stödde metoder för att begränsa klimatförändringarna med potential att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Vi undersökte även om GJP gav incitament till att använda ändamålsenliga begränsningsmetoder på ett bättre sätt under perioden 2014–2020 än under 2007–2013.
Vi konstaterade att de 100 miljarder euro i GJP-medel som avsatts till klimatåtgärder under 2014–2020 inte hade haft någon större inverkan på jordbruksutsläppen som förändrats obetydligt sedan 2010. De flesta av de begränsningsåtgärder som får GJP-stöd har liten potential att begränsa klimatförändringarna. GJP finansierar sällan åtgärder med stor potential att begränsa klimatförändringarna.
Vi rekommenderade kommissionen att vidta åtgärder och se till att GJP minskar utsläppen från jordbruket, vidta åtgärder för att minska utsläppen från odlade dränerade organiska jordarter och rapportera regelbundet om GJP:s bidrag till begränsning av klimatförändringarna.
Investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering
Särskild rapport 15/2021 Flygpassagerares rättigheter under covid-19-pandemin: centrala rättigheter har inte skyddats trots kommissionens insatser
Under de senaste tre årtiondena har resandet i Europa ökat explosionsartat. EU har utvecklat ett enhetligt skydd av passagerares rättigheter. Covid-19-krisen har haft stor inverkan på många ekonomiska sektorer, och rese- och turismsektorerna var bland de första som drabbades direkt. Detta ledde till många inställda flygningar, vilket fick till följd att drabbade passagerare begärde ersättning. Flygbolag och paketresearrangörer fick allvarliga likviditetsproblem, och medlemsstaterna gav dem historiskt högt stöd.
Vi bedömde hur covid-19-krisen påverkade flygpassagerares rättigheter och huruvida flygpassagerares rätt till information och ersättning hade skyddats. Vi undersökte också hur medlemsstaterna stödde flygbolag med statligt stöd och huruvida detta stöd var kopplat till skyddet av passagerares rättigheter.
Vi konstaterade att covid-19-krisen tydligt visade att flygpassagerare inte hade fullständig kännedom om sina rättigheter och att det därför fanns en risk för att de skulle förlora pengar som de hade rätt till. Vi konstaterade också att kommissionens tillfälliga ram för statligt stöd underlättade tillhandahållandet av historiskt höga nivåer av statligt stöd från medlemsstaterna till flygbolag och paketresearrangörer som uppgick till 34,7 miljarder euro. Kommissionen var tydlig med att medlemsstaterna kunde koppla skyddet av flygpassagerares rättigheter till statligt stöd, men detta var inte fallet när det gällde stöd till flygbolag. Vi konstaterade vidare att kommissionen försökte skydda flygpassagerares rättigheter men att den hade begränsade verkställande befogenheter.
Vi rekommenderade kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa bättre skydd av och information om flygpassagerares rättigheter, samarbeta med medlemsstaterna för att hitta sätt att förbättra samordningen dem emellan och vidta ytterligare åtgärder för att närmare koppla statligt stöd till flygbolag till ersättning för passagerare, vidta åtgärder för att förbättra verktyg och lagstiftning för att skydda flygpassagerares rättigheter och överväga om rekommendationerna i denna rapport var relevanta även för andra transportsätt.
Yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa
Särskild rapport 08/2021 Frontex stöd till förvaltningen av de yttre gränserna: hittills inte tillräckligt ändamålsenligt
Genom Schengenkonventionen inrättades ett gemensamt område för rörlighet mellan signatärstaterna utan inre gränskontroller. Övervakning och kontroll av områdets yttre gränser är avgörande för att underlätta den fria rörligheten för personer och varor inom området samtidigt som man strävar efter att garantera den inre säkerheten och förebygga potentiella hot vid gränserna. År 2016 blev Frontex Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och fick befogenheter att underlätta en integrerad förvaltning av EU:s yttre gränser där medlemsstaterna behåller ansvaret.
År 2019 stärktes dess befogenheter ytterligare, då det övergick från en stödjande och samordnande roll till en operativ roll. Det medförde en exponentiell ökning av resurserna genom införandet av en stående operativ personalstyrka på 10 000 personer fram till 2027 med en genomsnittlig budget på 900 miljoner euro per år.
Vi bedömde om Frontex utförde sina primära verksamheter på ett ändamålsenligt sätt för att bidra till genomförandet av en europeisk integrerad gränsförvaltning. Vi undersökte också dess beredskap att fullgöra sitt nya och utvidgade mandat.
Vi konstaterade att Frontex stöd till medlemsstater/Schengenassocierade länder i kampen mot olaglig invandring och gränsöverskridande brottslighet inte var tillräckligt ändamålsenligt. Vi konstaterade också att Frontex inte fullt ut hade genomfört sitt mandat från 2016 och uppmärksammade flera risker i samband med Frontex mandat från 2019.
Vi rekommenderade Frontex och kommissionen att förbättra ramverket för informationsutbyte och den europeiska situationsbilden, uppdatera och genomföra den gemensamma integrerade modellen för riskanalys och säkra tillgången till andra informationskällor, utveckla potentialen i sårbarhetsbedömningen, förbättra Frontex operativa insatser och ta itu med de utmaningar som Frontex nya mandat innebär.
Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi
Särskild rapport 13/2021 EU:s insatser för att bekämpa penningtvätt i banksektorn är fragmenterade och genomförandet är otillräckligt
Penningtvätt handlar om att dölja det olagliga ursprunget för vinning av brottslig verksamhet genom att filtrera den genom den reguljära ekonomin. Europol uppskattar att värdet av misstänkta transaktioner inom Europa uppgår till hundratals miljarder euro, vilket motsvarar 1,3 % av EU:s bruttonationalprodukt.
EU antog sitt första direktiv mot penningtvätt 1991 för att motverka hot mot den inre marknaden som härrör från penningtvätt och därefter för att förhindra finansiering av terrorism. Det uppdaterades senast 2018. En förutsättning för att direktivet om bekämpning av penningtvätt ska fungera är att det genomförs på nationell nivå. Ett antal EU-organ har också viktiga funktioner, såsom kommissionen (utvecklar politik och övervakar införlivandet), Europeiska bankmyndigheten (utför analyser, utreder överträdelser av unionsrätten och fastställer standarder) och Europeiska centralbanken (utövar tillsyn av banker, där risker för penningtvätt och finansiering av terrorism ingår).
Vi bedömde om EU:s åtgärder i kampen mot penningtvätt inom banksektorn hade genomförts väl.
Vi konstaterade på det hela taget institutionell fragmentering och dålig samordning på EU-nivå när det gällde insatser för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och för att vidta åtgärder där risker identifierats. I praktiken sker tillsynen av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism fortfarande på nationell nivå, och EU:s regelverk för övervakning är otillräckligt för att säkerställa lika villkor.
Vi rekommenderade framför allt att risker för penningtvätt och finansiering av terrorism prioriteras tydligare, att en ram för rapportering av överträdelser av unionsrätten inrättas och att riktlinjer som underlättar ett standardiserat informationsutbyte mellan nationella tillsynsmyndigheter och tillsynsmyndigheter på EU-nivå utfärdas.
EU:s finansiering och förvaltning
Särskild rapport 10/2021 Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Europeiska unionens grundläggande värden. Jämställdhetsintegrering är ett sätt att uppnå jämställdhet genom ett aktivt främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män i alla skeden och på alla områden när politik utformas och genomförs. Kommissionen har åtagit sig att genomföra jämställdhetsintegrering, och Europaparlamentet och rådet har betonat behovet av att EU uppfyller sina åtaganden på hög nivå om jämställdhetsintegrering.
Kommissionen beskriver att utvecklingen mot att uppnå full jämställdhet ”går långsamt”. Europaparlamentet konstaterar att pandemin har förvärrat befintliga strukturella jämställdhetsbrister och har argumenterat för att jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering ska tillämpas i åtgärderna för återhämtning efter covid-19-krisen samt att lärdomar bör dras av tidigare ekonomiska krisers negativa effekter på jämställdheten.
Vi bedömde om jämställdhetsintegrering hade tillämpats i EU:s budget för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män från 2014 och framåt. Vi granskade särskilt om kommissionens ram till stöd för jämställdhetsintegrering var lämplig, om hänsyn hade tagits till jämställdhetsaspekter i EU:s budgetcykel och om jämställdhet hade integrerats i fem utvalda EU-finansieringsprogram.
Vi konstaterade att kommissionen ännu inte hade levt upp till sitt åtagande om jämställdhetsintegrering i EU:s budget. Kommissionens strategi för jämställdhet främjade inte tillämpning av jämställdhetsintegrering tillräckligt, och dess institutionella ram stödde ännu inte jämställdhetsintegrering fullt ut. Dessutom beaktades inte jämställdhet tillräckligt i EU:s budgetcykel, och kommissionen ägnade liten uppmärksamhet åt jämställdhetsanalys av den politik och de program vi undersökte.
Vi rekommenderade särskilt att den institutionella ramen till stöd för jämställdhetsintegrering stärks, att jämställdhetsanalyser av behov och effekter av EU:s finansieringsprogram och finansieringsinstrument genomförs, att jämställdhetsrelaterade mål och indikatorer används för att övervaka framstegen, att ett system för att spåra medel till stöd för jämställdhet utvecklas och att de resultat som uppnåtts i fråga om jämställdhet rapporteras årligen.
Årsrapporter och särskilda årsrapporter
I årsrapporterna redovisas i huvudsak resultaten av vårt arbete med revisionsförklaringen om Europeiska unionens budget och budgeten för Europeiska utvecklingsfonden (EUF), men de behandlar även prestationsaspekter och budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.
I de särskilda årsrapporterna redovisas vårt årliga revisionsarbete när det gäller EU:s byråer och andra unionsorgan, gemensamma företag och Europaskolorna.
Vi offentliggör även en rapport om ansvarsförbindelser som uppstått till följd av Gemensamma resolutionsnämndens (SRB) verksamhet.
Årsrapport om EU:s budget för budgetåret 2020
Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna som ligger till grund för räkenskaperna följer EU:s och medlemsstaternas finansiella regler.
Dessutom gör vi särskilda bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån (under)rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Vi analyserar också var och varför fel har uppstått, lämnar rekommendationer till förbättringar och undersöker om och hur våra tidigare rekommendationer har omsatts i praktiken.
Detta omfattande arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet i enlighet med vårt uppdrag enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
För budgetåret 2020 gjorde vi ett uttalande utan reservation om räkenskaperna och om EU:s intäkter.
EU:s kostnader för 2020 uppgick till 173,3 miljarder euro, vilket motsvarar 1,1 % av EU‑27:s och Förenade kungarikets sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).
Våra revisorer granskade ett urval av 728 betalningar som gjorts till stödmottagare inom alla utgiftsområden av en total granskningspopulation på cirka 148 miljarder euro. Det betyder att vi bedömde olika fall där EU:s pengar hade använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsstaterna och mottagare i länder utanför EU.
För budgetåret 2020 gjorde vi ett uttalande med avvikande mening om EU:s kostnader.
För budgetåret 2020 uppskattade vi att felnivån för kostnaderna som helhet låg mellan 1,8 % och 3,6 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, är 2,7 %, vilket var samma som för budgetåret 2019.
Anm.: Vi använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felnivån. Vi bedömer att felnivån i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den övre och undre felgränsen (närmare uppgifter finns i bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2020).
För budgetåret 2020 utgjorde högriskkostnader 59 % av vår granskningspopulation, vilket kan jämföras med 53 % förra året. Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 4,0 %, vilket kan jämföras med 4,9 % för budgetåret 2019.
EU:s kostnader kan delas in i två typer med olika riskmönster:
- Stödrättighetsbaserade betalningar med låg risk: Dessa betalningar bygger på att stödmottagarna uppfyller vissa (mindre komplexa) villkor: hit hör student- och forskningsstipendier (inom Konkurrenskraft), direktstöd till jordbrukare (Naturresurser) och löner och pensioner till EU:s personal (Administration).
- Kostnadsersättningar med hög risk: EU ersätter stödberättigande kostnader för stödberättigande verksamheter (med mer komplexa regler), till exempel forskningsprojekt (inom Konkurrenskraft), investeringar i regional utveckling och landsbygdsutveckling (Sammanhållning och Naturresurser) och utvecklingsbiståndsprojekt (Europa i världen).
förekom fel:
Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och
Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
Den underrubrik i den fleråriga budgetramen som oftast innehöll fel budgetåret 2020 var Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning som följdes av Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.
Anm.: Den uppskattade felnivån baseras på de kvantifierbara fel som vi påträffat, framför allt vid granskningen av ett urval av transaktioner. Vi använder statistiska standardmetoder för att göra urvalet och uppskatta felnivån (se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2020).
Som EU:s externa revisor har vi inte något mandat att utreda misstänkta bedrägerier. Våra revisioner syftar därför inte specifikt till att upptäcka bedrägerier. Ändå upptäcker våra revisorer med jämna mellanrum fall där vi misstänker att bedräglig verksamhet kan ha ägt rum.
Vi rapporterade 15 fall av misstänkta bedrägerier till Olaf som vi hade identifierat under vårt revisionsarbete 2021. Vi rapporterade sex sådana fall 2020. I vår årsrapport om EU-budgeten lämnar vi ytterligare information om karaktären på de misstänkta bedrägerifallen och om de efterföljande finansiella återkrav som Olaf rekommenderar.
I juni 2021 började vi också samarbeta med Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i enlighet med den administrativa överenskommelse som undertecknades den 3 september 2021. Vi rapporterade två fall till Eppo som vi hade upptäckt under revisionsarbetet 2021.
Årlig prestationsrapport
Vi delade upp vår årsrapport i två separata delar som ett tvåårigt pilotprojekt från och med årsrapporten för budgetåret 2019. Den andra delen av årsrapporten handlar om utgiftsprogrammen inom ramen för EU:s budget och deras prestation.
Vi granskade om och hur kommissionen och medlagstiftarna hade använt lärdomarna från tidigare fleråriga budgetramperioder för att förbättra utformningen av utgiftsprogrammen för perioden 2021–2027 och deras prestation.
Vi granskade även de resultat som uppnåtts inom EU:s program i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Vårt syfte var att fastställa hur mycket relevant prestationsinformation som fanns att tillgå och att med hjälp av den bedöma hur väl EU:s utgiftsprogram faktiskt hade presterat.
I detta sammanhang granskade vi den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som är kommissionens viktigaste prestationsrapport på hög nivå om EU-budgeten.
Vi följde även upp de revisionsrekommendationer som vi hade lämnat i särskilda rapporter som offentliggjorts 2017.
Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2020
Europeiska utvecklingsfonden (EUF), som inrättades 1959, var EU:s främsta instrument för att tillhandahålla bistånd för utvecklingssamarbete. EUF syftar till att utrota fattigdom och främja en hållbar utveckling i och en integrering av länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i världsekonomin. EUF finansieras av EU-medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) utanför EU:s allmänna budget. Den kommer att fortsätta att genomföras separat och vara föremål för separat redovisning fram till dess att den avslutas.
När det gäller den fleråriga budgetramen för 2021–2027 finansieras biståndet för utvecklingssamarbete till AVS-länderna och ULT genom EU:s budget.
För budgetåret 2020 gjorde vi liksom tidigare år ett uttalande utan reservation både om EUF:s räkenskaper och intäkter men ett uttalande med avvikande mening om EUF:s kostnader. Den uppskattade felnivån i kostnaderna var 3,8 % (3,5 % för budgetåret 2019).
Särskilda årsrapporter om EU-byråer
EU-byråerna är separata juridiska enheter som inrättas för att utföra specifika tekniska, vetenskapliga eller administrativa uppgifter som hjälper EU-institutionerna att utforma och genomföra sin politik. Det finns sammanlagt 43 byråer.
Anm.: Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) granskades inte 2020, eftersom de ännu inte var ekonomiskt självbestämmande. På kartan finns också den nyaste byrån Hadea (Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor) som inrättades den 1 april 2021. Samtidigt upphörde Chafea, och Inea och Easme döptes om till Cinea (Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö) respektive Eismea (Genomförandeorganet för Europeiska innovationsrådet samt för små och medelstora företag). Dessutom bytte GSA namn till EUSPA (Europeiska unionens rymdprogrambyrå) den 12 maj 2021.
Under budgetåret 2020 uppgick den totala budgeten för alla byråer som ingår i vårt mandat (exklusive SRB) till 3,7 miljarder euro, vilket motsvarar 2,2 % av EU:s allmänna budget för 2020. Motsvarande siffror för budgetåret 2019 var 3,3 miljarder euro respektive 2,2 %.
Sammantaget bekräftade vår revision av byråerna de positiva resultat som rapporterats föregående år. Vi gjorde uttalanden utan reservation om de 41 byråernas räkenskaper och om intäkterna. Vi godkände de betalningar som låg till grund för alla byråers räkenskaper, utom för byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer), byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) och byrån för cybersäkerhet (Enisa). För dessa tre byråer gjorde vi uttalanden med reservation, främst på grund av oriktigheter i samband med upphandlingsförfaranden och brister i delegeringsförfarandena för att godkänna budgettransaktioner.
Särskild årsrapport om gemensamma företag för budgetåret 2020
Gemensamma företag är EU:s offentlig-privata partnerskap med näringslivet, forskningsgrupper och medlemsstaterna. De gemensamma företagen spelar en viktig roll när det gäller att stödja marknadsdrivna projekt inom strategiska forsknings- och innovationsområden och därmed i genomförandet av EU:s forskningspolitik.
Åtta av de nio gemensamma företagen genomför särskilda forsknings- och innovationsåtgärder inom Horisont 2020-programmet på områdena transport, energi, hälsa, biobaserade industrier, elektroniska komponenter och system samt digital forskning. Det nionde gemensamma företaget, Fusion for Energy, finansieras av Euratom och ansvarar för Europas bidrag till den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter).
För budgetåret 2020 gjorde vi uttalanden utan reservation om räkenskaperna, intäkterna och betalningarna för samtliga gemensamma företag.
Liksom tidigare år innehöll dock revisionsuttalandet om årsredovisningen 2020 för det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E) en upplysning av särskild betydelse, framför allt för att uppmärksamma risken för ytterligare kostnadsökningar och förseningar i genomförandet av Iterprojektet.
Särskilda årsrapporter om Europaskolorna och Gemensamma resolutionsnämndens ansvarsförbindelser
Vi offentliggjorde vår årliga rapport om granskningen av de 13 Europaskolornas konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2020. Granskningen visade inte på några väsentliga fel i räkenskaperna, men vi kunde ändå inte bekräfta att skolornas ekonomiska förvaltning fullt ut följde deras budgetförordning och tjänsteföreskrifterna.
Vi rapporterar också årligen om Gemensamma resolutionsnämndens (SRB), rådets och kommissionens ansvarsförbindelser som uppstår till följd av att de utför sina uppgifter enligt förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. I vår rapport om budgetåret 2020 drar vi slutsatsen att SRB och kommissionen gjorde rimliga ansträngningar för att redovisa ansvarsförbindelser när de hade anledning att göra det.
Offentliggörandet av våra årsrapporter är också startskottet för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, då Europaparlamentet beslutar, på rekommendation av rådet, om kommissionen och andra organ har förvaltat EU:s budget på ett tillfredsställande sätt. Om så är fallet beviljas de ansvarsfrihet.
I oktober 2021 började vi presentera våra årsrapporter för 2020 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och rådets budgetkommitté. Därefter presenterade vi dem också för Europaparlamentet vid dess plenarsammanträde och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor).
Under 2021 presenterade vi dessutom våra årsrapporter för de nationella parlamenten och regeringarna i 20 medlemsstater.
Yttranden
Som EU:s oberoende externa revisor bidrar vi till att förbättra den ekonomiska förvaltningen genom att offentliggöra yttranden över kommissionens förslag till ny eller ändrad lagstiftning. I de fall där lagstiftningsförslagen medför betydande finansiella effekter kräver unionsrätten att vi yttrar oss. Övriga institutioner kan också begära att vi yttrar oss i andra särskilda frågor. Alla våra yttranden överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
År 2021 offentliggjorde vi två sådana yttranden. Det första gällde ett lagstiftningsförslag om inrättande av brexitjusteringsreserven. Det andra avsåg ändringar av befintliga regler för att öka förutsägbarheten för medlemsstaterna och förtydliga förfarandena för tvistlösning när egna medel görs tillgängliga.
Andra kommunikationsprodukter
Förhandsbeskrivningar av revisioner
Våra förhandsbeskrivningar av revisioner innehåller information om pågående (effektivitets)revisioner. De bygger på förberedande arbete som utförts och är avsedda som en källa till information för dem som är intresserade av den politik och/eller de program som granskas.
År 2021 offentliggjorde vi sex förhandsbeskrivningar av revisioner (14 år 2020).
Revisionsrättens tidskrift Journal
Varje nummer av revisionsrättens tidskrift Journal innehåller artiklar på ett visst tema, för det mesta med ett revisionsperspektiv, skrivna av medarbetare i och utanför EU:s institutioner.
År 2021 gav vi ut tre nummer om ”Strategy development in a rapidly changing world”, ”The new CAP creating new horizons” och ”Disasters and crisis management”.
Konferenser och webbinarier
Under 2021 anordnade vi också (eller var medarrangörer till) ett antal konferenser och webbinarier. Merparten av dessa evenemang hölls fortfarande på distans och var öppna för berörda parter.
Nedan ges fem exempel.
Under det portugisiska EU-ordförandeskapet anordnade Portugals högre revisionsorgan (Tribunal de Contas) och revisionsrätten en konferens på temat ”EU-medel – förvaltningskontroll och ansvarsskyldighet” i Lissabon den 21–22 juni 2021. Det var det första fysiska mötet i sitt slag sedan covid-19-pandemin bröt ut i början av 2020. Delegationer från de två revisionsorganen träffade företrädare på hög nivå för Portugal och diskuterade prioriteringar och utmaningar som ligger till grund för den fleråriga budgetramen och planen för återhämtning och resiliens, EU-finansiering och klimatomställningen, den digitala framtiden, de offentliga finansernas hållbarhet och förvaltning och kontroll av EU-medel.
Den 9 juli 2021 var revisionsrätten värd för en virtuell högnivåkonferens om ekonomisk styrning i EU. Konferensens syfte var att främja en diskussion om motståndskraften hos EU:s finansiella sektor och dess beredskap att möta nästa kris och stödja den ekonomiska återhämtningen. Valdis Dombrovskis, kommissionens verkställande vice ordförande, öppnade konferensen, i vilken framstående talare och panelmedlemmar från EU och internationella institutioner, medlemsstaterna, finanssektorn och den akademiska världen deltog.
Den 6 oktober 2021 anordnade revisionsrätten en hybridworkshop för att diskutera konferensen om Europas framtid med Federica Mogherini, rektor för Europeiska högskolan och EU:s tidigare utrikeschef och vice ordförande för Europeiska kommissionen. Hon lyfte fram flera aspekter av pandemin som hon ansåg skulle komma att styra diskussionerna om Europas framtid. Revisionsrättens personal uppmanades att framföra sina idéer om Europas framtid inte bara från sitt perspektiv som revisorer utan även som EU-medborgare.
Den 1 oktober 2021 hölls den åttonde konferensen om internationella finansmarknader, denna gång med titeln ”Utveckling av kapitalmarknaderna i Baltikum”, i Vilnius. Konferensen byggde på rekommendationerna och slutsatserna i särskild rapport 25/2020 Kapitalmarknadsunionen: en långsam start mot ett ambitiöst mål. Många talare på hög nivå, bland annat Litauens premiärminister Ingrida Šimonytė och Europeiska investeringsbankens ordförande Werner Hoyer, samlades för att diskutera hur man bäst utvecklar en inre marknad för kapital som ger medborgarna, företagen och regeringarna ändamålsenliga investerings- och finansieringsmöjligheter.
På FN:s klimatkonferens 2021 i Glasgow – COP26-toppmötet – stod revisionsrätten värd för två sidoevenemang: dels en diskussion om externa revisorers bidrag när det gäller att omsätta klimatambitioner i resultat, som anordnades tillsammans med Eurosai, dels ett evenemang om att rikta finansiering mot klimatanpassning, som anordnades tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB). Revisionsrättens ledamot Eva Lindström presenterade resultaten av revisionsrättens revision om hållbar finansiering, och EIB:s vice ordförande Ambroise Fayolle presenterade EIB:s nya anpassningsplan.
Innovation och digital revision
Revisionsrätten intensifierade sina insatser för att på bästa sätt använda modern teknologi och nya tekniker vid revision i syfte att leverera mer och bättre information till processen för ansvarsskyldighet. Revisionsrätten gjorde också ökad användning av teknik och data vid revision till en nyckelprioritering i sin strategi för 2021–2025.
I juli 2021 antog revisionsrätten sin utvecklingsplan för ökad användning av data och teknik vid revision. I planen fastställs mål för de kommande fem åren för att bättre utnyttja teknik till stöd för revisionsrättens revisionsmål.
Efter antagandet av denna plan tillsatte revisionsrätten ett nytt team kallat DATA (data och teknik för revision). DATA är ett centraliserat team av experter – främst datavetare och it-revisorer – som stöder granskningsteamen och ansvarar för att genomföra utvecklingsplanen inom hela revisionsrätten.
Under 2021 byggde vi upp teamet genom både extern och intern rekrytering, särskilt genom inkludering av datavetare från ECALab, revisionsrättens innovationslaboratorium. Detta är nästa steg i utvecklingen av tidigare ECALab-pilotprojekt och ECALab-tjänster.
Vårt fokus har skiftat till att leverera konkreta lösningar till våra revisorer i större skala, men behovet av forskning och innovation är fortfarande betydande. Genom ECALab och DATA-teamet har vi fortsatt att utforska tekniker som textutvinning, processutvinning och artificiell intelligens. Till exempel införde vi en tjänst för robotstyrd processautomation (RPA) för att erbjuda centraliserad och automatiserad insamling av revisionsbevis och öka hastigheten och tillförlitligheten vid nedladdning av styrkande handlingar. RPA användes i samband med 17 granskningsuppgifter.
Vi har deltagit aktivt i gruppen för ny teknik inom den interinstitutionella kommittén för digital omvandling, som arbetar med att införa teknik som artificiell intelligens, förstärkt verklighet eller blockkedjeteknik inom EU-institutionerna. I september 2021 beslutade vi att fokusera på att samarbeta med EU:s institutioner och organ för att utveckla en strategi för utnyttjande av teknik för distribuerade liggare i syfte att tillgodose våra särskilda behov.
ECALab fortsatte också att främja internationellt kunskapsutbyte genom TiNA, ett nätverk som startats av revisionsrätten och som sammanför yrkesverksamma från medlemsstaternas högre revisionsorgan för att dela och samarbeta om teknik och innovation för revision.
Kontakter med andra institutioner
Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet, nationella parlament och medlemsstaternas regeringar, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer.
Europaparlamentet
I mars 2021 bjöd utskottsordförandekonferensen in revisionsrättens ordförande till en diskussion om vår strategi för 2021–2025 och våra arbetsprogram för 2021+ och 2022+.
Ledamöter av revisionsrätten och granskningsteam bjuds regelbundet in till sammanträden i Europaparlamentets utskott och organ, särskilt till budgetkontrollutskottet, för att presentera resultaten av vårt arbete.
Under större delen av 2021 fortsatte Europaparlamentet att hålla sina plenar- och utskottssammanträden i hybridform. Trots de pandemirelaterade begränsningarna gjorde revisionsrätten 147 framträdanden inför Europaparlamentet, vilket är det högsta årliga antalet någonsin.
Totalt sett presenterade våra ledamöter 19 särskilda rapporter och fyra översikter för budgetkontrollutskottet under 2021. Revisionsrättens föredragande ledamöter deltog också i 13 utfrågningar i budgetkontrollutskottet om ansvarsfriheten för 2020 och fem utfrågningar om ansvarsfriheten för 2019.
Dessutom höll ledamöterna 46 presentationer av särskilda rapporter, översikter och yttranden för 17 andra parlamentsutskott. Några av presentationerna hölls för flera utskott när dessa var intresserade av samma rapport.
Europeiska unionens råd
Som regel behandlar rådets förberedande organ alla våra särskilda rapporter kort efter offentliggörandet men inte nödvändigtvis alla översikter och yttranden. År 2021 presenterade vi 28 särskilda rapporter och ett yttrande för två rådskommittéer (ekonomiska och finansiella kommittén och kommittén för finansiella tjänster) och 18 rådsarbetsgrupper.
Under 2021 deltog revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne och andra ledamöter av revisionsrätten också i sex möten med ständiga representanter vid Europeiska unionen. Rådets budgetkommitté uppmanade dessutom revisionsrättens ledning att presentera vår strategi för 2021–2025, arbetsprogrammen för 2021+ och 2022+, den digitala strategin för revision av byråerna och budgetförslaget för 2022.
Portugal: januari–juni 2021
Slovenien: juli–december 2021
De flesta möten i Europeiska unionens råd hölls på distans. Revisionsrättens ledamöter deltog dock i vissa fysiska möten, till exempel följande:
- I april 2021 presenterade revisionsrättens ledamot João Figueiredo revisionsrättens huvudbudskap från vårt arbete avseende miljön vid ett informellt rådsmöte med EU:s miljöministrar i Lissabon.
- I november 2021 träffade revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne och revisionsrättens ledamot Tony Murphy Sloveniens finansminister i dennes egenskap av Ekofinrådets ordförande innan årsrapporten för 2020 presenterades för EU:s finansministrar.
Nationella parlament och medlemsstaternas regeringar
Trots restriktionerna med anledning av den pågående pandemin presenterade vi under 2021 vårt arbete vid 97 möten med de nationella parlamenten i 21 medlemsstater. Dessa möten ägde huvudsakligen rum på plats (80 fysiska och 17 virtuella möten).
Revisionsrättens ledamöter och ledning presenterade vårt arbete vid 107 möten med medlemsstaternas regeringar och regeringsorgan i 20 medlemsstater under 2021. Dessa möten ägde huvudsakligen rum på plats (81 fysiska och 26 virtuella möten).
Europeiska kommissionen
Revisionsrättens ledamöter och kommissionsledamöter har regelbundna bilaterala kontakter om planerade och pågående granskningsuppgifter.
Sedan flera år är det också en väl etablerad praxis att våra ledamöter har ett årligt möte med sina motparter i Europeiska kommissionen.
År 2021 beslutade de dock att skjuta upp detta årliga möte på grund av den pågående covid-19-pandemin.
Samarbete med andra högre revisionsorgan
Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen
Vårt samarbete med de högre revisionsorganen i de 27 medlemsstaterna äger framför allt rum inom ramen för kontaktkommittén för de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen. Detta forum underlättar dialog och utbyte mellan EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och Europeiska revisionsrätten.
Under 2021 inledde vi – tillsammans med Belgiens och Tysklands högre revisionsorgan – ett samarbete om genomförandet av NextGenerationEU, särskilt om revision av genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna på EU-nivå och nationell nivå. Vårt initiativ togs emot mycket väl, eftersom revisorer och revisionschefer vid 18 högre revisionsorgan i medlemsstaterna utnyttjade möjligheten att träffas regelbundet och diskutera relevanta frågor och revisionsmetoder.
Under normala omständigheter sammanträder kontaktkommittén en gång om året. Men på grund av covid-19 sköts det årliga möte som enligt planerna skulle ha hållits i oktober 2020 upp till 2022. Revisionsrätten anordnade ett interimsmöte online, som hölls i november 2021.
I juli 2021 offentliggjorde vi för kontaktkommitténs räkning ett revisionskompendium om utmaningarna i samband med covid-19-pandemin. Kompendiet innehåller information om effekterna av och insatserna mot pandemin på nationell och överstatlig nivå och ger en översikt över det covid-19-relaterade revisionsarbete som utfördes och offentliggjordes 2020 av de högre revisionsorganen inom Europeiska unionen.
Detta var den fjärde upplagan av revisionskompendiet, som har blivit en årlig publikation från kontaktkommittén.
Plattformen för kunskapsutbyte och samarbete med andra högre revisionsorgan i EU om teknik och innovation för revision (TiNA), som vi startade i november 2020, har nu 498 registrerade användare från 26 högre revisionsorgan i EU, kommissionen och revisionsrätten.
Nätverket har anordnat tolv direktsända online-evenemang om ämnen som robotstyrd processautomation, processutvinning, blockkedjeteknik och cybersäkerhet med i genomsnitt 60 deltagare per tillfälle.
Högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU
Vi stöder också de högre revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo[*], Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet).
Under 2021 stödde vi Sigma (Support for Improvement in Governance and Management), ett gemensamt initiativ av OECD och Europeiska unionen, när workshoppar om revision av offentliga utgifter med koppling till covid-19 anordnades.
[*] Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
Intosai
Under 2021 fortsatte vi att delta aktivt i den verksamhet som Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai) bedriver. Som vice ordförande för kommittén för standarder för yrkesutövningen (PSC) bidrog vi med synpunkter till Intosais arbetsgrupp för strategisk planering och samarbetade aktivt med ordförandena för de övriga målen. I november 2021 deltog vi i Intosais virtuella styrelsemöte.
Vi deltog även i underkommittéerna för standarder för yrkesutövningen och andra av Intosais arbetsgruppers verksamheter och projekt, särskilt om miljörevision, stordata, finansiell modernisering och lagstiftningsreform samt utvärdering av offentlig politik och offentliga program. Vi deltog också i arbetsgruppen för Intosais professionalisering av revisorer och Intosais utvecklingsinitiativ.
Eurosai
Vi medverkade också aktivt i den verksamhet som bedrevs av Europeiska organisationen för högre revisionsorgan (Eurosai), Intosais europeiska regionala grupp, särskilt i arbetsgrupperna för miljörevision, informationsteknik och revision av medel som avsätts vid katastrofer samt arbetsgruppen för revision och etik.
Under 2021 fortsatte vi arbetet i projektgruppen ”Förberedelser för framtida risker och klimatkrisen: dags för revisionen att inta ett långsiktigt perspektiv?” (under gemensam ledning med Förenade kungarikets högre revisionsorgan) inom området framåtblickande och framväxande problem. Vi bidrog även aktivt till projektgruppen för revision av insatserna med anledning av covid-19.
Tillsammans med Eurosai anordnade vi ett sidoevenemang vid FN:s klimatkonferens COP26 om att omsätta klimatåtgärder i praktiken.
Vår förvaltning
Ledamöter
Revisionsrätten fungerar som ett kollegium av ledamöter, en från varje medlemsstat. Varje ledamot nomineras av sin nationella regering och utses sedan av rådet efter samråd med Europaparlamentet. Vi har ingen roll i processen för att nominera eller utse våra ledamöter.
Ledamöterna utses för en period av sex år som kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avger de en högtidlig försäkran om detta inför domstolen.
År 2021 utsåg rådet en ny polsk ledamot, Marek Opioła, som från och med den 1 februari 2021 fullföljer den förra ledamotens, Janusz Wojciechowskis, mandatperiod. Janusz Wojciechowski utnämndes till EU-kommissionär med ansvar för jordbruk 2019.
Vår portugisiska ledamot João Figueiredo avled tyvärr den 29 juni 2021. Nomineringsförfarandet för att fullfölja hans mandat pågick fortfarande i slutet av 2021.
Kollegiet sammanträdde vid 20 tillfällen under 2021. På grund av pandemin ägde de flesta av dessa sammanträden rum i hybridform, där vissa ledamöter deltog från revisionsrätten och andra på distans. Närvaron vid dessa sammanträden var 97 %. Ledamöterna deltog också i avdelnings- och kommittésammanträden (se även Revisionsavdelningar och kommittéer).
En gång om året håller våra ledamöter, generalsekreteraren och direktörerna ett tvådagarsseminarium för att diskutera viktiga frågor som rör revisionsrättens långsiktiga strategi, arbete och organisation.
Under revisionsrättens seminarium 2021 diskuterade ledamöterna följande centrala frågor:
- Revisionsförklaringens framtid.
- Instrumentet NextGenerationEU.
- Prestationsrapportens framtid.
- Lärdomar från covid-19-krisen.
- Revisionsrättens deltagande i konferensen om Europas framtid.
- Revisionsrättens kommunikationsstrategi.
- Arbetsprogrammet för 2022+.
Ordförande
Ordföranden ansvarar för institutionens strategi, planering och prestationsstyrning, kommunikation och mediekontakter, kontakter med andra institutioner, rättsliga frågor samt internrevision. Ordföranden företräder också revisionsrätten i dess yttre förbindelser.
Våra ledamöter väljer en ordförande bland sig för en period av tre år som kan förnyas. Den valda personen tar sedan över rollen som den främste bland jämlikar (primus inter pares), är ordförande vid revisionsrättens sammanträden och ser till att revisionsrättens beslut verkställs.
Klaus-Heiner Lehne valdes till ordförande i september 2016 och blev omvald i september 2019.
Anm.: Situationen i februari 2022.
Revisionsavdelningar och kommittéer
Ledamöterna placeras i en av fem revisionsavdelningar, där merparten av granskningsrapporterna, översikterna och yttrandena antas. Revisionsavdelningarna fördelar uppgifterna bland sina ledamöter. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter inför avdelningen och revisionsrätten. Revisionsarbetet utförs av professionella revisorer som arbetar för det direktorat som är knutet till varje revisionsavdelning.
Ledamöterna i varje revisionsavdelning väljer en doyen för en period av två år som kan förnyas. I december 2021 var följande ledamöter doyen i de fem revisionsavdelningarna: Samo Jereb, Iliana Ivanova, Bettina Jakobsen, Mihails Kozlovs och Tony Murphy.
Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten behandlar revisionsrättens riktlinjer, normer och metoder för revision, revisionsstöd och revisionsutveckling samt kontroll av revisionskvaliteten. Den består av en ledamot från varje revisionsavdelning och har Jan Gregor som ordförande.
Förvaltningskommittén och, i förekommande fall, kollegiet av ledamöter, som båda leds av ordföranden, fattar beslut i allmänna strategiska och administrativa frågor. Förvaltningskommittén består av ordföranden, doyenen i varje avdelning, ordföranden för kommittén för kontroll av revisionskvaliteten och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner (i december 2021 var det Rimantas Šadžius).
Under 2021 höll avdelningarna 95 sammanträden, förvaltningskommittén tolv sammanträden och kommittén för kontroll av revisionskvaliteten nio sammanträden. På grund av pandemin ägde de flesta av dessa sammanträden rum i hybridform. Närvaron vid dessa sammanträden var 98 %, 96 % respektive 96 %.
Det finns även andra kommittéer, till exempel etikkommittén (med Joëlle Elvinger som ordförande), internrevisionskommittén (med Ivana Maletić som ordförande) och rådgivande panelen för framsynthet (där Helga Berger var ordförande i december 2021).
Revisionsrättens högsta ledning inbegriper generalsekreteraren och direktörerna. Det finns totalt tio direktorat, varav fem är knutna till revisionsavdelningarna, ett till kommittén för kontroll av revisionskvaliteten, ett till ordföranden och tre till generalsekreteraren.
Den 1 januari 2021 tillträdde Zacharias Kolias som revisionsrättens generalsekreterare för en period på sex år.
Anm.: Situationen i februari 2022.
Prestationsmätning
Vi använder ett antal kritiska prestationsindikatorer (KPI) för att informera ledningen om framstegen mot våra strategiska mål, stödja beslutsfattandet och informera de institutionella intressenterna om vår prestation. Vi uppdaterade de kritiska prestationsindikatorerna för att stödja vår strategi för 2021–2025. Följande fem kritiska prestationsindikatorer ger en bred översikt över hur vi presterar som organisation när det gäller spridningen och effekterna av vårt arbete samt hur det uppfattas:
- Antal offentliggjorda rapporter (jämfört med det planerade antalet).
- Medienärvaro.
- Effekter av vårt arbete och hur det uppfattas (återkoppling från intressenter).
- Våra framträdanden inför andra institutioner, nationella parlament och medlemsstaternas regeringar samt internationell verksamhet.
- Genomförande av revisionsrättens rekommendationer.
Under 2021 offentliggjorde vi trots de svåra omständigheterna på grund av covid-19 32 rapporter (lika många som 2020): 27 särskilda rapporter och fem översikter. Detta är dock åtta rapporter färre än de 40 som hade planerats i det reviderade arbetsprogrammet för 2021+, eftersom vissa av revisionerna försenades under året.
Antal offentliggjorda rapporter
Totalt offentliggjorde vi 55 publikationer under 2021.
Medienärvaro
År 2021 registrerade vi omkring 67 000 onlineartiklar och inlägg på sociala medier med anknytning till våra granskningsrapporter, andra publikationer eller revisionsrätten i allmänhet. Det innebär att bevakningen har ökat betydligt jämfört med föregående år (2020: 32 000, 2019: 51 000).
Mediebevakningen kan variera avsevärt beroende på rapporternas ämne och komplexitet. Externa faktorer, såsom en viktig händelse eller ett viktigt politiskt skeende, kan också påverka mediernas intresse för våra publikationer. Under kriser som covid-19-pandemin är mediebevakningen dessutom särskilt inriktad på krisrelevant material.
Sedan nedstängningen med anledning av covid-19 har vi marknadsfört våra publikationer virtuellt, vilket har gjort det möjligt för oss att öka kontakterna med journalister. Detta har haft en positiv inverkan på mediebevakningen.
Jämfört med tidigare år ökade intresset för våra granskningsrapporter kraftigt. Detta gällde också andra publikationer och revisionsrätten i allmänhet, där mediebevakningen nästan nådde samma nivå som före covid-19.
Under 2021 offentliggjorde vi 49 pressmeddelanden på 23 EU-språk samt informationsmeddelanden, information till medierna och inspelade uttalanden (färdiga att använda) på vissa språk. Vi utarbetade också ståndpunktsdokument för publicering i inflytelserika tidningar och gav ett antal intervjuer i stora mediekanaler i hela Europa som omfattade radio, tv och press. Dessutom höll vi 26 presskonferenser online, bland annat landsspecifika presskonferenser om årsrapporten. Sammanlagt lockade våra presskonferenser 527 journalister, varav de flesta representerade stora nationella mediekanaler i EU:s medlemsstater.
Under 2021 hade vi återigen över en miljon besök på vår webbplats, med omkring 546 000 unika besökare.
Sociala mediekanaler gör att vi kan interagera direkt med medborgarna. Med anledning av covid-19-krisen fortsatte vi att minska vår aktivitet på sociala medier under 2021. Totalt gjorde vi 718 inlägg om revisionsrätten och vårt arbete på våra sociala mediekanaler (2020: 1 007 inlägg).
Under 2021 fortsatte vi att hänvisa till artiklar i revisionsrättens tidskrift Journal i våra inlägg på sociala medier. Omkring 28 % av våra inlägg återgav artiklar som tidigare publicerats i Journal (2020: 32 %).
I slutet av 2021 hade våra tre konton på sociala medier (Twitter, LinkedIn och Facebook) omkring 39 000 följare, vilket var en ökning jämfört med 2020 då antalet följare var 35 000.
Effekterna av vårt arbete och hur det uppfattas
Vi bedömer den sannolika effekten och nyttan av vårt arbete, såsom de uppfattas av läsarna av våra rapporter vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, EU:s byråer, medlemsstaternas ständiga representationer, organ i medlemsstaterna och högre nationella revisionsorgan, icke statliga organisationer, akademiska institutioner, medier och andra parter.
Sedan 2018 har vi genomfört anonymiserade elektroniska enkäter och bett våra läsare att ge kvalitativ återkoppling på utvalda rapporter och lämna allmänna förslag om vårt arbete.
År 2021 uppgav 83 % av de nästan 500 svarande att de hade nytta av våra rapporter i sitt arbete, och 79 % ansåg att rapporterna hade en effekt. Detta liknar fjolårets resultat (2020: 84 % respektive 75 %).
Våra framträdanden inför andra institutioner, nationella parlament och medlemsstaternas regeringar samt internationell verksamhet
Under 2021 presenterade vi resultaten av vårt arbete vid totalt 419 tillfällen i Europaparlamentets utskott, rådets förberedande organ och de nationella parlamenten samt inför medlemsstaternas regeringar.
Dessutom deltog vi i 154 internationella aktiviteter. Dessa omfattade verksamhet som bedrivs av internationella organisationer för offentlig revision, särskilt Intosai och Eurosai, samt bilaterala evenemang med andra högre revisionsorgan, konferenser, möten och verksamhet som riktar sig till en bredare publik.
År 2021 uppdaterade vi vår kritiska prestationsindikator avseende våra framträdanden så att den även inkluderar medlemsstaternas regeringar och internationell verksamhet.
Sammantaget ökade vi samverkan med våra europeiska och internationella intressenter avsevärt, så att dess omfattning var större än före covid-19-pandemin.
Genomförandet av revisionsrättens rekommendationer
Vi mäter genomförandet av våra rekommendationer utifrån den uppföljning som våra revisorer gör. När det gäller 2021 analyserade vi rekommendationerna i våra rapporter från 2017.
Analysen visade att 94 % av de 35 rekommendationer som vi lämnade i årsrapporten för 2017 och 89 % av de 161 rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2017 hade genomförts antingen fullt ut eller i vissa eller de flesta avseenden.
Vår personal
Fördelning av personalen
I slutet av 2021 fanns det liksom tidigare år 853 fasta och tillfälliga tjänster vid revisionsrätten. 527 av dessa tjänster fanns i revisionsavdelningarna, däribland 104 tjänster vid ledamöternas kanslier.
Vid årets slut hade vi dessutom 92 kontraktsanställda och 25 utstationerade nationella experter som arbetade för oss (2020: 83 respektive 15).
Rekrytering
Vår rekryteringspolitik följer EU-institutionernas allmänna principer och anställningsvillkor, och vår personal har mycket skiftande utbildnings- och yrkesbakgrund.
Under 2021 rekryterade vi 80 nya medarbetare (2020: 62 nya medarbetare): 16 tjänstemän, 21 tillfälligt anställda, 30 kontraktsanställda och 13 utstationerade nationella experter.
Vårt Aspire-program för revisorer ska hjälpa nyrekryterade att integreras yrkesmässigt, få erfarenhet av olika granskningsuppgifter och delta i riktad utbildningsverksamhet under de tre första åren.
Vi erbjöd också 56 praktikplatser (2020: 44) till personer med högskoleutbildning under en period på tre till fem månader. Under 2021 arbetade våra praktikanter från sina ursprungsländer under de praktikperioder som började i mars och maj och i en likartad hybridform som revisionsrättens övriga personal när det gällde praktikperioden som började i oktober med en kombination av arbete på plats och på distans.
Åldersprofil
Tre fjärdedelar (76 %) av den personal som var i aktiv tjänst i slutet av 2021 var mellan 40 och 59 år, vilket är ungefär detsamma som 2020.
Nästan tre fjärdedelar (73 %) av våra direktörer och förstachefer är 50 år eller äldre (2020: 80 %). Det innebär att många av cheferna kommer att ersättas under de närmaste fem till tio åren i takt med att de går i pension.
Lika möjligheter
Totalt sett har vi en lika stor andel kvinnor som män i vår personalstyrka.
Vi har föresatt oss att erbjuda vår personal på alla nivåer inom organisationen lika karriärmöjligheter. Vi har en lika stor andel kvinnor och män bland våra anställda, och över en tredjedel (36 %) av direktörerna och förstacheferna var kvinnor 2021 (35 % år 2020).
Andelen kvinnliga förstachefer inom revisionen vid revisionsrätten uppgick till 37,5 % (29 % år 2020), vilket ligger nära målet på 40 % till 2027. Med vår nya fleråriga politik och handlingsplan för 2021–2025 gick vi 2021 från en politik för lika möjligheter till en bredare strategi för mångfald och inkludering.
På samma sätt fortsätter vi också att arbeta för en geografisk balans i ledningen.
Revisionsstöd
Revisionsmetod
Under 2021 gjorde vi vår interna digitala plattform Aware (Accessible Web-based Audit Resource) tillgänglig på vår webbplats. Den utgör en enda åtkomstpunkt för allmänheten till våra revisionsmetoder och vår vägledning.
Fortbildning
Som förväntat var nätbaserat lärande normen 2021. På grundval av erfarenheterna från det föregående året kunde vi anordna ett rekordstort antal utbildningsaktiviteter (616) i olika ämnen, från revision till dataskydd. Vid några tillfällen möjliggjorde folkhälsosituationen hybridutbildning eller utbildning i våra lokaler.
Det stora antalet aktiviteter på nätet, i kombination med att det inte fanns några restriktioner för antalet deltagare, hade en positiv inverkan på utbildningsindikatorerna, som ökade betydligt jämfört med 2020.
Ännu en gång överträffade vi fortbildningsmålet på fem dagars fortbildning av annat slag än språkutbildning för revisorer, såsom anges i Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer, och två dagars fortbildning för övrig personal.
I genomsnitt deltog våra revisorer i 8,5 utbildningsdagar (2020: 5,4), medan personal som inte arbetar med revision deltog i 4,2 utbildningsdagar i genomsnitt (2020: 3,1).
Vår prioritering är att stödja revisionsrättens revisionsverksamhet genom att erbjuda relevant utbildning i rätt tid. Vi fortsatte därför att anordna skräddarsydda kurser i olika ämnen, till exempel den cirkulära ekonomin, fri rörlighet under covid-19-krisen, god budgetstyrning, kolregioner i omställning, offentlig upphandling, den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027, faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s tullkodex.
Vi intensifierade vår utbildningsverksamhet när det gällde bedrägeri, etik och integritet och anordnade flera kurser och presentationer i relaterade ämnen. Vi bjöd in utbildare och talare från Olaf, Eppo, Eurojust och Transparency International som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter till vår personal.
Liksom 2020 blev utbildningsdagen 2021 en virtuell utbildningsvecka. Vi utnyttjade möjligheten att inte behöva begränsas av fysiska gränser och bjöd in talare från länder utanför Europa. Revisionsmässan omfattade (i ordningsföljd) de högre revisionsorganen i Australien, Sydafrika, Brasilien, Japan och Kanada. Andra mycket intressanta presentationer gavs i ämnen som miljö, kommunikation och dataanalys.
Oktober 2021 var den nionde Europeiska informationssäkerhetsmånaden (ECSM), ett initiativ som främjar onlinesäkerhet och ökar medvetenheten om cybersäkerhet bland EU-medborgarna. Revisionsrätten hade äran att tillsammans med Europeiska kommissionen stå värd för invigningen. Vi utarbetade ett omfattande månadslångt program som sammanförde viktiga cybersäkerhetsexperter från EU-institutionerna och deras kollegor i Luxemburg.
I november 2021 anordnade vi de första klarspråksdagarna vid revisionsrätten. Temaveckan var uppbyggd kring klarspråksprisen, då det bland annat hölls en ceremoni för att uppmärksamma och belöna revisionsrättens bästa särskilda rapporter, och ett tillfälle att reflektera över klarspråk och de utmaningar vi står inför när vi vänder oss till allmänheten.
År 2021 fortsatte vi vårt utbildningsprogram för karriärrådgivare, mentorer, interna stödpersoner och kontaktpersoner med tystnadsplikt. För att stödja vår personal i den nya hybridmiljön och hjälpa till att öka motståndskraften anordnade vi flera presentationer och workshoppar i ämnen som covid-19, ensamhet och mobbning på arbetsplatsen, trakasserier under nedstängningen, mindfulness och vikten av att inte ständigt vara uppkopplad vid distansarbete.
Översättning
Under 2021 översatte och granskade vi över 227 000 sidor (2020: 235 000), varav 29 800 sidor hade lagts ut på frilans. Våra översättare deltog också i våra revisionsaktiviteter och gav språkligt stöd under granskningsbesök, på onlinemöten och vid utarbetandet av rapporter. Dessutom deltog de i kommunikationsarbetet, gav språkråd och förbättrade kvaliteten på våra budskap genom att skräddarsy dem för målgruppen, till exempel genom kulturell anpassning.
Vi rekryterade och utbildade ett iriskt språkteam som från och med 2022 ska uppnå ungefär samma output som övriga språkgrupper.
Informationssäkerhet
Eftersom revisionsrättens personal var helt beroende av distansuppkoppling på grund av covid-19-pandemin var cybersäkerheten särskilt relevant under 2021. Vi drabbades av återkommande cyberattacker och dataintrång men installerade nya applikationer för att ge vår institution ett starkare skydd.
Efter antagandet av vår nya policy för informationsklassificering förra året utarbetade vi riktlinjer för klassificering av revisionsrättens information, inbegripet vägledning för beviljande av tillgång till denna information via en intern delningsplattform.
Vi antog också beslut nr 41-2021 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter. Vi bjöd in företrädare för Europeiska kommissionen till ett utvärderingsbesök på vårt förstärkta administrativa område för att få revisionsrättens behandling av säkerhetsskyddsklassad EU-information godkänd.
De viktigaste resultaten denna period var följande:
- De första två simulerade nätfiskekampanjerna genomfördes vid revisionsrätten för att mäta användarnas cybermedvetenhet.
- EU Sign antogs som officiell elektronisk underskrift för revisionsrätten. EU Sign är en elektronisk signaturtjänst som tillhandahålls av Europeiska kommissionen.
- Ett nytt verktyg för att skydda känsliga kataloger och filer installerades.
År 2021 var en utmaning när det gäller sårbarhetshantering på grund av det stora antalet hot som krävde snabba åtgärder från it-teamens sida för att avhjälpa kritiska programvarubrister.
Byggnader
Vi äger för närvarande tre byggnader (”K1”, ”K2” och ”K3”) som fungerar som en enda, integrerad teknisk enhet. Vi hyr också kontorsutrymme för vår återställningscentral i Luxemburg.
På grund av den pågående covid-19-krisen arbetade nästan all vår personal hemifrån under 2021, och de externa besöken begränsades så mycket som möjligt. Merparten av revisionsrättens personal vaccinerades när vaccinerna blev tillgängliga. Detta, i kombination med en minskning av antalet nya covid-19-infektioner under sommaren, gjorde att revisionsrätten kunde kräva att personalen skulle arbeta regelbundet i lokalerna under hösten. I linje med andra EU-institutioner införde revisionsrätten från och med den 13 september 2021 en skyldighet för personalen att arbeta minst två dagar i veckan på arbetsplatsen (månatligt genomsnitt). Efter uppkomsten av omikronvarianten minskades denna skyldighet till en dag per vecka.
Samtidigt vidtog vi alla nödvändiga hälso- och säkerhetsåtgärder så att personal som fortfarande arbetade i lokalerna skulle kunna göra det under bästa möjliga förhållanden i avvaktan på en återgång till det normala.
Under 2021 anpassades revisionsrättens sammanträdeslokaler för att möjliggöra hybridsammanträden.
K1
K1-byggnaden invigdes 1988 och rymmer kontor för upp till 310 anställda och sammanträdeslokaler. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förrådsutrymmen, biblioteket och huvudarkivet, och det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar.
K1 moderniserades 2008 för att uppfylla nationella arbetsmiljö- och miljökrav. Så långt det var möjligt anpassades tekniken i K1 för att bli kompatibel med den som används i K2 och K3.
K2
K2-byggnaden invigdes 2003. De undre planen rymmer bilparkering, tekniska anläggningar och förråd samt träningslokaler. Det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar. Övriga våningsplan innehåller kontor för upp till 241 anställda, sammanträdesrum, ett konferensrum med tolkbås, videokonferensrum, en kafeteria och ett antal pentryn.
K2-byggnaden renoveras för närvarande för att optimera kontorens planlösning och uppgradera vissa tekniska installationer. Arbetet sköts upp i början av covid-19-krisen men inleddes i november 2020 och bör vara slutfört före utgången av 2022.
Som överenskommet med Europaparlamentet och rådet i mars 2014 täcker vi kostnaden för denna uppgradering med medel från den återstående budgeten för bygget av K3 som slutfördes för några år sedan.
K3
K3-byggnaden invigdes 2012. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förråd, lastkajer, avfallsutrymmen, tryckeri, kök och arkiv. På bottenplanet finns matsalen, kafeterian och utbildningslokaler. I byggnaden finns även kontor för 503 anställda, sammanträdesrum och en it-sal. På sjätte våningen finns mottagningsrum, ett kök och tekniska anläggningar. K3-byggnaden har fått betyget ”mycket bra” enligt BREEAM, den världsledande metoden för att bedöma och certifiera byggnaders hållbarhet.
Revisionsrättens lokaler på Kirchberg i Luxemburg.
Miljöledning
Som EU-institution har vi en skyldighet att tillämpa principerna om sund miljöförvaltning i all vår verksamhet. Vi har därför föresatt oss att kontinuerligt minska vår miljöpåverkan. Varje år övervakar och analyserar vi de växthusgasutsläpp som vår verksamhet genererar.
Revisionsrätten är stolt över sin Emas-certifiering (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning). Vi driver nu framgångsrikt ett miljöledningssystem i enlighet med Emas och uppfyller certifieringskraven för ISO 14001:2015 fullt ut.
Sedan mars 2020 har pandemin obestridligen haft en positiv effekt på våra miljöindikatorer, nämligen följande:
- Koldioxidutsläppen från arbetsrelaterade resor och arbetspendling har minskat drastiskt.
- Indikatorer som är direkt kopplade till personalens närvaro på arbetsplatsen, såsom pappers- och vattenförbrukning och avfallsgenerering, har minskat kraftigt på grund av det omfattande distansarbetet.
- Energiförbrukningen minskade också, om än i mindre utsträckning, under perioder av nedstängningar och minskad arbetsplatsnärvaro när personalen oftast distansarbetade hemifrån.
Våra totala växthusgasutsläpp uppgick till 6 144 ton koldioxidekvivalenter 2020, vilket är en minskning med 43 % sedan 2014, det år då vi började mäta våra koldioxidutsläpp.
Revisionsrätten kommer att redogöra för de ansträngningar som gjorts för att uppnå hållbarhet under 2021 i en specifik rapport.
Vår ansvarsskyldighet
Finansiell information
Revisionsrätten finansieras genom EU-budgeten under rubriken administrativa utgifter.
År 2021 uppgick vår budget till cirka 153,7 miljoner euro.
Vår budget utgör ungefär 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter (mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter).
Genomförandet av budgeten för 2021
| Budgetåret 2021 | Slutliga anslag | Åtaganden | Utnyttjande i % (åtagande/ anslag) | Betalningar |
| Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen | (tusen euro) | |||
| 10 – Ledamöter av institutionen | 10 654 | 10 138 | 95 % | 10 111 |
| 12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda | 114 511 | 112 601 | 98 % | 112 601 |
| 14 – Övrig personal och externa tjänster | 7 835 | 7 152 | 91 % | 6 861 |
| 162 – Tjänsteresor | 1 529 | 383 | 25 % | 266 |
| 161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen | 2 660 | 2 519 | 95 % | 2 144 |
| Delsumma avdelning 1 | 137 189 | 132 793 | 97 % | 131 983 |
| Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter | ||||
| 20 – Fastigheter | 4 306 | 4 306 | 100 % | 2 282 |
| 210 – Databehandling och telekommunikationer | 9 141 | 9 141 | 100 % | 4 484 |
| 212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa | 880 | 837 | 95 % | 470 |
| 23 – Löpande administrativa utgifter | 385 | 324 | 84 % | 296 |
| 25 – Sammanträden och konferenser | 496 | 90 | 18 % | 69 |
| 27 – Information och offentliggörande | 1 325 | 1 074 | 81 % | 739 |
| Delsumma avdelning 2 | 16 533 | 15 772 | 95 % | 8 340 |
| Revisionsrätten totalt | 153 722 | 148 565 | 97 % | 140 323 |
Budgeten för 2022
Budgeten för 2022 innebär en ökning med 5,48 % jämfört med 2021.
| BUDGETÅRET 2021 | 2022 | 2021 |
| Avdelning 1: Personer som är knutna till institutionen | (tusen euro) | |
| 10 – Ledamöter av institutionen | 11 715 | 10 704 |
| 12 – Tjänstemän och tillfälligt anställda | 120 838 | 114 120 |
| 14 – Övrig personal och externa tjänster | 8 444 | 7 861 |
| 162 – Tjänsteresor | 2 452 | 2 988 |
| 161 + 163 + 165 – Övriga utgifter för personer knutna till institutionen | 2 732 | 2 613 |
| Delsumma avdelning 1 | 146 181 | 138 286 |
| Avdelning 2: Fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter | ||
| 20 – Fastigheter | 3 778 | 3 358 |
| 210 – Databehandling och telekommunikationer | 8 228 | 8 171 |
| 212 + 214 + 216 – Inventarier och utgifter i samband med dessa | 944 | 901 |
| 23 – Löpande administrativa utgifter | 574 | 565 |
| 25 – Sammanträden och konferenser | 675 | 696 |
| 27 – Information och offentliggörande | 1 761 | 1 745 |
| Delsumma avdelning 2 | 15 960 | 15 436 |
| Revisionsrätten totalt | 162 141 | 153 722 |
Anm.: De redovisade siffrorna avser den ursprungliga budgeten.
Intern och extern revision
Intern revision
Vår internrevisionstjänst ger oss råd om riskhantering. Den tillhandahåller oberoende, objektiva bestyrkande- och konsulttjänster som ger ett mervärde till och förbättrar vår institutions verksamhet. Internrevisionstjänsten rapporterar till internrevisionskommittén som består av tre ledamöter av revisionsrätten och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.
Under 2021 fortsatte internrevisionstjänsten att granska revisionsrättens riskhanteringspolicy och utfärdade rapporter för tre uppgifter: ”lika möjligheter”, ”hantering av bedrägerier” och ”driftskontinuitet och personalskyddsåtgärder under covid-19-krisen”. Internrevisionstjänsten slutförde också huvuddelen av revisionsarbetet när det gällde två andra uppgifter, nämligen ”it-styrning” och ”rekryteringsprocessen”, om vilka rapporter kommer att läggas fram under 2022.
Generellt sett upptäckte internrevisionstjänsten i sitt arbete inga brister som genom sin karaktär eller omfattning ifrågasatte den övergripande tillförlitligheten i de internkontrollsystem som den delegerade utanordnaren har infört för att säkerställa att våra finansiella transaktioner 2021 är lagliga och korrekta.
Extern revision
Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Detta är viktigt eftersom det visar att vi tillämpar samma principer för öppenhet och ansvarsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten.
Vår externa revisor – PricewaterhouseCoopers Sàrl – offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2020 den 6 maj 2021.
Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2020
När det gäller årsredovisningen:
Enligt vår uppfattning ger de bifogade finansiella rapporterna en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens (”företagets”) finansiella ställning per den 31 december 2020, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna för det budgetår som slutade detta datum i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
När det gäller resursanvändning och kontrollåtgärder:
Vid den granskning som beskrivs i denna rapport och på grundval av kriterierna ovan, har det inte kommit fram några omständigheter som tyder på att
- de resurser som tilldelats revisionsrätten inte har använts för avsedda ändamål,
- kontrollåtgärderna inte ger nödvändiga garantier för att de finansiella transaktionerna i alla väsentliga avseenden följer gällande regler och förordningar.
Kontakt
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG
Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022
| ISBN 978-92-847-7457-9 | ISSN 2362-9649 | doi:10.2865/857 | QJ-AA-22-001-SV-N | |
| HTML | ISBN 978-92-847-7429-6 | ISSN 2362-9649 | doi:10.2865/533341 | QJ-AA-22-001-SV-Q |
| ISBN 978-92-847-7488-3 | ISSN 1684-0720 | doi:10.2865/875171 | QJ-AA-22-001-SV-C |
Denna publikation finns på 24 språk och i följande format:
 |
UPPHOVSRÄTT
© Europeiska unionen, 2022.
Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.
Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.
När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.
Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.
Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (om de nämns) anges:
* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.
* © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/Jennifer Jacquemart.
* © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/John Charlton.
* © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/Xavier Lejeune.
* © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/Boryana Katsarova.
* © Europeiska unionen 2021, källa: Europeiska revisionsrätten.
* © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/Seyllou Diallo/Stefan Heunis.
* © Europeiska unionen, källa: Europaparlamentet/Daina Le Lardic.
* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.
* © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.
* © Europeiska unionen, 2021, källa Europaparlamentet.
Följande bilder får återges under förutsättning att källan anges:
* © Europeiska unionen 2021, källa: Kontaktkommittén för de högre revisionsorganen i Europeiska unionen.
För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:
* © Getty Images/Xavier Lejeune, © Getty Images/Stadratte och © Getty Images/gorodenkoff.
* © Getty Images/Darwel.
* © Getty Images/RADZONIMO.
* © Getty Images/EmirMemedovski.
* © Getty Images/insta_photos.
* © Getty Images/serts.
* © Getty Images/Jevtic.
* © Getty Images/Denis Suslov.
* © Getty Images/Vertigo3d.
* © Getty Images/typhoonski.
* © Getty Images/tommy.
* © Pixabay/Alexas Fotos, © Getty Images/valio84sl & beijingstory och © Nuno André Ferreira.
* © MicroStockHub/Getty Images.
* © Litauens finansministerium/litauiska bankförbundet.
* © UKCOP26.ORG
* © GLOBAL VIEW SPRL – fotograf: Simon Schmitt. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).
Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.
EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.
Användning av revisionsrättens logotyp
Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.
Kontakta EU
Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv
Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:
- Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
- Ring telefonnumret +32 22999696.
- Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-information
På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).
EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).
Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.