EU 2022

Inledning

År 2022 drabbades världen av en ny geopolitisk kris just som ekonomin hade börjat återhämta sig från covid-19-pandemin. Den 24 februari 2022, nästan åtta år efter den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol, inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina. Det har lett till stor förödelse för befolkningen och en tragisk kostnad i människoliv, och förstörelsen bara fortsätter. Rysslands handlingar orsakade inte bara en aldrig tidigare skådad humanitär kris, utan även den värsta energikrisen i Europa sedan 1970-talet. Det ledde också till ökade matpriser och förvärrade den osäkra livsmedelsförsörjningen runt om i världen.

EU:s reaktion var enhällig, beslutsam och omedelbar. De 27 EU-länderna och deras partnerländer runt om i världen fördömde det oprovocerade och oberättigade anfallskriget. Länderna agerade snabbt och kraftfullt med hjälp av kännbara sanktioner för att isolera Ryssland ekonomiskt och motverka landets förmåga att finansiera kriget.

För att visa sitt orubbliga stöd till Ukraina utökade EU sitt tillhandahållande av politiskt, humanitärt och ekonomiskt stöd till landet. EU vidtog också den exceptionella åtgärden att för första gången någonsin aktivera direktivet om tillfälligt skydd för att ge omedelbart skydd till de miljontals ukrainare som var tvungna att fly från sina hem.

Samtidigt mobiliserade EU alla sina medel för att stödja medlemsländerna i deras insatser för att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och det massiva inflödet av flyktingar till grannländerna.

Rysslands anfallskrig ledde även till förändringar i den europeiska säkerhetsarkitekturen. I mars antog EU den strategiska kompassen för att stärka EU:s ställning inom säkerhet och försvar fram till 2030 (se kapitel 8).

Kommissionen fastställde dessutom en banbrytande plan – REPowerEU – för att bidra till att bryta EU:s beroende av ryska fossila bränslen (se kapitel 2).

Efter ett historiskt beslut av rådet i juni 2022 beviljade EU Ukraina status som kandidatland (se kapitel 8).

Solidaritet med Ukraina

Omedelbara och enhälliga reaktioner

EU reagerade snabbt på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Med sann solidaritet mellan EU och medlemsländerna antog EU under 2022 mer än 200 åtgärder som svar på invasionen. Reaktionerna följde tre olika spår: att isolera Ryssland och hålla landet ansvarigt för anfallskriget, invasionen och kränkningarna av internationell humanitär rätt, däribland krigsbrott, att införa de hårdaste sanktionerna någonsin, utformade för att ge kännbara konsekvenser för Rysslands ekonomi och motverka landets förmåga att fortsätta anfallskriget, och att ge omfattande stöd till Ukraina. EU slutade även att samarbeta med ryska myndigheter, samtidigt som civilsamhället, människorättsförsvarare och oberoende medier får stöd.

I april samlades världen för att solidariskt samla in 9,1 miljarder euro till personer som flyr från den ryska invasionen. Däribland kom en miljard euro från EU:s budget och ytterligare en miljard euro från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. Givarkonferensen och kampanjen Stand Up for Ukraine lanserades av kommissionen och Kanadas regering tillsammans med den internationella organisationen Global Citizen, som svar på en uppmaning från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Som ett erkännande av det polska folkets generositet mot de ukrainska flyktingarna anordnades givarkonferensen i Warszawa (Polen), och Polens president Andrzej Duda deltog.

---

Genom solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina fick Ukraina nya logistikvägar till globala handelspartner, via järnväg, väg och inre vattenvägar. Solidaritetskorridorerna har blivit en livlina för Ukrainas ekonomi. Genom dem har välbehövliga inkomster – över 15 miljarder euro – återförts till ukrainska jordbrukare och företag, och Ukraina har fått möjlighet att exportera sina varor, framför allt spannmål, för att trygga livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna (se kapitel 8). De har också gjort det möjligt för Ukraina att föra in sådant som behövs i landet, som djurfoder, gödningsmedel och humanitärt bistånd.

---

Genom webbplattformarna för resilienta leveranskedjor och företagsmatchning för solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina har företag från båda sidor fått hjälp att hantera störningarna i de internationella leveranskedjorna och hitta lösningar för att exportera ukrainska jordbruksprodukter.

---

De europeiska transportkorridorerna har utvidgats till att omfatta Moldavien och Ukraina för att förbättra ländernas transportförbindelser med EU. Båda dessa länder får tillgång till Fonden för ett sammanlänkat Europa, som stöder gränsöverskridande projekt för att undanröja flaskhalsar.

Dessutom underlättas de gränsöverskridande varutransporterna genom EU:s avtal med Moldavien och Ukraina.

---

Tack vare nya regler kan alla importvaror från Ukraina föras in i EU helt tull- och kvotfritt. Alla åtgärder som före kriget begränsade handeln med Ukraina, t.ex. antidumpnings- och skyddsåtgärder, har upphävts.

---

Tack vare gemensamma riktlinjer kan EU-ländernas myndigheter snabbt, rättvist och flexibelt erkänna yrkeskvalifikationer för personer som har flytt från Ukraina.

---

Nya regler har gjort det möjligt för ukrainare som har flytt till EU att fortsätta att använda sina ukrainska körkort i EU, och kraven för yrkesförare har lättats.

---

Moldaviens och Ukrainas elnät har samordnats med det kontinentala europeiska nätet. Ukraina kommer också att gynnas av EU:s gemensamma inköp av gas, flytande naturgas och vätgas (se kapitel 2).

---

Operatörer i EU och Ukraina har gett flyktingar billiga eller kostnadsfria samtal och tillgång till internet, och ukrainare i Europa har fått gratis SIM-kort med mobiltjänster.

---

Som en del av krispaketet på 330 miljoner euro har EU mobiliserat 25 miljoner euro för att stärka Ukrainas cyberresiliens och digitala resiliens.

EU-sanktioner

Sedan mars 2014 har EU successivt infört sanktioner mot Ryssland, inledningsvis som en reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och den avsiktliga destabiliseringen av Ukraina.

EU begränsade även Rysslands tillgång till EU:s kapitalmarknad, t.ex. genom att frysa tillgångar och införa finansieringsförbud för ett antal ryska banker, utesluta vissa banker från Swift-systemet och begränsa tillgången till avgörande finansmarknadsinfrastruktur. Det förbud som har införts mot transaktioner med Rysslands centralbank innebär att banken inte längre kan komma åt tillgångar som den har placerat i centralbanker och privata institut i EU.

EU förbjöd även statsägda ryska medier att sända i EU, i syfte att motverka spridningen av felaktig information och desinformation. Därtill stängde EU sitt luftrum och sina hamnar för ryska flygplan och fartyg, och införde ett förbud för ryska vägtransportörer. Andra åtgärder inbegriper ett förbud mot import sjövägen av råolja från Ryssland, ett globalt pristak på olja enligt överenskommelse med G7-partnerländerna och ett importförbud mot alla former av ryskt kol.

De sanktioner som införts av EU och länder runt om i världen har börjat försvaga Rysslands ekonomiska bas, beröva Ryssland kritisk teknik och viktiga marknader, och begränsa landets förmåga att föra krig. Rysslands framtida ekonomiska tillväxt förväntas vara betydligt långsammare jämfört med andra tillväxtmarknader, utvecklingsekonomier och utvecklade ekonomier.

• Förbud mot tillhandahållande av finansiella meddelandetjänster (i synnerhet Swift) till tio ryska banker
• Begränsningar av Rysslands tillträde till EU:s kapital- och finansmarknader
• Förbud mot transaktioner med den ryska centralbanken och den ryska regionala utvecklingsbanken
• Förbud mot leveranser av eurosedlar till Ryssland
• Förbud mot transaktioner med ryska statsägda enheter
• Förbud mot tillhandahållande av kreditupplysning till ryska enheter
• Förbud mot tillhandahållande av kryptoplånböcker

I november enades rådet om att utöka den förteckning över EU-brott som fastställs i artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och lägga till överträdelser av EU:s sanktioner. Efter det beslutet föreslog kommissionen ett direktiv om definitionen av brott och straff vid överträdelse av EU:s sanktioner.

Insatser mot desinformation

EU fortsatte under 2022 sitt arbete med utvecklingen av verktyg för att införa politiska, ekonomiska och anseendemässiga kostnader för personer som genomför skadlig informationsmanipulation och inblandning, genom att t.ex. angripa val och miljöer för öppna medier.

Europeiska utrikestjänstens arbete inbegrep övervakning, analys och exponering av ryska regeringens informationsmanipulation och desinformation genom förstärkt kommunikation och webbplatsen EUvsDisinfo.

EU utökade sitt direktstöd till Ukrainas strategiska kommunikationsinsatser och arbetade nära med internationella och likasinnade partner, i synnerhet G7 och Nato, för att motverka propagandakriget. Kommissionens nätverk mot desinformation övervakade och analyserade falska narrativ och rekommenderade åtgärder och motbudskap i veckorapporter som utarbetades av kommissionen.

EU har ett nära samarbete med onlineplattformar och andra berörda parter för att bekämpa spridningen av desinformation. Sedan 2018 har uppförandekoden om desinformation fungerat som ett verktyg för relevanta industriaktörer så att de kan enas om självreglerande standarder för att bekämpa desinformation. I juni 2022 undertecknade 34 parter (större onlineplattformar, framväxande och specialiserade plattformar, berörda parter i reklamindustrin, faktagranskare, forskningsorganisationer och civilsamhällets organisationer) en förbättrad version av koden. Syftet med den reviderade koden är att minska de finansiella incitamenten för dem som sprider desinformation, säkerställa transparens vid politisk reklam och stärka faktagranskarnas ställning.

Den humanitära krisen

Sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig har de humanitära behoven i Ukraina nått exceptionella nivåer. I slutet av 2022 hade mer än 13 miljoner människor i landet fått humanitärt stöd. Av det totala finansiella stödet till Ukraina inbegrep det humanitära biståndet 485 miljoner euro för humanitära stödprogram för civila som drabbats av den väpnade konflikten i Ukraina, och 38 miljoner euro till Moldavien, som också drabbats hårt av kriget. EU:s humanitära finansiering gav nödvändigt stöd, däribland tillgång till grundläggande varor och tjänster, t.ex. utbildning, hälso- och sjukvård och livsmedel. Ytterligare 200 miljoner euro tillhandahölls till stöd för människor på flykt inom Ukraina.

EU:s första prioritering var att skydda den ukrainska civilbefolkningen. I samarbete med de ukrainska civilskyddsmyndigheterna inledde kommissionen den största och mest komplexa insatsen någonsin inom ramen för EU:s civilskyddsmekanism. Syftet var att säkerställa det mest akuta icke-monetära biståndet till Ukraina och dess grannländer, och säker evakuering av dem som flydde den väpnade konflikten. I slutet av året hade EU-länderna och de länder utanför EU som bidragit till mekanismen, tillsammans med stöd från rescEU:s lager, tillhandahållit nästan 78 000 ton materiellt bistånd till ett värde av ungefär en halv miljard euro.

Kommissionen inrättade tillsammans med medlemsländerna och Världshälsoorganisationens regionkontor för Europa triage-nav längs den ukrainska gränsen och i de mest utsatta medlemsländerna för att påskynda vidaretransport och medicinska överföringar. EU:s transportföretag kom till undsättning i början av kriget för att erbjuda flyktingar från Ukraina gratis transport till europeiska länder.

Genom EU:s civilskyddsmekanism samordnades medicinska evakueringar (till EU-länder och Norge) av ukrainska civila och militära patienter i behov av fortsatt behandling eller akut medicinsk hjälp. Kommissionen inrättade logistiknav för att se till att det europeiska stödet hamnade där det behövdes och för att stödja humanitära partner på plats. Bland annat inrättades medicinska nav i Jasionka (Polen), Iaşi (Rumänien) och Košice (Slovakien) för att göra evakueringarna säkra och förbereda beredskapen inför mottagandet av ett stort antal patienter i länder som gränsar till EU. Evakueringsuppdragen genomfördes med hjälp av det nya medicinska evakueringsflygplanet från rescEU, som finansierats av EU och är baserat i Norge. I slutet av året hade fler än 1 670 patienter överförts till sjukhus i 19 europeiska länder.

Som ett utmärkt exempel på den europeiska solidariteten med Ukraina och dess befolkning erbjöd alla 27 medlemsländerna, tillsammans med Nordmakedonien, Norge och Turkiet, hjälp till Ukraina genom EU:s civilskyddsmekanism under året. Ytterligare ett beredskapslager med artiklar som det fanns ett akut behov av, såsom medicinsk utrustning och tillfälliga nödbostäder, inrättades för att samla allt som donerats av privata företag på ett ställe.

30 länder har erbjudit sitt stöd

Över 77 500 ton icke-monetärt bistånd

1 260 generatorer

1 105 transformatorer

185 ambulanser

125 brandbilar

129 tunga fordon

33 pontonbroar och monteringsfärdiga broar

Rysslands anfallskrig mot Ukraina satte press även på medlemsländernas sjukvårds- och hälsosystem, som gav sjukvård till dem som flytt till EU. Enligt en överenskommelse med EU kunde Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen tillhandahålla psykisk hälsovård och emotionellt stöd till människor på flykt i Ukraina, i EU och i EES-länderna.

Europeiska läkemedelsmyndigheten och kommissionens myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser övervakade noga leveranserna av viktiga läkemedel och viktig medicinsk utrustning, däribland vacciner mot barnsjukdomar och andra infektionssjukdomar, för att förebygga eventuella problem med leveranskedjor. Medlemsländer som tog emot flyktingar fick även stöd i form av övervakningssystem för avloppsvatten avseende olika patogener. Kommissionen samordnade dessa åtgärder med internationella partner, t.ex. Världshälsoorganisationen.

Rysslands upprepade och avsiktliga angrepp på Ukrainas energiinfrastruktur påverkade allvarligt landets energisystem. EU har tillsammans med medlemsländerna och privata företag levererat nödutrustning på energiområdet till ett värde av flera miljoner euro till Ukraina. Dessutom samlades 32 miljoner euro in för att täcka de mest akuta behoven genom energistödfonden för Ukraina som inrättats av energigemenskapen på kommissionens begäran. I december tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU skulle mobilisera cirka 30 miljoner euro för inköp av upp till 30 miljoner energieffektiva glödlampor till Ukraina.

EU har också tillhandahållit utrustning till ett värde av mer än 40 miljoner euro från rescEU:s lager för att avvärja kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. EU har därtill tilldelat 13 miljoner euro för återuppbyggnad av laboratorier som förstörts av ryska ockupationsstyrkor vid Tjernobyl.

Mottagande av personer som flyr den väpnade konflikten

För allra första gången och mycket skyndsamt aktiverade EU den 4 mars direktivet om tillfälligt skydd för att ge snabb och effektiv hjälp. Utöver att erbjuda skydd till dem som flydde Rysslands anfallskrig, bl.a. genom att ge dem tydlig rättslig status och uppehållstillstånd i ett EU-land, gav EU även tillgång till utbildning, social trygghet, jobb, boende samt hälso- och sjukvård.

Kommissionen inrättade EU:s solidaritetsplattform som ett centralt nav för att övervaka behoven och samordna de operativa insatserna. Plattformen, som även finns på ryska och ukrainska, gjorde det möjligt för EU-länderna att dela väsentlig information med avseende på ankomsten av miljontals människor som tvingats fly till europeiska länder. I mars presenterade kommissionen en fredsplan i tio punkter för att stärka den europeiska samordningen i flyktingmottagandet.

Kommissionen inledde också en kommunikationskampanj för att upplysa flyktingar om deras rättigheter och om tillförlitliga informationskällor när de reser i EU. Fram till slutet av 2022 hade runt 4,5 miljoner människor officiellt registrerats för tillfälligt skydd i EU:s medlemsländer.

Utbildning under konflikter

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har haft allvarliga konsekvenser för landets utbildningssystem. Det har påverkat elever och lärare, och orsakat skador på många tusentals administrations- och utbildningsanläggningar. Med stöd från EU tillhandahöll Unicef utbildningsmaterial och anordnade utbildning för lärare i livskunskap och i emotionellt stöd.

Enligt EU:s uppskattningar är ungefär en tredjedel av flyktingarna från Ukraina barn i skolåldern. Dessa barn har fått samma rättigheter och skydd som barn som är EU-medborgare. Omkring en halv miljon ukrainska barn integrerades i skolsystemen i 20 medlemsländer i början av skolåret i september.

Kommissionen har gett stöd till de nationella utbildningssystemen med en praktisk handledning för skolåret 2022/2023, riktlinjer för ett påskyndat erkännande av ukrainska akademiska kvalifikationer, ömsesidigt lärande, onlineplattformar och flexibel finansiering inom ramen för programmet Erasmus+, som stöder utbildning, ungdom och idrott i Europa.

I juni uppmanade kommissionen medlemsländerna att se över sina stödansökningar för skolåret 2022/2023 inom ramen för EU:s skolprogram för att tillgodose behoven för ukrainska barn som tvingats fly. Genom skolprogrammet ges stöd för att dela ut frukt, grönsaker, mjölk och vissa mejeriprodukter till skolbarn – från förskolan upp till högstadiet. I och med detta omfördelades 2,9 miljoner euro till länderna.

Kommissionen inrättade också MSCA4Ukraine, som finansieras genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärden och har en budget på 25 miljoner euro, för att stödja forskare som flyr kriget. Detta gjorde det möjligt för forskarna att fortsätta sitt arbete på akademiska och icke-akademiska institutioner i EU-länderna och i Horisont Europa-anslutna länder. Samtidigt kunde de behålla sina kontakter med forsknings- och innovationsgrupper i Ukraina.

Under 2022 anslog EU 100 miljoner euro för återuppbyggnad av skadade ukrainska skolor och donerade 14 miljoner euro för inköp och transport av skolbussar för ukrainska barn. Kommissionen anordnade också en solidaritetskampanj och uppmanade offentliga och privata aktörer att donera skolbussar till Ukraina. I december var 240 bussar på väg till Ukraina. De skickades från EU-länderna via EU:s civilskyddsmekanism.

VIDEO Driving Ukraine’s future.

Stöd till EU-länderna

EU agerade också snabbt och med solidaritet för att stödja medlemsländerna när de tog emot och fann boende för de personer som flydde från Ukraina, och tillgängliggjorde omedelbart 3,5 miljarder euro från krisinstrumentet ”återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner” (React-EU). EU-länderna och deras regioner kunde också omfördela befintlig finansiering för att tillhandahålla grundläggande materiellt bistånd, t.ex. mat och kläder, genom initiativet sammanhållningspolitiska insatser för flyktingar i Europa (Care). För att utöka stödet ytterligare lade kommissionen i juni fram förslaget om flexibelt stöd till territorier (Fast-Care) för att hjälpa medlemsländerna att stödja flyktingar. Totalt finns potentiellt upp till 17 miljarder euro tillgängligt genom Care för perioden 2014–2020 (inbegripet React-EU enligt ovan) och upp till 17 miljarder euro genom Fast-Care för 2021–2027.

Fonderna för inrikes frågor för 2014–2020 och 2021–2027 fanns också tillgängliga för att stödja EU-länderna vid mottagandet av personer som flydde från Ukraina. Därtill gjordes 400 miljoner euro tillgängliga för medlemsländer i närheten av Ukraina för att hjälpa dem att täcka kostnader för tillfälliga boenden, mat samt hälso- och sjukvård, och för att stödja gränsförvaltningen.

Nio medlemsländer ansökte om stöd genom EU:s instrument för tekniskt stöd för att genomföra direktivet om tillfälligt skydd. Bland annat fick människor som flytt Ukraina hjälp att hitta jobb i EU och läroplanerna anpassades till behoven hos ukrainska elever.

Efter att ha avbrutit sina samarbetsprogram med Ryssland och dess allierade Belarus överförde EU 26,2 miljoner euro, som ursprungligen var avsedda för projekt med dessa två länder, för att stärka EU-ländernas samarbete med Moldavien och Ukraina.

EU ändrade också den rättsliga ramen för 15 gränsöverskridande och transnationella samarbetsprogram som påverkats negativt av Rysslands anfallskrig. Ändringarna gjordes för att säkerställa att projekt som stöder medlemsländerna och främjar moldavier och ukrainare kunde fortsätta att genomföras. Detta inbegrep projekt för att stödja flyktingar.

• Fullständig flexibilitet och förenkling av alla sammanhållningsfonder.
• 30 % av medlen går till lokala myndigheter och organisationer i civilsamhället.
• Flexibilitet att genomföra projekt som försenats på grund av råvaru- och arbetskraftsbrist.
• Förenklat stöd med 100 euro per flykting och vecka under 26 veckor.
• Ytterligare 3,5 miljarder euro i förfinansiering från sammanhållningsfonden.

Stöd till jordbrukare och fiskare

EU har vidtagit åtgärder för att stödja de EU-jordbrukare som har drabbats hårdast av kriget, däribland genom ett särskilt stödpaket på 500 miljoner euro. EU:s jordbrukare fick ökat stöd genom landsbygdsutvecklingsfonder, vilket gjorde det möjligt för medlemsländerna att betala ett engångsbelopp till de jordbrukare och livsmedelsföretag som har drabbats. Dessutom förväntas den tillfälliga lättnaden av reglerna för växelbruk för 2022/2023, vilken syftar till att maximera spannmålsproduktionen, återbörda uppskattningsvis 1,5 miljoner hektar till produktionen.

Rysslands användning av energiexporten som vapen har förvärrat situationen på gödselmedelsmarknaden, som redan tidigare var svår på grund av covid-19-pandemin. De höga gaspriserna ledde till en prisökning på cirka 149 % för kvävegödselmedel i september 2022, jämfört med året innan. Som ett svar på detta lade kommissionen fram flera olika slags initiativ för att säkerställa tillgången till gödselmedel till överkomligt pris i EU och globalt. Åtgärder för att stödja jordbrukare inbegrep riktat finansiellt stöd, såsom särskilt stöd genom den tillfälliga krisramen för statligt stöd, stöd för alternativa gödselmedelslösningar och införandet av ett observatorium för gödselmedelsmarknaden för att öka marknadens transparens.

EU-aktörer inom fiske och vattenbruk påverkades också allvarligt av de höjda energi- och råvarupriserna. För att hjälpa den drabbade sektorn aktiverade EU Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden för att stödja företagen och införa särskilda krisåtgärder. Dessa initiativ kompletterar de som finns tillgängliga inom den tillfälliga krisramen för statligt stöd, som antogs för att hjälpa EU-företag att hantera högre energipriser och andra konsekvenser av Rysslands anfallskrig mot Ukraina (se kapitel 2).

Stöd till utredning och lagföring av krigsförbrytelser

EU vidtog ett antal åtgärder för att göra ryska beslutsfattare ansvariga för de grova kränkningarna av internationell människorättslagstiftning och de allvarliga kränkningarna av internationell humanitär rätt i Ukraina.

I mars beslutade alla EU-länderna tillsammans med andra partnerländer att gemensamt hänskjuta situationen i Ukraina till Internationella brottmålsdomstolen. Samtidigt som EU fortsatte att stödja domstolens arbete förklarade sig unionen redo att arbeta med världssamfundet för att inrätta en särskild internationell tribunal eller en hybridtribunal för att utreda och lagföra Rysslands aggressionsbrott.

I slutet av 2022 hade Ukraina och 14 olika EU-länder inlett utredningar angående de internationella brott som Ryssland begått i Ukraina. Vissa av dessa medlemsländer arbetar redan direkt med Ukraina och Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) genom den gemensamma utredningsgrupp som inrättats för att samla in bevis och utreda krigsbrott och brott mot mänskligheten. Eurojusts mandat stärktes i juni 2022, så att den kan bevara, analysera och lagra bevis med anknytning till internationella brott.

EU ändrade också EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina för att se till att det även kan ge stöd till ukrainska myndigheter vid utredning och lagföring av eventuella internationella brott som begås i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) inrättade en särskild arbetsgrupp för att samla in och analysera offentligt tillgängliga uppgifter för att stödja Ukraina och Internationella brottmålsdomstolen i övervakningen av innehåll på nätet.

I november 2022 lade kommissionen fram olika alternativ för EU-länderna för att se till att Ryssland betalar för de grymheter som de begår under den oprovocerade aggressionen mot Ukraina. På kort sikt föreslog kommissionen att man skulle skapa en ny finansiell struktur för att förvalta och investera frysta och immobiliserade offentliga ryska tillgångar, och använda intäkterna till Ukraina. På längre sikt, efter att sanktionerna har hävts, skulle dessa medel kunna användas för att säkerställa att Ryssland betalar full ersättning för de skador som landet har orsakat i Ukraina.

Återuppbyggnaden av Ukraina

Rysslands anfallskrig har redan orsakat enorm förstörelse av städer och samhällen i Ukraina. Världsbanken uppskattar att återuppbyggnaden kommer att kosta upp till 600 miljarder euro. En gemensam internationell insats kommer att krävas för att stödja Ukraina i återuppbyggnaden av landet och ekonomin.

Med avseende på långsiktig återuppbyggnad anordnade kommissionen och G7-ordförandeskapet en internationell expertkonferens om Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering i Berlin (Tyskland), den 25 oktober, som var en fortsättning på diskussionerna i Lugano (Schweiz), den 4 och 5 juli under konferensen om Ukrainas återhämtning. Konferensen i Berlin bidrog med ytterligare expertråd om återhämtningsprocessen, och kommer att bidra till utvecklingen av en internationell samordningsplattform, såsom kommissionen föreslog i maj. I december enades G7-ledarna om att inrätta en sådan myndighetsövergripande givarsamordningsplattform. Det gjordes i samarbete med Ukraina och internationella parter, och i nära samarbete med relevanta internationella organisationer och internationella finansinstitut. Plattformen kommer att vara central för att matcha behov och resurser för Ukrainas återställande-, återhämtnings- och återuppbyggnadsinsatser. Den kommer att drivas gemensamt av EU, Ukraina och USA, med stöd från det tekniska sekretariatet. Det kommer att finnas ett kontor i Bryssel (Belgien) som kommissionen ansvarar för och ett kontor i Kiev (Ukraina) som Ukrainas regering ansvarar för.

Inledning

Den tredubbla krisen med klimatförändringar, föroreningar och förlust av biologisk mångfald är en akut utmaning som kräver omedelbara åtgärder. Den europeiska gröna given är EU:s färdplan för att hantera dessa stora utmaningar.

Två historiska världshändelser – covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina – har dessutom ytterligare stärkt EU:s åtagande att fortsätta med den gröna omställningen och påskynda förändringstakten.

De allt mer extrema väderhändelserna under 2022 lyfte fram behovet av ytterligare åtgärder på EU-nivå och internationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna, öka motståndskraften mot torka och återställa ekosystem. Bland annat har reglerna för föroreningar, användning av kemiska bekämpningsmedel, hantering av förpackningsavfall samt byggandet av en mer hållbar framtid skärpts.

Genomförandet av den europeiska gröna given

EU:s långsiktiga tillväxtstrategi är att se till att EU blir klimatneutralt senast 2050. Detta mål fastställs i den europeiska klimatlagen och i det rättsligt bindande åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Den europeiska gröna given är EU:s plan för att åstadkomma detta. Under 2022 fortsatte EU sina beslutsamma åtgärder för att uppnå klimatmålen.

EU:s utsläppshandelssystem är en av hörnstenarna i EU:s politik för att bekämpa klimatförändringarna och dess viktigaste verktyg för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Det är en marknadsplats där deltagarna sinsemellan kan handla med utsläppsrätter för att uppnå största möjliga effektivitet. År 2022 enades Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om kommissionens förslag om en översyn av unionens utsläppshandelssystem. De nådde även en politisk överenskommelse om olika förslag om utsläpp samt koldioxidupptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, inrättandet av en social klimatfond och skärpta utsläppsnormer för personbilar och skåpbilar.

Globala åtgärder för vår planet

År 2022 offentliggjorde den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, som är det ledande internationella organet när det gäller att bedöma klimatförändringar, tre rapporter som bekräftar att världen snabbt håller på att bli varmare på grund av mänsklig påverkan. I rapporterna fastställs också utvecklingsbanor för anpassning och begränsning. EU fortsatte att samarbeta med internationella partner för att höja ambitionsnivån genom att stärka sektorsmålen, nå målen för hela ekonomin och lägga fram strategier för nettonollutsläpp.

På diplomatisk väg säkrade EU stöd för ett rättsligt bindande globalt avtal om att bekämpa plastföroreningar vid FN:s miljöförsamling i mars. Förhandlingarna planeras att slutföras under 2024. Det framtida avtalet syftar till att stärka befintliga initiativ och avtal, särskilt under utformnings- och produktionsfaserna av plastens livscykel. Avtalet bör sammanföra alla berörda parter för att uppnå det övergripande målet att eliminera plastläckage i miljön.

FN:s klimat- och miljökonferenser

Vid konferenserna i juni 2022 mellan parterna för FN:s Basel-, Rotterdam- och Stockholmskonventioner (miljöavtal som har det gemensamma målet att skydda människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier och farligt avfall) gjordes framsteg när det gäller hanteringen av kemikalier och avfall. Detta innefattade ett viktigt beslut om att kontrollera den globala handeln med elektroniskt avfall och förhindra okontrollerad dumpning. EU har också föreslagit att globala standarder ska utvecklas för hantering av begagnade däck, som är en stor källa till mikroplaster. Kraven på att användningen av polyklorerade bifenyler skulle elimineras senast 2025 framfördes återigen. Dessa kemikalier är vanligt förekommande i gammal elektrisk utrustning och oljor.

Inför FN:s årliga klimatkonferens COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten deltog EU konstruktivt i förhandlingar för att få till stånd globala klimatåtgärder i linje med Parisavtalets temperaturmål om att begränsa den globala uppvärmningen till högst 1,5 °C.

Vid COP27 i Egypten uppmanade EU, under ledning av verkställande vice ordförande Frans Timmermans, alla parter att vidta brådskande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser samt att anpassa sig till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna under de kommande årtiondena.

Konferensen antog ett arbetsprogram för begränsning, för att öka ambitionsnivån och genomförandet. EU konstaterade att det finns ett akut behov av att intensifiera de globala åtgärderna och stödja de utvecklingsländer som drabbas hårdast av klimatförändringarna. EU stödde därför inrättandet av en ny fond för att avvärja, minimera och hantera förluster och skador. Detta lägger grunden för större solidaritet mellan dem som behöver hjälp och dem som kan hjälpa. EU och Afrikanska unionen tillkännagav ett initiativ genom Team Europe för att stödja resiliens och anpassning till klimatförändringar i Afrika, samt mobiliserade 1 miljard euro inom ramen för Global Gateway-strategin (se kapitel 8).

Vid evenemanget inleddes också ett skogspartnerskap med fem partnerländer (Guyana, Mongoliet, Republiken Kongo, Uganda och Zambia) och en målmedveten och långsiktig investeringsplan för en rättvis energiomställning för Sydafrika tillkännagavs. EU ingick två viktiga strategiska partnerskap om hållbara råvaror och förnybar vätgas, det ena med Namibia och det andra med Kazakstan, och ökade samarbetet med Egypten om omställningen till ren energi, med ett strategiskt partnerskap om förnybar vätgas.

© FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning

#ForOurPlanet är en ny EU-kampanj som lanserades 2022 inom ramen för COP27 och COP15. Kampanjen kommer att återkomma årligen för att samla globalt stöd för natur- och klimatåtgärder framöver.

Under det 15:e sammanträdet inom ramen för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning, som hölls i maj, antogs 38 beslut som belyser den roll som hållbar markförvaltning spelar när det gäller att hantera många kriser. Det viktigaste resultatet var en global utfästelse om att öka motståndskraften mot torka och investera i återställande av mark för att säkerställa framtida välstånd.

EU förespråkade starkt den roll som återställande av ekosystem, återbeskogning och naturbaserade lösningar spelar för skyddet av mark och jord samt betonade det nära sambandet mellan naturskydd och hantering av effekterna av torka och klimatförändringar.

Under 2022 samlades också aktörer från hela världen till den största konferensen om biologisk mångfald på tio år, för att enas om en ny global ram för biologisk mångfald. FN:s konferens om biologisk mångfald (COP15), som ursprungligen planerades till 2020, genomfördes i två delar på grund av covid-19-pandemin. Den första delen genomfördes virtuellt i Kunming i Kina den 11–15 oktober 2021, där parterna bekräftade sitt åtagande att nå 2050-visionen om att leva i harmoni med naturen och antog Kunmingdeklarationen. Under den andra delen av konferensen, som ägde rum i Montreal i Kanada den 7–19 december 2022, sammanträdde 196 länder för att nå en global överenskommelse om skydd av naturen och planeten, med långsiktiga mål fram till 2050 och delmål för 2030. Under ledning av kommissionsledamot Sinkevičius samarbetade EU med alla parter för att ingå ett ambitiöst globalt avtal för att skydda, återställa, hållbart nyttja och investera i biologisk mångfald och ekosystem.

Vid det 19:e mötet i COP för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (World Wildlife Conference), som ägde rum i Panama City i Panama den 14–25 november 2022, bidrog EU aktivt till att uppnå viktiga resultat som möjliggör hållbar handel med mer än 500 nyligen förtecknade arter. Detta är avgörande för att ta itu med den globala förlusten av biologisk mångfald, som hotar vår hälsa, vår livsmedelstrygghet och våra försörjningsmöjligheter.

Fakta om förlusten av biologisk mångfald

En miljon arter riskerar att utrotas.

Människan har radikalt förändrat tre fjärdedelar av jordens yta.

75 % av världens grödor är beroende av pollinerare.

Hälften av världens BNP är beroende av naturen.

70 % av cancerläkemedlen är naturliga eller inspirerade av naturen.

Skydda och återställa Europas natur

Extrema väderförhållanden

Europa drabbades av rekordnivåer av torka under 2022. Som Europeiska observationsorganet för torka förutspådde minskade skördar avsevärt över hela kontinenten och energiproduktionen gick ner på grund av minskad vattenkraftproduktion.

De historiskt låga vattennivåerna i de stora floderna inverkade negativt på såväl vattenlevande organismer som pråmtransporter. Under sommaren noterades svår torka på 60 % av EU:s territorium, vilket ledde till förlust av grödor och skador på infrastruktur till följd av skogsbränder. Tillsammans med civilskyddsåtgärder kostade detta EU över 2,4 miljarder euro.

Nästan alla floder i hela Europa påverkades av höga temperaturer och mycket knappa regnmängder, vilket hämmade energiproduktionen och flodtransporterna.

Dessa extrema väderhändelser kan undvikas i framtiden om vi minskar utsläppen av växthusgaser och vidtar åtgärder för att bekämpa klimatkrisen. EU:s 55 %-paket kommer att höja ambitionerna och målen på detta område. Dessutom kommer EU:s klimatanpassningsstrategi att bidra till att förbättra de europeiska invånarnas, jordbrukarnas och företagens förmåga att klara av extrema väderförhållanden.

Kartan från indikatorn för kombinerad torka visar att 35 % av EU:s territorium klassificerades på varningsnivå och 25 % på beredskapsnivå i september 2022. De största underskotten av fukt i marken noterades i Västeuropa (Belgien, Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tyskland osv.) och i länder i Östeuropa och Sydösteuropa. På nästan hela EU:s territorium fanns det påverkan på vegetationen till följd av underskott på markfukt och vegetation. Nederbördsunderskottet, som var mindre utbrett, var jämnt fördelat över EU:s territorium. I de södra delarna av Grekland, Spanien och Italien samt delar av Östeuropa hade förhållandena återhämtat sig helt. Vid den tidpunkten var den tillfälliga återhämtningen av markfuktigheten och vegetationen obetydlig.

Skydd av skogar och vilda djur och växter

Skogsbränder var också ett allvarligt problem under 2022, och en rekordstor yta på över 800 000 hektar brändes i Europa. Räddningsteamen använde Copernicus kartläggningstjänst för nödsituationer, som använder satellitbilder och andra geospatiala data, för att hjälpa länder som Grekland, Frankrike, Portugal och Spanien samt vissa länder utanför EU att bekämpa bränder under sommaren.

I normala fall är högsäsongen för skogsbränder månaderna juli, augusti och september. Europeiska informationssystemet för skogsbränder konstaterade att högsäsongen sträckte sig längre än normalt och att många allvarliga bränder inträffade senare under året. Även områden som tidigare inte brukat påverkas – såsom Central- och Nordeuropa – drabbades oftare av skogsbränder. Dessutom fanns 38 % av den brända arealen 2022 inom Natura 2000-skyddade områden, och dessa förluster av den biologiska mångfalden, som inte går att mäta i pengar, lämnade ekosystemen i ett mer sårbart tillstånd. EU:s solidaritetsfond, som ursprungligen inrättades 2002 för att ge ekonomiskt stöd till återuppbyggnad av områden som drabbats av naturkatastrofer, mobiliserades på nytt 2022 som svar på de skador som skogsbränder orsakade i Europa.

Skogarna spelar en avgörande roll när det gäller att skydda Europas ekosystem och biologiska mångfald. De är också viktiga när det gäller att binda koldioxid som annars skulle släppas ut i atmosfären och förvärra klimatförändringarna. Under ett enda år beräknas skogsbränder ha orsakat ekonomiska förluster på över 2 miljarder euro, med mer än 25 miljoner ton koldioxid som släpptes ut i atmosfären. I september, i sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen, tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU:s kapacitet till luftburen brandbekämpning ska fördubblas inför nästa skogsbrandssäsong.

I november föreslog kommissionen den första EU-omfattande frivilliga ramen för ett tillförlitligt intyg om koldioxidupptag. Om detta verktyg antas kommer det att bidra till att bekämpa klimatförändringarna samt bidra till EU:s klimat-, miljö- och nettonollutsläppsmål.

Under 2022 planterades nästan 9,5 miljoner träd i EU som en del av utfästelsen om att plantera 3 miljarder nya träd. Enligt utfästelsen, som är en del av EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och EU:s skogsstrategi för 2030, ska unionen plantera 3 miljarder nya träd på ett sätt som är förenligt med de ekologiska principerna.

EU:s reviderade handlingsplan för att sätta stopp för olaglig handel med vilda djur och växter, som också ingår i strategin för biologisk mångfald, syftar till att se till att EU:s åtgärder mot olaglig handel med vilda djur och växter på ett heltäckande sätt svarar mot de nuvarande utmaningarna. Den bygger på fyra prioriteringar: att ta itu med de underliggande drivkrafterna till olaglig handel med vilda djur och växter, att utforska nya rättsliga och politiska verktyg, att stärka kontrollen av efterlevnaden och att främja globalt samarbete.

För att senast 2050 nå målet om klimatneutralitet måste EU minska sina utsläpp till ett minimum, men det är inte möjligt att helt undvika dem. För att utjämna de återstående utsläppen måste EU se till att flera hundra miljoner ton koldioxid upptas från atmosfären varje år.

Enligt den föreslagna ramen kan bl.a. följande typer av koldioxidupptag certifieras:

Kolinlagrande jordbruk, t.ex. återställande av skog och mark och förvaltning av våtmarker och torvmarker

Permanent lagring, bl.a. bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid och avskiljning och lagring av koldioxid direkt från atmosfären

Lagring av koldioxid i produkter och material med lång livslängd, t.ex. byggnadsmaterial av trä

Tack vare EU:s certifieringsram kan fler företag, jordbrukare, skogsbrukare och andra aktörer få tillgång till dessa nya möjligheter, eftersom de kommer att kunna ansöka om harmoniserad och tillförlitlig certifiering.

I juni 2022 antog kommissionen ett paket med förslag för att återställa skadade ekosystem. Det är ett viktigt steg för att undvika att ekosystem kollapsar och förhindra de värsta effekterna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Kommissionen håller också på att förnya lagstiftningen för att säkerställa tillgången till mångfaldigt utsäde och växtförökningsmaterial av hög kvalitet för att uppnå målen om hållbarhet, klimatanpassning och biologisk mångfald.

VIDEO Deltagare i EU:s gröna vecka 2022 talar om rättsakten om restaurering av natur, juni 2022.

Life-programmet är EU:s finansieringsinstrument för miljö- och klimatpolitik. Programmet har pågått sedan 1992 och har medfinansierat över 5 500 projekt i och utanför EU. Efter att ha anslutit sig till programmet i juni 2022 kan Ukraina också få del av denna finansiering. Nu kan Ukraina därför få stöd för att återställa de allvarliga miljöskadorna efter Rysslands anfallskrig – från föroreningar och förstörda ekosystem till andra långsiktiga effekter. På kort sikt kan Life-programmet stödja Ukrainas återuppbyggnad genom behovsanalys och åtgärder för att rena mark och vatten från föroreningar, bland annat genom naturbaserade lösningar. Ukraina är det andra landet utanför EU som ansluter sig till Life-programmet, efter Island.

Med sikte på nollförorening

I linje med målet att vara fri från föroreningar senast 2050, föreslog kommissionen i oktober skärpta regler om förorening av luft, ytvatten och grundvatten samt om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Dessa regler kommer i slutändan att förbättra folkhälsan genom att minska förtida dödsfall och långsiktiga hälsokostnader.

Luftkvalitet

Genom de föreslagna nya reglerna

• fastställs tillfälliga EU-luftkvalitetsnormer för 2030 som är närmare anpassade till Världshälsoorganisationens riktlinjer,
• förväntas en mer än 75-procentig minskning på tio års tid av antalet dödsfall som orsakas av att den huvudsakliga föroreningen PM_2,5 överstiger Världshälsoorganisationens riktlinjer,
• får människor vars hälsa har skadats till följd av luftföroreningar rätt till ersättning ifall EU:s luftkvalitetsregler inte efterlevs, och de får rätt att företrädas av en icke-statlig organisation genom grupptalan för skadeersättning,
• blir kostnaden lägre än 0,1 % av BNP, medan den ekonomiska vinsten och samhällsvinsten blir minst sju gånger större.

Vattenkvalitet

Genom de nya förslagen fastställs

• nya och skärpta normer för en rad skadliga ämnen i yt- och grundvatten,
• en skyldighet för EU-länderna att vidta åtgärder för att minska förekomsten av dessa föroreningar,
• mer kostnadseffektiva och rättvisa regler för rening av avloppsvatten i linje med principen om att förorenaren betalar,
• förebyggande åtgärder för industrin (användning av andra eller färre industrikemikalier) och jordbrukare (användning av färre eller mindre skadliga bekämpningsmedel t.ex.).

Förslagen är också ett svar på de särskilda krav från konferensen om Europas framtid (se kapitel 9), där invånarna krävde att användningen av kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel drastiskt skulle minska och att jordbruket skulle utvecklas för att bli hållbart.

Utöver detta lade EU och Medelhavsländerna med framgång fram ett förslag till Internationella sjöfartsorganisationen om att utse ett svavelkontrollområde i Medelhavet. Syftet är att förbättra luft- och vattenkvaliteten genom att minska svavelrelaterade föroreningar från sjöfarten.

Genom förslaget till en förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel införs åtgärder för att minska miljöavtrycket från EU:s livsmedelssystem och bidra till att mildra de ekonomiska förluster som redan uppstått till följd av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Syftet är att minska användningen av kemiska och farligare bekämpningsmedel med 50 % senast 2030 och främja mer miljövänliga metoder för bekämpning av skadegörare. Ett förbud kommer att införas mot alla bekämpningsmedel i grönområden i städer, däribland offentliga parker eller trädgårdar, lekplatser, skolor, rekreations- eller idrottsplatser, allmänna vägar och skyddade områden, i enlighet med Natura 2000.

Minskade utsläpp från transporter och industri

Under 2022 upprättade EU också industrialliansen för en värdekedja för förnybara och koldioxidsnåla bränslen, ett nytt initiativ som syftar till att främja produktion och distribution av förnybara och koldioxidsnåla bränslen inom luftfarts- och vattenvägstransporter. Alliansens arbete kommer att vara viktigt för att säkra nödvändiga alternativa bränslen för sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen, såsom luftfart och sjöfart. Ytterligare framsteg gjordes också när det gäller att utveckla regler för användning av alternativa bränslen inom dessa sektorer. Om reglerna antas 2023 kommer de att utgöra en tydlig väg för utfasningen av fossila bränslen inom dessa sektorer.

Kommissionens förslag för att modernisera direktivet om industriutsläpp syftar till att avsevärt minska de skadliga utsläppen från industrianläggningar och Europas största djuruppfödningsanläggningar, och samtidigt ge långsiktig investeringssäkerhet, främja innovation och öka Europas energi- och resursoberoende. Översynen bygger på det befintliga direktivet, som omfattar omkring 50 000 stora agroindustriella anläggningar i Europa. Dessa anläggningar måste uppfylla utsläppskraven genom att tillämpa bästa tillgängliga teknik som fastställts av industrin, experter på nationell nivå och EU-nivå samt det civila samhället. De nya reglerna omfattar effektivare tillstånd och riktat stöd till innovation för föregångare och för industrins investeringar i den cirkulära ekonomin. På detta sätt stärks kopplingen mellan minskad förorening och utfasning av fossila bränslen samt ökas öppenheten och allmänhetens deltagande i tillståndsprocessen.

Kommissionen lade också i november fram ett förslag till nya utsläppsnormer. Dessa nya Euro 7-krav syftar till att säkerställa att personbilar, skåpbilar, lastbilar och bussar blir mycket renare, särskilt i de städer där luftföroreningsproblemen är störst, och under en mycket längre tid än enligt de nuvarande reglerna. Förslaget inriktas på utsläpp från avgasrör, bromsar och däck. Det bidrar också till att nå de nya strängare normerna för luftkvalitet. Dessutom kommer det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar att omvandlas till en EU-portal för industriutsläpp där invånarna kan få information om förorenande verksamhet i deras omedelbara närområde.

Vad är nytt i Euro 7-förordningen?

Alla personbilar, skåpbilar, lastbilar och bussar

Gränsvärden för utsläpp från bromsar

Regler om mikroplastförorening från däck

Fordon måste uppfylla utsläppskraven under en längre period

Effektivare utsläppsprovningar

Digital kontroll av att reglerna iakttas

Bättre marknadskontroller

Fordon med endast förbränningsmotor

Bränsle- och teknikneutrala utsläppsgränser

Reglering av ytterligare föroreningar

Provningar på väg med fler typer av körförhållanden

Elfordon och laddhybridfordon

Hållbarhetskrav för batterier

Främjande av ekologiskt jordbruk och kvalitetslivsmedel

Hållbart jordbruk och minskad användning av bekämpningsmedel är avgörande för att trygga livsmedelsförsörjningen på lång sikt. Under 2021 lämnade medlemsländerna in sina planer för att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med kommissionens rekommendationer. I augusti 2022 godkände kommissionen formellt dessa strategiska planer för den gemensamma jordbrukspolitiken. Planerna beskriver varje medlemsstats planerade användning av direktstöd och ekonomiska interventioner för att stödja landsbygdsutveckling. Den nya lagstiftningen, som ska träda i kraft 2023, kommer att bana väg för en rättvisare, miljövänligare och effektivare jordbrukspolitik. Den syftar till att säkerställa en hållbar framtid för EU:s jordbrukare, ge mer riktat stöd till mindre jordbruksföretag och ge EU:s medlemsländer större flexibilitet att anpassa åtgärderna till lokala förhållanden.

I mars antog kommissionen ett förslag om att stärka systemet för skydd av geografiska beteckningar, däribland namn på jordbruksprodukter, vin och spritdrycker. De geografiska beteckningarna skyddar namnen på specifika produkter för att främja deras unika kvaliteter, egenskaper eller anseende, kopplade till deras geografiska ursprung samt den traditionella sakkunskap som förknippas med produktionen av dem.

EU:s ekopris delades ut för första gången i Bryssel, Belgien, på EU:s ekologiska dag i september 2022. De åtta vinnarna kommer från Belgien, Frankrike, Italien, Kroatien, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike och representerar tillväxt och innovation i EU:s ekologiska sektor. Deras insatser har bidragit till att minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan.

Hållbart boende

Städer och invånare har en viktig roll att spela när det gäller att skapa ett grönt och hållbart Europa. EU strävar efter att stödja lokala projekt och lokala myndigheter i att delta i utformningen av denna nya värld genom ekonomiskt stöd och miljöinitiativ.

År 2022 undertecknade 100 borgmästare över hela EU överenskommelsen om gröna städer, med en utfästelse att dessa städer tar itu med fem områden inom miljöförvaltning. Dessa är luft, vatten, natur och biologisk mångfald, cirkulär ekonomi samt avfall och buller. Det här EU-initiativet ska göra städerna renare, grönare och friskare.

Initiativet om det nya europeiska Bauhaus, som tillkännagavs för första gången 2020, sammanför medborgare, experter, företag och institutioner för att hitta ett hållbart liv i och utanför Europa. Förutom att skapa en plattform för experiment och kontakt stöder initiativet en positiv förändring genom att även ge tillgång till EU-finansiering till vackra, hållbara och inkluderande projekt.

För att stödja innovativa åtgärder i städerna och städernas kapacitet och kunskap när det gäller att bygga en hållbar framtid inrättades Europeiska stadsinitiativet inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden. I den första ansökningsomgången, som offentliggjordes i oktober, gjordes 50 miljoner euro i EU-finansiering tillgänglig för att stödja innovativa Bauhausprojekt. Städerna uppmanades att – i linje med Bauhausvärdena hållbarhet, delaktighet och estetik – lägga fram projektidéer om cirkulär ekonomi och koldioxidneutralitet, bevarande av kulturarvet, anpassning av byggnader till lösningar för ekonomiskt överkomligt boende och förnyelse av stadsområden.

Vinnarna av 2022 års Bauhauspriser tillkännagavs vid Bauhausinitiativets första festival i juni, där människor från hela EU samlades för att fira och dela med sig av kreativa strategier och strategier på gräsrotsnivå för den gröna omställningen. Projekt från 15 olika medlemsländer blev prisbelönta.

För att lyfta fram unga människors innovativa anda utdelades Bauhauspriset ”Rising Star” till projekt som utvecklats av människor under 30 år. Som ett komplement till Europaåret för ungdomar 2022 stod det nya europeiska Bauhaus i fokus för DiscoverEU, ett årligt initiativ som hjälper 18-åringar att resa gratis i Europa. I samband med detta utarbetades en ny europeisk Bauhaus-rutt, som de unga deltagarna kan följa.

VIDEO Framtidens trädgårdar, ett projekt från Cypern som omvandlar ett övergivet område i den uppdelade huvudstaden Nicosia till en kvartersträdgård, fick allmänhetens röst.

Tillsammans med koalitionen Utbildning för klimatet uppmanade EU till en omvandling av platser för lärande för att skapa ett nätverk för att omvandla platser för lärande i hela samhället.

Som svar på den väpnade konflikten i Ukraina analyserar experter för det nya europeiska Bauhaus akuta bostadsbehov och utvecklar hållbart boende som förberedelse inför återuppbyggnaden efter kriget (se kapitel 1).

VIDEO Det polska projektkonceptet Folk syftar till att blåsa nytt liv i den traditionella landsbygdsarkitekturen och bevara rikedomen i det polska kulturarvet.

Hållbar och smart mobilitet

Kommissionen lanserade officiellt Alliansen för utsläppsfri luftfart, som är ett frivilligt europeiskt initiativ mellan privata och offentliga aktörer för att förbereda vätgasdrivna och elektriska luftfartyg för kommersiellt bruk. Genom att säkra uppskattningsvis 26 000 utsläppsfria luftfartyg senast 2050 kommer alliansen att uppfylla åtagandet att anpassa sektorn till EU:s klimatambitioner.

För att säkerställa att bilar och andra fordon är säkrare och samtidigt fastställa en ram för automatiserade fordon, trädde EU:s förordning om allmän fordonssäkerhet i kraft 2022. Ramverket är det första i sitt slag i världen och skyddar konsumenterna, främjar innovation och förbättrar den europeiska bilindustrins konkurrenskraft.

Inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa 2021–2027, vilket är ett av EU:s finansieringsinstrument som stöder den gröna given, investerar kommissionen i flera olika transportinfrastrukturprojekt i hela EU. Dessa syftar till att förbättra den gränsöverskridande infrastrukturen och främja ny teknik. Som exempel kan nämnas tunneln mellan Lyon och Turin, den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält och projektet Rail Baltica.

För att göra Europas transportinfrastruktur anpassad för både civil och försvarsrelaterad användning antog kommissionen en handlingsplan för militär rörlighet och tidigarelade bidragsprocessen för projekt som stöder militär rörlighet. Genom andra projekt kommer man att bidra till att bygga infrastruktur för en planerad ökning av en energieffektiv och utsläppsfri mobilitet.

Totalt finns 25,8 miljarder euro i bidrag tillgängliga inom Fonden för ett sammanlänkat Europa för att samfinansiera projekt inom det transeuropeiska transportnätet i EU:s medlemsländer.

Efter Europaåret för järnvägen 2021 började EU genomföra sin nya handlingsplan för att stärka långväga och gränsöverskridande persontrafik på järnväg. Kommissionen har uppmanat järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare och nationella myndigheter att föreslå gränsöverskridande pilottjänster som tar itu med de återstående hindren för gränsöverskridande järnvägstrafik. Omställningen till hållbara transporter, som är en del av det övergripande paketet för den gröna given, kommer att säkerställa att EU:s samhällen och ekonomi kan blomstra i en hälsosam och säker miljö långt efter 2050.

Den gränsöverskridande persontrafiken på järnväg behöver stöd. År 2018 stod passagerartrafiken för 7 % av den gränsöverskridande trafiken i EU, medan godstrafiken stod för 52 %. Under 2019 passerade 2 804 konventionella fjärrtåg för passagerare gränser varje vecka, en ökning från 2 545 under 2001. Antalet gränsöverskridande höghastighetståg för långväga persontrafik har nästan fördubblats, från 637 per vecka 2001 till 1 244 per vecka 2019. Antalet gränsöverskridande nattåg för passagerare har minskat. 2001 gick 1 257 sådana tåg per vecka och 2019 gick 445 sådana tåg. Den gränsöverskridande tågtrafiken har ökat med 95 % för höghastighetståg och minskat med 65 % för nattåg. Den kombinerade gränsöverskridande tågtrafiken har ökat med 1 %.

Inledning

EU:s vision för att leda Europa in i den digitala eran är nära sammankopplad med EU:s mål för klimatneutralitet. Tioårsplanen – EU:s digitala decennium – innehåller mål för att digitalisera offentliga tjänster och företag, inrätta digital infrastruktur, t.ex. 5G och superdatorer, och säkerställa att EU:s invånare har den kompetens och självtillit som krävs för att navigera den digitala miljön. Policyprogrammet för det digitala decenniet 2030, som antogs av EU 2022, kommer att säkerställa att medlemsländerna uppnår målen.

EU:s digitala decennium kommer att bli en tid av banbrytande omställningar för en tryggare och hållbarare värld. Under 2022 vidtog därför EU åtgärder för att uppdatera cybersäkerhetsreglerna, erkänna digitala rättigheter och öka ansvarsskyldigheten för leverantörer av digitala tjänster. Samtidigt införde man nödvändig digital infrastruktur och gav stöd till utvecklingen av digital kompetens. EU föreslog också nya regler för rättvisare dataåtkomst och gjorde framsteg vad gäller regleringen av olika sektorers digitalisering.

Digitalisering för invånarna

Under EU:s digitala decennium är det viktigt att digitaliseringsstrategin är människocentrerad. Det innebär att enskilda personer måste ha samma rättigheter och friheter online som i andra sammanhang. År 2022 antog EU förklaringen om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet. I den fastställs tydliga referenspunkter för att säkerställa att människor skyddas och ges egenmakt när de använder sig av ny teknik.

Den första principen är att människorna ska vara i centrum. Digital teknik bör skydda människors rättigheter, stödja demokratin och säkerställa att alla digitala aktörer agerar ansvarsfullt och säkert. EU främjar dessa värden i hela världen. Den andra principen är solidaritet och inkludering. Tekniken bör förena människor, inte splittra dem. Alla bör ha tillgång till internet, digital kompetens, digitala offentliga tjänster och rättvisa arbetsvillkor. Den tredje principen är valfrihet. Människor bör ha en rättvis onlinemiljö, vara skyddade mot olagligt och skadligt innehåll och ha större självbestämmande när de interagerar med ny och framväxande teknik som artificiell intelligens. Den fjärde principen är deltagande. Medborgarna bör kunna delta i den demokratiska processen på alla nivåer och ha kontroll över sina personuppgifter. Den femte principen är säkerhet och trygghet. Den digitala miljön bör vara säker och trygg. Användare i alla åldrar, från barn till gamla, bör få större självbestämmande och skyddas. Den sjätte principen är hållbarhet. Digital utrustning bör stödja hållbarhet och den gröna omställningen. Människor måste känna till dessa apparaters miljöpåverkan och energiförbrukning.

Cybersäkerhet och resiliens

I takt med att Europas invånare spenderar mer tid på nätet och samhället blir allt mer sammanlänkat blir cyberhoten allt vanligare och allvarligare. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina innebär också att hotet mot Europas cyberförsvar är större än någonsin.

Under 2022 uppdaterade EU lagstiftningen om åtgärder för att uppnå en hög nivå av gemensam cybersäkerhet i alla medlemsländer. De nya reglerna – NIS₂-direktivet – offentliggjordes i december 2022 och ersatte den 16 januari 2023 det tidigare nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet. För att bidra till att öka den övergripande cybersäkerhetsnivån i Europa innebär de nya reglerna en utökad förteckning över kritiska entiteter och sektorer som behöver vidta riskbegränsande åtgärder.

Leverantörer av allmänna elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster

Avloppsvattens- och avfallshantering

Tillverkning av vissa kritiska produkter (t.ex. läkemedel, medicintekniska produkter och kemikalier)

Livsmedel

Digitala tjänster (t.ex. plattformar för sociala nätverkstjänster och datacentraltjänster)

Rymden

Post- och budtjänster

Offentlig förvaltning

© Adobe Stock

Kritisk infrastruktur, såsom undervattenskablar och rörledningar, är ofta nära kopplad till många olika digitala tjänster och behöver därför skyddas. Sabotaget mot Nord Stream-gasledningarna och andra incidenter har tydligt visat att resiliensen hos EU:s kritiska infrastruktur är hotad. Nyligen antagen lagstiftning kommer snart att ge EU ett uppdaterat och omfattande regelverk för att stärka både den fysiska motståndskraften och cyberresiliensen hos kritisk infrastruktur.

Mot bakgrund av den snabba utvecklingen av hotbilden har kommissionen föreslagit att kapaciteten för tidig varning och insatserna när kritisk infrastruktur störs ska stärkas genom EU:s civilskyddsmekanism. I förslaget efterlyses också ett stärkt samarbete med viktiga partner och grannländer när det gäller motståndskraften hos kritisk infrastruktur.

Vad gäller de digitala produkter som vi använder dagligen presenterade kommissionen i september 2022 ett förslag till en ny rättsakt om cyberresiliens. Många produkter, som babyvakter, smarta enheter och röststyrda högtalare, har för närvarande låg cybersäkerhetsnivå, vilket leder till utbredda sårbarheter och inkonsekventa säkerhetsuppdateringar. Det är dessutom ofta svårt för användarna att få reda på om produkterna i fråga är säkra mot cyberhot. Genom det nya förslaget säkerställer man att tillverkarna förbättrar produkternas säkerhet och transparensen när det gäller säkerhetsegenskaperna.

Lagstiftning om digitala tjänster och digitala marknader

Onlineplattformar är ännu en viktig del av dagens digitala värld. De gör det möjligt för oss att kommunicera, skaffa information och handla på nätet. Samtidigt kan plattformarna också utgöra en risk vad gäller olagligt eller skadligt innehåll och otillbörliga marknadsmetoder. EU har därför infört förordningen om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader, som båda trädde i kraft i november 2022.

Rättsakten om digitala tjänster kommer att utgöra en helt ny standard för onlineplattformars och sökmotorers skyldigheter vad gäller olagligt och skadligt innehåll. Den kommer att bli tillämplig för mycket stora onlineplattformar och mycket stora sökmotorer hösten 2023, och för alla andra plattformar i februari 2024. Förordningen kommer då att ge bättre skydd för internetanvändare och stärka deras grundläggande rättigheter på nätet. Leverantörerna kommer att kunna dra nytta av en enda uppsättning regler för den inre marknaden och mindre plattformar kommer lättare att kunna expandera.

Med anknytning till detta kommer reglerna i rättsakten om digitala marknader, som tillämpas från och med den 2 maj 2023, att begränsa otillbörliga metoder hos stora onlineplattformar, så kallade grindvakter. Senast den 6 september 2023 måste alla grindvakter ha identifierats, och senast den 6 mars 2024 måste de fullgöra de skyldigheter som fastställs i rättsakten. Rättsakten innehåller en förteckning över vad som är tillåtet och inte tillåtet, som grindvakterna måste förhålla sig till. Det kommer till exempel inte längre att vara möjligt för grindvakter att främja sina egna produkter på bekostnad av likvärdiga produkter från tredjeparter som erbjuds via grindvaktens plattform.

Förordning om plattformar för korttidsuthyrning

För att skydda turister har kommissionen föreslagit att information om korttidsuthyrning görs mer transparent, särskilt genom att kräva uppgifter om huvudmannaskap, adressuppgifter och organisationsnummer. Detta kommer att göra det möjligt för lokala myndigheter att arbeta tillsammans med bokningsplattformar för att stänga ner obehöriga annonser och skydda konsumenter från att boka olagliga boenden.

Ännu ett årtionde med roaming

Tack vare den nya och förbättrade roamingförordningen, som trädde i kraft i juli 2022, kan invånarna ringa och surfa på samma villkor i andra EU-länder som i hemlandet i minst tio år till och få bättre mobilhastighet när de reser utomlands. De kan också få information om tjänster som innebär extra kostnader, få bättre skydd mot oväntade utgifter när telefonen automatiskt kopplar upp sig mot satellitnätverk och få information om alternativa sätt att nå larmtjänster i andra EU-länder.

Kompatibel laddare

Tack vare nya regler kommer EU:s konsumenter snart att kunna använda samma laddningslösning till alla sina elektroniska enheter och välja att inte köpa någon laddare när de köper en ny apparat. Senast i slutet av 2024 måste alla mobiltelefoner, surfplattor och kameror som säljs i EU ha en laddningsport i form av USB typ C. Från och med våren 2026 kommer kravet även att omfatta bärbara datorer. Detta kommer att göra det möjligt för konsumenterna att minska sitt elektroniska avfall.

De typer av elektronisk utrustning som omfattas av direktivet om en gemensam laddare är mobiltelefoner, datormöss, tangentbord, bärbara datorer, läsplattor, bärbara navigationssystem, bärbara högtalare, hörlurar, öronsnäckor och hörtelefoner, handhållna videospelskonsoler, digitala kameror och pekplattor.

Foton © Adobe Stock

Digital teknik för industrin

Konnektivitet

Ökad konnektivitet främjar livskvaliteten och den ekonomiska kvaliteten, och blir också allt viktigare för en hållbar livsstil. Det finns dock fortfarande en digital klyfta mellan stadsområden, landsbygdsområden och avlägsna områden.

EU-länderna har åtagit sig att investera runt 130 miljarder euro från faciliteten för återhämtning och resiliens i åtgärder som bidrar till den digitala omställningen, däribland konnektivitetsåtgärder. Detta motsvarar 26 % av det totala belopp som medlemsländerna har begärt inom ramen för faciliteten fram till slutet av 2022, och är en bra bit över de 20 % som minst måste satsas på digitalisering (läs mer om återhämtnings- och resiliensplanerna i kapitel 6).

De 27 nationella återhämtnings- och resiliensplanerna innehåller konnektivitetsåtgärder till ett värde av cirka 16,5 miljarder euro. Syftet är att bygga ut den digitala nätverksinfrastrukturen de kommande fyra åren, även i landsbygdsområden och avlägsna områden, för att göra det möjligt för dem att blomstra och för att främja innovation och hållbarhet. EU kommer också att mobilisera investeringar i konnektivitet genom den nya Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, InvestEU och Europeiska investeringsbankens lån.

Under 2022 inledde kommissionen även den första ansökningsomgången inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa för att förbättra EU:s konnektivitetsinfrastruktur. Kommissionen kommer att samfinansiera initiativ för att utrusta Europas huvudsakliga transportvägar och lokalsamhällen med 5G-konnektivitet, bygga ut eller uppgradera viktiga nätverk som stöder avancerad teknik och lägga grunden för inrättande av operativa digitala plattformar för transport- och energiinfrastruktur i hela EU.

Programmet för ett digitalt Europa

Programmet för ett digitalt Europa har en budget på 7,5 miljarder euro 2021–2027. Det är det första EU-finansierade programmet som fokuserar på att föra tekniken till invånare, offentliga förvaltningar och företag.

År 2022 inleddes flera ansökningsomgångar. Dessa avsåg finansieringsmöjligheter för projekt om dataområden, blockkedjeinfrastrukturer, utbildningskurser i avancerad digital kompetens, artificiell intelligens (AI) och verksamheter för att förbättra cybersäkerhetssamarbetet mellan medlemsländerna och kommissionen.

Ytterligare ansökningsomgångar inleddes med avseende på nationella centrum för högpresterande datorsystem, införandet av avancerade nationella system och nätverk för kvantkommunikationsinfrastruktur och europeiska digitala innovationsknutpunkter.

EU-förordningen om halvledare: främjande av Europas konkurrenskraft

Chipp och halvledare är grundstenarna i alla elektroniska produkter, från smarta enheter till rymd- och försvarssystem. De spelar en viktig roll i dagens ekonomier och i vår vardag. På senare tid har den globala bristen på halvledare orsakat störningar i leveranskedjor och produktbrist på allt från bilar till medicintekniska produkter. Detta har i vissa fall även tvingat fabriker att stänga ned.

För att förebygga sådana störningar i framtiden har EU föreslagit förordningen om halvledare, som kommer att bidra till att bygga upp EU:s ekosystem för halvledare genom flera strategiska åtgärder. En av dessa är att stärka EU:s ledande ställning inom forskning och teknik, vilket kommer att stärka dess kapacitet till innovation inom utformning, tillverkning och förpackning av avancerade halvledare. Samtidigt är syftet med EU:s förordning om halvledare även att hantera bristen på kompetens inom avancerad tillverkning, så att EU förblir en attraktiv plats för världens främsta talanger inom detta viktiga område.

Framsteg för EU-strategin för data

Data, och särskilt industridata, bidrar till att stärka den digitala ekonomin, men dess fulla potential är fortfarande till stor del outforskad. Datalagen, som föreslogs 2022, innehåller nya regler om vem som kan använda och få åtkomst till data som genereras inom alla ekonomiska sektorer i EU.

EU-strategin för data (2020) ska se till att EU går i spetsen för ett datadrivet samhälle. Dataförvaltningsakten från 2020 underlättar datadelning mellan sektorer och mellan medlemsländer. Datalagen (2022) klargör vem som kan skapa värde från data. Tio gemensamma europeiska dataområden, inom allt från industri till rörlighet, från den europeiska gröna given till energi och hälsa. Konsumenter och företag genererar data genom att använda produkter och tjänster. Genom datalagen får de lägre priser för eftermarknadstjänster och reparation av uppkopplade föremål. Om en industrirobot går sönder är det i dag bara tillverkaren som kan få tillgång till dess data, vilket innebär att företaget inte har något annat alternativ än att be tillverkaren reparera den. I framtiden kommer användaren att kunna begära att en billigare reparationstjänst också får åtkomst till data. Konsumenter och företag kommer också att dra nytta av nya möjligheter att använda tjänster som är beroende av tillgång till dessa data. I dagsläget kan en jordbrukare med utrustning från olika tillverkare (som traktorer och automatiska bevattningssystem) inte lägga ut dataanalysen av sin utrustning på entreprenad. Data är låsta och det är bara de olika tillverkarna som kan komma åt dem. I framtiden skulle hen kunna få skräddarsydda råd från ett företag som samlar in uppgifter från de olika typerna av utrustning. Konsumenter och företag skulle också kunna få bättre tillgång till data som samlas in eller genereras av en enhet. Om en caféägare i dag har en kaffemaskin och vill använda data som maskinen har genererat för att kunna servera bättre kaffe, så har hen inte tillgång till dess data. Däremot kan företaget som tillverkade kaffemaskinen använda uppgifterna för att utforma nästa generation kaffemaskiner. I datalagen anges att båda parter i framtiden ska kunna få åtkomst till alla data som samlas in av maskinen.

Dessutom ska initiativet GreenData4All bidra till EU:s gröna och digitala omställning genom att uppdatera reglerna om geospatiala miljödata och allmänhetens tillgång till miljöinformation. Syftet är att göra data mer lättåtkomliga för innovation och evidensbaserade beslut.

Digitalisering av hälso- och sjukvården i EU

Hälsodata ger en värdefull inblick för vårdgivare och forskare inom hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin påskyndade utvecklingen och antagandet av digitala hälsoprodukter och hälsotjänster, och telehälsa blev vanligt förekommande. Den har därtill visat att uppdaterade, tillförlitliga och FAIR (sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara) hälsodata är centrala för dem som tillhandahåller ändamålsenlig vård i kristider och utvecklar effektiva behandlingar.

Europeiska hälsodataområdet, som föreslogs i maj 2022, är det första gemensamma dataområdet inom ett särskilt politikområde som kommer ur EU-strategin för data. Det är en integrerad del av den framväxande europeiska hälsounionen och sätter människors intressen och rättigheter i centrum.

Syftet är att säkerställa att enskilda personer i EU har ökad kontroll över sina elektroniska hälsodata och möjlighet att dela sina elektroniska patientjournaler med valfri läkare, även i ett annat medlemsland. Det kommer också att säkerställa en rättslig ram som består av tillförlitliga styrmekanismer på EU-nivå och i medlemsländerna, och en säker behandlingsmiljö. Detta gör det möjligt för forskare, innovatörer, beslutsfattare och tillsynsmyndigheter på EU-nivå och nationell nivå att få tillgång till relevanta elektroniska hälsodata för att förbättra diagnostiseringen, behandlingen och välbefinnandet för människor. Det leder även till bättre och mer välunderbyggda strategier. Det syftar också till att bidra till en verklig inre marknad för digitala produkter och tjänster på hälso- och sjukvårdsområdet genom att harmonisera reglerna och på så sätt göra hälso- och sjukvårdssystemen effektivare.

Rymdfrågor

Under 2022 utfördes omkring 500000 mätningar per dag. 176 organisationer från 22 medlemsländer har registrerat sig. 13608 nära passager har upptäckts. Sju fragmenteringsanalyser och 77 återinträdesanalyser har genomförts. 756 särskilt uppmärksammade händelser har inträffat (mer än en per dag). 310 satelliter övervakades.

Ett sådant system kräver även noggrann rymdövervakning och spårning för att hjälpa till att skydda den rymdbaserade infrastrukturen. EU:s system för rymdövervakning och spårning har varit i drift sedan 2016 och övervakar nu 310 EU-satelliter för att undvika kollisioner i rymden. För att hantera den exponentiella ökningen av antalet satelliter och mängden skräp i omlopp antog EU under 2022 ett gemensamt meddelande om en EU-strategi för säker rymdtrafikledning.

Rymden spelar också en viktig roll vad gäller försvar. EU-invånarna och berörda parter kan få information om de senaste initiativen inom teknik och dess kopplingar till säkerhet och försvar i EU:s färdplan om kritisk teknik för säkerhet och försvar i enlighet med handlingsplanen för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri. I den fastställs målet för att minska EU:s strategiska beroenden med avseende på kritisk teknik och värdekedjor för säkerhet och försvar.

Drönarstrategin 2.0

EU har lanserat drönarstrategin 2.0, vilket tillkännagavs i strategin för hållbar och smart mobilitet i november. I strategin fastställs 19 åtgärder för ett säkert och hållbart drönarekosystem senast 2030. Åtgärderna inbegriper gemensamma regler för luftvärdighet, utbildningskrav för piloter, stöd till forskning och innovation, och fastställandet av kriterier för frivillig märkning av cybersäkerhetsgodkända drönare. Syftet är också att utöka användningen av drönare för frakt- och passagerartransport, kartläggning av kritisk infrastruktur, övervakning av oljeutsläpp, säkerhet och försvar. Samtidigt ska man förbättra den sociala acceptansen genom att hantera frågor som rör buller, säkerhet och integritet.

Digital utbildning

Digital utbildning och digital kompetens

För att invånarna ska kunna dra nytta av omställningen måste de ha den kompetens som får dem att blomstra i den digitala världen. 2022 års index för digital ekonomi och digitalt samhälle avslöjade att endast 54 % av EU:s invånare i åldern 16–74 år har grundläggande digital kompetens, medan målet för det digitala decenniet är 80 % senast 2030. Det här visar det akuta behovet av mer åtgärder för att stärka invånarnas digitala kompetens. Plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, som lanserats under 2022, har som mål att överbrygga denna brist.

EU har även arbetat med medlemsländerna för att kartlägga utmaningarna med att tillhandahålla digital utbildning och digital kompetens av hög kvalitet till alla. Resultatet av kartläggningen kommer att utgöra underlag till handlingsplanen för digital utbildning. Under 2022 fortsatte EU att tillhandahålla riktlinjer för lärare och utbildare om desinformation och etisk användning av AI och data i undervisningen, eftersom de båda är viktiga delar av den digitala kompetensen. Till följd av utvecklingen av den europeiska digitala utbildningsplattformen inrättades i juni 2022 ett forum där utbildare kan dela bästa praxis.

EU gav 10 000 flickor från hela Europa möjlighet att förbättra sin digitala kompetens och sina entreprenörsfärdigheter genom initiativet Girls Go Circular.

I mars 2022 stod EU värd för det första forumet för berörda parter inom digital utbildning.

Den 10:e upplagan av EU:s kodvecka, med 75 070 aktiviteter i 77 länder, hölls den 8–23 oktober 2022.

Foton © Adobe Stock

Superdatorer och artificiell intelligens

Superdatorer

För att EU ska kunna främja vetenskaplig spetskompetens och industriell styrka krävs ett ekosystem i världsklass för superdatorer i Europa. Ett nätverk av superdatorer skulle också kunna säkerställa EU:s tekniska suveränitet, då EU skulle ha sin egen viktiga digitala teknik.

I juni 2022 invigdes superdatorn Lumi i Kajana, Finland, av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC), som är en rättslig enhet som gör det möjligt för deltagande länder att samla sina resurser för att inrätta superdatorer. Det följdes i november 2022 av invigningen av superdatorn Leonardo i Bologna, Italien. Lumi och Leonardo är de två snabbaste superdatorerna i Europa, och den tredje respektive fjärde snabbaste i världen.

Deras datorkapacitet kompletterar EuroHPC:s befintliga superdatorer: Discoverer i Bulgarien, Karolina i Tjeckien, MeluXina i Luxemburg och Vega i Slovenien. Ytterligare två EuroHPC-superdatorer inrättas för tillfället: MareNostrum5 i Spanien och Deucalion i Portugal.

Under 2022 tillkännagavs att Europas första superdator i exaskala – Jupiter – kommer att finnas i Jülich Supercomputing Centre i Tyskland. Kapacitet i exaskala utgör en viktig teknisk milstolpe för EU och främjar stort den europeiska vetenskapliga spetskompetensen. Detta kommer att gynna kompletterande teknik, till exempel kvantdatorteknik, digitala tvillingar och stordata.

I oktober 2022 valdes sex platser runt om i EU ut där kvantdatorerna ska inhysas och drivas: Frankrike, Italien, Polen, Spanien, Tjeckien och Tyskland. Kvantdatorer kan utföra beräkningar som är för komplexa för vanliga datorer.

Artificiell intelligens

AI är en av de viktigaste framväxande teknikerna. Den är redan central i många av de verktyg som vi använder dagligen, såsom algoritmer för sociala medier, och kommer att möjliggöra ny teknik som självkörande fordon.

Europaparlamentet och rådet fortsatte under 2022 sina förhandlingar om den föreslagna rättsakten om artificiell intelligens, vars syfte är att införa ett gemensamt regelverk för AI. Kommissionen och Spaniens regering presenterade en pilot av den första regulatoriska sandlådan om AI, som gör det möjligt för företag att utforska påverkan av regelverket på vissa AI-projekt i en kontrollerad miljö. Detta kommer att bidra till att säkerställa att lagstiftningen genomförs inom två år. Testerna inleddes i oktober 2022 och resultaten kommer att offentliggöras under andra halvåret 2023.

Digital finans

Rättsakt om digital operativ motståndskraft för finanssektorn

Under 2022 nåddes en viktig milstolpe vad gäller paketet för digitalisering av finanssektorn när rättsakten om digital operativ motståndskraft för finanssektorn offentliggjordes den 14 december 2022 och därefter trädde i kraft den 16 januari 2023. Finanssektorn blir allt mer beroende av datorprogram och digital teknik, och därför ökar de risker som förknippas med informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den nya lagstiftningen kommer att säkerställa att finansiella företag kan stå emot IKT-relaterade hot. Banker, fondbörser, clearingorganisationer och andra finansiella företag måste följa strikta standarder för att förebygga och begränsa inverkan av sådana incidenter. Genom överenskommelsen införs också en tillsynsram för tjänsteleverantörer som tillhandahåller kritiska tjänster (t.ex. molntjänster) till finansinstitut.

Den digitala finansstrategin för Europa består bland annat av en digital inre marknad för finansiella tjänster, ett regelverk som underlättar innovation, hantering av riskerna med den digitala omställningen och ett europeiskt område för finansiella data för att främja datadriven innovation.

Förordningen om kryptotillgångar

EU är bland de första större jurisdiktionerna i världen att utforma ett omfattande regelverk för kryptotillgångar, nämligen den föreslagna förordningen om marknader för kryptotillgångar. De nya reglerna kommer att tillhandahålla en tydlig rättslig ram för de kryptotillgångar som inte redan regleras genom annan finansiell lagstiftning i EU. Syftet är att skydda konsumenterna, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten.

Vad gäller stablecoins, dvs. kryptovalutor som är mindre volatila än klassiska kryptovalutor, fastställs stränga krav avseende etablering, godkännande och reservförvaltning, inbegripet EU-övervakning av betydande stablecoins som är systematiskt viktiga. Leverantörer av kryptotillgångstjänster måste även vara godkända i EU, och kan på så sätt tillhandahålla sina tjänster i hela EU.

Medlagstiftarna har även kommit överens om förslaget om ändring av förordningen om överföring av medel. Genom överenskommelsen ställs krav på att alla leverantörer av kryptotillgångstjänster som deltar i kryptoöverföringar måste samla in uppgifter om avsändare och mottagare för de överföringar av kryptotillgångar som de genomför. De måste också göra uppgifterna tillgängliga för de behöriga myndigheter som ansvarar för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering. Dessa nya regler kommer i hög grad att förbättra övervakningen och spårbarheten för kryptoöverföringar och säkerställa efterlevnad med de relevanta åtgärder som anges i rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder.

Inledning

Under 2022 fortsatte EU:s återhämtningsplan NextGenerationEU att ge konkreta resultat och finansiera viktiga åtgärder för att stärka ekonomins och samhällets resiliens samt påskynda den gröna och den digitala omställningen.

Efter ett starkt första halvår började EU:s tillväxt avta och inflationen öka som en av följderna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Trots utmaningarna var resultaten på arbetsmarknaden fortsatt goda.

Eftersom de ekonomiska utsikterna är osäkra på grund av risker i samband med den framtida gasförsörjningen, påskyndade EU sin omställning till ren energi för att få slut på sitt beroende av ryska fossila bränslen. Samtidigt fortsatte EU sitt arbete för att stärka den inre marknadens resiliens samt stödja industrin och företagen på vägen mot klimatneutralitet.

Europas ekonomiska tillväxt

Trender

EU:s ekonomi gick in i en svår fas under andra halvåret 2022. De chocker som Rysslands anfallskrig mot Ukraina har utlöst påverkade EU:s ekonomi både direkt och indirekt genom att föra in den på en bana med lägre tillväxt och högre inflation. De snabbt höjda energi- och livsmedelsråvarupriserna minskade hushållens köpkraft i hela EU.

Även om Rysslands anfallskrig mot Ukraina har haft allvarliga konsekvenser för vissa sektorer av EU:s ekonomi, visade arbetsmarknaden fortsatt goda resultat och drog nytta av system för korttidsarbete stödda av Sure-initiativet (stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation). Arbetslösheten nådde rekordlåga nivåer på 6,2 % under 2022.

På det hela taget förväntas EU:s ekonomi att fortsätta att växa, men i en betydligt långsammare takt än vad som tidigare antagits. Prognoserna över den ekonomiska aktiviteten och inflationen är fortfarande starkt beroende av krigets utveckling och dess inverkan på gasförsörjningen till Europa.

I detta sammanhang är det snabba genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, med en budget på 723,8 miljarder euro, vilken står i centrum för återhämtningsplanen NextGenerationEU, fortsättningsvis en prioritet, då den förser EU med just det som unionen i dag behöver.

Ett nytt kapitel för nationella planer för återhämtning och resiliens

Faciliteten för återhämtning och resiliens är det viktigaste instrumentet och står i centrum för NextGenerationEU. Den utvecklades för att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin. Den syftar till att göra EU:s ekonomier och samhällen mer hållbara, resilienta och bättre förberedda på utmaningarna och möjligheterna i samband med den gröna och den digitala omställningen.

Detta görs genom att stödja genomförandet av de viktiga investeringar och reformåtgärder som anges i medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Dessa omfattar en rad olika åtgärder, allt från att minska kollektivtrafikens koldioxidavtryck i Portugal och modernisera hälso- och sjukvården i Slovakien till att digitalisera de offentliga tjänsterna i Estland. Kommissionen uppskattar att den sammantagna stimulansen från NextGenerationEU skulle kunna öka EU:s ekonomiska tillväxt med upp till 1,5 % fram till 2027 och bidra till att skapa upp till 1,5 miljoner nya arbetstillfällen..

Paketet Next Generation EU uppgår till totalt 806,9 miljarder euro. Faciliteten för återhämtning och resiliens utgörs av totalt 723,8 miljarder euro, varav 338,0 miljarder euro i bidrag och 385,8 miljarder euro i lån. Den främjar nya energikällor i EU genom att finansiera ren teknik och förnybar energi, renoveringar för att förbättra energieffektiviteten i byggnader, laddning och tankning genom att stödja hållbara transporter och laddstationer, konnektivitet genom utbyggnad av snabbt bredband, modernisering genom digitalisering av offentliga tjänster, kapacitetsökning av datamoln och hållbara processorer samt omskolning och fortbildning genom utbildning för digital kompetens. Next Generation EU:s bidrag till andra program uppgår till 83,1 miljarder euro, varav react EU får 50,6 miljarder euro, fonden för en rättvis omställning får 10,9 miljarder euro, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling får 8,1 miljarder euro, invest EU får 6,1 miljarder euro, horisont Europa får 5,4 miljarder euro och resc EU får 2,0 miljarder euro.

En rapport som offentliggjordes i juli bekräftar att stora framsteg har gjorts i genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, och att medlemsländernas ambitiösa reform- och investeringsagendor är på god väg. I december hade alla 27 återhämtnings- och resiliensplaner godkänts och medlemsländerna hade anslagit mer än 200 miljarder euro till klimatet och 130 miljarder euro till den digitala omställningen. Dessa belopp uppgår till mer än 40 % respektive 26 % av det totala belopp som medlemsländerna begärt inom ramen för faciliteten i slutet av 2022, vilket är långt över de mål på 37 % respektive 20 % som fastställs i förordningen.

Faciliteten står också i centrum för REPowerEU-planen, som är EU:s svar på de socioekonomiska problemen och störningarna på den globala energimarknaden. Dessa är en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Planen stöder samordnad planering och finansiering av relevant infrastruktur, energiprojekt och reformer för att ge EU en mer tillförlitlig, ekonomiskt överkomlig och hållbar energiförsörjning genom att förbättra energimixen och frångå ryska fossila bränslen (se kapitel 2). I december nåddes en politisk överenskommelse om att inkludera särskilda kapitel i medlemsländernas befintliga återhämtnings- och resiliensplaner för att stödja REPowerEU-prioriteringar.

Eftersom faciliteten är ett resultatbaserat instrument är betalningarna genom faciliteten beroende av att medlemsländerna når delmålen och målen för de investeringar och reformer som ingår i deras respektive återhämtnings- och resiliensplaner. Detta upplägg har visat sig hjälpa till att påskynda reformerna i vissa medlemsländer och säkerställa ett effektivt genomförande. Medlemsländernas övervaknings- och kontrollsystem, som är en förutsättning för att återhämtnings- och resiliensplanerna ska godkännas, har också skapat en känsla av nationellt egenansvar som är avgörande för att svåra reformer ska lyckas.

Webbplatsen för resultattavlan för återhämtning och resiliens ger en transparent översikt av hur genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens och de nationella planerna framskrider.

Kommissionen hjälper medlemsländerna att genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner genom instrumentet för tekniskt stöd. Det är ett EU-program som erbjuder skräddarsydd teknisk expertis för att utforma och genomföra reformer. Kommissionen har svarat på 19 medlemsländers begäran om stöd. Dessutom får 17 medlemsländer tekniskt stöd för att genomföra REPowerEU-planen.

Återstående lån (för närvarande 225 miljarder euro) från faciliteten för återhämtning och resiliens, samt nya bidrag på totalt 20 miljarder euro som finansieras genom faciliteten och kommer från en kombination av källor, nämligen innovationsfonden (60 %) och den tidigarelagda försäljningen av utsläppsrätter inom systemet för handel med utsläppsrätter (40 %)

5,4 miljarder euro från brexitjusteringsreserven som EU-länderna frivilligt kommer att kunna överföra till faciliteten för att finansiera REPowerEU-åtgärder

Fonderna för sammanhållningspolitiken

Fonden för ett sammanlänkat Europa

Innovationsfonden

Nationell finansiering och EU-finansiering som stöd för REPowerEU-målen

Nationella finanspolitiska åtgärder

Privata investeringar

Europeiska investeringsbanken

En ram för ekonomisk styrning som är anpassad till de kommande utmaningarna

Efter en öppen och omfattande offentlig debatt offentliggjorde kommissionen riktlinjer för en enklare och effektivare ram för ekonomisk styrning. Kommissionens förslag syftar till att främja ökat nationellt egenansvar och bättre efterlevnad av finanspolitiken och den ekonomiska politiken, samtidigt som man möjliggör reformer och investeringar och minskar de höga offentliga skuldkvoterna på ett realistiskt, successivt och varaktigt sätt. På detta sätt bör den reformerade ramen bidra till att bygga upp framtidens gröna, digitala och resilienta ekonomi samtidigt som hållbarheten i de offentliga finanserna säkerställs i alla medlemsländer.

Kroatien förbereder sig för att införa euron

I juli antog EU de slutliga rättsakter som krävdes för att Kroatien skulle kunna införa euron den 1 januari 2023. Detta föregicks av en period av intensiva förberedelser och betydande ansträngningar från Kroatiens sida för att uppfylla alla nödvändiga krav. Förberedelserna inför övergången kompletterades med en omfattande kommunikationskampanj under ledning av de kroatiska myndigheterna. Kommissionen och Europeiska centralbanken bidrog till dessa insatser.

20 EU-länder – däribland Kroatien – med 347 miljoner invånare har nu EU:s gemensamma valuta. Euron kommer att medföra praktiska fördelar för Kroatiens invånare och företag. Den kommer att göra det lättare att resa och bo utomlands, öka öppenheten och konkurrenskraften på marknaderna och underlätta handeln. Eurosedlar och euromynt blir också en konkret symbol för de friheter, bekvämligheter och möjligheter som EU skapar för alla som bor i Kroatien.

Främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

EU:s regionalpolitik, även känd som sammanhållningspolitiken, syftar till att korrigera ojämlikheter mellan regioner. Den bidrar till EU:s politiska prioriteringar, särskilt den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, samt den gröna och den digitala omställningen.

År 2022 antog kommissionen partnerskapsavtal om EU-fonder för 2021–2027 med alla medlemsländer. Dessa är viktiga instrument under varje finansieringsperiod eftersom de fastställer varje lands strategier för investeringar av medel från EU-fonderna 2021–2027. Efter att avtalen hade inletts antogs 380 nationella, regionala och tematiska sammanhållningspolitiska program, däribland territoriella planer för en rättvis omställning och 80 gränsöverskridande program som förverkligar strategierna genom särskilda initiativ på fältet.

Interreg-projektet España-Portugal tillsammans 2021–2027 är EU:s största gränsöverskridande finansieringsprogram med en budget på 320 miljoner euro. Budgeten för samarbete i nordvästra Europa, Atlantområdet och Arktis uppgår till 467 miljoner euro. Budgeten för programmet Tillsammans för en rättvis omställning med riktade investeringar i Karlovarský, Ústecký och Moravskoslezský i Tjeckien uppgår till 1,64 miljarder euro.

En rättvis omställning

Mekanismen för en rättvis omställning, som är ett viktigt verktyg för att säkerställa att omställningen till en klimatneutral ekonomi sker på ett rättvist sätt och att ingen lämnas utanför, har redan börjat infria sitt löfte om att mobilisera upp till 55 miljarder euro i investeringar fram till 2029. Omkring 67 av de förväntade 70 territoriella planerna för en rättvis omställning har antagits i 26 medlemsländer.

En ny anläggning för magneter av sällsynta jordartsmetaller i Östvirland i Estland var det första projektet som har säkrat finansiering från Fonden för en rättvis omställning. Andra kol- och koldioxidintensiva regioner väljer också de första investeringarna inom ramen för fonden.

Stödet till regioner för en rättvis omställning ökade genom plattformen för en rättvis omställning, som erbjuder skräddarsytt stöd och utbyte av information och bästa praxis via plattformens portal och konferenserna som ordnas vartannat år.

I februari offentliggjorde kommissionen den åttonde sammanhållningsrapporten, som innehåller en bedömning av läget i EU:s regioner inom flera politikområden, bland annat ekonomi, energi, transport, innovation, demografi och samhälle. I rapporten konstaterades att de flesta mindre utvecklade regionerna tack vare sammanhållningspolitiska investeringar håller på att komma ifatt, och att klyftan mellan dem och de rikare områdena i EU minskar. Samtidigt kräver vissa problematiska utvecklingstendenser politisk uppmärksamhet, t.ex. den ekonomiska stagnationen på vissa områden, den växande innovationsklyftan och den åldrande befolkningen.

Människorna främst – en förnyad strategi för de yttersta randområdena

För att främja sammanhållningen inom EU antog kommissionen 2022 en moderniserad och förbättrad strategi för engagemang och stöd till EU:s yttersta randområden. De nio utomeuropeiska territorierna – Kanarieöarna (Spanien), Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint Martin (Frankrike) samt Azorerna och Madeira (Portugal) – har fortfarande annorlunda strukturella förhållanden, som utgör både utmaningar och fördelar, och kräver skräddarsydda lösningar. Den nya strategin sätter människorna främst och föreslår konkreta åtgärder för att förbättra levnadsvillkoren för de 5 miljoner invånare som bor där. Detta görs genom att stödja den gröna och den digitala omställningen och genom att bygga vidare på deras unika tillgångar, såsom en ung befolkning, omfattande havsområden, en unik biologisk mångfald och forskningspotential. Strategin kommer att erbjuda särskilt stöd för att se till att de yttersta randområdena kan dra full nytta av EU:s politik och utnyttja dess potential.

Strategin inleddes med två särskilda stödinstrument som lanserades 2022: 1 miljon euro för ett system med små bidrag för unga människor så att de kan genomföra lokala projekt på områden som de själva väljer, och 1 miljon euro till ett projekt för att stödja blå hållbar turism. I strategin meddelades dessutom om inrättandet av ett nytt rådgivningsverktyg som är särskilt utformat för de yttersta randområdena, ett skräddarsytt instrument som ska hjälpa till att utveckla, förfina och genomföra regionala utvecklingsstrategier för dem.

Krissäkring av den inre marknaden

Den inre marknaden är sedan nästan 30 år tillbaka EU:s viktigaste tillgång och erbjuder förutsebara villkor, storskalighet och en global språngbräda för företagen, tillsammans med ett brett utbud av produkter och tjänster av hög kvalitet för konsumenterna.

Den senaste tidens kriser har emellertid utmanat den inre marknadens normala funktion, särskilt i början av covid-19-pandemin, då företag och människor drabbades av inreserestriktioner, störningar i leveranskedjorna och en brist på förutsägbarhet när det gäller regler. På senare tid har effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina visat hur snabbt vissa leveranskedjor kan falla sönder och medföra en brist på vissa varor och tjänster i EU samt tvinga företag att leta efter nya marknader.

Kommissionen har därför föreslagit en ny ram för att skydda den inre marknadens funktion i kristider. Krisinstrumentet för den inre marknaden kommer att hjälpa till att säkerställa att varor, tjänster och människor kan fortsätta att röra sig fritt på den inre marknaden, se till att leveranskedjorna kan fungera smidigt och garantera tillgänglighet och tillgång till kritiska varor och tjänster.

Turismen var en av de sektorer som drabbades hårdast av pandemin och den sektor som först drog nytta av ett nytt initiativ för att påskynda den gröna och den digitala omställningen inom EU:s näringsliv. I linje med 2021 års uppdatering av EU:s industristrategi offentliggjorde kommissionen i februari 2022 omställningsvägen för turismen, som är en plan som näringslivet och det civila samhället har utarbetat gemensamt och som beskriver viktiga initiativ, mål och villkor för att uppnå den dubbla omställningen och sektorns långsiktiga resiliens.

Efter en uppmaning till EU:s turistnäring att dela med sig av sina konkreta åtgärder och mål offentliggjordes över 250 utfästelser under 2022. Dessa omfattar initiativ från myndigheter och organisationer som förvaltar turistmål, för att fastställa och följa strategier för en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar turism, göra det möjligt för leverantörer av turisttjänster att arbeta med bokningsverktyg online och utbyta information om sina tjänster digitalt. Den privata sektorn är också aktivt engagerad, och flera stora företag gör konkreta åtaganden för att minska sitt koldioxidavtryck, sin vattenanvändning och sitt avfall. Dessutom har både små och stora privata aktörer satt upp mål när det gäller att tillhandahålla hållbara former av turism.

Krisinstrumentet för den inre marknaden – ramen för krishantering

En rådgivande grupp

sköter samordning och ger råd till kommissionen.

Be­red­skaps­pla­ne­ring

Denna ram gäller när det inte råder någon kris och den inre marknaden fungerar som den ska.

Bevakning av den inre marknaden

Bevakningen aktiveras genom ett beslut från kommissionen när en händelse kräver övervakningsåtgärder.

Kri­s­in­stru­ment för den inre marknaden

Instrumentet aktiveras genom ett rådsbeslut om en kris får allvarliga följder för den inre marknaden.

Förutom att granska situationen inom sina egna gränser för att stärka resiliensen inom EU:s ekonomi, tar EU också upp områden som är beroende av länder utanför EU. I februari 2022 offentliggjorde kommissionen den andra fördjupade analysen med inriktning på fem strategiska områden: sällsynta jordartsmetaller och magnesium, kemikalier, solpaneler, cybersäkerhet och it-programvara.

Utifrån resultaten har kommissionen följt upp flera initiativ, bland annat lanseringen av den europeiska alliansen för solcellsindustrin. Syftet är att öka EU:s kapacitet att producera solenergi och solcellsteknik till 30 gigawatt årligen senast 2025 inom varje del av värdekedjan för solcellsenergi. Om man uppnår detta mål kommer det att ge 60 miljarder euro i ny bruttonationalprodukt per år i EU och skapa mer än 400 000 nya arbetstillfällen.

Standarder är den sällan uppmärksammade grund som den inre marknaden och den globala konkurrenskraften vilar på. Omfattande allt från wifi-frekvenser till uppkopplade leksaker och skidbindningar är de en osynlig men grundläggande del av människors vardag. Som en del av den nya standardiseringsstrategin lade kommissionen fram nya regler som fastställer ett mer strategiskt förhållningssätt till standarder och stärker de demokratiska värdena på teknikområdet. Den nya strategin kommer att gynna företag och konsumenter genom att säkerställa att produkterna och tjänsterna är driftskompatibla, minska kostnaderna, förbättra säkerheten och främja innovation.

Under 2022 lade kommissionen också fram reviderade regler för att se till att formgivningslagstiftningen tar hänsyn till nya digitala aspekter hos produkter och gör det lättare, billigare och mer förutsägbart att skydda industriell formgivning i hela EU.

EU har ett särskilt skydd för geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och andra jordbruksprodukter samt livsmedel, men för närvarande finns det inget sådant skydd för hantverks- och industrivaror. Nya regler som föreslås av kommissionen kommer också att göra det möjligt för producenter att skydda produkter som Muranoglas, Donegal-tweed, Limogesporslin, Solingenbestick och Boleslawiec-keramik och agera mot förfalskningar i och utanför EU. De kommer också att göra det lättare för konsumenterna att känna igen kvaliteten på sådana produkter.

Nya standarder för kvaliteten på vätgas och teknisk driftskompatibilitet för att göra det möjligt för industrier att fasa ut fossila bränslen genom att använda vätgas

Råvaror som används i batterier – till elbilar och en rad andra elektroniska apparater – bör utvinnas i enlighet med stränga miljökrav och arbetsnormer

Halvledare som behövs i smarta klockor och andra uppkopplade enheter måste ha ett starkt skydd mot cyberhot

Rättvis konkurrens

Kvalitetsprodukter till rättvisa priser behövdes mer än någonsin under detta svåra år för Europas invånare. Bland de kraftfullaste verktyg som kommissionen kan använda för att skydda konsumenterna och upprätthålla ekonomin är beslut i antitrust- och koncentrationsärenden samt beslut om statligt stöd vilka upprätthåller en levande och rättvis konkurrens på den inre marknaden.

Ett exempel på hur EU:s system för kontroll av konkurrensen kan försvara människors intressen var en dom från EU-domstolen i september, som till stor del bekräftade ett beslut som kommissionen hade fattat mot Google, där böterna fastställdes till mer än 4 miljarder euro. Förbudet mot Illuminas förvärv av andelarna i Grail, ett avtal som skulle ha minskat urvalet av tester för tidig upptäckt av cancer, är ett annat beslut som visar hur konkurrenspolitiken kan stödja innovation. Kommissionen förbjöd affären när Illumina inte erbjöd korrigerande åtgärder som skulle ha undanröjt kommissionens farhågor.

Hållbar produktion och konsumtion

Vår nuvarande ekonomiska modell som går ut på ”slit och släng” utarmar våra resurser, förorenar miljön, slår mot den biologiska mångfalden och driver på klimatförändringarna. Det gör också EU beroende av resurser från andra håll i världen. Med detta i åtanke, och som en del av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, lade kommissionen i mars 2022 fram ett paket med förslag för att göra hållbara produkter till norm i EU.

Förslagen utgår från EU:s framgångsrika regler om ekodesign, som lett till markanta minskningar av EU:s energiförbrukning och betydande besparingar för konsumenterna. Bara under det senaste året minskade konsumenternas utgifter med 120 miljarder euro tack vare de nuvarande ekodesignkraven.

Förslaget till förordning om ekodesign för hållbara produkter handlar om produktdesign, som kan avgöra så mycket som 80 % av en produkts miljöpåverkan under hela dess livslängd. Det utvidgar den befintliga ramen för ekodesign och fastställer krav för att förbättra produkters cirkularitet, energiprestanda och andra miljöhållbarhetsaspekter.

Paketet innehöll också en ny strategi för att göra textilier mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara. Syftet är att ta itu med snabbmode, textilavfall och förstörelse av osålda textilier samt se till att produktionen av dessa sker med full respekt för sociala rättigheter.

Ekodesignkrav för att göra produkter mer miljövänliga, cirkulära och energieffektiva

Digitala produktpass för att ge konsumenterna och aktörerna i leveranskedjan bättre information om produkternas miljömässiga hållbarhet

Åtgärder för att förebygga förstörelse av osålda kon­su­ment­pro­duk­ter

Åtgärder för att främja hållbara affärsmodeller

Obligatoriska krav på grön offentlig upphandling

Nya regler som föreslås av kommissionen kommer att säkerställa att konsumenterna kan göra välgrundade och miljövänliga val när de köper produkter. Vare sig det rör sig om en mobiltelefon eller en köksapparat får konsumenterna mer information om hur länge produkten är avsedd att hålla och om den kan repareras. De nya reglerna kommer också att förbjuda grönmålning och metoder som vilseleder konsumenterna om en produkts hållbarhet.

När förslaget utarbetades samrådde kommissionen med mer än 12 000 konsumenter, företag, konsumentexperter och nationella myndigheter. Kontrollen av tillförlitligheten hos miljöpåståenden ansågs vara det största hindret för att delta i den gröna omställningen.

Den föreslagna översynen av förordningen om byggprodukter kommer att stärka och modernisera de regler som har gällt sedan 2011. Den kommer att skapa en harmoniserad ram för hur man ska bedöma och informera om byggprodukters miljö- och klimatpåverkan.

I det andra paketet om cirkulär ekonomi, som lades fram i november, föreslog kommissionen nya EU-omfattande regler för att ta itu med förpackningar, en växande källa till avfall och frustration bland konsumenterna. För konsumenterna kommer de nya reglerna att säkerställa att det finns återanvändbara förpackningsalternativ, få stopp på onödiga förpackningar, begränsa tendensen att överförpacka och leda till tydlig märkning, så att det blir lättare att återvinna på rätt sätt. Paketet innehöll också ett initiativ för att skapa klarhet för konsumenter och industri om biobaserad, komposterbar och biologiskt nedbrytbar plast, där det anges i vilka sammanhang sådan plast verkligen är miljövänlig och hur den ska utformas, bortskaffas och återvinnas.

Företagen har en viktig roll att spela när det gäller att bygga upp en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle. I februari lade kommissionen fram ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Syftet med förslaget är att uppmuntra företag att agera på ett hållbart och ansvarsfullt sätt längs de globala leveranskedjorna. Företagen måste förankra mänskliga rättigheter och miljöhänsyn i sin affärsverksamhet och företagsstyrning.

Enligt en EU-studie säger sig omkring hälften av de tillfrågade konsumenterna vara villiga att betala extra för produkter som håller längre utan att behöva repareras.

Källa: Preparatory study to gather evidence on ways to empower consumers to play an active role in the green transition.

Byggprodukter

står för 30 % av allt avfall som uppkommer i EU under ett år.

Byggnader

står för 40 % av EU:s totala energiförbrukning.

Byggnadsverk­sam­het

står för 9,4 % av EU:s totala inhemska koldioxidavtryck.

Cement, stål, aluminium och plast

står för 15 % av EU:s totala koldioxidutsläpp.

Påskynda hållbara investeringar

En stor andel privata investeringar behövs för att EU ska kunna nå sitt mål om klimatneutralitet senast 2050. Hållbar finansiering handlar om att rikta om investeringarna mot miljövänlig ekonomisk verksamhet och står i centrum för den gröna och den digitala omställningen. EU är redan världsledande när det gäller att fastställa standarder för miljö, sociala förhållanden och styrning på finansmarknaderna samt har skapat ett unikt klassifikationssystem för hållbar verksamhet i EU (den så kallade EU-taxonomin).

Under 2022 uppdaterade kommissionen reglerna med särskilda omställningsverksamheter som omfattar gas och kärnteknik i linje med EU:s klimat- och miljömål. Dessa blir tillämpliga från och med 2023.

Vilken gasrelaterad verksamhet ingår?

• Elproduktion från gasformiga fossila bränslen
• Högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och elektricitet från gasformiga fossila bränslen
• Produktion av värme/kyla från gasformiga fossila bränslen i ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylsystem

Vilken kärnkraftsrelaterad verksamhet ingår?

• Forskning, utveckling och spridning av avancerad teknik (generation IV) för att minimera avfall och stärka säkerhetsnormerna
• Nya kärnkraftsprojekt med befintlig teknik för el- eller värmeproduktion (generation III+) (fram till 2045)
• Uppgraderingar och modifieringar av befintliga kärnkraftverk för att förlänga deras livslängd (fram till 2040)

Rättvisa, enkla och moderna skatter och tullar

I EU:s långsiktiga skatteagenda för ett rättvist och hållbart företagsklimat fastställs riktade åtgärder för att främja investeringar och entreprenörskap.

I december lade EU-kommissionen fram ett omfattande paket om mervärdesskatt (moms) i den digitala tidsåldern för att få den att fungera bättre för företagen i den moderna ekonomin. Paketet kommer också att göra EU:s momssystem mer motståndskraftigt mot bedrägerier genom att utnyttja digitaliseringens potential.

De viktigaste åtgärder som föreslås omfattar införandet av gemensam momsregistrering i hela EU, en övergång till digital rapportering i realtid för gränsöverskridande företag och uppdaterade momsregler för plattformar för persontrafik och inkvartering. Åtgärderna kommer att göra EU:s momssystem starkare i kampen mot bedrägerier och bättre lämpat för dagens globaliserade och digitaliserade företagsklimat.

Kommissionen föreslog också nya åtgärder för skattetransparens för alla tjänsteleverantörer, vilket möjliggör transaktioner med kryptotillgångar för kunder i EU (se även kapitel 3). För närvarande missar de nationella skattemyndigheterna många användare av kryptotillgångar vilka gör betydande vinster. Detta leder till stora inkomstförluster för de offentliga budgetarna. Kommissionen har föreslagit att alla leverantörer av kryptotillgångstjänster, oavsett hur stora de är eller var de befinner sig, ska rapportera transaktionerna från kunder som är bosatta i EU. Förslaget utvidgar också de befintliga kraven på rapportering och informationsutbyte till att omfatta e-pengar och förhandsbesked som ges till personer med hög nettoförmögenhet.

I december nådde medlemsländerna också en enhällig överenskommelse om det kommande direktivet om säkerställande av en global lägsta skattenivå för multinationella koncerner inom Europeiska unionen. Tack vare detta historiska avtal kommer EU att vara en föregångare när det gäller att tillämpa överenskommelsen om en global skattereform som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utarbetade 2021. Direktivet innehåller en gemensam uppsättning regler för hur den effektiva minimiskattesatsen på 15 % ska beräknas, så att den tillämpas korrekt och konsekvent i hela EU. Minimiskattesatsen på 15 % har godkänts av 137 länder. Direktivet ska leda till ett rättvist, transparent och stabilt ramverk för bolagsbeskattning. Medlemsländerna måste ha genomfört de nya reglerna senast den 31 december 2023.

Under 2022 inledde kommissionen också en reflektionsprocess om framtiden på skatteområdet, med beaktande av aktuella utmaningar och framtida megatrender. Detta utmynnade i ett skattesymposium på hög nivå i november, där ministrar, chefer för internationella organisationer, intressenter och akademiker diskuterade viktiga frågor om den framtida skattemixen..

Starkare finansmarknader

Finansiella tjänster till konsumenter påskyndar införandet av direktbetalningar

Direktbetalningar gör det möjligt för människor att överföra pengar på tio sekunder, när som helst, vilken dag som helst. Detta gör att transaktionerna är snabbare och bekvämare att genomföra, till exempel när man betalar räkningar eller behöver ta emot en brådskande överföring (t.ex. vid medicinska nödsituationer). De bidrar också till att förbättra kassaflödet och generera kostnadsbesparingar för företag, särskilt för små och medelstora företag, inklusive detaljhandlare. I oktober lade kommissionen fram ett lagstiftningsförslag för att göra direktbetalningar i euro tillgängliga för alla människor och företag som har ett bankkonto i EU och i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Konsumenter och näringsliv, däribland små och medelstora företag och betalningsleverantörer, kan dra nytta av direktbetalningar. Dessa gör det möjligt för dem att omedelbart få de pengar de har rätt till och ökar utbudet av betalningsmetoder. Konsumenterna kan lättare hantera sin personliga ekonomi och snabbare få varor som köpts på nätet. Näringslivet, däribland små och medelstora företag och detaljhandlare, kan å sin sida spara kostnader genom att behovet av garantitjänster undanröjs. De får också bättre kassaflöde. En annan fördel för både konsumenter och näringsliv är att upp till 200 miljarder euro, som för närvarande dagligen är inlåsta i det finansiella systemet, frigörs så att de kan användas produktivt, vilket skapar en ekonomisk nytta på 1,34 -1,84 miljarder euro per år. För betaltjänstleverantörer skapas möjligheter till innovation, t.ex. nya mobila betalningsappar. Direktbetalningarna gynnar alla genom att stärka resiliensen i EU:s betalningssystem inom detaljhandeln.

Mot en effektivare och mer resilient kapitalmarknadsunion

Kapitalmarknadsunionen är EU:s långsiktiga plan för att fördjupa den inre marknaden för kapital. Syftet är att få pengarna – investeringar och besparingar – att flöda fritt i hela EU så att de kan gynna konsumenter, investerare och företag, var dessa än befinner sig.

För att påskynda denna plan lade kommissionen fram två paket med förslag 2022. I mars föreslog kommissionen ändringar av förordningen om värdepapperscentraler för att göra avvecklingen på EU:s finansmarknader säkrare och effektivare. Avveckling avser leverans av värdepapper till en köpare i utbyte mot leverans av kontanter till en säljare. Det kan ta upp till två arbetsdagar att reglera en transaktion, vilket kan leda till både kreditrisker och rättsliga risker under den perioden. Att säkerställa att dessa transaktioner regleras på ett säkert och effektivt sätt är därför väsentligt för EU:s finansiella system. Förslaget syftar till att tillhandahålla mer proportionella och effektivare regler för att minska värdepapperscentralernas efterlevnadskostnader och regelbörda, främja deras möjlighet att erbjuda ett bredare utbud av gränsöverskridande tjänster samt förbättra den gränsöverskridande tillsynen.

Det andra paketet med förslag är inriktat på tre nyckelområden: stärka EU:s clearingsystem, harmonisera insolvensreglerna i medlemsländerna och minska företagens börda när det gäller börsnotering.

Inledning

Under 2022 fortsatte EU att arbeta för ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa och gjorde framsteg med flera initiativ som Europeiska kommissionen tidigare hade föreslagit. Trots de yttre utmaningar som EU har ställts inför är åtagandet om att förbättra EU-invånarnas utbildning, sociala rättigheter och arbetsvillkor fortfarande en prioriterad fråga. Bland annat fortsätter arbetet med tillräckliga minimilöner samt högkvalitativ långvarig vård och omsorg till rimligt pris.

Under det andra europeiska toppmötet mot rasism konsoliderade EU-ledarna och representanter för gräsrotsorganisationer arbetet för jämlikhet och icke-diskriminering. En höjdpunkt i arbetet med att lyfta fram jämställdhetsfrågor var den första utdelningen av utmärkelsen Europeiska inkluderings- och mångfaldshuvudstäder. Under invigningen av Europeiskt forum för sysselsättning och sociala rättigheter diskuterade deltagarna hur man kan se till att den gröna omställningen blir rättvis och inkluderande.

En rättvis ekonomi för den gröna och den digitala omställningen

För att omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett klimatneutralt EU ska bli rättvis för alla måste EU:s socialpolitik anpassas till unionens gröna och digitala prioriteringar. Bland annat krävs aktivt stöd till sysselsättning, lika tillgång till inkluderande utbildning och livslångt lärande av god kvalitet samt investeringar för att minska fattigdomen och stärka det sociala skyddet för de mest utsatta.

Under 2022 fastställde medlemsländerna sina nationella sociala mål för 2030 för att genomföra handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Tack vare ländernas samlade åtaganden kommer EU en bra bit på vägen mot att uppnå eller till och med överträffa unionens överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning.

Ett centralt förslag i 55 %-paketet om klimatneutralitet (se kapitel 2) var inrättandet av en social klimatfond för att stödja ekonomiskt missgynnade hushåll, småföretag och mikroföretag samt alla som utnyttjar transporter genom att hantera koldioxidprissättningens inverkan på invånarna.

Ett år efter det att EU antog den långsiktiga visionen för landsbygdsområden gick över tusen organisationer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå samman i landsbygdspakten 2022 för att stärka samarbetet mellan myndigheter i olika politikområden, göra landsbygdsområdena mer hållbara och stärka deras socialekonomiska livskraft.

Hur bekämpar Europeiska kommissionen diskriminering och främjar mångfald?

• Med lagstiftning, strategier och handlingsplaner, t.ex.
  • EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025,
  • jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025,
  • jämlikhetsstrategin för 2020–2025,
  • EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet 2021–2030,
  • strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030,
  • utmärkelsen Europeiska kulturhuvudstäder för inkludering och mångfald,
  • den europeiska mångfaldsmånaden,
  • handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
• Samarbete med EU-länderna.
• Finansiering genom programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, Europeiska socialfonden och Europeiska socialfonden+.
• Stöd till frivilliga initiativ som de europeiska mångfaldsstadgorna.

Medlemsländerna har åtagit sig att öka sysselsättningsgraden för sina invånare mellan 20 och 64 år till minst 78,5 %, vilket överstiger det ursprungliga EU-målet som är minst 78 %. De har också åtagit sig att se till att minst 57,6 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030, vilket är lägre än EU:s mål på minst 60 %. Medlemsländerna har också åtagit sig att se till att minst 15,6 miljoner färre människor löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning senast 2030, vilket överstiger EU:s mål som är minst 15 miljoner.

Stöd till arbetstagare

Europaparlamentet och EU-länderna har nått en politisk överenskommelse om direktivet om skäliga minimilöner, ett ramverk som syftar till att säkerställa att de nationella minimilönerna är ändamålsenliga och ger arbetstagarna en anständig livskvalitet. De nya reglerna kommer att främja kollektivförhandlingar om lönesättning och förbättra arbetstagarnas möjligheter att faktiskt få minimilöneskydd i EU.

Dessutom har direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor trätt i kraft, vilket garanterar att arbetstagare i hela EU får mer stabilitet och i god tid får mer fullständig information om väsentliga aspekter av sitt arbete, som arbetsplats och lön.

Ungdomars inträde på arbetsmarknaden

Som en del av Europaåret för ungdomar 2022 har Alma-initiativet (Alma= aim, learn, master, achieve) lanserats för att hjälpa missgynnade personer i åldrarna 18–30 år att komma in på arbetsmarknaden i andra EU-länder.

Genom Alma erbjuds deltagarna en handledarledd vistelse i ett annat EU-land under två till sex månaders tid, samt intensiv utbildning och jobbmatchning när de kommer tillbaka. Deltagarna får kontinuerlig handledning och rådgivning. Alma, som finansieras genom Europeiska socialfonden+, riktas till ungdomar som inte redan omfattas av program som Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren, och kompletterar därmed de befintliga programmen.

Social ojämlikhet och arbetslöshet är de viktigaste frågorna för unga européer.

Källa: Europas framtid, särskild Eurobarometerundersökning nr 517, 2022.

88 % av européerna anser att det sociala Europa är viktigt för dem personligen.

Källa: Sociala frågor, särskild Eurobarometerundersökning nr 509, 2021.

Stöd till behövande

En tillräcklig minimiinkomst (dvs. en kontantförmån som fungerar som ett socialt skyddsnät och alltså inte är samma sak som en minimilön) ger mottagaren möjlighet att betala sina räkningar och leva ett värdigt liv. Detta är särskilt viktigt under konjunkturnedgångar, eftersom minimiinkomsten kan mildra plötsliga inkomstbortfall för de mest behövande. Därmed bidrar den till en hållbar och inkluderande tillväxt. Minimiinkomstsystem finns i alla medlemsländer men det finns stora skillnader mellan olika system när det gäller hur generösa de är, hur många de omfattar och hur effektivt de stöder människor.

Under 2021 riskerade över
95 miljoner
människor i EU att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

Omkring 20 % av de arbetslösa som riskerar att drabbas av fattigdom är inte berättigade till inkomststöd.

Uppskattningsvis
30–50 %
av dem som har rätt till stöd deltog inte i minimiinkomstsystemen.

Rekommendationen syftar till att

skydda de mest utsatta genom att minska risken för fattigdom och social utestängning,

ge incitament och stöd för att hjälpa dem som kan arbeta tillbaka till arbetsmarknaden,

bidra till att uppnå EU:s mål för sysselsättning och fattigdomsminskning 2030,

se till att de offentliga finanserna förblir hållbara.

År 2022 lade kommissionen fram ett förslag till en rekommendation från rådet om en tillräcklig minimiinkomst för att hjälpa medlemsländerna att modernisera sina system och göra dem mer verkningsfulla när det gäller att lyfta människor ur fattigdom och hjälpa dem som kan arbeta att komma in på arbetsmarknaden.

Europaåret för ungdomar

För att visa vilka möjligheter som den gröna och den digitala omställningen erbjuder ungdomar och föra in ett ungdomsperspektiv i EU:s politik har kommissionens ordförande Ursula von der Leyen förklarat 2022 som det officiella Europaåret för ungdomar.

VIDEO Video om Europaåret för ungdomar.

Den engagerande webbplatsen Voice your Vision fokuserar på ungdomarnas hjärtefrågor, som klimatförändringar och miljö, sysselsättning och psykisk hälsa. På webbplatsen kan ungdomar spela in sina budskap om de politikområden som Europaåret för ungdomar tar upp – och göra sina röster hörda.

För att främja aktivt deltagande och engagemang inleddes en rad Youth Policy Dialogues, ungdomspolitiska dialoger mellan ungdomar och medlemmar av kommissionen, medan Youth Talks satte ungdomar i centrum för att sprida nya idéer och inspirera sina jämnåriga att spela en viktig roll i förändringsprocessen.

På Europeiska ungdomsportalen kunde ungdomar se alla möjligheter i samband med Europaåret för ungdomar. Där fanns berättelser från unga journalister och information om ungdomspolitik med initiativ som ungdomar kan ha direkt nytta av. På kartan över Europeiska ungdomsportalens aktiviteter visades över 8 500 aktiviteter i och utanför Europa.

VIDEO Ungdomspolitisk dialog om finansieringen av EU:s framtida prioriteringar, med Johannes Hahn, kommissionär med ansvar för budget och administration. Dialogen var en del av Europaåret för ungdomar, september 2022.

Utbildning, kompetens och livslångt lärande

Under 2022 stärkte medlemsländerna sitt samarbete inom den nya strategiska ramen för det europeiska området för utbildning och anslog betydande EU-finansiering till utbildningssektorn. Initiativet för ett europeiskt område för utbildning som utformades 2017 hjälper medlemsländerna att samarbeta för att bygga upp mer resilienta och inkluderande utbildningssystem. I 2022 års lägesrapport om insatserna för att senast 2025 förverkliga det europeiska området för utbildning utvärderas genomförandet av initiativen för att upprätta detta område samt de politiska reformerna och framstegen för att nå målen på EU-nivå.

På området jämlikhet, rättvisa, inkludering och jämställdhet har rådet antagit rekommendationer om unga volontärers rörlighet i EU för att göra det lättare för personer med begränsade möjligheter att volontärarbeta. Rådet har antagit ytterligare rekommendationer om vägar till en framgångsrik skolgång för att minska andelen elever som hoppar av skolan.

EU vill också ge universiteten möjlighet att tillhandahålla bättre och mer inkluderande utbildning och forskning, och nådde två viktiga delmål under 2022: meddelandet om en europeisk universitetsstrategi och rådets rekommendation om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning. Målet är att utveckla en faktisk europeisk dimension inom sektorn för högre utbildning, och bygga den på gemensamma värderingar. Den europeiska högre utbildningen utmärker sig genom sin spetskompetens och inkludering. Efter en uppmaning från EU:s ledare till rådet, kommissionen och medlemsländerna om att stärka partnerskapen mellan universiteten inkluderar initiativet Europauniversitet nu 44 allianser där 340 lärosäten i 31 länder ingår.

Rådets rekommendation från 2022 om en europeisk strategi för mikromeriter för livslångt lärande och anställbarhet, som utformades tillsammans med medlemsländerna och berörda parter, kommer att bidra till att överbrygga kompetensklyftan genom att se till att EU-invånarna kan dra nytta av individanpassade utbildnings- och karriärvägar under hela livet.

Inom Erasmus+ lanserades 2022 de första elva lärarakademierna för att ge lärare möjligheter till lärande och rörlighet. De består av 182 organisationer från 23 länder och har en budget på totalt 15 miljoner euro under tre års tid. Grön och digital utbildning är också avgörande för att det europeiska området för utbildning ska kunna förverkligas.

På global nivå deltog EU i FN:s toppmöte om utbildning i omvandling och sände en stark politisk signal om behovet av att påskynda insatserna för att uppnå det fjärde världsmålet (inkluderande utbildning av god kvalitet). Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterades som en av fem globala förkämpar. EU var en ledande förespråkare för ökad global finansiering av utbildning.

Under 2022 såg EU och medlemsländerna till att studerande i alla åldrar fick tillgång till kunskaper och färdigheter för att kunna leva mer hållbart och anpassa sig till den föränderliga arbetsmarknaden i den digitala tidsåldern. EU:s gröna och digitala omställning ökar behovet av kompetens, vilket tas upp i rådets rekommendation om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling, den europeiska ramen för hållbarhetskompetens och den pågående strukturerade dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter.

För att EU ska kunna ställa om till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi måste arbetskraften ha rätt kompetens. I juni antog rådet en rekommendation om hur man kan möta utbildningsbehoven hos vuxna i arbetsför ålder. I rekommendationen föreslås att medlemsländerna upprättar individuella utbildningskonton för att förbättra tillgången till utbildning och stärka sysselsättningen. Målet är att fler personer varje år ska delta i utbildning.

Rådet antog också en rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet och uppmanade medlemsländerna att ta itu med de sysselsättningsrelaterade och sociala aspekterna av klimat-, energi- och miljöpolitiken. Bland annat bör länderna införa heltäckande politiska paket om lika möjligheter, högkvalitativ och inkluderande utbildning och livslångt lärande till rimligt pris.

Kompetenspakten i den europeiska kompetensagendan syftar till att sammanföra organisationer i den offentliga och den privata sektorn genom att göra det lättare att bilda storskaliga kompetenspartnerskap. Organisationerna uppmuntras också att göra konkreta åtaganden om kompetenshöjning och omskolning för vuxna. Under 2022 fick pakten 1 000 medlemmar som åtog sig att ge arbetstagare i hela Europa konkreta utbildningserbjudanden. Totalt utlovades utbildning till 6 miljoner personer. Dessutom erbjuder programmet Erasmus+ och andra EU-program betydande finansiering för initiativ på EU-nivå och för utbildningsreformer på nationell och lokal nivå.

I oktober antog kommissionen ett förslag om att 2023 ska utses till Europaåret för kompetens. I samarbete med Europaparlamentet, medlemsländerna och offentliga och privata aktörer kommer detta att blåsa nytt liv i det livslånga lärandet i EU, hjälpa människor att få rätt kompetens för att kunna få bra jobb och hjälpa företag att ta itu med sin kompetensbrist. För att EU:s arbetskraft ska kunna utnyttjas till sin fulla potential kommer ytterligare fokus att läggas på kvinnor, ungdomar och personer som varken arbetar eller studerar.

Intensifierat arbete för en jämlikhetsunion

Under 2022 fortsatte kommissionen att genomföra jämlikhetsstrategier inom många områden, nämligen jämställdhet (inklusive lika lön), antirasism, antisemitism, åtgärder mot diskriminering av romer och hbtqi-personer samt rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Jämställdhet

I kommissionens rapport om jämställdhet i EU 2022 analyseras de viktigaste jämställdhetsinitiativen under de senaste tolv månaderna inom de prioriterade områdena i jämställdhetsstrategin 2020–2025.

I juni 2022 nåddes en historisk överenskommelse om direktivet om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser, som sedan antogs formellt av Europaparlamentet. I EU-företag som är börsnoterade i EU ska minst 40 % av de icke verkställande styrelseledamöterna och 33 % av alla styrelseledamöter tillhöra det underrepresenterade könet. I direktivet föreskrivs också att tillsättningsförfarandena ska vara tydliga och öppna.

I december nådde parlamentet och rådet en politisk överenskommelse om insyn i lönesättningen, som följde på kommissionens förslag från 2021. De nya reglerna kommer att öka transparensen och förbättra tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män samt tillgången till rättslig prövning för dem som utsatts för lönediskriminering.

26-procentig
ökning

En 26-procentig ökning av den globala tillväxten kan uppnås om klyftan mellan könen överbryggas.

Källa: The power of parity: How advancing women’s equality can add $12 trillion to global growth.

1 av 5

Minst 1 av 5 i milleniegenerationen upplever att de alltid eller ofta diskrimineras på grund av sin bakgrund. Ras och etnicitet var de faktorer som oftast uppgavs.

Källa: The Deloitte Global 2021 Millennial and Gen Z Survey.

Investeringar i kvinnor och flickor i EU och resten av världen

• Jämställdhet spelar en viktig roll i NextGenerationEU, EU:s nya budget och i finansieringen av EU:s yttre åtgärder.
• Över 100 olika jämställdhetsinitiativ ingår i EU-ländernas planer för återhämtning och resiliens.
• 1,55 miljarder euro för perioden 2021–2027 inom ramen för EU:s program för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.
• 500 miljoner euro inom ramen för EU:s och FN:s globala Spotlight-initiativ.
• 85 % av initiativen inom ramen för instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att främja jämställdhet.

Insatser mot könsrelaterat våld

På Internationella kvinnodagen i mars 2022 föreslog kommissionen EU-omfattande regler för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Enligt det föreslagna direktivet ska följande kriminaliseras: våldtäkt (dvs. sex utan samtycke), kvinnlig könsstympning, nätvåld (bl.a. spridning av intima bilder utan samtycke), nätstalkning och nättrakasserier samt uppvigling till våld eller hat på nätet.

De föreslagna reglerna stärker också offrens tillgång till rättslig prövning och uppmuntrar varje medlemsland att inrätta en samlad kontaktpunkt för alla stöd- och skyddstjänster.

Enligt reglerna ska brottsoffer också kunna begära ersättning i samband med straffrättsliga förfaranden. Lämpligt och specialiserat skydd och stöd bör inrättas, såsom kostnadsfria hjälplinjer och kriscentrum för våldtäkt, och riktat stöd bör ges till grupper som har särskilda behov eller är i riskzonen, däribland kvinnor som flyr från väpnade konflikter.

Vård och omsorg i EU

Alla har rätt till vård och omsorg till rimligt pris, från tidig barnomsorg och förskola till långvarig vård och omsorg i hemmet samt samhällsbaserad vård. Deltagande i förskoleverksamhet är bra för barnens utveckling och bidrar till att minska risken för social utestängning och fattigdom under hela livet. Långvarig vård och omsorg ger personer som till följd av hög ålder, sjukdom och/eller funktionsnedsättning är beroende av hjälp med sina dagliga sysslor möjlighet att behålla sin självständighet och leva ett värdigt liv. Många människor har dock fortfarande inte råd med eller tillgång till dessa tjänster.

År 2022 antog kommissionen en europeisk strategi för vård och omsorg. Strategin syftar till att förbättra brukarnas välbefinnande och jämställdhet samt stärka den sociala rättvisan. Denna målinriktade plan ska förbättra tillgången till högkvalitativ långvarig vård och omsorg till rimligt pris. Kommissionen föreslår en översyn av de mål för förskoleverksamhet och barnomsorg som fastställdes av rådet i Barcelona, Spanien, i enlighet med handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Investeringar i vård och omsorg är viktigt för att locka till sig och behålla kompetens inom vårdsektorn, där arbetsvillkoren ofta är svåra och lönerna låga. Det är också viktigt att hantera personalbrist och ta vara på sektorns ekonomiska och jobbskapande potential. Dessa investeringar kommer också att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Eftersom kvinnor fortfarande bär den största delen av omsorgsansvaret – 90 % av den formella omsorgspersonalen utgörs av kvinnor och 7,7 miljoner kvinnor hindras från att lönearbeta på grund av sitt omsorgsansvar – kan ojämlikheten mellan könen (t.ex. löne- och pensionsgapet) minskas genom åtgärder för att göra omsorgssektorn mer effektiv.

För att hantera dessa frågor föreslår kommissionen konkreta åtgärder för att hjälpa medlemsländerna att öka tillgången till vård och omsorg av god kvalitet och till rimligt pris, och samtidigt förbättra arbetsvillkoren och personalens balans mellan arbete och privatliv.

Från och med augusti 2022 var alla medlemsländer skyldiga att börja tillämpa de nya EU-reglerna om balansen mellan arbete och privatliv.

Nästan 90 % av alla som lönearbetar inom vården är kvinnor.

7,7 miljoner kvinnor lönearbetar inte på grund av obetalt omsorgsansvar.

Investeringar i vård och omsorg kan skapa ytterligare 13,6 miljoner jobb i EU fram till 2030.

Under 2019 var endast 27 % av de barn som riskerade att drabbas av fattigdom och social utestängning inskrivna i förskoleverksamhet och barnomsorg, jämfört med 35 % av alla barn.

Omkring en tredjedel av hushållen med behov av långvarig vård och omsorg har inte råd med hembaserad vård.

Foton © Adobe Stock

---

Genomförande av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025

EU har utfärdat nya riktlinjer för strategier och handlingsplaner för att förbättra jämlikheten för hbtqi-personer. Dessa hjälper medlemsländerna att se till att dessa grupper behandlas på lika villkor. I riktlinjerna anges bland annat hur man sätter tydliga mål för främjande av jämlikhet för hbtqi-personer, med fokus på de mest utsatta, och hur man säkerställer skyddet genom fungerande lagliga vägar.

Kommissionen har också antagit ett förslag om att harmonisera erkännandet av föräldraskap mellan medlemsländerna för att skydda barnens grundläggande rättigheter och ge familjerna rättslig säkerhet (se kapitel 5).

EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

Personer med funktionsnedsättning har samma rätt som alla andra att delta på alla områden i livet. Trots att det har gjorts framsteg på vissa områden kvarstår många hinder. Bland dem som har en funktionsnedsättning har bara hälften ett jobb, jämfört med 3 av 4 i den övriga befolkningen. Risken för fattigdom eller social utestängning var 29,7 % för EU-invånare över 16 år med funktionsnedsättning (aktivitetsbegränsning), jämfört med 18,8 % för den övriga befolkningen (2021).

År 2022 offentliggjorde kommissionen en övervakningsram som visar hur långt genomförandet av de 64 åtgärderna i strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 har kommit. Två av strategins flaggskeppsinitiativ har redan genomförts, nämligen inrättandet av plattformen för personer med funktionsnedsättning, där EU-ländernas myndigheter och det civila samhället samarbetar för att förverkliga strategins mål, och en uppdatering av kommissionens personalstrategi för att främja mångfald och inkludering av personer med funktionsnedsättning.

Sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning, som syftar till att ge personer med funktionsnedsättning en bättre ställning på arbetsmarknaden, lades fram i september. Paketet kommer att bidra till utvecklingen av nationella strategier för att få personer med funktionsnedsättning att delta i den gröna och den digitala omställningen.

Access City-priset 2023, som är en utmärkelse för städer som satsar på att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning och underlätta deras delaktighet i samhällslivet, utdelades av Věra Jourová, kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet, och Helena Dalli, kommissionär med ansvar för jämlikhet, vid en konferens som anordnades av kommissionen och Europeiskt handikappforum i samband med den europeiska dagen för personer med funktionsnedsättning. Den svenska staden Skellefteå fick utmärkelsen tack vare sin innovativa strategi och sitt långsiktiga engagemang för att göra kollektivtrafiken och offentliga platser mer tillgängliga.

Plattformen för frågor som rör funktionsnedsättning är ett annat forum som gör det möjligt för berörda parter att utbyta erfarenheter och god praxis, lära av varandra och samarbeta.

© Adobe Stock

EU:s arbete mot rasism

Som en del av åtgärderna i EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 anordnade kommissionen i mars 2022 det andra europeiska toppmötet mot rasism. Det hölls tillsammans med de andra EU-institutionerna, medlemsländerna, det civila samhället, jämställdhetsorgan och gräsrotsorganisationer. I handlingsplanen uppmanas medlemsländerna att utarbeta nationella planer mot rasism. Under toppmötet diskuterades ländernas framsteg med att genomföra planerna, särskilt de gemensamma vägledande principer som ska stödja utarbetandet och genomförandet av nationella handlingsplaner mot rasism.

Kommissionen har också tillsammans med medlemsländerna utarbetat en bedömningsrapport om ländernas nationella strategier för integrering av romer som en uppföljning av EU:s nya strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och delaktighet. I rapporten analyseras medlemsländernas åtaganden och där ges vägledning om eventuella förbättringar som krävs.

EU har fortsatt bekämpa rasistiska och främlingsfientliga hatbrott och hatpropaganda samt säkerställa ett korrekt införlivande och genomförande av rambeslutet om bekämpande av hatbrott och hatpropaganda genom straffrättsliga bestämmelser, bland annat genom överträdelseförfaranden.

Kampen mot antisemitism

Kommissionen har börjat genomförandet av den första EU-strategin för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv 2021–2030. I mars 2022 antog rådet slutsatser om kampen mot rasism och antisemitism, och uppmanade medlemsländerna att utarbeta nationella strategier mot antisemitism före slutet av 2022. Medlemsländerna uppmanades också att använda de (icke-rättsligt bindande) arbetsdefinitionerna av antisemitism samt förnekande och förvanskning av förintelsen som antagits av International Holocaust Remembrance Alliance.

EU:s första pris för mångfald

I april 2022 delade kommissionen för första gången ut utmärkelsen Europeiska inkluderings- och mångfaldshuvudstäder, som syftar till att lyfta fram städer och regioner i hela EU som föregår med gott exempel genom sin inkluderande politik. De vinnande städerna, som är belägna i fem olika EU-länder, fick erkännandet för sitt arbete med att bygga rättvisare samhällen genom att främja mångfald och inkludering när det gäller kön, ras och etniskt ursprung, religion och övertygelse, funktionsnedsättning och ålder, samt i fråga om hbtqi-frågor och integrering av romer.

Utmärkelsen Europeiska inkluderings- och mångfaldshuvudstäder, som lanserades inom ramen för EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, är en del av kommissionens arbete för att uppnå en jämlikhetsunion. Vinnarna tillkännagavs under den europeiska mångfaldsmånaden 2022, vars tema var ”Att bygga broar”. Företrädare för näringslivet, den akademiska världen, icke-statliga organisationer och kommissionen diskuterade hur man kan göra arbetsplatserna inkluderande och skapa verkningsfulla intersektionella strategier för inkludering och mångfald som på en och samma gång tar itu med flera typer av diskriminering.

VIDEO Vinnarna av den första utmärkelsen ”Europeiska kulturhuvudstäder för inkludering och mångfald” förklarar vilka följder utmärkelsen har fått lokalt, vilka deras motiv är och varför man bör sträva efter ett mer jämlikt och inkluderande Europa.

Inledning

Under ett år av ökande osäkerhet förblev EU en drivkraft för multilateralism och ledde responsen på globala utmaningar. EU förde en ambitiös grannskapspolitik, visade solidaritet och utvecklade omfattande partnerskap för att säkra och främja global fred, stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter.

EU och medlemsländerna stod enade och beslutsamma i sin reaktion på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och de livsmedels- och energikriser som följde, och gav humanitärt bistånd, katastrofbistånd samt ekonomiskt, operativt och militärt stöd till Ukraina (se kapitel 1).

EU:s medlemsländer bekräftade även sitt åtagande att ta ett större ansvar för EU:s säkerhet och försvar, i nära samarbete med internationella partner, för att skydda gemensamma intressen och värderingar.

Säkerhet och försvar

I syfte att förbättra EU:s förmåga att skydda sina invånare, värden och intressen samt bidra till internationell fred och säkerhet antog rådet en strategisk kompass, som EU:s ledare godkände i mars 2022. I linje med Versaillesförklaringen syftar den till att öka investeringarna, utnyttja innovativ och kritisk teknik samt bygga upp en mer integrerad och konkurrenskraftig försvarsmarknad. Avsikten är att öka EU:s försvarsbudget och förbättra samordningen mellan medlemsländerna när det gäller förmåga och standardisering av utrustning.

Samarbetet mellan EU och Nato fortsätter att utgöra en integrerad pelare för europeisk stabilitet och säkerhet. Under 2022 ansökte ytterligare två EU-länder, Finland och Sverige, om att ansluta sig till Nato och övergav därmed sin långvariga militära alliansfrihet.

Under året anslöt sig också Danmark till de övriga 26 medlemsländerna i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, vilket ytterligare stärkte EU:s förmåga att inta en ledande roll i fredsbevarande insatser, konfliktförebyggande och förstärkning av den internationella säkerheten.

De sannolika långvariga effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina (se kapitel 1) på den europeiska och globala säkerhetsordningen kräver ett ännu närmare samarbete med partner som FN, Nato, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Afrikanska unionen och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

Eftersom den osäkra världsordningen kräver en hotbildsanalys har rådet antagit EU:s strategiska kompass. Strategin och handlingsplanen bygger på fyra huvudpelare: partnerskap mot gemensamma hot, snabba och beslutsamma åtgärder i kristider, investeringar i förmågor och teknik samt säkerhet mot hot och skydd av EU-invånarna.

Den europeiska fredsfaciliteten tillhandahöll militär utrustning och säkerhetsinfrastruktur till de ukrainska väpnade styrkorna, vilket spelade en viktig roll till stöd för Ukrainas försvar. Detta var första gången i EU:s historia som unionen gav dödlig utrustning till ett land för att det skulle kunna försvara sig mot ett angrepp. Genom den europeiska fredsfaciliteten stödde EU också partnerländer genom stödåtgärder, t.ex. i Moldavien, Moçambique, Niger, Somalia och länderna på västra Balkan, och stödde Afrikanska unionen.

EU inledde också Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina för att stärka den ukrainska försvarsmaktens kapacitet att försvara Ukrainas territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och avskräcka från och reagera på eventuella framtida militära offensiver från Ryssland och andra potentiella angripare.

EU och medlemsländerna mobiliserade snabbt Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot för att höja beredskapen mot brottslingar som utnyttjar den pågående militära aggressionen i Ukraina. EU:s stödcentrum för inre säkerhet och gränsförvaltning inrättades i Moldavien.

EU tillhandahöll fullt operativt och ekonomiskt stöd till de länder som befinner sig närmast (se kapitel 1). Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) erbjuder stöd vid EU:s gränser mot Ryssland och Ukraina för att hjälpa lokala myndigheter att hantera det stora antalet anländande flyktingar. Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) är också närvarande på fältet och har ett nära samarbete med alla medlemsländer för att förebygga och bekämpa brott, såsom människohandel, olaglig handel med skjutvapen, penningtvätt och arbetskraftsexploatering.

Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Västra Balkan och Turkiet

EU stod fast vid sitt engagemang för regionens europeiska perspektiv och inledde förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien i juli. Bosnien och Hercegovina beviljades också status som kandidatland i december.

Utvidgningspaketet 2022 innehöll en detaljerad översikt över genomförandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen på 30 miljarder euro för västra Balkan, som en del av Global Gateway-strategin (se nedan). Syftet är att minska den uppenbara socioekonomiska klyftan mellan EU och regionen och förbättra regionens energitrygghet.

Kommissionen bekräftade sin rekommendation om att avskaffa viseringsreglerna för Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring). Inom ramen för anslutningsförhandlingarna med Montenegro och Serbien upprätthöll EU en regelbunden dialog med de båda länderna på både politisk och teknisk nivå.

Den 6 december hölls det första toppmötet mellan EU och västra Balkan i Tirana i Albanien. Det utgjorde ett viktigt tillfälle att på nytt bekräfta utsikterna till anslutning för partnerna på västra Balkan. Kommissionen tillkännagav energistödspaketet, som består av 1 miljard euro i bidrag för att hjälpa västra Balkan att hantera energikrisen och främja omställningen till ren energi. Toppmötets deltagare välkomnade också en gemensam förklaring från EU:s och västra Balkans teleoperatörer om den framtida sänkningen av roamingkostnaderna mellan EU och västra Balkan och ett åtagande om anpassning till EU:s viseringspolitik.

EU fortsatte sin dialog på hög nivå med Turkiet på utvalda områden av gemensamt intresse, särskilt klimatförändringar och migration. Det intensiva samarbetet inom handel fortsatte också.

Det östliga partnerskapet

Efter Europeiska rådets beslut i juni 2022 beviljade EU Moldavien och Ukraina status som kandidatländer och Georgien gavs utsikter till medlemskap.

EU fortsatte att genomföra sin ambitiösa ekonomiska plan och investeringsplan, som en del av Global Gateway-strategin (se nedan), i hela den östliga partnerskapsregionen, för att stödja små och medelstora företag och den gröna och den digitala omställningen.

EU investerar 2,3 miljarder euro för att mobilisera upp till 17 miljarder euro i alla sektorer för de östliga partnerna. Detta inbegriper projekt för digital konnektivitet, som anläggning av en fiberoptisk kabel i Svarta havet, och utveckling av infrastruktur för höghastighetsbredband. Transportvägar för människor och varor mellan Kaukasus och EU är också prioriterade.

Undertecknandet av samförståndsavtalet med Azerbajdzjan om energi stärkte EU:s energitrygghet och Azerbajdzjans gröna omställning.

Efter det riggade presidentvalet i Belarus 2020 och regimens inblandning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina skärpte EU sina sanktioner mot den belarusiska regimen. EU fortsätter dock att erbjuda stöd och solidaritet till det belarusiska folket, både i och utanför landet.

Det södra grannskapet

Genomförandet av den ekonomiska planen och investeringsplanen för det södra grannskapet, som ingår i Global Gateway-strategin (se nedan), har kommit igång, och viktiga projekt utarbetas inom de prioriterade områdena grön omställning och motståndskraft mot klimatförändringar. Under 2022 anslogs 30 miljarder euro till investeringar i det södra grannskapet, främst inom infrastruktur för förnybar energi.

I november intensifierade EU och Egypten sitt samarbete kring omställningen till ren energi genom att underteckna ett samförståndsavtal om ett strategiskt partnerskap om förnybar vätgas.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina hade många negativa verkningar på länderna i det södra grannskapet, särskilt bland dem som är strukturellt beroende av livsmedelsimport och som redan lider av de försämrade socioekonomiska förhållandena efter covid-19-pandemin.

Kommissionen hjälpte partnerländerna att stärka sin resiliens genom program för ekonomisk återhämtning, socialt skydd, jobbskapande och jordbruk. EU-stöd till ett värde av 225 miljoner euro gjordes tillgängligt för det södra grannskapet via faciliteten för livsmedel och resiliens. Syftet är att lindra effekterna av potentiella framväxande livsmedelskriser till följd av ett stort beroende av livsmedelsimporter som avbrutits av Rysslands anfallskrig mot Ukraina (se ”Livsmedelstrygghet” nedan).

Internationella partnerskap och humanitärt bistånd

Global Gateway

Under 2022 arbetade EU med att lansera strategin Global Gateway, som kan erbjuda positiv och hållbar finansiering av investeringar. Strategin lanserades i slutet av 2021 för att stödja stora investeringar i projekt för hård och mjuk infrastruktur. Den syftar till att främja smarta, rena och säkra förbindelser inom den digitala sektorn och inom energi- och transportsektorerna, samt till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen, utbildningen och forskningen.

Genom Team Europe-strategin enades EU, medlemsländerna, utvecklingsbanker och finansinstitut om att bidra till mobiliseringen av 300 miljarder euro fram till 2027 för att investera i partnerländer. Det första stora investeringspaketet mellan Afrika och EU inom ramen för Global Gateway lanserades vid toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen i februari. Paketet uppgår till sammanlagt 150 miljarder euro

Viktiga investeringar gjordes under det första genomförandeåret för att främja digital konnektivitet genom undervattensdatakablar och markbundna förbindelser mellan EU och dess partner, öka produktionen av förnybar energi med investeringar i solkraftsanläggningar och vindkraftparker och öka tillgången till och tillverkningskapaciteten för vacciner, läkemedel och medicinsk teknik.

Med strategin Team Europe fortsätter EU och medlemsländerna att vara de största givarna av offentligt utvecklingsbistånd i hela världen, med 71,6 miljarder euro 2021 (senast tillgängliga uppgifter), vilket motsvarar 41 % av det globala biståndet. Tillsammans bidrar de också med mer än hälften av allt globalt bistånd till utbildning, och stöder utbildningssektorn i mer än 100 länder runt om i världen. EU fortsätter att gå i spetsen för strävan att genomföra FN:s Agenda 2030 och uppnå målen för hållbar utveckling.

Under 2022 firade också förbindelser mellan EU och Asean 45-årsjubileum. Under jubileumstoppmötet mellan EU och Asean tillkännagav EU och medlemsländerna att de, genom en Team Europe-strategi, skulle mobilisera 10 miljarder euro som ett led i Global Gateway för att påskynda infrastrukturinvesteringar i Asean-länderna. Ett antal flaggskeppsprojekt fastställdes i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom Team Europes initiativ för hållbar konnektivitet.

I slutet av 2021 hade man redan inom ramen för en Team Europe-strategi mobiliserat 53,7 miljarder euro och betalat ut 47,7 miljarder euro till partnerländerna för att stödja deras insatser för att hantera pandemin och konsekvenserna av den. Under 2022 fortsatte EU och medlemsländerna att vara ledande i den internationella covid-19-solidariteten med 502,2 miljoner vaccindoser som delades ut till partnerländerna. Av dessa delades 422 miljoner doser ut genom Covax (1,1 miljon doser genom EU:s civilskyddsmekanism) och 80,2 miljoner doser bilateralt (38 miljoner genom EU:s civilskyddsmekanism).

EU anslog ytterligare 300 miljoner euro till att påskynda införandet och användningen av vacciner i flera länder, de flesta i Afrika, och ytterligare 100 miljoner euro till att stärka hälso- och sjukvårdssystemen och förbättra tillgången till diagnos och behandling. I syfte att stärka den globala kapaciteten på hälsoområdet bidrog EU till att skapa en ny internationell fond för förebyggande av samt beredskap och insatser vid pandemier. EU kommer att bidra med 427 miljoner euro till finansieringen av den.

Under 2022 fortsatte Team Europe-initiativet för tillverkning av och tillgång till vaccin, läkemedel och medicinsk teknik i Afrika att genomföras, och ett initiativ tillkännagavs för att stödja liknande insatser i Latinamerika och Karibien. Detta kommer att komplettera och ytterligare stärka de sociala, ekonomiska och vetenskapliga banden mellan EU och Latinamerika och Karibien.

EU har också lagt fram en strategi för att stärka partnerskapet mellan EU:s medlemsländer och Gulfstaternas samarbetsråd på viktiga politikområden, såsom energi, den gröna omställningen och klimatförändringarna, handel och ekonomisk diversifiering, regional stabilitet och global säkerhet, humanitära utmaningar och utvecklingsutmaningar samt stärka närmare direkta personkontakter. EU arbetar för ett fördjupat samarbete med arabiska givare om gemensamma prioriteringar.

Humanitärt bistånd och civilskydd

Under de senaste 30 åren har EU bidragit till att lindra situationen för miljontals av de mest utsatta människorna i mer än 110 länder. Under 2022 mobiliserade kommissionen 2,2 miljarder euro i humanitärt bistånd för att ta itu med de mest brådskande behoven hos utsatta befolkningsgrupper runt om i världen. En sjundedel av EU:s budget för humanitärt bistånd går till bortglömda kriser, såsom hungersnöden i Sahelregionen.

Kommissionen fortsatte också att ge humanitärt bistånd till stöd för 4 miljoner flyktingar i Turkiet. De flesta av dem hade flytt kriget i Syrien. Dessutom gavs ytterligare 50 miljoner euro utöver de 325 miljoner euro i humanitärt bistånd som redan hade tillkännagetts i slutet av 2021 för programmet för det sociala nödskyddsnätet i Turkiet. Detta innebär att EU:s totala humanitära stöd till Turkiet sedan 2012 uppgår till nästan 3,4 miljarder euro.

Den 9 och 10 maj 2022 ledde EU den sjätte givarkonferensen i Bryssel för Syriens och dess grannländers framtid, där 55 länder och 22 internationella organisationer deltog. På konferensen, som är den viktigaste givarkonferensen för Syrien och dess grannländer, mobiliserades bistånd till syrier som befinner sig i landet och i grannländerna, genom utfästelser på totalt över 6,4 miljarder euro.

År 2022 inrättades ett nytt verktyg, den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd, för att åtgärda brister, främst inom logistik, i de humanitära insatserna mot plötsliga naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan.

VIDEO Ett bageri får hjälp att få igång ugnarna efter kriget i Aleppo, Syrien, mars 2022.

Initiativet Europeisk humanitär insatskapacitet kommer att stödja humanitära aktörer och räddningspersonal med vatten, sanitet, hygien och sina lager av förnödenheter (utom livsmedel) för tillfälligt boende samt hälso- och logistikexperter och gemensamma logistiska tjänster, såsom EU:s humanitära luftbro, humanitära biståndsflygrutter, leveranser den sista kilometern, transporttjänster och magasinering.

De humanitära biståndsinsatser som EU finansierar stöder bland annat livsmedelstrygghet, hälso- och sjukvård, boende och utbildning i nödsituationer, men också skyddstjänster, bland annat mot könsrelaterat våld. Hjälpen ges på grundval av fyra grundläggande humanitära principer, nämligen humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende.

EU står fast vid sitt åtagande att främja efterlevnaden av internationell humanitär rätt för att kunna uppfylla sina humanitära biståndsmål och förbättra säkerheten för sina humanitära partner. Kränkningar av internationell humanitär rätt fortsätter dock att vara ett problem runt om i världen.

EU – en stor givare av humanitärt bistånd i Jemen

Efter sju års krig är den humanitära krisen i Jemen fortfarande en av världens värsta. Miljontals jemeniter är fördrivna, sjuka och undernärda. Dessutom har mer än hälften av befolkningen osäker tillgång till mat. EU:s humanitära bistånd hjälper jemeniterna med livsmedelsbistånd, hälso- och sjukvård, utbildning, vatten och tak över huvudet. Det bidrar också till att förbättra hygientjänsterna i områden med en hög nivå av undernäring och mycket osäker livsmedelsförsörjning, konfliktdrabbade områden och för fördrivna befolkningsgrupper.

Afrikas horn

633 miljoner euro (Team Europe)
För att stärka den extremt osäkra tillgången till mat som uppstod på grund av den exempellösa torkan, covid-19 och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Sahel och Tchadsjöregionen

954 miljoner euro (EU och dess medlemsländer)
För att förbättra den akuta och förvärrade osäkra livsmedelsförsörjningen i hela Afrika.

Syrien och omgivande länder

6,4 miljarder euro
Totala utfästelser vid Syrienkonferensen 2022.
EU och dess medlemsländer utlovade 4,8 miljarder euro. De är bland de största givarna av humanitärt bistånd och resiliensstöd till denna region, och har anslagit 27,4 miljarder euro sedan 2011.

Afghanistan och omgivande länder

Över 115 miljoner euro
Stöd till humanitära organisationer. (Plus ytterligare finansiering till följd av den förödande jordbävning med en magnitud på 5,9 som drabbade östra Afghanistan i juni 2022.)

Jemen

170 miljoner euro
Stöd till dem som påverkas av konflikten.
Sedan kriget bröt ut 2015 har EU bidragit med över 1,2 miljarder euro för att hantera krisen, varav 862 miljoner euro i humanitärt bistånd och 407 miljoner euro i utvecklingsbistånd.

Myanmar/Burma

27 miljoner euro
För att tillgodose de omedelbara behoven hos de mest utsatta, inbegripet fördrivna och konfliktdrabbade folkgrupper.

Livsmedelstrygghet

Blockaden av ukrainsk export och förstörelsen av åkrar som används för odling medförde betydande risker när det gäller tillgången till livsmedel till överkomligt pris i EU:s grannskap, Nordafrika och Mellanöstern, men även i Asien, Afrika söder om Sahara och Latinamerika. Detta gällde särskilt vete, som är ett viktigt baslivsmedel.

Genom en Team Europe-strategi slog EU, medlemsländerna och olika finansinstitut samman sina resurser och sin expertis för att hantera den globala livsmedelskrisen, samtidigt som de fullt ut erkände behovet av att arbeta på ett multilateralt sätt i samarbete med internationella partner.

Som en del av insatsen mot global livsmedelsotrygghet mobiliserade EU ytterligare 600 miljoner euro för att stödja utsatta länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, och 225 miljoner euro för Nordafrika och Mellanöstern. Detta innebar att EU:s totala stöd till global livsmedelstrygghet och till livsmedelssystem uppgår till över 8,3 miljarder euro fram till 2024.

EU:s totala bidrag till säkerhet i hela världen uppgår till 8,3 miljarder euro, fördelat enligt följande: globalt 1,32 miljarder euro, Afrika söder om Sahara 3,21 miljarder euro, södra grannskapet 1,12 miljarder euro, Asien och Stillahavsområdet 1,05 miljarder euro, västra Balkan och Turkiet 886 miljoner euro, Latinamerika och Västindien 384 miljoner euro och östra grannskapet 294 miljoner euro.

EU arbetade med att öka sin livsmedelsproduktion, underlätta handeln med livsmedel och foder från Ukraina och stärka den lokala livsmedelsproduktionen. På begäran från de ukrainska jordbruksmyndigheterna upprätthölls och underlättades tillträdet till EU:s marknader på ett flexibelt sätt, både för import till och export från ukrainska marknader. Genom solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina skapades nya logistikvägar för att förbinda Ukraina med globala handelspartner (se kapitel 1).

EU stödde också FN:s insatser genom Svartahavsinitiativet, som underlättar en säker transport av spannmål och därtill hörande livsmedel samt gödsel från ukrainska hamnar i Svarta havet till andra distributionshamnar.

Tack vare dessa initiativ exporterades enligt uppgifter från Ukrainas jordbruksministerium omkring 29 miljoner ton jordbruksprodukter från Ukraina mellan maj och december 2022. Ytterligare en miljard euro mobiliserades i december för att upprätthålla och utöka solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina.

VIDEO Solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina.

Handel och teknik

Nya verktyg

EU har infört flera nya verktyg för att lösa problemet med andra globala stormakter som använder handel som vapen. Under 2022 trädde instrumentet för internationell upphandling i kraft, vilket ger EU större inflytande när det gäller att hjälpa företag i EU att få tillträde till marknader för offentlig upphandling utanför EU.

Framsteg har gjorts i Europaparlamentet och rådet när det gäller införandet av instrumentet mot ekonomiskt tvång. Detta instrument kommer att hjälpa EU att ta itu med ekonomiskt tvång om ett land utanför EU försöker utöva påtryckningar på EU eller medlemsländerna när det gäller politiska beslut. Instrumentet kommer att ge EU möjlighet att införa motåtgärder i form av handels- och investeringsbegränsningar och andra begränsningar.

Det nya meddelandet om handelspartnerskapens inflytande syftar till att stärka det bidrag som EU:s handelsavtal ger för att främja hållbar utveckling och skydda klimatet, miljön och arbetstagarnas rättigheter i hela världen. I den nya strategin ingår användning av handelssanktioner vid överträdelser av centrala klimat- och arbetsrättsliga regler.

Avtal

I juni slutförde EU och Nya Zeeland förhandlingarna om ett handelsavtal som innehåller de mest ambitiösa hållbarhetsåtagandena i EU:s handelsavtal hittills. Avtalet kommer att skapa nya möjligheter för EU:s jordbrukare, företag och arbetstagare.

VIDEO EU och Nya Zeeland undertecknar ett frihandelsavtal, juni 2022.

Under 2022 fortsatte också förhandlingarna om handelsavtal med Australien och Indien. Vidare genomfördes det tekniska och rättsliga arbetet med handelsavtalet mellan EU och Mercosur. En politisk överenskommelse om att slutföra förhandlingarna om ett handelsavtal nåddes med Chile.

År 2022 undertecknade EU sitt första övergripande luftfartsavtal mellan två handelsblock med de tio Asean-länderna. Tillsammans har EU och Asean-länderna över 1,1 miljard invånare. Avtalet kommer att öppna nya marknader, förbättra direkta förbindelser och skapa ekonomiska fördelar och nya möjligheter tack vare att en enda uppsättning regler för all lufttrafik mellan EU och Asean-länderna inrättas. Detta kommer att gynna både konsumenter, flygbolag och flygplatser. Avtalet bygger på gemensamma höga standarder på områden som miljö, arbetsrättsliga frågor och rättvis konkurrens samt flygsäkerhet och luftfartsskydd.

Övergripande luftfartsavtal mellan EU och Asean

Avtalet ersätter över 140 bilaterala luftfartsavtal med länder som ingår i Sydostasiatiska nationers förbund (Asean).

Hav och fiske

Världshandelsorganisationens nya avtal om att avskaffa skadliga fiskesubventioner är ett avgörande steg mot att säkerställa att fiskesubventioner i hela världen har hållbarhet som centralt mål och att de därmed bidrar till skyddet av haven. Avtalet förbjuder subventioner som bidrar till olagligt, orapporterat och oreglerat fiske samt oreglerat fiske på det fria havet. Det är också förbjudet att subventionera fiske av överfiskade bestånd som inte omfattas av beståndsåterställande fiskeriförvaltningsåtgärder.

VIDEO Resultaten av Världshandelsorganisationens 12:e ministerkonferens: Avtal om fiskesubventioner, juni 2022.

I det gemensamma meddelandet om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning föreslogs dessutom åtgärder för säkra, trygga, rena, friska och hållbart förvaltade hav. I enlighet med agendan gjorde unionen 52 frivilliga åtaganden till ett värde av upp till 7 miljarder euro – ett konkret exempel på EU:s roll som global ledare när det gäller att skydda världshaven. Agendan kommer att spela en viktig roll när det gäller att genomföra den blå dimensionen av den europeiska gröna given. Den tar hänsyn till viktiga tendenser, såsom klimatförändringarnas förvärrade effekter, den farliga förlusten av biologisk mångfald och de förändrade geopolitiska förhållandena.

EU har åtagit sig att stärka ramen för internationell världshavsförvaltning på global och regional nivå och att senast 2030 förvalta haven på ett hållbart sätt genom en samordnad och kompletterande strategi för gemensamma utmaningar och kumulativa effekter.

Som svar på den ökande konkurrensen på internationella vatten och utmaningarna för det multilaterala samarbetet kommer EU att fortsätta att se till att havet är ett säkert och tryggt område.

Genom att uppdatera sin politik bekräftade EU sitt aktiva åtagande att påskynda genomförandet av FN:s Agenda 2030 och mål 14 för hållbar utveckling.

Digitala partnerskap

Vid handels- och teknikrådets ministermöte 2022 bekräftade EU och USA sitt stöd för ett öppet, globalt, interoperabelt, tillförlitligt och säkert internet, i enlighet med förklaringen om internets framtid och den europeiska förklaringen om digitala rättigheter och principer. De båda parterna diskuterade också införandet av gemensamma principer för artificiell intelligens och enades om att utarbeta en gemensam färdplan för utvärderings- och mätverktyg för tillförlitlig artificiell intelligens och riskhantering.

Under 2022 upprättade EU också ett handels- och teknikråd med Indien och digitala partnerskap med Japan, Singapore och Sydkorea.

Inledning

Under 2022 arbetade Europaparlamentet, rådet och kommissionen nära tillsammans, inte bara för att hantera nödsituationer utan också för att förbättra EU:s lagstiftning och uppnå ännu bättre resultat för unionsinvånarna. Med tanke på de möjligheter och utmaningar som ligger framför oss på vägen mot en hållbar återhämtning är det fortfarande mycket viktigt att vi agerar så effektivt som möjligt med EU:s framtid i åtanke. Vårt gemensamma mål är att uppnå bättre resultat för unionsinvånarna genom att förbättra EU:s regler, vilket är ett ansvar som alla EU-institutioner och medlemsländer delar.

Viktiga initiativ under 2022

Under året gjorde institutionerna framsteg med ett antal viktiga initiativ. Europeiska unionens råd antog den strategiska kompassen, en ambitiös handlingsplan för att stärka EU:s säkerhets- och försvarspolitik fram till 2030 och underlätta en överenskommelse mellan EU:s ledare om att stärka Europas försvarsindustriella bas (se kapitel 8).

När det gäller den gröna agendan och hållbar tillväxt för alla nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse om översynen av EU:s utsläppshandelssystem, inrättandet av en social klimatfond och genomförandet av den nya gränsjusteringsmekanismen för koldioxid. De nådde också en preliminär överenskommelse om att minska risken för avskogning och en politisk överenskommelse om företagens hållbarhetsrapportering (se kapitel 3).

När det gäller viktiga digitala frågor gjorde en politisk överenskommelse mellan parlamentet och rådet det möjligt att slutföra förordningen om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader, tillsammans med ny lagstiftning om universalladdare (se kapitel 4).

Parlamentet och rådet kunde också nå politiska överenskommelser om direktivet om kvinnor i styrelser, om åtgärder för insyn i lönesättningen och om direktivet om tillräckliga minimilöner (se kapitel 7).

Rådet ledde diskussionerna om EU:s yttre förbindelser (se kapitel 8) och stod värd för toppmötena mellan EU och Afrikanska unionen respektive EU och västra Balkan. Dessutom inleddes anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien (se kapitel 8). Parlamentet och rådet enades också om viktiga rättsakter om snedvridande utländska subventioner och om instrumentet för internationell upphandling.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar mellan EU-länderna var sjätte månad. Under 2022 samarbetade parlamentet, de franska och tjeckiska ordförandeskapen samt de uppkommande svenska och spanska ordförandeskapen för att driva på de interinstitutionella förhandlingarna om både det gemensamma europeiska asylsystemet och migrations- och asylpakten, och de undertecknade en gemensam färdplan (se kapitel 5).

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén lämnade viktiga och relevanta bidrag till Europaparlamentet, rådet och kommissionen, bland annat rörande kommissionens arbetsprogram för 2023, och bidrog aktivt till de slutliga rekommendationerna från konferensen om Europas framtid.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén lyfte fram de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av det väpnade angreppet på Ukraina. Europeiska regionkommittén antog Marseillemanifestet, som är en uppmaning till Europas ledare att lyssna till EU:s folkvalda regional- och lokalpolitiker – en miljon personer som är fast beslutna att föra Europa närmare dess invånare.

Ny talman för parlamentet

Europaparlamentets tidigare talman David-Maria Sassoli gick bort i början av 2022. Han kommer att bli ihågkommen som en verklig europeisk ledare och en förkämpe för demokrati. Under mer än tio års tjänst i parlamentet försvarade han ständigt EU och EU:s värden, samtidigt som han var övertygad om att Europa måste gå längre i sin strävan och bli mer enat, stå närmare sina invånare och bättre stå upp för sina värden.

Efter halva valperioden blev Roberta Metsola ny talman den 18 januari 2022, med en absolut majoritet på 458 av 690 avgivna röster.

Parlamentet inrättade tre nya utskott: ett utskott för frågor om utländsk inblandning, inbegripet desinformation, ett utskott om erfarenheter från covid-19-pandemin och en undersökningskommitté för utredning av användningen av spionprogrammet Pegasus.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog regelbundet i debatterna, särskilt när det gällde förberedelserna inför eller uppföljningen av Europeiska rådets möten och debatterna om Ukraina. Den 14 september 2022 höll hon det årliga talet om tillståndet i unionen och angav de politiska prioriteringarna för 2023 och för andra hälften av kommissionens mandatperiod.

Medborgarna i fokus

Konferensen om Europas framtid

Den årslånga konferensen om Europas framtid, där medborgarna kunde föra fram vad de förväntar sig av EU, avslutade sitt arbete under 2022. Konferensen var det största och mest långtgående samrådet i sitt slag, med 5 miljoner enskilda besökare på den flerspråkiga digitala plattformen, och över 720 000 deltagare vid mer än 6 600 olika evenemang, däribland de nationella och de europeiska medborgarpanelerna.

Fyra europeiska medborgarpaneler anordnades med 200 medborgare i varje. Deltagarna var slumpmässigt utvalda från alla 27 medlemsländer, och man hade sett till att inkludera personer som återspeglar EU:s mångfald i fråga om geografiskt ursprung, kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå. Särskild hade man sett till att en tredjedel av varje panel skulle bestå av unga människor (16–25 år). Deltagarna diskuterade sina rekommendationer vid konferensens plenarsessioner, där företrädare för det civila samhället, folkvalda från olika förvaltningsnivåer och andra berörda parter träffades för att enhälligt godkänna 49 förslag från konferensen, vilka därefter lades fram för EU-institutionerna.

Den 9 maj 2022 lades slutrapporten fram inför parlamentets talman, rådets ordförande och kommissionens ordförande vid avslutningsceremonin för konferensen på Europadagen. Rapporten innehöll alla förslag och uppgifter om 326 åtgärder. Resultaten är strukturerade kring de nio ämnena för konferensen, från klimatförändringar och hälsa till europeisk demokrati och den digitala omställningen.

Den 17 juni lade kommissionen fram meddelandet om konferensen om Europas framtid med en bedömning av förslagen och en beskrivning av det fortsatta arbetet. I sitt tal om tillståndet i unionen bekräftade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att medborgarpanelerna skulle bli ett återkommande inslag i kommissionens beslutsfattande och presenterade nya förslag som härrör från konferensens slutsatser. Över 80 % av de nya initiativen i kommissionens arbetsprogram för 2023 är en direkt eller indirekt uppföljning av förslagen från konferensen. Den 2 december 2022 anordnade parlamentet, rådet och kommissionen ett återkopplingsevenemang för att förklara för medborgarna hur institutionerna följer upp konferensens förslag.

I december anordnade kommissionen den första europeiska medborgarpanelen om minskning av matsvinn. Minskningen av avfall, särskilt matsvinn, är föremål för ett lagstiftningsförslag som ingår i kommissionens arbetsprogram för 2023, i linje med förslagen från konferensen om Europas framtid.

Inspirationen till kommissionens nya interaktiva webbplats, Kom med synpunkter, kommer från konferensen och där samlas all information om kommissionens mekanismer för medborgarengagemang. Webbplatsen kommer att integrera viktiga delar från konferensens flerspråkiga digitala plattform och utgöra grunden för ett nytt system för demokratiskt engagemang och innovation.

De rådgivande kommittéerna spelade också sin fulla roll i konferensen. Den 27 april 2021 antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén en resolution om konferensen, En ny skildring av Europa, och anordnade 75 evenemang i hela Europa, varav 45 hade mer än 7 600 deltagare. I dokumentet Organised Civil Society’s Vision for the Future of Europe presenteras resultaten av dessa samråd med detaljerade rekommendationer och idéer som bidrog till de 326 slutliga förslag som antogs av konferensen.

Europeiska regionkommittén anordnade mer än 120 lokala och gränsöverskridande medborgardialoger och idéerna och rekommendationerna från dessa samlades på plattformen. Högnivågruppen för europeisk demokrati antog sin slutrapport om demokratin i EU, som en del av de lokala och regionala myndigheternas bidrag till konferensen.

Det europeiska medborgarinitiativet

Under 2022 inföll också tioårsjubileet för det europeiska medborgarinitiativet. Kommissionen firade denna viktiga milstolpe under hela året, tillsammans med interinstitutionella partner, personer som organiserat initiativ och informationsförmedlare. Att sprida information om medborgarinitiativet till EU-invånarna låg i fokus under året, med evenemang och kampanjer i anslutning till Europadagen och vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs årliga dag för medborgarinitiativet den 2 juni.

Det sjunde initiativet som lyckades få tillräckligt med underskrifter, ”Rädda bin och bönder! För ett bivänligt jordbruk och en sund miljö”, lämnades in till kommissionen för granskning under 2022. Ytterligare två initiativ fick mer än en miljon underskrifter vardera: ”Stoppa hajfensfiske – stoppa handeln” och ”Rädda icke-djurtestade kosmetikaprodukter – stå upp för ett EU utan djurförsök”. Kommissionen kommer att svara på dessa tre initiativ under 2023.

Under 2022 registrerade kommissionen också tio nya initiativ där EU uppmanas att vidta åtgärder på olika områden, t.ex. idrott, utbildning, klädsektorn, grön energi, djurskydd, landsbygdspolitik och en tobaksfri miljö.

Arbete i kristider

Under 2022 gav EU-institutionerna återigen prov på sin resiliens när det gäller att hantera oförutsedda omständigheter. Just när unionen hade börjat återhämta sig efter covid-19-pandemin inledde Ryssland sitt oprovocerade och oberättigade angrepp mot Ukraina. EU-institutionerna arbetade outtröttligt för att stödja det ukrainska folket i deras kamp för frihet och hjälpa medlemsländernas invånare och näringsliv att hantera krigets följder.

Den 1 mars 2022 höll parlamentet ett extra plenarsammanträde där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade direkt till ledamöterna från Kiev i Ukraina. Han framhöll att ukrainarna kämpar för sina rättigheter, sin frihet och sina liv samt för att bli fullvärdiga medlemmar i EU. Europeiska rådets ordförande Charles Michel, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell deltog också i debatten. Parlamentet uttryckte sitt orubbliga stöd för Ukraina och efterlyste sanktioner mot Ryssland och nya insatser för att bevilja Ukraina status som kandidatland.

Därefter har parlamentet hållit ordinarie plenardebatter om Ukraina och antagit 16 resolutioner. Talmannen i Verchovna Rada (Ukrainas parlament), Ruslan Stefantjuk, deltog på plats i plenarsessionen i juni 2022. Samtidigt deltog ukrainska ministrar och tjänstemän på hög nivå ofta i olika utskottssammanträden i parlamentet och förde diskussioner med parlamentsledamöter om den senaste utvecklingen.

Ett hederspris till det ukrainska folket

Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2022 tilldelades det modiga folket i Ukraina vid en ceremoni den 14 december.

Priset består av ett intyg och en prissumma på 50 000 euro och är ett årligt pris för att hedra enskilda personer och organisationer som försvarar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Frankrike och Tjeckien innehade det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Rådet strävade efter att ge ett kraftfullt och enat svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den därav följande livsmedels- och energikrisen. Under ledning av Europeiska rådet övervakade rådet införandet av åtgärder utan tidigare motstycke och stora ekonomiska bidrag till Ukraina.

Som en reaktion på invasionen antog kommissionen under 2022 mer än 200 åtgärder inom alla politikområden till stöd för Ukraina. Syftet med många av dessa beslut var att göra det möjligt för EU att ge nödvändigt humanitärt bistånd och ekonomiskt stöd till Ukraina, hjälpa medlemsländerna att ta emot ukrainare på flykt undan kriget och hantera de ekonomiska följderna av Rysslands anfall mot Ukraina (se kapitel 1). Kommissionen lade också fram ett antal förslag om ändring av EU:s energipolitik för att minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen (se kapitel 2).

Rysslands oprovocerade och oberättigade angrepp mot Ukraina och dess befolkning är en direkt utmaning för EU:s värden och den regelbaserade världsordningen. I 2022 års upplaga av den årliga rapporten om rättsstatsprincipen framhölls särskilt vikten av att upprätthålla demokratiska värden, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. För första gången innehöll rapporten särskilda rekommendationer till varje medlemsland för att bidra till att identifiera vilka förbättringar som behövs och för att uppmuntra till nödvändiga reformer.

Kommissionen fortsatte att utöva sin roll som fördragens väktare och fattade 1 410 beslut om överträdelseförfaranden för att se till att EU-lagstiftningen efterlevs. Respekten för rättsstatsprincipen är avgörande för en sund ekonomisk förvaltning av EU:s budget och för en effektiv användning av EU:s medel. I december 2022 antog rådet budgetskyddsåtgärder enligt villkorlighetsförordningen mot överträdelser av rättsstatsprincipen i Ungern.

Kommissionen och revisionsrätten fortsatte sitt konstruktiva samarbete i sina roller som EU:s verkställande organ respektive revisionsorgan. Vid båda organisationernas gemensamma årliga möte i juli diskuterade ledamöterna hur EU:s budget bidrar till uppnåendet av Europeiska unionens politiska prioriteringar, skapar konkreta resultat för befolkningen och tillför ett mervärde för medlemsländernas åtgärder.

Parallellt med krishanteringen fortsatte kommissionen att genomföra agendan för bättre lagstiftning för att säkerställa att beslutsfattandet är transparent och effektivt. Detta innebär att förslagen grundas på ett solitt underlag, stöds av omfattande samråd via EU-portalen ”Kom med synpunkter” och granskas av ett oberoende tillsynsorgan, dvs. nämnden för lagstiftningskontroll. I OECD:s rapport om mätningen av regleringsmässiga resultat i EU fick kommissionens regelverk för bättre lagstiftning högsta betyg.

2022 började kommissionen att fullt ut tillämpa principen ”en in och en ut”, dvs. principen om att man för varje ny börda som införs ska avskaffa en lika stor börda inom samma politikområde. Detta tillvägagångssätt fokuserar på de kostnader som kommissionens förslag medför för allmänheten och näringslivet samt kompletterar kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet). När kommissionen ser över och utvärderar EU:s lagstiftning arbetar den systematiskt genom Refit-programmet för att kartlägga och undanröja krångel och onödiga kostnader och samtidigt uppnå de politiska målen. Högnivåexpertgruppen, Fit for Future-plattformen, understödde detta arbete genom att avge tio yttranden och lämna rekommendationer om hur EU-lagstiftningen kan förenklas och effektiviseras. Kommissionen arbetade också för att anpassa agendan för bättre lagstiftning så att den stöder hållbarhetsmålen och den digitala omställningen.

Strategisk framsyn

EU strävar efter att framtidssäkra sin politik genom att i allt högre grad integrera framsyn i det politiska beslutsfattandet. Strategisk framsyn förutser trender, risker och framväxande problem, och de potentiella konsekvenser och möjligheter de medför, för att man ska få användbara insikter för strategisk planering, beslutsfattande och beredskap. Ett sådant arbetssätt ger också ett underlag vid utformningen av nya EU-initiativ och översynen av befintlig politik i linje med verktygslådan för bättre lagstiftning. Det yttersta målet är att strategisk framsyn ska hjälpa EU att reagera bättre vid oförutsedda och mycket komplexa situationer i en tid av ökande osäkerhet.

Det interinstitutionella samarbetet om framsyn inom det europeiska systemet för strategisk och politisk analys inriktades under 2022 på geopolitik. I det systemet inleddes ett pilotprojekt om framtidsanalys för att identifiera tecken på förändring som skulle kunna ha en betydande inverkan på EU i framtiden.

En framgångsrik hantering av den gröna och den digitala omställningen är hörnstenen för att skapa en hållbar, rättvis och konkurrenskraftig framtid.

Kommissionens strategiska framsynsrapport för 2022 var inriktad på samspelet mellan den gröna och den digitala omställningen i det nya, snabbt föränderliga geopolitiska sammanhanget. Kommissionen fortsatte också analysen av de viktigaste megatrender som påverkar framtiden, såsom migration, klimatförändringar, digitalisering och ojämlikhet. Man fortsatte också att utveckla samarbetet med medlemsländerna genom det EU-omfattande framsynsnätverket, där framtidsministrarna deltar.