Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) Finansieringen från Sure bidrog till att bevara arbetstillfällen under covid-19-krisen, men dess fulla effekt är inte känd

Sammanfattning

I Covid-19-pandemin innebar en stor chock för den europeiska ekonomin som orsakade betydande störningar på arbetsmarknaden och äventyrade miljontals arbetstillfällen. Med anledning av detta införde EU ett tillfälligt instrument, Sure (europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation) som skulle hjälpa medlemsstaterna att hantera pandemins inverkan på deras arbetsmarknader. Instrumentet utformades framför allt för att hjälpa medlemsstaterna att införa nya system för bevarande av arbetstillfällen eller utvidga befintliga sådana system. Rådet valde att utvidga tillämpningsområdet för det system som kommissionen ursprungligen hade föreslagit, så att Sure också skulle kunna användas för att stödja hälsorelaterade åtgärder.

II Till skillnad från traditionellt socialpolitiskt stöd som finansieras genom EU-budgeten tillhandahåller Sure långsiktiga lån till medlemsstaterna med förmånliga finansieringsvillkor. Kommissionen förvaltar instrumentet och kan låna upp till 100 miljarder euro på kapitalmarknaderna. I augusti 2022 hade rådet godkänt 93,3 miljarder euro i ekonomiskt stöd till 19 medlemsstater, varav nästan 92 miljarder euro (98 %) hade betalats ut. Den period under vilken instrumentet är tillgängligt löper ut den 31 december 2022, men rådet kan på förslag av kommissionen besluta att förlänga den.

III Vi genomförde en revision av Sure på grund av dess betydelse för att mildra effekterna av covid-19-pandemin. Dessutom är det ekonomiska stödet från Sure på upp till 100 miljarder euro av betydande mått. Vi bedömde om instrumentet var effektivt och ändamålsenligt när det gällde att minska risken för arbetslöshet i EU.

IV Sammantaget drar vi slutsatsen att kommissionen reagerade snabbt och effektivt på utmaningen att hjälpa medlemsstaterna att upprätthålla sysselsättningen. Den lyckades tillhandahålla stöd till medlemsstaterna snabbare än vad som är fallet vid standardförfaranden för finansiering. Sure-ramen återspeglade den akuta situationen och begränsade den finansiella risken för EU:s budget. Det finns en del indikationer på aggregerad nivå på att stödet från Sure nådde miljontals människor, men det saknas fullständiga uppgifter från medlemsstaterna vilket begränsar kommissionens förmåga att bedöma de resultat som uppnåtts genom Sure.

V Kommissionen föreslog en ny, innovativ förordning, som snabbt godkändes av rådet, bara två månader efter det att covid-19 förklarades som en pandemi. Stödet från Sure gjorde det möjligt för medlemsstaterna att inrätta nya eller utvidga befintliga system för bevarande av arbetstillfällen. Men med tanke på de mycket olika förhållandena på de nationella arbetsmarknaderna i EU varierade de metoder som användes avsevärt.

VI Stöd från Sure bygger på lån och inte på bidrag. Medlemsstaternas efterfrågan på dessa lån överensstämde med den budget på 100 miljarder euro som kommissionen hade föreslagit. Ett av de unika inslagen i Sure är att alla medlemsstater har lämnat garantier på upp till 25 % av alla lån som betalas ut inom ramen för Sure, och samtliga lån ska vara återbetalda senast 2050. Dessa garantier fungerar som en buffert som ska skydda EU:s budget, eftersom de i händelse av en betalningsinställelse kan tas i anspråk före kommissionens egna medel.

VII Sure är ett krishanteringsinstrument där snabb utbetalning av medel är avgörande. De flesta medlemsstater mottog sin första utbetalning mindre än en månad efter sin ansökan. Eftersom system för bevarande av arbetstillfällen riskerar att missbrukas krävs det enligt Sure-förordningen att låneavtalen med medlemsstaterna innehåller bestämmelser om kontroller och revisioner som ska minimera risken för bedrägerier och oriktigheter. Kommissionen genomförde en särskild enkätundersökning om nationella revisions- och kontrollsystem i början av 2022, då merparten av medlen redan hade betalats ut till medlemsstaterna. Alla medlemsstater utom en rapporterade fall av oriktigheter och påstådda bedrägerier. I september 2022 hade kommissionen emellertid inte inlett några särskilda utredningar i detta ärende, eftersom den inte kände till några allvarligare oriktigheter eller bedrägerier med avseende på sitt eget ansvar enligt lagstiftningen.

VIII Det finns uppgifter på aggregerad nivå som tyder på att Sure nådde miljontals anställda och egenföretagare under krisens svåraste period och att det, tillsammans med andra politiska stödåtgärder, bidrog till att minska risken för arbetslöshet. Så som instrumentet är utformat är det dock inte möjligt att identifiera effekterna, i termer av output och resultat, av enbart Sure på de nationella systemen. Följden av detta är att kommissionen inte kan bedöma resultaten av Sure i alla medlemsstater. Till exempel innebär avsaknaden av fullständiga uppgifter från medlemsstaterna att det inte fullt ut går att bedöma hur många människor och företag som fått stöd genom Sure, det vill säga hur mycket instrumentet kan ha bidragit till att minska risken för arbetslöshet. De uppgifter om hälsorelaterade åtgärder som medlemsstaterna har rapporterat till kommissionen är mer begränsade. Det är inte obligatoriskt att göra en utvärdering enligt Sure-förordningen.

IX Vi rekommenderar att kommissionen gör en omfattande utvärdering av Sure i syfte att dra lärdomar inför eventuella framtida krisinstrument.

Inledning

Bakgrund

01 Under covid-19-pandemin vidtog EU:s medlemsstater ett antal folkhälsoåtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset. Dessa åtgärder, tillsammans med den ekonomiska osäkerhet som pandemin orsakade och störningarna i leveranskedjor till följd av stängda gränser och fabriker, ledde till att såväl produktionen som konsumtionen i EU minskade betydligt. I början av pandemin bestod åtgärderna av bland annat nedstängningar som ledde till att olika sektorer av EU:s ekonomi, såsom turism- och hotell- och restaurangbranschen, fick stängas tillfälligt¹.

02 Den ekonomiska nedgång som följde av detta blev särskilt kännbar i EU:s södra medlemsstater och äventyrade miljontals arbetstillfällen. Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) uppskattade 2020 att omkring 45 miljoner arbetstillfällen, eller 23 % av arbetskraften, på arbetsmarknaden i EU‑27 löpte mycket hög risk att drabbas av störningar till följd av covid-19, och att ytterligare 22 % av EU:s arbetskraft – främst medel- till lågkvalificerade arbetstagare inom tjänstesektorn – var utsatt för vissa betydande risker².

03 Med anledning av detta införde EU det tillfälliga instrumentet Sure (europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation) som skulle hjälpa medlemsstaterna att hantera pandemins inverkan på deras arbetsmarknader. Instrumentet stöder medlemsstaterna i införandet av nya system för bevarande av arbetstillfällen eller utvidgningen av befintliga sådana system. Genom dessa system tillhandahålls offentligt inkomststöd för de arbetstimmar som inte har fullgjorts till företag som har ekonomiska svårigheter. Instrument för att bevara arbetstillfällen omfattar system för korttidsarbete, permittering och lönesubventioner.

Om Sure

04 Det huvudsakliga syftet med Sure är att ge ekonomiskt stöd till medlemsstater som drabbats av, eller allvarligt hotas av, stora ekonomiska störningar. Genom att finansiera system för bevarande av arbetstillfällen syftar Sure i slutändan till att minska arbetslöshet och inkomstbortfall (se figur 1). Det ska stödja befintliga arbetstillfällen, inte finansiera system för arbetslöshetsförsäkring.

05 I kommissionens ursprungliga lagstiftningsförslag om Sure ingick endast sysselsättningsmålet³. När rådet antog Sure-förordningen i maj 2020 beslutade det att utvidga dess tillämpningsområde till att även omfatta stöd till hälsorelaterade åtgärder (se figur 2).

06 Sure tillhandahåller lån till medlemsstaterna och finansieras genom upplåning. Instrumentet förvaltas av kommissionen som hanterar upplåningstransaktioner samt administration och utbetalning av lånen. Generaldirektoratet för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans) är ansvarigt generaldirektorat och samordnade inrättandet och genomförandet av instrumentet i nära samarbete med generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) och generaldirektoratet för budget (GD Budget) (se tabell 1).

07 Sure är ett tillfälligt instrument. Det är tillgängligt fram till och med den 31 december 2022, såvida inte rådet på förslag av kommissionen beslutar att förlänga det.

Finansieringsram

08 Enligt förordningen kan kommissionen låna upp till 100 miljarder euro på kapitalmarknaderna för att finansiera Sure-stöd⁴. De medlemsstater som vill få Sure-stöd skickar en ansökan till kommissionen. Kommissionen bedömer varje ansökan, och om den anser att ansökan uppfyller förordningens villkor för stödberättigande föreslår den att rådet godkänner det ekonomiska stödet från Sure. Detta beslut fattas i form av ett genomförandebeslut från rådet om ett back-to-back-lån (dvs. ett lån som utfärdas enligt samma villkor som kommissionen har fått på kapitalmarknaderna) som utgör ekonomiskt stöd till den berörda medlemsstaten.

09 För att finansiera instrumentet emitterade kommissionen obligationer på kapitalmarknaderna. De obligationer som kommissionen emitterade hade olika löptider på mellan fem och 30 år. Det fanns ett stort intresse för Sure-obligationerna bland investerare.

10 Dessutom använde sig kommissionen för första gången av sociala obligationer när den emitterade obligationerna inom ramen för Sure-instrumentet (se ruta 1).

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

11 Vi bedömde om Sure var effektivt och ändamålsenligt för att minska risken för arbetslöshet i EU till följd av covid-19-pandemin och genomfördes effektivt av kommissionen. Vi undersökte framför allt huruvida

• instrumentet hade inrättats i rätt tid,
• lämpliga arrangemang hade införts för att begränsa den finansiella risken för EU:s budget genom Sure,
• den rättsliga ramen för Sure och dess genomförande återspeglade krissituationen och samtidigt minimerade risken för bedrägerier och oriktigheter,
• kommissionen hade tagit fram en stabil ram för att övervaka genomförandet av de nationella system för bevarande av arbetstillfällen som finansieras genom Sure och utvärdera effekterna av dem,
• Sure var ändamålsenligt när det gällde att hjälpa medlemsstaterna att skydda arbetstillfällen.

12 Revisionen omfattade perioden från april 2020, då kommissionen lade fram sitt förslag till Sure-förordning, till september 2022, då revisionsarbetet på fältet avslutades. Revisionen var inriktad på kommissionen. Den omfattade inte bedömningar av hur Sure genomfördes på medlemsstatsnivå eller av hur kommissionen hanterade upplåningstransaktionerna.

13 Vi inhämtade uppgifter och information från de generaldirektorat vid kommissionen som främst ansvarar för Sure samt från Eurostat. Vi rådfrågade Eurofound (EU:s byrå för förbättring av arbetsvillkor) och EU-tankesmedjan Centre for European Policy Studies.

14 Som en del av vårt revisionsarbete gjorde vi även följande:

• Granskade befintlig EU-lagstiftning, kommissionens vägledning och dess informationsutbyte med medlemsstater samt andra relevanta handlingar.
• Intervjuade företrädare för kommissionen, Centre for European Policy Studies och Eurofound.
• Analyserade förfarandena för att ansöka om stöd från och rapportera om Sure för ett urval ansökningar om ekonomiskt stöd.
• Granskade medlemsstaternas svar på kommissionens enkät från början av 2022 för att bedöma risken för oriktigheter och bedrägerier.

15 Vi genomförde en revision av Sure på grund av den betydelse instrumentet rapporteras ha haft för att mildra effekterna av covid-19-pandemin och förhindra en lika kraftig ökning av arbetslösheten som man ursprungligen befarade. Dessutom är det ekonomiska stödet från Sure på upp till 100 miljarder euro av betydande mått.

Iakttagelser

Sure-instrumentet inrättades i rätt tid för att minska risken för arbetslöshet under covid-19-pandemin

16 Vi undersökte om instrumentet hade inrättats i rätt tid för att minska risken för arbetslöshet under covid-19-pandemin och analyserade särskilt tidsplanen för instrumentets olika processer från och med den dag då pandemin utlystes. Vi undersökte också om kommissionen hade gjort en lämplig bedömning av den förväntade efterfrågan på Sure-lån för att kunna fastställa finansieringsramen samt granskade kommissionens uppskattning av de hypotetiska ekonomiska besparingar som medlemsstaterna skulle göra med hjälp av Sure.

EU införde Sure snabbt

17 Världshälsoorganisationen förklarade covid-19 som en pandemi den 11 mars 2020. Den 2 april, det vill säga mindre än en månad senare, lade kommissionen fram sitt förslag till Sure-förordning för rådet. Vid den tidpunkten hade kommissionen redan inlett förhandlingar med medlemsstaterna om deras åtagande att tillhandahålla gemensamma garantier för en del av upplåningen.

18 Den 19 maj 2020, två månader efter det att covid-19 förklarades vara en pandemi, antog rådet förordningen med vissa ändringar. Till exempel skulle tillämpningsområdet för det ekonomiska stödet från Sure utvidgas till att även omfatta hälsorelaterade åtgärder (se punkt 05).

19 Sure är unikt i sitt slag, vilket gör det svårt att jämföra det med andra instrument på likvärdiga grunder. Men till skillnad från förordningen om gemensamma bestämmelser⁵, där det dröjde i genomsnitt sex månader från det att kommissionen lade fram sitt förslag till det att rådet antog ändringar som svar på tidigare kriser, antogs Sure-förordningen inom två månader. Detta var en förutsättning för att de första lånen skulle kunna betalas ut till medlemsstaterna tidigt under covid-19-krisen.

20 Efter att förordningen hade antagits i maj 2020 anskaffade kommissionen finansiering på kapitalmarknaderna och betalade ut de första lånen till medlemsstaterna i oktober samma år (se figur 3).

Medlemsstaternas efterfrågan på Sure-finansiering överensstämde med kommissionens uppskattning

21 Sure ger ekonomiskt stöd till medlemsstater som drabbas av störningar på arbetsmarknaden till följd av covid-19-pandemin. För att mäta den förväntade efterfrågan på Sure-lån utarbetade kommissionen i slutet av mars 2020 tre scenarier där den tog hänsyn till nedstängningarnas potentiella varaktighet och omfattning samt antalet länder som skulle ansöka om lån. Detta resulterade i att finansieringsbehovet för system för bevarande av arbetstillfällen uppskattades till mellan 50 och 100 miljarder euro. Med tanke på den osäkerhet kring covid-19-pandemins fullständiga konsekvenser som rådde vid tidpunkten valde kommissionen att gå vidare utifrån scenariot med de största finansieringsbehoven (100 miljarder euro).

22 Kommissionens uppskattning var tillräcklig för att tillgodose hela EU:s efterfrågan på ekonomiskt stöd från Sure, trots att rådet hade inkluderat hälsorelaterade åtgärder i förordningens tillämpningsområde. Åtta medlemsstater (Danmark, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Finland och Sverige) valde att inte använda Sure. Alla dessa medlemsstater hade redan infört nationellt finansierade system för bevarande av arbetstillfällen.

23 I augusti 2022 hade rådet godkänt totalt 93,3 miljarder euro i ekonomiskt stöd till 19 medlemsstater. Av detta belopp hade nästan 92 miljarder euro (98 %) betalats ut fram till augusti 2022 (se figur 4).

24 Nästan hälften av stödet gick till två medlemsstater, nämligen Italien och Spanien. Det var endast två medlemsstater, Polen och Rumänien, som hade lägre utgifter än beräknat för åtgärder som berättigade till Sure-stöd och som inte begärde utbetalning av alla sina tillgängliga lån.

Kommissionen uppskattar att medlemsstaterna kan ha sparat omkring 8 miljarder euro genom Sure

25 En orsak till medlemsstaternas stora efterfrågan på Sure-stöd var möjligheten att få tillgång till finansiering till en relativt låg kostnad. Kommissionen uppskattade att det ekonomiska stödet från Sure tack vare EU:s kreditbetyg AAA innebar att medlemsstaterna sparade 8,5 miljarder euro i räntebetalningar jämfört med vad de hypotetiskt skulle ha betalat om de själva hade lånat samma belopp på kapitalmarknaden⁶.

26 Vi kontrollerade att de uppskattade räntebesparingarna återspeglar lånens storlek och skillnaden mellan EU:s och de enskilda medlemsstaternas kreditbetyg. Räntebesparingarna är koncentrerade till fem av de stödmottagande medlemsstaterna (Italien, Spanien, Rumänien, Polen och Grekland), som står för nästan 86 % av de totala uppskattade besparingarna, och varierar mellan 0,5 och 3,8 miljarder euro.

Sure-instrumentet medför en begränsad finansiell risk för EU:s budget

27 På grundval av bestämmelserna och reglerna i Sure-förordningen och i garantiavtalen med medlemsstaterna analyserade vi om system hade införts för att begränsa den finansiella risken för EU:s budget.

Medlemsstaterna ställde garantier på 25 % av alla Sure-lån

28 Sure-stödet baseras på lån och inte bidrag, men det innebär fortfarande en risk för EU-budgeten om en eller flera medlemsstater inte betalar tillbaka sina lån. En viktig del av Sure var därför att alla medlemsstater gick med på att tillhandahålla oåterkalleliga garantier som kan tas i anspråk på begäran, som står i proportion till deras relativa andel av EU:s totala bruttonationalinkomst och som täcker 25 % av finansieringsramen för Sure. Den resterande delen garanteras av EU:s budget.

29 Medlemsstaternas garantier utformades för att fungera som en buffert som ska skydda EU:s budget. Om en medlemsstat underlåter att göra en återbetalning i tid kan kommissionen hålla alla andra medlemsstater ansvariga. I händelse av betalningsinställelser förväntas kommissionen enligt lagstiftningen ”granska utrymmet” för att använda EU-budgeten för att återbetala utestående skulder⁷. Men den har också möjlighet att först utnyttja medlemsstaternas garantier. Kommissionen informerade oss om att det sannolikt var detta tillvägagångssätt den skulle föredra. Om hela bufferten av medlemsstaternas garantier på 25 miljarder euro skulle bli uttömd kommer den återstående skulden att återbetalas genom EU-budgeten. Detta innebär en garanti för investerarna om att risken för att EU inte betalar sina skulder är mycket begränsad tack vare kreditbetyget AAA (se punkt 25).

Fler försiktighetsregler begränsar den finansiella risken för EU:s budget ytterligare

30 Sure-förordningen innehåller dessutom följande två viktiga mekanismer (s.k. försiktighetsregler) som ska minska den maximala årliga exponeringen för varje medlemsstat⁸:

• Det totala belopp som ska betalas tillbaka varje år är begränsat till 10 miljarder euro, det vill säga 10 % av den totala Sure-finansieringen. För att uppnå detta mål emitterade kommissionen obligationer med olika löptider.
• Högst 60 % av de totala medlen kan beviljas tre medlemsstater tillsammans.

Vi anser att dessa försiktighetsregler ytterligare begränsar den finansiella risken för EU:s budget om en medlemsstat skulle ställa in sina betalningar.

31 Sure ger medlemsstaterna finansiering genom lån. Återbetalningen ska ske mellan 2025 och 2050, och den genomsnittliga löptiden är 14,5 år⁹. Figur 5 visar vilka de olika förfallodagarna är per land och hur försiktighetsreglerna fungerar. Mellan 2025 och 2050 är det till exempel tre år då det maximala lånebeloppet på 10 miljarder euro förfaller till betalning. Till skillnad från vid en del tidigare kriser var det många medlemsstater som behövde stöd samtidigt. Medlemsstaterna skickade in ansökningar med uppgifter om det totala stödbeloppet och den önskade löptiden för lånet, och utifrån dessa gjorde kommissionen upp en plan för olika Sure-lån med olika löptider.

Kommissionen införde en flexibel ram för Sure som inte följde de ordinarie finansieringsarrangemangen

32 Vi bedömde om styrningsramen för Sure återspeglade den akuta situationen. Vi analyserade också de processer som kommissionen hade infört för ansökningar om och beviljande av ekonomiskt stöd inom ramen för Sure, fram till utbetalningarna till medlemsstaterna, och underbyggde vår analys med hjälp av ett urval av ärenden. Slutligen bedömde vi om kommissionen hade påbörjat åtgärder för att bedöma risken för bedrägerier och oriktigheter i samband med genomförandet på medlemsstatsnivå av de system för bevarande av arbetstillfällen som finansieras genom Sure.

Sure-ramen återspeglar den akuta situationen

33 Sure är ett krishanteringsinstrument som är utformat för att ge medlemsstaterna tillfälligt och återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd. Därför är Sure-ramen, som består av själva förordningen och de sätt som kommissionen har valt att genomföra den på, avsiktligt enklare än kommissionens ordinarie finansieringsförfaranden.

34 Till exempel kräver inte Sure-förordningen att kommissionen genomför en analys av omfattningen och utformningen av de befintliga eller planerade nationella systemen för bevarande av arbetstillfällen när den bedömer medlemsstaternas ansökningar om ekonomiskt stöd. Eftersom dessa system varierade stort (i fråga om storlek, sektor och omsättning för de företag som får stöd, vilka grupper av arbetstagare som är stödberättigade, systemets nivå och varaktighet samt införandet av ett förbud mot uppsägningar) mellan medlemsstaterna skulle en sådan analys avsevärt ha försenat utbetalningen av lån.

Villkoren i Sure-förordningen var omfattande och kommissionen bedömde dem i nära kontakt med medlemsstaterna

35 Elva av de 19 medlemsstater som fick Sure-medel använde det ekonomiska stödet till att skapa nya system för bevarande av arbetstillfällen, och åtta av dem använde det till att utvidga eller ändra befintliga system (se figur 6).

36 I Sure-förordningen¹⁰ fastställs följande två huvudvillkor för användning av instrumentet:

• En plötslig och kraftig ökning av de offentliga utgifterna med direkt anknytning till system för bevarande av arbetstillfällen (det utlösande villkoret).
• Sure-stödet måste användas till system för bevarande av arbetstillfällen (dvs. system för korttidsarbete eller liknande åtgärder) eller till hälsorelaterade åtgärder (stödberättigandevillkoret).

37 Utifrån vår granskning av ett urval om 31 fall (däribland hälsorelaterade åtgärder) konstaterade vi att kommissionen på ett lämpligt sätt hade bedömt om dessa två villkor för att använda Sure var uppfyllda.

38 Stödberättigandevillkoret i förordningen var omfattande och gav medlemsstaterna stort utrymme att besluta vart EU-finansieringen skulle riktas. Detta gjorde kommissionens arbete med att bedöma stödansökningar mindre betungande. Kommissionen begränsade därför sina kontroller till att bekräfta att de åtgärder för vilka stödansökningar gjordes skulle hjälpa människor att behålla sina arbeten i samband med covid-19. Lagstiftningen krävde dock inte att kommissionen skulle bedöma åtgärdernas kostnadseffektivitet. I Sure-förordningen anges att ”instrumentet ska komplettera de nationella åtgärder som vidtas […] genom att ge ekonomiskt stöd”¹¹. Kommissionen ansåg att detta krav garanterades genom de villkor som var kopplade till instrumentet och att det inte behövdes någon bedömning av hur Sure-stödet kompletterade andra nationella åtgärder i medlemsstaterna.

39 I syfte att underlätta en snabb utbetalning av medel hade kommissionen också nära bilaterala kontakter med medlemsstaterna under bedömningsprocessen för de föreslagna systemen för att exempelvis

• förklara villkoren för användningen av instrumentet (särskilt genom bilaterala möten på teknisk nivå innan medlemsstaterna lämnade in den formella stödansökan); till exempel behövde kommissionen ibland klargöra för medlemsstaterna att vissa nationella åtgärder inte var berättigade till Sure-stöd (se ruta 2),
• vid behov få ytterligare förtydliganden av den information som medlemsstaterna lämnat in.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av kommissionens handlingar.

40 I de fall där kommissionen noterade ett lägre utnyttjande av Sure-medlen än vad som hade planerats deltog kommissionen aktivt i diskussioner med de nationella myndigheterna för att hjälpa dem att utnyttja den tillgängliga finansieringen, till exempel genom att vidta ytterligare stödberättigande åtgärder eller utvidga befintliga sådana.

Rådet utvidgade tillämpningsområdet för Sure-instrumentet till att omfatta finansiering av hälsorelaterade åtgärder och minskade därmed det primära fokuset på sysselsättning

41 I Sure-förordningen anges att sysselsättningen är det främsta målet för instrumentet. Genom att finansiering av hälsorelaterade åtgärder (se exempel i figur 2) inkluderades minskade det primära fokuset på att behålla människor i sysselsättning. Hälsorelaterade åtgärder är stödberättigande men måste förbli ”en komplettering”¹².

42 Enligt kommissionens informella vägledning, som diskuterades och godkändes av en rådsarbetsgrupp i augusti 2020, bör utgifterna för hälsorelaterade åtgärder inte överstiga 15 % av en medlemsstats totala Sure-utgifter. På det hela taget respekterades detta tak, eftersom medlemsstaternas utgifter för hälsorelaterade åtgärder utgjorde omkring 5 % av den totala budgeten för Sure.

43 I slutändan tolkade dock kommissionen, med stöd av rådet, formuleringen ”en komplettering” i förordningen som att andelen Sure-utgifter för hälsorelaterade åtgärder i varje medlemsstat inte bör överstiga 50 %. Fyra av de sju medlemsstater som fördelade Sure-medel till hälsorelaterade åtgärder höll fast vid andelen på mindre än 15 % för dessa utgifter. Portugal använde 23 % och Ungern och Rumänien nästan 50 % av sina Sure-lån till hälsorelaterade åtgärder. De återstående tolv medlemsstaterna utnyttjade inte denna möjlighet.

Kommissionen var snabb med att betala ut medel till medlemsstaterna

44 Kommissionen var snabb med att bedöma medlemsstaternas ansökningar. Det resulterade i att 13 av de 19 medlemsstater som ansökte om Sure-medel mottog den första utbetalningen mindre än en månad efter att de hade ansökt om medel, och fem medlemsstater mottog den inom ytterligare en månad. Den sista medlemsstaten begärde att få medlen senare, närmare bestämt fem månader efter ansökan.

Låneavtalen inom Sure innehöll bestämmelser om risken för bedrägerier och oriktigheter, men den rättsliga ramen krävde ingen bedömning av tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollsystem

45 Krishanteringsåtgärder, såsom de system för bevarande av arbetstillfällen som finansieras genom Sure, är särskilt utsatta för potentiella oriktigheter och missbruk, vilket har påpekats av det kommissionsfinansierade europeiska forumet för att bekämpa odeklarerat arbete¹³ och i flera rapporter från högre revisionsorgan¹⁴.

46 Enligt Sure-förordningen ska låneavtalet med varje medlemsstat innehålla bestämmelser om kontroller och revisioner för att minimera risken för bedrägerier och oriktigheter, i enlighet med budgetförordningen¹⁵. Kommissionen har infört system som ska se till att bedrägerier och oriktigheter inte förekommer mellan EU och medlemsstaterna. Medlemsstaterna ansvarar för att medlen används korrekt på nationell nivå så att de kan förhindra oriktigheter och bedrägerier och eventuellt återkräva felaktigt använda medel från mottagarna. Den rättsliga ramen kräver inte att kommissionen bedömer tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollsystem för genomförandet av de nationella åtgärder som stöds av EU-medel. I linje med den rättsliga ramen för beviljande av lån fokuserade kommissionen på EU:s ansvar som långivare och på medlemsstaternas ansvar som låntagare. Till exempel gör kommissionen en efterhandskontroll för att kontrollera huruvida de medlemsstatsåtgärder som stöds genom Sure är förenliga med dem i rådets genomförandebeslut. Vi noterar att kommissionens rättsliga ansvar i fråga om bedrägerier och oriktigheter är mindre omfattande när den använder lån som en mekanism för att tillhandahålla finansiering än när den tillhandahåller sammanhållningspolitiska medel.

47 Som svar på vår revision och för att få mer information om hur låneavtalen fungerade i praktiken genomförde kommissionen i januari 2022 en särskild enkätundersökning om de stödmottagande medlemsstaternas revisions- och kontrollsystem. Vid denna tidpunkt hade omkring 95 % av lånen redan betalats ut. I sina svar på enkäten rapporterade medlemsstaterna att de, för de åtgärder som fick Sure-stöd, använde samma revisions- och kontrollsystem som fanns före pandemin. Alla medlemsstater utom en rapporterade att de hade upptäckt fall av oriktigheter eller bedrägerier. I samtliga dessa fall genomförde den berörda medlemsstaten en utredning. Detta ledde till att 13 medlemsstater vidtog rättsliga åtgärder för att återvinna felaktigt använda medel¹⁶. Om kommissionen hyser allvarliga tvivel om medlemsstaternas användning av Sure-medel har den möjlighet att inleda utredningar. I september 2022 hade kommissionen inte genomfört några utredningar på grund av att den inte kände till några allvarligare oriktigheter eller bedrägerier med avseende på sitt eget ansvar enligt den lagstiftning som anges i föregående punkt. I och med användningen av lån begränsas den ekonomiska risken för EU:s budget vid eventuella oriktigheter i nationella system. Det finns dock fortfarande en anseenderisk för EU om de åtgärder som får ekonomiskt stöd från EU-budgeten uppfattas vara utsatta för bedrägerier.

Sure-lån bidrog till finansieringen av de nationella systemen för att begränsa ökningen av arbetslösheten under covid-19-krisen

48 Vi undersökte om Sure uppfyllde sitt övergripande mål att finansiera nationella system som utformats för att stödja arbetstagare i medlemsstaterna under krisen och minska risken för arbetslöshet. Så som instrumentet är utformat är det inte möjligt att identifiera effekterna av enbart Sure på dessa system. Vi analyserade uppgifter från Eurostat och Eurofound samt information från kommissionen och en jämförande studie som Internationella valutafonden (IMF) genomfört.

49 Ett av de nationella regeringarnas viktigaste sätt att försöka bekämpa en eventuell ökning av arbetslösheten var att använda system för bevarande av arbetstillfällen, vilka var berättigade till Sure-stöd (se ruta 3). Dessa system och liknande åtgärder gjorde det möjligt för arbetsgivare som drabbades av en tillfällig nedgång i efterfrågan eller produktionen (särskilt under pandemins nedstängningsfaser) att dra ner på de anställdas arbetstid i stället för att säga upp dem. På så sätt kunde personalen ha kvar sina anställningar med bibehållen inkomstnivå.

50 År 2021 offentliggjorde Eurofound¹⁸ en studie som jämförde effekten på arbetslösheten efter finanskrisen 2008 respektive covid-19-krisen. Studien visade att de medlemsstater som utnyttjade Sure hade en lägre ökning av arbetslösheten under covid-19-krisens första år än under finanskrisen 2008–2010. Pandemin ledde till en kraftig nedgång i den ekonomiska aktiviteten, men denna motsvarades inte av en lika kraftig minskning av sysselsättningsgraden, som minskade relativt lite. Nedgången i BNP åtföljdes av en lika betydande minskning av antalet arbetade timmar, men arbetslösheten ökade inte i samma stora omfattning¹⁹. Enligt Eurofound minskade sysselsättningen i EU med endast 2,4 % mellan andra kvartalet 2019 och andra kvartalet 2020, samtidigt som andelen sysselsatta som inte arbetade mer än fördubblades till 17 %.

51 EU:s strategi kan jämföras med USA:s. Enligt en studie som Internationella valutafonden offentliggjorde 2022²⁰ berodde den kraftiga ökningen av arbetslösheten till följd av covid-19 till stor del på att arbetstagare blev permitterade. Under andra kvartalet 2020 var mer än 70 % av antalet nya arbetslösa permitterade arbetstagare. Under hela 2020 minskade sysselsättningen i USA med 6,2 %, och arbetslösheten ökade med 4,4 procentenheter. Motsvarande siffror i EU var 1,4 % respektive 0,4 procentenheter.

Effekterna av Sure kan inte bedömas fullt ut på grund av begränsade övervakningsuppgifter och avsaknad av en efterhandsutvärdering

52 Vi bedömde om kommissionen hade tagit fram en stabil ram för att övervaka och rapportera om genomförandet av Sure. I detta syfte analyserade vi kommissionens övervakningsprocesser, från insamlingen av medlemsstaternas uppgifter till offentliggörandet av halvårsrapporterna om hur det ekonomiska stödet använts. Vi bedömde också huruvida kommissionen har planerat att göra en utvärdering av instrumentet i enlighet med sina interna regler.

Övervaknings- och rapporteringskraven är inriktade på hur det ekonomiska stödet används snarare än på vilka resultat som uppnås

53 De övervaknings- och rapporteringskrav som gäller för kommissionen och medlemsstaterna enligt Sure-förordningen är i första hand inriktade på hur det ekonomiska stödet används och på output, snarare än på vilka resultat som har uppnåtts med hjälp av de nationella system för bevarande av arbetstillfällen som stöds genom Sure.

54 Förutom att kontrollera om de rapporterade åtgärderna överensstämde med dem som antagits genom rådets genomförandebeslut inriktade kommissionen sin finansiella övervakning på hur lånet användes och vilka de totala utgifterna var för de åtgärder som finansierades genom Sure. Detta gjorde att kommissionen kunde föra proaktiva diskussioner med de nationella myndigheterna i medlemsstater där utnyttjandet av Sure-medel var lägre än planerat (se punkt 40).

55 Kommissionen uppskattar att omkring 31,5 miljoner människor och 2,5 miljoner företag fick stöd från Sure under 2020 i de 19 medlemsstater som använde instrumentet. De medlemsstater där flest människor fick stöd var Italien (10,8 miljoner), Spanien (5,7 miljoner) och Polen (3,6 miljoner). Dessutom var det över en miljon människor som fick stöd i fem andra medlemsstater, nämligen Grekland, Tjeckien, Belgien, Portugal och Rumänien. I augusti 2022 uppskattade kommissionen att omkring nio miljoner människor under 2021 hade dragit nytta av system för bevarande av arbetstillfällen som finansierats genom Sure²¹.

56 Men de uppgifter som medlemsstaterna rapporterade om output, såsom antalet anställda och företag som omfattades, grundades i allmänhet på uppskattningar och var inte alltid fullständiga, vilket togs upp i halvårsrapporterna om Sure, samt varierade ibland i betydande omfattning. Dessa uppgifter låg till grund för de rapporter som kommissionen lämnade till Europaparlamentet och rådet (se ruta 4).

57 Medlemsstaterna tillhandahöll fler uppgifter med tiden. Den ökade tillgången till uppgifter ledde dock också till betydande skillnader mellan de uppgifter som rapporterades i olika halvårsrapporter. Till exempel rapporterades antalet människor som fick ta del av stödet under 2021 vara fem miljoner i den andra, tre miljoner i den tredje respektive nio miljoner i den fjärde halvårsrapporten.

58 Kommissionens kontroller av de outputuppgifter som medlemsstaterna rapporterade var begränsade och inriktades på om uppgifterna överensstämde i stort med tidigare rapporterade uppgifter samt på åtgärdernas kostnader. Till detta använde den olika källor om arbetsmarknadsuppgifter som fanns tillgängliga (t.ex. Eurostat). Kontrollerna omfattade endast en bedömning av huruvida medlemsstatens uppgifter om antalet mottagare av Sure-medel (i fråga om anställda, egenföretagare eller företag uppdelat per sektor) verkade ”rimliga”.

59 Dessutom tillhandahöll medlemsstaterna i allmänhet informationen på aggregerad nivå. Det faktum att det saknas detaljerade uppgifter om output och resultat från de nationella systemen för bevarande av arbetstillfällen innebär att det inte går att identifiera vilka som är de främsta stödmottagarna för de nationella åtgärder som finansieras genom Sure²². Covid-19-pandemin ledde till en stor chock på arbetsmarknaden, men alla sektorer, företag och grupper av arbetstagare drabbades inte på samma sätt. Människor med osäkrare anställningar, egenföretagare och utsatta grupper av arbetstagare (såsom kvinnor, äldre, utlandsfödda, funktionshindrade och lågutbildade) löpte större risk att påverkas av åtgärder för social distansering och andra restriktioner, vilket allvarligt påverkade deras utsikter på arbetsmarknaden²³.

60 Kommissionen begärde inga uppgifter från medlemsstaterna om vad som hade uppnåtts genom de hälsorelaterade åtgärderna på grund av att omfattningen och målen för dessa åtgärder var mycket olika (se punkterna 41–43). Dessa åtgärder kan finansieras av ett antal olika finansieringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå och genomförs vanligtvis på ett decentraliserat sätt av ett stort antal olika myndigheter och organ, vilket skapar en risk för dubbelfinansiering. Totalt sett står hälsorelaterade åtgärder för omkring 3,2 miljarder euro av Sure-instrumentets sammanlagda finansieringsram, och de varierar avsevärt i karaktär och omfattning.

Kommissionens halvårsrapporter om hur det ekonomiska stödet från Sure har använts kan bara ge en bred uppskattning av resultaten

61 I slutet av september 2022 hade kommissionen, i enlighet med förordningen²⁴, offentliggjort fyra halvårsrapporter om användningen av det ekonomiska stödet från Sure. Rapporterna är grundläggande för att hålla Europaparlamentet, rådet och andra berörda parter informerade. De innehåller information om genomförandet av det ekonomiska stödet (t.ex. belopp som återstår att betala och återbetalningsplaner) och i vilken utsträckning de exceptionella händelser som motiverar användningen av Sure fortsatt gäller.

62 Sure-förordningen kräver inte att kommissionen rapporterar om instrumentets resultat eller ändamålsenlighet, men enligt ramverket för sociala obligationer måste den rapportera om dess effekter (se ruta 1). För att den ska uppfylla detta krav innehåller halvårsrapporterna också information om de resultat som uppnåtts genom de system för bevarande av arbetstillfällen som finansieras av Sure (se ruta 5).

Kommissionen har inte utvärderat Sure-instrumentet

63 Enligt budgetförordningen, det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning och riktlinjerna för bättre lagstiftning ska kommissionen utvärdera EU-programmens prestationer när det gäller ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, konsekvens och mervärde på EU-nivå²⁶. Vid dessa utvärderingar ska man kritiskt och objektivt bedöma huruvida ett EU-instrument var ändamålsenligt och uppnådde sina avsedda mål till lägsta möjliga kostnad utifrån en solid faktabas om både framgångar och brister²⁷. Inom ramen för handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter åtog sig kommissionen dessutom att utvärdera erfarenheterna av Sure²⁸. Sure-förordningen kräver dock inte specifikt att kommissionen utvärderar instrumentets prestation.

64 När det gäller initiativ som behövde föreslås så snabbt som möjligt under covid-19-pandemin och som inte hade varit föremål för offentliga samråd och konsekvensbedömningar specificerade kommissionen i april 2021 att den skulle ange tydligt ”hur och när rättsakten kommer att utvärderas”²⁹ i ett arbetsdokument som skulle offentliggöras senast tre månader efter lagstiftningsförslaget. Eftersom Sure-förordningen antogs i maj 2020 hade inte detta gjorts för Sure.

Slutsatser och rekommendation

65 Covid-19-pandemin innebar en stor chock för den europeiska ekonomin som orsakade betydande störningar på arbetsmarknaden och äventyrade miljontals arbetstillfällen. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommissionen reagerade snabbt på utmaningen att hjälpa medlemsstaterna att upprätthålla sysselsättningen. Den tillhandahöll EU-stöd till medlemsstaterna sju månader efter det att pandemin utlystes, vilket är snabbare än vad som är fallet vid standardförfaranden för finansiering. Styrningsramen återspeglade den akuta situationen, och det tillfälliga stödet för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) utformades på ett sådant sätt att den ekonomiska risken för EU:s budget begränsades. Det finns en del indikationer på aggregerad nivå på att stödet från Sure nådde miljontals människor, men instrumentets utformning – där EU tillhandahöll lånefinansiering för att stödja nationella system – och det faktum att det saknas fullständiga uppgifter från medlemsstaterna begränsar kommissionens förmåga att bedöma de resultat som uppnåtts genom Sure.

66 Sure inrättades och inleddes i samband med en krissituation där det tillämpades restriktioner för att begränsa spridningen av coronaviruset och där medlemsstaterna drabbades av en plötslig och kraftig ökning av de offentliga utgifterna. Mot bakgrund av detta föreslog kommissionen en ny, innovativ förordning, som snabbt godkändes av rådet, bara två månader efter det att covid-19 förklarades som en pandemi. De flesta medlemsstater (19) valde att använda instrumentet, och nästan hälften av det totala stödet på 100 miljarder euro gick till Italien och Spanien. Stödet från Sure gjorde det möjligt för medlemsstaterna att inrätta nya eller utvidga befintliga system för bevarande av arbetstillfällen. Nya system för bevarande av arbetstillfällen inrättades generellt i de östra EU-medlemsstaterna, men med tanke på de mycket olika förhållandena på de nationella arbetsmarknaderna i EU varierade de metoder som användes avsevärt. Kommissionen uppskattade att medlemsstater med lägre kreditbetyg än EU tillsammans sparade omkring 8,5 miljarder euro i ränta jämfört med vad de skulle ha betalat om de hade valt att ta lånen själva (se punkterna 17–26).

67 Sure-stödet var uppbyggt på ett nytt sätt som begränsade risken för EU-budgeten. Finansieringen baseras på lån och inte på bidrag, och alla medlemsstater (inklusive de som valt att inte utnyttja Sure) har tillhandahållit oåterkalleliga garantier som kan tas i anspråk på begäran. Dessa garantier täcker upp till 25 % av alla lån som betalas ut inom ramen för instrumentet, vilka samtliga ska vara återbetalda senast 2050. Garantierna fungerar som en buffert som ska skydda EU:s budget, eftersom medlemsstaternas garantier i händelse av en betalningsinställelse kan tas i anspråk före kommissionens egna medel. Dessutom har man infört försiktighetsregler som ska minska exponeringen per år och medlemsstat. Efterfrågan på Sure-lån var totalt sett stor, och nästan 92 miljarder euro hade betalats ut fram till augusti 2022 (se punkterna 27–31).

68 Sure är ett krishanteringsinstrument där snabb utbetalning av medel är en prioritering. Kommissionens förfaranden för Sure var enklare än för dess ordinarie insatser. Till exempel är Sure-förordningen kort men omfattande när det gäller utlösande villkor och stödberättigandevillkor, vilket ger medlemsstaterna stort utrymme att besluta vart EU-finansieringen ska riktas. Därför kontrollerade inte kommissionen om de nationella åtgärder som stöddes av Sure var kostnadseffektiva eller kompletterade andra system. I och med att Sure-instrumentets tillämpningsområde utvidgades till finansiering av hälsorelaterade åtgärder minskade det primära fokuset på sysselsättning. I slutändan godtog kommissionen, med stöd av rådet, att tre av de 19 medlemsstaterna använde mer än 15 % av sina Sure-lån till hälsorelaterade åtgärder (se punkterna 32–43).

69 Kommissionen var snabb med att betala ut medlen till medlemsstaterna, och de flesta medlemsstater mottog sin första utbetalning mindre än en månad efter sin ansökan. Det finns en risk för att system för bevarande av arbetstillfällen missbrukas, och enligt Sure-förordningen måste låneavtalen med medlemsstaterna innehålla bestämmelser om kontroll- och revisionssystem som ska minimera risken för bedrägerier och oriktigheter. Kommissionen genomförde en särskild enkätundersökning om medlemsstaternas revisions- och kontrollsystem i början av 2022, då merparten av medlen redan hade betalats ut. Alla medlemsstater utom en rapporterade fall av oriktigheter och påstådda bedrägerier, vilket ledde till återkrav av felaktigt använda medel i 13 medlemsstater. I september 2022 hade kommissionen inte inlett några särskilda utredningar i detta avseende, eftersom den inte kände till några allvarligare oriktigheter eller bedrägerier med avseende på sitt eget ansvar enligt lagstiftningen (se punkterna 44–47).

70 Det finns uppgifter på aggregerad nivå som tyder på att Sure nådde miljontals anställda och egenföretagare under krisens svåraste period och att det, tillsammans med andra politiska stödåtgärder, bidrog till att minska risken för arbetslöshet. Så som instrumentet är utformat är det dock inte möjligt att identifiera effekterna, i termer av output och resultat, av enbart Sure på de nationella systemen. Följden av detta är att kommissionen inte kan bedöma resultaten av Sure i alla medlemsstater. Till exempel innebär avsaknaden av fullständiga uppgifter från medlemsstaterna att det inte fullt ut går att bedöma hur många människor och företag som fått stöd genom Sure, det vill säga hur mycket instrumentet kan ha bidragit till att minska risken för arbetslöshet. Det finns också få övervakningsuppgifter om hälsorelaterade åtgärder på grund av att omfattningen och målen för dessa åtgärder var mycket olika. Det är inte obligatoriskt att göra en utvärdering enligt Sure-förordningen (se punkterna 48–64).

Rekommendation – Utvärdera Sure

För att dra lärdomar inför eventuella framtida krisinstrument, och i linje med sitt åtagande i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör kommissionen utvärdera erfarenheterna av Sure. En sådan utvärdering bör omfatta följande: i vilken utsträckning Sure och de nationella åtgärder som fick stöd av Sure skapade mervärde (när det gäller samtliga mål för Sure, däribland hälsorelaterade åtgärder), om och hur Sure kompletterade nationella åtgärder samt huruvida ramen för Sure, med tanke på de fall som medlemsstaterna rapporterat, var ändamålsenlig när det gäller att minska risken för oriktigheter och bedrägerier.

Måldatum för genomförande: Före utgången av tredje kvartalet 2024.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning II, med ledamoten Annemie Turtelboom som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 9 november 2022.

Förkortningar

Eurofound: Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor.

GD Ekonomi och finans: Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans.

GD Budget: Europeiska kommissionens generaldirektorat för budget.

GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering: Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

Sure: europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation.

Ordförklaringar

Eurofound: Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor; en EU-byrå som tillhandahåller information, rådgivning och sakkunskap på området för EU:s socialpolitik på grundval av jämförande information, forskning och analys.

hälsorelaterade åtgärder: åtgärder som syftar till att minska risken för arbetsskador och säkerställa skyddet för arbetstagare och egenföretagare på arbetsplatsen samt, i förekommande fall, vissa andra hälsorelaterade åtgärder.

system för korttidsarbete: offentligt program som under vissa omständigheter gör det möjligt för företag som drabbas av ekonomiska svårigheter att införa tillfällig arbetstidsförkortning för sina anställda, som får offentligt inkomststöd för de timmar som de inte arbetar.

åtgärder som liknar system för korttidsarbete: andra arbetsmarknadsåtgärder än system för korttidsarbete som skyddar sysselsättningen genom att subventionera inkomststöd för anställda och egenföretagare.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62745

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62745

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning II investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering, där ledamoten Annemie Turtelboom är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Iliana Ivanova med stöd av James Verity (kanslichef), Ivan Genchev (attaché), Pietro Puricella (förstachef), Jussi Bright (uppgiftsansvarig) och Fernando Pascual Gil, Andras Augustin Feher, Zeljko Mimica och Cristina Jianu (revisorer).

Från vänster: Fernando Pascual Gil, James Verity, Jussi Bright, Iliana Ivanova, Ivan Genchev, Pietro Puricella och Zeljko Mimica.

Slutnoter

¹ Marcus, J. S. m.fl.: The impact of COVID-19 on the Internal Market, Europaparlamentet, 2021.

² Pouliakas, K.; Branka, J.: EU jobs at highest risk of COVID-19 social distancing: is the pandemic exacerbating the labour market divide?, arbetsdokument nr 1, Cedefop, 2020.

³ Kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Sure, COM(2020) 139.

⁴ Artikel 5 i förordning (EU) 2020/672.

⁵ Förordningarna om gemensamma bestämmelser för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020: förordning (EG) nr 1083/2006 respektive förordning (EU) nr 1303/2013.

⁶ Två år med Sure, fjärde halvårsrapporten, COM(2022) 483.

⁷ Artikel 11.5 i förordning (EU) 2020/672.

⁸ Artikel 9 i förordning (EU) 2020/672.

⁹ Två år med Sure, fjärde halvårsrapporten, COM(2022) 483.

¹⁰ Artikel 3 i förordning (EU) 2020/672.

¹¹ Artikel 2 i förordning (EU) 2020/672.

¹² Artikel 1.2 i förordning (EU) 2020/672.

¹³ COVID-19: combating fraud in short-term financial support schemes, European Platform tackling undeclared work, maj 2021.

¹⁴ De högre revisionsorganen i Kroatien (2021), Irland (2021) och Lettland (2020).

¹⁵ Artikel 13.1 i förordning (EU) 2020/672 i enlighet med artikel 220.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046.

¹⁶ Sure efter 18 månader: tredje halvårsrapporten, COM(2022) 128.

¹⁷ Europeiska unionens publikationsbyrå, COVID-19: Implications for employment and working life, COVID-19 series, Eurofound, Luxemburg, 2021.

¹⁸ Monitoring convergence in the European Union: Looking backwards to move forward - Upward convergence through crises, Eurofound, Challenges and prospects in the EU series, 2021.

¹⁹ Kommissionens rapport om arbetsmarknaden och löneutvecklingen i Europa, december 2021, s. 45.

²⁰ European Labor Markets and the COVID-19 Pandemic: Fallout and the Path Ahead, Internationella valutafonden, mars 2022.

²¹ Två år med Sure, fjärde halvårsrapporten, COM(2022) 483.

²² Europeiska unionens publikationsbyrå, COVID-19: Implications for employment and working life, COVID-19 series, Eurofound, Luxemburg, 2021.

²³ EU jobs at highest risk of COVID-19 social distancing: is the pandemic exacerbating the labour market divide?, Cedefop, 2020.

²⁴ Artikel 14.1 i förordning (EU) 2020/672.

²⁵ Två år med Sure, fjärde halvårsrapporten, COM(2022) 483.

²⁶ Artikel 34 i rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046, punkt I.3 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, s. 1, och kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning, SWD(2021) 305, 3.11.2021, s. 23.

²⁷ Kommissionens meddelande Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar, COM(2021) 219, s. 17, och kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning, SWD(2021) 305, 3.11.2021, s. 23.

²⁸ Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, 2021.

²⁹ Kommissionens meddelande Bättre lagstiftning: Samarbete för att skapa bättre lagar, COM(2021) 219, s. 14.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-9150-7	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/2145	QJ-AB-22-026-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-9161-3	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/126643	QJ-AB-22-026-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Ikonerna i figurerna 1 och 2: För dessa ikoner har vi använt resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.