Europeiska unionen

Vad är den och vad gör den?

Denna broschyr handlar om Europeiska unionen (EU).

I det första avsnittet ges en kortfattad beskrivning av vad EU är.

Det andra avsnittet, om vad Europeiska unionen gör, handlar om EU:s arbete inom fler än 40 olika områden för att förbättra människors liv såväl i Europa som på andra håll.

I det tredje avsnittet, om hur Europeiska unionen fattar beslut och vidtar åtgärder, beskrivs de institutioner som utgör kärnan i EU:s beslutsprocess och hur deras beslut omsätts i konkret handling.

Texten i blått visar att det finns länkar till mer detaljerad information i de elektroniska versionerna av broschyren.

  HTML PDF PRINT
Denna publikation är tillgänglig i följande format HTML PDF General Report Paper General Report

1 Europeiska unionen i korthet

Europeiska unionen (EU) är en unik ekonomisk och politisk union mellan 27 europeiska länder.

Det EU som vi känner till i dag har sina rötter i flera fördrag som undertecknades efter andra världskriget. Man började med att främja ekonomiskt samarbete baserat på tanken att handeln skulle göra länderna beroende av varandra och därmed mer benägna att hålla sams. Resultatet var Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), som skapades 1958 med det ursprungliga syftet att fördjupa det ekonomiska samarbetet mellan sex länder: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland.

Sedan dess har 22 andra länder anslutit sig (och Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020), och man har skapat en gigantisk inre marknad (tidigare även kallad den gemensamma marknaden) som fortsätter att växa för att uppnå sin fulla potential.

Det som började som en rent ekonomisk union har blivit en organisation med flera olika gemensamma politikområden – från klimat, miljö och hälsa till yttre förbindelser och säkerhet, rättsliga frågor och migration.

EU har lett till fred, stabilitet och välstånd i mer än ett halvt sekel, bidragit till en högre levnadsstandard och infört en gemensam europeisk valuta, euron. Mer än 340 miljoner människor i 19 EU-länder använder nu euron som valuta och åtnjuter de fördelar som detta innebär.

Tack vare att gränskontrollerna har upphävts mellan de flesta EU-länder kan människor resa fritt över nästan hela kontinenten. Det har också blivit mycket enklare att bo och arbeta i ett annat EU-land. Alla EU-medborgare har rätten och friheten att själva välja i vilket EU-land de vill studera, arbeta eller bosätta sig som pensionärer. Varje EU-land måste behandla medborgarna i andra EU-länder på samma sätt som sina egna medborgare när det gäller sysselsättning, social trygghet och skatter.

Den inre marknaden är EU:s främsta ekonomiska motor. Där kan varor, tjänster, kapital och människor röra sig fritt. EU:s mål är att uppnå detsamma inom andra områden och skapa energi-, kunskaps- och kapitalmarknader, så att alla människor i EU kan dra största möjliga nytta av även dessa resurser.

EU strävar efter att göra sina institutioner ännu öppnare och mer demokratiska. Besluten ska fattas så öppet och så nära människorna som möjligt. Det direktvalda Europaparlamentet har fått mer makt, samtidigt som de nationella parlamenten har fått större inflytande än förut och arbetar sida vid sida med EU-institutionerna.

EU styrs utifrån principen om representativ demokrati. Det innebär att medborgarna på EU-nivå företräds direkt i Europaparlamentet, medan medlemsländerna företräds i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd.

Medborgarna uppmuntras att delta i demokratin i unionen genom att lämna synpunkter på EU-politiken under beslutsprocessen eller föreslå förbättringar av befintliga lagar och initiativ. Genom europeiska medborgarinitiativ får medborgarna större inflytande över EU-politik som påverkar deras vardag. Medborgarna kan också lämna in klagomål och ställa frågor om tillämpningen av EU-rätten.

Följande anges i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget): ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Dessa värden genomsyrar hela vår europeiska livsstil. Människans värdighet är själva grunden för alla grundläggande rättigheter. Den ska respekteras och skyddas.

De mänskliga rättigheterna skyddas av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. De omfattar rätten att inte diskrimineras på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, rätten till skydd av personuppgifter och rätten att få sin sak prövad inför domstol.

År 2012 fick EU Nobels fredspris för sitt arbete för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

Som EU-medborgare har du också politiska rättigheter. Varje myndig EU-medborgare är valbar och har rösträtt vid val till Europaparlamentet, oavsett bosättnings- eller ursprungsland.

EU bygger på rättsstatsprincipen. Allt som EU gör bygger på fördrag som medlemsländerna har kommit överens om på frivillig och demokratisk väg. Lag och rätt upprätthålls av ett oberoende rättsväsende. De länder som är medlemmar i EU har gett Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) sista ordet i frågor som omfattas av EU-rätten, och domstolens avgöranden måste respekteras av alla.

EU:s medlemsländer och institutioner

I centrum för EU:s verksamhet står de 27 EU-länderna och deras invånare. Ett unikt kännetecken för EU är att även om alla medlemsländer är suveräna och självständiga stater har de slagit samman en del av sin suveränitet på områden där samarbete ger mervärde.

Detta innebär i praktiken att medlemsländerna delegerar en del av sina beslutsbefogenheter till de gemensamma institutioner som de har inrättat, så att beslut i vissa frågor av gemensamt intresse kan fattas demokratiskt på EU-nivå.

EU:s medlemsländer 2022


Flera institutioner deltar i beslutsfattandet på EU-nivå, framför allt.

Medlemsländernas nationella parlament (folkrepresentationen) deltar också i att fatta beslut och stifta lagar, precis som de två rådgivande organen: Europeiska regionkommittén (ReK), som består av företrädare för regionala och lokala organ, och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), som består av företrädare för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer samt intressegrupper.

I allmänhet är det kommissionen som föreslår nya lagar och parlamentet och rådet som sedan antar dem.

De rådgivande organen (EESK och ReK) samt de nationella parlamenten deltar i processen genom att yttra sig om förslagen, särskilt med utgångspunkt i subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Subsidiaritet innebär att EU ska agera endast när åtgärderna blir mer effektiva på EU-nivå än på nationell nivå, förutom på de områden där EU har ensam bestämmanderätt. Proportionalitetsprincipen innebär att EU:s åtgärder måste begränsas till vad som är nödvändigt för att nå målen i EU:s fördrag.

Därefter är det medlemsländerna och den eller de berörda EU-institutionerna som genomför de antagna EU-lagarna. Det tredje avsnittet i denna publikation innehåller mer information om hur EU fattar och genomför beslut.

EU-fördragen

Varje åtgärd som vidtas av EU bygger på de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länder. I fördragen fastställs även EU:s mål och bestämmelser om EU-institutionernas arbetssätt, beslutsfattandet och förbindelserna mellan EU och dess medlemsländer.

I vissa särskilda fall deltar inte samtliga medlemsländer på alla av unionens politikområden. Ett exempel är att euron är gemensam valuta i EU som helhet, men att euroområdet för närvarande endast omfattar 19 medlemsländer, eftersom Danmark omfattas av en undantagsklausul och övriga länder ännu inte uppfyller anslutningskriterierna. 22 medlemsländer är medlemmar i Schengenområdet, där människor får passera gränserna mellan länderna utan att behöva visa pass. Fem medlemsländer har behållit sina egna gränskontroller.

Framtidsutsikter

Genom att bygga vidare på den strategiska agenda som EU:s ledare enades om satte von der Leyen-kommissionen en ny och målinriktad kurs mot ett grönare, mer digitalt och rättvisare EU när den tillträdde i december 2019.

I dag hanterar EU de utmaningar som följer av en alltmer komplex och snabbt föränderlig värld mot bakgrund av två historiska världshändelser - den globala pandemin, som utlystes i mars 2020, och Rysslands oprovocerade och oberättigade angrepp mot Ukraina i februari 2022. Dessa nya hot har krävt att samtliga 27 medlemsländer arbetar ännu närmare varandra och agerar snabbare än någonsin tidigare.

Återhämtningsplanen NextGenerationEU har till exempel gjort att EU kan hantera covid-19-pandemin och framtida hälsokriser bättre, samtidigt som den har stärkt motståndskraften hos ekonomierna och jobben i EU. I hanteringen av dessa kriser har EU stått enat - både i kampen mot viruset och i solidariteten med Ukraina. Dessutom har EU inte bara hållit kursen utan också skyndat på omställningen mot en grön och digital framtid.

EU är inte bara beroende av medlemsländernas solidaritet och samarbetsinsatser. EU vill också höra medborgarnas synpunkter och uppmuntrar dem att engagera sig. Ett aktuellt exempel på detta är konferensen om Europas framtid. Detta medborgarcentrerade initiativ, som pågick i ett år från våren 2021, samlade hundratusentals människor från hela EU för att diskutera vad som är viktigt för dem som EU-medborgare. EU-institutionerna kommer nu att granska och svara på förslagen från konferensen.

2 Vad Europeiska unionen gör

Detta avsnitt innehåller en översikt över vad EU gör på olika politikområden samt länkar till mer information.

Utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott

Utbildning

Ungdoms­frågor

Kultur, media och idrott

Mars 2022

Insatser mot covid-19

Coronapandemin har lett till mänskliga tragedier, nedstängningar och ekonomisk avmattning. EU vidtog snabbt åtgärder för att rädda liv och människors försörjning samt samordnade insatserna för folkhälsan och ekonomin.

Video:

Vad gör EU?

EU:s gemensamma insatser mot covid-19 bygger på solidaritet. EU använder alla tillgängliga resurser för att hjälpa länderna att samordna sina insatser mot pandemin. Det handlar om att ta fram fakta om virusets spridning, effektiva insatser för att begränsa smittspridningen och åtgärder för att mildra pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser.

RescEU-lagret är EU:s första beredskapslager med sjukvårdsutrustning och har hjälpt de medlemsländer som har haft brist på munskydd och annat material. EU:s vaccinstrategi ska snabba på utveckling, tillverkning och distribution av vacciner mot covid-19. EU har finansierat en del av vaccintillverkarnas initiala kostnader för att påskynda utvecklingen och tillverkningen av lovande vacciner som ett led i sin upphandling av dem. Hittills har fem säkra och effektiva vacciner godkänts för användning i EU efter positiva vetenskapliga rekommendationer från Europeiska läkemedelsmyndigheten.

I april 2021 hade kommissionen säkrat upp till 2,6 miljarder vaccindoser och det pågår förhandlingar om ännu fler doser. I januari 2021 uppmanade kommissionen EU-länderna att öka vaccinationstakten. Vaccinleveranserna till EU-länderna ökar stadigt och länderna vaccinerar i allt snabbare takt. Kommissionen arbetar också med läkemedelsbranschen för att utöka tillverkningskapaciteten.

Arbetet med att snabbt få fram effektiva vacciner mot nya virusvarianter har börjat. I februari 2021 lanserade kommissionen den så kallade Hera-inkubatorn för att hantera hotet från virusvarianter och se till att läkemedelsföretagen snabbt får fram effektiva vacciner mot dem.

EU:s budget för 2021–2027 och återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU kan totalt använda 1,8 biljoner euro för att hjälpa människor, företag och regioner, särskilt dem som drabbats hårdast av krisen. Dessutom ska Sure-initiativet (tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation) hjälpa till att rädda jobben och stötta familjer i 19 EU-länder.

I mars 2021 lade kommissionen fram ett förslag om digitala covidintyg för att underlätta den fria rörligheten och ett säkert resande i EU under pandemin.

EU har förbundit sig att se till att hela världen får tillgång till säkra vacciner. Kommissionen och EU-länderna har utlovat över 2,2 miljarder euro till Covax, ett globalt initiativ för rättvis tillgång till vacciner mot covid-19, och stöder vaccinationskampanjer i partnerländerna.

Mars 2022

Folkhälsa

Hälsa är en viktig EU-fråga. EU:s folkhälsopolitik kompletterar medlemsländernas politik och ska se till att alla i EU skyddas mot allvarliga hälsohot och har tillgång till en bra hälso- och sjukvård.

EU-länderna ansvarar för sin egen hälso- och sjukvård, men EU kompletterar deras politik för att nå gemensamma mål. EU:s folkhälsopolitik inriktas på att bekämpa allvarliga hälsohot i EU, förebygga sjukdomar och se till att alla har samma möjligheter till god hälsa och en bra hälso- och sjukvård. Genom att samarbeta kan länderna också slå samman sina resurser och använda dem effektivare.

Video:

Vad gör EU?

EU vill bidra till en tillgänglig, effektiv och flexibel hälso- och sjukvård. EU:s arbete omfattar insatser för vaccinationer (bland annat mot covid-19), kampen mot antibiotikaresistens och åtgärder för att förebygga och begränsa pandemier och andra infektionssjukdomar.

EU har en viktig roll när det gäller beredskap och insatser mot allvarliga hot mot människors hälsa som drabbar flera länder. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har därför aviserat en stark europeisk hälsounion där vi tillsammans kan hantera hälsokriser, cancer och brist på läkemedel.

Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i EU och medför dessutom stora kostnader för vården. Genom sin cancerplan stöder EU insatser för att förebygga, upptäcka, diagnosticera och behandla cancer och förbättra livskvaliteten för både patienter och överlevare. EU motverkar också rökning genom tobakslagstiftning och främjar en hälsosam livsstil.

EU:s läkemedelsstrategi ska förbättra tillgången till läkemedel till rimliga priser för patienterna, även för dem som lider av sällsynta sjukdomar. Strategin stöder också innovation och diversifierade leveranskedjor för att förbättra vår krisberedskap.

Det viktigaste instrumentet för att finansiera EU:s folkhälsopolitik är programmet EU för hälsa som har en budget på 5,1 miljarder euro. Pengarna ska gå till initiativ för att förebygga sjukdomar och stärka hälso- och sjukvårdens beredskap och flexibilitet. Genom forskningsprogrammet Horisont Europa anslås dessutom 5,4 miljarder euro till hälsorelaterad forskning och innovation.

Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar bedömer nya hot så att EU och ländernas hälsomyndigheter kan reagera snabbt. För att se till att patienterna får bästa möjliga behandling måste alla läkemedel som säljs i EU godkännas på nationell nivå eller EU-nivå (genom Europeiska läkemedelsmyndigheten) innan de släpps ut på marknaden.

Tack vare det europeiska sjukförsäkringskortet kan du lättare få vård om du blir sjuk när du besöker ett annat EU-land. Och reglerna om vård i andra EU-länder ger dig vissa rättigheter när du söker vård i utlandet. Genom de europeiska referensnätverken kan patienter med sällsynta eller komplexa sjukdomar dra nytta av den bästa expertisen i Europa utan att behöva åka till ett annat land.

Mars 2022

Europeiska gröna given

Den gröna given är EU:s handlingsplan för att göra EU till världens första klimatneutrala region. Det är en tillväxtstrategi som till 2050 ska skapa en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi utan nettoutsläpp av växthusgaser som inte lämnar någon utanför.

Klimatförändringar och miljöförstöring är ett konkret hot för hela världen. Atmosfären håller på att värmas upp och klimatet förändras.

Miljöskydd och ekonomisk tillväxt går hand i hand. Mellan 1990 och 2019 minskade EU sina växthusgasutsläpp med 24 %, trots att ekonomin växte med 60 %.

Video:

Vad gör EU?

Den gröna given ska se till att EU blir klimatneutralt senast 2050. För att nå det målet måste vi skapa en ren och cirkulär ekonomi, återställa den biologiska mångfalden och minska föroreningarna. Det kräver åtgärder inom alla ekonomiska sektorer, bland annat

  • investeringar i miljövänlig teknik,
  • stöd till innovativ industri,
  • renare, billigare och hälsosammare sätt att förflytta sig,
  • utfasning av fossila bränslen i energisektorn,
  • energieffektivare byggnader,
  • samarbete med internationella partner för att förbättra globala miljöstandarder.

EU har åtagit sig att bli klimatneutralt senast 2050 med målet att senast 2030 ha minskat växthusgasutsläppen med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. Den första europeiska klimatlagen kommer att fästa målen på pränt och se till att all EU-politik bidrar till att nå dem.

Detta kommer att kräva stora investeringar av både EU och medlemsländernas offentliga och privata sektorer. Med hjälp av den gröna givens investeringsplan ska EU mobilisera minst 1 biljon euro i hållbara investeringar medan Mekanismen för en rättvis omställning ska se till att ingen region lämnas utanför, tack vare ett riktat stöd som ska bidra till att få fram minst 55 miljarder euro till de mest utsatta regionerna. Klimatåtgärder ingår i EU:s alla viktiga finansieringsprogram och minst 30 % av budgeten för 2021–2027 har avsatts till klimatrelaterade initiativ.

Den gröna given bygger på det ambitiösa målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald genom att förändra vår användning av livsmedel, skog, mark, vatten och hav samt våra energisystem, städer och industrier. EU:s nya industristrategi kommer att hjälpa EU:s näringsliv att leda omställningen till klimatneutralitet och digitalt ledarskap. Den digitala tekniken kommer att spela en viktig roll för att nå EU:s klimatmål för 2050, t.ex. genom att optimera energianvändningen i sektorer som jordbruk, transporter och tillverkning.

Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är globala hot och EU kommer att fortsätta att leda internationella insatser för att främja en ambitiös miljö-, klimat- och energipolitik i hela världen.

Mars 2022

Klimatpolitik

EU har som mål att 2050 vara världens första klimatneutrala region och har därför antagit en plan: den europeiska gröna given. Det handlar om att minska utsläppen av växthusgaser, investera i miljövänlig teknik, skydda naturen och samtidigt anpassa samhället till klimatförändringarnas oundvikliga följder.

EU vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringarna, särskilt den globala uppvärmningen som beror på att vi släpper ut alltmer växthusgaser. Högre medeltemperaturer får många konsekvenser och det blir vanligare med extrema väderhändelser som översvämningar, torka och stormar. Det här utgör inte bara ett direkt hot mot människor utan kan också äventyra matproduktionen och skapa vattenbrist, vilket i sin tur kan leda till hungersnöd, konflikter och migration.

Video:

Vad gör EU?

EU är världsledande i kampen mot klimatförändringarna och samarbetar med andra länder och regioner för att nå målen i Parisavtalet, det vill säga att hålla den globala uppvärmningen klart under 2 °C jämfört med förindustriella nivåer och försöka begränsa ökningen till 1,5 °C.

EU har föresatt sig att bli klimatneutralt till 2050 och har som mål för 2030 att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer. EU:s första klimatlag ska omsätta målen i bindande regler, medan de ambitiösa åtgärderna i den gröna given ska göra att människor och företag i EU kan dra fördel av en hållbar grön omställning där ingen lämnas utanför.

För att vi ska kunna ställa om måste alla delar av ekonomin och samhället vidta åtgärder. Privatpersoner och organisationer kan bidra genom den europeiska klimatpakten, som uppmanar alla att engagera sig för ett grönare EU.

EU:s strategi för klimatanpassning främjar åtgärder som att bygga skyddsvallar mot översvämningar, utveckla grödor som klarar torka och ändra byggregler. EU stöder också internationella insatser för klimatresiliens.

Att inte göra något åt klimatförändringarna kan bli mycket kostsamt för hela världen. Den växande efterfrågan på ren teknik innebär däremot en möjlighet att förnya samt skapa grön tillväxt och gröna jobb. EU:s gröna giv är den tillväxtstrategi som ska bidra till de här målen. Klimatåtgärder ingår i alla EU:s större finansieringsprogram och minst 30 % av EU:s budget för 2021–2027 ska gå till olika initiativ för klimatet.

EU arbetar på olika sätt med att minska utsläppen från alla sektorer av ekonomin. EU:s utsläppshandelssystem bidrar till att minska utsläppen från industrianläggningar, kraftverk och flyget i EU på ett kostnadseffektivt sätt. EU-länderna har också enats om nationella mål för att minska utsläppen inom andra sektorer, t.ex. transport, byggverksamhet och jordbruk.

Mars 2022

Miljö

EU har bland de strängaste miljönormerna i världen. De skyddar naturen och vår livskvalitet, bidrar till en grönare ekonomi och ser till att vi är försiktiga med våra naturresurser.

Vi står dock inför stora globala utmaningar, t.ex. klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och resursbrist. För att lösa problemen snabbt krävs en djupgående och snabb omvandling av vårt samhälle och vårt sätt att leva, producera och konsumera. EU:s återhämtning från coronapandemin måste vara grön och göra EU mer resilient. Den måste också vara rättvis och inkluderande för alla.

EU:s miljöpolitik spelar en avgörande roll för den gröna given genom att påskynda omställningen till en klimatneutral, resurseffektiv och regenerativ ekonomi som ger tillbaka mer till planeten än vad den tar.

Video:

Vad gör EU?

EU arbetar för att minska miljöpåverkan från produktionen och konsumtionen av varor och tjänster. Att bli en cirkulär ekonomi där värdet på produkter och material varar så länge som möjligt och avfalls- och resursanvändningen minimeras är nödvändigt för att nå målet om klimatneutralitet i EU senast 2050 och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, en av de viktigaste delarna av den gröna given, ska göra hållbara produkter till norm i EU. Handlingsplanen inriktas på de områden som har störst potential, t.ex. elektronik, batterier, fordon, textilier, byggbranschen och livsmedel. I planen finns också en plaststrategi som till 2030 ska se till att alla plastförpackningar i EU går att återanvända eller återvinna. Det införs också nya regler för engångsartiklar i plast.

EU måste skydda sina naturresurser och hejda förlusten av utrotningshotade arter och livsmiljöer. EU:s strategi för biologisk mångfald kommer bland annat att bidra till fler skyddade land- och havsområden, plantering av miljarder träd och hållbara jordbruksmetoder. Strategin bygger vidare på Natura 2000-nätverket med naturskyddsområden i hela EU där människor kan bedriva hållbar verksamhet i samspel med sällsynta och känsliga arter och livsmiljöer.

För att skydda människor mot miljöproblem och hälsorisker vill EU garantera säkert dricksvatten och rent badvatten, förbättra luftkvaliteten, minska bullret och minska eller förbjuda farliga kemikalier.

EU har också en ledande roll i det internationella arbetet för hållbar utveckling. Miljöproblemen upphör inte vid gränserna. Vi måste göra mer globalt för att se till att luft, vatten och hav förblir rena, att mark och ekosystem används på ett hållbart sätt och att klimatförändringen hålls på en hanterbar nivå. Miljönormerna upprätthålls genom EU:s handelsavtal med andra länder.

Mars 2022

Energi

EU:s energipolitik ska säkra en trygg och konkurrenskraftig energiförsörjning till rimligt pris samtidigt som vi når klimatmålen.

EU står inför flera stora energiutmaningar. Utöver uppgiften att säkra en trygg energiförsörjning till överkomliga priser för alla i EU, måste vi överge den fossilbaserade ekonomin och övergå till ett renare koldioxidneutralt system.

För att lyckas måste EU bli mer energieffektivt, öka andelen förnybar energi, satsa på innovation och ny teknik, förbättra energiförbindelserna över gränserna och bli mindre beroende av energiimport.

Video:

Vad gör EU?

Varje medlemsland fastställer sin egen energimix, men tack vare samordnade EU-regler kan de nå gemensamma politiska mål.

Klimat och energi hör ihop. Produktionen och användningen av energi står för 75 % av EU:s utsläpp av växthusgaser. För att nå målet om att bli klimatneutralt senast 2050 ser EU över sitt energisystem.

Energiunionen kommer att bidra till en bättre samverkan med andra politikområden som transporter, forskning och innovation, digitalisering, den cirkulära ekonomin och hållbar finansiering.

Lagstiftningspaketet om ren energi för alla i EU kommer att bidra till att skynda på övergången till ren energi så att EU kan fullgöra sina åtaganden i Parisavtalet.

Utfasningen av fossila bränslen i energisektorn med hjälp av förnybar energi är ett av de viktigaste inslagen i den europeiska gröna given. Havsbaserad förnybar energi är en teknik med stor potential. EU arbetar också för att förbättra energieffektiviteten, t.ex. genom att renovera miljoner byggnader i EU och med hjälp av ekodesign och energimärkning.

De föreslagna EU-strategierna för vätgas och integrerade energisystem banar väg för en mer effektiv och sammanlänkad energisektor som är helt koldioxidfri. Kommissionen undersöker även andra utmaningar som utfasning av fossila bränslen i gassektorn, t.ex. genom att minska metanutsläppen.

Genom att hantera utmaningarna på EU-nivå skapar man också nya möjligheter till tillväxt, nya jobb, forskning och en mer konkurrenskraftig och hållbar energimarknad. Konsumenterna kan också tjäna på det genom rätten att byta elleverantör, lägre elräkningar och mindre luftföroreningar. Andra strategier och åtgärder bidrar också till att EU kan nå sina mål:

Mars 2022

Transporter och resor

EU:s transportpolitik stimulerar ekonomin genom att bidra till en modern infrastruktur som möjliggör snabbare och säkrare resor, samtidigt som man främjar hållbara och digitala lösningar.

EU behöver effektiva transportförbindelser för att främja företagande, tillväxt och sysselsättning, för turism och fritidsaktiviteter och för att människor ska kunna träffas. Transportsektorn är viktig för ekonomin och sysselsätter direkt omkring 10 miljoner människor. EU:s transportpolitik är inriktad på att skapa ett kriståligt europeiskt nätverk av renare och miljövänligare transporter och rättvis konkurrens.

Webbplatsen Re-open EU innehåller praktisk information om covid-19 och EU-ländernas olika smittskyddsåtgärder, bland annat reserestriktioner och krav på testning och karantän.

Video:

Vad gör EU?

Tack vare EU har vi de senaste 20 åren fått säkrare vägar, flyg och sjöfart, bättre arbetsvillkor för transportarbetare, fler och billigare transportsätt och en snabb utveckling mot renare och digitala lösningar.

Transporterna står för en fjärdedel av EU:s utsläpp av växthusgaser och EU:s gröna giv har som mål att minska utsläppen med 90 % fram till 2050. För att vi ska få fler hållbara och säkra transporter behövs fler tillgängliga, hälsosamma, miljövänliga och hyfsat billiga alternativ. Ett centralt mål är att öka användningen av rena fordon och alternativa bränslen samt stärka betydelsen av hållbara transportmedel som tåget. Under Europaåret för järnvägen 2021 lyfts tåget fram som ett hållbart, smart och säkert transportmedel.

Effektiviteten måste förbättras. Digital teknik som möjliggör automatiserade transporter och smarta trafikledningssystem kan bidra till både ökad effektivitet och renare transporter.

Fonden för ett sammanlänkat Europa, som har en budget på över 25,8 miljarder euro, stöder infrastrukturprojekt i EU med målet att länka samman hela kontinenten. Det handlar bland annat om att koppla samman nationella transportnät och stödja investeringar i förbindelser över gränserna. Stödet går främst till investeringar i miljövänliga transportmedel, som järnvägen, och utveckling av infrastruktur för fordon som använder alternativa bränslen.

EU:s transportpolitik utgör den inre marknadens ryggrad och stimulerar ekonomin. Genom att bygga upp en inre marknad för luftfart och arbeta vidare med initiativet för ett gemensamt europeiskt luftrum blir det hela tiden lättare och billigare att flyga. Järnvägsbolag kan erbjuda sina tjänster var som helst i EU, förutsatt att de har tillstånd, och rederier kan bedriva verksamhet i fler länder.

Trygghet och säkerhet är det allra viktigaste. Framsteg har gjorts i rätt riktning, men ändå miste omkring 18 800 människor livet i trafikolyckor under 2020. Därför arbetar EU aktivt för att förbättra trafiksäkerheten. EU:s transportpolitik hjälper också resenärer på andra sätt. Alla som reser med flyg, tåg, buss och båt har vissa passagerarrättigheter i EU när det gäller t.ex. förseningar eller inställda avgångar.

Mars 2022

Mat och jordbruk

Den gemensamma jordbrukspolitiken ser till att EU:s 447 miljoner invånare får hållbart producerad mat till rimliga priser. Den bidrar också till att motverka klimatförändringarna, förvalta våra naturresurser och stödja sysselsättning och tillväxt på landsbygden.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) gäller alla EU-länder och finansieras genom EU-budgeten. Den stöder EU:s livsviktiga livsmedels- och jordbrukssektor som står för nästan 40 miljoner jobb.

Kriser som klimatförändringarna och coronapandemin är en påminnelse om att vårt livsmedelssystem är hotat och måste bli mer robust och flexibelt. Ett mer hälsosamt och hållbart livsmedelssystem är en av hörnstenarna i EU:s gröna giv.

Video:

Vad gör EU?

Jordbrukspolitiken bidrar med följande stöd:

  • Inkomststöd till bönderna (direktstöd) för att kompensera för de risker och osäkra förhållanden som råder inom jordbruket. För att få stöd måste bönderna följa strikta regler för livsmedelssäkerhet, miljö, djurhälsa och djurskydd.
  • Marknadsåtgärder för att hantera svåra marknadsförhållanden, till exempel en plötsligt minskad efterfrågan på grund av hälsolarm, eller prissänkningar till följd av ett tillfälligt överskott på marknaden.
  • Program för landsbygdsutveckling (medfinansierade av EU-länderna) som främjar innovation och konkurrenskraft för att göra landsbygden till en attraktiv plats att bo och arbeta på.

Under 2019 fick bönderna i EU 57,98 miljarder euro i EU-stöd, där inkomststödet utgjorde nästan tre fjärdedelar av det totala beloppet.

Förslagen om EU:s framtida jordbrukspolitik syftar till att flytta fokus från regler och efterlevnad till resultat. Politiken ska främja en hållbar och konkurrenskraftig jordbrukssektor som kan bidra till målen i den gröna given. Bönder, livsmedelsföretag och landsbygdssamhällen spelar en viktig roll i många frågor. Ett exempel är Från jord till bord-strategin som ska skydda miljön genom hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Strategin ska främja hälsosamma livsmedel för alla och förebygga matsvinn, samtidigt som böndernas försörjning garanteras. Den framtida jordbrukspolitiken hänger nära samman med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 och är tänkt att börja tillämpas den 1 januari 2023, förutsatt att Europaparlamentet och ministerrådet enas om kommissionens förslag.

EU:s allmänna livsmedelslagstiftning ska skydda människors hälsa och konsumenternas intressen och samtidigt se till att den inre marknaden fungerar effektivt. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ger råd i olika livsmedelsfrågor för att skydda människor, djur, växter och miljön. Varningssystemet för livsmedel och foder (Rasff) bidrar till att se till att livsmedel som inte uppfyller EU-reglerna plockas bort från butikshyllorna. Vid större utbrott av djursjukdomar eller matförgiftning kan EU-myndigheterna spåra livsmedlen via systemet Traces.

Mars 2022

Hav och fiske

Havet är vår största syreproducent, reglerar vädret och klimatet samt är hem för de flesta av jordens arter. Det är också en viktig drivkraft för EU:s ekonomi och förser oss med mat, jobb, transporter och rekreation. EU arbetar för att skydda våra hav och se till att de förblir ekonomiskt och miljömässigt hållbara för framtida generationer.

Vad gör EU?

EU:s blå ekonomi är en sund sektor med en omsättning på 650 miljarder euro (2018) och 4,5 miljoner jobb. EU:s strategi för en hållbar blå ekonomi ska ta vara på havs- och sjöfartssektorns potential för hållbar tillväxt som helhet.

Video:

Tack vare forskning och innovation är havet en källa till förnybar energi, mineraler och läkemedel. EU har unika förutsättningar för att utveckla havsbaserad förnybar energi tack vare sina många olikartade havsområden och de stadigt sjunkande kostnaderna för nya anläggningar. Förslagen att maximera denna potential kommer att hjälpa EU att nå sitt mål om att bli klimatneutralt senast 2050.

EU stimulerar dessa nya möjligheter och spelar också en viktig roll genom att främja ett ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av havet, både i Europa och globalt.

EU:s gemensamma fiskeripolitik ska se till att fiske och vattenbruk (odling av fisk i kontrollerade former) är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. Målet är att främja en dynamisk och hållbar fiskeindustri, bevara resurser och skydda den marina miljön, samtidigt som man säkerställer en rättvis levnadsstandard i fiskesamhällena. Den gemensamma fiskeripolitiken innehåller en rad regler för hanteringen av EU:s fiskeflottor och bevarandet av fiskbestånden. För att förhindra överfiske finns det kvoter för EU-länderna, som anger hur mycket av varje art som får fångas, samtidigt som man har infört en landningsskyldighet för att förhindra att fiskeflottorna fortsätter med sin slösaktiga praxis att dumpa oönskad fisk.

EU har infört skyddade områden för att skydda de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden, men även de tjänster som dessa ekosystem erbjuder, och har som mål att skydda minst 30 % av EU:s hav före 2030. Dessutom ska EU-reglerna mot nedskräpningen av haven minska de negativa effekterna av tappade och kvarlämnade fiskeredskap och av de tio engångsartiklar av plast som ofta påträffas på stränder och i hav i EU.

EU:s gemensamma fiskeripolitik och havspolitik ska finansieras genom Europeiska havs-, fiskeri-och vattenbruksfonden. När fonden har godkänts kommer den att tillhandahålla över 6,1 miljarder euro (2021–2027) för hållbar utveckling i sektorn, med särskild inriktning på stöd till småskaligt kustfiske.

Mars 2022

Ekonomi, finans och euron

Den ekonomiska och monetära unionen utgör en gemensam grund för stabilitet, jobb och tillväxt i hela EU.

Den ekonomiska och monetära unionen binder samman EU:s ekonomier genom en samordnad ekonomisk politik och finanspolitik, harmoniserade regler för finansinstitut, en gemensam penningpolitik och en gemensam valuta – euron. Den är ett kraftfullt verktyg för att skapa jobb, tillväxt, social rättvisa och finansiell stabilitet. Viktiga institutionella reformer för att stärka den ekonomiska och monetära unionen har genomförts under de senaste åren, men arbetet pågår alltjämt.

Video:

Vad gör EU?

EU:s ekonomiska politik och finanspolitik har till syfte att

  • skapa jobb och främja investeringar,
  • främja ekonomisk stabilitet,
  • få den ekonomiska och monetära unionen att fungera mer ändamålsenligt,
  • reglera finansinstitut och komplexa finansiella produkter,
  • bevara finansiell stabilitet och skydda skattebetalarna vid finanskriser, samt
  • stärka eurons internationella position.

Alla de 27 EU-länderna ingår i den ekonomiska och monetära unionen och många har också infört euron som valuta. Dessa länder utgör euroområdet. I dag används euron av mer än 340 miljoner människor i 19 EU-länder. Eurosedlarna och euromynten är konkreta symboler för den frihet, den bekvämlighet och de möjligheter som EU skapar.

Efter finanskrisen 2008 vidtog EU åtgärder för att hantera vissa institutionella brister som krisen tydliggjorde i den ekonomiska och monetära unionen och för att skapa en tryggare finanssektor. EU har stärkt den ekonomiska styrningen, utformat ett system för att värna finansiell stabilitet i euroområdet, förbättrat medlemsländernas offentliga finanser och främjat reformer för att uppmuntra till investeringar. EU har dessutom infört harmoniserade regler för att öka motståndskraften hos EU:s finansinstitut och stärka banktillsynen i euroområdet.

Den stabila grund som den ekonomiska och monetära unionen ger har hjälpt medlemsländerna att klara av de exceptionella ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin. Pandemin tydliggjorde behovet av snabba, beslutsamma och samordnade krisåtgärder. EU vidtog åtgärder genom att låta medlemsländerna avvika från de budgetkrav som normalt gäller, lägga fram SURE-initiativet med en budget på 100 miljarder euro för att skydda jobb och arbetstagare samt lansera den extraordinära faciliteten för återhämtning och resiliens (själva navet i NextGenerationEU) med en budget på 723,8 miljarder euro (löpande priser). Genom faciliteten finansieras investeringarna och reformerna i medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Dessa åtgärder kommer att stödja den gröna och den digitala omställningen samtidigt som de hjälper EU-länderna att gå stärkta ur pandemin.

Mars 2022

Sysselsättning och sociala frågor

EU bidrar till att skapa fler och bättre arbetstillfällen i hela Europa och strävar efter att skapa rättvisa arbetsvillkor för alla, bland annat genom Europeiska socialfonden+ som har en budget på 99,3 miljarder euro för perioden 2021–2027.

Ansvaret för sysselsättningspolitiken och sociala frågor delas mellan EU och medlemsländerna. Kommissionen har gett högsta prioritet till sysselsättning, tillväxt och investering, med stöd av NextGenerationEU, EU:s återhämtningsplan för att hantera sociala och ekonomiska konsekvenser av covid-19-pandemin.

Vad gör EU?

EU:s sysselsättnings- och socialpolitik är utformad för att

EU tillhandahåller och samordnar finansiering för att hjälpa medlemsländerna att investera i exempelvis barnomsorg, hälso- och sjukvård, utbildning, infrastruktur som är tillgänglig för alla samt hjälp med att hitta arbete. Europeiska socialfonden+ kommer att hjälpa miljontals människor att skaffa sig ny kompetens, framför allt sådana kunskaper som behövs för den gröna och den digitala omställningen, och att få bättre jobb. Ungdomsgarantin bidrar till att alla under 30 år ska få ett konkret högkvalitativt erbjudande om jobb, lärlingsplats, praktik eller vidareutbildning inom fyra månader efter att de avslutat sin formella utbildning eller blivit arbetslösa. Det nya Alma-initiativet (Aim, Learn, Master, Achieve) syftar till att hjälpa ungdomar som är mer utsatta och har svårt att få jobb eller utbildning av personliga eller strukturella skäl.

Den europeiska kompetensagendan är utformad för att hjälpa enskilda och företag att utveckla mer och bättre kompetens, och den omfattar ambitiösa mål som ska ha uppnåtts till 2025.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter omfattar principer och rättigheter på områdena lika möjligheter på arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor och socialt skydd. I en handlingsplan som ska bidra till att dessa principer förverkligas anges de främsta målen vad gäller sysselsättning, utbildning samt socialt skydd och inkludering, och de ska uppnås senast 2030.

EU:s bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen ersätter inte de nationella systemen men skyddar rätten till social trygghet för personer som rör sig inom EU (samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz). Europeiska arbetsmyndigheten ser till att alla EU-regler om arbetskraftens rörlighet tillämpas på ett rättvist, enkelt och verkningsfullt sätt. Eures, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet, hjälper till att koppla samman arbetssökande och företag som erbjuder arbete, medan tjänsten Europass är till hjälp när man ska skapa sitt CV.

Mars 2022

Jobb, tillväxt och investeringar

EU vill skapa ett attraktivare investeringsklimat som bidrar till den ekonomiska tillväxten och skapar jobb. Detta ska ske genom att man avlägsnar hindren för investeringar och säkerställer att EU:s invånare har de färdigheter som krävs för framtidens jobb.

EU vidtar åtgärder mot följderna av covid-19-pandemin och arbetar för att EU:s invånare ska kunna ta del av den gröna och den digitala omställningen. Syftet är att säkerställa en rättvis och inkluderande omvandling av EU:s ekonomi så att alla kan gynnas av den dubbla omställningen och ingen lämnas utanför.

Vad gör EU?

InvestEU-programmet är ett viktigt inslag i EU:s återhämtningsplan för att hantera följderna av covid-19-pandemin och uppnå EU:s långsiktiga mål. Det bygger vidare på framgångarna med investeringsplanen för Europa, som mobiliserade över 500 miljarder euro mellan 2015 och 2020 som stöd för överbryggandet av den investeringsklyfta som orsakats av finanskrisen 2007–2008. För att ytterligare bidra till att investeringarna kommer i gång igen tillhandahåller InvestEU en EU-budgetgaranti, så att företagen i EU kan få tillgång till och attrahera den finansiering de behöver. Programmet syftar till att generera minst 372 miljarder euro i ytterligare investeringar mellan 2021 och 2027 och är inriktat på fyra centrala politikområden:

  • Hållbar infrastruktur.
  • Forskning, innovation och digitalisering.
  • Små och medelstora företag.
  • Sociala investeringar och social kompetens.

Som ett komplement till programmet kommer InvestEU:s rådgivningscentrum att fungera som ett nav för kartläggning, förberedelse och utveckling av investeringsprojekt i hela EU.

Den snabba omställningen mot ett klimatneutralt och digitalt Europa förändrar vårt sätt att arbeta. Den europeiska kompetensagendan hjälper redan i dag till med denna utmaning och i agendan fastställs mål som ska vara uppnådda senast 2025. Agendan omsätter de viktigaste principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i praktiken – principer som syftar till att bygga upp en rättvis och inkluderande europeisk arbetsmarknad. För att säkerställa konkreta fördelar för invånarna har de främsta målen för sysselsättning, utbildning samt socialt skydd och inkludering fastställts till 2030.

Mekanismen för en rättvis omställning, faciliteten för återhämtning och resiliens och, längre fram, den föreslagna sociala klimatfonden kommer att tillhandahålla stöd för att minska regionala och sociala skillnader. Kommissionen arbetar också med att identifiera konkreta åtgärder och lösningar för Europas demografiska utmaningar, för att stödja de invånare, regioner och samhällen som påverkas mest.

Mars 2022

Regioner

Regionalpolitiken är till för alla regioner och städer i EU och ska bidra till nya jobb, företagens konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och högre livskvalitet för invånarna.

Modernisering av flygplatserna i Riga och Wrocław, bättre mobilitet i städerna Aten, Sofia och Cluj-Napoca, bevarande av Mont-Saint-Michel och Pompeji, bredbandsutbyggnad i Litauen, stöd till företag i Utrecht och Paredes, förnyelse av avloppsreningen i Trenčín och Slavonski Brod och främjad it-användning vid universitet i Nicosia och Ljubljana – detta är bara några exempel på de tusentals projekt som samfinansieras genom EU:s regionalpolitik.

Video:

Vad gör EU?

Regionalpolitiken utgör grunden för EU:s solidaritet och ska främja ekonomisk tillväxt och höja livskvaliteten genom strategiska investeringar. Den största delen av budgeten går till att hjälpa EU:s mindre utvecklade länder och regioner att komma i kapp och minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnader som fortfarande finns i EU.

Regionalpolitiken förvaltas gemensamt av kommissionen och EU-länderna och deras regioner, som väljer ut de projekt som ska medfinansieras av EU inom de program som man på förhand kommit överens med kommissionen om. EU-medel kompletteras alltid med nationell finansiering (privata och/eller offentliga medel).

Genom Interreg-programmen för europeiskt territoriellt samarbete läggs särskild vikt vid gränsregionernas behov och möjligheter.

Nästan en tredjedel av EU:s budget för 2021–2027 (392 miljarder euro) har öronmärkts för regionalpolitiken. Resurserna används till att finansiera strategisk infrastruktur för transport och kommunikation, främja omställningen till en mer miljövänlig ekonomi, hjälpa små och medelstora företag att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga, skapa nya och varaktiga arbetstillfällen, förstärka och modernisera utbildningssystemen och bygga ett mer inkluderande samhälle.

Genom återhämtningsstödet för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU) som är en del av NextGenerationEU anslår EU över 50 miljarder extra medel till befintliga program i EU-länderna fram till 2023 för att stödja återhämtningen efter coronapandemin.

För att nå EU:s mål om att bli världens första klimatneutrala region bidrar mekanismen för en rättvis omställning till att mobilisera omkring 55 miljarder euro mellan 2021 och 2027 för att stödja de regioner som påverkas mest av omställningen till en klimatneutral ekonomi. Den föreslagna sociala klimatfonden ska också hjälpa EU-länderna att bidra till klimatomställningen genom att stödja dem som är mest beroende av fossila bränslen.

Mars 2022

Forskning och innovation

Forsknings- och innovationsprogrammet Horisont Europa har en budget på 95,5 miljarder euro samt bidrar till att främja tillväxt och sysselsättning och ta itu med några av våra största utmaningar.

Forskning och innovation är avgörande för vår ekonomi och vårt samhälle. De står i centrum för EU:s insatser för att skapa arbetstillfällen, stimulera tillväxt och investeringar samt göra livet bättre för människor genom förbättringar på områden som hälso- och sjukvård, transport och energi. De ger oss också kunskap och lösningar för att ta itu med akuta problem, som covid-19-pandemin, och långsiktiga utmaningar, såsom klimatförändringar och kampen mot cancer.

Video:

Vad gör EU?

EU är världens största kunskapsproducent och står för nästan en tredjedel av den globala vetenskapliga och tekniska produktionen. Med tanke på den allt större konkurrensen måste EU fortsätta omvandla nydanande forskning och innovativa idéer till framgångsrika produkter och tekniker. Alla EU-länder har sina egna forskningsprogram och finansieringssystem, men många viktiga frågor hanterar man bäst genom att ge forskare och innovatörer i olika länder möjlighet att samarbeta. Det är av den anledningen som forskning och innovation stöds på EU-nivå, framför allt genom programmet Horisont Europa.

Horisont Europa är ett av de största och mest ambitiösa forskningsprogrammen i världen med 95,5 miljarder euro i finansiering (2021–2027), utöver de andra offentliga och privata investeringar som dessa medel lockar till sig. Programmet bygger vidare på resultaten från Horisont 2020 och främjar Europas spetskompetens via Europeiska forskningsrådet och Marie Skłodowska-Curie-stipendier och -utbyten. Programmet bygger också på vetenskaplig rådgivning, tekniskt stöd och riktad forskning vid gemensamma forskningscentrumet.

Horisont Europa har lanserat en serie EU-uppdrag – en ny form av samarbeten för att hantera större utmaningar på hälso-, klimat- och miljöområdet. Vart och ett av de fem uppdragen fungerar som en uppsättning åtgärder för att uppnå konkreta resultat senast 2030.

Horisont Europa stöder också europeiska partnerskap som sammanför EU, nationella myndigheter och den privata sektorn för att ta itu med några av Europas mest akuta utmaningar genom samordnade forsknings- och innovationsinitiativ. De kommer att bidra till att stärka det nya europeiska forskningsområdet och syftet är att skapa en inre marknad för forskning, innovation och teknik i EU samt möjliggöra för EU-länderna att bli effektivare genom anpassning av forskningspolitiken och forskningsprogrammen.

Öppen åtkomst till publikationer och öppna vetenskapsmetoder tillämpas obligatoriskt inom ramen för hela Horisont Europa.

Mars 2022

Den inre marknaden

Den inre marknaden är en av EU:s största landvinningar. Under 30 år har den underlättat vardagen för allmänheten och företagen samt gjort det möjligt för varor, tjänster, personer och pengar att röra sig fritt inom EU.

Tack vare den inre marknaden kan EU-medborgarna studera, bo, handla, arbeta och pensionera sig i vilket EU-land som helst och ha tillgång till produkter från hela Europa. Företagen kan utöka sin verksamhet, samtidigt som konkurrensen bidrar till att hålla priserna nere och ge konsumenterna större valmöjligheter. EU arbetar för att se till att den ökade friheten inte undergräver rättvisa, konsumentskydd och miljömässig hållbarhet.

Video:

Vad gör EU?

Den inre marknaden spelar tillsammans med EU:s industristrategi en viktig roll när det gäller att stödja företag på vägen mot den gröna och den digitala omställningen. Den bidrar också till att skydda företag från leveransproblem och leveranskriser och stärker samtidigt deras konkurrenskraft på världsmarknaden.

EU arbetar för att

  • åtgärda brister som blev tydliga under covid-19-pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, till exempel genom att hantera störningar i leveranskedjorna,
  • säkerställa att den inre marknaden skapar fler möjligheter för företag och entreprenörer att utvidga sin verksamhet,
  • ta itu med hinder som gör det svårare för människor att köpa eller sälja varor och tjänster eller att arbeta i andra medlemsländer,
  • se till att de vanliga reglerna om rättvisa, möjligheter och skyldigheter även gäller inom den digitala ekonomin,
  • förbättra omskolning och kompetenshöjning i alla industrisektorer,
  • säkerställa tillgången till finansiering, standarder och patent för att bygga upp, utöka och skydda Europas ledarskap inom innovativ teknik.

För att EU ska uppnå sina mål har nya industriallianser inrättats på viktiga områden där EU är beroende av länder utanför EU. Som en del av dessa insatser har EU lagt fram nya åtgärder för att förbättra övergången till en cirkulär ekonomi och säkerställa mer hållbara leveranser av råvaror av avgörande betydelse.

99 % av alla företag i EU är små och medelstora, och de står för två tredjedelar av den totala sysselsättningen inom den privata sektorn. EU:s politik uppmuntrar till start av nya företag och stöder innovativa företag i deras försök att växa.

Programmet för den inre marknaden, som har en budget på 4,2 miljarder euro för 2021–2027, kombinerar ett brett spektrum av åtgärder på områden som livsmedelssäkerhet, konsumentskydd, standardisering och konkurrenskraft, vilket minskar överlappningarna och förbättrar samordningen.

På portalen Your Europe ges information om att arbeta, bo, resa, studera och göra affärer i andra EU-länder. Där finns också länkar till tjänster som Ditt Europa – Rådgivning och problemlösningsnätverket Solvit.

Mars 2022

Konsumentskydd

EU:s konsumentpolitik värnar konsumenternas rättigheter, säkerställer att produkter är säkra, hjälper människor att göra väl underbyggda val när de köper varor och tjänster samt erbjuder verktyg för att lösa problem om något går fel.

EU:s inre marknad ger konsumenterna tillgång till ett större utbud, mer flexibilitet, bättre kvalitet och bättre valuta för pengarna. EU:s konsumentpolitik säkerställer att människors rättigheter tillgodoses om de stöter på problem när de köper varor eller tjänster från andra EU-länder. Det skapar förtroende och uppmuntrar handel, även på nätet.

Video:

Vad gör EU?

I den nya strategin för konsumentpolitiken fastställs EU:s strategi fram till 2025. Där beskrivs de åtgärder som EU kommer att vidta som svar på nya utmaningar, såsom covid-19 och de gröna och digitala omställningarna. Det handlar bland annat om att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor, upprätthålla konsumenträttigheterna och skydda utsatta konsumenter.

EU erbjuder konsumenterna ett antal konkreta rättigheter om något går fel.

  • Om du handlar på nätet kan du ångra köpet inom 14 dagar. Du har rätt att lämna tillbaka en vara inom två veckor och få pengarna tillbaka.
  • Om du har köpt en produkt i EU (på nätet eller i butik) och den skiljer sig från hur den marknadsförts eller inte fungerar som den ska, har du minst rätt till kostnadsfri reparation eller kostnadsfritt byte.
  • EU:s regler om bolån säkerställer att informationen i reklam är tydlig och att konsumenterna informeras i god tid innan de undertecknar ett avtal.
  • Det finns miniminormer för passagerares rättigheter för alla transportmedel, och det omfattar information, assistans och ersättning vid inställda resor eller långa förseningar.

EU hjälper också till att lösa tvister med näringsidkare på ett snabbt och effektivt sätt. Plattformen för tvistlösning på nätet ger konsumenter och näringsidkare möjlighet att lösa tvister om onlineköp. Nätverket av europeiska konsumentcentrum ger konsumenter gratis hjälp och rådgivning om köp från andra länder. Senast från mitten av 2023 kommer nya EU-regler att göra det lättare för organisationer att försvara konsumenternas kollektiva intressen och väcka talan vid domstol.

Det finns stränga säkerhets-, hälso- och miljökrav för leksaker, elapparater, kosmetika och läkemedel, och strikta regler för att säkerställa att osäkra produkter dras tillbaka från marknaden. Varje år anmäls hundratals olika produkter via EU:s system för snabbt informationsutbyte om farliga konsumentprodukter (Rapex). Kommissionen föreslog 2021 en översyn av reglerna om produktsäkerhet, inklusive nya regler för e-marknadsplatser, tillsammans med en översyn av EU:s regler om konsumentkrediter.

I EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin anpassas konsumenträttigheter och miljökrav, med fokus på hållbara produkter av högre kvalitet och som håller längre.

Mars 2022

Rättvis konkurrens

Målet med EU:s konkurrensbestämmelser är att garantera att alla företag konkurrerar rättvist och på likvärdiga villkor på den inre marknaden. Detta gynnar konsumenterna, företagen själva och den europeiska ekonomin som helhet.

Tillsammans med de nationella konkurrensmyndigheterna och domstolarna ser kommissionen till att EU:s konkurrensbestämmelser följs, så att företagen konkurrerar med varandra på ett rättvist sätt. Detta bidrar till lägre priser och bättre kvalitet, främjar innovation och effektivitet och innebär att konsumenterna får ett större utbud.

Vad gör EU?

Kommissionen vidtar åtgärder i fråga om

  • karteller eller andra olagliga överenskommelser som begränsar konkurrensen mellan företag eller leder till artificiellt höga priser,
  • fall där större aktörer missbrukar sin dominerande ställning på marknaden för att försöka tränga ut konkurrenter eller ta överdrivet höga priser,
  • sammanslagningar och uppköp som skulle kunna påverka konkurrensen på den inre marknaden,
  • ekonomiskt stöd (statligt stöd) till företag från regeringar i EU, vilket kan leda till att vissa företag gynnas mer än andra och att konkurrensen snedvrids på den inre marknaden, och
  • internationella åtgärder för att främja en konkurrenskultur så att EU-företag får rättvisa konkurrensvillkor på andra marknader i världen.

Genomdrivandet av konkurrenspolitiken är till fördel för EU-medborgarna. Under 2020 visade till exempel kommissionens försiktiga uppskattningar att interventionerna mot karteller och fusioner ledde till besparingar för kunderna på 14–23,3 miljarder euro.

EU:s utredningar av konkurrensbegränsande metoder omfattar varor, yrken och tjänster. Kommissionen övervakar det stöd som EU-ländernas regeringar ger till företagen, för att säkerställa att stödet inte ger vissa företag en orättvis konkurrensfördel. Statligt stöd kan vara tillåtet om det hjälper eller främjar mindre gynnade regioner, små och medelstora företag, forskning och utveckling, miljöskydd, utbildning, sysselsättning eller kultur.

Nya regler om statligt stöd infördes i januari 2022. De är anpassade till EU:s viktiga mål inom ramen för den europeiska gröna given och syftar till att hjälpa EU-länderna att uppnå sina ambitiösa energi- och klimatmål och stödja miljöprojekt, bland annat vad gäller klimatskydd och grön energiproduktion.

EU arbetar också för att se till att dess lagstiftning håller jämna steg med den digitala omställningen. Rättsakten om digitala marknader kommer till exempel att hindra onlineplattformar som fungerar som ”grindvakter” från att införa orättvisa villkor för företag och konsumenter genom att göra det tydligt vad de bör och inte bör göra. Samtidigt kommer bindande EU-omfattande skyldigheter att införas genom rättsakten om digitala tjänster för mellanhänder som tillhandahåller digitala tjänster som kopplar samman konsumenter med varor, tjänster eller innehåll, vilket gör det lättare för mindre plattformar att expandera på hela EU:s inre marknad.

Mars 2022

Skatter och tullar

EU-ländernas regeringar beslutar om skatter och driver in dem, men EU har ansvar för den tullunion som säkerställer produktsäkerhet och fri rörlighet för varor på den inre marknaden.

Medlemsländernas regeringar har i stort sett fria händer att utforma skattelagar utifrån sina egna prioriteringar. När de gör detta måste de dock respektera vissa grundläggande principer och se till att de nationella skattereglerna inte hindrar EU:s inre marknad.

EU:s tullunion gör det lättare för företag att bedriva handel. Den harmoniserar tullarna på varor från länder utanför EU och bidrar till att skydda EU-invånarna och miljön.

Video:

Vad gör EU?

EU har ingen direkt roll när det gäller att uppta skatt eller fastställa skattesatser. I stället övervakar EU de nationella skattereglerna för att se till att de främjar sysselsättningen och tillväxten och inte verkar diskriminerande mot konsumenter, arbetstagare eller företag från andra medlemsländer.

När det gäller att fatta EU-beslut måste regeringarna i alla medlemsländer komma överens, så att allas intressen beaktas. För vissa skatter – t.ex. moms eller bensin-, tobaks- och alkoholskatt – har medlemsländerna enats om gemensamma regler för att förenkla den gränsöverskridande handeln online och off-line och säkerställa att företag och plattformar har samma villkor oavsett om de är baserade inom eller utanför EU.

2021 presenterade kommissionen sin vision om ett nytt, mer rättvist och mer transparent EU-system för företagsskatt för 2000-talet. Det omfattar åtgärder för att minska byråkratin, stödja småföretag och bekämpa skattefusk. Förslaget innebär att företagsskattesatsen ska vara minst 15 % för alla multinationella företag. Kommissionens mål är att EU ska bli bland de första som genomför den historiska globala överenskommelsen om en skattereform från 2021. Detta bör i slutändan leda till att alla företag beskattas rättvist, oavsett var de bedriver sin verksamhet.

För att villkoren ska vara likadana på hela den inre marknaden måste EU fungera som en enda tullunion med samma tullar, standarder och förfaranden för att hantera varor som importeras från utlandet. Inga tullar tas ut på varor som transporteras från ett medlemsland till ett annat.

I praktiken är det EU-ländernas tullmyndigheter som förvaltar EU:s tullunion. De skyddar konsumenter, djur och miljö från varor som kan vara skadliga, och de bidrar till kampen mot organiserad brottslighet, terrorism och smuggling. När varorna har tullklarerats kan de cirkuleras fritt och säljas var som helst inom EU.

Mars 2022

Rymden

EU:s rymdpolitik bidrar aktivt till kampen mot klimatförändringar, stimulerar tekniska framsteg och innovationer och underlättar EU-invånarnas liv.

Rymdteknik, satellitdata och rymdtjänster är avgörande för vårt dagliga liv – för att vi ska kunna använda våra mobiltelefoner, bilnavigeringssystem och bankomater. Satelliterna förmedlar också värdefulla data som behövs för många olika tillämpningar, för allt från transporter, jordbruk och miljö till krishantering.

Video:

Vad gör EU?

EU har en konkurrenskraftig och växande rymdindustri – uppskattningsvis värd runt 62 miljarder euro – som sysselsätter fler än 230 000 personer och står för en tredjedel av alla satelliter som för närvarande befinner sig i omloppsbana.

Följande viktiga system tillhandahåller varje dag europeiska rymdbaserade tjänster:

  • Copernicus är EU:s jordobservationssystem. Data från Copernicussatelliterna används på många områden, från övervakning av klimatförändringar och deras effekter till styrning av katastrofinsatser och humanitära åtgärder. Dessa data har använts för att lokalisera fartyg i nöd och för att hantera skogsbränder, jordbävningar och översvämningar, vilket bidrar till att rädda liv och egendom.
  • Galileo, EU:s globala satellitnavigeringssystem, ger noggranna och tillförlitliga uppgifter om position och tid för alla former av transporter, bland annat med bil eller lastbil, tåg och flyg. Tack vare Galileo är 3,2 miljarder smarttelefoner utrustade med ett säkert och oberoende positioneringssystem.
  • Egnos, EU:s regionala satellitnavigeringssystem, övervakar och korrigerar satellitnavigeringssignaler som används för flyg, fartyg och på land i större delen av Europa. 426 flygplatser i EU använder redan Egnos för att göra landningarna säkrare vid dåligt väder och undvika förseningar och omdirigering.

EU:s rymdprogram 2021–2027, med en budget på 14,9 miljarder euro, bygger på tidigare framgångar och ytterligare samordning med EU:s övriga politikområden. Vetenskapliga och tekniska framsteg samt den europeiska rymdindustrins konkurrenskraft och innovationskapacitet uppmuntras och stöds. Särskilt gäller det små och medelstora företag, nystartade företag och innovativa företag. Kommissionen har också föreslagit två nya flaggskeppsinitiativ för att stärka säker satellitbaserad konnektivitet och rymdtrafikledning.

Olika EU-länder och Europeiska rymdorganisationen har lagt grunden för EU:s utveckling av teknik i världsklass för utforskning av rymden. Nya raketer och satelliter, samt robotar som kan utforska månen och Mars, hör till de viktigaste resultaten. Utforskningen av rymden är strategiskt och politiskt viktig, men EU hjälper också forskare att avslöja universums hemligheter. 2019 publicerade EU-finansierade forskare världens första bild på ett svart hål.

Mars 2022

Internationella frågor och säkerhet

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken innebär att EU kan agera som en enad kraft i internationella frågor. Därmed kan medlemsländerna få hjälp att hantera problem som de inte kan lösa på egen hand och säkerheten och välståndet för EU:s invånare kan säkerställas.

Politiken genomförs av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och stöds av Europeiska utrikestjänsten, som är EU:s diplomattjänst. EU:s yttre åtgärder styrs av de principer som låg till grund för EU:s bildande och utveckling och som EU vill främja i resten av världen, däribland fred, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

Video:

Vad gör EU?

I en tid med allt fler och allt mer komplexa säkerhetshot ska EU:s strategiska kompass för säkerhet och försvar stärka EU:s förmåga att hantera kriser och hot under det kommande decenniet. Den strategiska kompassen är inriktad på följande:

  • Ett skyndsamt och beslutsamt agerande vid kriser.
  • Skydd av människor mot snabbt föränderliga hot.
  • Investeringar i den kapacitet och teknik som EU behöver.
  • Samarbete med andra parter för att uppnå gemensamma mål.

EU stöder länder som drabbas av konflikter och kriser. Med den europeiska fredsfaciliteten tar EU ett större ansvar som global säkerhetsgarant. Faciliteten finansierar de gemensamma kostnaderna för militära uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och fredsfrämjande insatser i samarbete med partner som t.ex. Afrikanska unionen. Faciliteten stärker också försvarskapaciteten i partnerländer och regionala och internationella organisationer, och har varit en avgörande faktor i stödet till Ukraina efter Rysslands militära angrepp.

Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har EU även vidtagit åtgärder för att trygga den globala livsmedelsförsörjningen genom internationellt samarbete.

EU och medlemsländerna har fortsatt att vara ledande givare i de internationella insatserna med anledning av krisen i Syrien, med stöd till Syriens befolkning och regionen i form av investeringar på sammanlagt över 27 miljarder euro sedan 2011.

Global Gateway är EU:s nya investeringsstrategi för att främja smart, miljövänlig och säker infrastruktur inom energi- och transportsektorn samt i den digitala sektorn, och för att förbättra hälso- och sjukvårdssystem, utbildningssystem och forskningssystem i hela världen. EU, dess medlemsländer och finansinstitut agerar gemensamt som Team Europa med målet att mobilisera upp till 300 miljarder euro i offentliga och privata investeringar under perioden 2021–2027. Global Gateway är EU:s bidrag till G7-ländernas globala partnerskap för infrastruktur och investeringar.

Mars 2022

Internationella partnerskap

Partnerskap och utvecklingssamarbete står i centrum för EU:s utrikespolitik. EU och dess medlemsländer är världens största givare av utvecklingsbistånd.

Utvecklingsbistånd är en viktig del av EU:s insatser i världen, tillsammans med utrikes-, säkerhets- och handelspolitiken. EU arbetar för fattigdomsutrotning, människors utveckling, hållbar tillväxt och god samhällsstyrning, och skapar partnerskap för att ta itu med globala problem som klimatförändringar, utarmning av naturresurser och irreguljär migration. EU främjar en effektiv multilateralism och samarbetar med alla berörda parter, eftersom de här utmaningarna kräver mer multilateral styrning och regelbaserat internationellt samarbete.

Video:

Vad gör EU?

EU ser internationella partnerskap som en investering i en livskraftig, hållbar och gemensam framtid. EU är en ledande förespråkare för FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar. Enligt det europeiska samförståndet om utveckling ska EU fokusera på människor, planeten, välstånd, fred och partnerskap i arbetet för målen för hållbar utveckling. EU strukturerar sina yttre åtgärder kring

Partnerskapet mellan Afrika och EU är fortfarande en central prioritering för EU.

När coronapandemin bröt ut 2020 agerade EU snabbt. Strategin med ett ”Team Europa” där man samlar resurser, expertis och verktyg från EU, medlemsländerna och EU:s finansieringsinstitutioner, har hjälpt EU:s partnerländer att mildra pandemins effekter. EU arbetar också för att alla ska få tillgång till säkra och effektiva vacciner. Team Europa-strategin används nu i EU:s budget för yttre åtgärder: instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

EU anslår cirka 10 % av sin budget till yttre åtgärder. EU:s delegationer samarbetar med regeringar, internationella organisationer, EU-länderna och den privata sektorn för att öka genomslaget för EU:s stöd. Tillsammans gav EU och dess medlemsländer 66,8 miljarder euro i bistånd under 2020.

Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen ligger till grund för EU:s åtgärder i världen. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati ska skydda och stärka invånarna, bygga resilienta, inkluderande och demokratiska samhällen samt främja mänskliga rättigheter i hela världen. Genom handlingsplanen för jämställdhet står jämställdhet och kvinnors egenmakt i centrum för EU:s arbete.

Mars 2022

EU:s grannskapspolitik och utvidgning

EU arbetar för stabila demokratier och ekonomier i grannländerna genom att skapa skräddarsydda partnerskap som bygger på gemensamma intressen och bilateralt eller regionalt samarbete.

Video:

Vad gör EU?

Grannskapspolitiken är grunden för EU:s förbindelser med 16 av de närmaste grannländerna. De är i söder Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina*, Syrien och Tunisien och i öster Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina.

Samarbetet ska främst

  • stabilisera grannländerna genom ekonomisk utveckling, sysselsättning och möjligheter för unga, bättre transport- och energinät, ökad säkerhet och insatser när det gäller migration,
  • främja god förvaltning, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter,
  • underlätta regionalt samarbete, till exempel genom det östliga partnerskapet och unionen för Medelhavsområdet.

I det södra grannskapet arbetar EU tillsammans med sina partner för att lösa kriser som dem i Syrien och Libyen och för att reglera migrationsflödena.

EU:s utvidgningspolitik omfattar Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo**, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet. Utsikterna till medlemskap är ett kraftfullt incitament för demokratiska och ekonomiska reformer i de europeiska länder som vill ansluta sig till EU och bidrar till försoning och stabilitet. Ett europeiskt land kan bara bli EU-medlem om det uppfyller demokratiska normer, bl.a. rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter. Det ska också ha en fungerande marknadsekonomi och kunna hantera konkurrens och marknadskrafter inom EU. Slutligen ska det kunna påta sig det ansvar som följer av ett EU-medlemskap.

Turkiet är EU:s partner på många viktiga områden, men de senaste åren har landet avlägsnat sig allt mer från EU:s kärnvärden och principer. Anslutningsförhandlingarna med Turkiet ligger därför i praktiken på is. EU har ett strategiskt intresse av ett stabilt och säkert läge i östra Medelhavsområdet och av att utveckla ett gott samarbete med Turkiet som gagnar båda parterna.

Under 2020 gav EU 7,47 miljarder euro i bistånd till grannländer och utvidgningsregioner för att mildra konsekvenserna av coronapandemin. EU har levererat nödhjälp, stöttat forskning och sjukvård, hjälpt till med vattensystem och bidragit till att lösa de ekonomiska och sociala problemen till följd av pandemin.

  • Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.
  • Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

Mars 2022

Handel

EU står upp för frihandeln. I EU är 35 miljoner jobb direkt eller indirekt beroende av handel med länder utanför EU. EU kämpar för öppna, regelbaserade marknader, lika villkor och strängast möjliga internationella normer.

EU är världens största handelsblock och en av de mest öppna ekonomierna i världen. En tredjedel av EU:s BNP är beroende av handeln. I framtiden väntas 85 procent av tillväxten i världen genereras utanför EU:s gränser. EU förhandlar fram och ingår internationella handelsavtal på medlemsländernas vägnar.

Video:

Vad gör EU?

EU:s handelspolitik omfattar handel med varor och tjänster, men även andra frågor som utländska direktinvesteringar och immateriella rättigheters handelsaspekter.

I februari 2021 presenterade kommissionen EU:s nya handelsstrategi som har följande tre mål:

  • Att stödja återhämtningen och omvandlingen av EU:s ekonomi i linje med dess gröna och digitala ambitioner.
  • Att utforma de globala reglerna så att de blir rättvisa och hållbara.
  • Att öka EU:s förmåga att hävda sina intressen och göra sina rättigheter gällande.

Ett av strategins huvudsyften är att reformera Världshandelsorganisationen för att göra den bättre rustad för den moderna handelns utmaningar.

Handelspolitiken kan spela en viktig roll i klimat- och miljöarbetet. EU kommer därför att bättre genomföra och tillämpa kapitlen om hållbar utveckling i sina handelsavtal. EU kommer bland annat att föreslå att man gör respekten för Parisavtalet om klimatförändringar till ett viktigt inslag i framtida handels- och investeringsavtal.

EU står för en öppen och rättvis handel och bekämpar protektionism. EU upprätthåller balansen mellan att vara öppet och säkerställa att allmänhet och näringsliv skyddas mot illojala handelsmetoder. Genom att utnämna en ansvarig för efterlevnaden av handelsbestämmelserna fokuserar EU på att maximera handelsavtalens fördelar för näringslivet, särskilt för de små och medelstora företagen och lantbrukarna. Man ser också till att EU:s handelspartner uppfyller sina åtaganden, inte minst när det gäller hållbar utveckling.

EU har för närvarande 46 handelsavtal med 78 partnerländer runtom i världen. EU ingick ett nytt avtal med Mexiko 2020, och samma år trädde handelsavtalet med Vietnam i kraft. Redan under de tio månader som EU:s avtal med Japan har varit i kraft har EU:s export ökat med nästan 7 procent.

Med anledning av det brittiska utträdet ur EU den 31 januari 2020 undertecknade Storbritannien och EU ett handels- och samarbetsavtal den 30 december 2020.

Mars 2022

Humanitärt bistånd och civilskydd

EU är tillsammans med dess medlemsländer världens största givare av humanitärt bistånd. Unionen ger nödhjälp till miljontals människor runt om i världen och samordnar katastrofbiståndet i Europa och resten av världen.

EU reagerar på krissituationer och ser till att katastrofbistånd lämnas snabbt och effektivt på två sätt: humanitärt bistånd och civilskydd. EU har följande mål:

  • Att rädda och bevara liv, förhindra och minska lidande och värna om integritet och mänsklig värdighet för befolkningar som drabbas av naturkatastrofer och kriser orsakade av människan.
  • Att göra snabba insatser vid krissituationer både inom och utanför EU.
  • Att minska risken för katastrofer, till exempel genom arbetet för att mildra klimatförändringarnas konsekvenser.
  • Att förbättra beredskapen inför katastrofer, till exempel genom system för tidig varning.
  • Att garantera en smidig övergång efter de akuta insatserna genom att komplettera med strategier för utvecklingsbistånd.
  • Att stärka invånarnas allmänna motståndskraft, till exempel genom att investera i åtgärder för att hjälpa dem att förbereda sig för framtida katastrofer.
  • Att skydda barn som drabbats av katastrofer och trygga deras framtid.
Video:

Vad gör EU?

I samarbete med en rad olika partner har EU stött humanitära insatser i 110 länder i över 30 år. EU gav mer än 2,4 miljarder euro i humanitärt bistånd under 2021. Unionen är en ledande givare av humanitärt bistånd i många kriser, och ger till exempel

EU skickar också katastrofinsatsteam och förmedlar bistånd till drabbade regioner inom EU och över hela världen genom sin civilskyddsmekanism. Till exempel har man

  • bidragit till hanteringen av covid-19-pandemin i Europa och resten av världen, bland annat genom att skicka utrustning för att hantera covid-19 via rescEU och hjälpa européer som är strandsatta utomlands med hemtransport,
  • skickat experter och utrustning till länder som drabbats av jordbävningar (Haiti), vulkanutbrott (Tonga) och skogsbränder (västra Balkan och Medelhavsområdet) och för att hantera utbrottet av ebola i Guinea 2021,
  • förmedlat miljontals nödartiklar (t.ex. första hjälpen-lådor, tält och sängar) till Ukraina och grannländerna i den största insatsen sedan mekanismen inrättades.

Mars 2022

Grundläggande rättigheter

EU garanterar en rad grundläggande rättigheter. Respekten för de grundläggande rättigheterna är ett gemensamt värde för EU och medlemsländerna, och vägleder EU:s insatser både inom och utanför dess gränser.

EU är inte bara en inre marknad för varor och tjänster. Européerna delar de värden och rättigheter som anges i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Vad gör EU?

I EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna finns alla de personliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som människorna i EU har. De här rättigheterna är garanterade i EU-länderna och överallt där EU-lagstiftningen tillämpas. De omfattar människans värdighet, yttrandefrihet och föreningsfrihet, rätten till likabehandling, asylrätt och rätten till en rättvis rättegång.

Dessutom omfattar stadgan särskilda rättigheter som är kopplade till EU-medborgarskapet i enlighet med EU-fördragen och som garanterar EU-medborgarna följande:

Skyddet av de grundläggande rättigheterna säkerställs också genom särskilda EU-lagar som dataskyddsförordningen, lagstiftning som syftar till att förebygga diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, och lagar som skyddar visselblåsare och brottsoffer.

EU säkerställer också skyddet av de grundläggande rättigheterna genom särskilda politiska åtgärder och nära samarbete med EU-länderna och civilsamhället, exempelvis om hatbrott och hatpropaganda, jämställdhet och diskriminering, civilrätt och straffrätt, digitaliseringen av rättsväsendet, skydd av personuppgifter, rättsstatsprincipen, barnets rättigheter samt konsumenters rättigheter.

EU:s lagstiftningsarbete och politiska arbete på området grundläggande rättigheter stöds av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

EU arbetar för att uppnå en jämlikhetsunion. Det ska ske med hjälp av ett antal strategier som utmanar stereotyper och skapar villkor som ger alla möjlighet att delta fullt ut och fritt i det europeiska samhället.

EU främjar och försvarar också universella värden globalt. Under 2021 lanserade EU det globala programmet för mänskliga rättigheter och demokrati, till ett värde av 1,5 miljarder euro, mellan 2021 och 2027. EU har också infört ett globalt system för människorättsliga sanktioner. Det gör det möjligt att lättare komma åt dem som är ansvariga för allvarliga kränkningar globalt.

Mars 2022

Rättsliga frågor och rättsstatsprincipen

EU arbetar för att säkerställa enhetlig tillämpning av EU-lagstiftningen, lösa medborgarnas gränsöverskridande rättsliga problem och främja och upprätthålla rättsstatsprincipen.

EU strävar efter att skapa ett rättsligt område där invånarna och företagen kan lösa rättsliga problem i andra EU-länder på samma sätt som hemma. Med ett gränslöst och sammanhängande gemensamt rättsligt område kan vi se till att medborgarna ges en uppsättning rättigheter och får tillgång till rättslig prövning i hela EU.

Vad gör EU?

EU:s medborgare kan bo, studera, arbeta och göra affärer var som helst i EU. Detta innebär att de kan komma i kontakt med de rättsliga myndigheterna i ett annat EU-land.

EU strävar efter att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan domstolar och myndigheter i EU-länderna, så att de erkänner varandras rättsliga beslut. Detta är särskilt viktigt i civilrättsliga mål i frågor som skilsmässa, underhåll och vårdnad om barn.

Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) underlättar samarbetet mellan nationella rättsliga myndigheter för att bekämpa allvarliga brott som korruption, terrorism, drogsmuggling och droghandel. Den europeiska arresteringsordern har till exempel ersatt långdragna utlämningsförfaranden för att återsända misstänkta eller dömda brottslingar till det land där de kommer att ställas inför rätta eller har dömts. Samtidigt syftar EU:s strategi för brottsoffers rättigheter till att säkerställa att alla brottsoffer i EU får det stöd och skydd de behöver.

Europeiska unionens domstol ser till att EU-rätten tillämpas på samma sätt i alla medlemsländer. EU arbetar för att EU:s rättssystem ska moderniseras, så att rättssystemen håller jämna steg med den digitala omvandlingen och det blir lättare och går snabbare att få tillgång till rättslig prövning. Genom resultattavlan för rättskipningen i EU kan man följa utvecklingen och hitta uppgifter om rättssystemens effektivitet, kvalitet och oberoende i alla medlemsländer, medan e-juridikportalen erbjuder en enda kontaktpunkt för alla rättsliga frågor.

Rättsstatsprincipen – ett av EU:s grundläggande värden – innebär att rättssystemen ska vara oberoende och effektiva och erbjuda tillräckligt rättsligt skydd för alla i EU. Detta är nödvändigt för att alla andra värden ska skyddas och är avgörande för att EU ska fungera. Den garanterar tillämpningen av EU-lagstiftningen och den inre marknadens effektivitet samt främjar ömsesidigt förtroende, vilket möjliggör ett företagsvänligt klimat.

EU samarbetar med medlemsländerna för att upprätthålla och stärka rättsstatsprincipen genom rättsstatsmekanismen och tekniskt och ekonomiskt stöd för rättsliga reformer.

Mars 2022

Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s värdegrunder, och togs upp redan 1957 i Romfördraget. EU fortsätter att motverka könsdiskriminering och arbeta för verklig jämställdhet.

Trots att kvinnor i EU borde kunna åtnjuta jämställdhet, egenmakt och säkerhet är de fortfarande överrepresenterade i låglönesektorer och underrepresenterade i chefspositioner inom politik och affärsliv, och de tjänar i genomsnitt 13 % mindre än män. Könsrelaterat våld och trakasserier är också fortfarande vanligt.

Video:

Vad gör EU?

EU:s arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män utgår från jämställdhetsstrategin för 2020–2025. Målet med strategin är att få ett slut på könsrelaterat våld, utmana könsstereotyper, minska klyftan mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden och främja könsbalans inom beslutsfattande och politik. Strategin är ett resultat av de senaste årtiondenas EU-initiativ om jämställdhet.

För att införliva principen om lika lön för lika arbete, som är en av grundprinciperna i Romfördraget, har kommissionen föreslagit åtgärder för insyn i lönesättningen, t.ex. skyldigheter för stora företag att rapportera löneskillnader mellan könen. Arbetstagarna kommer också att få rätt till ersättning vid lönediskriminering.

Våld mot kvinnor är en av de mest ihållande formerna av könsbaserad diskriminering i Europa. Kommissionen har föreslagit nya EU-omfattande regler för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer, vilka syftar till att straffa förövarna och säkerställa bättre skydd för kvinnor, även på nätet. Alla EU:s medlemsländer och EU har undertecknat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (Istanbulkonventionen).

EU arbetar också för att hjälpa kvinnor att krossa glastaket inom politik och affärsliv, och att främja kvinnors deltagande i den digitala sektorn. Kommissionen arbetar särskilt för att förbättra könsfördelningen i bolagsstyrelser hos EU:s största börsnoterade företag.

Men livet handlar inte bara om jobb och pengar. Genom direktivet om balans mellan arbete och privatliv, som trädde i kraft i juli 2019 och som medlemsländerna skulle införliva senast i augusti 2022, införs nya rättigheter för att bidra till en jämnare fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män. Det omfattar pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig, tillsammans med flexibla arbetsformer för föräldrar och anhörigvårdare.

EU har som mål att förbättra livet för flickor och kvinnor i hela världen genom EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet. Den främjar jämställdhetsfrågor i unionens yttre åtgärder, t.ex. på områden som utvecklingssamarbete och handelsförhandlingar. EU har också gått i bräschen för förhandlingar om införande av jämställdhetsmål i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Mars 2022

Rasism och jämlikhet

EU strävar efter att alla ska kunna åtnjuta sina grundläggande rättigheter och friheter och kunna delta i samhället på lika villkor, oavsett ursprung.

Även om diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung är förbjudet i EU, förekommer ändå rasism och rasdiskriminering. EU arbetar för att bekämpa rasism och intolerans på alla fronter.

Vad gör EU?

Genom handlingsplanen mot rasism 2020–2025 och utnämningen av den första samordnaren för antirasism någonsin, ökar EU sina insatser för att hantera rasism och diskriminering.

EU avvisar och fördömer alla former av rasism och intolerans. Handlingsplanen mot rasism innehåller en rad åtgärder för att

  • genom lagstiftning och på andra sätt motverka rasism och rasdiskriminering och se till att EU:s lagstiftning som förbjuder hatpropaganda och hatbrott, även på nätet, verkligen tillämpas,
  • öka åtgärderna mot strukturell rasism,
  • bidra till att låta personer med minoritetsbakgrund i fråga om ras eller etniskt ursprung komma till tals, och sammanföra aktörer på alla nivåer i en gemensam strävan att se till att alla får leva ett liv utan rasism och diskriminering,
  • tillhandahålla finansiering för att skapa inkluderande samhällen och främja tolerans och mångfald,
  • främja mångfald bland kommissionens personal och se till att den blir en inkluderande arbetsplats fri från diskriminering, oavsett ras, etniskt ursprung eller hudfärg.

Ojämlik behandling på grund av ras eller etniskt ursprung, även när det gäller sysselsättning, är förbjudet enligt direktivet om likabehandling oavsett ras, direktivet om likabehandling i arbetslivet och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Politiska strategier har införts för att bekämpa specifika former av rasism. Det gäller exempelvis EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv som syftar till att förebygga alla former av antisemitism, främja judiskt liv och stödja utbildning om och minnet av förintelsen. En annan strategisk ram har införts för att öka jämlikheten för romer.

Direktivet om brottsoffers rättigheter skyddar offer för hatbrott. EU:s strategi för brottsoffers rättigheter (2020–2025) syftar till att säkerställa att alla brottsoffer får stöd och skydd oavsett var i EU brottet äger rum.

EU vill också förebygga och motverka spridningen av näthat samtidigt som man alltid skyddar yttrandefriheten. Uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet från 2016 har gjort det möjligt för användare att anmäla hatpropaganda på nätet och ger plattformarna möjlighet att snabbt granska och ta bort olagligt eller skadligt innehåll.

Mars 2022

Jämlikhet för hbtqi-personer

EU garanterar ett brett spektrum av grundläggande rättigheter för invånarna och skyddar dem mot diskriminering. Det gäller även hbtqi-rättigheter.

Av de EU-invånare som tillfrågades 2019 höll 76 % med om att homosexuella och bisexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella. Hbtqi-personer – homosexuella, bisexuella, transpersoner, icke-binära, intersexpersoner och queera – kan utsättas för diskriminering inom många olika områden, och för hatpropaganda och våld.

Vad gör EU?

Under 2020 antog kommissionen sin första jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer för att hantera diskriminering och öka säkerhet, inkludering och jämlikhet.

Strategin bygger på mer än 20 års insatser på EU-nivå. Sedan 1999 har EU befogenhet att agera vid diskriminering på grund av sexuell läggning. EU-insatserna omfattar följande:

I många länder runt om i världen är samkönade förhållanden fortfarande något brottsligt, och hbtqi-personer får knappt något skydd alls. EU uppmuntrar andra länder att se till att människor inte utsätts för våld eller straffrättsliga påföljder på grund av sin sexuella läggning, könstillhörighet eller könskaraktär.

EU finansierar många projekt på global nivå som syftar till att bekämpa diskriminering, huvudsakligen genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan 2016 har EU stöttat projekt i Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa. År 2018 lanserade EU en ny fond för att stödja aktivister och organisationer i områden där hbtqi-personer är särskilt utsatta för diskriminering.

Mars 2022

Funktionsnedsättning

EU främjar aktiv inkludering och fullt deltagande i samhället och i ekonomin av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor med andra, och skyddar dem från diskriminering och våld.

Omkring 87 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. De har samma rättigheter och grundläggande friheter som alla andra, t.ex. rätten till jämställdhet och icke-diskriminering, och rätten att vara fri från exploatering, våld och övergrepp. EU arbetar för att skapa ett Europa utan hinder som stärker personer med funktionsnedsättning och ger dem möjlighet att till fullo åtnjuta sina rättigheter.

Vad gör EU?

EU och medlemsstaterna är parter i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. EU åtar sig även genom EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och EU-fördragen att främja en politik som hanterar rättigheter och behov hos personer med funktionsnedsättning.

I strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, som är förankrad i FN:s konvention och som utgår från föregångaren och den europeiska pelaren för sociala rättigheter, fastställs konkreta initiativ för att säkerställa att alla med funktionsnedsättning

  • åtnjuter samma rättigheter till fri rörlighet som alla andra – EU-parkeringstillståndet och EU-intyget om funktionsnedsättning (som redan införts på prov i åtta medlemsländer) underlättar det ömsesidiga erkännandet av funktionsnedsättningsgraden och rättigheter i olika EU-länder,
  • har bättre tillgång till arbetsmarknaden genom särskilda åtgärder för att förbättra deras anställningsmöjligheter,
  • lever oberoende, oavsett var eller med vem de väljer att leva – resurscentret AccessibleEU kommer att bidra till att förbättra tillgången till transport, byggnader, information, audiovisuella medier samt audiovisuell kommunikation och teknik,
  • är en del av samhället och ekonomin, och skyddas från diskriminering och våld. Strategin syftar också till att säkerställa lika möjligheter och tillgång till rättslig prövning, utbildning, kultur, idrott och turism.

Under senare år har EU-lagstiftningen och olika EU-initiativ bidragit till att förbättra livet för personer med funktionsnedsättning i Europa. I den europeiska rättsakten om tillgänglighet fastställs bindande krav på tillgänglighet för vissa viktiga produkter och tjänster. Särskilda regler har också införts för att skydda mot diskriminering och säkerställa likabehandling i fråga om anställning och yrkesutövning.

EU är också fast besluten om att öka medvetenheten om de utmaningar som personer med funktionsnedsättning möter varje dag, och om de verktyg som de behöver för att förbättra sina liv. Europeiska dagen för personer med funktionsnedsättning, som firas i början av december varje år, bidrar till att informera den stora allmänheten om funktionsnedsättningar. Varje år delas Access City-priset ut till en stad som har gjort utomordentliga insatser för att bli mer tillgänglig.

Mars 2022

Personer över 50 år

EU arbetar för att hjälpa människor att leva hälsosamma, aktiva och självständiga liv så länge som möjligt. EU kompletterar medlemsländernas insatser på områden som hälsa, sysselsättning och utbildning, och samordnar gemensamma insatser mot epidemier.

Demografiska trender visar att andelen äldre kommer att öka markant i EU under de kommande årtiondena. Kommissionens grönbok om åldrande har startat en debatt om utmaningarna och möjligheterna med Europas åldrande samhälle. EU-länderna hanterar åldrandets konsekvenser genom att förbättra utbildnings- och kompetenssystemen, uppmuntra till längre och mer tillfredsställande yrkesliv och genom att driva på reformer för socialt skydd, t.ex. pensioner och långvarig vård och omsorg.

Vad gör EU?

EU har gjort det olagligt för arbetsgivare att åldersdiskriminera. Det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan ser till att EU-reglerna om jämlikhet och icke-diskriminering tillämpas på ett enhetligt sätt i hela EU.

EU-initiativ som den europeiska kompetensagendan, kompetenspakten och handlingsplanen för digital utbildning bidrar till att förbereda människor för ett föränderligt arbetsliv. Projekt som finansieras genom Europeiska socialfonden+ hjälper varje år miljontals invånare att skaffa sig ny kunskap och hitta bättre jobb.

Det är aldrig för sent att lära sig nya saker för att gå vidare i karriären eller för att utvecklas som person. Via Erasmus+ finns ett brett spektrum av möjligheter tillgängliga för personer över 50 år – från arbetsplatsförlagt lärande till EU-finansierade projekt.

EURES, den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet, hjälper personer som söker jobb i ett annat medlemsland, samtidigt som EU-reglerna underlättar samordningen av nationella sociala trygghetssystem och skyddar rättigheterna för dem som flyttar eller pensionerar sig inom Europa.

Ett nytt frivilligt pensionssystem, den paneuropeiska privata pensionsprodukten (PEPP-produkten), ger nu människor större valmöjligheter och gör det möjligt för dem att fortsätta spara i samma produkt även om de flyttar till ett annat EU-land. Vart tredje år offentliggör kommissionen en rapport om de nuvarande och framtida åldersinkomsternas tillräcklighet i medlemsländerna. Genom strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 bidrar EU till att hantera brister i det sociala skyddet (t.ex. vad gäller pensionsfonder) för personer med funktionsnedsättning.

EU verkar på många olika områden t.ex. genom att främja en hälsosam livsstil, stödja mer ändamålsenliga och mer hållbara hälso- och sjukvårdstjänster, förebygga sjukdomar och utöka arbetet för att bekämpa cancer.

EU ger ekonomiskt stöd till icke-statliga organisationer som främjar rätten till rättvis behandling och arbetar för att motverka åldersdiskriminering, bl.a. genom AGE Platform Europe.

Mars 2022

Den digitala ekonomin och det digitala samhället

EU arbetar för att 2020-talet ska bli ett digitalt decennium. Målet är en digital teknik som fungerar för alla, ett klimatneutralt samhälle 2050 och en ledande ställning för EU i den digitala ekonomin.

Den digitala tekniken har aldrig varit viktigare i våra liv än nu. Under coronapandemin har tekniken hjälpt människor att hålla kontakten, företagen att arbeta och elever och studenter att fortsätta sin utbildning. Tekniken bidrar också till ett bättre klimat, bland annat genom smarta energi- och transportsystem.

Video:

Vad gör EU?

Grunden för den digitala omställningen har redan lagts. EU har till exempel arbetat för

EU har föreslagit en digital strategi för att få fram digitala lösningar som gynnar människorna, företagen och planeten. Strategin har tre viktiga mål: teknik som fungerar för människor, en rättvis och konkurrenskraftig ekonomi och ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle.

Kommissionen har föreslagit omfattande regler för digitala plattformar för att skydda EU-invånarnas grundläggande rättigheter på nätet, få bort skadligt innehåll och främja innovation. Strategin omfattar också it-säkerhet, digitalisering, digital utbildning och demokrati. Den föreslagna digitala kompassen omsätter EU:s vision för 2030 i konkreta mål. Att skydda EU:s värden och människors grundläggande rättigheter och säkerhet är ett centralt inslag.

Programmet för ett digitalt Europa har en budget på över 7,5 miljarder euro mellan 2021 och 2027 och ska öka satsningarna på superdatorer, artificiell intelligens och digitala färdigheter. Programmet ska också bidra till en bred användning av digital teknik i hela ekonomin och samhället, bland annat genom nav för digital innovation.

Andra program som stöder den digitala omställningen är Horisont Europa för stöd till forskning och teknisk utveckling och Fonden för ett sammanlänkat Europa när det gäller stöd till digitala nät. Inom ramen för återhämtningsfonden NextGenerationEU ska medlemsländerna dessutom anslå 20 % av stödet från faciliteten för återhämtning och resiliens till den digitala omställningen.

Mars 2022

Ett säkrare internet

EU har bland de strängaste dataskydds- och integritetsreglerna i världen. De ska garantera ett säkert och rättvist internet för privatpersoner och företag och skydda människor, särskilt barn, mot olagligt och skadligt innehåll.

Antalet nättjänster har ökat snabbt de senaste åren, vilket innebär många fördelar för konsumenterna men också potentiella nya risker. Därför arbetar EU för att se till att lagstiftningen håller jämna steg med digitaliseringen och att det som är olagligt i den fysiska världen också är det på internet.

Video:

Vad gör EU?

Skyddet av personuppgifter och integritet är grundläggande rättigheter i EU som länge har haft stränga dataskydds- och integritetsnormer. EU-lagstiftningen ger människor rättigheter när det gäller skydd av personuppgifter och konfidentialitet vid kommunikation, och organisationer som behandlar personuppgifter måste följa reglerna. I den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR) finns flera rättigheter, t.ex. rätten att bli bortglömd.

EU leder också arbetet med att göra den digitala världen till en säker plats. Strategin för cybersäkerhet ska stärka EU:s kollektiva resiliens mot it-hot och bidra till att garantera att privatpersoner och företag får tillgång till tillförlitliga digitala tjänster och verktyg.

För att skydda EU:s värden och demokratiska system motverkar kommissionen spridningen av desinformation och felaktig information med hjälp av olika initiativ. Det gäller bland annat handlingsplanen och uppförandekoden mot desinformation, handlingsplanen för demokrati och det europeiska observatoriet för digitala medier.

EU:s uppförandekod mot olaglig hatpropaganda på nätet ska se till att förfrågningar om att ta bort rasistiskt och främlingsfientligt innehåll behandlas snabbt. Företag som Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat har förbundit sig att behandla de flesta av förfrågningarna inom högst 24 timmar och att vid behov ta bort innehållet.

Det viktigaste är att barn känner sig säkra på nätet. EU:s strategi för ett bättre internet för barn har påverkat de nationella strategierna i de flesta EU-länder och bidragit till att fastställa ett globalt riktmärke för barns skydd och egenmakt på nätet. Det EU-finansierade nätverket av centrum för ett säkrare internet bidrar till att öka kunskapen om säkerhet på nätet och främja barns deltagande. Enligt nya regler om audiovisuella medietjänster måste videodelningsplattformar på nätet vidta åtgärder för att begränsa barns tillgång till skadligt innehåll, medan den föreslagna rättsakten om digitala tjänster innehåller särskilda skyldigheter för att hantera stora risker mot barns välbefinnande. Kommissionen har också lagt fram en strategi för effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn.

Mars 2022

Medborgare och demokrati

EU uppmuntrar öppenhet och demokratiskt deltagande i ett rättvist europeiskt politiskt system och främjar medborgarnas aktiva medverkan i EU:s beslutsprocess.

EU styrs utifrån principen om representativ demokrati. På EU-nivå företräds medborgarna direkt i Europaparlamentet, medan medlemsländerna företräds i Europeiska rådet och ministerrådet. EU arbetar för att skydda demokratin i EU, främja fria och rättvisa val och upprätthålla EU-medborgarnas rösträtt och valbarhet.

Video:

Vad gör EU?

2019 var deltagandet i valet till Europaparlamentet det högsta på 20 år (över 50 %), vilket tyder på ett sunt demokratiskt deltagande och visar EU-medborgarnas önskan att göra sina röster hörda.

Konferensen om Europas framtid inleddes som en del av EU:s åtagande att lyssna på medborgarna och ge dem större inflytande över vad EU gör och hur det påverkar dem. Detta årslånga initiativ skapade unika möjligheter för EU-medborgarna att dela med sig av sina idéer och förväntningar genom en rad olika medborgarledda debatter och diskussioner.

EU-medborgarna kan bidra till EU:s beslutsprocess på flera sätt. På webbplatsen Kom med synpunkter kan medborgare och företag yttra sig om nya politiska initiativ på EU-nivå och EU:s befintliga lagstiftning. Samtidigt gör det europeiska medborgarinitiativet det möjligt för medborgarna att uppmana kommissionen att föreslå lagstiftning på områden som faller inom EU:s ansvarsområde så snart ett initiativ lyckas samla in minst en miljon underskrifter från minst sju medlemsländer. Genom medborgardialogerna har EU-invånarna möjlighet att ställa frågor till EU-politiker, lämna kommentarer och berätta hur EU:s politik påverkar dem.

Handlingsplanen för demokratin i Europa syftar till att stärka demokratin och medborgarnas egenmakt i EU genom åtgärder för att främja fria och rättvisa val, bekämpa desinformation och stärka mediefriheten. Inom detta område har kommissionen lagt fram konkreta åtgärder för att förbättra säkerheten för journalister och mediearbetare och skydda dem från munkavleprocesser.

Kommissionen har föreslagit nya regler för att öka insynen i betald politisk reklam, som under de senaste åren har blivit allt viktigare i kampanjerna i EU. Kommissionen har också föreslagit en uppdatering av de nuvarande EU-reglerna om finansiering av politiska partier i EU och rösträtt och valbarhet för EU-medborgare bosatta i ett annat EU-land än det där de är medborgare. Vart tredje år rapporterar kommissionen om framstegen på vägen mot ett verkningsfullt EU-medborgarskap och nya prioriteringar för de kommande åren när det gäller EU-medborgarnas rättigheter.

Mars 2022

EU-budgeten

I EU-budgeten finns de resurser som EU behöver för att genomföra sin politiska agenda. Genom att samla resurser på EU-nivå uppnår medlemsländerna mer än om de agerar på egen hand och kan bättre hantera gränsöverskridande utmaningar, som klimatförändringar och covid-19-pandemin.

EU-budgeten består av långsiktiga planer och omfattar en period på sju år. Parlamentet och EU-länderna i rådet beslutar om budgeten för varje år utifrån ett förslag från kommissionen. Den årliga budgeten för 2022 var på cirka 170 miljarder euro, vilket är en ansenlig summa i absoluta tal, men som endast motsvarar cirka 1 % av bruttonationalprodukten i EU-länderna under ett år. Mindre än 7 % går till EU:s förvaltning.

EU-budgeten finansieras huvudsakligen genom tullar, momsbaserade bidrag, bidrag som bygger på icke återvunnet plastavfall och ländernas EU-avgift, som också kallas för det BNI-baserade bidraget. För att bekämpa missbruk av EU-pengar genomför Europeiska byrån för bedrägeribekämpning oberoende utredningar av korruption, bedrägeri och annan olaglig verksamhet som berör EU-medel. Byrån utvecklar också strategier för bedrägeribekämpning för kommissionen.

Vad gör EU?

EU-budgeten har varit av största vikt för Europas insatser mot covid-19-krisen, med ett investeringspaket på 2 biljoner euro. Paketet består av EU:s långsiktiga budget för 2021–2027 på 1 211 miljarder euro, plus ytterligare 807 miljarder euro från NextGenerationEU, ett tillfälligt instrument för att bidra till återhämtningen. Medel från paketet används för att stödja Europas ekonomiska återhämtning och styra omställningen mot ett modernt, hållbart och motståndskraftigt EU. För att finansiera NextGenerationEU lånar EU upp medel på kapitalmarknaderna. De lånade beloppen kommer att betalas tillbaka långsiktigt fram till 2058. För att hjälpa till med återbetalningarna ser EU över möjligheterna att införa nya inkomstkällor till EU-budgeten.

Exempelvis gjorde medel från EU-budgeten det möjligt för EU att ingå förköpsavtal med läkemedelsföretag om covid-19-vacciner. EU kunde på så sätt säkra nära 4,2 miljarder vaccindoser.

På grund av Rysslands invasion av Ukraina mobiliserades EU-budgeten under 2022 för att ge katastrofbistånd, stödja vid EU:s gränser och i EU-länderna samt lindra krigets humanitära konsekvenser.

Mars 2022

Migration och asyl

EU:s migrations- och asylpolitik innebär att EU lättare kan hantera migrationsfrågor på ett effektivt sätt.

EU arbetar för att bekämpa irreguljär migration och människosmuggling, att rädda liv och säkra EU:s yttre gräns, men samtidigt attrahera nya talanger och kompetenser.

Tack vare de åtgärder som vidtagits av EU för att kontrollera den yttre gränsen och hantera migration har antalet irreguljära inresor minskat med nästan 90 % sedan 2015.

Vad gör EU?

Kommissionens förslag från 2020 till en ny pakt om migration och asyl bygger på de framsteg som gjorts sedan 2016. Genom pakten kommer ett effektivt system att införas för att hantera migration och irreguljära inresor, även i kristider. Den nya ramen kommer att säkerställa rättvis fördelning av ansvar och solidaritet mellan medlemsländerna, samtidigt som den skapar säkerhet för enskilda sökande.

Genom pakten säkerställs att de personer som verkligen behöver hjälp får rätt att stanna i EU, samtidigt som den första EU-strategin för frivilligt återvändande och återanpassning ska hjälpa dem som inte har rätt att stanna i EU att frivilligt återvända till och ta vara på möjligheter i hemlandet.

En ny politik för laglig migration syftar till att attrahera människor med nya kompetenser och talanger som kan gynna EU:s ekonomi, till att stärka samarbetet med länder utanför EU och förbättra den övergripande migrationshanteringen på lång sikt.

Det är viktigt att människor som kommer till Europa integreras och inkluderas, inte bara för deras egen skull, utan även för lokalsamhällena, för samhällets långsiktiga välgång och för en stabil ekonomi. Även om integrationspolitiken huvudsakligen är medlemsländernas ansvar, vidtar EU nu fler åtgärder inom detta område. Handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027 avser inkludering av alla genom bättre tillgång till jobb, hälso- och sjukvård, bostäder samt utbildning.

Att utöka insatser mot migrantsmuggling är en gemensam utmaning för EU, medlemsländerna och partnerländerna. Sedan 2015 har fler än 650 000 liv räddats till havs genom EU:s och medlemsländernas insatser. Den förnyade EU-handlingsplanen mot smuggling av migranter innehåller åtgärder för att i samarbete med partnerländerna bekämpa och förebygga smuggling.

EU ska vara en fristad för människor som flyr från förföljelse eller allvarlig skada i sitt hemland. EU agerade snabbt till följd av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 för att kunna erbjuda omedelbart stöd till människor som flyr kriget, bl.a. tillfälligt skydd i EU. Systemet för tillfälligt skydd ger människor rättigheter som t.ex. uppehållstillstånd, tillträde till arbetsmarknaden, tillgång till bostad, hälso- och sjukvård samt utbildning för barn.

Mars 2022

Schengenområdet

EU är ett område utan gränskontroller för mer än 425 miljoner människor i 26 länder samt för personer från länder utanför EU som bor i EU eller som besöker EU som turister, utbytesstudenter eller för affärsändamål.

Tack vare Schengenavtalet har kontrollerna vid flera av EU:s inre gränser successivt avskaffats. I dag bor nästan 1,7 miljoner människor i ett Schengenland och arbetar i ett annat, samtidigt som 3,5 miljoner människor reser mellan Schengenländer varje dag. Schengenområdet bidrar också till en väl fungerande inre marknad och möjliggör fri rörlighet för varor och tjänster.

Video:

Vad gör EU?

Sedan 1985 har Schengenområdet utökats till att omfatta de flesta EU-länder (utom Bulgarien, Cypern, Irland, Kroatien och Rumänien) samt fyra länder utanför EU (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz).

Avskaffandet av inre gränskontroller får dock inte ske på bekostnad av säkerheten. Eftersom inga kontroller görs vid de inre gränserna har Schengenländerna gått samman för att förbättra säkerheten genom förstärkta kontroller vid de yttre gränserna på grundval av gemensamma regler.

Operativt samarbete mellan medlemsländernas brottsbekämpande myndigheter är avgörande för att garantera säkerheten i EU. Ett av de främsta verktygen är Schengens informationssystem, som används för att utbyta uppgifter i realtid om efterlysta och försvunna personer och föremål.

EU införde 2017 nya regler för att med hjälp av relevanta databaser förstärka kontrollen av alla människor, även EU-medborgare, som passerar de yttre gränserna, för att se till att de inte utgör ett hot mot den inre säkerheten eller den allmänna ordningen. I slutet av 2023 kommer ett nytt system att ha införts för att förhandskontrollera resenärer som reser in från länder utanför EU, men som inte behöver visum för att besöka Schengenområdet. EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) kommer också att gälla för Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien. Det kommer att bidra till att åtgärda brister vad gäller säkerhetsinformation utan att skapa förseningar för resenärer vid gränserna.

De föreslagna nya reglerna bygger på lärdomar som dragits av covid-19-pandemin. Syftet är att se till att kontroller vid de inre gränserna endast införs som en sista utväg. Med reglerna införs också gemensamma verktyg för effektivare förvaltning av de yttre gränserna i händelse av en folkhälsokris.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) spelar en viktig roll för att skydda EU:s yttre gränser och hantera migration. Den första utplaceringen av byråns nya stående styrka inleddes den 1 januari 2021. Den kommer att ha full kapacitet med 10 000 anställda senast 2027.

Mars 2022

Inrikes frågor och invånarnas säkerhet

EU arbetar för att säkerställa trygghet och säkerhet för alla i EU – både i den fysiska och digitala världen samt i alla delar av samhället.

EU:s invånare ska kunna lita på att både deras frihet och säkerhet skyddas, var de än befinner sig i EU. EU:s medlemsländer, organ och andra partner samarbetar för att säkerställa invånarnas säkerhet, hantera hot och bekämpa brott, samtidigt som EU inför strategier och verktyg för att underlätta och förbättra detta samarbete.

Vad gör EU?

Den nya strategin för EU:s säkerhetsunion för perioden 2020–2025 är inriktad på tre prioriterade områden:

  • Bekämpa organiserad brottslighet och människohandel.
  • Motverka terrorism och radikalisering.
  • Bekämpa cyberbrottslighet.

Den organiserade brottsligheten medför enorma kostnader för offren och för ekonomin, och kostar samhället uppskattningsvis 218–282 miljarder euro varje år. Åtgärder för att stärka EU:s insatser på detta område omfattar t.ex. en ny EU-strategi mot organiserad brottslighet, EU:s narkotikastrategi för 2021–2025, EU:s handlingsplan mot olaglig handel med skjutvapen samt EU:s strategier för att bekämpa människohandel och bekämpa sexuella övergrepp mot barn.

Med den nya agendan för terrorismbekämpning siktar kommissionen på att intensifiera kampen mot terrorism genom att bättre förutse, förhindra, skydda mot och reagera på terroristhot. Ett paket med lagstiftningsförslag syftar till att stärka EU:s regler för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering. EU arbetar också för att förebygga radikalisering. Från och med den 7 juni 2022 är internetföretag skyldiga att avlägsna terrorisminnehåll från nätet inom en timme från mottagandet av en avlägsnandeorder från nationella myndigheter.

Europeiska unionens byrå för brottsbekämpning (Europol) hanterar alla aspekter av brott och terrorism, och samarbetar med partnerländer utanför EU och med internationella organisationer. Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) underlättar samarbetet mellan nationella rättsliga myndigheter för att bekämpa allvarlig organiserad brottslighet, medan den europeiska arresteringsordern har ersatt långdragna utlämningsförfaranden för att skicka tillbaka misstänkta eller dömda personer till det land där de ska ställas inför rätta eller tidigare har dömts.

EU bekämpar alla aspekter av cyberbrottslighet. Den nya EU-strategin för cybersäkerhet syftar till att säkerställa att alla invånare och företag fullt ut kan ta del av säkra och tillförlitliga tjänster och digitala verktyg, samtidigt som EU:s cybersäkerhetsakt stärker EU:s försvar mot storskaliga, gränsöverskridande cyberbrott.

När det gäller att stärka EU:s externa gränser är alla berörda parter engagerade i denna uppgift, däribland den förstärkta Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och tullunionen. Tack vare att EU:s informationssystem kan utbyta data och dela information kommer kontroller vid externa gränser att bli effektivare.

Mars 2022

Utbildning

EU bidrar till att förbättra utbildningskvaliteten genom att främja och stödja samarbete mellan medlemsländer och komplettera nationella åtgärder. Erasmus+ ger människor i alla åldrar möjlighet att studera, praktisera, få arbetslivserfarenhet och delta i utbyten.

Investeringar i utbildning är avgörande för människors framtid. EU och medlemsländerna arbetar för att förbättra utbildningsresultaten, minska antalet unga med högst grundskoleutbildning, åtgärda kompetensbrister och säkerställa att alla i EU kan dra nytta av fördelarna med den gröna och den digitala omställningen.

Vad gör EU?

EU-länderna ansvarar för sina egna utbildningssystem, men EU hjälper dem att erbjuda utbildning av hög kvalitet genom utbyte av god praxis och genom att fastställa mål och standarder samt tillhandahålla finansiering och sakkunskap.

EU arbetar för att skapa ett europeiskt område för utbildning som ska få bort hinder för lärande och förbättra tillgången till bra utbildning för alla. Initiativet omfattar alla utbildningsnivåer och är inriktat på följande:

  • Förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet.
  • Stödja lärare, utbildare och skolledare.
  • Främja utvecklingen av digitala färdigheter för alla.
  • Uppmuntra satsningar på grön utbildning.
  • Öka samarbetet med länder runt om i världen.

Handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027) bygger vidare på erfarenheterna från covid-19-pandemin och syftar till att främja digital kompetens och hjälpa medlemsländerna att samarbeta för att anpassa sina utbildningssystem till den digitala tidsåldern. Den europeiska kompetensagendan syftar samtidigt till att hjälpa människor att förvärva de färdigheter de behöver på en föränderlig arbetsmarknad och fastställer ambitiösa mål för kompetensutveckling och omskolning till 2025.

Erasmus+, EU:s program för utbildning, ungdomar och idrott, stöder utbyten och lärande för alla. Erasmus+ har en total budget på mer än 28 miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som det förra programmet, och kommer att bidra till att mer än tio miljoner människor kan gå en utbildning, få arbetslivserfarenhet eller arbeta som volontär i ett annat land under perioden 2021–2027. Initiativet DiscoverEU, som nu är en del av Erasmus+, ger artonåringar möjlighet att utforska EU med ett gratis resekort. Initiativet har redan gett mer än 130 000 ungdomar chansen att lära sig mer om europeisk kultur och historia, få nya vänner och förbättra sina språkkunskaper.

Eures riktade utbytesprojekt hjälper personer över 18 år att hitta jobb, utbildning eller praktik i ett annat medlemsland. Europass-initiativet gör det lättare för arbetstagare att söka arbete utomlands genom att de kan presentera sina meriter och kvalifikationer i ett europeiskt standardformat.

Mars 2022

Ungdomsfrågor

Med sin ungdomspolitik och sina ungdomsprogram vill EU ge unga människor fler möjligheter till utbildning och sysselsättning och se till att de kan delta fullt ut på alla områden i samhället.

Genom ungdomspolitiken stöder och kompletterar EU medlemsländernas insatser, exempelvis på områden som utbildning och sysselsättning, och främjar samarbete mellan dem.

Vad gör EU?

EU:s ungdomsstrategi är grunden för EU:s ungdomspolitiska samarbete fram till 2027. Syftet är att

  • stödja ungdomars personliga utveckling och utrusta dem med kunskaper som de kan ha nytta av i livet,
  • uppmuntra ungdomar att bli aktiva medborgare och arbeta för positiva förändringar med utgångspunkt i EU:s värden och en europeisk identitet,
  • förbättra de politiska beslut som påverkar ungdomar inom alla sektorer, särskilt sysselsättning, utbildning, hälsa, sjukvård och social inkludering, samt
  • bidra till att utrota fattigdom och alla former av diskriminering bland ungdomar och främja deras sociala inkludering.

Ungdomarna står i centrum för all EU:s politik, från NextGenerationEU och den europeiska gröna given till Europas digitala decennium. 2022 utsågs till Europaåret för unga, med målet att hylla, stödja och engagera ungdomarna, särskilt dem med begränsade möjligheter.

EU har många program och initiativ för att hjälpa ungdomar att bidra mer aktivt till samhället och få erfarenhet av att uppleva livet i andra länder.

Erasmus+ är EU:s program för att stödja utbildning, ungdomsverksamhet och idrott i Europa. Programmet har en budget på över 28 miljarder euro för perioden 2021–2027 och ska ge över 10 miljoner människor möjlighet att förvärva kunskaper och färdigheter genom erfarenheter från andra länder. Det kan gälla studier, praktik, lärlingsutbildning, utbyten, undervisning, ungdomsarbete eller idrott.

Ungdomsgarantin stöder ungdomssysselsättning genom att säkerställa att alla under 30 år ska få ett erbjudande om jobb, lärlingsutbildning, praktik eller fortbildning inom fyra månader efter att de har blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning. Det nya initiativet Alma (Aim, Learn, Master, Achieve) ska stödja mindre gynnade ungdomar genom att ge dem arbetslivserfarenhet i ett annat medlemsland.

Det nya programmet Europeiska solidaritetskåren, med en budget på över 1 miljard euro för perioden 2021–2027, ger ungefär 270 000 ungdomar möjlighet att arbeta med samhällsutmaningar och humanitära utmaningar som volontärer i hemlandet eller utomlands.

Europeiska ungdomsportalen finns information om möjligheter som initiativet DiscoverEU och EU:s ungdomsdialog, där beslutsfattare kan diskutera med ungdomar i frågor som är viktiga för dem.

Europeiska ungdomsveckan arrangeras vartannat år, växelvis med det europeiska ungdomsevenemanget.

Mars 2022

Kultur, media och idrott

EU arbetar för att bevara det europeiska kulturarvet och göra det tillgängligt för alla. EU stöder konsten och hjälper de kulturella och kreativa näringarna att blomstra genom programmet Kreativa Europa. Idrotten främjas genom programmet Erasmus+.

Kultur och kreativitet spelar en central roll i det europeiska projektet och i EU:s kulturpolitik. Europas rika kulturarv och dynamiska kulturella och kreativa sektorer är oerhört berikande och ger miljontals människor glädje och en känsla av identitet.

Idrott och motion är en viktig del av livet för miljontals EU-invånare. Förutom att idrotten bidrar till att förbättra hälsa och välbefinnande kan den bidra till hanteringen av frågor som rasism, social utestängning och bristande jämställdhet.

Vad gör EU?

EU vill skydda det europeiska kulturarvet och den kulturella mångfalden och ta vara på de kulturella och kreativa industriernas bidrag till ekonomin och samhället. EU:s politik syftar också till att möta gemensamma utmaningar och uppmuntra innovation inom kultursektorn. Den nya europeiska agendan för kultur innehåller konkreta åtgärder för att ta vara på kulturens hela potential.

Programmet Kreativa Europa, som har en budget på 2,4 miljarder euro för perioden 2021–2027, syftar till att stärka EU:s kulturella och kreativa sektorer och stödja deras återhämtning från covid-19-pandemin. Kreativa Europa främjar också initiativ såsom EU:s priser för kulturarv, arkitektur, litteratur och musik, det europeiska kulturarvsmärket samt de europeiska kulturhuvudstäderna. Dess programområde Media stöder utveckling, distribution och marknadsföring av audiovisuella verk, inklusive filmer, serier, videospel och immersivt innehåll. EU:s audiovisuella politik och mediepolitik syftar till att stärka den europeiska audiovisuella sektorn och främja tillgången till innehåll för invånare i hela EU.

Digital teknik skapar nya möjligheter att bevara och återanvända kulturellt innehåll och göra det tillgängligt för alla målgrupper. Den digitala plattformen Europeana gör det möjligt för människor att utforska det rika kulturarvet från över 4 000 museer, gallerier, bibliotek och arkiv i hela Europa.

EU lägger fokus på idrott för att hålla människor friska, skapa gemenskap samt främja social inkludering och lika möjligheter.

Erasmus+ medfinansierar initiativ som bidrar till att utveckla, dela och genomföra innovativa idéer och metoder för att främja idrott på gräsrotsnivå. 2020 stödde EU 315 projekt för hälsa, social delaktighet och integritet inom idrotten. EU:s idrottspris #BeInclusive belönar organisationer som använder idrott för att öka den sociala delaktigheten för missgynnade grupper, medan den europeiska idrottsveckan uppmuntrar EU-invånarna att vara aktiva i sitt dagliga liv.

3 Hur gör EU för att fatta beslut och vidta åtgärder?

1 VEM ÄR VEM?

Europeiska unionen bygger på rättsstatsprincipen. Det betyder att allt som EU gör bygger på de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länder. Fördragen har förhandlats fram och godkänts av dem och har sedan ratificerats av ländernas parlament eller genom en folkomröstning.

I fördragen fastställs EU:s mål, och de innehåller också regler om EU-institutionernas funktionssätt, hur besluten fattas och hur förhållandet mellan EU och dess medlemsländer ser ut. De ändras varje gång ett nytt medlemsland ansluter sig till EU. Ibland ändras fördragen för att förändra EU-institutionerna och ge EU nya ansvarsområden.

Det senaste ändringsfördraget, Lissabonfördraget, trädde i kraft den 1 december 2009. De tidigare fördragen ingår i den nu gällande konsoliderade versionen, som utgörs av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

På senare tid har har man på EU-nivå enats om fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen, ett mellanstatligt fördrag som kräver att de deltagande länderna fastställer strikta regler för att garantera balanserade offentliga budgetar och som stärker styrningen av euroområdet.

Flera EU-institutioner deltar i beslutsprocessen på EU-nivå, framför allt

De rådgivande organen (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén) och de nationella parlamenten har också denna uppgift.

I allmänhet fastställer Europeiska rådet EU:s politiska dagordning, medan kommissionen föreslår nya lagar som parlamentet och rådet sedan beslutar om att anta. Därefter är det medlemsländerna och den eller de berörda EU-institutionerna som genomför dem.

Europaparlamentet

Europaparlamentet väljs av medborgarna i direkta val vart femte år. Varje medlemsland utser ett antal ledamöter av Europaparlamentet. Mandaten fördelas utifrån befolkningsmängden i varje medlemsland. Parlamentet sammanträder i både Bryssel och Strasbourg. Dess nuvarande talman är Roberta Metsola.

Parlamentsledamöterna ingår i olika politiska grupper samt i utskott som granskar förslag till ny lagstiftning på olika politikområden.

I beslutsprocessen ansvarar parlamentet för följande:

  • Att godkänna, ändra eller förkasta EU-lagar tillsammans med rådet, på grundval av förslag från kommissionen. Parlamentet har lika stort ansvar som rådet har för antagandet av EU:s budget (som föreslås av kommissionen).
  • Att besluta om internationella avtal.
  • Att besluta om en utvidgning av EU.
  • Att välja kommissionens ordförande på förslag av medlemsstaterna och därefter godkänna kommissionens sammansättning.
  • Att granska kommissionens arbetsprogram och begära att kommissionen föreslår lagstiftning.

Parlamentets arbete sker i två steg:

  • Utskotten utarbetar lagstiftning: Parlamentet har 20 utskott och två underutskott, som vart och ett ansvarar för ett visst politikområde. Utskotten granskar lagförslagen, och ledamöterna och de politiska grupperna kan föreslå ändringar eller att den föreslagna lagstiftningen ska förkastas. Dessa frågor diskuteras också inom de politiska grupperna innan de beslutar hur de ska rösta i en viss fråga.
  • Lagstiftningen godkänns, ändras eller förkastas vid plenarsammanträdena, som är när samtliga ledamöter samlas i kammaren för att hålla en slutlig omröstning om den föreslagna lagstiftningen och de föreslagna ändringarna. Plenarsammanträdena hålls normalt i Strasbourg och eventuella extra möten i Bryssel.

Det nionde valet till Europaparlamentet hölls den 23–26 maj 2019. I en direkt omröstning valde medborgarna i de 27 EU-medlemsländerna de 705 parlamentsledamöter som utgör det nuvarande parlamentet. Mer information om resultatet av EU-valet 2019 och hur det nya parlamentet bildades finns på Europaparlamentets webbplats. Nästa val kommer att hållas 2024.

Europeiska rådet

Europeiska rådet har sitt säte i Bryssel och består av EU-ländernas stats- och regeringschefer, kommissionens ordförande och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

I Europeiska rådet samlas EU-ledarna för att fastställa EU:s politiska agenda. Det är den högsta nivån av politiskt samarbete mellan EU-länderna. Europeiska rådet samlas vid toppmöten mellan EU:s ledare (vanligen varje kvartal) och leds av Europeiska rådets ordförande. Ordföranden kan även kalla till extra möten för att ta upp akuta frågor. I juli 2019 valde Europeiska rådet Charles Michel till ordförande för perioden mellan den 1 december 2019 och den 31 maj 2022. Han omvaldes för en andra mandatperiod som sträcker sig mellan den 1 juni 2022 och den 30 november 2024.

Europeiska rådet fattar i allmänhet beslut med enhällighet, och i vissa fall med kvalificerad majoritet.

Europeiska rådet

  • fastställer EU:s allmänna politiska riktning och prioriteringar, men stiftar inga lagar,
  • hanterar komplicerade eller känsliga frågor som inte kan lösas på en lägre mellanstatlig nivå,
  • fastställer EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik mot bakgrund av EU:s strategiska och militära intressen,
  • nominerar och utser personer till vissa höga poster på EU-nivå, såsom kommissionens ordförande och Europeiska centralbankens ordförande.

I varje fråga kan Europeiska rådet

  • uppmana kommissionen att lägga fram ett förslag för att lösa problemet,
  • vidarebefordra frågan till Europeiska unionens råd.

Europeiska unionens råd

Rådet är tillsammans med parlamentet EU:s främsta beslutsfattande organ. Rådets fullständiga namn är Europeiska unionens råd. I rådet träffas ministrar från varje medlemsland för att diskutera, ändra och anta lagar samt samordna den nationella politiken. Ministrarna har befogenhet att fatta beslut som är bindande för det egna landets regering. Ordförandeskapet för rådet roterar mellan EU-länderna var sjätte månad, och ordförandelandet ansvarar för att leda alla möten i rådet och för att fastställa dagordningen för mötena.

Rådet

  • förhandlar om och antar EU-lagar, tillsammans med parlamentet, på grundval av förslag från kommissionen,
  • samordnar EU-ländernas politik,
  • utformar EU:s utrikes- och säkerhetspolitik utifrån Europeiska rådets riktlinjer,
  • ingår avtal mellan EU och andra länder eller internationella organisationer,
  • antar EU:s årliga budget tillsammans med parlamentet.

Olika ministrar deltar i rådet utifrån vilka frågor som diskuteras. Till exempel möts miljöministrarna i miljörådet, formellt "rådet (miljö)". Ministrarna sammanträder flera gånger om året för att fatta beslut om EU, och regeringstjänstemän träffas under hela året för att diskutera de politiska detaljerna.

Beslut måste vanligtvis fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att beslutet måste godkännas av 55 % av medlemsländerna, som tillsammans företräder minst 65 % av EU:s totala befolkning. Vissa frågor, som utrikespolitiska frågor eller skattefrågor, kräver dock att beslut ska fattas med enhällighet (alla medlemsländer röstar för förslaget), och vidare krävs enkel majoritet i förfarandemässiga och administrativa frågor.

Rådet ska inte förväxlas med Europarådet, som inte är någon EU-institution utan en internationell organisation som inrättades för att främja demokrati och skydda mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Europa. Europarådet innefattar 47 europeiska länder, däribland EU-länderna.

Europeiska kommissionen

Europeiska kommissionen är den institution som har huvudansvaret för det löpande arbetet i EU. Kommissionen är den enda EU-institution som kan föreslå lagstiftning (ofta efter en begäran från parlamentet eller rådet), men det är parlamentet och rådet som röstar om förslagen. De flesta anställda vid kommissionen är baserade i Bryssel eller Luxemburg, men kommissionen har också representationskontor i EU-ländernas huvudstäder.

Kommissionen består av ett kommissionskollegium med 27 kommissionsledamöter, en kommissionsledamot från varje EU-land. Den har en ordförande, Ursula von der Leyen, och flera vice ordförande.

När kommissionens ordförande har utsetts utser rådet de 26 övriga ledamöterna i kommissionen i samråd med den nominerade ordföranden. Kollegiet, bestående av de 26 ledamöterna, måste sedan godkännas i sin helhet av parlamentet. Kommissionsledamöterna leder kommissionens politiska arbete under en mandatperiod på fem år. Varje kommissionsledamot ansvarar för ett särskilt politikområde.

Kommissionens personal är motsvarigheten till den offentliga förvaltningen i ett medlemsland. Kommissionen är indelad i avdelningar som kallas generaldirektorat och som kan jämföras med ministerier på nationell nivå.

Kommissionen fattar beslut utifrån kommissionskollegiets kollektiva ansvar. Alla kommissionsledamöter har samma roll och ansvar i beslutsprocessen. De kan inte fatta beslut på egen hand, förutom om de har fått sådan befogenhet i vissa situationer.

Det finns åtta vice ordförande (inklusive tre verkställande vice ordförande och unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik) som har dessa uppdrag utöver sina vanliga ansvarsområden. Vice ordförandena agerar på ordförandens vägnar och samordnar arbetet inom sina ansvarsområden, tillsammans med flera kommissionsledamöter. De politiska riktlinjer som Ursula von der Leyen lade fram i juli 2019 innehåller sex prioriteringar för Europa.

Kommissionen fattar i allmänhet beslut enhälligt, men det kan också hållas omröstningar och då fattas besluten med enkel majoritet där varje kommissionsledamot har en röst. Det behöriga generaldirektoratet tar sedan upp frågan till behandling. Detta görs vanligen i form av utkast till lagstiftningsförslag.

Rådgivande kommittéer

De rådgivande kommittéerna (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén) har en rådgivande roll gentemot parlamentet, rådet och kommissionen. De yttrar sig om förslagen till lagstiftning. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén företräder civilsamhället och Europeiska regionkommittén lokala och regionala myndigheter.

Nationella parlament

De 27 medlemsländernas nationella parlament bidrar till en väl fungerande union genom att granska regeringarna i fråga om EU:s verksamhet. De nationella parlamenten har även ett antal rättigheter, däribland rätten att yttra sig om utkast till lagstiftningsakter.

De nationella parlamenten avger motiverade yttranden till kommissionen när de anser att ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. EU bör endast agera om åtgärderna kommer att vara mer effektiva på EU-nivå än på nationell nivå, med undantag för de situationer eller områden där EU har ensam bestämmanderätt. Om vissa villkor är uppfyllda omprövar kommissionen sitt förslag och förklarar därefter huruvida förslaget kommer att bibehållas, ändras eller dras tillbaka.

Kommissionen för dessutom en ständig politisk dialog med de nationella parlamenten, som avger yttranden om kommissionens lagstiftningsmässiga eller politiska initiativ samt om andra politiska frågor på eget initiativ.

Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken

Europeiska centralbanken (ECB) är en oberoende institution i Ekonomiska och monetära unionen (EMU) som alla EU-länder ingår i. ECB fattar beslut utan att begära eller ta emot instruktioner från regeringar eller andra EU-institutioner. ECB:s främsta syfte är att värna om den monetära stabiliteten i euroområdet genom att säkerställa att konsumentpriserna ökar stabilt och inte för snabbt.

Europeiska investeringsbanken (EIB) är EU:s bank. EIB ägs av medlemsländerna och har till uppgift att bevilja lån till investeringar som stöder unionens mål. EIB är inriktad på att öka EU:s sysselsättnings- och tillväxtpotential och på att stödja klimatåtgärder och EU:s politik utanför EU:s gränser.

EU-byråer

Det finns en rad EU-byråer som bidrar till EU:s arbete. Dessa är separata rättsliga enheter som utför specifika arbetsuppgifter enligt EU-rätten. EU-byråerna arbetar med frågor och problem som påverkar vardagen för de människor som bor i EU. EU-byråernas arbete har stor påverkan eftersom de förser EU-institutionerna och medlemsländerna med särskild kompetens på olika områden, däribland it-säkerhet, livsmedels- och läkemedelssäkerhet, miljöskydd, grundläggande rättigheter och gränssäkerhet.

2 BESLUTSFATTANDE

Olika institutioner deltar i EU:s beslutsprocess, med parlamentet, rådet och kommissionen i spetsen.

Normalt sett är det kommissionen som föreslår nya lagar som sedan antas av parlamentet och rådet. I vissa fall kan rådet göra detta på egen hand.

Kommissionen bedömer den förväntade och faktiska påverkan av politiska åtgärder, lagstiftning och andra viktiga åtgärder, för att säkerställa att EU:s åtgärder uppfyller målen så effektivt som möjligt. Kommissionen främjar allmänhetens och intressenternas deltagande i hela den politiska cykeln, från planering till förslag, genomförande, översyn och senare revidering.

Kommissionen kungör nya lagstiftningsinitiativ och planerade utvärderingar av befintlig lagstiftning genom att offentliggöra inledande konsekvensbedömningar eller färdplaner. De ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser som de föreslagna åtgärderna kan få analyseras och rapporteras i konsekvensbedömningar som publiceras tillsammans med lagstiftningsförslagen.

Vad händer med lagstiftning eller initiativ som redan har trätt i kraft? Så snart som ett initiativ har genomförts under tillräckligt lång tid görs en utvärdering för att kontrollera att resultaten uppfyller vissa standardkriterier. Som en del av detta använder man sig av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) för att undersöka möjligheterna att minska de lagstiftningsmässiga kostnaderna och förenkla den befintliga lagstiftningen.

Det finns flera typer av rättsakter som tillämpas på olika sätt.

  • En förordning är en rättsakt som är direkt tillämplig på och bindande för medlemsländerna. Förordningen behöver alltså inte först införlivas i medlemsländernas nationella lagstiftning, men nationella lagar kan behöva ändras för att de inte ska strida mot förordningen.
  • Ett direktiv är en rättsakt som förbinder medlemsländerna, eller en grupp medlemsländer, att uppnå ett visst mål. Direktiv måste vanligtvis införlivas i nationell lagstiftning för att de ska kunna tillämpas. I ett direktiv anges tydligt vilket resultat som ska uppnås, men det är upp till medlemsländerna att själva bestämma hur detta ska ske.
  • Ett beslut kan rikta sig till medlemsländer, en grupp människor eller till och med enskilda personer. Ett beslut är bindande i sin helhet. Beslut används exempelvis för att reglera föreslagna sammanslagningar mellan företag.
  • Genom rekommendationer och yttranden kan EU-institutionerna framföra en synpunkt till medlemsländerna, och i vissa fall till enskilda personer, men de är inte bindande och ger inte upphov till några rättsliga skyldigheter för den person eller enhet som de riktar sig till.

Varje nytt förslag till EU-rättsakt läggs fram i enlighet med en särskild artikel i ett fördrag, som kallas för förslagets rättsliga grund. Detta avgör vilket lagstiftningsförfarande som måste följas.

De flesta lagar stiftas i enlighet med ett förfarande som kallas för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Ordinarie lagstiftningsförfarande

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet, även kallat medbeslutandeförfarandet, är det vanligaste sättet att lagstifta i EU. Parlamentet och rådet är jämlika i detta förfarande, och de lagar som stiftas är Europaparlamentets och rådets gemensamma rättsakter. Majoriteten av all EU-lagstiftning, t.ex. inom konsumentskydd, miljöskydd och transport, antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I det ordinarie lagstiftningsförfarandet lägger kommissionen fram ett förslag som måste antas av både parlamentet och rådet. När förslaget kommer in fortsätter processen på följande sätt:

Första behandlingen

  • Parlamentet behandlar förslaget i utskotten. Eventuella ändringsförslag till förslaget inges och omröstning hålls i utskotten. Förslaget vidarebefordras därefter till hela Europaparlamentet, som röstar om förslaget (och eventuella ändringar) i plenum.
  • Rådet och medlemsländerna granskar lagstiftningen i detalj. De flesta av dessa diskussioner äger rum i en arbetsgrupp med tjänstemän. Många frågor kan lösas i detta skede, men vissa frågor kan behöva avgöras vid möten mellan behöriga ministrar. Rådet når en politisk överenskommelse om lagstiftningsförslaget, vilket kan ske före eller efter det att parlamentet röstat. När Europaparlamentet har röstat kommer den politiska överenskommelsen att omvandlas till en formell gemensam ståndpunkt. Om rådets gemensamma ståndpunkt skiljer sig från resultatet av omröstningen i parlamentet går lagstiftningsförslaget till en andra behandling i syfte att lösa meningsskiljaktigheterna.
  • Företrädarna för parlamentet och rådet träffas ofta informellt för att försöka komma överens innan de fastställer sin ståndpunkt. Om de är överens kommer rådet att anta samma text som parlamentet och förslaget kan antas. Detta kallas för en överenskommelse vid första behandlingen.

Andra behandlingen

  • Om ingen överenskommelse nås vid första behandlingen, kommer en andra behandling att inledas. Den andra behandlingen följer samma mönster som första behandlingen, men denna gång granskar och röstar parlamentet om de ändringar som föreslagits av rådet, och därefter överväger rådet parlamentets förslag. Den andra behandlingen är en snabbare process än den första, eftersom det endast är skillnaderna mellan parlamentets och kommissionens ståndpunkter som kan behandlas, och flera olika delar av förfarandet är tidsbegränsade.
  • Det är möjligt att parlamentet och rådet kommer överens i det här skedet (överenskommelse vid andra behandlingen). Om de båda institutionerna inte kan komma fram till ett gemensamt beslut överlämnas förslaget till rättsakt till en förlikningskommitté som består av lika många företrädare för parlamentet som för rådet. Det har blivit sällsynt med sådana förlikningsförfaranden. De flesta rättsakter antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet vid första eller andra behandlingen.
  • När man enats om en slutlig text och alla översättningar är färdiga, vidarebefordras lagstiftningen till Europaparlamentet och rådet så att de kan anta den som en rättsakt. Den kommer därefter att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på EU:s officiella språk. I lagstiftningsakten anges när den måste genomföras i medlemsländerna eller när den träder i kraft om det rör sig om en förordning.

Kommissionen kan dra medlemsländer inför domstol och begära att de ska åläggas böter om de inte genomför EU-lagstiftningen. Verkställandet av EU-lagstiftningen sker nästan alltid inom medlemsländerna. Detta kan i vissa fall leda till klagomål om att bestämmelserna genomförs på ett ojämnt sätt i de olika länderna. Vissa beslut ska verkställas direkt på EU-nivå och då framför allt konkurrenslagstiftningen, till exempel beslut i antitrustärenden. Läs mer i del 3 i detta avsnitt: Vem ser till att EU-lagstiftningen följs?

Vem mer rådfrågas?

När beslut fattas inom ett antal politikområden rådfrågar parlamentet, rådet och kommissionen Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (som Christa Schweng är ordförande för).

I frågor av betydelse för regionerna måste parlamentet, rådet och kommissionen rådfråga Europeiska regionkommittén (som Apostolos Tzitzikostas är ordförande för).

Kommittéernas yttranden är inte bindande för EU:s institutioner.

Dessutom kan andra institutioner och organ rådfrågas om ett förslag som faller inom deras intresse- eller expertisområde. Till exempel rådfrågas Europeiska centralbanken vid förslag som rör ekonomiska eller finanspolitiska frågor.

Nationell granskning

De nationella parlamenten får förslagen till lagstiftningsakter samtidigt som parlamentet och rådet. De kan avge yttranden för att säkerställa att besluten fattas på den lämpligaste nivån. De nationella parlamenten kontrollerar att subsidiaritetsprincipen tillämpas korrekt när beslut fattas inom EU och kan avge motiverade yttranden om de anser att principen inte följs.

Medborgarengagemang

Varje EU-medborgare har rätt att göra framställningar till parlamentet på något av de officiella EU-språken, i form av ett klagomål eller en begäran, i frågor som faller inom EU:s verksamhetsområde. Framställningarna granskas av parlamentets utskott för framställningar, som fattar beslut om deras tillåtlighet och ansvarar för att behandla dem.

Medborgarna kan delta direkt i utformningen av EU:s politik genom att kräva att kommissionen ska utarbeta förslag i frågor där EU har behörighet att lagstifta. Sådana förslag kallas för (europeiska) medborgarinitiativ, och de måste få stöd från minst en miljon EU-medborgare från minst sju medlemsländer. Ett minsta antal undertecknare krävs för vart och ett av dessa sju länder.

Medborgarna kan lämna synpunkter på kommissionens initiativ i viktiga skeden av besluts- och lagstiftningsprocessen. Medborgare och intressenter kan bidra på olika sätt via webbportalen Kom med synpunkter.

  • Först presenterar kommissionen ett nytt initiativ eller en utvärdering av befintlig politik eller lagstiftning genom att offentliggöra en inledande konsekvensbedömning eller färdplan. Medborgare och intressenter har fyra veckor på sig att lämna synpunkter, som offentliggörs på samma webbplats.
  • När kommissionen arbetar med nya initiativ eller bedömningar genomförs offentliga samråd via onlineformulär som kan besvaras under tolv veckors tid.
  • Så snart kommissionen har slutfört ett lagstiftningsförslag och ingett det till parlamentet och rådet kan medborgarna lämna synpunkter på nytt. Synpunkter på kommissionens förslag kan lämnas inom åtta veckor, och därefter överlämnas bidragen till parlamentet och rådet så att de kan beaktas i förhandlingarna.
  • Genom plattformen "Kom med synpunkter: Förenkla!" kan medborgarna när som helst lämna förslag till kommissionen på hur befintliga lagar eller politiska strategier kan förenklas och förbättras för att bli mer ändamålsenliga och mindre betungande.

Samordning av medlemsländernas politik, ekonomisk politik som exempel

Inom ramen för Ekonomiska och monetära unionen (EMU) baseras EU:s ekonomiska politik på en nära samordning av medlemsländernas ekonomiska politik. Denna samordning sköts av ekonomi- och finansministrarna, som tillsammans utgör rådet (ekonomiska och finansiella frågor).

Eurogruppen består av ekonomi- och finansministrarna från euroområdets medlemsländer. Gruppen arbetar för att främja ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet i euroområdet.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är EU:s organiserade, överenskomna utrikespolitik, främst inom säkerhet och försvar, diplomati och insatser. Besluten kräver enhällighet bland medlemsländerna i rådet, men så snart man enats kan vissa aspekter senare beslutas om genom omröstning med kvalificerad majoritet. Företrädaren för EU:s utrikespolitik på ministernivå är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionens vice ordförande, för närvarande Josep Borrell Fontelles, som också leder mötena mellan utrikesministrarna.

Internationella avtal

Rådet sluter (dvs. undertecknar formellt) varje år ett antal avtal mellan EU och länder utanför unionen samt mellan EU och internationella organisationer. Dessa avtal kan avse breda områden, såsom handel, samarbete och utveckling, eller specifika områden, såsom textil, fiske, vetenskap, teknik och transporter. Parlamentets godkännande krävs för alla internationella avtal på områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Godkännande av EU:s budget

Parlamentet och rådet beslutar tillsammans om EU:s budget. Om de båda institutionerna inte kan enas följs ett förlikningsförfarande till dess att budgeten kan godkännas. Läs mer i del 4 i detta avsnitt Åtgärder: EU:s budget.

3 VEM SER TILL ATT EU-LAGSTIFTNINGEN FÖLJS?

Europeiska unionens domstol ser till att EU:s lagstiftning tolkas och tillämpas på samma sätt i alla medlemsländer. Domstolen har befogenhet att avgöra rättsliga tvister mellan medlemsländer, EU-institutioner, företag och individer. För att kunna hantera de många tusentals mål som tas emot är EU-domstolen uppdelad i två huvudsakliga organ: domstolen och tribunalen.

Om du som privatperson eller ditt företag har lidit skada till följd av en EU-institutions eller dess personals handlande, eller underlåtenhet att handla, kan du väcka talan i domstolen på två sätt:

  • Indirekt, genom nationella domstolar som kan besluta att överlämna ärendet till EU-domstolen.
  • Direkt till tribunalen, om ett beslut från en EU-institution har påverkat dig direkt och personligen.

Om du anser att myndigheterna i något EU-land har brutit mot EU-rätten kan du använda dig av det officiella klagomålsförfarandet.

Så arbetar domstolen

Målen behandlas i två steg.

  • Skriftligt skede. Först lämnar parterna in skriftliga inlagor till domstolen. Nationella myndigheter, EU-institutioner och i vissa fall privatpersoner kan inkomma med inlagor. Domaren gör sedan en sammanfattning som diskuteras vid domstolens allmänna sammanträde.
  • Muntligt skede. Detta är den offentliga förhandlingen: Ombuden från båda sidor lägger fram sin sak för domarna och generaladvokaten, som sedan kan ställa frågor. Om domstolen beslutar att det krävs ett förslag till avgörande från generaladvokaten kommer detta några veckor efter förhandlingen. Domarna överlägger därefter och avkunnar sin dom.

Målen i tribunalen avgörs på liknande sätt. De flesta mål handläggs dock av tre domare, och det finns ingen generaladvokat.

Andra rättsliga EU-institutioner

Europeiska ombudsmannen tar emot och utreder klagomål och hjälper till med att kartlägga administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och andra organ. Alla medborgare, bosatta, sammanslutningar och företag i ett EU-land kan lämna in ett klagomål till ombudsmannen.

Europeiska datatillsynsmannen ansvarar för att skydda personuppgifter och den personliga integriteten för EU:s medborgare och invånare och uppgifter som lagras av EU-institutionerna i elektronisk, skriftlig eller visuell form. Datatillsynsmannen främjar också goda rutiner för uppgiftsbehandling inom EU:s institutioner och organ.

4 ÅTGÄRDER: EU:s BUDGET

EU beslutar om långsiktiga utgiftsplaner (känt som den fleråriga budgetramen), som skapar en stabil grund för genomförandet av budgeten under en period om sju år. Detta ger EU möjlighet att komplettera de nationella budgetarna genom att finansiera åtgärder med ett europeiskt mervärde. I den fleråriga budgetramen fastställs årliga maximibelopp (tak) som EU får anslå till olika utgiftskategorier (rubriker). Den nuvarande budgeten avser perioden 2021–2027 och omfattar investeringar på omkring 1,2 biljoner euro inom sju utgiftskategorier. Denna budget har även utökats med en exceptionell tilläggsbudget på 806,9 miljarder euro i bidrag och lån via NextGenerationEU, EU:s återhämtningsplan för att hantera covid-19-pandemins sociala och ekonomiska konsekvenser.

EU:s årliga budget fastställs gemensamt av parlamentet och rådet. Parlamentet behandlar budgeten i två omgångar, och den träder i kraft när den har undertecknats av Europaparlamentets talman. Parlamentets budgetkontrollutskott övervakar hur budgeten används, och varje år beslutar parlamentet om det ska godkänna kommissionens förvaltning av budgeten under det gångna räkenskapsåret.

År 2022 uppgick EU:s årliga budget till ungefär 170 miljarder euro. Det är en betydande summa i absoluta tal, men motsvarar endast omkring 1 % av medlemsländernas årliga bruttonationalprodukt.

EU:s långtidsbudget för 2021–2027 och NextGenerationEU


Kommissionen ansvarar för att förvalta och genomföra EU:s budget samt den politik och de program som antagits av parlamentet och rådet. Det praktiska genomförandet och utbetalningarna sköts mestadels av nationella och lokala myndigheter, men det är kommissionen som ansvarar för kontrollen. Kommissionen förvaltar budgeten under överinseende av Europeiska revisionsrätten. Båda institutionerna har till uppgift att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

Parlamentet beslutar varje år, på rekommendation av rådet, huruvida man ska ge sitt slutgiltiga godkännande av kommissionens genomförande av EU-budgeten (dvs. bevilja kommissionen ansvarsfrihet). Detta förfarande säkerställer full ansvarsskyldighet och insyn, och när ansvarsfrihet beviljats innebär detta ett formellt avslutande av räkenskaperna för ett visst år.

Europeiska revisionsrätten är EU:s oberoende externa revisionsorgan. Den har till uppgift att kontrollera att unionens medel har tagits emot på ett korrekt sätt, att medlen har använts på ett lagligt och korrekt sätt samt att den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Revisionsrätten utför sitt arbete oberoende av de övriga EU-institutionerna och regeringarna.

KONTAKTA EU

Besök

Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv

Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

EU-INFORMATION

På nätet

På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer

Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar

Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data

Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.

Om oss

Europeiska unionen – Vad är den och vad gör den?

Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
Rue de la Loi/Wetstraat 56
1049 Bryssel
BELGIEN

Manuskriptet färdigställt i mars 2022

Detta dokument utgör inte ett officiellt ställningstagande från Europeiska kommissionens sida.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

© Europeiska unionen, 2022

Vidareutnyttjande tillåtet med angivande av källan.

Policyn för vidareutnyttjande av kommissionens handlingar styrs av beslut 2011/833/EU (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).

För vidareutnyttjande eller kopiering av fotografier eller annat material som inte omfattas av Europeiska unionens upphovsrätt måste tillstånd begäras direkt från upphovsrättsinnehavaren.

Alla bilder: © Shutterstock, © Fotolia och © Adobe Stock utom fotona på följande sidor: Insatser mot covid-19; Europeiska gröna given; Jobb, tillväxt och investeringar; Skatter och tullar; Rymden; EU:s grannskapspolitik och utvidgning; Grundläggande rättigheter; Rättsliga frågor och rättsstatsprincipen; Jämställdhet; Rasism och jämlikhet; Jämlikhet för hbtqi-personer; Funktionsnedsättning; Personer över 50 år; Ett säkrare internet; Medborgare och demokrati; Inrikes frågor och invånarnas säkerhet samt Kultur media och idrott: © Europeiska unionen.

Identifierare

Print ISBN 978-92-76-24656-5 doi:10.2775/630302 NA-04-20-632-SV-C
PDF ISBN 978-92-76-24632-9 doi:10.2775/75190 NA-04-20-632-SV-N
HTML ISBN 978-92-76-24612-1 doi:10.2775/07996 NA-04-20-632-SV-Q