I fokus JÄMLIKHET FÖR HBTI-PERSONER I EU
Februari 2020.
Alla i Europeiska unionen (EU) har rätt att behandlas jämlikt.
Av de EU-medborgare som tillfrågades 2019 höll 76 % med om att homosexuella och bisexuella ska ha samma rättigheter som heterosexuella (en ökning från 71 % 2015). Homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) kan trots det utsättas för diskriminering inom många olika områden, t.ex. när de söker jobb eller behöver nyttja sociala trygghetsförmåner, i skolan eller när de behöver hälso- och sjukvård. De kan också få utstå hatpropaganda och rentav våld eller känna sig otrygga på arbetsplatsen, i skolan och på offentliga platser.
Sedan 1999 har EU befogenhet att agera vid diskriminering på grund av sexuell läggning. Unionen har sedan dess antagit lagstiftning och vidtagit åtgärder för att utöka det rättsliga och sociala skyddet för hbti-personer.
I den här broschyren kan du se vad EU gör för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella.
DETTA GÖR EU
EU arbetar för att bekämpa homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsegenskaper. Syftet är att se till att hbti-personers rättigheter är skyddade i EU.
Som en del i detta arbete presenterade Europeiska kommissionen 2015 en handlingsplan som omfattar bland annat utbildning, sysselsättning, hälsa, fri rörlighet, asyl och hatbrott.
För att kunna åstadkomma förändring har Europeiska unionen ett nära samarbete med EU-länderna eftersom de är ansvariga för att främja och tillämpa rättigheterna för hbti-personer, såsom rättsligt erkännande av samkönade par och bestämmelser om erkännande av juridiskt kön.
Nästan hälften av alla hbti-personer som deltog i EU-undersökningen hade upplevt diskriminering eller trakasserier.
Källa: Byrån för grundläggande rättigheter – EU:s hbt-undersökning, 2013.
SKYDD MOT DISKRIMINERING PÅ ARBETSPLATSEN
Sedan 2003 är det olagligt i EU att diskriminera personer på arbetsplatsen på grund av sexuell läggning. Lagstiftningen förpliktigar alla EU-länder att ge rättsligt skydd mot diskriminering vid jobbansökan, befordran och utbildning samt i ärenden som rör arbetsvillkor, lön och uppsägning.
Inom områdena för sysselsättning och social trygghet gäller samma skydd mot diskriminering och trakasserier på grund av könskorrigering (när en person har genomgått en könskorrigerande operation eftersom deras födelsekön inte matchade deras könsidentitet).
SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET
För att verkligen främja jämlikhet för hbti-personer behövs det andra åtgärder än bara rättsliga. År 2010 inrättade EU plattformen för mångfaldsstadgor för att uppmuntra näringslivet, offentliga organ och ideella organisationer att stärka sina åtaganden för att förbättra mångfalden. De deltagande organisationerna har enats om att främja mångfald och lika möjligheter på arbetsplatsen, även för hbti-personer.
TRYGGHET
Hat mot hbti-personer sprids ofta på nätet och i sociala medier. För att bekämpa hatpropaganda på nätet kom Europeiska kommissionen 2016 överens med Facebook, Twitter, YouTube och Microsoft om en uppförandekod som innebär att de inom 24 timmar bör granska majoriteten av anmälningarna om olaglig hatpropaganda, och ta bort innehållet vid behov. Instagram, Snapchat, Dailymotion och jeuxvideo.com anslöt sig till uppförandekoden under 2018 och 2019.
Brottsoffer förtjänar att erkännas och behandlas på ett respektfullt sätt och utifrån deras individuella behov. Direktivet om brottsoffers rättigheter fastställer en uppsättning bindande rättigheter för offer och tydliga skyldigheter för EU-länderna.
På EU-nivå arbetar en grupp experter från regeringar, internationella organisationer och civilsamhället för att bekämpa intolerans och diskriminering, även mot hbti-personer. Gruppen hjälper till att utveckla politiska strategier för att förhindra och bekämpa hatbrott och hatpropaganda. Till exempel har gruppen utfärdat riktlinjer för att säkerställa rättvisa, skydd och stöd till offer för hatbrott, och har även bistått med rådgivning och utbildning för polismyndigheter och domstolar.
EU vill säkerställa att hbti-personer har samma tillgång till hälso- och sjukvård som alla andra. Hbti-specifik utbildningshandledning för hälso- och sjukvårdspersonal har tagits fram. Tillsammans arbetar EU-länderna också förebyggande mot hiv, sexuellt överförbara sjukdomar, tuberkulos och hepatit, genom att testa och ta hand om utsatta grupper (inklusive hbti-personer). Syftet är att kunna diagnostisera tidigare och ge bättre vård till alla.
Nationella hjälplinjer för personer som utsatts för misshandel, trakasserier eller övergrepp finns i alla EU-länder.
ÖVER GRÄNSERNA
Alla EU-medborgare har rätt att röra sig fritt inom EU. Denna rätt till fri rörlighet syftar till att göra det lättare att bo, utbilda sig eller arbeta i ett annat EU-land. I praktiken kan dock hbti-personer stöta på problem när de rör sig över gränserna. Samkönade par kan till exempel ha svårigheter med att få sitt förhållande eller sina barn erkända i ett annat EU-land.
Genom unionsrätten utvidgas rätten till fri rörlighet, under vissa förhållanden, till att omfatta även EU-medborgarens familjemedlemmar, såsom partner och barn, även när dessa inte själva är EU-medborgare. Europeiska unionens domstol har tydligt klargjort att samkönade makar har rätt att bo i ett annat EU-land så snart partnern är lagligt etablerad där, även om värdlandet inte tillåter samkönade äktenskap.
Generellt bestämmer EU-länderna sina egna äktenskapslagar även vad gäller samkönade äktenskap och andra rättsligt erkända förhållanden såsom registrerat partnerskap. Den exakta definitionen av ”äktenskap” och ”registrerat partnerskap” kan därför skilja sig åt mellan länderna.
EU har antagit könsneutral lagstiftning om familjeangelägenheter som gäller för alla medborgare, inklusive hbti-personer. EU:s bestämmelser gör det lättare att lösa fall över gränserna som gäller skilsmässa, föräldrars rättigheter, underhållsfrågor, arv och pars gemensamma tillgångar. Bestämmelserna ger vägledning till par och familjer om vilken medlemsstat som rättsligen kommer att hantera deras fall och vilka nationella lagar som är tillämpliga, och gör det lättare att erkänna och verkställa domar i en annan medlemsstat.
SKYDDA OCH UTÖKA DINA RÄTTIGHETER
Du har rättigheter som hbti-person i EU.
Om du anser att dina rättigheter har kränkts kan du göra en anmälan och försöka få det nationella rättssystemet att vidta rättsliga åtgärder. Nationella domstolar arbetar tillsammans med Europeiska unionens domstol för att förtydliga hur EU-lagar ska tillämpas. För mer information om hur principerna om icke-diskriminering och likabehandling tillämpas i ditt land kan du kontakta den nationella kontaktpunkten för det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan. På webbsidan finns en översikt över vilka områden som organen hanterar, eftersom inte alla hanterar sexuell läggning. Dessa organisationer, liksom icke-statliga organisationer och fackföreningar, kan hjälpa dig om du anser att du har blivit utsatt för diskriminering t.ex. på arbetsplatsen eller vid jobbsökande.
69 % av EU-medborgarna anser att samkönade äktenskap bör tillåtas i hela EU.
Källa: Särskild Eurobarometer 493 – diskriminering i Europeiska unionen, maj 2019.
Läs mer om attityder mot hbti-personer i din medlemsstat här.
UPPFÖLJNING
Europeiska kommissionen offentliggör varje år en rapport för att följa upp utvecklingen vad gäller handlingsplanen för att främja jämlikheten för hbti-personer i EU.
Europeiska kommissionen följer också upp hur EU-lagar tillämpas och rapporterar om åtgärder som EU-länder har vidtagit för att främja jämlikheten för hbti-personer.
Som en sista utväg kan Europeiska kommissionen vid behov vidta åtgärder mot ett EU-land som inte följer EU-lagstiftningen, vilket kan leda till att fallet tas upp i EU-domstolen. År 2008 föreslog Europeiska kommissionen att utvidga skyddet mot diskriminering baserat på sexuell läggning till områdena socialt skydd (inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård), utbildning och tillgången till varor och tjänster, vilket inbegriper bland annat bostad.
Hittills har detta förslag dock inte lyckats få det godkännande som krävs från samtliga medlemsstater. Trots det har vissa medlemsstater redan lagstadgat om att tillhandahålla skydd i större utsträckning än vad som krävs i gällande EU-lagstiftning.
FRÄMJA JÄMLIKHET OCH STÖDJA CIVILSAMHÄLLET
Genom det civila samhällets organisationer främjas positiva förändringar och därför stödjer Europeiska kommissionen europeiska hbti-organisationer såsom ILGA-Europe (en del av International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association), Transgender Europe och IGLYO. Europeiska kommissionen bidrar också med ekonomiskt stöd till hbti-organisationer på nationell nivå genom programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap samt programmet Erasmus+. Denna finansiering hjälper organisationer att öka medvetenheten om de utmaningar och den diskriminering som hbti-personer ställs inför. Till exempel har Erasmus+ gett stöd till projekten ”P.R.I.D.E.” och ”Labels Down” som fokuserar på att bekämpa fördomar mot hbti-personer.
Vill du veta mer om dina rättigheter på EU-nivå?
Enligt direktivet om en ram för likabehandling har alla EU-länder skyldighet att tillhandahålla rättsligt skydd mot diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning vad gäller jobbansökningar, befordringar, utbildning, arbetsvillkor samt lön och uppsägning.
Direktivet om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet skyddar transpersoner i yrkeslivet mot diskriminering som har sitt ursprung i en persons könsbyte.
Direktivet om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet skyddar transpersoner mot diskriminering inom social trygghet som har sitt ursprung i en persons könsbyte.
I direktivet om brottsoffers rättigheter finns en uppsättning bindande rättigheter för offer och tydliga skyldigheter för EU-länderna för att säkerställa deras tillämpning.
Genom EU:s direktiv om fri rörlighet utvidgas på vissa villkor rätten till fri rörlighet till att omfatta även EU-medborgares familjemedlemmar, såsom partner och barn, även när dessa inte själva är EU-medborgare.
EU:s STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
Genom artikel 21 i stadgan förbjuds ”all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”.
Denna artikel är endast tillämplig i situationer där EU-lagstiftningen gäller.
MED STOLTHET OCH SOM BUNDSFÖRVANT
Alla är kanske inte medvetna om de utmaningar som hbti-personer kan stå inför. EU har bekostat ett antal filmade vittnesmål med hbti-personer och deras bundsförvanter över hela EU för att ge dessa personer en röst och för att öka medvetenheten. Filmerna handlar om olika identitetsaspekter och visar hur stöd och solidaritet med hbti-personer verkligen kan förbättra dessa människors liv.
EU-institutionerna stödjer och deltar i den internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi samt i EuroPride och andra Pride-evenemang.
EU-medborgare är stolta över mångfalden, och fler och fler personer visar öppet sin sexualitet eller könstillhörighet. EU-medborgare har valt öppet homosexuella ledare, såsom Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel (till vänster) och Irlands premiärminister (Taoiseach) Leo Varadkar (till höger).
Europeiska kommissionens högkvarter i Bryssel upplyst med regnbågsflaggans färger för att fira internationella dagen mot homofobi, transfobi och bifobi den 17 maj 2019.
Photo: gouvernement.lu
GLOBALA EU-ÅTGÄRDER
I fler än 70 länder utanför EU är det fortfarande olagligt att ha samkönat sex och i vissa länder är det dödsstraff för homosexualitet. I andra länder skyddas hbti-personer inte tillräckligt mot diskriminering och kränkning av deras mänskliga rättigheter.
EU uppmuntrar andra länder att se till att sexuell läggning, könstillhörighet eller könskaraktär inte utgör grund för våld eller straffrättsliga påföljder.
Som exempel fördömde EU i april 2019 den lag i Brunei som straffar samkönade förhållanden med döden genom stening, fängelsestraff eller piskning.
”Ingen människa ska straffas för att hon älskar någon. Kärlek kan aldrig anses vara ett brott.”
Federica Mogherini, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och vice ordförande i Europeiska kommissionen vid Europaparlamentets debatt om Brunei den 18 april 2019.
EU är en stor givare på global nivå till projekt som syftar till att bekämpa diskriminering av hbti-personer, huvudsakligen genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Sedan 2016 har EU gett stöd på totalt 5,2 miljoner euro till 16 projekt som har genomförts av civilsamhällets organisationer i Asien, Afrika, Latinamerika och Östeuropa. År 2018 lanserade EU en ny fond på 10 miljoner euro för att stödja hbti-aktivister och hbti-organisationer i områden där hbti-personer löper större risk att diskrimineras.
De länder som vill gå med i EU måste skydda människor som utsätts för diskriminering och våld. Att skydda och främja hbti-personers rättigheter är fortsatt en prioritering för EU i dessa ”kandidatländer”, även vid förhandlingar om medlemskap i EU. Finansiering ges också till nätverk som främjar rättigheter i västra Balkan och Turkiet. EU diskuterar dessutom hbti-personers rättigheter med regeringarna i de länder som gränsar till EU (grannskapsländerna) och övervakar situationen på plats. EU ger även ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar i EU:s grannländer.
