
Europeiska unionens plan för barns rättigheter
Europeiska unionen (EU) är en grupp med 27 länder som arbetar tillsammans.
Barns rättigheter är löften som EU och regeringar har gett för att barn ska kunna leva ett bra liv.

Här är några exempel på barns rättigheter
Att vara trygg
Att leka
Att lära sig
Att ha något att säga till om
Vad gör EU för barns rättigheter?
EU samlar in information och utbildar människor om barns rättigheter.
Regeringar och andra lär från varandra hur barns rättigheter kan fungera i verkligheten.
EU använder pengar till saker som behövs för att barnen ska kunna använda sina rättigheter, som utbildning för vuxna som arbetar med barn.

Den största samlingen med löften om barns rättigheter kallas FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Vilka är de sex viktigaste sakerna i planen?
1

Barns deltagande
Alla ska förstå att barn har rätt att säga till om saker och se till att det fungerar i verkligheten.
2
Alla får vara med i samhället
Barn ska ha möjlighet att få en bra utbildning och hälso- och sjukvård och familjer ska ha tillräckligt med pengar för att barn ska få vad de behöver.
3
Skyddade från våld
Barn ska skyddas från våld och barn som skadas ska få den hjälp de behöver.
4
Ett rättssystem som tar hänsyn till vad barn behöver
Polis, advokater och domare ska behandla barn rättvist, lyssna på dem och ge dem vad de behöver.
5
Internet
Alla barn ska få tillgång till och vara trygga på internet.
6
Hjälpa barn över hela världen
Alla barn i världen ska kunna använda sina rättigheter, även om de lever i områden med krig, svält eller sjukdomar.

När EU gjorde planen pratade de med massor av människor, inklusive 10 000 barn.

1 Barns deltagande

Vad gör EU?
Förbereda en plan för att barn och ungdomar ska få vara med och bestämma.
Skriva lagar och regler på ett språk som barn förstår.
Lära andra att använda ett språk som barn förstår.
Fråga barn om råd när man utvecklar EU:s politik.
Varför gör EU det här?
- Vissa människor håller inte med om att barn har rätt att säga till om saker i beslut.
- Andra tycker att det är för svårt eller skulle kosta för mycket pengar.

pojke, 16
2 Alla får vara med i samhället

Vad gör EU?
Se till att familjer har tillräckligt med pengar för att barnen ska få vad de behöver.
Se till att barn får bra hälso- och sjukvård.
Se till att barn med funktionsnedsättning får vad de behöver.
Se till att barn kan äta nyttig mat.
Se till att alla barn får en bra utbildning.
Varför gör EU det här?
- Många barn lever i familjer som inte har tillräckligt med pengar för att barnen ska få vad de behöver.
- Mer behöver göras för att se till att alla barn kan få bra hälso- och sjukvård.
- Många barn får inte en bra utbildning och kan inte delta i aktiviteter efter skoltid.
Att alla får vara med i samhället innebär att ingen behandlas bättre eller sämre än någon annan (oavsett hur mycket pengar de har, varifrån de kommer eller vilken religion de har).
3 Skyddade från våld

Vad gör EU?
Se till att alla arbetar tillsammans för att barnen ska vara trygga.
Utbilda vuxna som arbetar för att skydda barn från våld.
Dela information om de bästa sätten att skydda barn från våld.
Skriva strängare lagar om våld mot barn.
Varför gör EU det här?
- Vartannat barn i världen riskerar att drabbas av något slags våld varje år.
- Vissa är oroliga för att våld mot barn har ökat under covid-19.
Våld kan vara till exempel mobbning, fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och sexuell exploatering (det betyder att en vuxen drar nytta av ett barn och använder barnet för att tjäna pengar), men det kan också handla om att de vuxna som ska ta hand om ett barn inte gör det.
4 Ett rättssystem som tar hänsyn till vad barn behöver

Vad gör EU?
Ge polis, advokater och domare utbildning i barns rättigheter.
Skriva lagar som hjälper barnen i rättssystemet och se till att de följs.
Se till att barnen kan stanna kvar ute i samhället i stället för att låsas in.
Se till att alla accepterar när ett EU-land bestämmer att någon är förälder till ett barn.
Varför gör EU det här?
- Många barn känner sig inte trygga eller behandlas inte lika inom rättssystemet, det vill säga av polis, advokater och domare.
- Barn får ofta inte den information de behöver för att kunna förstå vad som händer.
- Barn som har varit med om brott anmäler sällan.
- Alldeles för många barn sitter i förvar.
Rättssystemet kan innehålla polis och domstolar. Barn kan vara offer för, vittnen till eller anklagade för ett brott. De kan även vara inblandade om beslut tas om deras utbildning eller om vem de ska bo med.
5 Internet

Vad gör EU?
Utveckla en ny plan för ett ”bättre internet för barn”.
Se till att barn med funktionsnedsättning kan använda digital teknik.
Skriva lagar som säger att företag måste hålla utkik efter och rapportera sexuella övergrepp på nätet.
Se till att alla barn har tillgång till datorer, smarttelefoner eller surfplattor och en internetuppkoppling.
Lära barn, föräldrar och skolor om hur man använder internet på ett bra sätt.
Se till att information om barn skyddas på nätet.
Varför gör EU det här?
- Alla barn har inte tillgång till internet eller bärbara datorer, smarttelefoner och surfplattor.
- Barn är inte alltid trygga på nätet. De kan mobbas eller se våldsamt eller sexuellt innehåll eller reklam för saker som kan skada dem (som alkohol).
Den digitala världen inkluderar t.ex. internet och datorer, smarttelefoner och wifi.
6 Hjälpa barn över hela världen

Vad gör EU?
Försöka få regeringar överallt att hålla löften om barns rättigheter.
Använda pengar och göra saker för att skydda barn från våld.
Förbereda en handlingsplan för att barn och ungdomar ska få vara med och bestämma.
Stödja lika tillgång till skolor och bra förskolor.
Stoppa barnarbete.
Varför gör EU det här?
- Alltför många barn har inte tillgång till bra hälso- och sjukvård, mat, rent vatten eller utbildning.
- Många lever i krig och naturkatastrofer.
- Covid-19 och klimatförändringarna har gjort livet svårare för många barn.

barn, Albanien
Den här barnvänliga versionen av EU:s strategi för barns rättigheter (planen) har producerats i samarbete med barn. Två grupper med barn och ungdomar från två skolor i Dublin (Irland) fördes samman av Centre for Children’s Rights vid Queen’s University i Belfast (Nordirland). Tillsammans funderade de ut hur huvudbudskapen i planen skulle förklaras för barn i den här broschyren. Originalversionen av planen utarbetades på engelska. Bris - Barnens rätt i samhället (medlem av Eurochild) hjälpte barn att validera planen genom att se över översättningen till svenska och se till att även den översatta texten var barnvänlig.
Europeiska kommissionen vill särskilt tacka följande: Bremore Educate Together Secondary School, lärarna Kathy och Janice och eleverna Hamilton, Alex, Stuart, Katie, Joseph, Molly och Niamh och St Joseph’s Secondary School (Rush), lärarna Darren, Judy, Kevin och Louise och eleverna Ellie, Cohen, Mollie, Joshua, Christopher, Evan, Jake, Kelsie, Monika, Cordelia, Stephen och Oisin samt Bianca, Josef, Leon, Lova Lo, Betty och Bris - Barnens rätt i samhället.
Dokumentet tillgängliggjordes av Europeiska unionens publikationsbyrå.
ISBN 978-92-76-44181-6 | doi:10.2838/057381 | DS-03-21-112-SV-C | |
ISBN 978-92-76-37635-4 | doi:10.2838/570 | DS-03-21-112-SV-N | |
HTML | ISBN 978-92-76-37649-1 | doi:10.2838/13529 | DS-03-21-112-SV-Q |

Manuskriptet färdigställdes i mars 2021.
Kommissionen ansvarar inte för följderna av vidareutnyttjandet av den här publikationen.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021
© Europeiska unionen, 2021

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras av kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).
Om inget annat anges är det tillåtet att vidareutnyttja denna handling inom ramen för licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC-BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella ändringar.
Tillstånd för användning och reproduktion av delar som inte ägs av EU kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare. Europeiska unionen har inte upphovsrätt till följande delar:
Försättsblad: Globe, bild av OpenClipart-Vectors från Pixabay
Symboler: © iStock.com/Shams Suleymanova, © iStock.com/da-vooda och © iStock.com/VikiVector
Var kan jag få mer information?
Det finns hundratals Europa Direkt-kontor över hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact/meet-us_sv.
Du kan kontakta Europa direkt på följande sätt:
— Ring det avgiftsfria numret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet)
— Ring det vanliga numret +32 22 99 96 96
— Skriv ett meddelande via kontaktformuläret https://europa.eu/european-union/contact_sv
På Europa-portalen finns det information om EU på alla officiella EU-språk: https://europa.eu.
Du kan ladda ner eller beställa EU-publikationer på https://op.europa.eu/sv/web/general-publications/publications.
EU-medborgare och företag kan få råd och hjälp via Ditt Europa: https://europa.eu/youreurope/index.htm.
Utbildningsmaterial, spel och frågesporter hittar du i Elev- och lärarhörnan: https://europa.eu/learning-corner/home_sv.
Upptäck Ungdomsportalen: https://europa.eu/youth/EU_sv.
EU-kommissionen i ditt land: https://ec.europa.eu/info/about-european-commission/contact/representations-member-states_sv.
Europaparlamentet i ditt land: https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/stay-informed/liaison-offices-in-your-country.
Nätverket av europeiska konsumentcentrum: https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/consumer-rights-and-complaints/resolve-your-consumer-complaint/european-consumer-centres-network-ecc-net_sv.