SMF-instrumentet i praktiken: ett ändamålsenligt och innovativt program som står inför utmaningar

Sammanfattning

I

Instrumentet för små och medelstora företag inrättades genom ramprogrammet för forskning, Horisont 2020, för att stödja innovation i små eller medelstora företag (SMF). Syftet är att utveckla och utnyttja potentialen hos små och medelstora företag genom att avhjälpa bristen på finansiering för nystartade projekt med hög risk och öka den privata kommersialiseringen av forskningsresultat. Instrumentet riktar sig till innovativa små och medelstora företag i EU och 16 associerade länder som visar en stark strävan att utvecklas, växa och internationaliseras genom alla olika typer av innovation.

II

Med en sammanlagd budget på 3 miljarder euro för perioden 2014–2020 beviljar instrumentet bidrag till företag med stor potential, för att stödja dem antingen i utarbetandet av en genomförbarhetsstudie (upp till 50 000 euro i fas 1) eller i samband med deras forskning och utveckling och marknadstester (2,5 miljoner euro i fas 2). Stöd kan också ges i form av coachning, mentorskap eller andra tjänster för företagsacceleration (fas 3).

III

I denna revision utvärderade vi huruvida SMF-instrumentet stöder innovation i små och medelstora företag. Vi undersökte om instrumentet har riktat in sig på rätt typ av små och medelstora företag, om det uppnådde en bred geografisk täckning, om urvalsförfarandet och stödet från kommissionen var ändamålsenligt och om kommissionen övervakade och följde upp instrumentet på rätt sätt för att åstadkomma förbättringar. Vi förväntar oss att våra iakttagelser och de rekommendationer som vi gör används som underlag i diskussionen om hur SMF-instrumentets efterträdare ska inrättas och förvaltas efter 2020 och framåt.

IV

Vi konstaterade att SMF-instrumentet ger ett ändamålsenligt stöd till små och medelstora företag när de utvecklar sina innovationsprojekt och att det EU-varumärke som följer av EU-stödet hjälper företagen att locka till sig ytterligare investeringar.

V

Instrumentets breda syften och mål har dock, tillsammans med de ändringar som gjorts under genomförandet, skapat ovisshet bland intressenterna. Vi konstaterade att det finns en risk för att instrumentet finansierar vissa små och medelstora företag som skulle ha kunnat få finansiering på marknaden.

VI

Deltagandet i SMF-instrumentet varierar stort mellan medlemsstaterna. Detta beror till viss del på externa faktorer men också på de varierande nivåer av stöd som tillhandahålls av nationella kontaktpunkter och på begränsningar i fråga om kommissionens marknadsförings- och kommunikationsverksamhet.

VII

Vi konstaterade att utvärderings- och urvalsförfarandena har förbättrats under instrumentets livstid. Den muntliga presentationen av projektförslag inför en panel av jurymedlemmar bidrar på ett särskilt värdefullt sätt till urvalet av de bästa förslagen. Det saknas dock ömsesidig återkoppling mellan utvärderingsstegen. Dessutom är vissa it-verktyg inte ändamålsenliga, vilket påverkar en redan pressad process negativt.

VIII

Att förslag som tidigare inte valts ut lämnas in på nytt är en stor och allt större belastning för förvaltnings- och utvärderingsresurserna, som inte tillför något mervärde. Detta ökar inte bara de administrativa kostnaderna utan sänker också framgångsgraden, det vill säga andelen ansökningar som beviljas stöd, och avskräcker på så sätt företag från att delta.

IX

Instrumentets fas 1 tillhandahåller ändamålsenligt stöd tack vare sin enkla och snabba urvalsprocess, EU:s varumärke och tillgången till företagsaccelerationstjänster. Denna fas innebär dock oproportionerligt höga administrativa kostnader för kommissionens förvaltning, och instrumentets relevans minskar i länder där det redan finns liknande program.

X

Fas 2 av instrumentet, som ger en högre nivå av stöd med målet att lansera innovationen på marknaden, har samma positiva utfall som fas 1 och hjälper också små och medelstora företag att dra till sig ytterligare investeringar.

XI

Vi konstaterade trots detta att majoriteten av stödmottagarna fortfarande behöver ytterligare finansiering för att stödja sitt innovationsarbete och lansera sina projekt på marknaden. Kommissionen har inte gjort mycket för att skapa kopplingar mellan de små och medelstora företagens finansieringsbehov och EU-stödda finansieringsinstrument och har begränsad kunskap om stödmottagarnas behov av finansiering.

XII

Tjänsterna för coachning och företagsacceleration har potential att stärka instrumentets effekter, men eftersom de lanserades sent var det bara ett fåtal små och medelstora företag som använde sig av dem. De har inte heller varit tillräckligt anpassade efter stödmottagarnas behov.

XIII

Övervakningen av de investeringar som anskaffats och företagsutvecklingen är kostnadseffektiv men bedömer inte instrumentets verkliga effekter. Även om stödmottagarna har lyckats anskaffa investeringar utöver de bidrag som erhållits, råder det fortfarande obalans mellan de länder som deltar: små och medelstora företag i nordvästra Europa anskaffar mer privat finansiering än sådana företag i södra och östra Europa.

XIV

I rapporten rekommenderar vi att kommissionen gör följande:

• Förbättrar instrumentets marknadsförings- och kommunikationsstrategi.
• Förbättrar sitt stöd till de nationella kontaktpunkterna för små och medelstora företag liksom till Enterprise Europe Network (EEN) och anpassar instrumentets urvalsförfarande för att dra bättre nytta av resurserna och finansiera de bästa förslagen.
• Begränsar antalet gånger ett förslag får lämnas in på nytt och offentliggör framgångsgraden per projektförslag.
• Föreslår för medlemsstaterna att kommissionen ska förvalta system som liknar fas 1.
• Behåller ett system som liknar fas 2 under nästa programperiod och utgår från de befintliga resultaten.
• Förbättrar företagsaccelerationstjänsterna genom att tilldela lämpliga resurser.
• Identifierar och främjar synergier mellan SMF-instrumentet och EU-stödda finansieringsinstrument.

Inledning

Vikten av små och medelstora företag och innovation i EU:s ekonomi

01

Enligt Europeiska kommissionens årsrapport om små och medelstora företag 2017/2018 utgör dessa företag 99 % av alla företag som är verksamma i EU:s icke-finansiella affärssektor, och står för 66 % av den totala sysselsättningen och 57 % av mervärdet inom EU:s icke-finansiella affärssektor.

02

Både Europaparlamentet och rådet har betonat vikten av att stödja innovation (i synnerhet banbrytande innovation) och tillväxt hos uppstartsföretag och små och medelstora företag. De har noterat att stöd till innovativa små och medelstora företag och uppstartsföretag är avgörande för att maximera Europas potential för tillväxt och socioekonomisk omvandling¹. Akademiska studier²,³ har visat på kopplingen mellan företagande, verksamheten i små och medelstora företag, ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning.

03

Europa 2020-strategin⁴ understryker betydelsen av innovation när det gäller att stärka EU:s tillväxt och sysselsättning. ”Innovationsunionen” är en av unionens sju flaggskeppsinitiativ, som syftar till att skapa en innovationsvänlig miljö för att det ska bli lättare för innovativa idéer att omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen⁵.

Större fokus på små och medelstora företag och innovation i Horisont 2020

04

Horisont 2020 är EU:s åttonde ramprogram för forskning. Med en budget på 76,4 miljarder euro för perioden 2014–2020 är det världens största offentliga forsknings- och innovationsprogram⁶.

05

Horisont 2020 har fokuserat mer på innovation än något av de tidigare programmen genom att tillhandahålla mer finansiering för testning, prototypframställning, affärsdriven FoU och främjande av innovativt entreprenörskap. Horisont 2020 har också fastställt ett mer ambitiöst mål för de medel som ska tilldelas små och medelstora företag än något annat tidigare ramprogram: Små och medelstora företag bör erhålla minst 20 % av den totala sammanlagda budgeten på 9 miljarder euro inom ramen för pelarna ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och ”Samhällsutmaningar”.

06

En budget på 3 miljarder euro har öronmärkts för SMF-instrumentet (SMF-I), vilket motsvarar 33 % av SMF-målet för hela Horisont 2020⁷.

Vad är SMF-instrumentet?

07

Instrumentet för små och medelstora företag (SMF-I) inrättades genom ramprogrammet för forskning, Horisont 2020, för att stödja innovation i små eller medelstora företag. Det beviljar bidrag till företag med stor potential att stödja dem i utarbetandet av en genomförbarhetsstudie (fas 1) och i samband med deras forskning och utveckling (FoU) och marknadstester (fas 2). Stöd kan också ges i form av coachning, mentorskap eller andra tjänster för företagsacceleration (fas 3). SMF-I är tillgängligt för små och medelstora företag i medlemsstaterna och i länder som har tecknat ett associeringsavtal (associerade länder)⁸, och har som mål att hjälpa företag att expandera och internationaliseras.

08

SMF-I är ett nytt instrument på så sätt att det låter små och medelstora företag delta som enskilda stödmottagare utan att nödvändigtvis ingå i ett konsortium, vilket ramprogrammen för forskning vanligtvis kräver. Det riktar sig till projekt som redan har uppnått åtminstone nivå 6 vad gäller teknisk mognadsgrad.

09

Syftet med SMF-I är att utveckla och utnyttja potentialen hos små och medelstora företag, genom att avhjälpa bristen på finansiering för nystartade forsknings- och innovationsprojekt med hög risk och öka den privata kommersialiseringen av forskningsresultat. Instrumentet riktar sig till små och medelstora företag som visar en stark strävan att utvecklas, växa och internationaliseras, och ska erbjudas för alla typer av innovation där varje verksamhet har ett tydligt europeiskt mervärde.

10

Det är kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation som ansvarar för den politiska utvecklingen av SMF-I, men instrumentet genomförs av Genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme).

11

Instrumentet är uppdelat i tre faser (se figur 1):

• Fas 1 (utredning av den tekniska och kommersiella genomförbarheten hos en affärsidé): Stöd till att undersöka om en ny idé är vetenskapligt och tekniskt genomförbar och om den har kommersiell potential. Bidrag på 50 000 euro beviljas med en medfinansieringsgrad från EU på 70 %.
• Fas 2 (utveckling och demonstration): Utveckling av innovation i demonstrationssyfte, prestationskontroll, provning, utveckling av pilotverksamhet, validering inför marknadsintroduktion och annan verksamhet som syftar till att göra innovationer investeringsberedda och tillräckligt mogna för marknadsetablering. Bidrag på upp till 2,5 miljoner euro kan beviljas med en medfinansieringsgrad på 70 %.
• Fas 3 (ytterligare EU-stöd för att ta sig in på marknaden): Tillhandahållande av stöd, utbildning och coachning, liksom underlättad tillgång till riskfinansiering. Denna fas består av en kombination av de olika tjänster som erbjuds stödmottagarna i faserna 1 och 2. Inga ytterligare bidrag beviljas i denna fas.

12

Trots att de olika faserna är numrerade är SMF-I inte ett instrument som genomförs i en följd: Man måste alltså inte ha genomgått fas 1 för att kunna delta i fas 2. De tjänster som erbjuds i fas 3 kan tillhandahållas när som helst under genomförandet av innovationsprojektet, till och med när det har slutförts.

En kortfattad historik över SMF-instrumentet

13

SMF-instrumentet lanserades 2014 och utformades med utgångspunkt i USA:s SBIR⁹-program. Genom ”trattmodellen” skulle man göra ett stort antal mindre investeringar i genomförbarhetsstudier för lovande innovationsprojekt (fas 1), där de bästa skulle gå vidare till fas 2 och få mer finansiering. Skyldigheten att genomgå fas 1 före fas 2 ströks dock under utarbetandet och gjorde det möjligt för sökande att ansöka direkt till vilkendera.

14

I likhet med andra delar av Horisont 2020 genomförs SMF-instrumentet genom arbetsprogram, som löper över två eller tre år. Med varje arbetsprogram kan instrumentets egenskaper ändras utifrån de politiska ambitionerna.

15

Arbetsprogrammen under 2014–2015 och 2016–2017 delade in budgeten för SMF-I i olika tematiska ämnen, till exempel bioteknik, hälso- och sjukvård och säkerhet. Små och medelstora företag skulle ansöka till det ämne som passade deras projekt bäst.

16

Arbetsprogrammet för 2018–2020 innehöll initiativet ”pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd”, som grupperade SMF-I tillsammans med vissa andra program – framtida framväxande teknik (FET Open), snabbspåret till innovation (FTI) och Horisont 2020-priserna. Följande huvudsakliga ändringar som infördes under pilotprojektet påverkade SMF-I:

• En bottom-up-strategi med öppen ansökningsomgång utan att företagen behövde ansöka till ett tematiskt ämne.
• Kravet på att företagen skulle hålla en presentation för att väljas ut i fas 2: personliga intervjuer med en panel av erfarna innovatörer.
• Utökade möjligheter till mentorskap och coachning för alla stödmottagare under fas 3.

17

I juni 2018 lade kommissionen fram ett förslag till en förordning om inrättande av Horisont Europa för perioden efter 2020¹⁰. I förslaget planeras ett europeiskt innovationsråd (EIC) som den tredje pelaren i ett ramprogram med en budget på 10,5 miljarder euro som skulle samla allt EU-stöd till banbrytande innovation som skapar nya marknader på ett ställe och omfatta två instrument: Pathfinder för avancerad forskning och Accelerator. Därmed skulle den tidigare fas 1 slutgiltigt läggas ner, medan åtgärder som liknar de under de tidigare fas 2 och fas 3 skulle inkluderas i Accelerator¹¹.

18

I mars 2019 ändrade kommissionen arbetsprogrammet och lanserade det utökade pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd, som ska löpa mellan juni 2019 och slutet av 2020. Detta utökade projekt utgör en övergång mot det föreslagna Europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa (efter 2020). Det ska skapa närmare kopplingar mellan de ingående delarna och innebär betydande ändringar av SMF-I. Fas 1 lades ner och följande instrument lanserades:

• ”Pathfinder”, som ersätter FET-Open och FET-Proactive.
• ”Accelerator”, som ersätter fas 2:
  • Utveckling och uppskalning av högriskinnovation i små och medelstora företag.
  • Införande av konceptet icke bankmässig säkerhet¹².
  • Bidrag på upp till 2,5 miljoner euro.
  • Möjlighet till kapitaltillskott på upp till 15 miljoner euro (blandad finansiering).

19

Europeiska innovationsrådets pilotprojekt var en utveckling av SMF-I, som till största delen var i linje med instrumentets ursprungliga utformning. Det utökade pilotprojektet införde även ändringar för att underlätta en övergång till det föreslagna europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa. SMF-I är den största delen av både pilotprojektet och det utökade pilotprojektet, och står för omkring två tredjedelar av deras respektive budgetar.

20

Förslaget om inrättande av ett europeiskt innovationsråd genom Horisont Europa, som för närvarande befinner sig i lagstiftningsfasen, behåller vissa av instrumentets delar, till exempel fortsatt fokus på små och medelstora företag och stöd som uteslutande tar formen av bidrag. Vissa andra aspekter som övervägs måste dock fortfarande utvecklas eller testas¹³.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

21

Denna särskilda rapport är den senaste i en serie publikationer från Europeiska revisionsrätten som granskar ekonomiskt stöd till innovativa små och medelstora företag¹⁴. Både Europaparlamentet och rådet har betonat vikten av att stödja innovativa små och medelstora företag och uppstartsföretag för att maximera Europas tillväxtpotential. Vi förväntar oss att de iakttagelser som följer av vår revision och de rekommendationer som vi gör används som underlag för diskussionen om den fleråriga budgetramen och om hur SMF-instrumentets efterträdare ska inrättas och förvaltas efter 2020 och framåt.

22

I denna revision granskade vi huruvida SMF-instrumentet var ändamålsenligt när det gäller att stödja innovation i små och medelstora företag.

23

I revisionen tittade vi på huruvida

• instrumentet riktade sig till ”rätt små och medelstora företag” (dvs. sådana med stor innovationspotential),
• instrumentet uppnådde geografisk täckning och letade efter spetskompetens,
• kommissionens urvalsförfarande hade utformats för att finansiera de bästa projekten,
• kommissionen gav stödmottagarna ändamålsenligt stöd,
• kommissionen övervakade och följde upp instrumentet på lämpligt sätt för att åstadkomma förbättringar.

24

Vår revision var därför inriktad på instrumentets utformning, förvaltning och output, liksom dess utveckling mot ett europeiskt innovationsråd, inklusive pilotprojektet för detta. I vår revision inkluderade vi de bidrag som beviljats mellan januari 2014 och maj 2019.

25

Revisionen kombinerade bevis från en mängd olika källor:

• En skrivbordsgranskning av dokument.
• En granskning av analytiska data.
• Enkätundersökningar bland stödmottagare, icke utvalda sökande som erhållit en spetskompetensstämpel, distansutvärderare och nationella innovationsmyndigheter.
• Informationsbesök i Bulgarien, Danmark, Frankrike, Rumänien, Slovenien, Spanien och Förenade kungariket.
• Intervjuer med kommissionens generaldirektorat, Easme, Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska investeringsfonden (EIF) och andra berörda intressenter.

26

Se bilaga I för närmare uppgifter om vår revisionsmetod och våra beviskällor.

Iakttagelser

Inriktning på rätt stödmottagare

27

Enligt Horisont 2020-förordningen¹⁵ riktar sig SMF-I till innovativa små och medelstora företag med en stark strävan att utvecklas, växa och internationaliseras.

SMF-instrumentets syften och målgrupp har förändrats under dess genomförande

28

Instrumentets intressenter påpekade i intervjuer och svar på våra enkäter att SMF-I skulle ha vunnit på om dess mål och syften hade definierats på ett tydligare sätt när instrumentet togs fram.

29

Denna tvetydighet, i synnerhet när det gäller vilken typ av företag som instrumentet riktade sig till, belystes också i rapporten från den rådgivande gruppen av SMF-experter (EAG) 2014¹⁶. Enligt EAG skulle ytterligare resurser och en mer djupgående analys av den avsedda målgruppen ha gjort att kommissionen med större säkerhet kunnat locka till sig rätt typ av sökande.

30

De efterföljande arbetsprogrammens syften förändrades flera gånger under genomförandet. De två första arbetsprogrammen (2014–2015 och 2016–2017) fokuserade på all slags innovation som främjande företagstillväxt och var ny för marknaden. Arbetsprogrammet för pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd (2018–2020) och det utökade pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd (2019–2020) ändrade fokus mot innovation som är ”marknadsskapande”. Som en jämförelse har SBIR-programmet inte förändrats särskilt mycket sedan det förlängdes 2011¹⁷.

31

De många ändringar som gjorts under den korta tid som SMF-I har varit igång har skapat förvirring för huvudaktörerna, bland dessa de nationella kontaktpunkterna, Enterprise Europe Network (EEN) och de sökande, när det gäller vad som ska finansieras.

32

Under genomförandet av SMF-I ändrades den typ av företag som instrumentet riktade sig till, från mogna företag som hade deltagit i tidigare ramprogram till innovativa och, i synnerhet, unga företag utan tidigare erfarenhet från ramprogram. Införandet under 2018 av bottom-up-strategin och presentationsdelen i pilotprojektet skyndade på en ”föryngring” bland de små och medelstora företagen (se figur 2).

33

Den nuvarande åldersprofilen bland stödmottagarna matchar den för de företag som identifierades i Nesta-studien¹⁸ om företags tillväxtfaktorer och skillnader i skapandet av arbetstillfällen. Detta visar att den nuvarande uppsättningen stödmottagare har bättre möjlighet att generera tillväxt och skapa arbetstillfällen.

34

Bottom-up-strategin har löst problemet med den tidigare strukturen där företagen kunde välja att söka stöd inom ett visst ”ämne” baserat på skillnader i framgångsgrad. Den har också förenklat ansökningsomgångarnas administrativa förfaranden. En alternativ strategi kan vara lämplig i de fall det finns ett behov att öronmärka specifika områden som anses prioriterade för EU.

Det sena införandet av konceptet icke bankmässig säkerhet

35

SMF-I syftar till att ”avhjälpa bristen på finansiering av inledande forskning och innovation med hög risk”¹⁹. De efterföljande arbetsprogrammen har dock inte specificerat hur man ska nå små och medelstora företag som har svårt att erhålla finansiering från andra källor, och konceptet icke bankmässig säkerhet infördes först genom det utökade pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd under 2019.

36

Enligt flera intressenter som intervjuades finns det en risk för att SMF-I tränger ut privata investeringar. Denna slutsats kunde dras från resultatet av den enkät som vi skickade till stödmottagare. I fas 2 trodde 36 % av de som svarade att deras projekt skulle ha kunnat få finansiering från den privata sektorn, och 17 % svarade att de hade kunnat använda företagets egna medel för att finansiera innovationen. Jurymedlemmarna bekräftade också denna risk i intervjuer (se figur 3).

37

Intressenterna framhöll dock den efterföljande förstärkningseffekt som uppstod på grund av EU-bidraget och som hjälper stödmottagarna att senare attrahera de ytterligare medel som behövs för att vidareutveckla deras innovationsprojekt och expandera.

38

Ett projekts bankmässiga säkerhet är ett komplext koncept som påverkas av flera olika variabler, däribland den finansieringsvolym som behövs, tidpunkten och priset. Med tanke på konceptets komplexa karaktär ansåg de flesta som intervjuades att man behöver definiera vad som avses med bankmässig säkerhet och hur detta ska mätas.

39

Före 2019 tog man inte hänsyn till projektens bankmässiga säkerhet i urvalsförfarandena till SMF-I. Instrumentet beviljade bidrag till vissa små och medelstora företag som skulle ha kunnat finansieras av marknaden. Införandet av konceptet icke bankmässig säkerhet kräver tydliga regler för hur detta kan bevisas, i synnerhet eftersom EU-varumärket som erhålls genom SMF-I och bidraget i sig lockar till sig ytterligare finansiella resurser till stöd för stödmottagarnas innovationsprojekt.

Geografisk täckning

Varierande deltagandenivåer mellan länderna – beror delvis på faktorer som kommissionen inte kan påverka

40

Spetskompetens är i högsta grad avgörande för deltagandet i SMF-I och projektens framgång. Med tanke på de olikartade innovationsnivåerna bland medlemsstaterna kan man därför förvänta sig att medlen fördelas ojämnt. Samtidigt strävar dock EU, genom Horisont 2020, efter att se till att fördelarna med en innovationsdriven ekonomi maximeras och sprids vida omkring²⁰.

41

Graferna och kartorna nedan (figur 4, bild 1 och bild 2) illustrerar statistiken på landsnivå i fråga om antalet inlämnande förslag och den finansiering som erhållits i förhållande till antalet små och medelstora företag, BNP och befolkning. Bilaga II visar fördelningen av SMF-I-finansiering per medlemsstat i absoluta och relativa termer, antalet projekt som valts ut, antalet förslag och framgångsgraden per medlemsstat.

42

Traditionellt sett har genomförandeanalyserna av Horisont 2020 framhållit två olika medlemsstatsgrupper: EU‑15 och EU-13²¹. När det gäller SMF-instrumentet kan denna åtskillnad inte förklara skillnaderna i den finansiering som erhållits (se den första kolumnen i figur 4).

43

Deltagandenivån för SMF-I och projektens framgångsgrad påverkas av flera faktorer:

1. Innovationsekosystemen och antalet små och medelstora företag i landet.
2. Om det finns en nationell strategi för SMF-I eller inte.
3. Det arbete som gjorts för att marknadsföra SMF-I.
4. Stödet från nationella kontaktpunkter och EEN.

44

Även om kommissionen inte kan påverka vissa av dessa faktorer kan den påverka andra – såsom marknadsföringen och främjandet av instrumentet eller det stöd som ges av de nationella kontaktpunkterna.

45

Skillnaderna i framgångsgrad mellan länderna kan delvis förklaras med hjälp av den befintliga variationen i innovationsnivå. Figur 5 visar ett starkt samband mellan framgångsgraderna i SMF-I och den europeiska resultattavlan för innovations sammanfattande innovationsindex²².

46

Ett gemensamt drag hos deltagarländer med ett högt deltagande och höga framgångsgrader med avseende på instrumentet är att det finns en aktiv nationell innovationsmyndighet, som fungerar som en mellanhand för innovativa små och medelstora företag. I de tre medlemsstater som hade lägst deltagande (jämfört med antalet små och medelstora företag i landet) och de lägsta framgångsgraderna finns det däremot ingen sådan myndighet.

47

I vår enkät till nationella innovationsmyndigheter frågade vi om de hade nationella program där man gav stöd till små och medelstora företag som ville ansöka till SMF-I. Knappt hälften av myndigheterna bekräftade att de hade nationella program för stöd till små och medelstora företag som ansöker till fas 2, och 35 % rapporterade detta för fas 1 (se figur 6). Intervjuobjekten noterade att sedan SMF-I skapades hade vissa nationella myndigheter dragit ner på liknande program och i stället förberett företagen för SMF-I.

48

Spanien är ett bra exempel på en medlemsstat med en nationell strategi som ger stöd till innovativa företag som skulle kunna ansöka till SMF-I. De spanska myndigheterna har inrättat ett system för att marknadsföra SMF-I, och letar aktivt efter mycket innovativa företag och ger dem stöd när de ansöker till instrumentet. Spanien är SMF-I:s största stödmottagare: landet får 20 % av den sammanlagda budgeten och har det högsta antalet ansökande små och medelstora företag. Trots att Spanien är en blygsam innovatör enligt den europeiska resultattavlan för innovation har landet en av de högsta framgångsgraderna. Irland och Danmark marknadsför också aktivt instrumentet och förbereder sina små och medelstora företag för att delta.

49

I de medlemsstater som besöktes och som hade ett lågt deltagande i SMF-I (vad gäller tilldelade medel och framgångsgrad) var medvetenheten om SMF-I begränsad. Specifikt stöd eller marknadsföring på nationell nivå, eller vägledning för företag om instrumentet, var ovanligt. De låga framgångsgraderna har i sin tur avskräckt andra företag från att ansöka till SMF-I. Dessutom har förekomsten av alternativa nationella program, med högre framgångsgrader, minskat attraktionskraften för SMF-I för företag och fristående experter, exempelvis konsulter.

Medvetenheten påverkades av frånvaron av en målinriktad marknadsförings- och kommunikationsstrategi på kommissionsnivå

50

SMF-I utgör en ny form av stöd i ramprogrammen, som främst riktar sig till enskilda små och medelstora företag med mycket innovativa projekt, med en marknadsdriven strategi.

51

Traditionella Horisont 2020-sökande (universitet, stora bolag och forskningscentrum) känner till de finansieringsmöjligheter som erbjuds genom Horisont 2020. Dessa organisationer har erfarenhet av både Horisont 2020 och tidigare ramprogram, och i många fall har de särskild personal som sköter ansökningar och projekt. Den typ av företag som SMF-I riktar sig till har i regel inte deltagit i några tidigare ramprogram och har kanske inte ens inkluderat offentliga medel i sin finansstrategi.

52

Vi undersökte huruvida SMF-I marknadsfördes, genomfördes och övervakades för att ge små och medelstora företag enkel tillgång till instrumentet, i enlighet med rådets beslut 2013/743/EU. Vi tittade också på i vilken utsträckning marknadsföringstekniker användes för att göra rätt företag medvetna om att denna finansieringsmöjlighet finns, och i vilken utsträckning lämpliga kommunikationskanaler måste identifieras och användas för att nå dem.

53

Kommissionen och Easme hade en begränsad budget för sin kommunikationsverksamhet och för att anordna olika evenemang som samlade potentiella stödmottagare inom SMF-I, främst informationsdagar för Horisont 2020. Rapporter från EAG belyste att det saknades en marknadsföringsstrategi för SMF-I, och att man behövde identifiera rätt ”klienter” och anpassa kommunikationskanalerna och kommunikationsverktygen efter dessa. I utvärderingen av SMF-I²³ sågs detta som en möjlig förklaring till de olika genomslagsgraderna i EU‑28, och den pekade på behovet av att granska kommunikations- och marknadsföringsstrategin på nytt.

54

Även om ansträngningar gjordes för att nå potentiella stödmottagare hade kommissionen inte någon strukturerad marknadsförings- och kommunikationsstrategi. Kommissionen använde inte en tillräckligt målinriktad metod för att öka medvetenheten bland innovativa små och medelstora företag om de möjligheter som SMF-I erbjuder.

55

Kommissionen förlitar sig i hög grad på den marknadsföring som sköts av de nationella kontaktpunkterna och EEN för att uppnå ett enhetligt genomförande av SMF-I. Den anser att kontaktpunkterna är ”den huvudsakliga strukturen för att förse potentiella deltagare med praktisk information och hjälp”. Eftersom små och medelstora företag är mindre bekanta med Horisont 2020 än andra deltagare i ramprogrammet (se punkt 51) är de nationella kontaktpunkternas roll särskilt viktig för små och medelstora företag. De nationella kontaktpunkterna utses och får betalt av de nationella myndigheterna. De ansvarar för att säkerställa att alla potentiella sökande blir medvetna om det nya programmet och att det blir lättillgängligt för dem²⁴. Såsom anges i revisionsrättens särskilda rapport nr 28/2018²⁵ varierar den nivå av stöd som de nationella kontaktpunkterna erbjuder mellan medlemsstaterna. I vissa länder arbetar de heltid som nationella kontaktpunkter, medan de i andra måste kombinera sina uppgifter med andra ansvarsområden.

56

Den nivå av stöd som de nationella kontaktpunkterna erbjuder varierar mellan medlemsstaterna, vilket påverkar deltagandet och framgångsgraden. I bara två av de sex medlemsstater som besöktes var de nationella kontaktpunkterna helt fokuserade på sin roll. De nationella kontaktpunkterna i två medlemsstater anordnade workshoppar om hur man skriver förslag och förhandsgranskade ansökningar. En kontaktpunkt lät sökande presentera sina förslag inför en låtsasjury. Andra gjorde inte mycket förutom att anordna informationsdagar om Horisont 2020.

57

De nationella kontaktpunkterna och EEN rapporterade att SMF-I i huvudsak hade marknadsförts på nationell nivå, med begränsat stöd från Europeiska kommissionen, eftersom programmet inte ger de nationella kontaktpunkterna någon specifik budget för spridningsinsatser.

58

Access4SMEs är en åtgärd för samordning och stöd inom Horisont 2020 som ska underlätta gränsöverskridande samarbete mellan nationella kontaktpunkter för små och medelstora företag, främja tillgången till riskfinansiering samt uppgradera kontaktpunkternas kompetens och verktyg så att de kan ge bättre stöd²⁶. Intervjuobjekten uppgav att Access4SMEs har varit den främsta källan till information om SMF-I för de nationella kontaktpunkterna, EEN och stödmottagarna. Nätverket inrättades dock först i september 2016 – nästan tre år efter det att instrumentet lanserades – och det existerade alltså inte när dess tjänster hade varit som mest användbara.

Urval av projekt

59

Ett ändamålsenligt urvalsförfarande är avgörande för att se till att de bästa ansökningarna väljs ut för finansiering. Mot denna bakgrund bör urvalsförfarandet ha tillräckligt med resurser och lämpliga experter utsedda för varje utvärderingssteg.

60

SMF-instrumentet är baserat på en kontinuerligt öppen förslagsinfordran, med fyra inlämningsdatum per fas och år. Utvärderingsprocessen utförs på distans av fyra oberoende utvärderare per förslag. Sedan 2018 har urvalsförfarandet för fas 2-bidrag inkluderat presentation av projekten för en jury, som ett andra utvärderingssteg som utförs av en panel bestående av sex experter (investerare för det mesta).

Begränsade utvärderingsresurser och ett distansutvärderingsförfarande som är överbelastat på grund av ett stort antal ansökningar

61

Easme tar emot och handlägger en mängd förslag vid samtliga fyra inlämningsdatum per år för var och en av de två faserna. Vid det sista inlämningsdatumet för 2018 tog Easme emot mer än 1 800 ansökningar för fas 2 och 2 200 för fas 1.

62

Utvärderingsprocessen försvåras av en kombination av begränsade resurser och ett stort antal inlämnade förslag. Utvärderarna har bara 1,6 timmar i fas 1 och 2,4 timmar i fas 2 på sig att slutföra utvärderingen och fylla i tillhörande dokumentation, trots att ansökningarna är långa (tio sidor exklusive bilagor för fas 1 och 30 sidor exklusive bilagor för fas 2).

63

I vår enkät svarade bara 34 % av utvärderarna i fas 2 att de 2,4 timmar som tilldelades av kommissionen för att utvärdera förslagen var tillräckliga. Den genomsnittliga tid som behövdes var 5,1 timmar. För fas 1 var 56 % av de tillfrågade nöjda, och det krävdes 3 timmar i stället för de 1,6 timmar som kommissionen tilldelade (se figur 7).

64

De utvärderare som svarade på vår enkät var oftast nöjda med den vägledning och utbildning som erbjöds, men de skulle vilja få återkoppling på sina utvärderingar och utfallsstatistik, för att lättare kunna riktmärka och förbättra prestationen. De uttryckte oro kring utbildningen av nya utvärderare och de därav följande variationerna i poängsättningen. Statistik från Easme bekräftar dessa variationer, och Horisont 2020-reglerna kräver att 25 % av utvärderarna är nya.

Presentation inför en jury förbättrar i hög grad urvalsförfarandet samtidigt som tiden för bidragsbeviljande hålls

65

Införandet av presentationen av projekt för en jury under 2018 var en positiv förändring. Detta kompenserar för distansutvärderingens inneboende svagheter och gör det möjligt att verifiera huruvida projektet är praktiskt möjligt och om arbetsgruppen har potential att genomföra det. Vissa delar är dock fortfarande inte optimala.

66

Jurymedlemmarna bedömer 20 projektpresentationer under en utvärderingsvecka och förväntas läsa de dokument som sökandena lämnar in i förväg. De jurymedlemmar som intervjuades upplevde dock att de inte fick dokumenten i tillräckligt god tid för att kunna granska så mycket som 1 600 sidor ansökningsinformation.

67

De föreslog också att de skulle få tillgång till kommentarerna i distansutvärderarnas rapporter. På så sätt skulle användbar kunskap tas tillvara och effektiviteten förbättras, med tanke på den begränsade tiden för att förbereda och diskutera projektens jurypresentationer. På liknande sätt ansåg utvärderarna att kvaliteten på deras utvärderingar skulle förbättras om de fick tillgång till jurymedlemmarnas kommentarer om de förslag som de hade utvärderat.

68

Ingen systematisk due diligence-granskning utförs i nuläget av ansökningar som når presentationsstadiet. Jurymedlemmarna uppgav behovet av en ”lätt” due diligence-process för att kontrollera om den information som sökandena lämnar om patent, företagsprofil och arbetsgruppens sammansättning stämmer.

69

Kommissionen har fastställt målet för tiden för bidragsbeviljande (tiden mellan inlämningsdatumet och undertecknandet av bidragsavtalet) till högst tre månader för fas 1 och sex månader för fas 2. Den faktiska tiden för bidragsbeviljandet har minskat sedan programmet startade, trots införandet av jurypresentationen, och under 2018 undertecknade Easme 90 % av bidragen inom den fastställda tidsperioden.

Vissa it-verktyg utgör en risk för utvärderingsprocessen

70

De sökande lämnar in förslag online via det elektroniska systemet för inlämning av förslag på Horisont 2020:s deltagarportal.

71

För att arrangera projektpresentationer och sätta ihop juryer med lämpliga färdigheter använder Easme en arbetsbok i ett kalkylprogram, vilken skulle kunna krascha och därmed orsaka förseningar och äventyra utvärderingsförfarandet.

72

Eftersom det inte finns något särskilt it-verktyg för att ersätta de sökande för deras deltagande i presentationen, registreras de som utvärderare i det interna experthanteringssystemet. Det finns därmed en risk för att de av en händelse kontaktas för att utvärdera förslag.

73

Dessutom kräver de ändringar av urvalsprocessen som infördes i september 2019 enligt Europeiska innovationsrådets utökade pilotprojekt (begäran om finansiella uppgifter från deltagarna och information om teknisk mognadsgrad) påbyggnadslösningar som fortfarande inte har utvecklats.

Förslag som lämnas in på nytt är betungande för utvärderingsresurserna

74

Det finns ingen gräns för hur många gånger en icke-utvald ansökan får lämnas in på nytt till SMF-I. Vid utvärderingen behandlas ett förslag som lämnats in på nytt på samma sätt som alla andra ursprungliga ansökningar, utan att någon information från tidigare utvärderingar vidarebefordras.

75

Den ytterligare kostnad som det innebär för sökanden att lämna in ett oförändrat förslag är försumbar. Antalet ansökningar som lämnats in på nytt har ökat stadigt och utgör nu en stor andel av de totala ansökningarna. För de senaste inlämningsdatumen för fas 2 under 2018 (se figur 8) var 66 % av ansökningarna förslag som lämnades in på nytt, och hälften av dessa lämnades in för åtminstone tredje gången.

76

Att ansökningarna har ökat med tiden beror bara på att samma förslag lämnas in igen. Antalet nya projekt som ansöker till fas 2 har legat kvar på 500 ansökningar per inlämningsdatum (se figur 9).

77

Förslag som lämnas in på nytt utgör en betydande och allt större belastning för utvärderingsresurserna. Mellan 2015 och 2018 var utvärderingskostnaden för förslag som lämnades in för tredje gången (eller fler) – bara med hänsyn tagen till arvodena för de expertutvärderare som utför sitt arbete på distans – mer än 4,3 miljoner euro (inklusive mer än 1,8 miljoner euro under 2018).

78

Halvtidsutvärderingen av Horisont 2020 tydde på att den överdrivet stora mängden registrerade ansökningar avskräckte från deltagande, försämrade utvärderingarnas kvalitet, dränerade resurserna och lämnade ett stort antal högkvalitativa förslag utan finansiering.

79

Den genomsnittliga framgångsgraden för inlämnade ansökningar till SMF-I är 4,7 % i fas 2 och 8,6 % i fas 1. Om vi beräknar framgångsgraden per projektförslag snarare än per inlämning är det dock omkring 11,5 % av fas 2-förslagen och 16,6 % av fas 1-förslagen som i slutändan väljs ut.

Stödets ändamålsenlighet i SMF-instrumentets faser

80

Det stöd som beviljas genom SMF-I bör ges i rätt tid, vara relevant och uppfylla behoven hos innovativa små och medelstora företag.

Fas 1 ger användbart stöd till små och medelstora företag men det finns redan liknande system i vissa medlemsstater

81

Enligt olika intressenter som intervjuades har fas 1 och fas 2 i praktiken blivit som två olika program. Fas 1 hjälper företag som saknar erfarenhet av offentlig finansiering, till exempel små it-företag eller uppstartsföretag. Fas 2 är mer komplex, vilket innebär att de företagstyper som ansöker till fas 1 tycker att det är en större utmaning att söka till fas 2.

82

Skillnaderna i framgångsgrad mellan företag som går igenom fas 1 innan de ansöker till fas 2 och företag som ansöker direkt till fas 2 har jämnats ut under genomförandet av SMF-I. Men framgångsgraden för fas 2 är fortfarande 50 % högre för företag som går igenom fas 1 än för företag som ansöker direkt till fas 2 (se figur 10).

83

Fas 2-mottagare som hade gått igenom genom fas 1 uppgav att den första fasen var en bra förberedelse, som hjälpte dem att förbättra projektet.

84

I vissa medlemsstater ansåg intressenter som intervjuades att fas 1-projekt ofta hade kunnat utföras lika väl på nationell nivå, även om detta skulle vara en utmaning i vissa medlemsstater.

85

I vår enkät till de nationella innovationsmyndigheterna uppgav 48 % av de som svarade att deras medlemsstat hade nationella program som liknade fas 1. När vi frågade dem om de främsta styrkorna hos den första fasen av SMF-I jämfört med de nationella programmen uppgav myndigheterna snabba och öppna urvalsförfaranden, den trovärdighet som EU:s varumärke medför och tillgången till coachning och företagsacceleration. Dessutom lovordade de den kritiska massa av innovativa företag som hade skapats tack vare den första fasen av SMF-I, som hade lyckats locka till sig många innovativa företag till EU-programmet.

86

När vi bad om deras synpunkter på huruvida fas 1 borde fortsätta under det nya ramprogrammet svarade 86 % av de nationella innovationsmyndigheterna att fas 1 borde behållas under det nya ramprogrammet (se ruta 1 för exempel på nationella innovationsmyndigheters åsikter om huruvida man borde fortsätta att finansiera fas 1). De som ställde sig positiva till att fas 1 skulle fortsätta uppgav att företagsaccelerations- och coachningstjänsterna hade förbättrat dessa företags kapacitet att hantera innovationsverksamhet på ett professionellt sätt och gjort det möjligt för dem att skala upp och växa. De menade att förslagsinfordrans europeiska karaktär sporrade små och medelstora företag att höja sin ambitionsnivå från de inledande utvecklingsstadierna, och att den enkla och snabba utvärderingsprocessen saknade motsvarigheter på nationell nivå. De som var emot att fas 1 skulle fortsätta (14 %) noterade att den inte hade något mervärde jämfört med nationella/regionala instrument och att det inte fanns någon påtaglig koppling mellan fas 1 och fas 2.

Fas 1 är alltför betungande för förvaltningen av SMF-instrumentet

87

Sedan SMF-I inleddes har 3 978 fas 1-bidragsavtal undertecknats. Arbetet från start till slut kräver avsevärda administrativa insatser i form av utvärdering, bidragsförberedelser, undertecknande av bidrag och coachningstjänster. Fyra projekthandläggare har hand om omkring 1 000 projekt om året. Projektövervakningen är därför begränsad till administrativa kontroller och man bedömer alltså inte genomförbarhetsstudiens kvalitet.

88

Tabell 1 jämför vad distansutvärderingen kostar per fas med de sammanlagda belopp som beviljats. Där framgår att det är stor skillnad mellan kostnaderna för de olika faserna, då de relativa utvärderingskostnaderna är tio gånger högre (per beviljad euro) i fas 1 än i fas 2. Riktmärket för utvärderingskostnaden inom sektorn för privat riskkapital är 3 %.

	FAS 1	FAS 2
Antal utvärderade förslag	39 419	20 957
Antal utvärderade förslag per dag och utvärderare	5	3
Kostnad för distansutvärdering per förslag	360 EUR	600 EUR
Total kostnad	14 190 840 EUR	12 574 200 EUR
Beviljat belopp	170 800 000 EUR	1 760 609 479 EUR
Utvärderingskostnad/beviljat belopp	8,3 %	0,7 %

Källa: Revisionsrätten

89

Trots de större administrativa omkostnaderna i fas 1 jämfört med fas 2 tillhandahåller fas 1 ändamålsenligt stöd tack vare den snabba urvalsprocessen på EU-nivå, EU-varumärket för stödmottagarna och tillgången till företagsaccelerationstjänsterna. Dessutom har den lockat till sig många innovativa företag till EU-programmet. I länder där det redan finns program som liknar fas 1 minskar instrumentets relevans.

90

Kommissionen har lagt ner fas 1 från och med september 2019.

Fas 2 ger ändamålsenligt stöd till små och medelstora företag

91

De intressenter som intervjuades (representanter från nationella innovationsmyndigheter och nationella kontaktpunkter, innovationsexperter, utvärderare, jurymedlemmar, EEN, paraplyorganisationer för små och medelstora företag och stödmottagare) var eniga i sitt gillande av fas 2 på grund av de många positiva inslagen, till exempel följande:

• Stora ekonomiska stöd vid en hög teknisk mognadsgrad som medlemsstaterna inte kan ge²⁷.
• Konkurrensen bland små och medelstora företag på EU-nivå.
• Möjligheten att locka till sig ytterligare investeringar med hjälp av EU-varumärket (se punkterna 119 och 121).
• Tillgången till coachning och tjänster för företagsacceleration.
• Enkla och snabba urvals- och tilldelningsprocesser jämfört med de nationella systemen.
• Fokus på projektens marknadslanseringsstrategi, där man tar fram en handlingsplan som specificerar hur företaget ska nå kunderna och uppnå en konkurrensmässig fördel.

92

I vår enkät till de nationella innovationsmyndigheterna frågade vi dem huruvida de tyckte att den andra fasen av SMF-I borde fortsätta inom ramen för Horisont Europa och varför (se ruta 2 för exempel på dessa myndigheters synpunkter på huruvida man borde fortsätta att finansiera fas 2). Alla svarande sa att den borde fortsätta.

93

När myndigheterna rådfrågades om huruvida man borde förändra utformningen av SMF-I avsevärt svarade 75 % ”nej”, 16 % tyckte att det räckte med begränsade förändringar och bara 11 % menade att mer djupgående förändringar krävdes. Detta tyder på att den nuvarande form som fas 2 har i allmänhet är väl uppskattad.

94

Fas 2 av SMF-I ger ändamålsenligt stöd till stödmottagarna. Den ger projekten EU:s varumärke, vilket innebär synlighet för företagen och projekten, hjälper dem att anskaffa ytterligare investeringar och ger tillgång till EU-nätverket för coachning och företagsaccelerationstjänster. Fas 2 uppskattas stort i sin nuvarande form bland de nationella innovationsmyndigheter som deltog i enkäten. Denna åsikt delades av alla intressenter som intervjuades.

Företagsaccelerationstjänsterna i fas 3 har potential, men de lanserades sent

95

Coachningen och företagsaccelerationstjänsterna (fas 3) spelar en viktig roll i SMF-instrumentets övergripande struktur eftersom de syftar till att uppfylla de små och medelstora företagens innovationsbehov genom skräddarsytt stöd, kompetensutveckling och arbete i nätverk. Enligt en studie som offentliggjorts av University of Manchester lyckas företag (särskilt små företag) mycket bättre via åtgärder som kombinerar direkt och indirekt stöd²⁸.

96

Coachningen omfattar en rad olika ämnen, framför allt affärsutveckling, organisationsutveckling, samarbete och finansiering. Stödmottagarna i fas 1 fick tre dagars coachning och stödmottagarna i fas 2 fick tolv. SMF-I har lett till att man inrättat det första europeiska nätverket av coacher för att stödja stödmottagarna.

97

Företagsaccelerationstjänsterna är öppna för både fas 1- och fas 2-stödmottagare och inbegriper deltagande i följande tjänster:

• Mässor och konferenser.
• Företagsdagar.
• Evenemang för investerare.
• Toppmötet EIC Innovators.
• Mentorskap.
• Samverkansplattformen för EIC.
• Ett verktyg för matchning med investerare.
• EIC Academy.

98

Evenemang och andra företagsaccelerationstjänster i fas 3 har främst fokuserat på att skapa förbindelser mellan små och medelstora företag och potentiella investerare eller affärspartner. Easme har inte gjort särskilt mycket för att hjälpa stödmottagarna att nå ut till potentiella kunder (såsom stora privata företag eller offentliga organ genom innovativ offentlig upphandling).

99

De stödmottagare (små och medelstora företag) som svarade på vår enkät uppskattade i hög grad både coachningssystemet och alla företagsaccelerationstjänster som de hade använt (se figur 11). Denna positiva åsikt bekräftades av våra besök hos stödmottagare och av de nationella innovationsmyndigheter som deltog i enkäten. De nationella innovationsmyndigheterna och EEN-knutpunkterna föreslog ändå att Easme skulle kunna

• samordna anordnandet av evenemang med lokala aktörer (nationella innovationsmyndigheter och EEN-knutpunkter) på ett bättre sätt,
• rikta marknadsföringen av företagsaccelerationstjänsterna bättre för att undvika att mejla små och medelstora företag om evenemang som inte är relevanta för dem,
• utforska möjligheterna att samarbeta med nationella investeringsbanker som skulle kunna erbjuda SMF-I-stödmottagarna investeringsmöjligheter.

100

De innovationsexperter som intervjuades anser att företagsaccelerationstjänsterna borde stimulera efterfrågesidan genom att matcha små och medelstora företag med potentiella stora företagskunder och stödja deras deltagande i innovativa offentliga upphandlingssystem.

101

Som en jämförelse är fas 3 av SBIR-programmet inriktat på offentlig upphandling. I USA måste federala myndigheter med årliga FoU-budgetar som överskrider 100 miljoner US-dollar anslå 3,2 % till stödmottagarna inom ramen för SBIR-programmet genom offentlig upphandling. Under 2015 uppgick de kontrakt som undertecknades mellan federala myndigheter i USA och SBIR-stödmottagarna till 1,3 miljarder US-dollar, medan bidragen sammantaget var värda 1,2 miljarder US-dollar²⁹.

102

Den betydelse som offentlig upphandling har för små och medelstora företag och uppstartsföretag erkänns av kommissionen i dess vägledning om innovationsupphandling³⁰. I detta dokument anges det att ”[g]enom att agera som banbrytande konsumenter kan offentliga upphandlare ge innovativa företag möjlighet att testa sina nya lösningar under verkliga förhållanden. Genom att bli deras kunder och därmed öka deras omsättning kan upphandlande myndigheter dessutom uppmuntra andra investerare – såväl offentliga som privata – att investera i deras verksamhet”. I nuläget har dock kommissionen inte inkluderat några system för innovativ offentlig upphandling bland företagsaccelerationstjänsterna för att skapa kopplingar mellan SMF-I:s stödmottagare och EU-byråer eller nationella institutioner.

103

Utnyttjandet av de olika företagsaccelerationstjänsterna har varit lågt. Av de stödmottagare som ingick i undersökningen deltog 12 % i EIC Academy och 40 % vid mässor och konferenser (se figur 12). Detta förklaras delvis med att vissa tjänster startades först i slutet av 2017, nästan fyra år efter det att instrumentet lanserades.

SMF-instrumentets ändamålsenlighet har inte bedömts, och dess framtida roll i Horisont Europa har ännu inte fastställts

104

För att kunna lämna bidrag i rätt tid till utarbetandet av den nya förordningen utförde kommissionen flera utvärderingar under SMF-I:s första år – trots att det saknades mogna uppgifter (se figur 13) – såsom följande:

• Den halvtidsutvärdering av SMF-I som offentliggjordes i februari 2017, då ännu inga innovationsprojekt i fas 2 hade slutförts.
• Den halvtidsutvärdering av Horisont 2020 som offentliggjordes i maj 2017, som påverkades av samma tidsmässiga begränsningar som i punkten ovan.
• Den konsekvensbedömning av Horisont Europa som offentliggjordes i juni 2018. Bara omkring 200 företag hade vid denna tidpunkt slutfört sina innovationsprojekt i fas 2. Dessutom tar det normalt sett några år att se ett innovationsprojekts verkliga effekter.

105

Eftersom programmet är nytt och det saknas tidigare resultatuppgifter utvärderades SMF-I endast på grundval av indata och slutförda fas 1-projekt, och inte på grundval av resultat från fas 2-projekt. De samråd som hölls och de oberoende rapporter som togs fram för utformningen av Europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa (se bilaga II). omfattades av samma begränsningar. Därför kunde kommissionen inte basera utformningen av Europeiska innovationsrådet inom Horisont Europa på en övergripande analys av SMF-I:s genomförande, uppnådda resultat och effekter.

Locka till sig investeringar efter finansieringen genom SMF-instrumentet

106

Ett av syftena med SMF-I är att underlätta tillgången till privat kapital och att skapa länkar till EU-stödda finansieringsinstrument³¹. Enligt rådets beslut 2013/743/EU planeras ”[l]änkar till finansiella instrument […] till exempel genom att prioritera små och medelstora företag som framgångsrikt har slutfört fas 1 och/eller 2 inom en öronmärkt volym av finansieringsresurserna”.

Kommissionen har bara begränsad kunskap om stödmottagarnas övergripande finansieringsbehov och har inte skapat länkar till EU:s finansieringsinstrument

107

Easme samlar inte systematiskt in information om fas 2-stödmottagarnas ytterligare finansiella behov för att de ska kunna utveckla sina projekt fullt ut. Easme utförde under 2016 en enkätundersökning för att bedöma behoven, men ställde inga frågor om vilken källa som föredrogs eller om hur finansieringen skulle användas.

108

År 2018 bad GD Forskning och innovation EIB att ta fram en studie om tillgången till finanser för SMF-I-stödmottagare, som sedan användes för konsekvensbedömningen av Horisont Europa³². EIB baserade rapporten på förhandsbedömningar och på en enkätundersökning bland ett urval av stödmottagare. Urvalet var dock inte representativt och det vara bara 24 stödmottagare som svarade på enkäten. Därmed ger rapporten bara begränsad insyn i de faktiska finansiella behoven hos SMF-I:s stödmottagare.

109

Vår representativa enkät (se bilaga I). gav en fingervisning om vad fas 2-stödmottagarna har för finansiella behov. Framför allt konstaterades följande:

• Tre fjärdedelar av de som svarade sa att de behövde ytterligare finansiering på i genomsnitt 7,1 miljoner euro.
• 70 % av de som svarade som sökte ytterligare finansiering uttryckte intresse för privata riskkapitalinvesteringar, medan 48 % var öppna för skuldinstrument som lån eller kreditlinor.

110

De finansieringsslag som söktes varierar enligt företagsmognad, där unga små och medelstora företag är mer intresserade av kapitaltillskott än äldre (se figur 14).

111

Majoriteten av SMF-I:s stödmottagare skulle behöva ytterligare finansiering för att stödja sitt innovationsarbete och lansera sina innovationsprojekt på marknaden. Kommissionen har dock begränsad kunskap om stödmottagarnas finansiella behov.

112

Under den fleråriga budgetramen för 2014–2020 lanserade EU ett stort antal finansieringsinstrument för att stödja innovation i små och medelstora företag³³. 64 % av de stödmottagare som svarade på enkäten kände dock inte till dessa instrument.

113

I EIB:s rapport om tillgång till finansiering för SMF-I:s stödmottagare³⁴ drogs följande slutsatser, som bekräftades genom vår enkät till och intervjuer med stödmottagare:

• Det finns ett likviditetsgap för SMF-I-stödmottagarna när projekten lämnar fas 2.
• Bidragen ger en positiv marknadssignal till privata kapitalgivare.
• Den tillgängliga informationen om finansieringsinstrument är splittrad och kommunikationen mellan privata och offentliga kapitalgivare är begränsad.

114

En EAG-rapport³⁵ från 2016 framhöll bristen på synergier mellan EU:s olika finansiella insatser och behovet av att samordna SMF-I med andra offentliga investerare för att bättre kunna bemöta projektens förfrågningar om medel när fas 2 hade slutförts.

115

Vi analyserade den förteckning över mottagare av riskkapital med EU-stöd som sammanställs av EIB och EIF och konstaterade att i slutet av 2018 hade bara 16 SMF-I-stödmottagare (varav åtta befann sig i fas 2) fått sådant ekonomiskt stöd. I fem fall gjordes finansieringsinstrumentets investering innan bidraget från SMF-I hade beviljats.

116

Ett av målen med SMF-I har sedan start varit att skapa länkar till EU-stödda finansieringsinstrument. Kommissionen har dock gjort mycket lite för att uppnå detta: den öronmärkte inte några medel för SMF-I-stödmottagarna, och stödmottagarna har begränsad kännedom om EU-stödda finansieringsinstrument.

Stödmottagarna lockar till sig ytterligare investeringar, men nivåerna varierar i EU

117

De bidragsavtal som tecknas via SMF-I kräver inte att stödmottagarna rapporterar när väl projektet har slutförts. Easme övervakar i stället hur stödmottagarna utvecklas efter det att SMF-I-bidraget tilldelades genom två databaskällor, som sköts av externa uppdragstagare:

• Källa 1 används för att bedöma de investeringar som SMF-I-stödmottagarna har anskaffat. Databasen sammanställs genom insamling av information om investeringsrundor som finns offentligt tillgänglig online. För att bedöma hur pass tillförlitlig denna källa är kontrollerade vi ett slumpmässigt urval på 30 fas 2-stödmottagare, vilket bekräftade siffrorna från den tillgängliga informationen online.
• Källa 2 används för att bedöma utvecklingen över tid av SMF-I-stödmottagarnas prestation i fråga om omsättning, nettointäkter, kassaflöde och sysselsättningsnivåer.

118

Information som samlas in direkt från stödmottagarna kan vara mindre tillförlitlig då självrapporteringen kan vara vinklad. Dessutom är användningen av tredjepartsinformation mer kostnadseffektiv. Samtidigt är dock båda dessa informationskällor ofullständiga eftersom

• källa 1 underskattar de faktiska investeringar som SMF-I-stödmottagarna har anskaffat, eftersom man inte vet hur mycket investeringar i form av skulder och kapitaltillskott (som inte offentliggörs online) som har anskaffats,
• källa 2 tillhandahåller fullständiga uppgifter för bara omkring 60 % av alla SMF-I-stödmottagare³⁶.

119

Enligt den information som finns tillgänglig online är förhållandet mellan investeringar och bidrag 2,9 för fas 2-stödmottagare som fick bidrag från SMF-I under 2014 och 2015 och som slutförde sina innovationsprojekt 2017. Figur 15 visar utvecklingen i fråga om de ytterligare investeringar som stödmottagarna anskaffat under åren efter det att SMF-I-stödet beviljades.

120

Dessa siffror inkluderar inte investeringsrundor som inte publiceras online, såsom majoriteten av alla mindre kapitaltillskott och nästan allt skuldkapital som tillhandahålls av banker, fonder och andra finansiella aktörer. Uppgifter om anskaffade investeringar finns offentligt tillgängliga online för bara 11 % av alla fas 2-stödmottagare.

121

Jämförelsevis uppgav majoriteten av alla fas 2-stödmottagare (78 % av de som svarade på vår enkät) att fas 2-finansieringen hade hjälp dem att mobilisera ytterligare finansiering för att stödja deras innovationsbehov. Stödmottagarnas faktiska förmåga att locka till sig investeringar är därför antagligen större än vad som framgår av den information som finns tillgänglig online.

122

Enligt information från en tredje part (källa 1, se punkt 117) som bekräftades genom uppgifter som samlades in i samband med projektrapporteringen uppvisar SMF-I-stödmottagarna positiva tendenser i fråga om strukturell tillväxt. Omkring 75 % av företagen hade upplevt en ökning av sina rörelseintäkter sedan de ansökte om bidraget, och 67 % hade ökat sin personalstyrka.

123

En gedigen uppsättning effektmått som baseras på tillförlitliga uppgifter, kombinerat med helt automatisk profilering av de företag som lämnar in projektförslag och väljs ut för bidrag, är nödvändig för att utveckla en ändamålsenlig affärsunderrättelsestrategi. Detta skulle kunna hjälpa till med följande:

• Fastställa mönster för deltagande och potentiella obalanser.
• Koppla effektmått till deltagarkluster genom att tillhandahålla värdefull information om hur instrumentets övergripande effekter kan maximeras.

124

SMF-I har under det utökade pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd förbättrat företagsprofileringen eftersom de nya administrativa formulären samlar in uppgifter om tidigare investeringsrundor, finansiella uppgifter och ägarstrukturen hos de som lämnar förslagen. Hittills har man dock inte systematiskt samlat in information om aktieägarnas kön i det skede då förslagen lämnas in, vilket är ett av de kriterier som bedöms av jurymedlemmarna.

125

Det finns betydande skillnader mellan de deltagande länderna, där fas 2-deltagarna i nordvästra Europa lyckas anskaffa mer privata resurser än små och medelstora företag i södra och östra Europa (se figur 16)³⁷. Dessa obalanser kan delvis förklaras med skillnaderna mellan riskkapitalmarknaderna i dessa länder.

126

Resultatet av vår enkät till stödmottagarna tyder på att den geografiska platsen är en avgörande faktor som påverkar hur pass benäget ett företag är att söka efter kapital- och/eller skuldinvesteringar. I de nordiska länderna och i Förenade kungariket planerade 84 % av alla tillfrågade att söka efter kapitaltillskott, jämfört med 54 % i Spanien och 42 % i Italien.

127

EAG:s rapport om SMF-I tog upp frågan om variationer mellan länder och olika kulturer vad gäller användningen av marknadsbaserade instrument, och rekommenderade en kartläggning av det europeiska landskapet för att få mer kunskap om potentiella medinvesterare och för att kontrollera om gränsöverskridande aktörer kan överbrygga vissa finansieringsunderskott när de nationella systemen inte fungerar. Plattformar och särskilda evenemang skulle kunna hjälpa till med denna process³⁸.

128

Bild 3 visar flödet av ytterligare investeringar över 10 miljoner euro till stödmottagande länder, uppdelat efter ursprungsland. Av de 1,8 miljarder euro i ytterligare investeringar som fas 2-stödmottagarna har anskaffat (se punkt 119) kommer cirka 400 miljoner euro från investerare med säte i USA och 181 miljoner euro från investerare i Kina. Den största enskilda investeraren i fas 2-stödmottagare har sitt säte i USA, och tre av de fem största investeringarna (över 50 miljoner euro) kommer från investerare utanför EU.

Slutsatser och rekommendationer

129

Vi konstaterade att SMF-instrumentet ger ändamålsenligt stöd till små och medelstora företag när de utvecklar sina innovationsprojekt. EU:s varumärke hjälper dessutom företagen att locka till sig ytterligare investeringar. Det har dock inte skapats länkar till EU-stödda finansieringsinstrument som skulle kunna hjälpa stödmottagarna att skala upp och lansera sina innovationsprojekt på marknaden. Både fas 1 och fas 2 av instrumentet ger små och medelstora företag ändamålsenligt stöd, men fas 1 medför oproportionerligt höga administrativa kostnader. Instrumentet förvaltas av kommissionen på ett kompetent sätt. Det stora antal ansökningar som lämnas in på nytt och de begränsade resurserna har hindrat urvalsförfarandet och utvecklingen av företagsaccelerationstjänsterna.

130

Alla rekommendationer är tillämpliga på efterträdaren till SMF-instrumentet inom ramen för Horisont Europa.

Inriktning på rätt stödmottagare

131

Instrumentets breda syften och mål har, tillsammans med de ändringar som gjorts under dess genomförande, skapat ovisshet bland berörda parter. Den nuvarande företagsprofilen passar den akademiska modellen med företag med tillväxtpotential, men instrumentet finansierar vissa små och medelstora företag som skulle kunna ha finansierats av marknaden (se punkterna 28–39).

Geografisk täckning

132

Deltagandet i instrumentet varierar påtagligt mellan länderna, delvis på grund av faktorer som kommissionen inte kan kontrollera, men också på grund av de varierande nivåerna av stöd från de nationella kontaktpunkterna och Enterprise Europe Network (se punkterna 43 och 45 och figur 5). Med en begränsad budget organiserade kommissionen evenemang och kommunikationsverksamheter, men dess marknadsföring och kommunikation var varken strukturerad eller tillräckligt välriktad för att nå rätt företag (se punkterna 40–58).

Rekommendation 1 – Förbättra kommunikationsstrategin och stödet till de nationella kontaktpunkterna, i synnerhet för de medlemsstater som har lägst deltagande

Kommissionen bör

1. fokusera mer på en marknadsförings- och kommunikationsstrategi för att öka medvetenheten bland de små och medelstora företag som utgör målgruppen om de finansieringsmöjligheter som erbjuds av instrumentet och dess efterträdare under Horisont Europa,
2. förbättra sitt stöd till de små och medelstora företagens nationella kontaktpunkter och till Enterprise Europe Network genom att främja projekt för ömsesidigt lärande och utbyten av bästa praxis och säkerställa att stödet till de nationella kontaktpunkterna för små och medelstora företag är på plats när nästa ramprogram inleds.

Måldatum för genomförande: 2021

Urval av projekt

133

Utvärderings- och urvalsförfarandena har förbättrats under instrumentets livstid. Presentationen inför en jury har varit särskilt nyttig när det gäller att identifiera de bästa förslagen samtidigt som man håller tidsmålet för beviljande av bidrag (se punkterna 65–69).

134

Det förekommer variationer i de poäng som tilldelas i distansutvärderingarna, vilket delvis kan förklaras med de begränsade resurserna och det stora antalet förslag som lämnas in. Utbildningen för utvärderarna uppskattas mycket, men ytterligare återkoppling efterfrågas på olika nivåer. De it-verktyg som används är inte lämpade för ändamålet och äventyrar utvärderingsprocessen (se punkterna 61–64 och 70–73).

135

Att förslag som inte blivit godkända lämnas in på nytt utgör en stor och ökande belastning för förvaltnings- och utvärderingsresurserna och ökar de administrativa kostnaderna. Dessutom sänker detta framgångsgraden, det vill säga andelen ansökningar som beviljas stöd, vilket i sin tur avskräcker från deltagande (se punkterna 74–79).

Rekommendation 2 – Förbättra urvalsförfarandet

För att optimera resursanvändningen och säkerställa ett effektivt urval av de bästa förslagen bör kommissionen förbättra urvalsförfarandet på följande sätt:

1. Ge distansutvärderarna mer tid för att utföra sitt arbete.
2. Inrätta en tvåvägskanal för information mellan distansutvärderarna och jurymedlemmarna för att låta de sistnämnda få tillgång till distansutvärderingen och ge de förstnämnda återkoppling om kvaliteten på deras arbete.
3. Utveckla skräddarsydda it-verktyg för att kunna sköta utvärderingsprocessen på ett tillförlitligt sätt.
4. Begränsa antalet gånger ett förslag får lämnas in på nytt, för att på så sätt frigöra resurser som i nuläget används för att utvärdera samma förslag på nytt vid flera på varandra följande inlämningsdatum.
5. För att uppmuntra fler små och medelstora företag med utmärkta innovationsprojekt att delta borde kommissionen offentliggöra framgångsgraden per projektförslag.

Måldatum för genomförande: 2021

Stödets ändamålsenlighet i SMF-instrumentets faser

136

Fas 1 ger ändamålsenligt stöd, tack vare den snabba urvalsprocessen, EU:s varumärke för stödmottagarna och tillgången till företagsaccelerationstjänster. Dessutom har den lockat till sig många innovativa företag till EU-programmet. Den innebär dock en överdriven börda för kommissionens förvaltning av instrumentet och det finns länder som redan har liknande program (se punkterna 81–89). Fas 1 avbröts från och med september 2019.

137

Fas 2 av SMF-I ger ändamålsenligt stöd till stödmottagarna och är mycket uppskattad bland alla intressenter i sin nuvarande form. Den ger projekten EU:s varumärke, vilket innebär synlighet för företagen och projekten, hjälper dem att anskaffa ytterligare investeringar och ger tillgång till EU-nätverket av coachning och företagsaccelerationstjänster (se punkterna 91–94).

Rekommendation 3 – Ersätt fas 1 och bygg vidare på fas 2-stödet till små och medelstora företag

Kommissionen bör

1. föreslå för medlemsstaterna att kommissionen ska förvalta ett system som liknar fas 1,
2. ge stödmottagarna i det systemet tillgång till coachning och företagsaccelerationstjänster samt EU:s varumärke,
3. bevara ett system som liknar fas 2 inom Europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa, och bygga vidare på resultaten från Europeiska innovationsrådets pilotprojekt.

Måldatum för genomförande: 2021

138

Tjänsterna för coachning och företagsacceleration kan förstärka instrumentets effekter men de lanserade sent, är inte tillräckligt synliga och det var bara en liten andel av de små och medelstora företagen som använde sig av tjänsterna. De tilldelade resurserna är begränsade och tjänsterna skulle kunna vara mer skräddarsydda och bättre riktade mot efterfrågesidan (se punkterna 95–103).

Rekommendation 4 – Förbättra företagsaccelerationstjänsterna

Kommissionen bör förbättra företagsaccelerationstjänsterna genom att anslå lämpliga resurser till detta område, för att

1. tillhandahålla mer skräddarsydda företagsaccelerationstjänster,
2. öka medvetenheten bland stödmottagarna med hjälp av en riktad kommunikationsstrategi,
3. hantera efterfrågesidan på ett bättre sätt genom att etablera kontakt med stora privata kunder och genom offentlig upphandling för innovativa projekt.

Måldatum för genomförande: 2022

Locka till sig investeringar efter finansieringen genom SMF-instrumentet

139

Majoriteten av stödmottagarna behöver fortfarande ytterligare finansiering för att stödja sitt innovationsarbete och lansera sina innovationsprojekt på marknaden. Kommissionen har dock inte gjort mycket för att skapa länkar till EU-stödda finansieringsinstrument och har inte utforskat samarbetsmöjligheter med nationella investeringsbanker. Dessutom är stödmottagarna ofta omedvetna om de EU-stödda finansieringsinstrument som finns, och kommissionens kunskap om stödmottagarnas finansiella behov är begränsad. EIB:s rapport från 2018 om tillgång till finansiering för stödmottagare bekräftade att den tillgängliga informationen om finansieringsinstrument är splittrad och att kommunikationen mellan privata och offentliga kapitalgivare är begränsad (se punkterna 107–116).

Rekommendation 5 – Skapa länkar till finansieringsinstrument

Kommissionen bör

1. regelbundet samla in information om det belopp och den typ av finansiering som SMF-I-stödmottagarna behöver under genomförandet av innovationsprojektet,
2. öka medvetenheten bland stödmottagarna om att det finns olika finansieringsinstrument på EU-nivå och nationell nivå, och ge råd om vilka av dessa som skulle passa deras finansiella behov bäst,
3. identifiera och främja synergier med EU-stödda finansieringsinstrument för att stödja SMF-I-stödmottagarna med deras anskaffande av kapital,
4. samarbeta med medlemsstaterna och nationella investeringsbanker för att främja nationellt stödda finansieringsinstrument som kanske kan uppfylla de finansiella behov som SMF-I-stödmottagarna har.

Måldatum för genomförande: 2022

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Alex Brenninkmeijer som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 10 december 2019.

Bilagor

Bilaga I – Metod

• Skrivbordsgranskning av offentliga dokument och kommissionens interna dokument, såsom rättsliga grunder, riktlinjer, konsekvensbedömningar, utvärderings- och övervakningsrapporter, förslag till rättsakter, meddelanden, ståndpunktsdokument och andra relevanta handlingar.
• Analytisk granskning av uppgifter från olika källor: CORDA, Business Objects, resultattavlan för innovation och webbsökningar.
• Onlineenkäter som skickades i mars 2019 till
• 390 stödmottagare och icke-utvalda sökande som fick en spetskompetensstämpel, som valdes ut slumpmässigt, varav 71 % svarade (88 % av de som fick stöd genom fas 2),
• 158 distansutvärderare som valdes ut slumpmässigt, med en svarsfrekvens på 96 %,
• 32 nationella innovationsmyndigheter eller liknande organ, som alla svarade.
• Informationsbesök till ministerier, innovationsmyndigheter, nationella kontaktpunkter, EEN, stödmottagare och andra berörda intressenter i Bulgarien, Danmark, Frankrike, Rumänien, Slovenien, Spanien och Förenade kungariket.
• En panel med oberoende innovationsexperter inom olika områden.
• Intervjuer med olika innovationsexperter med koppling till SMF-I, såsom jurymedlemmar, medlemmar i den rådgivande gruppen av SMF-experter H2020 EAG och representanter för konsultföretag.
• Deltagande i egenskap av observatörer i samband med jurypresentationer av projekt (andra steget i urvalsprocessen till fas 2) och vid ett evenemang för företagsaccelerationstjänster.
• Intervjuer med kommissionspersonal vid GD Forskning och innovation, GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, Easme och Genomförandeorganet för forskning, liksom med EIB och EIF.

Bilaga II – Statistik

Källa: Revisionsrätten på grundval av uppgifter från Easme.

Bilaga III – Europeiska innovationsrådet inom ramen för Horisont Europa – från idé till förslag

• I juni 2015, under ERA-konferensen ”A new start for Europe: Opening up to an ERA of Innovation”, lanserade kommissionen idén om ett europeiskt innovationsråd.
• Kommissionen genomförde ett öppet samråd under våren 2016 för att bidra till utformningen av pilotprojektet för ett europeiskt innovationsråd. Genom detta offentliga samråd samlade kommissionen in intressenternas synpunkter om disruptiv marknadsskapande innovation, om brister i det nuvarande landskapet för innovationsstöd och om de potentiella befogenheterna för ett europeiskt innovationsråd³⁹.
• Den 13 juli 2016 anordnade kommissionen en workshop med över 100 intressenter från privat sektor, forskarvärlden och offentlig sektor för att diskutera utfallet av det offentliga samrådet⁴⁰.
• I november 2016 lanserade kommissionen initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, som syftar till att sammanföra en mängd befintliga och nya åtgärder under samma paraply för att stödja uppstartsföretag och företag som vill skala upp sin verksamhet⁴¹.
• Kommissionen inrättade EIC:s högnivågrupp av innovatörer (EIC High Level Group of Innovators) i januari 2017, som fick i uppdrag att tillhandahålla stöd till utvecklingen av Europeiska innovationsrådet. Denna grupp, som bestod av företagare, investerare och innovationsexperter, möttes sex gånger mellan mars 2017 och december 2018 och tog fram en komplett uppsättning rekommendationer i januari 2018⁴².
• Den 7 juni 2018 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa.⁴³ En konsekvensbedömning åtföljde förslaget⁴⁴.

Akronymer och förkortningar

BNP: bruttonationalprodukt.

EAG: den rådgivande gruppen av SMF-experter.

Easme: Genomförandeorganet för små och medelstora företag.

EEN: Enterprise Europe Network.

EIB: Europeiska investeringsbanken.

EIC: Europeiska innovationsrådet.

EIF: Europeiska investeringsfonden.

FoU: forskning och utveckling.

GD Forskning och innovation: kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation.

H2020: Horisont 2020.

it: informationsteknik.

SBIR: programmet för innovation och forskning i små företag (USA).

SMF: små och medelstora företag.

SMF-I: EU:s instrument för små och medelstora företag.

Ordlista

associerat land: ett tredjeland som är part i ett internationellt avtal med Europeiska unionen; associerade länder till ramprogrammet Horisont 2020 deltar på samma villkor som juridiska enheter från EU:s medlemsstater.

banbrytande innovation: en produkt, tjänst eller process som introducerar en ny teknik eller en ny affärsmodell som leder till ett paradigmskifte och innebär betydande konkurrensfördelar.

blandad finansiering: en kombination av bidrag och lån eller kapital från offentliga eller privata källor.

deltagarportal: den enda onlineportalen för sökande och stödmottagare inom ramen för Horisont 2020 för att identifiera finansieringsmöjligheter, få tag på dokument och få vägledning, lämna in förslag och för papperslös hantering av bidrag och expertavtal; se http://ec.europa.eu/research/participants/portal.

disruptiv innovation: en produkt, tjänst eller process som splittrar de befintliga marknaderna genom att tränga undan ledande företag och tekniker och tillämpa nya värderingar.

europeisk resultattavla för innovation: en jämförande analys av hur EU-medlemsstaterna, andra europeiska länder och regionala grannar presterar när det gäller innovation.

finansieringsinstrument: ekonomiskt stöd från EU-budgeten i form av investeringar av eget kapital, investeringar av kapital likställt med eget kapital, lån eller garantier eller andra riskdelningsinstrument.

förslagsinfordran: ett dokument som efterlyser ansökningar från potentiella stödmottagare, som offentliggörs av en offentlig enhet som tillkännager sin avsikt att finansiera projekt som uppfyller angivna syften.

inlämningsdatum: det datum som förslagen senast måste lämnas in för en särskild finansieringsomgång.

nationell kontaktpunkt: en nationell enhet som inrättats och finansieras av regeringarna i EU:s medlemsstater eller stater som är associerade till ett ramprogram för forskning för att tillhandahålla stöd på plats och vägledning till de som ansöker om och får stöd från Horisont 2020.

stödmottagare: en fysisk eller juridisk person som får ett bidrag eller lån från EU:s budget.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Alex Brenninkmeijer är ordförande. Han ledde revisionsarbetet med stöd av Raphael Debets (kanslichef), John Sweeney (förstechef), Juan Antonio Vazquez Rivera (uppgiftsansvarig) och Alvaro Garrido-Lestache Angulo, Wayne Codd och Marco Montorio (revisorer).

Från vänster till höger: John Sweeney, Marco Montorio, Raphael Debets, Juan Antonio Vazquez Rivera, Wayne Codd, Alex Brenninkmeijer, Alvaro Garrido-Lestache Angulo.

Slutnoter

¹ Konsekvensbedömning av EU:s nionde ramprogram för forskning och innovation (en ny horisont för Europa).

² The vital 6 per cent. How high-growth innovative businesses generate prosperity and jobs 2009 – Nesta (National Endowment for Science, Technology and the Arts).

³ Henrekson, M. & Johansson, D. 2010. ”Gazelles as job creators: a survey and interpretation of the evidence”, Small Business Economics, 35, 227–244, s. 240.

⁴ Kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig).

⁵ https://ec.europa.eu/info/research-and-innovation/strategy/goals-research-and-innovation-policy/innovation-uni

⁶ Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020.

⁷ Förordning (EU) nr 1291/2013.

⁸ http://ec.europa.eu/research/bitlys/h2020_associated_countries.html

⁹ https://www.sbir.gov/about/about-sbir

¹⁰ COM(2018) 435, Förslag till förordning om inrättande av Horisont Europa, juni 2018.

¹¹ I april 2019 nådde kommissionen, Europaparlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om Horisont Europa.

¹² Konceptet icke bankmässig säkerhet definieras i vanliga frågor till Europeiska innovationsrådet som oförmåga att attrahera tillräcklig finansiering.

¹³ Till exempel tillhandahållande av ekonomiskt stöd till projekt genom finansiering med eget kapital, och att man till viss del kan godta urvalsförfaranden som utförs i andra ansökningsomgångar eller program.

¹⁴ De särskilda rapporterna om garantier (SR 20/2017 om garantiinstrumentet för små och medelstora företag) och om riskkapital (SR 17/2019).

¹⁵ Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020.

¹⁶ 2014 års rapport från EAG om innovation i små och medelstora företag.

¹⁷ https://sbir.nih.gov/reauthorization#eligibilityDiv

¹⁸ Arbetsdokument från Nesta nr 11/02, A look at business growth and contraction in Europe.

¹⁹ Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020.

²⁰ Skäl 14 i rådets beslut 2013/743/EU.

²¹ Med EU-13 avses Bulgarien, Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern, medan EU‑15 är de resterande 15 medlemsstaterna i Europeiska unionen.

²² https://ec.europa.eu/growth/industry/innovation/facts-figures/scoreboards_sv

²³ Evaluation of the SME instrument and the activities under Horizon 2020 Work Programme Innovation in SMEs, februari 2017.

²⁴ http://ec.europa.eu/research/participants/data/support/ncp/h2020-standards-principles_en.pdf

²⁵ Särskild rapport nr 28/2018. De flesta förenklingsåtgärder som införts i Horisont 2020 har gjort livet lättare för stödmottagarna, men det finns fortfarande möjligheter till förbättringar.

²⁶ http://www.access4smes.eu/project/#_goal

²⁷ Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden.

²⁸ ”The Impact of Direct Support to R&D and Innovation in Firms”, Compendium of Evidence on the Effectiveness of Innovation Policy Intervention, augusti 2012.

²⁹ SBA Office of Investment & Innovation om SBIR, december 2016.

³⁰ Kommissionens tillkännagivande C(2018) 3051, 15.5.2018.

³¹ Förordning (EU) nr 1291/2013 om inrättande av Horisont 2020.

³² Den rådgivande gruppen för EIB-Innovfin: Improving Access to Finance for Beneficiaries of the SME Instrument, mars 2018.

³³ Bland annat initiativet för tillgång till riskfinansiering (InnovFin) inom ramen för Horisont 2020, tillgång till finansiering för små och medelstora företag (Cosme) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

³⁴ Den rådgivande gruppen för EIB-Innovfin: Improving Access to Finance for Beneficiaries of the SME Instrument, mars 2018.

³⁵ H2020 EAG, Innovation in SMEs, Annual Report 2016.

³⁶ Källa: Easme.

³⁷ Källa: Revisionsrätten baserat på uppgifter från Easme. Länder för vilka inga ytterligare investeringar har kunnat konstateras genom webbsökningar har inte tagits med i tabellen.

³⁸ H2020 EAG, Innovation in SMEs, Consultation on the EU Strategic WP 2018–2020, juni 2016.

³⁹ Ideas for an EIC, sammanfattning av svaren på förfrågan om idéer, 2016.

⁴⁰ Ideas for an EIC – sammanfattning av en valideringsworkshop med intressenter som anordnades den 13 juli 2016.

⁴¹ COM(2016) 733 final, meddelande, Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, november 2016.

⁴² Europe is back: Accelerating breakthrough innovation, EIC:s högnivågrupp, januari 2018.

⁴³ COM(2018) 435 final, Förslag till förordning om inrättande av Horisont Europa, juni 2018.

⁴⁴ SWD(2018) 307 final, arbetsdokument från kommissionens avdelningar, konsekvensbedömning, juni 2018.

Tidslinje

Händelse	Datum
Revisionsplanen antogs/Revisionen inleddes	22.1.2019
Den preliminära rapporten skickades till kommissionen (eller andra revisionsobjekt)	6.11.2019
Den slutliga rapporten antogs efter det kontradiktoriska förfarandet	10.12.2019
Svaren från kommissionen (eller från ett annat revisionsobjekt) hade tagits emot på alla språk	16.1.2020

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

PDF	ISBN 978-92-847-4153-3	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/841285	QJ-AB-19-025-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-4133-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/1789	QJ-AB-19-025-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen 2020.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna. Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritetspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Användningen av Europeiska revisionsrättens logotyp måste först godkännas av Europeiska revisionsrätten.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.