Varaktig landsbygdsutveckling: de flesta projekten pågår under den period som krävs, men mer varaktiga resultat kan uppnås

Sammanfattning

I Sedan 2007 har EU betalat ut cirka 10 miljarder euro för att diversifiera sin landsbygdsekonomi och 15 miljarder euro för att förbättra infrastrukturen i landsbygdsområden genom landsbygdsutvecklingsprogram. Mellan 2007 och 2020 behövde de diversifierings- och infrastrukturinvesteringar som fick stöd från dessa program i allmänhet pågå i fem år.

II Vi genomförde denna revision dels med tanke på hur oerhört väsentligt detta område är, dels till följd av de problem avseende varaktighet som framkommit vid tidigare revisioner. Vi räknar med att vårt arbete ska hjälpa kommissionen att utbyta bästa praxis mellan medlemsstaterna och utvärdera hur den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar. Vi undersökte om investeringar för att diversifiera landsbygdsekonomin och förbättra infrastrukturen på landsbygden ledde till varaktiga fördelar. För det första bedömde vi om projekten hade uppfyllt de lagstadgade varaktighetskraven. För det andra undersökte vi olika faktorer som påverkar projektens varaktighet och som går utöver de lagstadgade kraven. För det tredje undersökte vi i vilken utsträckning EU-finansiering kunde visa sig ge långsiktiga diversifieringsmöjligheter i landsbygdsområden.

III Vi konstaterade att de lagstadgade varaktighetskraven i stort sett uppfylls. Merparten av de granskade projekten pågick fortfarande. Som väntat var denna andel särskilt hög för infrastrukturprojekt. När det gäller diversifieringsprojekten konstaterade vi att två tredjedelar av dem fortfarande pågick. Vi identifierade betydande skillnader mellan olika sektorer och medlemsstater. Vi konstaterade också att verksamheten ofta upphörde kort efter det att den lagstadgade varaktighetsperioden hade löpt ut, även i fall som rörde mycket stora investeringar.

IV Vi konstaterade att svaga ekonomiska resultat och olagligt privat bruk påverkar varaktigheten för en del diversifieringsprojekt. Kvaliteten på urvalsförfarandena blev bättre under perioden 2014–2020 jämfört med 2007–2013. Urvalsförfarandena hade dock ingen betydande inverkan på projektens övergripande kvalitet. I Polen var projekt avseende tjänster till jord- eller skogsbruk mindre varaktiga än andra typer av projekt. I flera medlemsstater var några turistboenden inte ekonomiskt lönsamma och denna situation påverkades av olaglig privat användning av bostäderna.

V Slutligen fann vi begränsade bevis för att de granskade diversifieringsåtgärderna leder till långsiktig diversifiering i landsbygdsområden. Vi konstaterade att tjänster inom jordbruket har låg diversifieringspotential och att turistboenden visserligen kan diversifiera inkomstkällorna för några stödmottagare men att de har liten inverkan på diversifieringen i många regioner. I efterhandsutvärderingarna för perioden 2007–2013 drogs slutsatsen att bidraget till diversifieringen hade varit begränsat till måttligt.

VI Vi rekommenderar att kommissionen riktar medlen bättre till bärkraftiga projekt, fastställer striktare regler för projekt som stödmottagarna själva lätt kan använda för privat bruk och utnyttjar potentialen hos stora databaser.

Inledning

Den ekonomiska situationen i landsbygdsområden

01 2018 utgjorde landsbygdsområden 83 % av EU:s territorium och här bodde 31 % av EU:s befolkning¹. Några landsbygdsområden står inför problem som avfolkning, arbetslöshet, grundläggande tjänster av sämre kvalitet och högre risk för fattigdom eller socialt utanförskap. Andra landsbygdsområden hör till medlemsstaternas ekonomiskt sett mest dynamiska regioner².

02 Mellan 2000 och 2018 ökade bruttonationalprodukten (BNP) per capita i landsbygdsområden snabbare än i stadsområden, vilket bidrog till att minska klyftan mellan dem. 2018 utgjorde den 75 % av EU:s genomsnittliga BNP per capita. Mellan 2012 och 2019 ökade sysselsättningsgraden på landsbygden i samtliga medlemsstater. Den har nu nått upp till den totala sysselsättningsgraden i hela EU. Som framgår av figur 1 ligger sysselsättningsgraden på landsbygden nu nära den totala sysselsättningsgraden i de flesta medlemsstater.

03 2018 stod tjänstesektorn för över 60 % av sysselsättningen i landsbygdsområdena i hela EU. Industrin och byggsektorn stod för 27 % och jordbruk, skogsbruk och fiske stod för 12 %, vilket var en minskning från 21 % år 2000³. Jordbrukssektorn stod fortfarande för 30 % av sysselsättningen på landsbygden i Bulgarien och Rumänien.

EU:s politik för landsbygdsutveckling och begreppet varaktighet

04 EU:s politik för landsbygdsutveckling innehåller långsiktiga mål som att diversifiera ekonomin på landsbygden (genom att göra både landsbygdsområden och enskilda hushåll mindre beroende av jordbruket och skogsbruket), bevara och skapa arbetstillfällen (se punkt 05) och förbättra infrastrukturen i landsbygdsområden (se punkt 08)⁴. För att stödja dessa mål bör de projekt som finansieras av EU på de här områdena vara hållbara (se punkterna 12 och 13).

EU:s politik för diversifiering av landsbygden

05 I EU:s utgifter för att främja diversifiering ingår stöd som främjar annan verksamhet för jordbrukare än jordbruk samt etablering och utveckling av nya affärsmöjligheter, däribland turism. I tabell 1 finns en förteckning över de många olika åtgärder som är kopplade till diversifieringen av landsbygdsområden och i figur 2 ges exempel på finansierade projekt.

06 Nästan en tredjedel av EU:s jordbrukare har en annan inkomstbringande verksamhet⁵. Detta kan vara verksamhet som

• inte är direkt kopplad till jordbruksföretaget, till exempel undervisning eller arbete för en annan arbetsgivare,
• är direkt kopplad till jordbruksföretaget, till exempel mottagande av turister eller bearbetning av jordbruksprodukter.

07 I en utvärdering av programperioden 2007–2013⁶ bedömdes de åtgärder som granskas i denna rapport bidra i begränsad utsträckning till den ekonomiska diversifieringen när det gäller turismverksamhet och i måttlig utsträckning till den ekonomiska diversifieringen när det gäller diversifiering till annan verksamhet än jordbruk samt företagsetablering (se punkt 61).

EU-stöd till infrastruktur i landsbygdsområden

08 EU:s finansiering av infrastrukturinvesteringar i landsbygdsområden syftar till att förbättra grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen och bidra till förnyelsen av byar⁷. I tabell 2 finns en förteckning över olika investeringsåtgärder inom offentlig infrastruktur i landsbygdsområden och i ruta 1 ges exempel på några av dessa typer av investeringar som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) vanligtvis stöder.

EU:s finansiering och styrning av landsbygdsutvecklingspolitiken

09 EU kommer att ha haft utgifter på cirka 10 miljarder euro för diversifieringsåtgärder och 15 miljarder euro för infrastrukturinvesteringar i landsbygdsområden genom landsbygdsutvecklingsprogram under programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 (se figur 3).

10 EU-medel och nationella/regionala medel finansierar gemensamt landsbygdsutvecklingsprojekt som genomförs under delad förvaltning. EU och medlemsstaterna fastställer regler och villkor för finansiering. Nationella/regionala myndigheter

• utarbetar landsbygdsutvecklingsprogram,
• anslår medel till åtgärder,
• förvaltar och övervakar genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen och utvärderar resultaten.

Figur 4 visar kommissionens och de nationella/regionala myndigheternas delade ansvarsområden.

11 För den nya programperioden 2023–2027 kräver förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken att medlemsstaterna utarbetar strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) som kombinerar finansiering av inkomststöd, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling. I dessa planer ska medlemsstaterna ange hur de avser att uppnå sina mål inom ramen för de nio specifika målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Framtida diversifieringsprojekt kan bidra till två specifika mål: ”underlätta hållbar affärsutveckling i landsbygdsområden” och ”främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet […] i landsbygdsområden”⁸. Kommissionen ska godkänna dessa planer och följa upp genomförandet av dem genom regelbundna nationella prestationsrapporter som medlemsstaterna utarbetar⁹. Kommissionen kan också främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

Landsbygdsutvecklingsprojekts varaktighet

12 I denna revision undersökte vi om EU-finansierade projekt är ”varaktiga”. I figur 5 anges EU:s lagstadgade varaktighetskrav för projekt som får stöd. Det lagstadgade kravet blev strängare för programperioden 2014–2020 (som förlängts till 2022)¹⁰. För programperioden 2023–2027 fastställs inga lagstadgade varaktighetskrav i förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken. Medlemsstaterna kan genom sina nationella bestämmelser återinföra sådana krav.

13 I samband med denna effektivitetsrevision och med beaktande av programmens prestation och utgiftsflöden undersökte vi om finansierade projekt

• uppnådde den lagstadgade varaktighetsperioden (dvs. om projekten pågick under hela den lagstadgade varaktighetsperioden),
• fortsatte att pågå även efter denna varaktighetsperiod,
• ledde till varaktiga förändringar i landsbygdsområdena.

14 I tre tidigare rapporter (en om landsbygdsutveckling och två om sammanhållningsstöd)¹¹ har vi noterat problem med varaktigheten i EU-finansierade investeringar eftersom

• de lokala myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning har satt fokus på varaktighet i olika skeden av förvaltningen av EU-medel,
• mottagarna eller de lokala myndigheterna inte har underhållit infrastrukturen,
• merparten av de analyserade projekten inte har varit finansiellt hållbara.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

15 Vi beslutade att genomföra denna revision av följande skäl:

• Sedan 2007 har EU satsat mer än 25 miljarder euro på diversifieringsprojekt och infrastrukturinvesteringar genom landsbygdsutvecklingsprogram.
• Flera av våra effektivitetsrevisioner har avslöjat problem avseende varaktighet (sepunkt 14) och vi har identifierat särskilda risker i samband med diversifieringsåtgärderna.

16 Vi räknar med att vårt arbete ska hjälpa kommissionen att utbyta bästa praxis om potentiella garantier för projekts varaktighet samt att utvärdera diversifierings- och landsbygdsinfrastrukturprojekt som stöds av den gemensamma jordbrukspolitiken under programperioden 2023–2027.

17 Vår övergripande revisionsfråga var huruvida investeringar för diversifiering av landsbygdsekonomin och infrastruktur på landsbygden har gett några varaktiga fördelar. I rapportens första del bedömde vi efterlevnaden av varaktighetsaspekten, det vill säga om de lagstadgade varaktighetskraven har uppfyllts. I den andra delen bedömde vi om det finns faktorer som påverkar projektens varaktighet och som sträcker sig utöver de lagstadgade kraven. I den tredje delen undersökte vi om det fanns tillräckliga bevis för att EU-finansiering ledde till långsiktiga diversifieringsmöjligheter i landsbygdsområden.

18 För att bedöma om de förväntade fördelarna bestod över tid granskade vi projekt som finansierats under programperioderna 2007–2013 och 2014–2020. Vi granskade två typer av projekt, nämligen

• projekt för att diversifiera landsbygdsekonomin (se tabell 1 och figur 2),
• offentliga infrastrukturinvesteringar såsom vägar samt vatten- och avloppsresurser (se tabell 2 och ruta 1).

19 Vi samlade in revisionsbevis (se figur 6) genom att

• gå igenom lagstiftning och statistik,
• analysera företagsregister och kontrollera vissa turistboendens driftstatus,
• intervjua nationella eller regionala myndigheter,
• granska nationella/regionala ramar och projekt som valts ut från elva medlemsstater/regioner.

Iakttagelser

Projekten uppnår vanligtvis den lagstadgade varaktighetsperioden, men vissa diversifieringsprojekt avslutas kort därefter

20 I detta avsnitt granskade vi projekt mot bakgrund av EU:s lagstadgade varaktighetskrav och bedömde om kraven var anpassade till den typ av investeringar som mottog stöd.

• För diversifieringsprojekt bedömde vi
• huruvida ett urval bestående av 879 utvalda projekt som gällde turistboenden (en av de vanligaste typerna av diversifieringsprojekt) fortfarande pågick,
• huruvida ett urval bestående av 88 diversifieringsprojekt fortfarande pågick och uppfyllde sina mål i affärsplanen (se punkterna 44, 45 och 59); vi valde ut projekt för att inkludera de huvudsakliga projekttyper som fick stöd under de båda programperioderna (se figur 2).
• För infrastrukturprojekt undersökte vi om de 48 projekten i vårt urval fortfarande pågick och gav de förväntade fördelarna. Vi inriktade oss på de projekttyper som mottagit mest finansiering under de båda programperioderna (vägar, värmeverk samt vattenförsörjnings- och sanitetssystem) (se ruta 1).

Merparten av de granskade projekten pågick fortfarande

80 % av de projekt som gällde turistboenden pågick fortfarande

21 Investeringar i turistboenden hörde till de diversifieringsprojekt som oftast mottagit stöd. De elva medlemsstater som vi granskade betalade ut nästan 500 miljoner euro i landsbygdsutvecklingsmedel till stöd för omkring 8 000 investeringar i turistboenden under perioden 2014–2015 (dvs. projekt från programperioden 2007–2013).

22 Vi kontrollerade om de 879 projekt som gällde turistboenden och som vi valde ut i dessa elva medlemsstater fortfarande erbjöd inkvartering. Alla anläggningar mottog stöd under perioden 2007–2013, och de flesta av dem fick sin slutbetalning 2014 eller 2015. De som fortfarande höll öppet hade således funnits i mer än fem år. De flesta av våra kontroller gjordes mellan juni och oktober 2020. Vi konstaterade att 21 av de 879 turistboendena i vårt urval hade stängt på grund av hälsokrisen (dvs. 2 % av vårt urval).

23 Figur 7 och figur 8 visar att sammanlagt 80 % av anläggningarna fortfarande erbjöd inkvartering. Siffrorna för enskilda medlemsstater varierade från 98 % i Österrike till 67 % i Ungern och 60 % i Italien (Sicilien). Vi konstaterade efter vår inledande analys av källor på nätet att 24 anläggningar i Tjeckien, Frankrike, Ungern, Italien (Sicilien), Rumänien och Slovakien höll öppet, men att de i praktiken aldrig kunde bokas. Vi följde upp dessa fall genom kontakt via telefon eller per e-post. Om förvaltarna av dessa anläggningar deklarerade dem som ”öppna” (20 fall) klassificerade vi dem också som det i vår analys. I de övriga fyra fallen kunde vi tydligt konstatera att anläggningen inte var tillgänglig för turister.

Två tredjedelar av diversifieringsprojekten pågick fortfarande

24 Vi granskade 88 diversifieringsprojekt i Bulgarien, Österrike och Polen. De utvalda projekten gällde huvudsakligen turistanläggningar (turistboenden samt cykel- och vandringsleder), jordbrukstjänster och förnybar energi (se figur 9).

25 Av dessa 88 projekt (67 från programperioden 2007–2013 och 21 från programperioden 2014–2020) konstaterade vi att 59 projekt (67 %) fortfarande pågick och

• att 29 av de 30 projekt (97 %) vars varaktighetsperiod ännu inte hade löpt ut fortfarande pågick, men
• att 30 av de 58 projekt (52 %) vars varaktighetsperiod hade löpt ut fortfarande pågick och
• att generellt sett sju av de 88 projekten upphörde under varaktighetsperioden.

26 Två tredjedelar av de 35 projekt som gällde turistboenden i detta urval bestående av 88 diversifieringsprojekt var fortfarande öppna. I Österrike var samtliga tio projekt öppna, och i Bulgarien och Polen pågick 11 av 17 respektive tre av åtta projekt fortfarande.

Alla utom ett av de granskade infrastrukturprojekten pågick fortfarande

27 I Bulgarien, Österrike och Polen granskade vi 48 infrastrukturprojekt som främst uppförde eller uppgraderade värmeverk, vägar samt vatten- och sanitetssystem. Vid tidpunkten för revisionen var 38 projekt mer än fem år gamla (den lagstadgade varaktighetsperioden hade alltså löpt ut) och de resterande tio var yngre projekt vars lagstadgade varaktighetsperiod ännu inte hade löpt ut.

28 Vi kontrollerade om den EU-finansierade infrastrukturen fortfarande användes. Vi granskade

• för värmeverk: anläggningens driftstatus, energiproduktion, kundantal, finansiella uppgifter och anställningar,
• för vägar: förändringar sett till användarantal (lokala invånare, turister, företag i området, i förekommande fall),
• för vattenförsörjnings- och sanitetssystem: infrastrukturens driftstatus, antal nätanslutningar (i förekommande fall) och förbättring av vattenkvaliteten.

29 Alla 48 projekt (se figur 10) levererade förväntad fysisk output (t.ex. i form av ett uppfört lokalt värmeverk, en uppgraderad väg, ett uppfört vattenförsörjnings- och/eller avloppssystem). Med undantag för ett avloppsreningsverk (se ruta 4) gynnade investeringarna fortfarande lokalsamhället vid tidpunkten för revisionen.

Diversifieringsverksamheten upphörde ofta kort efter det att den lagstadgade varaktighetsperioden hade löpt ut

30 Vi undersökte om projektverksamheten fortsatte i åtminstone två år efter det att den EU-lagstadgade varaktighetsperioden hade löpt ut. Vi bedömde huruvida löptiden påverkades av projektets sektor eller storlek.

31 Av de företagsregister som vi granskade hade endast Polens företagsregister uppgifter om statusen för stödmottagarnas olika verksamheter. De mer detaljerade uppgifterna använde vi för att utföra ytterligare analyser. För stödmottagare som startade upp en annan verksamhet än jordbruk inom åtgärderna 311 och 312 (9 221 respektive 3 429 stödmottagare) kontrollerade vi hur många år verksamheten hade pågått.

32 Figur 11 visar att stödmottagare som upphörde med verksamheten vanligtvis gjorde det under det sjätte eller sjunde verksamhetsåret, det vill säga kort efter det att den femåriga varaktighetsperioden hade löpt ut.

33 I ruta 2 ges exempel på turistanläggningar (som mottog stöd under programperioden 2007–2013) som EU investerade mer än 150 000 euro i, men som upphörde att bedriva sin verksamhet efter den femåriga varaktighetsperioden. Två av dem var i drift i mindre än fem år eftersom varaktighetsperioden började från och med finansieringsbeslutet (se punkt 12). De här korta driftsperioderna innebär att de europeiska bidragen uppgick till mellan 2 667 och 9 125 euro för varje verksamhetsmånad.

34 Under 2014–2020 kunde medlemsstaterna minska varaktighetsperioden till tre år för små och medelstora företag. Varaktighetskraven är dock desamma oavsett om EU-finansieringen uppgår till 9 000 euro eller till 500 000 euro, eller om stödmottagarna själva finansierar 10 % eller 90 % av sina investeringar.

De flesta medlemsstater tillämpade en femårig varaktighetsperiod på infrastrukturinvesteringar

35 Varaktighetsperioden är ett lagstadgat krav som inte har till syfte att återspegla investeringens driftstid. Projekten förväntas ha en driftstid som är betydligt längre (15–25 år för energianläggningar, 25–30 år för vägar och 30 år för vatten- och avloppsinfrastruktur) än varaktighetskraven. I Österrike och regionen Piemonte i Italien utvidgades varaktighetskravet för vissa typer av investeringar (se ruta 3) för att bättre beakta deras förväntade driftstid. De nationella myndigheterna i de andra medlemsstaterna i vårt urval tillämpade varaktighetskravet på fem år.

36 Alla infrastrukturprojekt som vi granskade pågick fortfarande (se punkt 29) förutom ett: i Bulgarien misslyckades ett infrastrukturprojekt på grund av bristande underhåll (se ruta 4).

En tredjedel av diversifieringsprojekten hade upphört med verksamheten vid tidpunkten för vår revision

37 I denna del bedömde vi om det finns faktorer som ökar projektens livslängd och som sträcker sig utöver de lagstadgade varaktighetskraven. Två tredjedelar av diversifieringsprojekten pågick fortfarande vid tidpunkten för revisionen. Den resterande tredjedelen hade upphört. Vi bedömde om nationella och regionala myndigheter analyserade den förväntade ekonomiska lönsamheten hos de diversifieringsprojekt som de valde ut och vilken typ av projekt som var mindre varaktiga.

Urvalsförfarandena hade ingen större inverkan på projektens övergripande kvalitet

38 Urvalsförfarandena bör bidra till de främjade projektens kvalitet och varaktighet. Häri ingår att göra prioriteringar genom relevanta urvalskriterier och korrekta bedömningar av projekten. Enligt EU:s regler ska medlemsstaterna fastställa och tillämpa urvalskriterier när de beslutar vilka insatser som ska prioriteras. För programperioden 2007–2013 konstaterade vi följande:

• Polen (fram till 2009) och Frankrike tillämpade inte några sådana kriterier.
• Litauen tillämpade urvalskriterier först när antalet ansökningar översteg de medel som fanns tillgängliga.
• Österrike hade sådana kriterier men tillämpade dem inte för att rangordna olika projekt.
• Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Polen (efter 2009) och Slovakien tillämpade urvalskriterier utan att fastställa vilka minimipoäng som skulle gälla för dem. De rangordnade projekten men gav dem stöd så länge det fanns en budget, även om projekten hade fått låga poäng¹³.
• Ungern, Italien (Sicilien) och Rumänien hade fastställt vilka minimipoäng som ansökningarna måste uppnå för att vara stödberättigade. 46 % av de rumänska stödmottagarna inom åtgärd 313 och 10 % av de sicilianska stödmottagarna inom åtgärd 311 slutförde dock inte sina projekt efter att de hade undertecknat en bidragsöverenskommelse. De erhöll därför inte någon slutlig utbetalning.

39 Under programperioden 2014–2020 tillämpade nationella och regionala myndigheter i alla medlemsstater urvalskriterier och poängtrösklar. Dessa tröskelvärden översteg vanligtvis inte 50 % av den högsta poängen. Som exempel kan nämnas att för åtgärd 6.4 (se tabell 1) var minimipoängen i Rumänien och Österrike 10 av 100 poäng respektive 5 av 24 poäng. Med låga minimipoäng riskerar nationella och regionala myndigheter att välja ut projekt med låg potential.

40 Förutom att tillämpa urvalskriterier måste medlemsstaterna också bedöma projekten. I ruta 5 ges ett exempel på projekt i Polen som vi anser inte borde ha fått stöd om de hade bedömts korrekt.

41 För att bedöma insatsernas varaktighet krävde de nationella myndigheterna i alla de medlemsstater som vi granskade (utom Frankrike) att sökande skulle lämna in en affärsplan.

42 Fem av dessa tio medlemsstater¹⁴ ansåg att de affärsprognoser som ingick i affärsplanerna utgjorde underlag för framtida bedömningar. Stödmottagarna var till exempel tvungna att uppnå minst 50 % (Bulgarien och Ungern) eller 70 % (Litauen) av sina affärsprognoser. När efterhandskontroller genomfördes ledde misslyckanden med att uppnå dessa procentandelar till påföljder (se punkt 55).

43 Sju medlemsstater¹⁵ definierade antalet skapade arbetstillfällen som ett av kriterierna för stödberättigande eller urval. När skapande av arbetstillfällen var ett urvalskriterium var stödmottagarna tvungna att skapa arbetstillfällen och behålla dem åtminstone fram till dess att varaktighetsperioden hade löpt ut. Litauen och Polen beviljade större finansiering till stödmottagare som räknade med att skapa fler arbetstillfällen.

44 När det gäller de stödmottagare i vårt urval som vi kunde få tillräckligt med information om uppnådde inte 90 % av de bulgariska stödmottagarna (9 av 10) och 63 % av de polska stödmottagarna (17 av 27) de ekonomiska prognoserna i affärsplanerna (häribland fyra av tio stödmottagare från perioden 2014–2020). Något sådant problem kunde vi inte konstatera för Österrike (se punkt 59).

45 Tabell 3 visar att merparten av stödmottagarna långt ifrån nådde upp till sina prognoser.

46 Prognoserna i affärsplanen var bindande i Bulgarien. Tre fjärdedelar av efterhandskontrollerna ledde till återkravsförfaranden eftersom stödmottagarna inte hade nått upp till prognoserna (se punkt 55).

Vissa typer av diversifieringsprojekt var relativt kortlivade

47 Närmare tre fjärdedelar av de 13 000 stödmottagare som omfattades av åtgärd 311 i Polen (9 221 stödmottagare som startade upp en annan verksamhet än jordbruk, vilket analyserades i punkt 31, och uppskattningsvis 3 800 andra som utvecklade befintlig verksamhet inom ramen för samma åtgärd) diversifierade sin verksamhet till ”tjänster för jordbruk och skogsbruk”, det vill säga inom jordbrukssektorn. I tjänster för jordbruk och skogsbruk ingår till exempel maskinuthyrning eller arbete som utförs för en annan jordbrukare (t.ex. jordbrukare som köper en plogmaskin med EU-finansiering för att ploga andra jordbrukares mark eller hyra ut maskinen). Mer än hälften av de stödmottagare som vi kontrollerade i det polska företagsregistret (5 114 av 9 419) hade upphört med verksamheten i februari 2020. Figur 12 visar att denna andel är mycket högre än för annan diversifieringsverksamhet.

48 EU:s regler och nationella regler förbjöd inte uttryckligen användning av inköpt utrustning på stödmottagarens egen mark. I kommissionens vägledning för programperioden 2014–2020 anges att för jordbrukstjänster bör ”de investeringar som får stöd främst användas för att tillhandahålla tjänster till tredje part”. Men vi fann ingen mekanism som hindrar att jordbruksmaskiner som finansieras inom ramen för denna åtgärd huvudsakligen används inom stödmottagarens eget jordbruk.

49 Med tanke på de särskilda risker som identifierats i samband med projekt gällande turistboenden övervägde vi om varaktighetsresultaten för denna projektkategori återspeglade eller dolde problem med ekonomisk lönsamhet. Vi genomförde därför ytterligare analyser av projekt gällande turistboenden i Bulgarien, Grekland och Polen. I Grekland gav den nationella övervakningen av projekten information om intäkter som genererats under de första tre åren. Vi analyserade dessa uppgifter och jämförde dem med investeringskostnaderna för 20 projekt gällande turistboenden som fortfarande var i drift.

50 Vår analys gav upphov till frågor om projektens ekonomiska lönsamhet. För varje euro av de totala investeringskostnaderna uppgick de totala intäkterna under tre års tid i genomsnitt till 0,4 euro. Såsom visas i figur 13 döljer detta genomsnitt stora skillnader i förmågan att generera intäkter. Under tre år genererade projekt gällande turistboenden mellan 0,02 euro och 1,41 euro för varje investerad euro. Fyra av dem (20 %) genererade mindre än 0,1 euro per investerad euro.

51 Vi konstaterade, i motsats till detta, att det även fanns exempel på projekt med mycket hög avkastning på investeringar (se figur 13): tre projekt genererade intäkter som översteg investeringen inom tre år.

52 I revisionsrättens särskilda rapport 02/2022 om energieffektivitet i företag konstaterade vi att för projekt med mycket korta återbetalningstider är finansieringsinstrument som lån eller återbetalningspliktiga bidrag vanligen kostnadseffektiva alternativ för EU:s budget. EU-lagstiftningen föreskriver att lån ska användas för bärkraftiga projekt¹⁶. Kommissionen anser att finansieringsinstrument är lämpliga för att stödja bärkraftiga landsbygdsutvecklingsprojekt¹⁷. Återbetalningar av lån ger projektens stödmottagare (inklusive projekt gällande turistboenden eller jordbrukstjänster) incitament till att generera vinster från sina investeringar. Därmed begränsas risken för att de begär stöd till projekt som inte är bärkraftiga eller endast använder projekten för privata ändamål.

53 Tabell 4 visar att 29 % respektive 38 % av de kontrollerade projekten gällande turistboenden i Bulgarien och Polen (se punkt 26) antingen avslutades snabbt eller hade en mycket låg omsättning.

Medlemsstater	Antal kontrollerade anläggningar	Antal anläggningar som inte gav några fördelaktiga resultat	Kommentarer
Bulgarien	17	6	Tre stängdes efter det att varaktighetsperioden hade löpt ut. Tre andra anläggningar hade mindre än 10 % av sin beräknade omsättning (en anläggning hade en omsättning på 188 euro under ett år) och var tvungna att återbetala sitt bidrag efter efterhandskontrollen.
Polen	8	3	Tre stängdes, varav en inom varaktighetsperioden. En anläggning hade en omsättning på 250 euro per år, vilket är mindre än 10 % av prognosen, och stängdes efter att varaktighetsperioden hade löpt ut.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information från medlemsstaterna.

Byggnader som finansierats som turistboenden men som används som bostäder

54 I EU-lagstiftningen förbjöds inte uttryckligen privat bruk av byggnader som finansierats för att tillhandahålla turistboenden under varaktighetsperioden. Kommissionen angav dock att investeringen inte bör ändras väsentligt och undergräva dess ursprungliga mål¹⁸. Österrikisk lagstiftning förbjöd uttryckligen permanent privat bruk av investeringen¹⁹. Så var inte fallet i den polska och bulgariska nationella lagstiftningen.

55 Vi fann följande problem vad gällde privat bruk av turistboenden:

• I en medlemsstat upptäckte vi eventuellt bedrägligt privat bruk av ett pensionat under varaktighetsperioden. Detta fall har hänskjutits till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och håller på att utredas.
• I Bulgarien och Rumänien såg vi att administrativa åtgärder hade vidtagits efter det att privat bruk av turistboenden som mottagit stöd konstaterats. Kommissionen lämnade rekommendationer till dessa medlemsstater och tillämpade en finansiell korrigering för Bulgarien. Rumänien beslutade att begränsa finansieringen av turistboenden under 2021 och 2022. De bulgariska myndigheterna började vidta administrativa åtgärder genom att utföra ytterligare efterhandskontroller med fokus på huruvida prognoserna i affärsplanerna hade uppnåtts. Merparten (76 %) av de 288 EU-finansierade pensionaten nådde inte upp till sina prognoser. De bulgariska myndigheterna begärde återbetalningar på 21 miljoner euro. Detta återkravsförfarande går långsamt framåt på grund av rättsliga utmaningar inom det nationella rättsväsendet. Bulgarien upphörde med att ge stöd åt turistboenden under programperioden 2014–2020.
• Från de elva medlemsstater som vi granskade noterade vi tidningsartiklar som rapporterade om fall i åtta medlemsstater där byggnader använts som privata bostäder (i minst tre av dem rapporterade tidningsartiklar om utredningar och domstolsärenden avseende bedrägliga ansökningar om bidrag till turistboenden som användes för privat bruk). I vissa fall annonserades det att byggnaderna var tillgängliga för turister, men de kunde inte bokas i praktiken (se punkt 23). Att bygga eller renovera ett hus med EU-stöd kan vara attraktivt, eftersom stödmottagaren efter tre till fem år officiellt kan använda det som privat boende eller sälja det.

Bevisen för att EU-finansiering leder till långsiktig diversifiering i landsbygdsområden är begränsade

56 EU-finansiering bör leda till långsiktig diversifiering i landsbygdsområden (sepunkt 04). Vi bedömde om projekten ledde till fortsatt diversifiering av ekonomin på landsbygden. Vi undersökte också om utvärderingen och övervakningen gav tillräcklig inblick i de resultat som EU:s utgifter genererade.

Vissa typer av diversifieringsprojekt ger begränsade diversifieringsmöjligheter

57 Under 2007–2013 satsade Polen 252 miljoner euro på att stödja tjänster till jord- och skogsbruk. Denna finansiering fortsatte under programperioden 2014–2020. Vi konstaterade att jordbrukstjänster i begränsad utsträckning bidrog till långsiktig diversifiering i riktning mot annan verksamhet än jordbruk. Dessa projekt hjälper inte stödmottagarna att diversifiera sina inkomster från jordbrukssektorn. Kommissionen anser att dessa tjänster (t.ex. plöjning/skörd) indirekt gynnar diversifieringen eftersom jordbrukare som använder dem kan spara tid för att samtidigt starta upp en annan verksamhet än jordbruk. Dessutom var verksamheten ”tjänster till jordbruk eller skogsbruk” den minst varaktiga verksamheten eftersom merparten av stödmottagarna upphörde med den (se punkt 47).

58 I sina efterhandsutvärderingar nämnde medlemsstaterna oftast turismen som den sektor inom vilken det var möjligt att diversifiera sin verksamhet²⁰. I själva verket genomförde 23 av dem åtgärd 313 Främjande av turismverksamhet. Skapande och utveckling av boenden för turister skulle kunna finansieras inom ramen för alla diversifieringsåtgärder (åtgärd 311, åtgärd 312 och åtgärd 313), beroende på medlemsstatens/regionens val. Såsom anges i punkt 21 betalades under 2014–2015 mer än 500 miljoner euro ut i offentliga medel för att stödja projekt gällande turistboenden i de elva medlemsstater som vi valt ut.

59 På stödmottagarnivå kan turistboenden diversifiera och komplettera stödmottagarnas intäkter, förutsatt att den potentiella efterfrågan är tillräckligt stor. I Österrike pågick fortfarande samtliga av de tio analyserade projekt som gällde turistboenden. Sju projekt hade nått sina prognoser i affärsplanen och stod för mellan 10 och 90 % av stödmottagarnas intäkter. I sju fall tillhandahölls finansiering för att utvidga en befintlig affärsverksamhet. I de återstående tre fallen utgjorde turismen en ny inkomstkälla.

60 På territoriell nivå finns det dock exempel på turisminvesteringar som inte leder till någon diversifiering i turistområden. I hela EU är turismen en större ekonomisk sektor än jordbruket och spelar en större roll för ekonomin i landsbygdsområdena än i stadsområdena. Antalet turistnätter per invånare i landsbygdsområden är tre gånger högre än i stadsområden, och turistutgifterna per invånare är i allmänhet högre i landsbygdsområden²¹. I landsbygdsområden som Kreta (Grekland) och Korsika (Frankrike) dominerar turistnäringen de lokala ekonomierna och står för 47 % respektive 31 % av BNP (jämfört med 7,5 % och 2 % för jordbruket)²².

Utvärderingar och övervakningar visar inte tillräckliga diversifieringsfördelar

61 År 2018 offentliggjorde kommissionen en sammanfattning av medlemsstaternas efterhandsutvärderingsrapporter för perioden 2007–2013²³, där följande slutsatser drogs:

• Åtgärderna 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk och 312 Stöd för etablering och utveckling av företag bidrog till att förbättra stödmottagarnas ekonomiska diversifiering ”i måttlig utsträckning”.
• Åtgärd 313 Främjande av turismverksamhet bidrog till att ”i begränsad utsträckning” förbättra den ekonomiska diversifieringen. Mindre än hälften av efterhandsutvärderingarna av landsbygdsprogrammen rapporterade att denna åtgärd bidrog positivt till förbättringen av landsbygdsområdens ekonomiska diversifiering.

62 Utvärderingen visade att många diversifieringsprojekt inte var tillräckligt ”sektorsövergripande” (dvs. att de var alltför fokuserade på jordbruk). Vi diskuterar denna fråga under punkt 57.

63 Vi konstaterade att övervakningen gav begränsad information om projektens varaktighet och deras långsiktiga inverkan på diversifieringen av landsbygdsområden. Medlemsstaterna övervakar projekten på lämpligt sätt fram till slutbetalningen, men övervakningen är begränsad under hela varaktighetsperioden och när varaktighetsperioden har löpt ut sker knappt någon övervakning alls. När medlemsstaterna och kommissionen förbereder efterhandsutvärderingar har utvärderarna mycket lite information om hur många projekt av de olika projekttyperna som fortsatte att pågå efter det att bidrag betalats ut. Det är inget lagstadgat krav att övervaka projekten efter det att varaktighetsperioden löpt ut. Men genom att samla in relevant information efter varaktighetsperiodens slut skulle kommissionen och medlemsstaterna kunna bedöma varaktiga resultat och identifiera de typer av projekt som stöder långsiktiga politiska mål.

64 Vår revision visade att vissa verktyg, såsom företagsregister och andra relevanta databaser, kan ge ytterligare inblick i projekts varaktighet. Den grundläggande information som finns tillgänglig gäller endast stödmottagarens status, men i Polen hittade vi också ett exempel på en databas som innehöll mer detaljerad information om statusen för den EU-finansierade verksamheten (se punkterna 31 och 47). Bulgarien, Polen och Rumänien samlade in uppgifter från företagsregister.

65 Stora befintliga databaser, till exempel företagsregister, skulle kunna ge information om stödmottagare som blivit inaktiva eller upphört med den verksamhet som mottagit stöd (se punkterna 31 och 32). För närvarande använder kommissionen inga uppgifter från vare sig nationella företagsregister eller andra stordatakällor för att bedöma diversifieringsprojektens varaktighet och långsiktiga fördelar för landsbygdsområden.

Slutsatser och rekommendationer

66 Vi konstaterade att de flesta infrastrukturinvesteringar och diversifieringsprojekt pågick under hela den lagstadgade varaktighetsperioden (se punkterna 21–29). Vi konstaterade dock att diversifieringsprojekt ofta avslutades kort efter att varaktighetsperioden löpt ut (se punkterna 31–34). I Polen var projekt avseende tjänster till jord- eller skogsbruk mindre varaktiga än andra (se punkterna 47 och 48).

67 Vi konstaterade att den övergripande kvaliteten på urvalsförfarandena förbättrades under perioden 2014–2020 jämfört med 2007–2013. Urvalsförfarandena hade dock ingen betydande inverkan på projektens övergripande kvalitet (se punkterna 38–46).

68 Vi konstaterade att vissa typer av projekt, såsom tjänster till jord- eller skogsbruk, har låg diversifieringspotential (se punkt 57). Turistboenden kan diversifiera stödmottagarnas verksamhet, men ytterligare inkvarteringskapacitet diversifierar inte ekonomiernas turistområden (punkterna 58–60).

69 Vi utökade vår analys av projekt som gällde turistboenden och identifierade problem med ekonomisk lönsamhet i tre medlemsstater (se punkterna 49–53 och tabell 4). När anläggningarna används som privata bostäder påverkar det de här projektens ekonomiska resultat. Vi noterade exempel där medlemsstater hade inlett utredningar gällande privat bruk av byggnader som finansierats som turistboenden och/eller begränsat tillgången till bidrag för projekt gällande turistboenden (se punkt 55). Vi konstaterade att lån är ett relevant alternativ som stöd för bärkraftiga projekt (inklusive projekt för att stödja turistboenden eller jordbrukstjänster – se punkt 52).

Rekommendation 1 – Rikta utgifter till bärkraftiga projekt bättre

Kommissionen har en rådgivande funktion och bör utbyta bästa praxis för att främja tillämpningen av urvalsförfaranden som begränsar risken att välja ut projekt som inte är bärkraftiga.

Tidsram: Från och med 2023.

Rekommendation 2 – Minska riskerna för att finansierade tillgångar används för privat bruk

För att främja långsiktiga projektfördelar och se till att EU-stödet ger valuta för pengarna bör kommissionen göra följande:

1. Göra det enklare att utbyta bästa praxis för att främja garantier som rör projektens varaktighet och motverka att EU-finansierade tillgångar används för privat bruk. I dessa utbyten bör man ta upp lämplig användning av följande:
   1. Nationella varaktighetsvillkor, med beaktande av de olika typer av investeringar som får stöd.
   2. Lån för att finansiera långfristiga tillgångar.
   3. Bevis på att den finansierade verksamheten fortfarande är i drift.
   4. Bestämmelser i bidragsöverenskommelser om att investeringar ska användas för avsett ändamål.

Tidsram: 2023.

2. Analysera hur medlemsstaterna använder bästa praxis och sprida resultaten.

Tidsram: 2027.

70 På det hela taget var slutsatsen av efterhandsutvärderingarna av perioden 2007–2013 att bidraget till diversifieringen hade varit begränsat till måttligt (punkterna 61 och 62). Övervakningen gav begränsade insikter om projektens fördelar över tid, särskilt efter utgången av den lagstadgade varaktighetsperioden, trots att stordata har potential att ge ytterligare inblick i de finansierade projektens varaktighet på ett kostnadseffektivt sätt (se punkterna 63–65).

Rekommendation 3 – Utnyttja potentialen hos stora databaser för utvärdering

För utvärderingsändamål bör kommissionen göra följande i samråd med medlemsstaterna:

1. Identifiera relevanta informationskällor om den fortsatta driften av EU-finansierade projekt och utbyta bästa praxis med medlemsstaterna.

Tidsram: 2024.

2. Använda denna information för att upprätta en förteckning över riskfaktorer som utgår från exempel på projekt som är mindre varaktiga.

Tidsram: Från och med 2026.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning I, med ledamoten Joëlle Elvinger som ordförande, i Luxemburg den 27 april 2022.

Akronymer och förkortningar

BNP: bruttonationalprodukt.

Ejflu: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

GJP: den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ordförklaringar

affärsplan: ett dokument som sammanfattar ett företags operativa och finansiella prognoser och beskriver hur det kommer att uppnå sina mål.

efterhandskontroll: i denna rapport avses en kontroll som görs efter den slutliga utbetalningen av en investering för att säkerställa att den fortfarande används för avsett ändamål.

landsbygdsutvecklingsprogram: en samling nationella eller regionala fleråriga mål och åtgärder som godkänts av kommissionen för genomförandet av EU:s landsbygdsutvecklingspolitik.

programperiod: den period inom vilken ett EU-finansieringsprogram planeras och under vilken medel kan betalas ut; för perioden 2007–2013 kan medel betalas ut fram till 2015, och på liknande sätt kan medel för perioden 2014–2020 betalas ut fram till 2022.

stordata: behandling, insamling, lagring och analys av stora mängder data, avslöjande av mönster, trender och kopplingar samt möjligheter att använda den genererande informationen för nya insikter.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61262

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=61262

Vi som arbetat med revisionen

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning I hållbar användning av naturresurser, där ledamoten Joëlle Elvinger är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Viorel Ștefan med stöd av Roxana Banica (kanslichef) och Olivier Prigent (attaché), Michael Bain (förstachef), Eric Braucourt (assistent till direktören), Céline Ollier (uppgiftsansvarig), Maciej Szymura (biträdande uppgiftsansvarig) och Milan Šmíd, Jan Huth, och Dimitrios Maniopoulos (revisorer). Thomas Everett gav språkligt stöd.

Från vänster: Viorel Ștefan, Roxana Banica, Olivier Prigent, Eric Braucourt, Céline Ollier, Maciej Szymura, Milan Šmid, Jan Huth och Thomas Everett.

Endnotes

¹ EU rural areas in numbers – Europeiska kommissionen (webbplatsen europa.eu).

² A better future for Europe’s rural areas – Report CG33(2017)16 final, Europarådet, 2017.

³ A long-term Vision for the EU’s Rural Areas -Commission Staff Working Document part 2/3.

⁴ Se skäl 11 och artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 5.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013.

⁵ Uppgifter från Eurostat EF_OGAAA och om europeiskt jordbruk (från webbplatsen copa-cogeca.eu).

⁶ Synthesis of Rural Development Programmes (RDP) ex-post evaluation of 2007–2013 – Evaluation Study.

⁷ Artikel 52 i förordning (EU) nr 1698/2005 och artikel 20 i förordning (EU) nr 1305/2013.

⁸ Se artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115.

⁹ Se artikel 118 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 och artiklarna 13 och 40 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116.

¹⁰ Se artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013.

¹¹ Särskild rapport 25/2015, särskild rapport 08/2018 och särskild rapport 06/2011.

¹² Landsbygdsutvecklingsprogrammet för Piemonte 2014–2020, s. 378.

¹³ Se även särskild rapport 06/2013.

¹⁴ Bulgarien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Litauen.

¹⁵ Tjeckien, Grekland, Ungern, Litauen, Polen, Rumänien och Slovakien.

¹⁶ Artikel 37 i förordning (EU) nr 1303/2013.

¹⁷ The European Agricultural Fund for Rural Development – Financial instruments.

¹⁸ En insats ska återbetala EU-bidraget om insatsen inom fem år från slutbetalningen blir föremål för ”[e]n väsentlig förändring som påverkar dess karaktär” (artikel 71 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013).

¹⁹ Sonderrichtlinie im Rahmen des Österreichischen Programms für die Entwicklung des ländlichen Raums 2007 – 2013 „Sonstige Maßnahmen“– punkt 10.4.3.5.

²⁰ Synthesis of Rural Development programmes ex-post evaluation period 2007–2013, s. 58.

²¹ Commission Staff Working document part 2/3 – A long-term Vision for the EU’s Rural Areas, s. 51, juni 2021.

²² The nexus between agriculture and tourism in the Island of Crete, John Vourdoubas, 2020 – INSEE (franska nationella byrån för statistik och ekonomiska studier) om Korsika, 2015–2017.

²³ Se fotnot ⁶.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-7919-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/526192	QJ-AB-22-009-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-7904-8	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/01950	QJ-AB-22-009-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.