Arbeta tillsammans

EU:s institutionella struktur är unik och dess beslutssystem utvecklas ständigt. Principen är att Europeiska kommissionen föreslår nya lagar och Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, i egenskap av medlagstiftare, antar dem. Medlemsländerna genomför sedan lagarna och kommissionen ser till att de tillämpas korrekt. Institutionernas arbete kompletteras av andra institutioner och organ - öppnas i en ny flik..

Under 2023 gjorde EU-institutionerna framsteg med flera viktiga lagstiftningsinitiativ och ökade insatserna för att göra EU mer transparent, ansvarigt och effektivt. Med beaktande av kommissionens meddelande Mot ett mer resilient, konkurrenskraftigt och hållbart Europa - öppnas i en ny flik. träffades EU-ländernas ledare i Granada i Spanien i oktober för att inleda en diskussion i syfte att fastställa EU:s allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar för de kommande åren.

Ordförandeskapet i Europeiska unionens råd roterar mellan medlemsländerna var sjätte månad. Under 2023 innehades ordförandeskapet först av Sverige och därefter av Spanien.

Framsteg i fråga om lagstiftningsinitiativ

Dessutom utgör den politiska överenskommelsen om den riktade översynen av budgetförordningen ett viktigt steg för att skydda EU:s budget (se kapitel 2), öka insynen, förbättra krishanteringen och minska medlemsländernas administrativa bördor.

Se till att EU-reglerna tillämpas

EU-rätten måste genomföras och tillämpas fullt ut och på ett korrekt sätt överallt så att människor och företag kan åtnjuta alla fördelar till fullo. För att säkerställa detta inledde kommissionen mer än 500 nya överträdelseförfaranden under 2023, antingen på grund av att medlemsländerna inte hade införlivat EU-direktiven i nationell lagstiftning i tid eller på grund av att de inte tillämpade EU-reglerna korrekt eller för att deras nationella regler inte var helt förenliga med EU-rätten.

1 000 överträdelseförfaranden kunde dock avslutas under året eftersom medlemsländerna fullgjorde sina skyldigheter enligt EU:s regler. Detta kommer att medföra konkreta fördelar, såsom starkare rättigheter på den digitala inre marknaden, förbättrad energieffektivitet, bättre miljöskydd, bättre finansiella tjänster och säkrare transporter.

Kommissionen fortsatte också sitt arbete med att förebygga överträdelser, till exempel genom att erbjuda medlemsländerna tidigt stöd i fråga om genomförandet av EU-rätten i form av praktisk vägledning, sammanträden, utbildning och tekniskt stöd.

Aktivt interinstitutionellt samarbete

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén gav viktiga och relevanta bidrag till parlamentet, rådet och kommissionen och engagerade sig starkt för att stödja Ukraina. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén fortsatte sitt initiativ att välja ut kandidatlandsledamöter, för att involvera företrädare för det civila samhället i EU:s kandidatländer i kommitténs dagliga rådgivande arbete.

Genom sin europeiska allians av kommuner och regioner för att återuppbygga Ukraina - öppnas i en ny flik. betonade Europeiska regionkommittén vikten av decentralisering och stärkande av lokalt självstyre i Ukrainas återhämtnings- och återuppbyggnadsprocess.

De nationella parlamenten i de flesta medlemsländer fortsatte ett aktivt samarbete med EU-institutionerna och granskade förslag till nya lagar om respekten för subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen definierar under vilka omständigheter det är legitimt för EU att agera i stället för medlemsländerna. I detta avseende påtalade de nationella parlamenten betänkligheter endast i mycket få fall. De deltog i den skriftliga och muntliga politiska dialogen med kommissionen om en rad olika ämnen och i interparlamentariska sammanträden som anordnades av Europaparlamentet.

Förbindelserna mellan de andra institutionerna och Europeiska ombudsmannen - öppnas i en ny flik. fortsatte att vara både goda och mycket konstruktiva. Kommissionen förblir det huvudsakliga föremålet för ombudsmannens utredningar, eftersom den är den institution som har de mest direkta kontakterna med allmänheten. Under 2023 genomförde kommissionen omkring tre fjärdedelar av ombudsmannens förslag, och fallen av administrativa missförhållanden var mycket sällsynta.

Som väktare av EU:s finanser genomförde Europeiska revisionsrätten en rad finansiella revisioner och effektivitetsrevisioner, bland annat i på områden som fonden för återhämtning från pandemin NextGenerationEU, EU:s ekonomiska konkurrenskraft, resiliens mot säkerhetshot, respekt för europeiska värden, klimatförändringar och bedrägeribekämpning. Kommissionen, som är revisionsrättens främsta revisionsobjekt, godtog de allra flesta rekommendationer som riktades till den, för att säkerställa att EU-medlen samlas in och används i enlighet med relevanta regler och att de uppnår de avsedda resultaten.

God förvaltning

Stärka allmänhetens förtroende

Transparens, integritet och ansvarsskyldighet är de viktigaste kännetecknen för en demokrati som bygger på rättsstatsprincipen. De främjar goda styrelseformer och skapar förtroende för det politiska beslutsfattandet. De är också ytterst viktiga politiska verktyg när det gäller att förebygga korruption. Efter anklagelser om korruption och det därpå följande gripandet av en ledamot av Europaparlamentet i slutet av föregående år genomförde parlamentet under 2023 en rad reformer - öppnas i en ny flik. som syftade till att stärka parlamentets integritet, oberoende och ansvarsskyldighet som ett sätt att förhindra ytterligare inblandning i dess arbete.

För att stärka allmänhetens förtroende för EU-institutionerna lade kommissionen i juni fram ett förslag - öppnas i en ny flik. till ett interinstitutionellt organ för etiska frågor med målet att fastställa gemensamma normer för ledamöternas etiska uppförande och en formell mekanism för samarbete och utbyte om etiska krav. Kommissionen uppmanade alla EU-institutioner (Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, domstolen, Europeiska centralbanken och revisionsrätten samt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén) att inleda förhandlingar och anordnade de första politiska och tekniska mötena om ett eventuellt avtal.

I juni formaliserade Europeiska centralbanken sina arrangemang för ansvarsfördelning - öppnas i en ny flik. med parlamentet. Dialogen mellan centralbanken och parlamentet är av avgörande betydelse i detta avseende. Den ger en möjlighet för banken att i detalj förklara sina åtgärder och sin politik för EU-medborgarnas valda företrädare och lyssna på deras farhågor. På så sätt kan medborgarna och deras företrädare bilda sig en uppfattning om bankens resultat med tanke på dess främsta mål att upprätthålla prisstabilitet.

Bättre lagstiftning

Kommissionens agenda för bättre lagstiftning - öppnas i en ny flik. står i centrum för dess arbete för att säkerställa EU:s konkurrenskraft och resiliens genom smartare, effektivare och mer ändamålsenlig reglering. Detta bygger på en beprövad ram som erkänts - öppnas i en ny flik. av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Kommissionen åtog - öppnas i en ny flik. sig under 2023 att minska den börda som är förknippad med rapporteringskraven med 25 % över tid. Kommissionen lade fram 41 initiativ i sitt arbetsprogram - öppnas i en ny flik. och gjorde det till en prioritering att rationalisera rapporteringskraven, vilka medför en oproportionerlig börda för företag eller förvaltningar. Målet är att minska den administrativa bördan utan att undergräva de politiska målen eller inskränka på sociala, ekonomiska, miljömässiga eller andra normer, t.ex. konsumentskyddet. Processen kommer att bygga på 200 bidrag från företag, offentliga myndigheter, det civila samhället och medborgarna i en särskild inbjudan att inkomma med synpunkter.

Rationalisering och förenkling av rapporteringskraven

Målet att rationalisera och förenkla rapporteringskraven omfattar flera viktiga steg. Det första steget är att ta bort föråldrad rapportering, t.ex. sådan som har begränsad användbarhet. Insatsen stöder moderniseringen av rapporteringsprocessen genom digitalisering och ny teknik för att samla in data på ett effektivare sätt. Dessutom syftar strategin till att minska rapporteringsfrekvensen, slå samman liknande arbetsuppgifter, minska antalet berörda företag och ge berörda parter gott om tid att anpassa sig till de nya kraven. Flera förslag visar denna strategi i praktiken. Unionens tullkodex är utformad för att skapa ett gemensamt EU-gränssnitt för rapportering, vilket förväntas underlätta återanvändning av uppgifter och leda till besparingar på uppskattningsvis 2 miljarder euro. Det reviderade direktivet om kombinerad transport syftar till att förenkla förfarandena, till exempel genom att använda digitala transportdataplattformar för att kontrollera stödberättigande, med förväntade besparingar på 430 miljoner euro. En justering av tröskelvärdena i redovisningsdirektivet syftar till att minska rapporteringsbördan över hela linjen och kommer potentiellt att gynna mer än en miljon företag. Slutligen är målet med alternativ tvistlösning att minska vissa krav på offentliggörande och gå över till en onlineplattform, med en beräknad ekonomisk besparing på cirka 630 miljoner euro.

Kommissionen fortsatte också att genomföra principen ”en in och en ut”, som säkerställer att alla nya bördor kompenseras genom att en motsvarande börda tas bort inom samma politikområde. Strategin kompletterar kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat - öppnas i en ny flik., genom vilket kommissionen systematiskt försöker identifiera och undanröja byråkrati och onödiga kostnader när EU-lagstiftningen ses över och utvärderas.

Stärka det administrativa samarbetet

Effektiva nationella offentliga förvaltningar är avgörande för att EU:s och medlemsländernas politik ska kunna omsättas i praktiken, genomförandet av reformer som gynnar både människor och företag, och kanalisering av investeringar mot en grön och en digital omställning och ökad konkurrenskraft. I syfte att stärka den europeiska förvaltningsmiljön erbjuder initiativet ComPAct - öppnas i en ny flik. en ny uppsättning principer för att hjälpa medlemsländerna att åtgärda kompetensbrister och uppnå målet att 100 % av de viktigaste offentliga tjänsterna ska vara tillgängliga online senast 2030. På detta sätt ska EU:s ekonomier och samhällen uppnå de ambitiösa klimat- och energimålen för 2030, och EU:s offentliga förvaltningar ska bli mindre byråkratiska, snabbare när det gäller att tillhandahålla tjänster, mer transparent och komma närmare medborgarna. I detta hänseende var överenskommelsen - öppnas i en ny flik. om rättsakten om ett interoperabelt Europa från november en viktig milstolpe i arbetet med att uppnå EU:s digitala mål för 2030 - öppnas i en ny flik. (se kapitel 5). När rättsakten har antagits kommer den att föra informationsutbytet inom EU:s offentliga sektor till nästa nivå och påskynda sektorns digitala omställning.

Strategisk framsyn

För att framtidssäkra sin politik i ett alltmer komplext globalt sammanhang håller EU gradvis på att integrera framsyn i sitt beslutsfattande. Möjliga scenarier, trender, risker och nya frågor undersöks och ger insikter som är användbara vid strategisk planering och beslutsfattande, i linje med verktygslådan för bättre lagstiftning. I slutändan kommer strategisk framsyn att hjälpa EU att bättre förutse och reagera på framtida behov och annars oväntade negativa händelser och komplexa kriser, som de vi har sett exempel på de senaste åren.

I 2023 års strategiska framsynsrapport - öppnas i en ny flik. analyserades de sociala och ekonomiska utmaningarna på vägen mot att uppnå hållbarhet och upprätthålla människors välbefinnande. Den belyste också hur framgångsrik hantering av dessa utmaningar kan hjälpa EU att stärka sitt globala ledarskap. Rapporten föreslår 120 konkreta åtgärdsområden och lägger fram de första resultaten från ett pilotprogram där andra sätt utöver BNP - öppnas i en ny flik. används, vars mål är att stödja utvecklingen av framstegsindikatorer som i högre grad inkluderar miljömässiga och sociala aspekter.

Under året vidareutvecklade kommissionen också sitt samarbete med medlemsländerna genom ett EU-omfattande framsynsnätverk - öppnas i en ny flik., som inrättades 2021, vilket ökade såväl intresset för strategisk framsyn på nationella nivå som investeringarna i den. Nätverket bidrar dessutom till en bredare debatt på EU-nivå, t.ex. i samband med arbetet med rapporten Resilient EU2030 - öppnas i en ny flik. under det spanska ordförandeskapet samt den förklaring - öppnas i en ny flik. som avgavs vid Europeiska rådets möte i Granada i Spanien.

Det europeiska systemet för strategisk och politisk analys sammanför nio EU-institutioner och EU-organ för att förutse framtida risker och möjligheter. Under 2023 inriktades samarbetet på att utarbeta den nya rapporten om globala trender - öppnas i en ny flik., som ska läggas fram i början av 2024.

Starkare demokrati genom medborgarinflytande och rättvisa

Ökat deltagande på arbetsmarknaden och fokus på framtida färdigheter

Föra politiska och ekonomiska indikatorer närmare ett hållbart och inkluderande välbefinnande

Utnyttja den inre marknaden för att främja en motståndskraftig nettonollekonomi

En starkare koppling mellan EU:s interna och externa politik

En omställning av produktion och konsumtion i riktning mot hållbarhet

Stärka demokratin

Skyddet av rättsstatsprincipen

I och med att Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter är det mycket viktigt att demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen försvaras och upprätthålls proaktivt, både i och utanför EU. 2023 års rapport om rättsstatsprincipen - öppnas i en ny flik. gav ett viktigt bidrag till detta och visade att 65 % av de rekommendationer om rättsstatsprincipen som utfärdades till medlemsländerna 2022 hade åtgärdats helt eller delvis. Detta återspeglar de betydande insatser som pågår i medlemsländerna för att genomföra de reformer som krävs för att stärka rättsstatsprincipen på fyra nyckelområden: rättsväsendet, ramverket för korruptionsbekämpning, mediepluralism och mediefrihet. Med tanke på de positiva resultaten i medlemsländerna meddelade - öppnas i en ny flik. kommissionen 2023 att den skulle öppna rapporten om rättsstatsprincipen för de anslutningsländer som kommit längre i processen för att kunna stödja dem i deras reformarbete.

Utländsk påverkan av demokratiska system

81 %

av EU:s invånare tycker att utländsk påverkan är ett allvarligt problem som borde åtgärdas

81 %

av EU:s invånare tycker att enheter som företräder utländska regeringar på EU:s territorium bör registreras för att förhindra påverkansförsök

Det civila samhällets roll i att främja och skydda demokratin

87 %

av EU:s invånare tycker att civilsamhället har en viktig roll när det gäller att skydda demokratin och främja den demokratiska debatten

Källa: Flash Eurobarometer FL528 - öppnas i en ny flik., december 2023.

Demokrati och val

78 %

av EU:s invånare oroar sig för att väljare ska grunda sina röstningsbeslut på desinformation

72 %

av EU:s invånare oroar sig för att val i EU kan manipuleras via cyberattacker

70 %

av EU:s invånare oroar sig för att andra länder kan påverka val i hemlighet

65 %

av EU:s invånare oroar sig för att de ska utsättas för påtryckningar att rösta på ett visst sätt

63 %

av EU:s invånare oroar sig för att valresultaten kan bli manipulerade

53 %

av EU:s invånare oroar sig för att människor som inte har rösträtt ska kunna rösta ändå

Försvara demokratin

I en sund och fungerande demokrati kan medborgarna fritt uttrycka sina åsikter, välja sina politiska ledare och vara med och påverka sin framtid. Demokratin i EU är stark men står inför stora utmaningar – från valpåverkan och ökande extremism till spridning av manipulativ information och hot mot journalister.

Paketet för försvar av demokratin - öppnas i en ny flik., som antogs i december, syftar till att ta itu med utmaningar som utländsk påverkan och bygga upp resiliens inifrån genom att uppmuntra medborgerligt engagemang och demokratiskt deltagande. Den centrala delen i paketet är ett förslag - öppnas i en ny flik. om att öka insynen och det demokratiska ansvarsutkrävandet genom att synliggöra dolt utländskt inflytande. Åtgärderna ska också förbättra den inre marknadens funktion genom gemensamma standarder för intressebevakning som utförs på uppdrag av länder utanför EU. Dessutom innehåller paketet två rekommendationer: en för att stärka valprocessen - öppnas i en ny flik. i EU och en för att främja medborgarnas och det civila samhällets inkluderande deltagande - öppnas i en ny flik. i beslutsfattandet.

En politisk överenskommelse nåddes också om de nya reglerna - öppnas i en ny flik. om allt från transparens när det gäller politisk reklam, enligt vilka politiska annonser måste märkas tydligt och innehålla information om vem som har betalat för dem och hur mycket, till vilken val-, folkomröstnings- eller regleringsprocess de är kopplade och huruvida de är riktade.

Att främja fria och rättvisa val, säkerställa rättsstatsprincipen och garantera mediefrihet är byggstenar för att skapa ett utrymme där alla medborgare känner sig fria och inflytelserika.

EU-valet

Det europeiska valsamarbetsnätverket - öppnas i en ny flik. främjar konkreta och praktiska utbyten om en rad frågor som är relevanta för att säkerställa fria och rättvisa val, t.ex. cybersäkerhet. Nätverket fortsätter att stödja samarbetet mellan medlemsländernas myndigheter inför valet till Europaparlamentet 2024.

VIDEO: Ett videomeddelande från Europaparlamentets talman Roberta Metsola, om valet till Europaparlamentet den 6–9 juni 2024.

Mediefrihet

Under 2023 nåddes en politisk överenskommelse om en europeisk mediefrihetsakt - öppnas i en ny flik., en ny uppsättning regler för att bättre skydda medier och journalister mot politisk påverkan och göra det lättare för medierna att verka över gränserna. I akten föreslås en ny oberoende europeisk medienämnd, bestående av nationella medietillsynsmyndigheter eller medieorgan, för att stärka samarbetet på EU-nivå, bland annat mot utländsk propaganda, och underlätta genomförandet av de nya reglerna.

En överenskommelse nåddes också om de nya reglerna - öppnas i en ny flik. för att skydda journalister, rättsförsvarare, organisationer i det civila samhället och andra som är föremål för strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. De nya reglerna kommer att omfatta tidigt avvisande av ogrundade anspråk, rättsmedel mot rättegångsmissbruk och skydd mot utländska domar som inte ska erkännas eller verkställas i EU.

Projektet Free Media Hub EAST - öppnas i en ny flik., som leds av Prags centrum för det civila samhället - öppnas i en ny flik. och stöds av kommissionen, beviljade över 2,2 miljoner euro i bidrag under 2023 för att stödja befintliga och etablerade oberoende belarusiska och ryska medier som arbetar i EU (främst i Tjeckien, Tyskland, Lettland, Litauen och Polen).

EU erinrar om kampen och fortsätter att hedra alla dem som fått betala med sitt liv för friheten. Parlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2023 - öppnas i en ny flik. tilldelades Jina Mahsa Amini och rörelsen Woman, Life, Freedom i Iran.

Ökad makt för medborgarna

EU är fast beslutet att lyssna mer på medborgarna och berörda parter. Att öppna det politiska beslutsfattandet för allmänheten är ett annat sätt att hjälpa EU bli mer transparent, ansvarigt och effektivt.

Under de senaste åren har kommissionen ytterligare stärkt sina samråd genom portalen Kom med synpunkter - öppnas i en ny flik., som är den centrala sidan där allmänheten och berörda parter kan lämna respons och synpunkter. Sådana kan lämnas vid uppmaningar att inkomma med synpunkter, för antagna förslag och för utkast till akter. För att nå ut till en bredare publik har kommissionen ökat antalet samråd som översatts till alla officiella EU-språk (från 59 % översatta offentliga samråd år 2019 till 83 % år 2023).

Medborgarpaneler

Mellan december 2022 och april 2023 anordnade kommissionen den första serien nya medborgarpaneler - öppnas i en ny flik., där detta nya format för medborgardeltagande integrerades i det politiska beslutsfattandet. Utifrån de erfarenheter man fått från konferensen om Europas framtid och som svar på uppmaningar som uttrycktes under konferensen ger panelerna 150 slumpmässigt utvalda medborgare möjlighet att diskutera och lämna rekommendationer inför kommissionens förslag.

Panelerna diskuterade initiativ om matsvinn, virtuella världar och rörlighet i utbildningssyfte. Rekommendationerna samlades in i medborgarrapporter som låg till grund för det förberedande arbetet och offentliggjordes tillsammans med kommissionens slutliga förslag. Kommissionens initiativ lades fram den 5 juli (matsvinn), den 11 juli (virtuella världar) och den 15 november (rörlighet i utbildningssyfte). De nya medborgarpanelerna bidrar till en bredare samrådsprocess, genom vilken kommissionen samlar in underlag från allmänheten och berörda parter.

Europeiska medborgarinitiativ

I april registrerade kommissionen det hundrade europeiska medborgarinitiativet - öppnas i en ny flik. sedan det infördes 2012. Under hela året registrerade kommissionen 37 nya initiativ med krav på EU-åtgärder på olika områden, t.ex. värdig behandling av migranter, djurskydd, järnvägsnät, beskattning, bevarande av ukrainsk kultur och utbildning i EU-medborgarskap.

Under 2023 svarade kommissionen också på fyra framgångsrika initiativ med krav på att minska användningen av bekämpningsmedel, stoppa handeln med hajfenor, fasa ut alla djurförsök och förbjuda tillverkningen av pälsprodukter och handeln med dessa. Hittills har 10 initiativ fått över en miljon underskrifter sedan 2012.

2023 års rapport - öppnas i en ny flik. om de nya reglerna för det europeiska medborgarinitiativet, som varit i kraft sedan 2020, visar att de lett till en mer tillgänglig, mindre betungande och mer användarvänlig ram för organisatörer och anhängare. Rapporten innehåller också förslag på praktiska förbättringar av hur man kan öka den allmänna medvetenheten och informera medborgarna om deras rätt att använda medborgarinitiativet och hur man på ett mer synligt sätt kan följa upp framgångsrika initiativ.

Stärka medborgarnas rättigheter

EU-medborgarskapet är en av EU:s viktigaste landvinningar. För att uppmärksamma 30-årsjubileet av EU-medborgarskapet föreslog kommissionen åtgärder - öppnas i en ny flik. som syftade till att stärka EU-medborgarnas rättigheter tillsammans med vägledning innehållande den viktigaste informationen om dessa rättigheter. 2023 års rapport om EU-medborgarskapet - öppnas i en ny flik. lyfter fram de framsteg som gjorts för att främja medborgerliga rättigheter, gemensamma värderingar och demokratiskt deltagande i EU sedan den senaste rapporten offentliggjordes 2020.

Ge barn och ungdomar egenmakt

Nästan 20 % av EU:s medborgare är barn. De har rätt att yttra sig i frågor som berör dem. Under 2023 skapade EU-plattformen för barns deltagande - öppnas i en ny flik. ännu fler möjligheter för personer under 18 år att delta i beslutsfattandeprocessen. Nästan 50 organisationer som arbetar direkt med barn i hela EU har blivit medlemmar i plattformen sedan den inrättades i oktober 2022.

Det första stormötet i EU:s plattform för barns deltagande, som organiserades och leddes tillsammans med barn och tonåringar från EU-länder, ägde rum i Bryssel i juni. Cirka 60 barn samlades för att diskutera frågor som demokrati, klimatförändringar, psykisk hälsa, säkerhet och fattigdom – frågor som kommer att styra plattformens arbete under tre år.

Europaåret för ungdomar - öppnas i en ny flik. 2022 satte ungdomar högt upp på den politiska dagordningen på alla nivåer och bidrog till att integrera ungdomsperspektivet inom olika politikområden. Under året skapades stor mobilisering och stort engagemang, vilket ökade medvetenheten om de möjligheter som EU erbjuder bland de miljontals ungdomar som deltog i 13 000 aktiviteter i 67 länder, genom en rad olika EU-program och politiska initiativ. Ett antal nya former för deltagande lanserades, allt från Youth Voices Platform - öppnas i en ny flik. och Youth Talks - öppnas i en ny flik. till politiska dialoger - öppnas i en ny flik. och poolen av unga europeiska journalister - öppnas i en ny flik.. Under perioden februari 2022 till maj 2023 resulterade kampanjer i sociala medier i 210 miljoner visningar och 10 miljoner interaktioner, och nådde ut till 91,4 miljoner personer.

För att bli aktiva medborgare måste ungdomar förstå hur demokratin fungerar och vilka rättigheter och skyldigheter de har. Undervisningsmaterialet - öppnas i en ny flik. ”EU-demokrati i praktiken”, som offentliggjordes i maj, beskriver det europeiska medborgarinitiativet och uppmuntrar eleverna att inta en aktiv roll i EU-frågor.