Energitrygghet

Utfasning av ryska fossila bränslen

För att se till att människor i EU har tillgång till trygg och hållbar energi till ett överkomligt pris lanserade EU REPowerEU-planen - öppnas i en ny flik. i maj 2022. Målet med den är att avsevärt minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen genom att producera mer inhemsk ren energi, minska energiförbrukningen och diversifiera EU:s energiförsörjning. Under de första tolv månaderna efter lanseringen gjorde EU betydande framsteg mot dessa tre mål - öppnas i en ny flik..

I slutet av 2023 uppgick EU:s totala import av rysk gas till endast 42,9 miljarder kubikmeter, jämfört med 80 miljarder kubikmeter 2022 och över 150 miljarder kubikmeter 2021. Under året var Norge och Nordafrika återigen de största leverantörerna av rörledningsgas till EU, och USA var den största leverantören av flytande naturgas.

Utöver REPowerEU finns det flera verktyg som hjälper EU-länderna att diversifiera sin gasförsörjning. Tack vare ett av dem, AggregateEU - öppnas i en ny flik., som är EU:s gemensamma mekanism för gasinköp, kan gas- och gasförbrukande företag samla efterfrågan, samordna infrastrukturanvändningen, förhandla med internationella partner och planera gemensamma inköp av gas och vätgas.

En annan EU-åtgärd för försörjningstrygghetsfrågor som infördes 2022 är förordningen om gaslagring - öppnas i en ny flik., enligt vilken medlemsstaterna ska fylla 90 % av sina lagringsanläggningar senast den 1 november för att vara säkra på att ha tillräckliga lager inför vintern. Den här åtgärden bidrog till att en lagringskapacitet på 95 % kunde uppnås inför vintern 2022–2023. I och med att priserna var betydligt lägre – och mindre volatila – än under 2022 gick det särskilt snabbt att fylla lagren under 2023, vilket ledde till att målet på 90 % nåddes den 18 augusti - öppnas i en ny flik. och lagringsnivån låg på över 95 % i början av december.

Flera nya energiinfrastrukturprojekt - öppnas i en ny flik. som har slutförts under de senaste två åren har också hjälpt EU att säkra alternativa gasförsörjningskällor. Exempel på detta är Baltic Pipe och sammanlänkningen mellan Grekland och Bulgarien samt nya terminaler för flytande naturgas i olika EU-länder.

I november tog EU-kommissionen ytterligare ett steg mot att rusta EU:s energisystem för framtiden genom att offentliggöra den första förteckningen över projekt av gemensamt intresse - öppnas i en ny flik. som ligger helt i linje med den europeiska gröna given. Den ska antas formellt i början av 2024. I förteckningen - öppnas i en ny flik., som offentliggörs vartannat år, listas projekt som ska förbättra sammanlänkningen av EU-ländernas energisystem. Projekten kan gynnas av snabbare tillståndsförfaranden och finansiering. Det är den första förteckningen i den reviderade förordningen om transeuropeiska energinät som utesluter projekt som rör fossila bränslen men inbegriper vätgas- och elektrolysprojekt. Den omfattar också projekt som ska koppla samman EU:s energisystem med Storbritannien, länderna på västra Balkan och Nordafrika.

Tillgång till energi till ett överkomligt pris

Sedan sommaren 2021 har energipriserna skjutit i höjden, vilket har drabbat konsumenterna hårt och gjort att många löper risk för energifattigdom. Under 2023 fokuserade EU på att införa regler för att reformera energimarknaden och skydda konsumenterna mot framtida prischocker. De här långsiktiga åtgärderna kompletterar de krisåtgärder som vidtogs 2022, t.ex. EU:s marknadskorrigeringsmekanism mot för höga gaspriser - öppnas i en ny flik. och ett extra bidrag - öppnas i en ny flik. som åläggs vissa energiföretag som gör för stora vinster.

Även om EU har en väl integrerad inre energimarknad som har gynnat konsumenterna i över 20 år har energikrisen visat att det behövs ytterligare förbättringar. Det är anledningen till att EU-kommissionen i mars 2023 lade fram ett förslag om att se över reglerna för hur EU:s elmarknad är utformad - öppnas i en ny flik.. Reformen ska ge konsumenterna fler rättigheter och alternativ och samtidigt ge dem ett ökat skydd genom att energiräkningarna blir mindre beroende av det kortfristiga marknadspriset på el och genom att EU:s energimarknad blir mer motståndskraftig. Europaparlamentet och rådet nådde en överenskommelse - öppnas i en ny flik. om reformen i slutet av året.

Den nya utformningen av elmarknaden i EU ger konsumenterna ökat inflytande och skyddar dem

EU:s insatser för att diversifiera sin energiförsörjning och sina energileverantörer har också bidragit till att sänka energipriserna – och energiprisernas volatilitet – jämfört med de ytterligheter som noterades 2022. Med EU:s energiplattform - öppnas i en ny flik. (särskilt mekanismen AggregateEU som nämnts tidigare i kapitlet) kan man samla efterfrågan och göra gemensamma inköp av energi. Detta leder till bättre priser för EU:s konsumenter.

EU-kommissionen har också infört en mekanism som ska korrigera pristoppar på gasmarknaden genom att fastställa ett nytt referenspris för flytande naturgas. Det var nödvändigt som ett alternativ till den tidigare strategin, där det gaspris som användes av den nederländska Title Transfer Facility användes som proxyvariabel. Det priset var dock inte längre tillförlitligt, eftersom det inte återspeglade de nya marknadsvillkoren. Ett riktvärde offentliggörs nu regelbundet av EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter - öppnas i en ny flik., vilket har mycket mindre volatilitet än Title Transfer Facilitys pris.

Slutligen har EU gett medlemsländerna möjlighet att ge direktstöd till sårbara familjer samt små och medelstora företag genom undantagsåtgärder som kallas Safe (stöd till energi till ett överkomligt pris). Åtgärderna omfattas av EU:s sammanhållningspolitiska regler - öppnas i en ny flik. och ger EU-länderna möjlighet att använda outnyttjade EU-medel inom ramen för anslagen för 2014–2020 för att ge direktstöd till grupper som riskerar att drabbas av ökade energikostnader.

Effektiv energianvändning

Energisektorn – uppvärmningen av bostäder, driften av industrin och transport – står för nästan tre fjärdedelar av de globala växthusgasutsläppen. Det innebär att minskad energiförbrukning gör stor skillnad för att motverka klimatförändringarna. EU vill minska sina utsläpp med minst 55 % fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer), i enlighet med den europeiska gröna given (se kapitel 3).

Under vintern 2022–2023 minskade gasförbrukningen i EU med 18 % (eller 53 miljarder kubikmeter), tack vare mildare väderlek och gemensamma insatser från EU, medlemsländerna, invånarna och företagen. Frivilliga åtgärder för att spara energi behövs dock fortfarande för att man ska kunna upprätthålla balansen mellan tillgång och efterfrågan på energi. EU:s krisförordning om minskad gasförbrukning - öppnas i en ny flik. (som ursprungligen godkändes i juli 2022 - öppnas i en ny flik.) har därför förlängts. Målet är att minska förbrukningen med ytterligare 60 miljarder kubikmeter mellan april 2023 och mars 2024. Andra krisregler från 2022 som rör marknadskorrigeringsmekanismen, solidaritetsregler och tillståndsgivning har också utökats som skydd mot ytterligare problem.

I det nya energieffektivitetsdirektivet - öppnas i en ny flik. fastställs ambitiösare långsiktiga mål för energiförbrukningen

En förbättrad energianvändning i byggnader är ett annat viktigt sätt att spara energi på. Den politiska överenskommelsen om en översyn av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda - öppnas i en ny flik. i december hjälper byggsektorn att minska sin energiförbrukning och ger grönare byggnader. Översynen innehåller ett antal åtgärder som ska hjälpa myndigheterna i EU-länderna att förbättra byggnaders energiprestanda, med ett särskilt fokus på de byggnader som har sämst energiprestanda.

Man uppnår inte energibesparingar bara genom minskad energianvändning och ökad energieffektivitet utan också genom tillverkarnas utformning av produkter och apparater för vardagsbruk. Enligt EU:s nya ekodesignregler - öppnas i en ny flik. ska elektriska apparater använda mindre energi i standbyläge, och tillverkarna har två år på sig att förbättra sina produkters prestanda. Torktumlare, rumsvärmare, mobiltelefoner, surfplattor och industrifläktar hör till de produkter som omfattas av de nya eller reviderade – och strängare – reglerna. Förändringarna återspeglas i EU:s energimärkning - öppnas i en ny flik., som fortfarande är allmänt erkänd och används av EU:s konsumenter.

EU strävar efter att hållbara produkter ska bli normen. Mot slutet av året nådde Europaparlamentet och Europeiska unionens råd en överenskommelse om initiativet för hållbara produkter - öppnas i en ny flik., som hade lagts fram i mars 2022. Initiativet utmanar den traditionella modellen för slit- och släng-konsumtion och syftar till att produkter ska tillverkas så att de håller, vilket minskar avfallet och sparar på resurserna.

Snabbare produktion av grön energi

Övergången till ren, förnybar energi är nödvändig för att målet i den europeiska gröna given om ett klimatneutralt EU ska kunna uppnås. REPowerEU-planen, som är central för omställningen, är inriktad på produktion av grön energi, utfasning av ryska fossila bränslen och främjande av energihushållning. Faciliteten för återhämtning och resiliens - öppnas i en ny flik. och industriplanen i den gröna given - öppnas i en ny flik. är helt avgörande när det gäller att stödja REPowerEU samt ge finansiell och strategisk uppbackning för övergången till förnybar energi och det bredare målet om ett klimatneutralt EU.

Den europeiska gröna given

Europa ska bli den första klimatneutrala kontinenten till 2050

Faciliteten för återhämtning och resiliens spelar en viktig roll i finansieringen av projekt och infrastruktur för grön energi så att omställningen till förnybar energi snabbas upp. Omkring 42 % av facilitetens medel är avsatta till den gröna omställningen. (Se kapitel 2 för mer information om faciliteten.) EU-länderna arbetar för närvarande med att ändra sina planer för återhämtning och resiliens och lägger till ett särskilt REPowerEU-kapitel, vilket innebär att de ska visa hur de kommer att ta itu med målen i sina återhämtningsplaner. Hittills har 23 EU-länder lämnat in sina REPowerEU-kapitel, och 61,87 miljarder euro från de ändrade planerna har anslagits till förnybar energi och nät för förnybar energi, inklusive 35,51 miljarder euro specifikt till produktion av förnybar energi och nät för förnybar energi. Tack vare faciliteten för återhämtning och resiliens kan EU-länderna också anslå medel till viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse - öppnas i en ny flik. på områden som vätgas och batterier.

Utöver facilitetens stöd till investeringar i både mogen och innovativ teknik för förnybar energi infördes 2023 en rad bredare initiativ för att hantera de strukturella utmaningar som påverkar EU:s sektor för ren energi. Ett av initiativen, industriplanen i den gröna given, syftar till att stärka nettonollteknikens konkurrenskraft i EU (och därmed påskynda omställningen till klimatneutralitet) genom att bygga vidare på den inre marknadens styrkor. EU har förenklat bestämmelserna så att det är lättare att få fram de råvaror som behövs för ren teknik och har gjort det lättare att få finansiering till teknik för grön energi. EU har åtagit sig att fortbilda och omskola människor så att de kan arbeta inom sektorn för ren teknik samt att förbättra den öppna handeln så att tillgången till råvaror säkerställs och grön teknik kan utvecklas. Till följd av detta får samhällena tillgång till arbetstillfällen av hög kvalitet inom industrin för ren teknik, medan enskilda personer gynnas av en renare miljö och en mer hållbar marknadsekonomi.

Industriplanen för den gröna given bygger på fyra kompletterande pelare

Som en del av industriplanen i den gröna given – som särskilt handlar om att förenkla regelverket för sektorn för ren teknik – lade EU-kommissionen i mars 2023 också fram förslag till en rättsakt om kritiska råvaror - öppnas i en ny flik. och en rättsakt om nettonollindustri - öppnas i en ny flik.. De två rättsakterna samverkar för att stödja EU:s kapacitet för nettonolltillverkning och säkerställa tillgången till de råvaror som behövs för tillverkning av ren teknik i EU.

Rättsakten om nettonollindustri stärker resiliensen och konkurrenskraften inom EU:s sektor för tillverkning av nettonollteknik, vilket bidrar till ett säkrare och hållbarare energisystem. Rättsakten förbättrar förutsättningarna för att starta nettonollprojekt i EU och attrahera investeringar. Den innehåller följande ambitiösa mål: Senast 2030 bör EU:s strategiska kapacitet för tillverkning av nettonollteknik tillgodose eller överstiga 40 % av EU:s utbyggnadsbehov. Om detta uppnås snabbas framstegen mot EU:s klimat- och energimål för 2030 och den bredare omställningen till klimatneutralitet upp avsevärt. Dessutom stärker det konkurrenskraften för EU:s industri, skapar arbetstillfällen av hög kvalitet och stödjer EU:s insatser för att uppnå energioberoende.

Slutligen avspeglas EU:s mål om att snabba upp användningen av förnybara energikällor, särskilt sådana som produceras i EU, också i dess energipolitik. En av de största milstolparna 2023 var översynen av EU:s direktiv om förnybar energi - öppnas i en ny flik. som ska snabba upp utbyggnaden av förnybar energi. Genom översynen höjdes EU:s mål för förnybar energi till minst 42,5 % senast 2030, med ambitionen att uppnå 45 %, jämfört med det tidigare målet på 32 % som fastställdes 2018. Det reviderade direktivet bemöter den senaste tidens flaskhalsar och ineffektivitet genom att nya åtgärder för förnybar vätgas och förnybar energi inom transport och industri införs. I direktivet klargörs också tekniska frågor, t.ex. hållbarhetskriterier för bioenergi, och tidigare tillfälliga regler, som införts för att förkorta och förenkla tillståndsförfarandena - öppnas i en ny flik. för projekt för förnybar energi, blir permanenta.

Förnybar energi

Efter antagandet av EU:s strategi för solenergi - öppnas i en ny flik. och lanseringen av det industriella partnerskapet för biometan - öppnas i en ny flik. 2022 flyttade EU under 2023 sitt fokus till förnybar vätgas och vindkraft.

När det gäller vätgas och driftsättningen av den nya tekniken var det första steget att definiera vad som räknas som förnybar vätgas. Detta fastställs i de delegerade akterna om vätgas - öppnas i en ny flik., där man även fastställer vikten av att skapa ytterligare förnybar energi för att kunna producera förnybar vätgas. Det är mycket viktigt att fastställa dessa EU-standarder för att sektorn ska kunna expandera.

I december blev en politisk överenskommelse om paketet om koldioxidsnål gas och vätgas - öppnas i en ny flik. ytterligare en viktig milstolpe. Initiativet är utformat så att det ska främja användningen av förnybara och koldioxidsnåla gaser, med särskild tonvikt på inrättandet av en marknad för förnybar vätgas.

I mars offentliggjorde den europeiska alliansen för ren vätgas - öppnas i en ny flik. – som inrättades 2020 i syfte att stödja en storskalig utbyggnad av tekniken för ren vätgas senast 2030 – en färdplan - öppnas i en ny flik. för standardisering av vätgas. Den ger en övergripande översikt över de standardiseringsluckor, utmaningar och behov som alliansmedlemmarna har identifierat. Alliansen publicerade också Learnbook on Hydrogen Supply Corridors - öppnas i en ny flik., som ger en uppdaterad översikt över utvecklingen av viktiga infrastrukturprojekt i EU som behövs för att det koldioxidsnåla europeiska stomnätet för vätgas - öppnas i en ny flik. ska kunna byggas. Initiativet syftar till att utnyttja både befintliga och nya gasledningar så att ett vätgasnät kan upprättas över hela kontinenten.

När det gäller produktionen av förnybar vätgas förnyade det europeiska partnerskapet för elektrolysörer sitt åtagande - öppnas i en ny flik. i den gemensamma förklaringen - öppnas i en ny flik. 2022 om att öka EU:s produktionskapacitet för elektrolysörer med tio gånger till 2025.

EU-kommissionen har också föreslagit att en alleuropeisk vätgasanläggning, EU:s vätgasbank - öppnas i en ny flik., ska byggas. Vätgasbanken ska ge investeringssäkerhet och affärsmöjligheter för en europeisk och global produktion av förnybar vätgas. Detta ska ske genom två finansieringsmekanismer (den ena ska stimulera EU:s vätgasproduktion och den andra internationell import till EU), bedömning av efterfrågan och infrastrukturbehov samt samordning av olika finansieringskällor för effektiviserade investeringar i hållbar vätgas.

EU-kommissionen undertecknade i mars en gemensam förklaring - öppnas i en ny flik. med berörda parter i EU för att främja forskning och innovation inom förnybar vätgas i syfte att snabba upp utbyggnaden av förnybar vätgas och driva på omställningen till ren energi.

EU har också vidtagit åtgärder för att snabba upp utbyggnaden och innovationen på vindkraftsområdet. Till skillnad från vätgaskraften, som ännu befinner sig i ett tidigt skede, är EU:s vindkraftssektor redan en framgångssaga. Sektorn har uppnått en utjämnad kostnad för att producera energi som är jämförbar med eller till och med lägre - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. än för fossila bränslen, och 2023 (januari–augusti) stod vindkraften för i genomsnitt 17,2 % - öppnas i en ny flik. av den el som förbrukades i EU. Vissa frågor kvarstår dock. Några av utmaningarna är försenad tillståndsgivning, kompetensbrist och nationella anbudsförfaranden som är utformade så att de gynnar kostnader snarare än hållbarhet. Vindturbintillverkarna saknar dessutom tydliga planer för vindkraftsutbyggnaden från EU-länderna, vilket försvårar projektplaneringen i en situation med global konkurrens och stigande råvarupriser.

För att bemöta några av de problem som ännu finns inom sektorn lade EU-kommissionen i oktober fram den europeiska handlingsplanen för vindkraft - öppnas i en ny flik..

EU:s handlingsplan för vindkraft består av sex huvudsakliga delar som rör olika relaterade problem och kommer att bidra till att vindkraftskapaciteten kan öka från 204 GW 2022 till det önskade målet på 500 GW 2030

Handlingsplanen inkluderar lanseringen av EU-initiativet Accele-RES, som ska hjälpa till att digitalisera tillståndsprocessen och lansera ett särskilt onlineverktyg så att man kan få hjälp med tillståndsförfarandena. Planen ska dessutom stärka konkurrenskraften för EU:s vindkraftsindustri genom att det blir lättare för tillverkarna i EU att få tillträde till utländska marknader samt ge skydd mot snedvridning av handeln (t.ex. orättvis subventionering av vindrelaterade produkter som importeras till EU) och standardiserad vindkraftsutrustning så att driftskompatibiliteten, kvaliteten och hållbarheten förbättras.

Slutligen lämnade 21 EU-länder i slutet av 2023 in vindkraftsåtaganden - öppnas i en ny flik. och angav i dessa vilka vindkraftsprojekt och volymer för utbyggnad av vindkraften som de planerar för den närmaste framtiden (2024–2026). Det skapar större säkerhet för både tillverkare och investerare, vilket leder till att fler vindkraftsprojekt inleds.

Stöd till omställningen till förnybar energi

Övergången till förnybar energi innebär även att man måste hitta sätt att fånga upp och lagra energin så att den finns när det exempelvis inte blåser och inte är solsken.

Ett sätt att lagra förnybar energi är att använda batterier. Sedan 2017 har den europeiska batterialliansen - öppnas i en ny flik., som inrättades av EU för att stödja det europeiska ekosystemet för batterier, spelat en framstående roll när det gäller att stödja framsteg på området. Det sjunde högnivåmötet - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. ägde rum i mars 2023 och under detta betonades vikten av att tillräckligt många får den kompetens som batteriindustrin behöver.

En rättvis omställning och fortbildning för arbetstagare i industrier som påverkas av övergången till ren energi är andra viktiga aspekter vid omställningen till förnybar energi. Mot denna bakgrund utsåg EU 2023 till Europaåret för kompetens (för närmare uppgifter, se kapitel 6).

Under 2023 hjälpte EU-kommissionen till inte bara med att hantera specifika kompetensbrister genom initiativ som EU:s handlingsplan för vindkraft utan också med att lansera ett storskaligt kompetenspartnerskap för energiintensiva industrier - öppnas i en ny flik. och ett storskaligt kompetenspartnerskap för förnybar energi - öppnas i en ny flik.. Partnerskapen säkerställer att arbetskraften från dessa industrier har rätt kompetens och kan hålla jämna steg med EU:s omställning till förnybar energi och de hjälper dem att navigera genom den föränderliga arbetsmarknaden. Partnerskapen syftar till att både identifiera kompetensbrister och utveckla lämpliga läroplaner och utbildningsprogram så att dessa brister kan åtgärdas.

Partnerskapen kompletterar också befintliga initiativ, t.ex. europeiska batterialliansens akademi - öppnas i en ny flik., som ska utbilda, omskola och fortbilda arbetstagare så att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft tillgodoses i den snabbt växande europeiska batterivärdekedjan. För närvarande utvecklar och genomför akademin avancerad utbildning i samarbete med utbildningssamordnare i EU-länderna.

Genom rättsakten om nettonollindustri och rättsakten om kritiska råvaror har också viktiga initiativ införts som främjar kvalificerad arbetskraft i EU. Genom rättsakten om nettonollindustri inrättas nettonollindustriakademier som ska stödja produktionen av nettonollteknik. På samma sätt inrättas en råvaruakademi genom rättsakten om kritiska råvaror, som är inriktad på att förbättra den kompetens som behövs för arbetskraften i leveranskedjan för kritiska råvaror.

Under 2023 inleddes också dialogerna om omställningen till ren energi. Den första dialogen - öppnas i en ny flik. var inriktad på vätgas och under denna samlades företrädare för hela värdekedjan för vätgas för att utbyta idéer och bästa praxis om hur man kan stärka den industriella dimensionen av den europeiska gröna given. Den andra dialogen - öppnas i en ny flik. ägde rum med företrädare för energiintensiva industrier.

För att stödja övergången till förnybar energi ger EU slutligen EU-länderna praktiska råd och skräddarsydd vägledning genom instrumentet för tekniskt stöd. Under 2023 hjälpte instrumentet 17 EU-länder att identifiera de reformer och investeringar som behövs för att fasa ut ryska fossila bränslen - öppnas i en ny flik.. Områdena för tekniskt stöd omfattade snabbare tillståndsgivning för förnybar energi, energieffektivitet och renovering av byggnader, produktion av vätgas och biometan, diversifierad gasförsörjning och utfasning av fossila bränslen inom industrin. Stödet bidrar till den gröna omställningen och till sänkt pris på energi, vilket gynnar enskilda personer och företag.