En rättvis ekonomi för den gröna och den digitala omställningen

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter - öppnas i en ny flik. omfattar de centrala principerna om lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social inkludering. EU utgår från dessa i sin strävan att göra samhället rättvisare och mer motståndskraftigt. Målet är att alla ska ha samma möjligheter i livet och kunna åtnjuta samma sociala rättigheter. Till dessa hör bland annat god utbildning genom hela livet, rättvisa löner och förmåner, säkra och hälsosamma arbetsvillkor, barnomsorg, pensioner och hälso- och sjukvård av god kvalitet till överkomligt pris.

2023 var det två år sedan handlingsplanen omsatte pelaren i verkligheten. Nästan alla de 75 åtgärderna har nu genomförts eller presenterats. En översyn av handlingsplanen är planerad till 2025.

Den gemensamma sysselsättningsrapporten - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. för 2023 var den första rapporten med en uppdatering om framstegen mot EU:s och medlemsländernas mål för sysselsättning, kompetens och socialt skydd för 2030. EU är visserligen på god väg att nå sitt överordnade sysselsättningsmål på 78 % för 2030, men det krävs fortfarande betydande framsteg för att nå målen för vuxenutbildning och fattigdomsminskning.

Stärka den sociala dialogen och den sociala ekonomin

Förhandlingar mellan organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare genom social dialog bidrar till att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och spelar också en viktig roll i anpassningen till förändrade ekonomiska och sociala förhållanden. Graden av deltagande bland arbetsmarknadens parter varierar dock avsevärt mellan EU:s medlemsländer, och arbetstagare med nyare anställningsformer och vissa grupper såsom ungdomar är ofta representerade i mindre utsträckning.

För att hjälpa medlemsländerna att stärka den sociala dialogen har EU antagit en rekommendation - öppnas i en ny flik. med konkreta åtgärder för att öka arbetsmarknadsparternas deltagande – till exempel genom att främja kollektivförhandlingar och samråda med dem när den ekonomiska politiken, sysselsättningspolitiken och socialpolitiken utformas och genomförs. Arbetsmarknadsparterna rådfrågades - öppnas i en ny flik. också om åtgärder för att stärka de europeiska företagsrådens - öppnas i en ny flik. rättigheter. Företagsråden är ett verktyg för att involvera arbetstagarna när företag som är verksamma i flera medlemsländer fattar beslut som kan påverka deras anställnings- eller arbetsvillkor.

Den sociala ekonomin i siffror

Den sociala ekonomin prioriterar människor och sociala och miljömässiga frågor framför vinst. Organisationer inom den sociala ekonomin spänner över en rad olika sektorer, från sociala tjänster och omsorgstjänster till bostäder, fritid och energi till ett överkomligt pris. De omfattar kooperativ, ömsesidiga bolag, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag.

Organisationer i den sociala ekonomin spelar en avgörande roll när det gäller att hantera samhällsutmaningar och främja rättvisa arbetsvillkor genom att involvera de anställda i beslutsfattande och styrning. De skapar också möjligheter för underrepresenterade grupper såsom kvinnor och ungdomar och bidrar till att göra den gröna och den digitala omställningen rättvis och inkluderande. För att stödja vidareutvecklingen av denna viktiga sektor godkände EU åtgärder - öppnas i en ny flik. i november för att skapa en miljö som gör det möjligt för organisationer inom den sociala ekonomin att frodas och växa. En ny gemensam kontaktpunkt - öppnas i en ny flik. för den sociala ekonomin ger information om EU-finansiering, utbildningsmöjligheter och aktuella händelser i medlemsländerna.

I dag måste ideella organisationer med verksamhet i ett annat medlemsland anpassa sig till olika regler i EU, vilket leder till administrativa bördor och kostnader. För att undanröja dessa hinder har kommissionen föreslagit - öppnas i en ny flik. en ny nationell form av ideella föreningar som är särskilt utformad för gränsöverskridande verksamhet som gör att de kan dra fördel av sina friheter på den inre marknaden.

Fonden för en rättvis omställning - öppnas i en ny flik. och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter - öppnas i en ny flik. är avgörande för att se till att ingen lämnas utanför. Dessutom kommer den nyligen inrättade sociala klimatfonden - öppnas i en ny flik. att stödja sårbara hushåll, mikroföretag och transportanvändare i EU som kan drabbas av energi- och transportfattigdom. Cirka 65 miljarder euro av fondens budget på 86,7 miljarder euro kommer att komma från intäkter från EU:s nya utsläppshandelssystem - öppnas i en ny flik. som omfattar byggnads- och transportsektorerna. Den ska vara verksam från 2026 till 2032 (se även kapitel 4).

Stärka konkurrenskraften och kompetensen

Även om den gröna och den digitala omställningen innebär nya möjligheter för människor och för EU:s ekonomi har många EU-företag svårt att hitta arbetstagare med den kompetens de behöver. År 2023 utsågs till Europaåret för kompetens - öppnas i en ny flik.. Målet var att åstadkomma nödvändig omskolning och kompetenshöjning av EU:s arbetskraft och attrahera människor med rätt kompetens till EU.

Resultaten av en undersökning - öppnas i en ny flik. som genomfördes under våren bland små och medelstora företag visade på ett brådskande behov av ett sådant initiativ. Enligt den kan det vara svårt för EU att uppnå sina mål.

Kompetensbrist hämmar små och medelstora företag när det gäller

Kompetensbrist per yrkesgrupp

Andel små och medelstora företag som står inför kompetensbrist

På grund av bristande kompetens har 63 % av de små och medelstora företagen svårigheter i sin allmänna affärsverksamhet, 45 % har svårigheter att införa eller använda digital teknik och 39 % att miljöanpassa sin affärsverksamhet. När det gäller specifika yrkesgrupper uppger 69 % av de små och medelstora företagen att det råder brist på maskinoperatörer, hantverkare och specialiserade hantverkare. 59 % av de små och medelstora företagen har också svårigheter att hitta arbetstagare som utför manuellt arbete, medan 58 % har svårigheter att hitta arbetstagare med högskoleutbildning och med den kompetens som krävs. Dessutom har 39 % av de små och medelstora företagen svårigheter att hitta chefer och 34 % rapporterar om svårigheter att hitta administrativ personal, kontorspersonal och servicepersonal.

Initiativ som kompetenspakten - öppnas i en ny flik. tar redan nu itu med utmaningar och brister i kompetensutvecklingen och utgör ett viktigt bidrag till Europaåret för kompetens. Hittills har mer än två miljoner personer dragit nytta av kompetenshöjning och omskolning, och mer än 1 500 organisationer, däribland 20 storskaliga partnerskap - öppnas i en ny flik., har undertecknat kompetenspaktens stadga - öppnas i en ny flik.. Medlemmarna i pakten har också utvecklat eller uppdaterat mer än 15 000 utbildningsprogram och investerat nästan 160 miljoner euro i kompetensinitiativ.

Med den europeiska batteriakademin - öppnas i en ny flik., som lanserades 2022, som förebild, har kommissionen föreslagit en rad nettonollindustriakademier. De ska ge arbetstagarna den kompetens som behövs för den gröna omställningen. Akademierna, som alla fokuserar på en nettonollteknik, kommer att sammanföra industrin, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare.

VIDEO: Europaåret för kompetens.

Europaåret för kompetens

Europaåret för kompetens strävar efter att alla ska inse vikten av utbildning och bli aktiva i utbildningsfrågor.

EU samarbetar med medlemsländerna, arbetsmarknadens parter, arbetsförmedlingar, handels- och industrikammare, utbildningsanordnare, arbetstagare och företag för att öka och främja kompetensutveckling på fältet.

Konferensen Making Skills Count - öppnas i en ny flik. samlade omkring 300 personer i Bryssel och över 1 000 på nätet. Den europeiska veckan för yrkesutbildning - öppnas i en ny flik. den 23–27 oktober lyfte fram yrkesutbildningens betydelse när det gäller att hantera ekonomiska, klimatmässiga och sociala utmaningar. I slutet av året hade mer än 900 evenemang anordnats på nationell och lokal nivå.

Initiativet det nya europeiska Bauhaus (NEB) är ett av flaggskeppsinitiativen under Europaåret för kompetens. Inom ramen för initiativet inrättades en NEB-akademi - öppnas i en ny flik. om hållbart byggande. Akademin ska påskynda kompetenshöjning och omskolning i byggnadsekosystemet för att stödja omställningen till en regenerativ bioekonomi - öppnas i en ny flik.. Här används förnybara biologiska resurser på land och i haven (t.ex. grödor, skogar och fisk) för att producera livsmedel, material och energi. Akademins första åtgärder är att identifiera kunskapsluckor i användningen av biobaserade material och digital teknik och öka cirkulariteten i byggverksamheten.

Ett av kommissionens viktiga bidrag till Europaåret för kompetens var att samråda med arbetsmarknadens parter om ett initiativ för att uppdatera och stärka de europeiska kvalitetskriterierna för praktikprogram - öppnas i en ny flik.. Målet är att förbättra kvaliteten på praktikprogrammen, särskilt när det gäller utbildningsinnehåll och arbetsvillkor. Detta underlättar omställningen från utbildning, arbetslöshet eller inaktivitet, och ger människor möjlighet att förbättra sina färdigheter och skaffa sig arbetslivserfarenhet.

Den EU-omfattande Innovation talent-plattformen - öppnas i en ny flik., som lanserades i mars, hjälper företag, däribland nystartade företag, att hitta de talanger de behöver utanför EU. Detta kommer att öka rörligheten för högutbildade personer inom Europa genom internationell rekrytering och kontaktskapande mellan EU-baserade arbetsgivare och kvalificerade utländska medborgare som vill flytta lagligt till EU och arbeta här.

Under de kommande åren kommer EU:s befolkning att fortsätta att minska. Om inga åtgärder vidtas kommer de demografiska förändringarna att ytterligare förvärra bristen på arbetskraft och öka trycket på de offentliga budgetarna, vilket bekräftades i 2023 års demografirapport - Pdf-fil – öppnas i en ny flik.. Efter en uppmaning från EU-ländernas ledare vid Europeiska rådets möte i juni lade kommissionen fram en verktygslåda med åtgärder - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. för att hjälpa medlemsländerna att hantera de demografiska förändringarna. Den syftar till att ge alla generationer möjlighet att förverkliga sina personliga ambitioner och sin fulla potential i ekonomin och samhället i stort.

Det är särskilt viktigt att främja talanger i regioner som lider av en krympande arbetskraft och en låg andel personer med eftergymnasial utbildning samt i regioner där de unga ger sig av. Mekanismen för talangsatsningar - öppnas i en ny flik. lanserades i januari 2023 som ett led i EU:s strategi för att ta tillvara talanger i sina regioner - öppnas i en ny flik.. Den kommer att stödja de regioner i EU där befolkningen i arbetsför ålder minskar allt snabbare, för att utbilda, behålla och locka de människor, de färdigheter och den kompetens som behövs för att hantera effekterna av den demografiska omställningen. Plattformen för talangsatsningar - öppnas i en ny flik. lanserades officiellt i november. Den sammanför beslutsfattare från regioner och medlemsländer med beslutsfattare på EU-nivå.

Föräldrar

Underlätta kombinationen av arbete och privatliv och genomförandet av familjeplaner.

Unga

Hjälpa unga att förverkliga sin potential i en lärandemiljö av hög kvalitet och underlätta övergången till arbetslivet.

Äldre

Stödja ett hälsosamt och aktivt åldrande och hjälpa människor att ha kontroll över sina liv och fortsätta bidra till ekonomin och samhället.

Migration

Attrahera och integrera talanger från länder utanför EU.

Främja ekonomiskt välstånd och välbefinnande i alla regioner med platsbaserad politik.

Genomförandet av den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden - öppnas i en ny flik. pågår för fullt. Mer än 2 000 organisationer och myndigheter på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå samarbetar nu för att skapa ett starkare samarbete mellan olika politikområden och för att främja hållbarheten och livskraften i landsbygdsområden. Under 2023 inrättades en samordningsgrupp för landsbygdspakten - öppnas i en ny flik. och en plattform för landsbygdspaktsgemenskapen - öppnas i en ny flik. lanserades, med resurser för landsbygdssamhällen som drabbas av befolkningsförlust, åldrande och demografisk nedgång. EU gav också politisk vägledning - öppnas i en ny flik. för att ytterligare stärka välståndet, motståndskraften och samhällsstrukturen i landsbygdsområden och landsbygdssamhällen.

I november lade kommissionen fram åtgärder - öppnas i en ny flik. för att göra EU mer attraktivt för talanger från länder utanför EU och underlätta rörligheten inom EU. Ett förslag om att inrätta en EU-talangreserv är ett av de viktigaste initiativen. Den ska vara den första EU-omfattande plattformen för jobbmatchning och syftar till att underlätta internationell rekrytering till bristyrken på alla kompetensnivåer. En uppsättning rekommendationer som åtföljer initiativet ska förenkla och påskynda erkännandet av kompetens och kvalifikationer som förvärvats utanför EU. Genom att tillhandahålla tydlig och öppen information och vägledning på nätet om invandrings- och erkännandeförfaranden ska EU:s talangreserv hjälpa arbetsgivare och arbetssökande att navigera i de komplexa rekryteringsreglerna. Den gör internationell rekrytering enklare, snabbare och effektivare för alla berörda parter. EU:s talangreserv ska också bidra till att genomföra talangpartnerskap genom ett verktyg för effektiv arbetsförmedling för deltagare från länder utanför EU.

Stöd till arbetstagare

Förbättra villkoren för plattformsarbetare

Europaparlamentet och rådet gick framåt i sina förhandlingar om förslaget till direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete. Förslaget syftar till att se till att personer som arbetar via digitala arbetsplattformar får den lagliga anställningsstatus som motsvarar deras faktiska arbetsformer, och att de åtnjuter de arbetstagarrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till. I direktivet fastställs också nya regler för användning av automatiserade system vid övervakning och beslutsfattande på digitala arbetsplattformar. Detta främjar ökad insyn och redovisningsskyldighet vid algoritmisk verksamhetsledning, och ger människor möjlighet att få kunskap om och bestrida beslut som påverkar deras arbetsvillkor.

Infografiken visar att det fanns 28,3 miljoner arbetstagare på digitala plattformar i EU 2022, vilket är jämförbart med de 29 miljoner som är anställda inom tillverkningsindustrin. Antalet arbetstagare på digitala plattformar förväntas öka med 52 % fram till 2025 och uppgå till 43 miljoner.

Ömsesidigt lärande för offentliga förvaltningar

Under 2023 deltog cirka 100 tjänstemän från 17 medlemsländer i ett nytt utbytesprojekt för att forma nästa generation beslutsfattare i EU. Programmet för samarbete för utbyte inom den offentliga förvaltningen - öppnas i en ny flik. ger deltagarna möjlighet att lära sig av arbetsmetoder och kulturer i andra offentliga förvaltningar i EU. Det finansieras genom instrumentet för tekniskt stöd - öppnas i en ny flik., som är ett EU-program som ger skräddarsydd teknisk expertis till medlemsländerna för att hjälpa dem att utforma och genomföra reformer.

Digitala färdigheter för hälso- och sjukvårdspersonal

Under året deltog Estland, Spanien, Italien och Rumänien i projekt som finansierades genom instrumentet och fick tekniskt stöd för att stärka hälso- och sjukvårdspersonalens digitala kompetens och säkerställa ständig kompetenshöjning i framtiden. Projekten hjälper hälso- och sjukvårdsmyndigheter på nationell och regional nivå att utveckla digitala kompetensplaner och operativa riktlinjer och göra det lättare att anta och använda elektroniska patientjournaler.

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

I november kom parlamentet och rådet preliminärt överens om - öppnas i en ny flik. att sänka exponeringsgränserna för bly till en femtedel av det nuvarande gränsvärdet. Bly kan påverka sexuell funktion och fertilitet och kan skada fostrets eller barnets utveckling om modern exponeras för ämnet. Parlamentet och rådet stödde också det första exponeringsgränsvärdet någonsin för kemikalier som kallas diisocyanater, som kan orsaka luftvägssjukdomar såsom astma. Dessa ändringar, som följer på kommissionens förslag - öppnas i en ny flik. och som bygger på de senaste vetenskapliga rönen, kommer att spela en avgörande roll när det gäller att skydda arbetstagare i omställningen till klimatneutralitet. Både bly och diisocyanater kommer sannolikt att användas vid exempelvis tillverkning av batterier och i processer för att göra elfordon lättare, i vindkraftverk eller som isolerande material under byggnadsrenoveringar.

EU ändrade lagstiftningen - öppnas i en ny flik. för att avsevärt minska exponeringen för asbest i arbetet - öppnas i en ny flik.. Detta är ett viktigt steg för att bättre skydda arbetstagare mot asbest, ett mycket farligt cancerframkallande ämne som fortfarande finns i många byggnader. Det är en del av EU:s övergripande strategi för att bättre skydda människor och miljön från asbest och säkerställa en asbestfri framtid.

Göra livet lättare med digital samordning av de sociala trygghetssystemen

Praktiska steg har föreslagits - öppnas i en ny flik. för att ytterligare digitalisera samordningen av de sociala trygghetssystemen i Europa. Ett fullständigt utnyttjande av digitala verktyg kommer att förbättra informationsutbytet mellan nationella socialförsäkringsinstitutioner och påskynda erkännandet och beviljandet av förmåner över gränserna. Det blir lättare för EU-medborgare att bo, arbeta och resa utomlands, för företagen att bedriva verksamhet i andra medlemsländer och för nationella myndigheter att samordna socialförsäkringstjänster över gränserna (se kapitel 5).

Allmän och yrkesinriktad utbildning samt livslångt lärande

Erasmus+

Erasmus+ - öppnas i en ny flik., med sina nästan 14 miljoner deltagare, är ett av de mest kända EU-programmen för utbildning, ungdom och idrott. Kommissionen ökade programmets budget för 2023 till totalt 4,43 miljarder euro, vilket är det högsta årliga anslaget någonsin. Detta stärkte Erasmus+ prioriteringar för inkludering, aktivt medborgarskap och demokratiskt deltagande samt för den gröna och den digitala omställningen i EU och internationellt. Det reviderade arbetsprogrammet inbegrep 100 miljoner euro till stöd för studerande och för utbildningspersonal som drabbats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Den internationella dimensionen av Erasmus+ har stärkts genom en budgetökning på 31 miljoner euro för mobilitetsprojekt och kapacitetsuppbyggnad inom högre utbildning till stöd för internationella samarbetsprojekt. Under 2023 bidrog detta också till att skapa en digital miljö för öppet lärande för studenter som är inskrivna vid ukrainska högskolor, för dem som flyr från Ukraina eller för internflyktingar.

Vilken var den genomsnittliga Erasmus+-högskolestudentens profil 2023?

Infografiken visar den genomsnittliga Erasmusstudentens profil 2023. Studenterna var i genomsnitt 22,5 år gamla, tillbringade 5,18 månader utomlands och fick i genomsnitt ett månatligt bidrag på 374 euro. Av studenterna var 61 % kvinnor och 39 % män.

Det europeiska området för utbildning

Det europeiska området för utbildning - öppnas i en ny flik. är ett initiativ som ska hjälpa medlemsländerna att samarbeta för att bygga upp mer inkluderande och motståndskraftiga utbildningssystem. Syftet är att förbättra tillgången till utbildning av god kvalitet, göra det möjligt för studerande att enkelt flytta mellan utbildningssystem i olika länder och bidra till att skapa en kultur av livslångt lärande. Vid halvtidsöversynen av arbetet med att skapa det europeiska utbildningsområdet erkände rådet de framsteg som gjorts - öppnas i en ny flik. och behovet av fortsatta insatser av medlemsländerna, kommissionen och en bredare intressentgrupp för att det ska kunna förverkligas senast 2025.

En särskild medborgarpanel om utlandsutbyten - öppnas i en ny flik. (se även kapitel 9) resulterade i 21 särskilda rekommendationer som syftar till att förbättra möjligheterna till studier utomlands för alla i EU. Dessa rekommendationer beaktades när kommissionen utarbetade ett förslag till en rådsrekommendation - öppnas i en ny flik., med en uppmaning till medlemsländerna att göra utlandsutbyten inom EU till en integrerad del av alla utbildningsvägar.

Digital utbildning

Digitala färdigheter är viktiga för att människor ska kunna delta i samhället och arbetet och för att uppnå social inkludering. EU strävar efter att förbättra det sätt människor lär sig på nätet och att se till att alla har de digitala färdigheter de behöver, i dag och i framtiden.

Med detta i åtanke antog EU i november två rekommendationer - öppnas i en ny flik. som syftar till att vägleda och stödja medlemsländerna i utvecklingen av digitala färdigheter och till att ta itu med den digitala klyftan. Rekommendationerna är en del av genomförandet av handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 - öppnas i en ny flik.. Parallellt fortsätter arbetet med de 13 åtgärderna i planen. I juni lanserades till exempel ett forum för erfarenhetsutbyte för att stödja den europeiska plattformen för utbyte av innehåll och utbildningsdata inom högre utbildning, som en del av plattformen för digital utbildning - öppnas i en ny flik.. Kommissionen har också inlett ett pilotprojekt för att undersöka möjligheterna att utveckla ett europeiskt intyg om digitala färdigheter - öppnas i en ny flik., som kan hjälpa människor att snabbt och enkelt få sina digitala färdigheter erkända över gränserna av arbetsgivare och utbildningsanordnare (för mer information om digitala färdigheter, se kapitel 5).

VIDEO: Priset för unga uppfinnare: programmering som är tillgänglig för barn med synnedsättning.

Utbildningssystem för alla

Tack vare instrumentet för tekniskt stöd gör Spanien, Italien och Portugal sina utbildningssystem mer inkluderande för mindre gynnade elever genom ett projekt med flera länder, som syftar till att bekämpa regionala skillnader. Även Irland och Finland får finansiering från instrumentet, vilket hjälper länderna att ta fram färdplaner för kompetenshöjning av lärare och främja inkluderande utbildning av god kvalitet. Rumänien å sin sida får stöd för att inrätta och genomföra ett system för att minska antalet unga som har högst grundskoleutbildning.

Främja böcker och läsning

I mars firades Europeiska författares dag för allra första gången. Det är ett nytt initiativ inom programmet Kreativa Europa. Över 1 000 evenemang anordnades, för att få den yngre generationen att läsa böcker och för att uppmuntra människor att upptäcka den europeiska litteraturens kulturella och språkliga mångfald.

Stöd till forskning

Fem EU-uppdrag - öppnas i en ny flik., som främst får finansiering från Horisont Europa - öppnas i en ny flik., har sin utgångspunkt i forskning och innovation och hjälper kommissionen i arbetet med den europeiska gröna given, för att göra Europa rustat för den digitala tidsåldern och för Europas plan mot cancer. Varje uppdrag sätter upp ambitiösa, praktiska och mätbara mål för att uppnå konkreta resultat för alla i EU. En bedömning av framstegen visar - öppnas i en ny flik. att uppdragen är på god väg att uppnå sina ambitiösa mål till 2030.

För att skapa ett verkligt och varaktigt genomslag mobiliseras ett stort antal offentliga och privata aktörer – allt från medlemsländer och regionala och lokala myndigheter till forskningsinstitut, jordbrukare, investerare och associerade partner från länder utanför EU. De samarbetar också med allmänheten för att främja spridningen av nya lösningar och strategier. Under 2023 inleddes den förberedande fasen för ett sjätte uppdrag om ett nytt europeiskt Bauhaus. Med fokus på innovation syftar uppdraget till att förändra bostadsområden i hela Europa till det bättre och göra dem vackra, hållbara och inkluderande senast 2035.

VIDEO: EU:s forskningsuppdrag om cancer – att hantera unga canceröverlevares behov.

Inom ramen för Horisont Europa hjälper Europeiska forskningsrådet - öppnas i en ny flik. till att flytta fram gränserna för vår kunskap inom alla forskningsområden, med hjälp av sina ansedda bidragssystem. Under 2023 beviljade rådet sammanlagt 2 miljarder euro i bidrag till projekt som valdes utifrån sin vetenskapliga excellens.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna - öppnas i en ny flik. är EU:s främsta finansieringsprogram för doktorand- och postdoktorandutbildning för forskare. Under 2023 stödde programmet nästan 3 000 projekt och 4 400 organisationer som valdes ut för finansiering under 2021 och 2022. Finansieringen, som uppgår till mer än 1,6 miljarder euro, kommer att gå till utbildning för över 15 000 doktorander inom och utanför den akademiska världen.

Två forskare som fått finansiering från EU tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 - öppnas i en ny flik.. Ferenc Krausz och Anne L’Huillier har fått bidrag till ett värde av nästan 9,5 miljoner euro från Europeiska forskningsrådet. De har också fått stöd från andra EU-program, däribland Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna. De fick priset, tillsammans med fysikern Pierre Agostini, för ”experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.

I juli lade kommissionen fram ett förslag - öppnas i en ny flik. till rådets rekommendation om att inrätta en ny europeisk ram för forskarkarriärer, en ny stadga för forskare och en europeisk kompetensram för forskare. Huvudsyftet med dessa initiativ är att få forskare att stanna kvar i Europa, att göra det attraktivt för forskare utanför Europa och att främja forskarkarriärer som ett lockande alternativ för unga studenter och utexaminerade.

På Internationella kvinnodagen den 8 mars tillkännagavs de första vinnarna av ett nytt pris som delas ut till akademiska organisationer och forskningsorganisationer för det arbete som görs för att driva på omställningen mot jämställdhet inom forskning och innovation. Tre akademiska institutioner från Irland och en från Sverige tog hem EU:s jämställdhetspris - öppnas i en ny flik..

Intensifiera arbetet för en jämlik union

Jämställdhet

Trots att rätten till lika lön för samma eller likvärdigt arbete är en av EU:s grundläggande principer tjänar kvinnor i EU i genomsnitt cirka 13 % mindre än män. Löneskillnaden mellan könen - öppnas i en ny flik. är en komplex fråga, men lönediskriminering betraktas som en viktig bidragande faktor. Nya regler - öppnas i en ny flik. om insyn i lönesättningen syftar till att stärka tillämpningen av rätten till lika lön och bidra till att minska löneskillnaderna mellan könen. Direktivet om insyn i lönesättningen - öppnas i en ny flik. ger arbetstagare rätt att få information om genomsnittliga lönenivåer för alla som utför samma eller likvärdigt arbete. Detta ger arbetstagare möjlighet att identifiera och ifrågasätta all lönediskriminering på grund av kön.

Direktivet ger också arbetstagare möjlighet att hävda sin rätt till lika lön om de anser att de utsätts för lönediskriminering. Direktivet kommer till exempel att säkerställa att personer som utsatts för lönediskriminering kan företrädas i domstol av relevanta sammanslutningar och organ, t.ex. likabehandlingsorgan. Det säkerställer bättre ersättning till offren och strängare påföljder för kränkning av rättigheter. De nya reglerna måste införlivas i den nationella lagstiftningen senast den 7 juni 2026.

Kommissionen fortsatte att stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld och våld mot barn - öppnas i en ny flik. genom sitt program för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden - öppnas i en ny flik.. Tretton projekt valdes ut och får finansiering på nästan 30 miljoner euro. Sju av de utvalda projekten behandlar könsrelaterat våld och våld i nära relationer, fem är inriktade på våld mot barn och ett omfattar både vuxna och barn.

EU:s anslutning till Istanbulkonventionen - öppnas i en ny flik. om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet i juni var en viktig milstolpe. Den är ett tecken på EU:s engagemang för att intensifiera insatserna mot könsrelaterat våld i de 27 medlemsländerna och stärka stödet till alla offer för våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Konventionen trädde i kraft i EU den 1 oktober 2023.

VIDEO: Att utmana könsstereotyper.

Könsstereotyper är en grundläggande orsak till bristande jämställdhet. Kampanjen #EndGenderStereotypes - öppnas i en ny flik., som inleddes i mars, tar itu med könsstereotyper som påverkar både män och kvinnor inom alla områden av livet, t.ex. balansen mellan arbete och privatliv, karriärvalen och möjligheterna till ledande befattningar. Den syftar till att öka medvetenheten om stereotyper i verkliga livet och uppmuntrar människor att ifrågasätta och ta itu med diskriminerande behandling.

Genomföra jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025

2023 års lägesrapport om genomförandet av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. presenterar många åtgärder som rör homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexuella (hbtqi-personer) och visar att de flesta åtgärderna inom strategin antingen har genomförts eller håller på att genomföras. Rapporten kommer att ligga till grund för diskussionerna om vad som återstår att göra för ett framgångsrikt genomförande av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer senast 2025.

Kommissionen ökade sin finansiering inom ramen för programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden för att bekämpa diskriminering av hbtqi-personer och främja jämlikhet för hbtqi-personer, med 3 miljoner euro till projekt som specifikt gynnar hbtqi-personer under 2023–2024.

Kampanjen Håll ögonen öppna - öppnas i en ny flik. lanserades av kommissionen 2023 som ett initiativ inom ramen för EU-strategin för brottsoffers rättigheter 2020–2025 - öppnas i en ny flik. för att öka medvetenheten om brottsoffers rättigheter, däribland offer för hatbrott mot hbtqi-personer. Kampanjen vill uppmuntra offrens vänner och familjer att ge hjälp och stöd. Slutmålet är att se till att offren förstår sina rättigheter och känner att de kan använda dem för att söka rättvisa.

Främja inkludering och mångfald

Kommunförvaltningen i Terrassa,

Spanien

Huvudstadsregionen Bryssel,

Belgien

Helsingfors stad,

Finland

Kommunförvaltningen i La Zarza,

Spanien

Labins stad,

Kroatien

Fundão kommun,

Portugal

Staden Gdańsk,

Polen

Katalonien,

Spanien

Staden Reggio Emilia,

Italien

EU:s bedömningsverktyg för mångfald - öppnas i en ny flik., som offentliggjordes i maj under den europeiska mångfaldsmånaden - öppnas i en ny flik., ger både stora och små arbetsgivare i privat och offentlig sektor möjlighet att se hur väl de hanterar mångfald i sex olika kategorier.

Infrastruktur för mångfald i organisationen

Rekrytering

Karriärutveckling

Villkor

Erkännande av särskilda behov

Organisationsprofil

Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030

En jämlikhetsunion kan endast uppnås när personer med funktionsnedsättning åtnjuter sina rättigheter och kan delta fullt ut i samhället och ekonomin som alla andra.

För att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har lika tillgång till rabatter och andra förmåner i hela EU och kan röra sig fritt mellan medlemsländer har kommissionen föreslagit - öppnas i en ny flik.

• ett nytt EU-intyg om funktionsnedsättning, och
• ett förbättrat EU-parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning.

Det föreslagna EU-intyget om funktionsnedsättning ska fungera som ett erkänt bevis på funktionsnedsättning i alla medlemsländer. Innehavarna av intyget kan, när de besöker ett annat medlemsland, få samma särskilda villkor och förmånsbehandling (t.ex. fritt tillträde, nedsatta avgifter och prioriterat tillträde) som personer med funktionsnedsättning bosatta i det medlemslandet. Det kommer att gälla kollektivtrafik, kulturevenemang, muséer, sportanläggningar etc. Intyget kompletterar befintliga nationella intyg om funktionsnedsättning. Det gick att delta i det offentliga samrådet om det nya intyget genom ett antal alternativa format som säkerställde tillgängligheten. Mer än 2 500 personer med funktionsnedsättning bidrog - öppnas i en ny flik. till initiativet.

Det föreslagna nya parkeringstillståndet ska garantera samma rätt att använda parkeringsplatser och faciliteter som för personer med funktionsnedsättning i det berörda medlemslandet. Det är avsett att ersätta nationella parkeringstillstånd.

Initiativet behandlas för närvarande av parlamentet och rådet.

Konsumentskydd

Under 2023 fortsatte kommissionen att i samarbete med de myndigheter som ansvarar för tillsynen av konsumentskyddslagstiftningen (nätverket för konsumentskyddssamarbete - öppnas i en ny flik.) göra stora framsteg när det gäller att skydda konsumenterna från otillbörliga affärsmetoder. Inom resesektorn spelade nätverket en avgörande roll för att se till att konsumenterna behandlas rättvist vid inställda flygningar. Ett annat framsteg var den dialog som nätverket förde med Google, som åtog sig - öppnas i en ny flik. att ge konsumenterna tydligare och mer korrekt information i enlighet med EU:s regler.

De moderniserade reglerna ska säkerställa att endast säkra produkter erbjuds konsumenterna i EU, oavsett produkternas ursprung och oavsett om de säljs i traditionella butiker eller på e-marknadsplatser. De nya reglerna - öppnas i en ny flik., som tar itu med utmaningarna med ökad digitalisering, ny teknisk utveckling och globaliserade leveranskedjor, trädde i kraft i juni och kommer att gälla i alla medlemsstater från och med den 13 december 2024.

Nya regler för att skydda konsumenter - öppnas i en ny flik. som ansöker om kredit (t.ex. billån) trädde i kraft i november. De syftar till att säkerställa att konsumenterna vet exakt vad de förbinder sig till och att informationen anpassas till digitala enheter.

Dessutom trädde moderniserade regler om distansförsäljning av finansiella tjänster - öppnas i en ny flik. (t.ex. online eller per post) i kraft i december. Lagstiftningen fastställer tydliga regler för den information som måste lämnas till konsumenterna innan ett avtal ingås. Den ger också konsumenten möjlighet att frånträda ett avtal genom en lättillgänglig ångerknapp på säljarens webbplats. De nya reglerna, som ska gälla från mitten av 2026, ger också konsumenterna möjlighet att kontakta en person om en chattbot inte ger tillfredsställande information.

Stora resebyråer har åtagit sig att

ge bättre information till konsumenterna om deras rättigheter vid inställda flygningar,

genomföra biljettåterbetalningar snabbare, med en maximal väntetid på 14 dagar för konsumenten (högst 7 dagar för flygbolag att återbetala resenärerna eller den förmedlare som bokade biljetten och 7 dagar för förmedlaren att behandla återbetalningen),

förmedla kontaktuppgifterna tydligt,

ge information om de särskilda fördelar som är kopplade till deras servicepaket,

förklara vilka konsekvenser specifika tjänster har för konsumenträttigheterna i händelse av störningar i flygtrafiken.