Kapitel 7 – Skydd för människor och friheter
Inledning
Under 2023, när covid-19 till slut upphörde att räknas som en global hälsokris, kom de sista byggstenarna i den europeiska hälsounionen på plats. I framtiden kommer alla medlemsländer i EU att vara bättre förberedda på att hantera folkhälsokriser tillsammans och bättre på att skydda människors fysiska och psykiska hälsa. EU stärkte även sina insatser vad gäller den gemensamma utmaningen på migrationsområdet, både i form av lagstiftning – med den politiska överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet om migrations- och asylpakten samt operativa åtgärder – och omfattande partnerskap med länder utanför EU. Dessutom var 2023 året när Kroatien anslöt sig som ett nytt EU-land till Schengenområdet och kunde få tillgång till alla fördelar med att vara en del av världens största område för fri rörlighet. Europeiska unionens råd fattade också det banbrytande beslutet att välkomna Bulgarien och Rumänien att ansluta sig till Schengenområdet. Till att börja med avskaffas kontrollerna vid luft- och sjögränserna från och med mars 2024. EU vidtog även omfattande åtgärder för att skydda invånarna från hot som finns både innanför och utanför unionens gränser.
Skydd av EU:s invånare
Terrordåden på en skola i Frankrike och på gatorna i Bryssel i oktober 2023 blev en bister påminnelse om hur angeläget det är att fortsätta att anpassa och förstärka EU:s säkerhetsstruktur. Man enades om ett antal åtgärder under året som stöd för kampen mot organiserad brottslighet, terrorism, människohandel, narkotikahandel och korruption.
EU-kommissionen uppmanade även medlemsländerna att vidta de åtgärder som krävs för att uppnå fullständig överensstämmelse med förordningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online - öppnas i en ny flik., som ställer krav på att tjänsteleverantörer ska ta bort terrorisminnehåll inom en timme från att de erhållit ett beslut om avlägsnande från myndigheterna i ett medlemsland. Ett antal rekommendationer - öppnas i en ny flik. offentliggjordes i oktober för samordning av medlemsländernas insatser mot spridningen och utbredningen av olagligt innehåll, t.ex. terrorisminnehåll eller olaglig hatpropaganda, innan det leder till ett allvarligt hot mot den allmänna säkerheten. (Se även kapitel 5.)
EU har åtagit sig att öka insatserna mot alla former av hat. Efter en oroväckande ökning av hatpropaganda och hatbrott mot i synnerhet judar och muslimer riktade EU-kommissionen, tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, en uppmaning till insatser - öppnas i en ny flik. till alla EU-invånare om att ta ställning mot hat och stå upp för tolerans och respekt. Genom det gemensamma meddelandet förstärker EU sina åtgärder inom politikområden som säkerhet, digitala frågor, utbildning, kultur och sport. Detta inbegriper ytterligare finansiering för att skydda platser för religionsutövning, med utsedda sändebud med befogenhet att maximera EU-politikens potential när det gäller att bekämpa hat.
EU-kommissionen uppmanade också Europeiska unionens råd att utöka den befintliga förteckningen över EU-brott i fördragen så att den även omfattar hatpropaganda och hatbrott, vilket föreslogs 2021 - öppnas i en ny flik., och betonade återigen vikten av att intensifiera genomförandet av strategin för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv för 2021–2030 - öppnas i en ny flik..
Både privatpersoner och företag i EU är beroende av kritisk infrastruktur som tillhandahåller samhällsviktiga tjänster. I ett allt mer komplext landskap både i fråga om säkerhet och geopolitik vidtar EU åtgärder för att minska sårbarheter och öka resiliensen på det här området. EU-kommissionen har antagit en förteckning över samhällsviktiga tjänster - öppnas i en ny flik., med koppling till kritisk infrastruktur, som ska utvärderas av medlemsländerna. EU-kommissionen har även lagt fram ett förslag om en plan för kritisk infrastruktur - öppnas i en ny flik. som syftar till att stärka samordningen på EU-nivå i fråga om insatser vid allvarliga gränsöverskridande incidenter.
Som del av ett paket med åtgärder - öppnas i en ny flik. som antogs vid trettioårsjubileet för EU-medborgarskapet - öppnas i en ny flik. i december lade EU-kommissionen fram ett förslag om att ändra reglerna för att skydda och stödja EU:s invånare utomlands vid kriser. Det omarbetade direktivet om konsulärt skydd - öppnas i en ny flik. syftar till bättre och enklare skydd för EU:s invånare vid resor utanför EU om det land där de är medborgare inte har något konsulat eller någon ambassad där de befinner sig.
Kampen mot narkotikahandeln trappas upp
Narkotikahandel är oerhört lönsamt för kriminella, vilket framgår av den extraordinära ökningen av narkotika i Europa och av att narkotikabeslagen i EU har nått rekordnivåer. Kriminella nätverk som ägnar sig åt olaglig verksamhet påverkar samhället – och våra ekonomier – på alla plan. Det krävs en gemensam och samordnad insats från nationella regeringar, brottsbekämpande myndigheter och privata aktörer inom viktiga sektorer.
Den organiserade brottslighetens beräknade vinst från olaglig verksamhet, inklusive narkotikahandel, uppgår till cirka 139 miljarder euro per år, vilket motsvarar 1 % av EU:s BNP.
50 % av alla mord i Europa har direkt koppling till narkotikahandel.
70 % av alla narkotikabeslag i EU görs i hamnar.
40 % av de kriminella nätverk som är verksamma i EU är inblandade i olaglig narkotikahandel.
Den europeiska kokainmarknaden ökade med 416 % mellan 2011 och 2021.
Under 2021 dog 6 200 människor i EU till följd av en överdos.
Källa: Europeiska unionens hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet - Pdf-fil – öppnas i en ny flik., 2021.
I syfte att öka EU:s insatser mot den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln fastställde EU-kommissionen i oktober en färdplan - öppnas i en ny flik. med 17 riktade åtgärder inom fyra prioriterade områden. Åtgärderna bygger på det pågående genomförandet av EU:s strategi mot organiserad brottslighet - öppnas i en ny flik. och EU:s narkotikastrategi - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. för 2021–2025.
Ny färdplan inom EU för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet
Öka hamnarnas motståndskraft mot narkotikahandel och kriminell infiltration.
Upplösa kriminella högrisknätverk genom mer samordnade utredningar och användning av registreringar från Schengens informationssystem.
Vidta åtgärder för att förebygga organiserad brottslighet genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsländerna.
Samarbeta med internationella partner, bland annat i Västafrika, Latinamerika och Karibien.
Dessutom ökar EU befogenheten för huvudaktörerna i kampen mot narkotikahandeln, t.ex. genom inrättandet av den nya myndigheten Europeiska unionens narkotikamyndighet - öppnas i en ny flik. 2024. Myndigheten ska utveckla ett europeiskt varningssystem för narkotika så att nationella myndigheter snabbt kan informeras när nya farliga ämnen kommer ut på marknaden. EU har även ökat finansieringen till den europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot - öppnas i en ny flik., som nått betydande resultat - öppnas i en ny flik.. Dessutom fortsätter EU att investera i innovativa lösningar till brottsbekämpande myndigheter för att hjälpa dem att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och fortsätta att skydda invånarna på ett ändamålsenligt sätt både i dag och i framtiden.
Korruption är ett hot mot säkerheten, eftersom korruption både möjliggör och driver på organiserad brottslighet, terrorism och andra typer av brott, t.ex. penningtvätt och narkotikahandel. Under 2023 lade EU-kommissionen fram förslag till ny lagstiftning - öppnas i en ny flik. i syfte att bekämpa korruption och inrättade ett EU-nätverk mot korruption - öppnas i en ny flik.. Nya bestämmelser - öppnas i en ny flik. om tillgång till finansiell information, som Europaparlamentet och rådet enades om i juni, kommer dessutom att ge brottsbekämpande myndigheter snabb tillgång till information om konton där kriminella och terrorister placerar eller undanhåller medel eller tillgångar.
Samma månad antog EU nya bestämmelser - öppnas i en ny flik. så att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter enklare och snabbare ska kunna inhämta de elektroniska bevis de behöver för att utreda och lagföra brott. Det innebär att en rättslig myndighet i ett medlemsland kommer att kunna inhämta elektroniska bevis från en tjänsteleverantör (t.ex. ett telekomföretag eller ett företag inom sociala medier) eller leverantörens juridiska ombud i ett annat medlemsland.
Bilder: © Adobe Stock
85 % av brottsutredningarna omfattar digitala uppgifter.
I mer än 50 % av alla brottsutredningar görs en gränsöverskridande begäran om att få tillgång till e-bevisning.
Den genomsnittliga tiden för att inhämta elektroniska bevis var 10 månader för förfaranden för ömsesidig rättslig hjälp och 120 dagar för europeiska utredningsorder.
De nya reglerna (som träder i kraft 2026) kommer att minska den tid som krävs för att inhämta elektroniska bevis till bara tio dagar och i nödsituationer till mindre än åtta timmar.
På väg mot en ny migrationspolitik
Den nya migrations- och asylpakten - öppnas i en ny flik. innehåller åtgärder för att hantera och normalisera migration över tid, och ge människor som kommer till EU säkerhet och anständiga levnadsvillkor. Dessutom vill man genom denna fastställa en gemensam EU-strategi för migration och asyl, som bygger på solidaritet, ansvar och respekt för de mänskliga rättigheterna.
I december nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse om fem centrala förslag - öppnas i en ny flik. i pakten. När dessa är formellt antagna kommer pakten att börja gälla. Genom pakten inrättas en rättslig ram där solidaritet och ansvar fördelas mellan medlemsländerna så att migration kan hanteras på ett effektivt och rättvist sätt.
En ny migrations- och asylpakt: viktiga förslag som man enades om 2023
Förordningen om asyl- och migrationshantering
En ny solidaritetsmekanism införs för att skapa balans i det nuvarande systemet, där ett fåtal medlemsländer ansvarar för de allra flesta asylansökningarna. Dessutom fastställs tydliga regler om ansvaret för asylansökningar.
Förordningen om asylförfaranden
Tar upp det gemensamma förfarande som medlemsländerna måste följa när människor söker internationellt skydd, vilket gör asyl-, återvändande- och gränsförfarandena snabbare och effektivare.
Krisförordningen
Syftar till att EU ska vara rustat för framtida krissituationer, t.ex. situationer där migranter utnyttjas (instrumentalisering).
Eurodacförordningen
En ny gemensam databas inrättas för att samla in mer exakta och fullständiga uppgifter.
Screeningförordningen
Enhetliga regler införs för identifiering av tredjelandsmedborgare vid ankomsten, vilket ökar säkerheten inom Schengenområdet.
Samtidigt har man ökat de operativa åtgärderna till stöd för medlemsländerna längs de huvudsakliga migrationsrutterna till Europa. Under 2023 lade EU-kommissionen fram handlingsplaner för den östra - öppnas i en ny flik. och den västra Medelhavsrutten samt Atlantrutten - öppnas i en ny flik., med praktiska åtgärder som var inriktade på berörda ursprungs- och transitländer. De kompletterar handlingsplanerna för den västra Balkanrutten - öppnas i en ny flik. och den centrala Medelhavsrutten - öppnas i en ny flik. som lades fram 2022. De åtgärder som vidtagits av EU, medlemsländerna och internationella partner har bidragit till hanteringen av irreguljära inresor.
Den europeiska kontaktgruppen för sök- och räddningsinsatser - öppnas i en ny flik. har återupptagits i syfte att främja ett närmare samarbete och bästa praxis, framför allt bland flaggmedlemsstater - öppnas i en ny flik. och kustländer. Dessutom har 19 medlemsländer och de fyra Schengenassocierade länderna (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) åtagit sig att genomföra en frivillig solidaritetsmekanism till stöd för de medlemsländer som drabbas hårdast av utmaningarna på migrationsområdet. EU har även fortsatt sin övervakning av migrationssituationen genom EU-mekanismen för beredskap och hantering av kriser med anknytning till migration - öppnas i en ny flik., i syfte att stärka de gemensamma insatserna.
För perioden 2021–2027 har EU-kommissionen anslagit 11,5 miljarder euro till medlemsländerna och Schengenassocierade länder för program som syftar till att hantera utmaningar rörande migration, gränsförvaltning och säkerhet.
Efter en ökning av inresorna till den italienska ön Lampedusa från Nordafrika i september fastställde EU en tiopunktsplan - öppnas i en ny flik. med praktiska åtgärder i syfte att minska den irreguljära migrationen och ge omedelbart stöd till de italienska myndigheterna.
Hantera irreguljär migration
Insatser mot smuggling av migranter
Två av EU:s prioriterade områden är att bekämpa och förebygga migrantsmuggling och människohandel, och det är två oerhört angelägna områden om irreguljär migration ska kunna hanteras på ett övergripande sätt. I nätverken för migrantsmuggling vet man hur man ska utnyttja juridiska kryphål och man använder nya rekryteringsmetoder, t.ex. sociala medier och appar. Den här utvecklingen, som kallas digital smuggling, är en ny utmaning för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter. Migrantsmuggling och människohandel är ofta sammanlänkade: Nätverk för smuggling kan utnyttja migranter längs rutterna eller smuggla in dem med syfte att utnyttja dem när de väl kommit till Europa.
Operativa insatsgrupper med stöd av EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) - öppnas i en ny flik. och gemensamma utredningsgrupper inom EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning - öppnas i en ny flik. (Eurojust) förstärker insatserna mot nätverken för migrantsmuggling. Exempelvis har en operativ insatsgrupp inrättats som en del av Italiens uppföljning av tiopunktsplanen för Lampedusa. Dessutom bidrar EU:s byrå för utbildning inom brottsbekämpning (Cepol) - öppnas i en ny flik. till insatserna mot kriminella organisationer.
I linje med EU:s handlingsplan mot smuggling av migranter för 2021–2025 - öppnas i en ny flik. inleddes ett operativt partnerskap med Tunisien mot smuggling, som bygger vidare på de partnerskap som ingicks 2022 med Marocko, Niger och västra Balkan.
Användningen av kommersiella transportmedel, främst flyg, för att underlätta irreguljär migration till EU har gradvis vuxit fram som en ny metod för smugglingsnätverk. Som en reaktion på detta antog EU-kommissionen i juni en verktygslåda - öppnas i en ny flik. med åtgärder som stöd för medlemsländerna, bland annat genom riktat uppsökande arbete till trafikföretag.
I november lade EU-kommissionen fram ett förslag om uppdatering - öppnas i en ny flik. av EU:s 20 år gamla rättsliga regelverk om bekämpning av migrantsmuggling. Det innehöll ett förslag om fastställande av minimiregler - öppnas i en ny flik. för att förebygga och motverka hjälp till olovlig inresa, transitering och vistelse i EU, med strängare straff för smugglare. Nya regler stärker EU-byråernas roll, särskilt vad gäller Europol, och leder till ett närmare samarbete med partnerländer så att problemet kan hanteras globalt. EU uppmanade även till insatser för en global allians för att motverka migrantsmuggling - Pdf-fil – öppnas i en ny flik..
90 % av de irreguljära migranterna förs in av människosmugglare.
Europol rapporterade 15 000 människosmugglare under 2022.
Under 2022 skedde 331 000 irreguljära inresor vid EU:s yttre gränser.
Nya utmaningar
En samordnad viseringspolitik är en del av en effektiv migrationshantering. EU har ett viseringsfritt system med mer än 60 länder, till fördel för såväl invånare på båda sidor som medlemsländer och partnerländer. Men viseringsfria resor medför även migrations- och säkerhetsutmaningar - öppnas i en ny flik.. Exempelvis kan bristfällig anpassning till EU:s viseringspolitik i ett viseringsfritt land göra att detta land blir ett transitcentrum för irreguljära inresor till EU. Dessutom utgör system för medborgarskap för investerare i viseringsfria länder utanför EU säkerhetsrisker.
Därför har EU-kommissionen föreslagit en översyn - öppnas i en ny flik.av den nuvarande upphävandemekanismen för viseringar - öppnas i en ny flik.. Genom förslaget införs nya skäl för upphävande av viseringsfria system, mer flexibla tröskelvärden för utlösning av mekanismen och en skärpning av bestämmelserna om övervaknings- och rapporteringsskyldigheter.
I oktober lade EU-kommissionen också fram den sjätte rapporten - öppnas i en ny flik. till Europaparlamentet inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar. Rapporten behandlar utvecklingen i de viseringsfria länderna på västra Balkan och det östliga partnerskapet samt i Georgien och Ukraina. Den behandlar även länder i Stilla havet och Karibien som har system för medborgarskap för investerare.
Förstärkning av gränsförvaltningen
I mars presenterades den första strategin för en europeisk gränsförvaltning - öppnas i en ny flik.. Den utgör en samordnad ram för nationella myndigheter och för de över 120 000 anställda vid nationella gränsmyndigheter och EU:s byrå för gräns- och kustbevakning (Frontex) - öppnas i en ny flik. som arbetar tillsammans för att skydda EU:s gränser. Den gemensamma visionen följer på ett omfattande samråd mellan institutionerna. Genom strategin minskas även beroendet av kritisk teknik från länder utanför EU i och med att man kan utnyttja resultaten av EU:s forskning och innovation om gränsförvaltning.
EU-kommissionen vidtog ytterligare åtgärder för att bygga upp ett gemensamt EU-system för hantering av irreguljära migranters återvändande, inklusive genom en rekommendation om ömsesidigt erkännande av beslut om återvändande och om påskyndande av återvändanden - öppnas i en ny flik.. EU:s återvändandesamordnare - öppnas i en ny flik., som stöds av företrädare för medlemsländerna och Frontex, har slutfört den operativa strategi som vägleder arbetet för högnivånätverket för återvändande och inlett genomförandet av den. EU-kommissionen samarbetar redan med medlemsländerna om riktade återvändandeåtgärder. Medlemsländerna rapporterade en ökning på 9 % av beslut om återsändande som utfärdats till medborgare i länder utanför EU under perioden januari–september 2023, jämfört med samma period föregående år.
Säkra och lagliga migrationsvägar till Europa
Det råder fortsatt brist på arbetskraft och kompetens i hela EU, inom en rad sektorer och på olika kompetensnivåer. EU:s satsning på att åtgärda brister börjar på hemmaplan genom att man utnyttjar potentialen hos arbetskraften inom unionen. Men om EU vill ta itu med utmaningen och konsekvenserna av de demografiska förändringarna på ett heltäckande sätt måste man också göra mer för att locka kompetens och talanger från hela världen.
Genomförandet av EU:s paket om kompetens och talanger - öppnas i en ny flik. som antogs i april 2022 bidrar till att göra EU:s arbetsmarknad mer attraktiv för utländska talanger. Åtgärderna omfattade lagstiftningsförslag som syftar till att förenkla ansökningsförfarandena för tredjelandsmedborgare och stärka deras rättigheter om de vill arbeta i EU. Förhandlingarna fortskrider väl och i december 2023 nåddes en politisk överenskommelse mellan Europaparlamentet och rådet om översynen av direktivet om ett kombinerat tillstånd - öppnas i en ny flik. och en överenskommelse om en uppdatering av direktivet om varaktigt bosatta - öppnas i en ny flik. som väntas före utgången av den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod.
I november lade EU-kommissionen fram ett paket om rörlighet för talanger - öppnas i en ny flik. med ytterligare åtgärder för att locka talanger. I synnerhet föreslogs inrättandet av en EU-talangreserv - öppnas i en ny flik. – den första EU-övergripande plattformen för matchning av medborgare i länder utanför EU som vill arbeta i EU med arbetsgivare i medlemsländerna. Paketet innehåller även åtgärder för erkännande av kvalifikationer för medborgare i länder utanför EU och hjälp till mobilitet i utbildningssyfte. EU utvecklar även talangpartnerskap med centrala partnerländer som syftar till ett ömsesidigt fördelaktigt samarbete om mobilitet och kompetensutveckling. (Se även kapitel 5.)
Schengenområdet
I den första utvidgningen av Schengenområdet - öppnas i en ny flik. på över tio år blev Kroatien det 27:e landet som anslöt sig till det gränsfria området den 1 januari 2023. Förutom 23 medlemsländer är även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz Schengenmedlemmar. I december fattade även Europeiska unionens råd det enhälliga beslutet - öppnas i en ny flik. att välkomna Bulgarien och Rumänien att ansluta sig till Schengenområdet. Till att börja med avskaffas kontrollerna vid luft- och sjögränserna från och med mars 2024. Den här utvidgningen kommer att ge en ökning av resor, handel och turism och ytterligare befästa den inre marknaden. Under 2024 kommer samtalen om ett ytterligare beslut att avskaffa kontrollerna vid landgränserna att fortsätta. Ett utvidgat Schengenområde gör EU starkare som union, vilket fastslås i 2023 års rapport om Schengenläget - öppnas i en ny flik..
En ny version av Schengens informationssystem - öppnas i en ny flik. togs i drift 2023. Genom systemet får medlemsländerna ytterligare möjligheter till gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte inom Schengenområdet. Cypern anslöt sig till Schengens informationssystem i juli, efter intensiva förberedelser av cypriotiska myndigheter för att säkerställa att de var redo att bearbeta uppgifter från systemet.
I dag krävs det fortfarande mycket pappersarbete för viseringsförfarandena för Schengenområdet, vilket leder till högre kostnader för både resenärer och de anslutna länderna. EU antog nya regler - öppnas i en ny flik. 2023 om digitalisering av förfarandena - öppnas i en ny flik., vilket var ett centralt resultat av Schengenstrategin - öppnas i en ny flik. som lades fram av EU-kommissionen i juni 2021.
80 % av EU:s invånare tycker att det är viktigt att förbättra gränssäkerheten.
77 % skulle vilja se påskyndade gränsförfaranden.
68 % är positivt inställda till digitala resehandlingar och 72 % tycker att frivillig användning av digitala reseuppgifter kommer att påskynda reseförfarandena.
Källa: Särskild Eurobarometer 536 - öppnas i en ny flik., september 2023.
Skydda resenärers rättigheter
Nya EU-regler för skydd av tågresenärer - öppnas i en ny flik. trädde i kraft i juni. Tågresenärer får nu bättre skydd vid störningar under resan, och järnvägsföretagen måste se till att resenärer med nedsatt rörlighet kan resa utan problem. Järnvägsföretagens skyldighet att dela trafik- och reseuppgifter i realtid banar också väg för mer konkurrenskraftiga biljetterbjudanden.
EU-kommissionen föreslog också att resenärernas befintliga rättigheter skulle stärkas ytterligare - öppnas i en ny flik. när det gäller alla transportsätt. Förslaget är inriktat på att förbättra efterlevnaden av resenärernas rättigheter (både allmän efterlevnad och individuell prövning), rättigheterna för passagerare som använder flera olika transportsätt och återbetalning av flygbiljetter som köps via mellanhänder.
Bättre hälsa
Europas plan mot cancer
EU:s plan mot cancer - öppnas i en ny flik. är EU:s mest omfattande satsning någonsin på att bekämpa cancer, som är den vanligaste dödsorsaken bland EU:s invånare under 65 år, med en budget på 4 miljarder euro som stöd till åtgärder.
Sedan starten 2021 har EU redan genomfört flera av planens flaggskeppsinitiativ. EU arbetar för att förändra livet med cancer för både patienterna och deras familjer, från ett nytt kunskapscentrum om cancer - öppnas i en ny flik. och det första europeiska registret över cancerrelaterad ojämlikhet - öppnas i en ny flik. till inrättandet av ett europeiskt nätverk för unga canceröverlevare - öppnas i en ny flik. och nya åtgärder - öppnas i en ny flik. för tidig upptäckt - öppnas i en ny flik..
Under 2023 fortsatte EU att leverera resultat. Det europeiska initiativet för bilddiagnostik av cancer - öppnas i en ny flik., som inleddes i januari, syftar till att underlätta tillgången till och användningen av medicinska bilder och digital teknik (t.ex. artificiell intelligens) för att bättre upptäcka och behandla cancer. I september nådde initiativet sin första viktiga milstolpe i och med lanseringen - öppnas i en ny flik. av plattformen Cancer Image Europe - öppnas i en ny flik.. Där sammankopplas 36 dataset med bilder av nio cancertyper (bröstcancer, tjocktarmscancer, lungcancer, prostatacancer, levercancer, ponsgliom, neuroblastom och glioblastoma), så att 200 000 bildserier från cirka 20 000 personer kan sammanföras.
Det europeiska initiativet för bilddiagnostik av cancer ska:
Dra nytta av AI-systemens senaste framsteg och framgångar när det gäller att hjälpa vårdpersonal att upptäcka och diagnostisera cancer.
Stödja pilotprojekt och utveckling av innovativa datorstödda lösningar för att uppnå större noggrannhet och tillförlitlighet i bilddiagnostik av cancer och individanpassad vård, i linje med målen i Europas plan mot cancer.
Visa hur medicinsk bilddiagnostik kan nås, användas och slås samman, samtidigt som man säkerställer en hög grad av etik, förtroende, säkerhet och skydd av personuppgifter, helt i enlighet med EU:s värden och regler.
Den första uppsättningen landsprofiler om cancer - öppnas i en ny flik. för medlemsländerna, Island och Norge visar - öppnas i en ny flik. att länderna sammantaget lägger stora summor på cancervård (närmare 170 miljarder euro 2018). Lungcancer är fortfarande den överlägset vanligaste dödsorsaken till följd av cancer, och det finns fortfarande stora skillnader i cancerdödlighet både mellan och inom länderna.
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i EU och står för 26 % av alla dödsfall - öppnas i en ny flik..
Dödligheten i cancer är nästan 75 % högre bland män i EU.
50 % fler låginkomsttagare - öppnas i en ny flik. än personer med högre inkomster röker varje dag.
Deltagandet i screening för livmoderhalscancer varierar med nästan en faktor på två - öppnas i en ny flik. beroende på utbildningsnivå.
På grund av covid-19 minskade cancerscreeningen i de flesta medlemsländer under 2020 jämfört med 2019.
Under 2018 lade medlemsländerna, Island och Norge nästan 170 miljarder euro på cancervård.
Bilder: © Adobe Stock
EU-kommissionen har inlett en rad dialoger med unga canceröverlevare för att få en bättre förståelse av deras behov och utmaningar och för att tillsammans med dem utveckla initiativ som kommer att bidra till att dessa frågor kan hanteras.
I april inleddes arbetet med att ta fram den första uppförandekoden på EU-nivå om rättvis tillgång till finansiella tjänster för canceröverlevare. Syftet är att främja rätten att få sina uppgifter raderade och att åtgärda diskriminering, så att personer med tidigare cancersjukdom kan få en rättvis behandling när det gäller finansiella produkter som hypotekslån eller livförsäkringar.
Upp till 78 % av de arbetsrelaterade cancerfall som konstaterats i medlemsländerna har ett samband med asbest.
(Se kapitel 6 för EU-åtgärder som syftar till att minska exponeringen för asbest i arbetet.)
EU arbetar för att:
Över 40 % av cancerfallen kan förebyggas.
1.Skapa en tobaksfri generation.
2.Minska skadlig alkoholkonsumtion.
3.Minska miljöföroreningar.
4.Minska exponering för cancerogena ämnen och strålning.
5.Förbättra hälsokunskap och hälsolitteracitet.
6.Främja en sundare livsstil.
Hälsosäkerhet och covid-19
Efter en period på mer än tre år meddelade Världshälsoorganisationen den 5 maj 2023 att covid-19 inte längre anses vara en global hälsokris. Tack vare beslutsamma åtgärder och samarbete på global nivå, EU-nivå och nationell nivå samt betydande investeringar i vetenskap och innovation kunde EU övervinna denna exceptionella kris - öppnas i en ny flik..
Men även om covid-19 inte längre räknas som en global hälsokris finns viruset kvar och EU håller fortsatt ett vakande öga på läget. Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) - öppnas i en ny flik. följer utvecklingen noga. Under hösten offentliggjorde ECDC en uppdatering - öppnas i en ny flik. om den ökade spridningen av covid-19 inom EU och EES-området, tillsammans med vägledning om vaccinering och kommunikationskampanjer för medlemsländerna. Ett nytt övervakningsverktyg - öppnas i en ny flik. lanserades av ECDC och Världshälsoorganisationen i oktober för att övervaka de kombinerade effekterna av lungsjukdomar och förbättra tidig upptäckt och kommunikationen om tecken på spridning av luftvägsvirus.
Som svar på covid-19-pandemin inrättade EU-kommissionen den europeiska hälsounionen - öppnas i en ny flik. för att förbättra och skydda hälsan hos alla i EU. Baserat på erfarenheterna från pandemin kommer den nya ramen - öppnas i en ny flik. att stärka EU:s struktur för förebyggande av, beredskap för och insatser vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa - öppnas i en ny flik.. Ramen innebär även en utökning av rollen för två centrala EU-byråer genom de nya mandaten för ECDC - öppnas i en ny flik. och Europeiska läkemedelsmyndigheten - öppnas i en ny flik..
EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) - öppnas i en ny flik. spelar en avgörande roll i att se till att EU har de läkemedel och den utrustning som behövs för att skydda invånarna vid kriser. För medlemsländernas räkning säkrade EU-kommissionen ett avtal med BioNTech-Pfizer - öppnas i en ny flik. i maj för att bättre anpassa vaccinleveranserna till medlemsländernas behov och säkerställa tillgång till anpassade covid-19-vacciner om nya varianter skulle uppstå. Ett ramavtal tecknades också med ledande vaccintillverkare, genom vilket nätverket EU Fab - öppnas i en ny flik. inrättades för att säkerställa kontinuerlig kapacitet för produktion av vacciner i händelse av framtida hot mot folkhälsan. Hera Invest - öppnas i en ny flik., som inrättades 2023, ska stödja forskning och utveckling som är inriktad på de mest akuta gränsöverskridande hoten mot människors hälsa. Hera samarbetar också med medlemsländerna för att förbättra kunskaper och kompetens vad gäller hälsoberedskap och insatser på hälsoområdet, särskilt på centrala områden som lagring och upphandling.
Insatserna fortsätter för att stärka Europas pandemiberedskap och beredskap för EU-övergripande kliniska prövningar, i syfte att kunna tillhandahålla snabb tillgång till nya behandlingar och vacciner. EU visar ett starkt stöd för pandemifonden - öppnas i en ny flik., som inrättats av Världsbanken. Fonden stöder förebyggande av, beredskap för och insatser vid pandemier i låg- och medelinkomstländer, där EU, medlemsländerna och finansinstitut agerar tillsammans inom ramen för Team Europe - öppnas i en ny flik. och är viktiga bidragsgivare.
EU:s digitala covidintyg – en stor succé
Pandemin har visat hur e-hälsa kan förändra hälso- och sjukvårdssystemen och ge bättre hälso- och sjukvård.
EU:s digitala covidintyg - öppnas i en ny flik. var en viktig del av insatserna mot pandemin och innebar att det blev enklare för människor att röra sig säkert inom EU under krisen. Intyget blev snabbt en global standard, med nästan 80 anslutna länder och mer än 2,3 miljarder utfärdade intyg. Förordningen om ΕU:s digitala covidintyg upphörde att gälla den 30 juni 2023.
Med utgångspunkt från succén med intyget och den teknik som använts inrättade Världshälsoorganisationen den 1 juli 2023 det globala nätverket för digitala hälsointyg - öppnas i en ny flik.. Nätverket kommer att stärka den globala hälsosäkerhetstrukturen och bidra till att skydda människor i hela världen från pågående och framtida hot mot människors hälsa, inklusive pandemier.
Översyn av EU:s läkemedelssystem
Den föreslagna reformen av EU:s läkemedelslagstiftning - öppnas i en ny flik., som är den största och mest långtgående reformen på 20 år, syftar till att säkerställa att denna viktiga sektor är bättre anpassad till 2000-talets behov.
Reformförslaget lades fram i april och tar upp flera grundläggande utmaningar. Exempelvis når läkemedel fortfarande inte patienterna tillräckligt snabbt och är inte alltid lika tillgängliga i medlemsländerna. Andra angelägna frågor för patienter och vårdgivare är höga priser på innovativa behandlingar och läkemedelsbrist.
Ett av reformens viktigaste mål är att skapa en inre marknad för läkemedel och se till att alla patienter i hela EU har snabb och rättvis tillgång till säkra och effektiva läkemedel till överkomliga priser. Översynen kommer också att stödja innovation inom läkemedelsutveckling och stärka EU:s konkurrenskraft genom ett framtidssäkrat, krissäkert och enklare läkemedelssystem. Det innebär att nya och bättre behandlingar skulle kunna bli tillgängliga snabbare så att patienterna kan få den vård de behöver tidigare.
Reformen omfattar en rad åtgärder för att lösa problemet med läkemedelsbrist på lång sikt och även när det inte är kris. Som en del av detta mål lade EU-kommissionen i oktober fram en rad åtgärder - öppnas i en ny flik. med särskild inriktning på de mest kritiska läkemedlen, för vilka försörjningstryggheten i EU alltid måste vara säkerställd. Dessutom inrättades en europeisk frivillig solidaritetsmekanism för läkemedel - öppnas i en ny flik., som gör det möjligt för medlemsländerna att omfördela läkemedel från sina tillgängliga lager vid kritiska brister på läkemedel på andra håll i EU. En rad nya regler och incitament för läkemedelsföretag kommer att föreslås som en del av reformen, tillsammans med förenklade regleringsförfaranden och ökad miljöhänsyn under läkemedelsproduktionen.
Antimikrobiell resistens - öppnas i en ny flik. är ett av de tre största hoten mot människors hälsa i EU. Antimikrobiell resistens är en följd av att bakterier blir resistenta mot de läkemedel som används mot infektioner. Reformen omfattar åtgärder för återhållsam användning och ett nytt incitament för banbrytande antimikrobiella medel. En rekommendation från EU-kommissionen, med EU-mål och nationella mål för användningen av antimikrobiella medel, antogs - öppnas i en ny flik. snabbt av Europeiska unionens råd som en del av EU:s verktygslåda - öppnas i en ny flik. mot antimikrobiell resistens.
Antimikrobiell resistens
Diagrammet visar problemet med antimikrobiell resistens (AMR). Antalet dödsfall per år i EU på grund av antimikrobiell resistens uppgår för närvarande till 35000 och antalet dödsfall per år i hela världen till 1,2 miljoner. Antimikrobiell resistens kan leda till 10 miljoner dödsfall per år i världen 2050 om inga åtgärder vidtas. EU:s mål är att minska användningen av antibiotika med 20 % senast 2030 för att bekämpa detta problem.
Hantering av psykisk hälsa
EU har ställts inför extraordinära kriser som i hög grad har påverkat människors förmåga att hantera växande utmaningar i snabbt föränderliga sammanhang. För att hantera detta lade EU-kommissionen i juni fram en övergripande strategi för psykisk hälsa - öppnas i en ny flik., som bland annat syftar till att hjälpa utsatta grupper, särskilt ungdomar, och att bryta stigmatiseringen och diskrimineringen när det gäller psykisk hälsa. Det är ett viktigt första steg mot målet att psykisk hälsa och fysisk hälsa ska behandlas på samma sätt. Genom den nya strategin införs 20 flaggskeppsinitiativ. Dessutom tillhandahålls 1,2 miljarder euro i finansieringsmöjligheter från olika finansieringsprogram för att hjälpa medlemsländerna att prioritera människor och deras psykiska hälsa.
Åtgärder för att ta itu med psykisk ohälsa inom alla politikområden
Den europeiska kodexen för psykisk hälsa
Initiativet för icke-smittsamma sjukdomar – Healthier together
Europeiskt initiativ för att förebygga depression och självmord
Tryggare digitala platser för barn och ungdomar
Korrekt tillämpning av EU:s regler om säkerhet och hälsa i arbetet
Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanjer
Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober 2023 uppmärksammades genom att EU-kommissionen arrangerade en högnivåkonferens i Bryssel. Konferensen samlade hundratals deltagare, bland annat företrädare för EU-institutionerna, nationella regeringar, internationella organisationer och andra intresserade partner.
Tillvaratagande av EU-medlens potential inom hälso- och sjukvårdssektorn
Genom EU-kommissionens instrument för tekniskt stöd får Belgien, Österrike och Slovenien hjälp att på bästa sätt utnyttja tillgängliga EU-finansieringsprogram för att utveckla sina hälso- och sjukvårdssektorer. Med hjälp av navet för hälso- och sjukvård - öppnas i en ny flik. kan länderna identifiera de bästa finansieringsmöjligheterna för att stödja viktiga reformer till fördel för invånarna. På lång sikt kommer detta också att hjälpa nationella och regionala myndigheter att stödja ekonomiska investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn. Mot bakgrund av de lovande resultaten kan detta projekt utökas till EU-nivå.
EU:s strategi för global hälsa
EU:s ledande roll i kampen mot covid-19-pandemin har visat att EU i hög grad kan bidra till de globala hälsomålen genom en Team Europe-strategi. I den kombineras resurser från EU, medlemsländerna och EU:s finansinstitut så att genomslaget på fältet blir större.
I november 2022 lade EU-kommissionen fram en strategi för global hälsa - öppnas i en ny flik., som är den yttre aspekten av den europeiska hälsounionen och en viktig komponent i Global Gateway-strategin - öppnas i en ny flik. (se kapitel 8). Detta bekräftar engagemanget för målen för hållbar utveckling (särskilt mål nr 3 om god hälsa och välbefinnande) och det europeiska samförståndet om utveckling - öppnas i en ny flik., som fastställer gemensamma mål och principer för utveckling.
I en gemensam insats som samordnades av Frankrike och inleddes i november 2023, och som omfattade 22 medlemsländer samt Norge och Ukraina, genomfördes en kartläggning av alla globala hälsostrategier. Detta kommer att bidra till att åtgärder samordnas och överlappningar undviks.
