Kapitel 3 – Skapa ett klimatneutralt och välmående Europa
Inledning
Den europeiska gröna given är EU:s färdplan för att hantera tre samtida hot: klimatkrisen, miljökrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Här höjer EU ambitionsnivån på klimatområdet genom åtagandet att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Den ska bidra till att göra EU till en rättvis och välmående gemenskap med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.
Under 2023 nådde EU en viktig milstolpe på vägen mot klimatneutralitet. I mitten av oktober antogs den viktiga lagstiftningen för att uppnå – och till och med överskrida – det medellångsiktiga målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030.
Klimatförändringarna yttrade sig än en gång i extrema väderförhållanden runt om i EU och världen och visade med all önskvärd tydlighet att arbetet med utsläppsminskningar inte kan vänta. Vid FN:s konferens om klimatförändringar (COP28) spelade EU en ledande roll för att få igenom ett avtal som påskyndar övergången från fossila bränslen och ett åtagande om att tredubbla den globala kapaciteten att producera förnybar energi och fördubbla förbättringen av energieffektiviteten fram till 2030.
Verkligheten på en överhettad planet
Extrema väderförhållanden i Europa och världen under 2023 ledde till förödelse och störningar och påminde oss om vilket allvarligt hot klimatförändringarna utgör mot samhällen, samt om behovet av brådskande åtgärder för att skydda planeten.
Torka bidrog till längre och mer förödande skogsbränder, som i Spanien började så tidigt som i mars, och rekordmånga bränder som ödelade delar av Grekland, Spanien och Portugal i juli och augusti. Skogsbranden i regionen Evros i nordöstra Grekland var den värsta någonsin i EU. Enligt europeiska informationssystemet för skogsbränder - öppnas i en ny flik. hade mer än 181 000 hektar mark i EU förvandlats till aska - öppnas i en ny flik. den 22 juli. Det var mer än 40 % över genomsnittet för perioden 2003–2022 då motsvarande siffra låg på 128 225 hektar.
Som en reaktion på den ökade risken för skogsbränder stärkte EU under 2023 sin framsynskapacitet, utökade rescEU:s brandbekämpningsflotta - öppnas i en ny flik. och placerade ut hundratals brandmän med beredskap för omedelbar utryckning. EU inrättade också en stödgrupp för naturbränder inom Centrumet för samordning av katastrofberedskap - öppnas i en ny flik..
Sju av årets månader och två årstider slog rekord och gjorde 2023 till det varmaste året sedan mätningarna började. Enligt EU:s Copernicus klimatförändringstjänst - öppnas i en ny flik. uppmättes under 2023 temperaturer på 1,5 °C över det förindustriella genomsnittet (1850–1900) under närmare hälften av dagarna.
Naturbränder är ett problem i hela världen. För att bekämpa de värsta naturbränderna i Kanada (som ödelade ungefär 4 miljoner hektar mark, vilket motsvarar Nederländernas yta) erbjöd sig EU:s medlemsländer att skicka ungefär 300 brandmän via EU:s civilskyddsmekanism - öppnas i en ny flik. (se kapitel 8).
Som ett resultat av de aldrig tidigare skådade översvämningarna och skogsbränderna ledde kraven på återhämtnings- och återuppbyggnadsstöd från Europeiska unionens solidaritetsfond - öppnas i en ny flik. till att alla tillgängliga resurser mobiliserades.
Extrem nederbörd orsakade dödliga översvämningar i delar av EU, bland annat i Kroatien, Italien, Österrike och Slovenien.
Den 15 juli var startskottet för den årliga EU-dagen för offren för den globala klimatkrisen - öppnas i en ny flik. som hedrar offren i Europa och runt om i världen. Evenemanget ska göra människor mer medvetna om hur de kan lindra klimatförändringarnas skadeverkningar och förbättra beredskapen vid klimatkatastrofer.
Utanför Europa är klimatförändringarna också ett allvarligt hot mot världens fattigaste länder. De förvärrar befintliga kriser och kräver fler insatser för att hantera det ökade behovet av humanitärt bistånd (se kapitel 8). Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har andelen låg- och medelinkomstländer som är utsatta för extrema klimatförhållanden ökat från 76 % till 98 % under de senaste två årtiondena.
Mot nettonollutsläpp
Rapporten från FN:s mellanstatliga panel för klimatförändringar - öppnas i en ny flik., som offentliggjordes i mars, innehöll ännu en allvarlig uppmaning från forskarna att vidta åtgärder mot klimatkrisen. Rapporten slog på nytt fast att planeten värms upp snabbt på grund av människan, vilket leder till extrema väderförhållanden och katastrofer som hotar människors liv och försörjningsmöjligheter i hela världen. Forskningen är tydlig: nettonollutsläpp av växthusgaser är det enda sättet att stoppa den globala uppvärmningen och minska klimatförändringarnas effekter. Med det menas en balans mellan mängden växthusgaser som släpps ut i atmosfären och mängden växthusgaser som avlägsnas från atmosfären.
Tack vare befintlig klimat- och energilagstiftning har utsläppen av växthusgaser i EU redan sjunkit med 32,5 % jämfört med 1990 års nivåer, samtidigt som EU:s ekonomi har vuxit med 60 %.
Att göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen är en hörnsten i den europeiska gröna given - öppnas i en ny flik.. Detta mål fastställs i den europeiska klimatlagen - öppnas i en ny flik. och i det rättsligt bindande åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer.
För att uppnå detta presenterade kommissionen 55 %-paketet 2021. Ambitionsnivån i vissa av förslagen höjdes i REPowerEU-planen - öppnas i en ny flik. 2022 (särskilt förslagen om energieffektivitet - öppnas i en ny flik. och förnybar energi - öppnas i en ny flik.) för att ytterligare minska EU:s importberoende av fossila bränslen från Ryssland (se kapitel 4). I slutet av 2023 var den viktiga lagstiftningen om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % införd (se nedan). Där ingår rättsligt bindande mål som omfattar alla ekonomiska sektorer, målet om ökade naturliga kolsänkor och EU:s uppdaterade utsläppshandelssystem - öppnas i en ny flik..
Över nio av tio invånare i EU tycker att klimatförändringarna är ett allvarligt problem.
Klimatförändringarna ses som
ett mycket allvarligt problem av 77 % 
ett ganska allvarligt problem av 16 % 
inte som ett allvarligt problem av 7 %
Källa: Särskild Eurobarometer 538 - öppnas i en ny flik., juli 2023.
Det befintliga systemet stärktes 2023 och räckvidden utvidgades till att omfatta utsläpp från sjötransporter. Ett nytt separat utsläppshandelssystem inrättades för att utöka koldioxidprissättning till nya ekonomiska sektorer, särskilt bränslen för byggnader och vägtransporter. Det nya systemet sätter inte bara en prislapp på föroreningar och lockar investeringar till den gröna omställningen, utan kommer också att erbjuda socialt stöd till privatpersoner och småföretag för att se till att ingen lämnas utanför.
Det slutgiltiga lagstiftningspaketet förväntas minska nettoutsläppen av växthusgaser i EU med 57 % senast 2030 jämfört med 1990.
En ny mekanism - öppnas i en ny flik. för import av varor från länder utanför EU säkerställer att koldioxidpriser fastställs för utvalda sektorer. Ny lagstiftning omfattar också reviderade mål för förnybar energi och energieffektivitet, regler för att bygga ut laddningsinfrastrukturen och användningen av alternativa bränslen för väg-, sjö- och flygtransporter.
Under 2023 skulle medlemsländerna också lämna in sina reviderade nationella energi- och klimatplaner - öppnas i en ny flik., där de redogör för hur de ska uppfylla EU:s energi- och klimatmål för 2030. I december bedömde kommissionen planerna och utfärdade rekommendationer.
Ingen ska lämnas utanför
För att säkerställa en rättvis och inkluderande grön omställning kommer investeringar - öppnas i en ny flik. att generera 55 miljarder euro under det kommande årtiondet för att stödja dem som bor i EU:s mest utsatta områden i omställningen till en klimatneutral ekonomi. I samarbete med nationella, regionala och lokala aktörer bidrar EU till att skapa mångfald i ekonomin på regional nivå och ge människor en chans att utvecklas i den nya ekonomin (se också kapitel 6).
55 %-paketet – antagen lagstiftning
Reformen av EU:s utsläppshandelssystem
Nya EU-regler för handeln med utsläppsrätter för byggnader och vägtransportbränslen
Den sociala klimatfonden
Förordningen om ansvarsfördelning
Förordningen om markanvändning, skogsbruk och jordbruk
Koldioxidutsläppsnormer för personbilar och skåpbilar
Mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen
Direktivet om förnybar energi
Direktivet om energieffektivitet
Förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen
ReFuelEU Aviation-förordningen
FuelEU Maritime-förordningen
EU:s konkurrenskraft är i hög grad beroende av dess kapacitet att utveckla och tillverka den rena teknik som krävs för en framgångsrik omställning till en klimatneutral ekonomi. För att göra nettonollteknik mer konkurrenskraftig i EU och stödja en snabb övergång till klimatneutralitet presenterade kommissionen i februari 2023 industriplanen i den gröna given för nettonollåldern - öppnas i en ny flik.. Målet med planen är att skapa bättre förutsättningar för att utöka EU:s tillverkningskapacitet av den nettonollteknik och de nettonollprodukter som behövs för att nå klimatmålen (se kapitel 4).
EU stöder också innovativ nettonollteknik genom innovationsfonden - öppnas i en ny flik. som finansieras av utsläppshandelssystemet. Syftet med innovationsfonden är att få ut lösningar på marknaden för att fasa ut fossila bränslen i den europeiska industrin och stödja dess omställning till klimatneutralitet, samtidigt som EU:s konkurrenskraft främjas. Vissa medlemsländer stöder också tillverkningskapaciteten hos innovativ teknik inom ramen för sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Kommissionen har inlett en rad dialoger om omställning till ren energi för att hjälpa alla sektorer bygga en affärsmodell för att fasa ut fossila bränslen i industrin. De första dialogerna under 2023 handlade om väte- och energiintensiva industrier (se kapitel 4).
Mot en cirkulär ekonomi
Under året fortsatte EU göra framsteg mot en cirkulär ekonomi med målet att göra hållbara produkter till normen, minska trycket på naturresurserna, minska avfallet och skapa hållbar tillväxt och sysselsättning.
Varje år slängs mer än 5 miljoner ton kläder i EU (drygt 11 kg/person), men bara 22 % av textilavfallet samlas in separat för återanvändning eller återvinning, medan resten ofta bränns eller hamnar i deponier. De föreslagna nya reglerna - öppnas i en ny flik. för textilier gör tillverkarna ansvariga för sina produkter under hela deras livscykel, särskilt för avfallshanteringen, vilket ska främja hållbar hantering av textilier i hela EU. Ökad tillgång till begagnade och återvunna textilier förväntas skapa lokala arbetstillfällen och spara pengar för konsumenterna i och utanför EU, samtidigt som textilproduktionens inverkan på naturresurserna mildras. Kampanjen ReSet the Trend - öppnas i en ny flik. lanserades 2023 för att öka medvetenheten om hållbart mode.
Matsvinnet får enorma ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Enligt ett nytt förslag - öppnas i en ny flik. som kommissionen lade fram i juli förväntas medlemsländerna minska matsvinnet - öppnas i en ny flik.i berednings- och tillverkningsindustrin med 10 % senast 2030 och med 30 % (per person) på detaljhandels- och konsumtionsnivå. De nya reglerna kommer att gynna livsmedelsförsörjningen och minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som de minskar kostnaderna för företagen och konsumenterna.
Livsmedelsavfall
58,4 miljoner ton avfall (131 kg/person/år) genereras varje år i EU. Källa: Eurostat - öppnas i en ny flik., 2023.
Omkring 10 % av all mat som levereras till detaljhandeln, livsmedelstjänster och hushåll blir avfall.
Mer än hälften av livsmedelsavfallet genereras av hushåll (54 %).
Den näst största andelen (21 %) står bearbetnings- och tillverkningssektorn för.
Som ett led i arbetet har kommissionen antagit en reviderad övervakningsram för den cirkulära ekonomin - öppnas i en ny flik. för att bättre övervaka framstegen i omställningen till en cirkulär ekonomi i EU och hur de bidrar till global hållbarhet och EU:s anpassningsförmåga. Ramen innehåller nya indikatorer, som materialavtryck och resursproduktivitet, för att bedöma framstegen mot målen för minskat avfall.
Varje år blir nästan 6 miljoner fordon i EU uttjänta. Otillräcklig hantering av uttjänta fordon orsakar värdeminskning och föroreningar. Nya regler föreslås - öppnas i en ny flik. som omfattar hela fordonets livscykel, från konstruktion och utsläppande på marknaden till sluthantering, och förväntas generera 1,8 miljarder euro i nettointäkter senast 2035. De kommer också att leda till stora koldioxidminskningar och minskat beroende av råmaterial, samt skapa ytterligare arbetstillfällen och ökade intäktsflöden för avfallshanterings- och återvinningsindustrin.
Med nya åtgärder som ska främja en cirkulär ekonomi inom fordonsindustrin kan upp till 4 miljoner fler fordon återvinnas och 22 000 fler arbetstillfällen skapas senast 2035.
En politisk överenskommelse - öppnas i en ny flik. nåddes om kommissionens förslag om nya regler för transport av avfall vilken ger EU ett större ansvar för det egna avfallet. Export av plastavfall från EU till länder utanför OECD kommer att förbjudas. Avtalet kommer att bidra till mindre avfallsföroreningar och främja den cirkulära ekonomin.
Produkter har en avsevärd miljöpåverkan under hela sin livscykel – från råmaterialutvinning till tillverkning, transport, användning och sluthantering. I december nåddes en överenskommelse - öppnas i en ny flik. om förslaget om att göra hållbara produkter till normen i EU. Den nya förordningen om ekodesign för hållbara produkter - öppnas i en ny flik. bygger på de befintliga ekodesignreglerna - öppnas i en ny flik. som har gjort produkter i EU mer energieffektiva i snart 20 år. Den nya förordningen utvidgar den nuvarande ramen på två sätt: dels för att omfatta så många produkter som möjligt, dels för att vid behov utöka produktkraven som måste uppfyllas.
Ökad konsumentmakt för den gröna omställningen är viktig för att uppnå målen om hållbar konsumtion i den europeiska gröna given. I september nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse - öppnas i en ny flik. om förslaget om nya regler som ska ge konsumenterna tydligare information om produkternas hållbarhet och reparerbarhet samt bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder. Ett förbud införs också mot vilseledande påståenden om produkter vilka bygger på utsläppskompensation. Kommissionen har också lagt fram ett förslag - öppnas i en ny flik. för att förbättra tillgången till och information om reparationstjänster. Det gör det mer lönsamt att reparera än ersätta produkter under den lagstadgade garantiperioden och innebär att tillverkarna måste reparera produkter som omfattas eller kommer att omfattas av specifika reparationskrav (ekodesignkrav) i EU-rätten.
Göra hållbara val
Nya regler - öppnas i en ny flik. har tagits fram som hjälper konsumenterna göra medvetna och miljövänligare val när de köper mobiltelefoner och surfplattor. Nya regler för ekodesign ska göra apparaterna lättare att reparera, återanvända och återvinna. Den nya energietiketten för smarta telefoner och surfplattor kommer att innehålla detaljerad information om apparaternas effektivitet och hållbarhet, och ett reparerbarhetsindex ska hjälpa konsumenterna göra hållbara val. Dessa bestämmelser kommer att tillämpas från och med den 20 juni 2025.
Framsteg med handlingsplanen för nollföroreningar
Vatten
Sedan 2023, när det ändrade dricksvattendirektivet - öppnas i en ny flik. införlivades i nationell lagstiftning, gäller nya regler i hela EU. Reglerna gör EU:s normer för dricksvatten till de strängaste i världen.
Med hänsyn till beläggen att många områden i EU inte får tillräckligt mycket nederbörd infördes i juni nya krav - öppnas i en ny flik. på säker användning av renat avloppsvatten för bevattning inom jordbruket.
I en EU-rapport - öppnas i en ny flik. som offentliggjordes i februari 2023 analyserades en av de värsta miljökatastroferna i modern tid, där ungefär 360 ton fisk dog i floden Oder. Rapporten slår fast att den troliga orsaken var omfattande giftig algblomning, och innehåller rekommendationer för att förhindra liknande katastrofer i framtiden.
Även om sjösäkerheten redan nu är mycket hög i EU:s vatten, sett till antalet dödsfall och med tanke på att inga större oljeutsläpp inträffat på senare tid, rapporteras fortfarande över 2 000 sjöolyckor och tillbud till sjöss varje år. I juni lade kommissionen fram fem lagförslag - öppnas i en ny flik. till nya EU-regler för att stoppa vattenföroreningar från fartyg.
Förslagen har också som mål att förhindra olagliga utsläpp i europeiska hav för att minska sjöfartsverksamhetens miljöpåverkan och bevara marina ekosystem.
Ökad sjösäkerhet
De stränga sjösäkerhetsstandarderna i EU är effektiva, men nya utmaningar och ny teknik kräver nya strategier. Europeiska sjösäkerhetsbyrån har för avsikt att utöka stödet i form av nya metoder och ny teknik, såsom effektivare inspektioner, utbyte av information mellan flaggstater om inspektionsresultat, ökad användning av digitala lösningar, såsom e-certifikat, förbättring av fiskefartygens säkerhet och förbättring av medlemsländernas förmåga att upptäcka säkerhetsproblem och bristande efterlevnad av miljö- och föroreningsbestämmelserna. Dessa förändringar kommer att leda till tre nyckelåtgärder. 1. Flaggstaterna måste se till att fartygen är sjövärdiga. 2. Hamnstatsinspektörer inspekterar utländska fartyg som ligger i hamn. 3. Utredningar av sjöolyckor avgör orsakerna till olyckor för att förhindra att liknande fall inträffar i framtiden.
Kemikalier
Enligt ett förslag - öppnas i en ny flik. från kommissionen om att skydda EU:s invånare och miljön från giftigt kvicksilver kommer användningen av tandamalgam att förbjudas helt. Omkring 40 ton kvicksilver används varje år i EU i detta syfte. Förslaget kommer även att innebära ett förbud mot tillverkning och export av vissa produkter som innehåller kvicksilver, t.ex. lampor.
Buller
Efter luftföroreningar står buller för det största miljöbetingade hälsohotet i Europa. I en rapport - öppnas i en ny flik. om genomförandet av direktivet om omgivningsbuller beskrivs hur buller kan reduceras ytterligare för att minskningsmålet på 30 % ska uppnås senast 2030.
Industriutsläpp
Direktivet om industriutsläpp - öppnas i en ny flik. reglerar omkring 52 000 större industri- och djuruppfödningsanläggningar i hela EU. Enligt direktivet måste anläggningarna ha ett tillstånd som baseras på bästa tillgängliga teknik (BAT). Under 2023 genomfördes en ny omgång BAT-utvärderingar av slakterier, animaliska biprodukter och ätbara samprodukter. Omkring 800 slakterier inom EU kommer att behöva följa dessa nya standarder för att minska sin miljöpåverkan.
Mikroplast
Kommissionen har tagit ytterligare ett stort steg för att skydda miljön genom antagandet av åtgärder - öppnas i en ny flik. som begränsar att mikroplaster avsiktligt tillsätts i produkter. De nya reglerna kommer att förhindra att omkring en halv miljon ton mikroplast sprids i miljön.
Biologisk mångfald
Naturen är oerhört viktig i kampen mot klimatförändringarna. När den naturliga miljön förstörs blir katastrofer som översvämningar och naturbränder både mer sannolika och mer omfattande. Detta gör vår natur och biologiska mångfald till det bästa försvaret mot naturkatastrofer.
I november nåddes en provisorisk politisk överenskommelse - öppnas i en ny flik.om förordningen om restaurering av natur - öppnas i en ny flik., som satte i gång processen för kontinuerlig och hållbar restaurering av naturen. Medlemsländerna ska ha restaureringsåtgärder på plats senast 2030 på minst 20 % av EU:s landyta och minst 20 % av dess havsyta. Senast 2050 ska sådana åtgärder finnas på plats för alla ekosystem som behöver restaureras.
Jordmån
Friska jordar är nödvändiga för att trygga livsmedelsförsörjningen, uppnå klimatneutralitet och stoppa ökenspridningen och markförstöringen. Ändå är mer än 60 % av jordarna i Europa i dåligt skick. Förslaget till en markhälsolag - öppnas i en ny flik. har som mål att vägleda EU mot friska jordar senast 2050 genom att samla in uppgifter om markens hälsa och göra dem tillgängliga för jordbrukare och andra markförvaltare. Den nya lagen ska också göra hållbar markförvaltning till normen. Kommissionen har också publicerat vägledning om EU-finansiering för markhälsa för berörda parter. Manifestet Mission Soil - öppnas i en ny flik. startade i april och samlar regionala och lokala beslutsfattare, berörda parter och privatpersoner i en dynamisk gemenskap för markens bästa. Mer än 2 100 privatpersoner och 350 organisationer hade undertecknat det frivilliga initiativet vid årets slut. Signatärerna är medvetna om behovet av åtgärder för markhälsa och engagerar sig i verksamhet som skyddar och restaurerar jorden.
Pollinatörer
Ungefär en tredjedel av arterna av bin, dagfjärilar och blomflugor hotas av utrotning. Kommissionen föreslog därför ett förnyat initiativ - öppnas i en ny flik. 2023 som omfattar åtgärder som EU och medlemsländerna ska vidta för att vända minskningen av pollinatörer senast 2030. Allmänheten har i allt högre grad efterlyst kraftfulla åtgärder mot förlusten av pollinatörer, bland annat genom det framgångsrika medborgarinitiativet Rädda bin och bönder - öppnas i en ny flik.. EU har också sänkt - öppnas i en ny flik. gränsvärdena för bekämpningsmedelsrester för två neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel i livsmedel till den lägsta nivå som kan mätas med den senaste tekniken. EU förbjuder redan klotianidin - öppnas i en ny flik. och tiametoxam - öppnas i en ny flik. för utomhusbruk. De nya nivåerna tillämpas på livsmedel och foderprodukter som tillverkas i eller importeras till EU. Detta säkerställer att livsmedel som släpps ut på den inre marknaden inte bidrar till att minska antalet pollinatörer, oavsett ursprung.
Markhälsa påverkar direkt EU:s livsmedelstrygghet
95 % av våra livsmedel produceras direkt eller indirekt på jordar.
Markerosion kostar EU 1,25 miljarder euro per år i förlorad jordbruksproduktivitet.
83 % av marken i EU innehåller bekämpnings-medelsrester.
Mer än 23 % av jordbruksmarken är drabbad av markpackning, vilket minskar produktiviteten.
Bilder: © Adobe Stock.
Skogar
Skogarna är en viktig bundsförvant i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Jord- och skogsbrukets och särskilt markanvändningssektorns förmåga att bidra till att begränsa klimatförändringarna beror i stor utsträckning på hur de används och förvaltas. Koldioxidupptaget i EU:s markanvändningssektor har minskat avsevärt på senare år, och markkolsänkor används allt mindre. EU uppdaterade 2023 lagstiftningen - öppnas i en ny flik. om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för att öka koldioxidupptaget och främja hållbar förvaltning av jordbruks- och skogsmark.
I november föreslog - öppnas i en ny flik. kommissionen en skogsövervakningslag i syfte att skapa en omfattande kunskapsbas som ska göra det lättare för medlemsländer, skogsägare och skogsförvaltare att hantera de ökande belastningarna på skogarna, vilka förvärras av klimatförändringarna. Övervakningsramen kommer både att göra skogarna mer motståndskraftiga mot gränsöverskridande hot (sjukdomar, torka och bränder) och hjälpa skogsägare och skogsförvaltare att dra nytta av betalningsordningar för ekosystem, som EU:s certifieringsram för koldioxidupptag.
Den banbrytande EU-förordningen om en avskogningsfri försörjningskedja - öppnas i en ny flik. trädde i kraft i juni och spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Verksamhetsutövare och handlare har 18 månader på sig att genomföra de nya reglerna. När de nya reglerna genomförts kommer de att säkerställa att viktiga varor som exporteras från EU eller släpps ut på marknaden i EU inte längre bidrar till avskogning och skogsförstörelse, vare sig i EU eller någon annanstans i världen. Reglerna omfattar palmolja, kaffe, soja och choklad. De nya reglerna bidrar också till miljontals människors försörjning, däribland ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen runt om i världen som är väldigt beroende av skogens ekosystem.
Hållbara livsmedelssystem
När kommissionen godkände alla de 28 strategiska planerna - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. blev det startskottet för den nya gemensamma jordbrukspolitiken - öppnas i en ny flik. (GJP) den 1 januari 2023. EU-finansieringen för att hjälpa jordbrukare att ställa om till en hållbar och anpassningsbar jordbrukssektor och bidra till att bevara landsbygdsområdenas livskraft och mångfald under perioden 2023–2027 uppgår till 264 miljarder euro. Nästan 98 miljarder euro avsätts för att ge fördelar för klimatet, vattnet, marken, luften, den biologiska mångfalden och djurskyddet, i överensstämmelse med den europeiska gröna given.
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att bidra till EU:s mål att minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel, och ökar avsevärt det riktade stödet för ekologiskt jordbruk. Jordbrukspolitiken skapar också incitament för markförvaltare att lagra koldioxid i mark och biomassa och minska utsläppen av växthusgaser i 35 % av EU:s jordbruksareal genom lämpliga odlingsmetoder. Växelbruk förväntas användas på 85 % av all åkermark som får GJP-stöd.
I en tid av växande oro över livsmedelsförsörjningen fortsätter kommissionen kartlägga drivkrafterna bakom tryggad livsmedelsförsörjning. Ett nytt förslag - öppnas i en ny flik. för att tillåta säker användning av ny genomisk teknik - öppnas i en ny flik. kommer att bidra till mer hållbara livsmedelssystem och samtidigt trygga livsmedelsförsörjningen. Tekniken kan skapa klimat- och sjukdomsresistenta växtsorter med hög avkastning, vilket minskar behovet av kemiska bekämpningsmedel och EU:s beroende av jordbruksimport. Kommissionen har föreslagitny EU-lagstiftning - öppnas i en ny flik. om produktion och saluföring av växtföröknings- och skogsodlingsmaterial för att öka mångfalden och kvaliteten på utsäde, sticklingar och annat växtförökningsmaterial.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är inte bara ett verktyg för att stödja återhämtnings- och återställningsåtgärder efter kriser, utan gör det också möjligt för jordbrukare att förutse och anpassa sig till effekterna av klimatförändringarna och de utmaningar de innebär. EU tittar nu på hur man bäst stöder sina jordbrukare och hur jordbrukspolitiken ska utformas med deras bästa för ögonen. För att uppnå detta inleds den strategiska dialogen om jordbrukets framtid i EU i januari 2024.
Djurskydd
I över 40 år har EU vidtagit åtgärder för att förbättra djurskyddet, successivt göra djurens liv bättre och anta djurskyddsnormer som hör till de strängaste i världen. Arbetet fortsatte under 2023 med ett förslag - öppnas i en ny flik. om att ändra de nuvarande EU-reglerna om djurtransporter för att förbättra välbefinnandet för de 1,6 miljarder djur som transporteras inom och från EU varje år. Förslaget är inriktat på specifika mål, däribland minskad transporttid, ökat minsta utrymme per djur och förbättrade villkor för djur som exporteras från EU. Att genomföra befintlig lagstiftning är en prioriterad fråga, och regelbundna revisoner och kontroller fortsatte genomföras i olika områden under 2023.
De nya reglerna om hundars och katters välbefinnande och spårbarhet - öppnas i en ny flik. kommer för första gången någonsin att fastställa enhetliga EU-standarder för avel, inhysning och hantering av hundar och katter i uppfödningsanläggningar, djurbutiker och hund- och katthem. Spårbarheten för hundar och katter kommer också att stärkas genom obligatorisk identifiering och registrering i nationella databaser för att bekämpa olaglig handel och bättre kontrollera djurens välbefinnande på anläggningarna.
Kommission reagerade under året på det europeiska medborgarinitiativet Ett pälsfritt Europa - öppnas i en ny flik. som samlade in drygt 1,5 miljoner underskrifter i EU och därmed blev det tionde framgångsrika medborgarinitiativet. Även om ingen ny lagstiftning föreslås i nuläget planerar kommissionen en rad åtgärder som tar fasta på målen i initiativet. En av åtgärderna är att ge EU:s livsmedelsmyndighet Efsa i uppgift att senast i mars 2025 lägga fram ett vetenskapligt yttrande om pälsdjurs välbefinnande.
Ytterligare initiativ på djurskyddsområdet är på gång, bland annat uppföljningen av det europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age” som vill förbjuda djurhållning i bur.
Vad tycker EU:s invånare om djurs välbefinnande?
Behovet av att bättre skydda djurens välbefinnande
84 % tycker att produktionsdjurs välbefinnande bör skyddas bättre.
74 % tycker att sällskapsdjurs välbefinnande bör skyddas bättre.
Källa: Särskild Eurobarometer 533 - öppnas i en ny flik., oktober 2023.
Bilder: © Adobe Stock.
Produktionsdjurs välbefinnande
91 % tycker att det är viktigt.
8 % tycker inte att det är viktigt.
Djurs välbefinnande är en viktig fråga för EU:s invånare. Det framgår av resultaten av en Eurobarometerundersökning som offentliggjordes i oktober.
Hållbart fiske och hållbara hav
Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar fiskets och vattenbrukets hållbarhet. Ett åtgärdspaket - öppnas i en ny flik. lades fram i februari med åtgärder för att ta itu med utmaningarna genom att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken - öppnas i en ny flik. och en ny marin handlingsplan - öppnas i en ny flik.. Åtgärderna gör det möjligt att göra fiske och vattenbruk mer hållbara och anpassningsbara, bland annat genom att stödja den välbehövliga energiomställningen (se kapitel 4). Paketet bidrar till EU:s åtagande att skydda åtminstone 30 % av sina hav (med 10 % under strikt skydd). De föreslagna åtgärderna ska genomföras successivt så att sektorn får tid att anpassa sig.
Nya regler - öppnas i en ny flik. som Europaparlamentet och rådet antog 2023 ska bidra till att förhindra överfiske och skapa ett modernare och effektivare system för fiskerikontroll med hjälp av ny teknik. Dit hör elektroniska fjärrövervakningsverktyg och övervakningskameror ombord på fiskefartyg och obligatorisk användning av digitala verktyg för fångstintyg och spårbarhetsprocesser för att förhindra import av fångster från olagligt fiske.
Kommissionen välkomnade det europeiska medborgarinitiativet Stoppa hajfensfiske – stoppa handeln - öppnas i en ny flik. som uppmanade kommissionen att hjälpa till att stoppa den internationella handeln med hajfenor och börja med ett handelsförbud i EU. Kommissionen ska ta ställning till om lagstiftning behövs. Kommissionen ska också förbättra EU:s spårbarhetsåtgärder och föra en dialog med internationella partner om skydd och hållbar förvaltning av hajar på det globala planet.
Efter mer än tio års förhandlingar antogs FN:s fördrag om det fria havet - öppnas i en ny flik. i juni. Fördraget är en historisk framgång för ansträngningarna att skydda havet, bekämpa miljöförstöringen och klimatförändringarna och förhindra förlusten av biologisk mångfald i det fria havet. Fördraget har varit en prioriterad fråga för EU och medlemsländerna som ledde förhandlingarna - öppnas i en ny flik. på det globala planet. Fördraget träder i kraft när det har ratificerats av 60 parter.
EU godkände formellt - öppnas i en ny flik. Världshandelsorganisationens avtal om fiskesubventioner på sina 27 medlemsstaters vägnar. Avtalet om fiskesubventioner är avgörande för att säkerställa att fiskesubventioner har hållbarhet som sitt främsta mål och för att undvika att skada de hav och fiskbestånd som kustsamhällena runt om i världen är beroende av för sin försörjning. Avtalet kommer att träda i kraft när två tredjedelar av WTO:s 164 medlemmar har slutfört sina nationella ratificeringsprocesser.
Hållbara transporter
EU investerar i en rad olika transportprojekt för att förbättra gränsöverskridande infrastruktur och främja ny teknik genom Fonden för ett sammanlänkat Europa - öppnas i en ny flik. 2021–2027. Projekt som fick EU-finansiering under 2023 - öppnas i en ny flik. var bl.a. omfattande gränsöverskridande järnvägsförbindelser. Här kan särskilt nämnas Brennerbastunneln (som förbinder Italien med Österrike), Rail Baltica (som förbinder de tre baltiska staterna och Polen med övriga Europa) och den gränsöverskridande sträckan mellan Tyskland och Nederländerna (Emmerich–Oberhausen). Finansieringen uppgår till 6,2 miljarder euro och bidrar till effektivare, miljövänligare och smartare järnvägsförbindelser, inre vattenvägar, vägar och sjöfartsleder, där merparten går till hållbara transportsätt. För att förbättra den gränsöverskridande tågtrafiken i Europa utlovade EU stöd under 2023 till 10 EU-pilotprojekt - öppnas i en ny flik. som inrättar ny järnvägstrafik eller förbättrar befintlig järnvägstrafik så att den blir snabbare och tätare till ett överkomligt pris.
Dessutom investerade EU över 540 miljoner euro i infrastruktur för alternativa bränslen längs det transeuropeiska transportnätet. Det innebär i praktiken ungefär 14 000 laddningspunkter och 81 tankstationer för vätgas jämte elektrifiering av hamnar och flygplatser.
EU föreslog - öppnas i en ny flik. också ändringar till direktivet om kombinerad transport - öppnas i en ny flik. för att förbättra konkurrenskraften hos godstransporter med två eller flera transportsätt vilket gör dem mer hållbara.
Kommissionen har föreslagit en översyn av normerna för koldioxidutsläpp från tunga fordon - öppnas i en ny flik. som lastbilar, stadsbussar och långfärdsbussar. Dessa fordon står för drygt 25 % av utsläppen av växthusgaser från vägtransporter i EU och mer än 6 % av de totala utsläppen i EU. För att stimulera en snabbt ökad användning av utsläppsfria bussar i städer föreslog kommissionen att alla nya stadsbussar ska vara utsläppsfria från och med 2030.
Luftfart
I oktober antog EU en ny förordning, ReFuelEU Aviation-förordningen - öppnas i en ny flik., för att främja användningen av hållbara flygbränslen. De nya bestämmelserna kommer att kräva att flygbränsleleverantörer blandar fotogen med gradvis större mängder hållbara bränslen från och med 2025. Enligt prognosen kommer det att leda till minskade koldioxidutsläpp från flygplan med omkring två tredjedelar till 2050, jämfört med ett scenario utan åtgärder, och ge fördelar både vad gäller klimat och luftkvalitet.
Alliansen för utsläppsfri luftfart - öppnas i en ny flik. som bildades 2022 arbetar för att vätgasdrivna och elektriska flygplan ska kunna tas i drift. Närmare 300 experter från alliansens 141 medlemsorganisationer tar upp frågor som är avgörande för införandet. I den lägesrapport - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. som alliansen har offentliggjort hävdas att man under de kommande åren behöver inrätta ett lämpligt regelverk.
Sjöfart
Den nya FuelEU Maritime-förordningen - öppnas i en ny flik., som antogs av EU i juli, ska främja användningen av renare bränslen och energi för sjötransporter, och därmed se till att växthusgasintensiteten i de bränslen som används i sektorn gradvis minskar över tid – med 2 % till 2025 och med så mycket som 80 % till 2050.
EU välkomnar - öppnas i en ny flik. den överenskommelse som nåtts inom Internationella sjöfartsorganisationen om att fastställa ett mål om nettonollutsläpp från fartyg senast eller omkring 2050. EU välkomnade också de vägledande kontrollpunkterna: minst 20 % (30 % om möjligt) till 2030 och minst 70 % (80 % om möjligt) till 2040, båda jämfört med 2008 års nivåer.
Globala åtgärder för vår planet
FN:s klimatkonferens (COP28 - öppnas i en ny flik.) 2023 ägde rum i Dubai i Förenade Arabemiraten, och avslutade den första globala översynen enligt Parisavtalet - öppnas i en ny flik. för att bedöma hur stora framsteg länderna gjort sedan det globala klimatavtalet antogs.
Tillsammans med partner runt om i världen lyckades EU hålla liv i möjligheten att uppnå åtagandet som gjordes i Paris 2015 att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C. Parterna slog fast att världen är långt ifrån att uppfylla målet men enades om ett sätt att komma på rätt kurs igen.
Alla parter enades om att fasa ut fossila bränslen och vidta omedelbara åtgärder under detta klimatavgörande årtionde. Med särskilt fokus på energisektorn enades länderna om att vidta åtgärder för att minska utsläppen med 43 % senast 2030 och bana väg för nettonollutsläpp senast 2050, i linje med bästa tillgängliga vetenskap.
Vid konferensen gick EU i bräschen för ett initiativ att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi och fördubbla takten i arbetet på energieffektivitetsförbättringar senast 2030 genom att lansera det globala åtagandet om förnybar energi och energieffektivitet - öppnas i en ny flik. under förhandlingarna. Med stöd av ordförandeskapet för COP28 och ungefär 130 länder godkändes utfästelsen av hela världen i slutdokumentet från konferensen, “UAE Consensus” - öppnas i en ny flik..
EU meddelade att 2,3 miljarder euro från EU:s budget går till att stödja energiomställningen i det europeiska grannskapet och globalt under de kommande två åren genom Global Gateway - öppnas i en ny flik.-strategin (se kapitel 8).
Inom ramen för den globala utfästelsen om metan - öppnas i en ny flik., som lanserades av EU och USA 2021, inför nu mer än 150 länder ett gemensamt mål om att minska de globala metanutsläppen med minst 30 % jämfört med 2020 års nivåer. Vid COP28-mötet aviserade EU och dess medlemsländer 175 miljoner euro i stöd till Methane Finance Sprint-initiativet - öppnas i en ny flik., som ska minska metanutsläppen.
Den globala översynen granskade också hur man kan genomföra den nödvändiga omställningen, och parterna enades om de sista stegen mot att fastställa det nya gemensamma kvantifierade målet för klimatfinansiering vid nästa års konferens. Vid konferensen antogs också en ram för det globala anpassningsmålet - öppnas i en ny flik. som ska stärka världens motståndskraft mot klimatförändringarna.
EU bidrog i hög grad till att enas om och genomföra den nya fonden för förluster och skador. Den ska bistå utvecklingsländer som drabbas särskilt hårt av klimatförändringarna. EU och dess medlemsländer bidrog med mer än 400 miljoner euro till fonden, vilket är mer än två tredjedelar av de ursprungliga finansieringsåtagandena.
För att hantera klimatkrisens följdverkningar i instabila och konfliktfyllda sammanhang slog EU ihop två flaggskeppsinitiativ som lanserades av ordförandeskapet för COP28: Getting Ahead of Disasters: A charter on finance for managing risks - öppnas i en ny flik. (stadga om finansiering av riskhantering) och Declaration on Climate, Relief, Recovery and Peace - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. (förklaring om klimat, lindring, återhämtning och fred). Stadgan innehåller principer för att säkerställa att finansiering används bättre för att hantera risker och skydda människor i de mest utsatta länderna, medan förklaringen uppmanar till omedelbart ekonomiskt stöd till klimatanpassning och resiliens i dessa länder.
Vid FN:s vattenkonferens - öppnas i en ny flik. i mars, det första i sitt slag på nästan 50 år, bekräftade EU sitt starka engagemang - öppnas i en ny flik. för tryggad global vattenresiliens och vattenförsörjning. EU:s delegation föreslog - öppnas i en ny flik. 33 frivilliga åtaganden till agendan för vattenåtgärder - öppnas i en ny flik., en plattform som ska påskynda globala framsteg för vattenrelaterade mål för hållbar utveckling.
I början av året lanserade EU tillsammans med 26 länder handelsministerkoalitionen för klimatfrågor - öppnas i en ny flik., det första globala forumet på ministernivå som ägnas åt frågor om handel, klimat och hållbar utveckling. Syftet med koalitionen är att gagna handelspolitik som kan bidra till att hantera klimatförändringar genom lokala och globala initiativ.
EU ingick en grön allians med Norge - öppnas i en ny flik. i april och en annan med Kanada - öppnas i en ny flik. i november om fördjupat samarbete inom klimat, miljö, energi och ren industri. EU och Sydkorea ingick också ett grönt partnerskap - öppnas i en ny flik. i maj för att stärka samarbetet och utbyta bästa praxis inom klimatarbete, ren och rättvis energiomställning, miljöskydd och andra områden inom den gröna omställningen.
Målen för hållbar utveckling
EU:s första frivilliga översyn - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. av genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling visar att EU står fast vid åtagandet att uppfylla de 17 målen för hållbar utveckling som antogs av alla FN:s medlemsländer 2015.
EU har gett hållbar utveckling en central plats i unionens arbete och genomför insatser för att främja Agenda 2030 både på hemmaplan och runt om i världen genom att stödja partnerländer i deras genomförandearbete.
EU har tagit med målen i sin politik, sin budget och sin långtidsplanering. Genom sitt myndighetsövergripande tillvägagångssätt går den europeiska gröna given i bräschen för en mer hållbar och blomstrande framtid för alla.