Krisen i Mellanöstern

Hamas brutala och urskillningslösa terroristattacker i Israel den 7 oktober 2023 har lett till en drastisk försämring av palestiniernas humanitära situation på Gazaremsan och ökat risken för upptrappning i regionen.

EU betonar att terror inte kan rättfärdigas och har i starkast möjliga ordalag fördömt Hamas för terroristattackerna och krävt att alla i gisslan ska friges utan förhandsvillkor. EU erkänner Israels rätt att försvara sig enligt internationell rätt, men har upprepat vikten av att alltid säkerställa skyddet av alla civila i enlighet med internationell humanitär rätt.

EU är djupt oroat över den försämrade humanitära situationen på Gazaremsan och har efterlyst kontinuerligt, snabbt, säkert och obehindrat tillträde för humanitärt bistånd till de behövande med utnyttjande av alla åtgärder som behövs, inbegripet humanitära korridorer och stridsuppehåll.

Nästan
1,1 miljarder euro
sedan 2000

1 310 ton
nödvändiga förnödenheter

33
flygningar för EU:s humanitära luftbro

103 miljoner euro
i humanitärt stöd

EU är den största givaren av humanitärt bistånd till det palestinska folket. Sedan 2000 har EU totalt sett bidragit med mer än 1 miljard euro för att tillgodose deras grundläggande behov. Sedan oktober har EU fyrdubblat sin katastrofhjälp till palestinierna - öppnas i en ny flik. och har arbetat med ett stort antal humanitära partner på fältet.

EU har kontinuerligt arbetat med regionala och internationella partner för att förhindra en regional upptrappning av konflikten, inbegripet en försämring av situationen på Västbanken. EU står fast vid sitt engagemang för en varaktig och hållbar fred som bygger på tvåstatslösningen och relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

Säkerhet och försvar – framsteg i genomförandet av den strategiska kompassen

EU vill trygga invånarnas säkerhet och bidra till att göra världen till en fredligare plats. Den strategiska kompassen för säkerhet och försvar - öppnas i en ny flik. är en plan för att stärka EU:s säkerhet och försvar senast 2030. Den omfattar alla aspekter av säkerhets- och försvarspolitiken och är uppbyggd kring fyra arbetsområden: partner, handling, investeringar och säkerhet.

Samarbete med Nato (partner, handling)

Dagens säkerhetsutmaningar är till sin natur gränsöverskridande och förutsätter att inget land hanterar dem på egen hand. Ett kollektivt och strategiskt tillvägagångssätt är avgörande. Ett centralt inslag i denna globala strategi är EU:s långvariga partnerskap med Nato. Detta partnerskap är en viktig del av EU:s säkerhets- och försvarsinsatser.

I ett kraftfullt politiskt budskap om transatlantisk enighet betonades i den gemensamma förklaringen om samarbete mellan EU och Nato - öppnas i en ny flik. behovet av en stark europeisk försvarsstrategi som tjänar den globala säkerheten och är förenlig med Nato. Undertecknarna åtog sig också tydligt att fördjupa detta samarbete.

Under 2023 nådde samarbetet mellan EU och Nato en aldrig tidigare skådad nivå och påtagliga resultat - öppnas i en ny flik. uppnåddes på alla områden, med särskilt fokus på resiliens. EU:s och Natos arbetsgrupp för den kritiska infrastrukturens motståndskraft - öppnas i en ny flik. inrättades i januari och lade fram särskilda rekommendationer för ytterligare samarbete.

Rysslands anfallskrig bekräftade EU:s och Natos gemensamma värderingar. Tillsammans har de visat orubblig solidaritet med Ukraina och samordnar sina respektive stödmedel - öppnas i en ny flik.. Den europeiska fredsfaciliteten (se kapitel 1) har blivit en integrerad del av EU:s stöd till partner globalt.

Under året intensifierade EU också sitt samarbete med andra bilaterala, regionala och multilaterala partner, däribland FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Afrikanska unionen, Sydostasiatiska nationers förbund och många andra. Det första Schumanforumet för säkerhet och försvar - öppnas i en ny flik. samlade EU och internationella partner för att ta itu med gemensamma säkerhetsutmaningar.

Uppbyggnad av försvarskapacitet (investeringar)

Under 2023 antogs två viktiga initiativ som syftade till att stärka EU:s försvar och industri. Akten till stöd för ammunitionstillverkning - öppnas i en ny flik., som backas upp av en budget på 500 miljoner euro, syftar till att öka EU:s ammunitions- och robotproduktion. Som ett komplement till detta kommer instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling - öppnas i en ny flik., med en budget på 300 miljoner euro, att ge EU-länderna incitament att för första gången någonsin gemensamt köpa de mest kritiska försvarsprodukterna från EU:s försvarsindustri.

Europeiska försvarsfonden - öppnas i en ny flik. är ett viktigt stöd för forskning och utveckling på försvarsområdet i EU. Den har bidragit med över 3 miljarder euro till 60 samarbetsprojekt i medlemsländerna sedan 2021. Enbart under 2023 anslog fonden 1,2 miljarder euro - öppnas i en ny flik. till avgörande försvarsområden såsom rymdlägesbild, för att stoppa hypersoniska robotar och prototyputveckling av en europeisk patrullkorvett. Europeiska försvarsfonden stöder innovation inom försvarssektorn genom EU:s system för försvarsinnovation - öppnas i en ny flik., ett program på 2 miljarder euro för att hjälpa i synnerhet mindre aktörer och innovatörer.

Inom ramen för anslaget för militär rörlighet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa tilldelades 616 miljoner euro 2023 för att stödja transport av trupper och utrustning inom det transeuropeiska transportnätet. Syftet är att stödja investeringar i infrastruktur som kan användas för både civila och försvarsrelaterade ändamål.

Nya säkerhetsstrategier (säkerhet)

Den senaste tidens kriser och ökande spänningar har avslöjat svagheter i EU:s säkerhet. Som svar på detta inledde kommissionen i oktober ett omfattande samråd som underlag för den nya strategin för den europeiska försvarsindustrin - öppnas i en ny flik..

Den globala uppvärmningen är också ett växande problem för EU:s militära operationer. Detta leder till en avgörande förändring - öppnas i en ny flik. av EU:s försvarspolitik, och klimatförändringarna står nu i förgrunden för den europeiska säkerhetsagendan.

Dessutom antog EU 2023 sin första rymdstrategi för säkerhet och försvar - öppnas i en ny flik.. Denna strategi är bland annat inriktad på att skydda EU:s och medlemsländernas rymdtillgångar. Framöver kommer EU:s rymdlagstiftning att införas 2024, med målet att förbättra EU:s motståndskraft och styrka i rymden.

Mer än 80 % av alla varor i den globala handeln transporteras sjövägen, och omkring två tredjedelar av världens olja och gas antingen utvinns eller transporteras till havs. Nästan alla globala data, inklusive internetdata, går via undervattenskablar. EU:s välstånd och säkerhet är beroende av säkra och trygga hav. Därför antog kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i mars en uppdaterad strategi och handlingsplan för EU:s sjöfartsskydd. På grundval av dessa dokument godkände rådet den reviderade EU-strategin för sjöfartsskydd och dess handlingsplan - öppnas i en ny flik. i oktober. Strategin är anpassad till den strategiska kompassen och kommer att bidra till att uppnå dess mål.

VIDEO: En väckarklocka – hur kan man skydda EU:s viktiga marina infrastruktur från framväxande hot? © Euronews

Huvudsakliga mål

Skydda EU:s intressen till havs – invånare, ekonomi, infrastruktur och gränser

Skydda våra naturresurser och den marina miljön

Upprätthålla internationell rätt, särskilt Förenta nationernas havsrättskonvention

Reagera snabbt och effektivt på växande hot (t.ex. cyberhot och hybridhot)

Säkerställa relevant utbildning för att motverka hot (t.ex. cyberkompetens)

Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Västra Balkan och Turkiet

EU står fast vid sitt åtagande att integrera västra Balkan i unionen. Utvidgningspaketet 2023 - öppnas i en ny flik. innehöll en detaljerad bedömning av läget och de framsteg som partnerna var och en gjort på sin väg mot EU. Fokus låg främst på de grundläggande reformer som krävs, bland annat i fråga om rättsstatsprincipen, offentlig förvaltning, de demokratiska institutionernas funktionssätt och ekonomiska kriterier.

Under året gjorde Nordmakedonien och Albanien stadiga framsteg i genomgången av regelverket – ett första steg framåt i anslutningsförhandlingarna. I kommissionens rekommendation och Europeiska rådets beslut om att inleda anslutningsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina, när landet väl uppfyller de nödvändiga medlemskapskriterierna, erkänns de framsteg som gjorts sedan landet blev kandidatland 2022. Montenegros och Serbiens anslutningssamtal med EU fortsatte, med stöd av pågående dialoger med kommissionen på politisk och teknisk nivå. I april godkände Europaparlamentet officiellt viseringsliberalisering för Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är förenlig med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), som trädde i kraft den 1 januari 2024.

Under 2023 fortsatte EU att genomföra den ekonomiska planen och investeringsplanen för västra Balkan - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. på 30 miljarder euro, med inriktning på långsiktig återhämtning från covid-19-pandemin, den gröna och den digitala omställningen samt regionalt samarbete och konvergens med EU. Vidare betalade - öppnas i en ny flik. EU ut 450 miljoner euro från sitt energistödpaket på 1 miljard euro för att hjälpa länderna på västra Balkan att hantera energikriser och förbättra energitryggheten. Dessutom syftar kommissionens nya tillväxtplan för västra Balkan - öppnas i en ny flik. till att ge regionen vissa fördelar som följer med ett EU-medlemskap innan länderna ansluter sig officiellt. Planen är inriktad på ekonomisk tillväxt och socioekonomisk konvergens.

Vid toppmötet i Berlinprocessen 2023 - öppnas i en ny flik. bekräftade ledarna från västra Balkan ånyo sitt engagemang för att mer långtgående integrera sina regionala ekonomier via den gemensamma regionala marknaden - öppnas i en ny flik., som ett steg mot integrationen i EU. De godkände planerna för ekonomisk tillväxt, inbegripet infrastrukturinvesteringar och regional marknadsexpansion. Toppmötet lyfte också fram utbildningsframsteg, såsom den nya Europeiska högskolan i Tirana och miljöinitiativ som den gröna agendan för västra Balkan. Vid mötet betonades också vikten av regional säkerhet, som syftar till att stärka samarbetet mot organiserad brottslighet och cybersäkerhetshot.

Vid toppmötet mellan EU och västra Balkan den 13 december i Bryssel handlade diskussionerna om att föra partnerna på västra Balkan närmare EU och skynda på deras gradvisa integration i EU, om den ekonomiska utvecklingen mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och om att stärka den regionala säkerheten och motståndskraften.

President- och parlamentsval hölls i Turkiet i maj. I november antogs en rapport om de nuvarande förbindelserna mellan EU och Turkiet, med förslag på hur samarbetet kan förbättras. EU fortsätter att stödja flyktingar och samhällen i Turkiet genom att tillhandahålla utbildning, hälso- och sjukvård samt gränsskydd.

Georgien, Moldavien och Ukraina

Årets historiska utvidgningspaket var det första som innehöll en bedömning av dessa tre länders förmåga att uppfylla de skyldigheter som följer av ett EU-medlemskap. Under det senaste året har Georgien, Moldavien och Ukraina visat sitt engagemang för att ansluta sig till EU. Deras väg mot anslutning kommer att utvecklas genom riktade reformer av rättssystemen, repressalier mot organiserad brottslighet och pågående insatser för att förbättra det politiska landskapet, med fokus på ”avoligarkisering” och mänskliga rättigheter. I kommissionens rekommendation - öppnas i en ny flik. – och Europeiska rådets historiska beslut - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. – om att inleda anslutningsförhandlingar med Moldavien och Ukraina, samt att bevilja Georgien status som kandidatland, erkändes dessa länders betydande ansträngningar för att anpassa sig till EU:s normer.

Östliga partnerskapet

Det östliga partnerskapets agenda för tiden efter 2020 har varit inriktad på resiliens, återhämtning och reformer och har genomförts i linje med Georgiens, Moldaviens och Ukrainas väg mot EU-anslutning.

Den ekonomiska planen och investeringsplanen för det östliga partnerskapet på 17 miljarder euro är EU:s viktigaste instrument för att stärka resiliensen i regionen och är kopplat till Global Gateway-strategin (se nedan). I slutet av 2023 hade 8,6 miljarder euro i förväntade investeringar mobiliserats, varav 5 miljarder euro för landsspecifika flaggskeppsprojekt.

EU, dess medlemsländer och dess partner kommer att intensifiera sina ansträngningar för att genomföra det östliga partnerskapets agenda för återhämtning, resiliens och reformer. Detta inbegriper att hantera de återverkningar Rysslands anfallskrig mot Ukraina har i hela regionen. Samarbetet kommer att inriktas på flera områden, såsom konnektivitet, transport, energi och den gröna och den digitala omställningen, tillsammans med mänskliga rättigheter, det civila samhället, rättsstatsprincipen och säkerhetsfrågor. Trots att EU inte samarbetar med Lukasjenkaregimen har EU fortsatt att direkt stödja det belarusiska folket och mobiliserat 100 miljoner euro - öppnas i en ny flik. mellan 2020 och 2023.

EU fortsatte att investera i insatser för att säkra en varaktig fred mellan Armenien och Azerbajdzjan under 2023 och ökade sitt humanitära bistånd - öppnas i en ny flik. till regionen, i slutet av året uppgick biståndet till mer än 25,8 miljoner euro sedan upptrappningen av konflikten 2020.

Södra grannskapet

I det södra grannskapet har goda framsteg gjorts i agendan för det regionala samarbetet i Medelhavsområdet och dess finansiella strategi, den ekonomiska planen och investeringsplanen på 30 miljarder euro, på områden som ekonomisk utveckling, samhällsstyrning, digital omvandling, energi- och klimatresiliens samt migration.

Samförståndsavtalet mellan EU och Tunisien - öppnas i en ny flik., som ingicks i juli, behandlar gemensamma utmaningar och framtida möjligheter när det gäller ekonomi och handel, den gröna omställningen och energiomställningen, direkta personkontakter samt migration och rörlighet.

EU fortsatte också att stödja människor som drabbats av kriserna i Libanon, Libyen, Syrien och Palestina (detta ska inte tolkas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte medlemsländernas enskilda ståndpunkter i denna fråga). Vid Brysselkonferensen om Syrien - öppnas i en ny flik. i juni utlovade EU 3,8 miljarder euro i bidrag till Syrien och dess grannländer.

EU-bidrag, tillsammans med blandade bidrag och garantier till oberoende partnerinstitutioner, ska mobilisera 23,8 miljarder euro i investeringar.

Nordmakedonien

Järnvägskorridor VIII ska förbinda Nordmakedonien med den bulgariska gränsen.

Georgien

Elkabeln i Svarta havet ska användas för export av grön energi från Sydkaukasien till EU.

Marocko

• Spårvägsnätet i tätorten Rabat-Salé-Témara ska utökas med 37 km.
• En ansökningsomgång för P2X-vätgaskraftverket.

Tunisien

Anläggning av Elmed, den första sammanlänkningen med undervattenskabel mellan Italien och Tunisien.

Israel

Projektet EuroAsia Interconnector kommer att länka samman Grekland, Cypern och Israel genom undervattenskablar.

Egypten

• Gregy, en sammanlänkning för högspänning i östra Medelhavet mellan Europa och Afrika, från Egypten till Grekland.
• Modernisering av Alexandrias områdeskontrollcentral.
• Produktion av metanol för grön sjöfart.

Jordanien

• Projekt för avsaltning och transport av vatten mellan Aqaba och Amman.
• Upprustning och modernisering av avloppsreningsverket i As-Salt. Uppförande av en biogasanläggning.

Internationella partnerskap och Global Gateway

Under 2023 gjorde EU betydande framsteg med att införa Global Gateway - öppnas i en ny flik., som är EU:s bidrag till att minska det globala investeringsgapet och stödja den gröna och den digitala omställningen globalt. Under året genomfördes nästan 90 nya flaggskeppsprojekt - öppnas i en ny flik. i Afrika, Latinamerika och Karibien, Asien och Stillahavsområdet, västra Balkan och det östra och södra grannskapet. Projekten omfattade olika sektorer, såsom strategiska transportvägar, förnybar energi, undervattenskablar, kritiska råvaror, lärarutbildning och vaccinproduktion.

Den 25–26 oktober samlade det första Global Gateway-forumet - öppnas i en ny flik. ledare från EU, partnerländer, företag, civilsamhället, tankesmedjor, finansinstitut och internationella organisationer för att trappa upp genomförandet av Global Gateway-strategin. På bara två dagar undertecknades avtal till ett värde av cirka 3 miljarder euro. EU har åtagit sig att mobilisera 300 miljarder euro inom ramen för strategin fram till 2027.

För första gången på åtta år höll EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Karibiens stater ett toppmöte som godkände investeringsagendan för Global Gateway mellan EU och Latinamerika/Karibien - öppnas i en ny flik.. Agendan förväntas mobilisera mer än 45 miljarder euro under de kommande åren. Under 2023 ingick EU också olika bilaterala strategiska partnerskap med partnerländer i regionen för ytterligare samarbete om energi och kritiska råvaror. En digital allians mellan EU och Latinamerika och Karibien - öppnas i en ny flik. inrättades för samarbete om digitala frågor och rymdfrågor. Som svar på klimatkrisen utvidgades dessutom EU:s flaggskeppsprogram Euroclima - öppnas i en ny flik. till de 33 länderna i Latinamerika och Karibien.

EU och medlemsländerna har anslagit mer än 45 miljarder euro i stöd till det förstärkta partnerskapet med Latinamerika och Karibien fram till 2027. Andra länder förväntas bidra, tillsammans med den privata sektorn och finansieringsinstitutioner.

Agendan omfattar mer än 130 projekt i länder i Latinamerika och Karibien för att mobilisera investeringar av hög kvalitet.

Projekt ska genomföras genom Team Europe-initiativ: EU, medlemsländerna, institutioner för utvecklingsfinansiering (inklusive Europeiska investeringsbanken), exportkreditinstitut och alla andra offentliga finansieringskällor kommer att arbeta i partnerskap med den privata sektorn.

VIDEO: Global Gateway: lansering av Amazonia+-programmet.

Agendan är uppbyggd kring centrala pelare:

En rättvis och grön omställning

En inkluderande digital omställning

Mänsklig utveckling

Hälsoresiliens och vacciner

På samma sätt stärkte EU ytterligare sina förbindelser med Asien och Stillahavsområdet under året. Under 2022 tillkännagavs att upp till 10 miljarder euro mobiliserats i investeringar i Global Gateway-projekt med medlemsländerna i Sydostasiatiska nationers förbund. Som en del av detta inledde kommissionen 2023 ett jordobservationsprogram för att stödja klimatanpassning, trygga livsmedelsförsörjningen och reagera på katastrofer. Dessutom har EU tagit initiativ till nya partnerskap för hållbar energi- och naturresursförvaltning. I syfte att förbättra den hållbara konnektiviteten mellan Europa och Centralasien kartlades - öppnas i en ny flik. transportförbindelserna mellan de två regionerna och de investeringsmöjligheter som de innebär.

Ett nytt partnerskap växte fram mellan EU och Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, en organisation som omfattar 79 nationer. Den 15 november undertecknade de Samoa-avtalet - öppnas i en ny flik., som ersätter Cotonouavtalet. Den nya texten är inriktad på gemensamma insatser mot globala utmaningar såsom klimatförändringar, mänskliga rättigheter och hälsofrågor. Avtalet kommer att forma förbindelserna mellan EU och organisationen under de kommande 20 åren.

EU går vidare med genomförandet av investeringspaketet Afrika–Europa Global Gateway på 150 miljarder euro, inbegripet nya större Team Europe-initiativ (gemensamma insatser mellan EU och dess medlemsländer) inom sektorer som hälsa, digital teknik, grön energi, utbildning och transport.

Färdplanen för partnerskapet mellan EU och Namibia om hållbara råvaruvärdekedjor och förnybar vätgas presenterades i oktober 2023. Samtidigt undertecknade EU avtal om liknande partnerskap med Demokratiska republiken Kongo och Zambia.

EU och dess medlemsländer har ökat stödet till produktionen av ren energi i Afrika, till exempel genom lanseringen av partnerskapet för en rättvis energiomställning med Senegal och invigningen av Gorou Bandas solkraftverk i Niger.

Vaccinproduktion har inletts i Sydafrika och produktionsanläggningar håller på att uppföras i Ghana, Rwanda och Senegal.

I januari 2023 inledde EU och dess medlemsländer också ett regionalt lärarinitiativ på 100 miljoner euro för att stödja utbildning av hög kvalitet för alla.

EU tog ett konkret steg mot att bekämpa ojämlikhet 2023 genom införandet av Inequality Marker - öppnas i en ny flik.. Detta verktyg hjälper till att bedöma om åtgärderna minskar ojämlikheten och tillgodoser behoven hos de 40 % av befolkningen som har det sämst ställt.

EU och EU-länderna förblir sammantaget den ledande givaren av offentligt utvecklingsbistånd i världen, med 92,8 miljarder euro i bistånd under 2022 (det senaste året för vilket uppgifter finns tillgängliga), vilket motsvarar 43 % av det totala biståndet.

Humanitärt bistånd och civilskydd

Humanitärt bistånd

Humanitärt bistånd räddar liv, upprätthåller människovärdet och främjar global solidaritet i kriser och nödsituationer. EU är i sin helhet en av världens största givare av humanitärt bistånd. Med en budget på 2,4 miljarder euro enbart under 2023 fokuseras det inte enbart på nya nödsituationer utan också på bortglömda kriser.

På grund av konflikter, ekonomiska chocker, extrema väderförhållanden och pandemin är livsmedelsosäkerheten - öppnas i en ny flik. rekordhög. Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare påverkat priserna på livsmedel, energi och gödselmedel och stört leveranskedjorna. Under 2023 anslogs mer än 668 miljoner euro till humanitärt livsmedels- och näringsbistånd. Genom detta bistånd vill EU säkerställa tillgång till säkra och näringsrika livsmedel till de hungriga och mest utsatta i kriser.

Under de senaste tolv åren av krisen i Syrien - öppnas i en ny flik. har EU och medlemsländerna gett det syriska folket omfattande stöd på totalt 30 miljarder euro. Detta omfattar humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd, ekonomiskt bistånd och stabiliseringsstöd, med ytterligare 170 miljoner euro avsatta till humanitärt bistånd under 2023.

I februari 2023 drabbades Syrien och Turkiet av en kraftig jordbävning med en magnitud på 7,8. Jordbävningen var en av de kraftigaste i regionen på över hundra år. Ytterligare ödeläggelse orsakades av efterföljande jordbävningar.

EU reagerade omedelbart genom att skicka 30 sök- och räddningsgrupper till Turkiet, mobilisera humanitärt bistånd till båda länderna och sammankalla den internationella givarkonferensen - öppnas i en ny flik. ”Tillsammans för människorna i Turkiet och stödja Syrien” den 20 mars. Vid konferensen utlovade det internationella samfundet 7 miljarder euro för att möta de humanitära behoven och stödja återuppbyggnaden i de drabbade regionerna i Turkiet, samt att tillgodose humanitära behov, återhämtning och resiliens i Syrien. Detta omfattade ett bidrag på 1,1 miljarder euro från EU:s budget, varav 400 miljoner euro säkrades under 2023 inom ramen för Europeiska unionens solidaritetsfond.

En jordbävning med en magnitud på 6,8 drabbade Marocko i september. EU mobiliserade - öppnas i en ny flik. snabbt en miljon euro i katastrofbistånd, skickade humanitära och logistiska experter samt var redo att vid behov erbjuda mer stöd.

Eftersom det globala behovet av humanitärt bistånd tydligt ökar har EU intensifierat sitt arbete för att bredda den globala givarbasen och överbrygga den växande klyftan mellan finansiering och behov, som för första gången översteg nästan 40 miljarder euro under 2023. Detta tema stod i centrum för det årliga europeiska forumet för humanitärt bistånd - öppnas i en ny flik. i Bryssel i Belgien i mars. I syfte att hitta hållbara lösningar på humanitära behov samlades EU:s utrikesministrar för att diskutera användningen av utvecklings- och klimatfonderna för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till dessa behov och uppmanade dem att öka sitt engagemang.

Utöver finansieringen har EU också använt sin egen kapacitet för att komplettera det arbete som utförs av humanitära partnerorganisationer. Genom den europeiska insatskapaciteten för humanitärt bistånd - öppnas i en ny flik. tillhandahöll EU direkt logistiskt stöd under hela året, särskilt i Mellanöstern. Detta omfattade distributionen av livräddande förnödenheter från EU:s egna lager och organisationen av EU:s humanitära luftbro för att transportera gods till partnerorganisationer.

Detsamma gjordes som svar på den konflikt som bröt ut i Sudan i april genom att EU tillhandahöll livräddande förnödenheter till människor som drabbats av konflikten i Sudan och till flyktingar i Tchad. En motsvarande humanitär luftbro genomfördes efter ytterligare upptrappning av konflikten i östra delen av Demokratiska republiken Kongo - öppnas i en ny flik., och en rad flygningar fortsatte att leverera katastrofbistånd till det afghanska folket, som står inför världens största humanitära kris.

I mars 2023 anordnade EU en konferens för solidaritet med migranter och flyktingar från Venezuela, som samlade in 815 miljoner euro och lyfte fram denna bortglömda humanitära kris. Ytterligare givarevenemang anordnades för att stödja folket i Jemen och i krisområdena på Afrikas horn och i Sahel.

Mer än hälften av befolkningen i Mali är under 18 år. Omkring en tredjedel av dem bor i områden som drabbats av väpnade konflikter. EU arbetar aktivt för att skydda dessa barn och ungdomar, reagera snabbt på nya tvångsförflyttningar och se till att deras utbildning fortsätter utan avbrott.

Katastrofinsatser, förebyggande åtgärder och katastrofberedskap

EU:s civilskyddsmekanism - öppnas i en ny flik., som inrättades i oktober 2001, utgör ryggraden i samarbetet och solidariteten mellan medlemsländerna och tio andra deltagande länder i händelse av kriser orsakade av människan eller naturkatastrofer. När en nödsituation överskrider insatskapaciteten i ett land i eller utanför Europa kan landet begära bistånd genom mekanismen.

Genom att inkludera Moldavien - öppnas i en ny flik. och Ukraina - öppnas i en ny flik. under 2023 har mekanismen utvidgats till 37 länder som tillsammans stärker de förebyggande åtgärderna, beredskapen och katastrofinsatserna i Europa.

EU spelar en viktig roll när det gäller att samordna och finansiera kollektiva katastrofinsatser inom EU och i resten av världen. Under 2023 ökade efterfrågan på bistånd genom mekanismen och antalet aktiveringar uppgick till 66 som svar på både naturkatastrofer och kriser orsakade av människan i och utanför Europa. Dessa omfattade det pågående kriget i Ukraina, den massiva jordbävningen i Syrien och Turkiet, förödande skogsbränder i Kanada och Grekland och rekordsvåra översvämningar i Italien, Libyen och Slovenien.

EU har ytterligare utökat sina strategiska rescEU-reserver, som inrättades som en sista utväg för att stödja allvarliga nödsituationer som överbelastar medlemsländerna. Som en del av detta har EU i flera länder byggt upp sina egna reserver för att inrätta nödbostäder för tusentals människor. Man har också börjat bygga upp en rescEU-akutsjukvårdsgrupp - öppnas i en ny flik. för att skapa det första alleuropeiska fältsjukhuset. Flera EU-länder har fått EU-finansiering för att bygga rescEU:s första kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära strategiska reserv, tillsammans med en reserv för energiförsörjning i nödlägen, med generatorer och annan utrustning.

EU hjälper regeringar, organisationer och samhällen att förutse, förbereda sig och reagera på katastrofer. Genom att använda system för tidig varning, dela med sig av sakkunskap, tillhandahålla utbildning i nödsituationer och lagra hjälputrustning hjälper man samhällena att uppnå dessa mål.

I detta avseende har EU förnyat sitt engagemang - öppnas i en ny flik. i FN:s Sendai-ramverk för katastrofriskreducering och stöder också Latinamerika och Karibien genom ett samförståndsavtal om samarbete om katastrofberedskap och riskhantering. I takt med att risklandskapet i Europa har försämrats antog EU fem mål för resiliens vid katastrofer - öppnas i en ny flik. 2023. Dessa är mål som vägleder samhällen i hela Europa för att hjälpa dem att förutse, förebygga, förbereda sig och reagera på framtida större katastrofer. De kopplar samman specifika katastrofscenarier med olika former av insatskapacitet och syftar till att stärka resiliensen vid katastrofer på ett konkret och effektivt sätt.

Föregripa

Bättre riskbedömning

Förbereda

Ökad medvetenhet och beredskap hos människor

Varna

Förbättrade system för tidig varning

Agera

En starkare civilskyddsmekanism inom EU

Säkra

Robust samordning av katastrofinsatser i Europa

Handelsavtal

EU samarbetar med länder runt om i världen och internationella organisationer för att främja handel och ekonomiskt välstånd, och ser samtidigt till att användningen av teknik tjänar samhället och respekterar gemensamma demokratiska värderingar.

I juni lade kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, fram den europeiska strategin för ekonomisk säkerhet - öppnas i en ny flik. – en övergripande strategi för en starkare och mer motståndskraftig EU-ekonomi. Den kommer att öka EU:s industriella bas, skydda vitala ekonomiska intressen och främja samarbete med ett stort antal länder utanför EU för att öka den globala ekonomiska säkerheten.

Under 2023 gjorde EU goda framsteg med flera frihandelsavtal. Man undertecknade och antog - öppnas i en ny flik. ett avtal med Nya Zeeland som ingicks 2022. Avtalet mellan EU och Chile undertecknades också, vilket banade väg för ett formellt antagande.

EU avslutade förhandlingarna om avtalet om ekonomiskt partnerskap med Kenya - öppnas i en ny flik. och undertecknade detta avtal som utgör det mest ambitiösa avtal om hållbarhet som EU har förhandlat fram med ett utvecklingsland. Arbetet med avtalet om underlättande av hållbara investeringar mellan EU och Angola gick också framåt, och kommissionen föreslog att rådet skulle ingå och underteckna avtalet.

Förhandlingarna om handelsavtal med Australien, Indien och Indonesien fortsatte, liksom det tekniska och rättsliga arbetet med handelsavtalet mellan EU och Mercosur. Förhandlingarna med Thailand - öppnas i en ny flik. återupptogs också.

Efter den ekonomiska dialogen på hög nivå mellan EU och Japan - öppnas i en ny flik. i juni och toppmötet mellan EU och Japan - öppnas i en ny flik. i juli enades de båda parterna om ytterligare samarbete inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan. Detta inbegriper att bredda samtalen om ekonomisk säkerhet och enas om principer för digital handel.

I december stod Peking värd för ett banbrytande toppmöte mellan EU och Kina - öppnas i en ny flik., det första toppmötet på plats sedan 2019, vilket var inriktat på att göra konkreta framsteg i förbindelserna mellan EU och Kina. En central punkt på dagordningen var diskussionerna om att balansera EU:s handelsunderskott med Kina, främja ett rättvist ekonomiskt partnerskap och följa internationella normer.

Mötet tog också upp kritiska globala problem såsom Rysslands anfallskrig mot Ukraina, spänningarna i Mellanöstern, klimatförändringarna, hälsoutmaningar och människorättsfrågor i Kina. Vid toppmötet betonades vikten av samarbete och ömsesidig respekt i globala frågor.

Förhandlingarna fortsatte med USA om den globala överenskommelsen om hållbart stål och aluminium för att ta itu med överkapaciteten på de globala marknaderna och göra den globala stålhandeln mer hållbar. För att stödja dessa ansträngningar enades - öppnas i en ny flik. USA och EU om att förlänga det tillfälliga upphävandet av USA:s tullar på vissa kvantiteter av stål och aluminium från EU och av EU:s ombalanseringstullar på amerikanska varor till den 31 december 2025 respektive den 31 mars 2025. Förhandlingar inleddes också med USA om ett avtal om kritiska mineraler, som ska göra det möjligt för EU-tillverkade elfordon och delar till elfordon att dra nytta av vissa amerikanska skattelättnader enligt USA:s lag om inflationsminskning.

EU och USA fortsatte att utveckla sina digitala förbindelser och handelsförbindelser inom ramen för handels- och teknikrådet mellan EU och USA - öppnas i en ny flik. som höll sitt fjärde ministermöte i maj. Med utgångspunkt i framgångarna med det rådet höll EU och Indien i maj det första ministermötet i det handels- och teknikråd mellan EU och Indien - öppnas i en ny flik. som lanserades - öppnas i en ny flik. i februari. Under mötet enades båda sidor om att fördjupa sitt samarbete på tre nyckelområden: teknik, ren energi och handel.

Windsorramen - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. är en viktig milstolpe i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Den innehåller slutgiltiga lösningar på genomförandeutmaningarna i samband med protokollet om Irland/Nordirland (som är en integrerad del av utträdesavtalet), den bekräftar EU:s och Storbritanniens fulla engagemang för långfredagsavtalet (Belfastavtalet) och den underlättar handeln mellan Nordirland och Storbritannien och skyddar EU:s inre marknad. Båda parter är fast beslutna att fullt ut och i tid genomföra alla delar av ramen.

Genomförandet av handels- och samarbetsavtalet gick också framåt under 2023, vilket möjliggjorde samarbete inom handel, transport, energi och säkerhet, liksom områden som cybersäkerhet och finansiella tjänster. Storbritannien och EU nådde en överenskommelse - öppnas i en ny flik. om Storbritanniens deltagande i Horisont Europa, EU:s forsknings- och innovationsprogram, och Copernicus, som är EU:s världsledande jordobservationsprogram.

Tack vare EU:s stöd till Cypernuppgörelsen ökade handeln över gröna linjen - öppnas i en ny flik. mellan turkcyprioter och grekcyprioter till rekordhöga 16 miljoner euro 2023. Denna handel ökar förtroendet mellan de båda befolkningsgrupperna och hjälper Cyperns ekonomi. För att ytterligare stödja denna tillväxt öppnades i oktober en EU-finansierad gemensam kontaktpunkt - öppnas i en ny flik. som erbjuder råd till lokala företagare.

EU lanserade flera digitala partnerskap för att stärka sitt engagemang med likasinnade partner, däribland Kanada och länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, såsom Singapore - öppnas i en ny flik. och Sydkorea - öppnas i en ny flik.. Syftet är att öka samarbetet för att främja en säker och trygg digital miljö och en resilient digital omställning. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Japan - öppnas i en ny flik. har också utvecklats vidare, och båda parter har undertecknat avtal för att stärka samarbetet om leveranskedjor för digital infrastruktur, halvledare och råvaror.

Ett annat av EU:s mål är att stärka sina band till världens ledande forskarsamfund. Nya Zeelands anslutning - öppnas i en ny flik. till Horisont Europa 2023 bröt ny mark, som EU:s första partnerland som ligger så långt borta. Denna internationella vetenskapliga allians utvidgas ytterligare genom Kanadas anslutning - öppnas i en ny flik..